lagen.nu

Inkomstskattelag (1999:1229)

Departement
Finansdepartementet S1
Utfärdad
1999-12-16
Ändring införd
t.o.m. SFS 2013:1106
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2014-03-01
Övrigt
Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits.

Kommentar

Var kommer de här kommentarerna från? Läs mer...

Huvudförfattare: Aimée Kreuger

Inkomstskattelagen (IL) är den centrala lagen inom skatterätten. Lagen reglerar beskattning av inkomster, och gäller för både fysiska och juridiska personer. Både den kommunala och den statliga inkomstskatten täcks av lagen.

De olika inkomstslagen är centrala i Inkomstskattelagen. Med några få undantag beror beskattningen på vilket av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och tjänst som inkomsten klassas som.

Vet man inte vilket inkomstslag som är aktuellt är ett sätt att i tur och ordning kontrollera inkomstslaget näringsverksamhet, kapital och slutligen tjänst. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, så för dessa behöver ingen bedömning göras.


Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.

AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

Kommentar

De flesta inkomster beskattas i något av de tre inkomstslagen, även om det rent språkligt kan se ut som att de inte hör hemma i något av dem. Exempelvis beskattas inkomster av hobby i inkomstslaget tjänst. Juridiska personers inkomster beskattas alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, för fysiska personer kan beskattningen ske i samtliga inkomstslag.

Om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte beskattas verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Om något av kriterierna saknas handlar det istället om inkomst av tjänst eller kapital

Innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.

Kommentar

Inkomstskattelagen delar upp inkomsterna i tre olika inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet, kapital och tjänst. En inkomst som tas upp i t.ex. inkomstslaget kapital kommer att kapitalvinstbeskattas, och beskattningen baserar sig på de regler som gäller för just inkomstslaget kapital. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, fysiska personers inkomster beskattas i olika inkomstslag beroende på hur de uppstått. Beskattning kan ske i olika inkomstslag för en och samma person, men varje inkomst beskattas enbart i ett inkomstslag. Vilket inkomstslag en inkomst hör till avgörs vanligen i början av respektive avdelning. För närmare beskrivning av avgränsning mellan de tre inkomstslagen, se inledningen till kapitlet.

Skattskyldighet

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.

Skatter

3 § Fysiska personer ska betala

  • 1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),
  • 2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
  • 3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.

Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).

Kommentar

En fysisk person räknar ut överskottet i näringsverksamhet och tjänst var för sig, enligt den beräkning som gäller för respektive inkomstslag. Dessa läggs sedan ihop och beskattas gemensamt. Det betyder bland annat att en person som inte når upp till skiktgränsen för statlig inkomstskatt enbart genom inkomsterna från sin anställning kanske gör det då dessa läggs ihop med inkomsterna från näringsverksamhet.

Eftersom enbart överskotten räknas ihop är det inte möjligt att använda underskott i t.ex. näringsverksamhet till att minska skatten för tjänsteinkomsterna. Underskott får istället vanligen användas för att minska kommande års beskattning av överskott i samma inkomstslag. Ett undantag från detta finns dock i 62 kap. 3 §.

En schematisk uppställning över skattens beräkning:

Överskott i inkomstslaget tjänst

+ överskott i inkomstslaget näringsverksamhet

- allmänna avdrag (t.ex. pensionssparande. De allmänna avdragen behandlas i 62 kap.)

= den taxerade förvärvsinkomsten

- grundavdrag

- sjöinkomstavdrag

= Beskattningsbar förvärvsinkomst

(Uppställningen är inte fullständig, utan avser bara att ge en bild av i vilken ordning avdrag och beskattning görs. Den omfattar t.ex. inte avdrag för pensionssparande.)

Bestämmelser om beräkning av resultat i de olika inkomstslagen finns i 10-12 kap för inkomstslaget tjänst, och 13-40 kap. för inkomstslaget näringsverksamhet.

Notera att detta endast gäller fysiska personer. För juridiska personer, se 7 §.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (7)

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Kommentar

Beskattningen i inkomstslaget kapital sker för sig, separat från inkomst av näringsverksamhet och tjänst. Bestämmelser om beräkning av resultat finns i 41 – 42 kap.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Juridiska personers skatt

7 § Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).

Kommentar

Med överskott menas inkomster minus utgifter. För att vara en avdragsgill utgift måste den normalt vara nödvändig för inkomstens förvärvande.

Allmänna avdrag är avdrag som inte specifikt hör ihop med verksamheten, utan är tillgängliga för alla. Läs mer om allmänna avdrag i kapitel 62.

Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, detta behandlas i kap. 13-40. Se även kap. 8-9 om inkomster som är skattefria respektive utgifter som inte får dras av.

Ändringar/Förarbeten (3)

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 § Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för

  • - inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,
  • - inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och
  • - inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. Lag (2005:1136).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:1136

Gemensamma bestämmelser

9 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag (2002:322).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2002:322

10 § Bestämmelser finns om

  • - vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
  • - vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
  • - kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
  • - insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
  • - fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
  • - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
  • - pensionssparavdrag i 59 kap.,
  • - familjebeskattning i 60 kap., och
  • - värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Skattens beräkning och skattereduktion

11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.

Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. Lag (2011:1271).

Ändringar/Förarbeten (5)

12 § Har upphävts genom lag (2011:1256).

Beskattningsår

Fysiska personer

13 § Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).

Kommentar

För inkomstslagen kapital och tjänst är beskattningsåret alltid kalenderåret innan taxeringsåret.

Beskattningsåret för fysiska personers näringsverksamhet är i princip alltid samma som kalenderåret innan taxeringsåret. Den avvikelse som har störst praktisk betydelse är möjligheten till förlängt räkenskapsår i samband med starten av enskild näringsverksamhet. Startar verksamheten efter 1 juli har näringsidkaren möjlighet att förlänga räkenskapsåret till årsskiftet nästkommande år. Beskattningsåret kommer då som mest att vara ett och ett halvt kalenderår.


Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Inkomster i handelsbolag

14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).

Kommentar

Handelsbolag är inte skattskyldigt i sig självt, utan beskattningen sker hos delägarna. Eftersom såväl fysiska som juridiska personer kan vara delägare i handelsbolag skulle beskattningstidpunkten kunna variera mellan ägarna. Enligt den här paragrafen beskattas alla delägare samtidigt.

Enligt bokföringslagen 3 kap. 1 § gäller att om minst en av ägarna till ett handelsbolag är fysisk person får handelsbolaget endast ha kalenderår som räkenskapsår. Motsatsvis gäller att möjlighet finns att ha brutet räkenskapsår då ingen av ägarna är fysisk person.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2011:1256

Juridiska personer

15 § Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2011:1256

Hänvisning till andra lagar

16 § Bestämmelser om

  • - förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244),
  • - förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
  • - godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Lag (2011:1272).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

17 § Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

aktiebolag i 4 §

aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §

andelshus i 16 §

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

ekonomisk förening i 4 b §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§

koncern (svensk) i 5 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,

kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 13 §

näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §§

obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

option i 44 kap. 12 §

partiell fission i 38 a kap. 2 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 5 §

pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

prisbasbelopp i 27 §

privatbostad i 8-12 §§

privatbostadsfastighet i 13 §

privatbostadsföretag i 17 §

privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 §

sambor i 20 §

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§

skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

skatteavtal i 35 §

skattemässigt värde i 31-33 §§

småhus i 15 §

småhusenhet i 15 §

statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 §

taxeringsenhet i 15 §

taxeringsvärde i 15 §

termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 5 §

återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 §

ägarlägenhetsenhet i 15 §. Lag (2013:1106).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (13)

Utländska motsvarigheter

2 § De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund.

Rättsfall (2)

RÅ 2006 ref. 38: En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning...
RÅ 2009 ref. 100: En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid...

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

2 a § Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:1086

Juridisk person

3 § Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på

  • - dödsbon,
  • - svenska handelsbolag, eller
  • - juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

Aktiebolag

4 § Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2004:494, 2011:68

Kreditinstitut

4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:438

Ekonomisk förening

4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2011:68).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:721, 2011:68, 2006:619

Svensk koncern

5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

Rättsfall (1)

RÅ 2004 ref. 80: Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Utländskt bolag

5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1086

Fastighet

6 § Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 74: Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1202

Fastighetsägare

7 § Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Privatbostad

8 § Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).

Rättsfall (1)

RÅ 2010 ref. 96: Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:107

9 § Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:1520

10 § Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 74: Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Privatbostadsfastighet

13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,

  • 1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
  • 2. småhus på annans mark,
  • 3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och
  • 4. ägarlägenhetsenhet.

Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).

Rättsfall (1)

RÅ 2010 ref. 96: Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:107

Näringsfastighet

14 § Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

15 § Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2009:107).

Andelshus

16 § Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Privatbostadsföretag

17 § Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

  • 1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller
  • 2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).

Rättsfall (4)

RÅ 2003 ref. 61: Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är...
RÅ 2006 ref. 74: Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som...
RÅ 2006 ref. 80: I en bostadsrättsförening som inte är privatbostadsföretag har lokaldelen av...
RÅ 2008 ref. 5: Fråga om beskattning av en bostadsrättsförening ska ske enligt bestämmelserna...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:1520

Privatbostadsrätt

18 § Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Näringsbostadsrätt

19 § Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Makar och sambor

20 § Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Barn

21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Närstående

22 § Med närstående avses

  • - make,
  • - förälder,
  • - mor- och farförälder,
  • - avkomling och avkomlings make,
  • - syskon, syskons make och avkomling, och
  • - dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv näringsverksamhet.

Kommentar

Med "inte oväsentlig omfattning" avses vanligen minst en tredjedels heltid.

Om verksamheten baseras på den skattskyldiges egen insats, t.ex. som för en rådgivare eller hantverkare, är det aktiv näringsverksamhet oavsett arbetsinsats. Baseras verksamheten på en tillgång, t.ex. en fastighet, kan det krävas en större arbetsinsats för att näringsverksamheten ska ses som aktiv.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Rörelse

24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

Rättsfall (3)

RÅ 2004 ref. 140: Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till...
RÅ 2006 ref. 74: Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som...
RÅ 2009 ref. 91: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Verksamhetsgren

25 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Kommentar

Avgörande är om rörelsen är självständig efter avskiljandet, oavsett hur det har fungerat innan avskiljandet.

Rättsfall (3)

RÅ 2004 ref. 140: Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till...
RÅ 2006 ref. 57: Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring....
RÅ 2006 ref. 74: Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Egenavgifter

26 § Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

  • - särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
  • - allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2000:997

Prisbasbelopp

27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1277, 2011:1256

Statslåneräntan

28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Fast driftställe

29 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

  • - plats för företagsledning,
  • - filial,
  • - kontor,
  • - fabrik,
  • - verkstad,
  • - gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
  • - plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
  • - fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

Sverige

30 § Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater, har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Skattemässigt värde

31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

Rättsfall (2)

RÅ 2006 ref. 41: Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier....
RÅ 2006 ref. 71: Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion....

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Återföring

34 § Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Skatteavtal

35 § Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:985

Artistisk och idrottslig verksamhet

36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:1060

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

  • - obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,
  • - begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och
  • - skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap. Lag (2013:960).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:960

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • - delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • - delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
  • - delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1086

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

  • 1. Den som är bosatt i Sverige.
  • 2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
  • 3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

Kommentar

I 7 § finns definitioner för att avgöra om en person har väsentlig anknytning.

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands kan vara undantagen svensk beskattning enligt sexmånaders- eller ettårsregeln, se 9-13 §.

Rättsfall (5)

HFD 2013 ref. 4: Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad...
RÅ 2003 ref. 52: Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt...
RÅ 2006 ref. 67: En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar äger aktierna...
RÅ 2008 ref. 16: Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har...
RÅ 2008 ref. 56: Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i...

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.

Lagrumshänvisningar hit (1)

5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om

  • - artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
  • - han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
  • - han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

6 § I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).

Rättsfall (1)

NJA 2008 s. 1177: Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2011:293

7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

  • - om han är svensk medborgare,
  • - hur länge han var bosatt här,
  • - om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
  • - om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
  • - om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
  • - om han har sin familj här,
  • - om han bedriver näringsverksamhet här,
  • - om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
  • - om han har en fastighet här, och
  • - liknande förhållanden.

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

Rättsfall (2)

HFD 2013 ref. 4: Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad...
RÅ 2003 ref. 52: Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Kommentar

Om fler länder berörs av en inkomst kan fler än ett land ha skatteanspråk, vilket kan leda till sk. internationell dubbelbeskattning. För att undvika det skrivs dubbelbeskattningsavtal mellan länder, där man reglerar vilket land som beskattar vilka inkomster. Skatteverket listar aktuella avtal här.

Utländsk skatt kan även vara avdragsgill i svensk näringsverksamhet, 16 kap. 18-19 §§.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2009:583).

Rättsfall (5)

HFD 2011 ref. 40: Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det...
RÅ 2004 ref. 50: I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption...
RÅ 2007 ref. 11: Fråga om innebörden av begreppet "land" i ettårsregeln i inkomstskattelagen....
RÅ 2009 ref. 84: En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar...
RÅ 2010 ref. 114: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots...

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1249, 2009:583

10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

Rättsfall (1)

RÅ 2009 ref. 84: En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar...

11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

  • - vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
  • - arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Med oceanfart avses

  • - fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
  • - fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
  • - Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:898, 2000:1341

13 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

RÅ 2009 ref. 84: En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419
14 § Har upphävts genom lag (2004:654).

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:654

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:

  • 1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
  • 2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.
  • 3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.
  • 4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

Rättsfall (2)

RÅ 2008 ref. 16: Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har...
RÅ 2008 ref. 56: Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

  • 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
  • 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
  • 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  • 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
  • 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
  • 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond,
  • 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,
  • 8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,
  • 9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
  • 10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,
  • 11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,
  • 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.,
  • 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och
  • 14. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap.

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Lag (2013:771).

Ändringar/Förarbeten (5)

19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte

  • 1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller
  • 2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att

  • 1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
  • 2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.

Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).

Rättsfall (2)

RÅ 2007 ref. 52: Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser...
RÅ 2010 ref. 112: Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan en lag om skatteavtal och en annan...

Ändringar/Förarbeten (6)

19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.

Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:1229

20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Lagrumshänvisningar hit (1)

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

Lagrumshänvisningar hit (1)

23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Rättsfall (1)

RÅ 2008 ref. 25: Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har...

Lagrumshänvisningar hit (1)

3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.

Lagrumshänvisningar hit (2)

2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

Rättsfall (1)

HFD 2013 ref. 52: Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1086

3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

  • - 3 kap. för fysiska personer,
  • - 4 kap. för dödsbon, och
  • - 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

HFD 2013 ref. 52: Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:1086

6 kap. Juridiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

  • - obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
  • - begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
  • - skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.

I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2003:1086, 2004:614

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • - delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • - delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
  • - delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1086

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Svenska värdepappersfonder och specialfonder

5 § Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2004:66, 2011:1271, 2013:569

Samfälligheter

6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:1341

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

Lagrumshänvisningar hit (2)

8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

  • 1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
  • 2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
  • 3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som

  • 1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller
  • 2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).

Rättsfall (1)

RÅ 2004 ref. 29: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (5)

9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

RÅ 2004 ref. 29: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:1086
10 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

10 a § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2004:66, 2013:569, 2000:1354

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

  • 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  • 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,
  • 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,
  • 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
  • 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och
  • 6. återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2009:1409).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2009:1409

12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonder

Ändringar/Förarbeten (4)

13 § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

Ändringar/Förarbeten (3)

14 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
16 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
16 a § Har upphävts genom lag (2011:1271).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 § Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Lagrumshänvisningar hit (1)

19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara

  • - obegränsat skattskyldig, eller
  • - begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Mottagaren

4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt

  • 1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,
  • 2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller

  • 2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Oriktig prissättning

7 § Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

  • - staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
  • - stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3-11 §§,
  • - vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och
  • - ägare av vissa fastigheter i 21 §.

Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap. Lag (2013:960).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:960

Helt undantagna juridiska personer

2 § Helt undantagna från skattskyldighet är

  • 1. staten,
  • 2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
  • 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och
  • 4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2004:790).

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Skattskyldighet

3 § Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4-6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för

  • 1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
    • - verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller
    • - verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
  • 2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2013:960).

Ändamålskravet

4 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

  • - idrott,
  • - kultur,
  • - miljövård,
  • - omsorg om barn och ungdom,
  • - politisk verksamhet,
  • - religiös verksamhet,
  • - sjukvård,
  • - social hjälpverksamhet,
  • - Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
  • - utbildning,
  • - vetenskaplig forskning, eller
  • - en annan likvärdig verksamhet.

Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).

Verksamhetskravet

5 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960, 2013:960

Fullföljdskravet

6 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.

Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

7 § Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:

  • 1. Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.
  • 2. Stöd eller bidrag.
  • 3. Förvärv genom testamente eller gåva.

Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.

Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).

Rättsfall (6)

HFD 2013 ref. 56: En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former...
RÅ 2004 ref. 94: Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett...
RÅ 2005 ref. 4: Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför...
RÅ 2005 ref. 67: En idrottsförening har ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av...
RÅ 2007 ref. 54: En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 §...
RÅ 2009 ref. 66: Förhandsbesked borde inte ha lämnats angående skattskyldigheten för en viss...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2013:960, 2013:960

8 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).

Rättsfall (3)

HFD 2012 ref. 45: Ändamålskravet i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen kan uppfyllas genom uthyrning av...
RÅ 2004 ref. 94: Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett...
RÅ 2005 ref. 4: Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960, 2013:960

9 § Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).

Rättsfall (1)

RÅ 2005 ref. 4: Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960, 2013:960

Öppenhetskravet

10 § En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).

11 § Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.

Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).

Rättsfall (1)

RÅ 2005 ref. 4: Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (6)

12 § Har upphävts genom lag (2013:960).
13 § Har upphävts genom lag (2013:960).
14 § Har upphävts genom lag (2013:960).

Vissa andra juridiska personer

15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

  • - sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
  • - sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
  • - barmhärtighetsinrättningar, och
  • - hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

Rättsfall (1)

RÅ 2008 ref. 74: Ett aktiebolag som bedriver sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använder...

Lagrumshänvisningar hit (3)

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • - akademier,
  • - allmänna undervisningsverk,
  • - studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,
  • - regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
  • - arbetslöshetskassor,
  • - personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,
  • - stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och
  • - bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:768, 2004:790, 2013:960

17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • - Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet,
  • - Aktiebolaget Trav och Galopp,
  • - Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
  • - Nobelstiftelsen,
  • - Right Livelihood Award Stiftelsen,
  • - Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
  • - Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
  • - Stiftelsen Industrifonden,
  • - Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
  • - Stiftelsen Norrlandsfonden,
  • - Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
  • - Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PROTEKO,
  • - Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
  • - Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
  • - Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
  • - Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
  • - Stiftelsen UV-huset,
  • - Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
  • - Svenska skeppshypotekskassan,
  • - Svenska UNICEF-kommittén,
  • - Sveriges export- och investeringsråd, och
  • - Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2013:1106).

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (5)

18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15-17 §§ tilllämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.

Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tilllämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2013:960).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960
19 § Har upphävts genom lag (2011:68).

20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ägare av vissa fastigheter

21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.

För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2. Lag (2013:960).

Rättsfall (1)

RÅ 2005 ref. 9: Läkare, som äger en fastighet som vid fastighetstaxeringen indelats som...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

Kommentar

Vad som räknas som arv, testamente eller bodelning följer av deras civilrättsliga regleringar. Arvet, bodelningen o.s.v är alltid skattefritt i sig självt, däremot kan det bli fråga om beskattning i tidigare och senare led, i den mån det inte istället räknas som gåva. Ett dödsbo med aktier beskattas för utdelning på dessa, och arvtagaren beskattas för utdelning efter att arvet skiftats. Det är enbart själva förflyttningen, t.ex. från dödsbo till arvtagare, som inte beskattas. För dödsbo efter någon som drivit enskild näringsverksamhet gäller kontinuitetsprincipen. För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Ges gåvan på grund av en utförd eller framtida arbetsinsats finns risk att gåvan istället klassas som remuneratorisk, så klassas vanligen gåvor som ges inom ett anställningsförhållande. För att undvika inkomstbeskattning av t.ex. julgåvor till anställda krävs att de håller sig inom de beloppsgränser som fastslås av Skatteverket. Exempelvis är julgåva under inkomståret 2009 skattefri om värdet inte är högre än 450kr.

Skatteverket om olika förmåner.

I vissa fall kan gåvomottagaren ge något i utbyte mot gåvan, blandat fång, utan att det innebär att den helt tappar sin benefika karaktär. Enligt delningsprincipen räknas det som ges mot ersättning som köp, medan den överskjutande delen är gåva och därmed skattefri. För fastigheter gäller särskilda regler. Om ersättningen är lägre än fastighetens taxeringsvärde räknas hela transaktionen, inte bara en del av den, som gåva.

Rättsfall (1)

HFD 2013 ref. 28: Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts...

Lotterivinster och tävlingsvinster

3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria.

Vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet

  • - anordnas i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
  • - utgör ett sådant lotteri som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer är skattefria om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2008:1322).

Kommentar

För att vara skattefri krävs i princip att vinsten berodde på slumpen. Beror vinsten istället till större del på någon form av arbetsinsats beskattas vinsen vanligen som inkomst av tjänst. I Lotterilag (1994:1000) uttrycks det i 3 § så här: ”Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.”

Lotteri som endast är tillgängligt för anställda hos företaget som anordnar det beskattas alltid som inkomst av tjänst.

Det är endast lotterier och premieobligationer inom EES som är skattefria. Vinster i lotterier och premieobligationer utanför EES är skattepliktiga, dock finns två undantag.

  • vinsten eller vinstdragningen är inte högre än 100kr.
  • vissa vinster efter vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation (Lag (1991:1482) om lotteriskatt, 1 § 2 st. ).

I de situationerna är även vinster som kommer utanför EES skattefria.

Poker räknas som slumpspel, och är därför skattefritt i den mån arrangören av spelet är hemmahörande inom EES. Vinst i lotteri beskattas visserligen inte hos vinnaren, men väl hos anordnaren, se lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2003:349, 2008:1322

4 § Tävlingsvinster är skattefria om de

  • - inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
  • - inte består av kontanter eller liknande, och
  • - avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Kommentar

Tävlingsvinster beror på en prestation och beskattas vanligen i inkomstslaget tjänst. Uppfylls något av kriterierna i denna paragraf är vinsten ändå skattefri.

Stipendier

5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

  • - inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
  • - inte betalas ut periodiskt.

Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).

Kommentar

Skattefriheten för utbildningsstipendier är inte absolut. Stipendier från arbetsgivare för arbetstagares vidareutbildning inom tjänsten är inte skattefria, samma gäller för stipendier från fackförbund för kurser i facklig verksamhet. Avgörande är om stipendiet kan liknas vid en gåva, eller om det kan relateras till att givaren har eller kommer att få nytta av mottagarens utbildning.

Rättsfall (1)

RÅ 2004 ref. 33: Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Tillägg och räntor

6 § Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1277

7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:1242, 2011:1256

Bidrag till kostnader för barn

9 § Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:

  • - barnbidrag,
  • - underhållsstöd,
  • - adoptionsbidrag, och
  • - efterlevandestöd. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2002:213, 2010:1277

Bidrag till bostadskostnader

10 § Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).

Ändringar/Förarbeten (3)

Bistånd

11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2010:1277).

Kommentar

Med ”liknande ersättningar” avses ersättningar som ges enligt samma förutsättningar som de nämnda. Det handlar om ersättningar som ges som stöd, inte som ersättning för arbete. Exempel på ersättning som täcks in av formuleringen är habiliteringsersättning och flitpeng.

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:857, 2001:483, 2010:1277

12 § Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefria.

Ersättningar till nyanlända invandrare

13 § Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2010:202).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:202

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring inte ska tas upp. Lag (2007:1122).

Rättsfall (1)

RÅ 2003 ref. 1: Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1122

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar

  • 1. i form av pension,
  • 2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
  • 3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsförsäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.

Rättsfall (2)

RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2010 ref. 114: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots...

Offentliga ersättningar

16 § Handikappersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2000:797, 2010:1277

17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:790

18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.

19 § Assistansersättningar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1277

20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2002:1006, 2010:461, 2010:462

Ersättningar till arbetsgivare

21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ersättningar vid sakskador

22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

  • - ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
  • - ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).

Kommentar

Skattefriheten omfattar även ersättning för tillgångar som skulle ha kapitalvinstbeskattats. Skattefriheten påverkas inte av om de ökat eller sjunkit i värde, vilket innebär att försäkringstagaren kan få ut en skattefri ersättning som i annat fall skulle ha beskattats. Motsvarande gäller att värdeminskning inte ger rätt till avdrag. Se dock kap. 31.

Rättsfall (1)

HFD 2012 ref. 39: Ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2008:813

23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar eller sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Underhåll till patient eller till intagen

25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).

Kommentar

Undantaget för då plockandet i sig utgör näringsverksamhet innebär att då det är självständigt, varaktigt och har ett vinstsyfte beskattas inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet, och omfattas därmed inte av skattefriheten.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:1354

Blodgivning m.m.

29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:

  • 1. hittelön,
  • 2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
  • 3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
    • - att förebygga brott,
    • - att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
    • - att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).

Kommentar

För att vara avdragsgill bör ersättningen vara skälig, dvs. stå i proportion till värdet av det som återfunnits eller räddats samt (eventuellt) insatsen som krävts.

Hittegods bör inlämnas till polisen, som då fastställer vad som är skälig hittelön. Vanligen innebär det 10% av godsets marknadsvärde. För mer information om vad som gäller då något upphittats, läs mer hos polisen, 4.1 behandlar hittelön.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1194

Ersättningar vid självförvaltning

31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

Kommentar

För att vara avdragsgillt krävs att kostnaden är en merkostnad i förhållande till hur det annars hade varit. Ett månadskort till lokaltrafiken är i princip aldrig avdragsgillt, även om kortet krävs för att ta sig till arbetet eller olika uppdrag är det i de flesta fall inte införskaffat på grund av det. Kortet hade köpts oavsett, och är därmed inte avdragsgillt eftersom det inte är en merkostnad då det även används för tjänsten eller uppdraget.

Se även 12 kap., där ett antal undantag finns.

Rättsfall (4)

HFD 2013 ref. 6: Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som...
RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2008 ref. 54: Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts...
RÅ 2010 ref. 33: Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive...

3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Svenska allmänna skatter

4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).

Kommentar

Exempel på särskild skatt, som inte lyder under avdragsförbudet, är fastighetsskatt som får dras av enligt 16 kap. 17 §. Det är endast svenska allmänna skatter som inte får dras av, för utländska skatter finns inget sådant hinder. Att svenska särskilda och utländska skatter inte omfattas av avdragsförbudet innebär inte att de automatiskt är avdragsgilla, situationerna där de kan vara det varierar. Se vidare 16 kap 17-19 §§

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2007:618, 2004:634, 2007:1406

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 17 §. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:1086

Bär-, svamp- och kottplockning

6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2013:1106).

Sanktionsavgifter

9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Kommentar

Utgångspunkten är att böter och sanktionsavgifter aldrig är avdragsgilla, oavsett situationen. Ett särfall är när arbetsgivare betalat böter åt en anställd, t.ex. ett bud som fått en parkeringsavgift. I det fallet är utgiften avdragsgill såsom lönekostnad, och den anställde inkomstbeskattas för beloppet.

Mutor

10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Kommentar

Vad som är otillbörligt bestäms baserat på en samlad bedömning. I den bedömningen ses främst till om transaktionen är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Faktorer som kan påverka bedömningen är värdet på transaktionen samt kulturen i landet där det gavs, sådant som inte påverkar är vad transaktionen kallas.

Att kulturen i landet där transaktionen sker spelar in innebär inte att mutan kan var avdragsgill för att den skett i ett land drabbat av korruption. Däremot spelar det in i gränsdragningen mellan otillbörlig muta och avdragsgill representation.

Arbetsgivaransvar

11 § Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2011:1256

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Kommentar

Översikt över kapitel om inkomstslaget tjänst

Kapitel 10: Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, sätter ramarna för inkomstslaget.
Kapitel 11: Vad som skall tas upp inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Kapitel 12: Vad som skall dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

Med tjänst avses

  • 1. anställning,
  • 2. uppdrag, och
  • 3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om

  • - tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
  • - det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).

Kommentar

Inkomster beskattas som inkomst av tjänst om det är ersättning för utförd prestation, och inte ska beskattas som näringsverksamhet eller kapital. Det innebär att inkomster i hobbyverksamhet beskattas då dessa är på grund av en prestation, medan gåvor inte beskattas. Endast fysiska personer kan ha inkomst av tjänst.

Rättsfall (6)

HFD 2011 ref. 80: En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag....
RÅ 2002 ref. 80: Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från...
RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2008 ref. 66: Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av...
RÅ 2010 ref. 113: En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de...
RÅ 2010 ref. 114: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

2 § Som tjänst behandlas rätt till

  • 1. pension,
  • 2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
  • 3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst,
  • 4. engångsbelopp på grund av personskada,
  • 5. undantagsförmåner, och
  • 6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje styckena, 31?36 och 46 §. Lag (2011:1516).

Kommentar

Pension definieras i 5 §. För engångsbelopp gäller begränsningarna som tas upp i 11 kap. 38 §

Rättsfall (2)

RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2010 ref. 114: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:908, 2002:213, 2011:1516

3 § Till inkomstslaget tjänst räknas

  • 1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
  • 2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
  • 3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
  • 4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,
  • 5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §, och
  • 6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§. Lag (2009:1412).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte

  • 1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
  • 2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.

Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut

  • 1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken,
  • 2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
  • 3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
  • 4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
  • 5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.

Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto

  • 1. till pensionsspararen,
  • 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
  • 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
  • 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
  • 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2010:1277).

Kommentar

Punkten 4 i första stycket ”på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring...” kan lätt missuppfattas. Avsikten är inte att avgångsvederlag och liknande ska räknas som pension.

Ett vederlag kan ses som avgångsvederlag om det exempelvis rör sig om ”...en ekonomisk uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en situation då parterna är överens om att anställningsförhållandet av viss anledning skall upphöra.” (Länsrättens i dom i Stockholms län dom den 25 maj 2005 i mål nr 7168-05. Domen fastställdes av Regeringsrätten).

I samma mål sa länsrätten även ”Har en ersättning på grund av anställningens upphörande avsatts för framtida pension bör pensionsavtalet vara utformat så att den sökande inte kan upphäva eller ändra avtalet. Är så inte fallet bör ersättningen behandlas som ett avgångsvederlag. ”

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

Periodiskt understöd

6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

HFD 2013 ref. 28: Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Försäkring tecknad i samband med tjänst

7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med tjänst om arbetsgivaren ska betala premierna för försäkringen och anmälan görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med tjänst. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Beskattningstidpunkten

Intäkter

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

Kommentar

Paragrafen styr när inkomsterna ska beskattas. En inkomst som uppstår och betalas ut under samma år innebär vanligen inga svårigheter, men ibland ibland sker det under olika år. Enligt kontantprincipen, som tar sig uttryck i den här paragrafen, ska beskattningen då ske det år då inkomsttagaren kan förfoga över inkomsten. Ett exempel är då en arbetstagare har pensionsförsäkring via sin arbetsgivare. Att arbetsgivaren sätter av belopp för arbetstagarens fördel innebär inte att den senare beskattas för avsättningarna, beskattningen uppkommer först det år då pensionen betalas ut. Undantag kan finnas för tågresor, drivmedel, semesterersättning, trohetsrabatt och liknande samt förvärv av värdepapper och personaloptioner. Se även 9-12 §§

Rättsfall (2)

RÅ 2008 ref. 20: Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning har ansetts inträda när...
RÅ 2008 ref. 66: Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.

Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2008:822).

Kommentar

Den avgörande skillnaden här är mellan första och andra stycket, om förvärvet avser värdepapper eller en rätt att i framtiden förmånligt förvärva värdepapper (personaloption). Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivare att skapa starkare band mellan de anställda och företaget. Personaloptionerna kännetecknas av starka begränsningar, som att de måste ligga vilande en viss tid innan de kan användas, inte kan överlåtas och att de blir ogiltiga om innehavaren lämnar anställningen. Eftersom personaloptioner inte är värdepapper och inte heller innebär en möjlighet att förfoga över värdet samtidigt som de förvärvas kommer de heller inte beskattas då, utan enligt andra stycket beskattas då rätten utnyttjas eller överlåts.

Om den anställde betalat för personaloptionen gäller för avdrag för den kostnaden vad som står i 10 kap. 15 §.

För förmån i annat än pengar inträder skatteplikt då förmånen utnyttjas, exempelvis då kostförmån erbjuds.

Rättsfall (3)

RÅ 2004 ref. 35: En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när...
RÅ 2004 ref. 50: I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption...
RÅ 2009 ref. 86: En anställd har fått aktier på grund av sin tjänst. Under viss tid gäller att...

Ändringar/Förarbeten (3)

12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:1176

Kostnader

13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).

Kommentar

Med utgifter avses här i princip kostnader för att förvärva och bibehålla inkomsterna av tjänst. Ett undantag från huvudregeln i första stycket görs då större investeringar görs. I dessa fall kan avdraget delas upp på flera år, beroende på hur lång livslängden på investeringen bedöms vara. Andra stycket hänvisar till 12 kap. 37 § som handlar om hobbyverksamhet.

Rättsfall (1)

HFD 2011 ref. 54: Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2011:1256

15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt som avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Resultatet

16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Kommentar

Underskott får alltid dras av det följande beskattningsåret, även om underskottet beror på ett tidigare avdraget underskott. Det finns inga tidsbegränsningar för hur länge underskottet får skjutas fram.

För hobby gäller dock enligt 12 kap. 37 § att underskottet högst får sparas i 5 år.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap. Lag (2007:1419).

Rättsfall (8)

HFD 2011 ref. 55: Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
HFD 2012 ref. 1: En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive...
RÅ 2004 ref. 83: Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har...
RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2008 ref. 31: Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt...
RÅ 2008 ref. 66: Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av...
RÅ 2010 ref. 114: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots...
RÅ 2010 ref. 15: Fråga om beskattning av en anställd som med arbetsgivaren ingått ett s.k....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Kommentar

Endast den representation som har ett omedelbart samband med tjänsten är skattefri. Inspirations- eller studieresor kan vara tillåtet inom vissa yrkesgrupper, om de har en påtaglig nytta för tjänsten. Det krävs inte att resan är nödvändig för tjänsten. Handlar det om en konferens bör minst 30 timmar per vecka vara schemalagt, där räknas inte själva restiden in. Oavsett resans typ ska den till övervägande del vara för tjänstens del. Ett visst inslag av privat resa gör inte resan skattepliktig, t.ex. konferensdeltagare som går på teater på kvällen.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Kommentar

Gäller för personal som omfattas av Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Tryggande av tjänstepension

6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).

Kommentar

Pensionen beskattas hos arbetstagaren i samband med att denne kan förfoga över den, vilket innebär att den beskattas i samband med de planerade utbetalningarna. Kan arbetstagaren förfoga över inkomsten i samband med att arbetsgivaren har utgifterna för den handlar det sannolikt inte om pension, och beskattningen sker då i samband med detta.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419
7 § Har upphävts genom lag (2006:1344).

Varor och tjänster av begränsat värde

8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om

  • - varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,
  • - förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
  • - förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).

Kommentar

Arbetsgivare får stå för en förmån för arbetstagare utan att arbetstagaren behöver skatta för förmånen om samtliga krav är uppfyllda:

  • Förmånen ska vara av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, däremot krävs inte att förmånen är en nödvändig förutsättning.
  • Förmånen får inte nämnvärt påverka den anställdes privata levnadskostnader, inte heller vara av alltför stort värde i sig självt.
  • Det ska vara svårt att skilja ut nyttan för den anställde privat från nyttan förmånen har i tjänsten. Handlar det t.ex. om möjlighet till fria samtal är det möjligt att skilja ut de privata samtalen, som då tas upp till förmånsbeskattning.

Arbetstagaren får enbart ha nytta av förmånen om det är att se som en "ofrånkomlig biförmån". Exempel på sådana förmåner som kan omfattas av undantaget är hemlarm om arbetstagaren arbetar hemma med dyr utrustning som hör till arbetsgivaren. Om arbetstagaren gör inköpet och arbetsgivaren ersätter detta ska ersättningen tas upp till beskattning.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Kläder

9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).

Kommentar

Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren tas inte upp till beskattning i den mån det handlar om skyddskläder, specialanpassade kläder eller uniformer. Specialanpassade kläder innebär bland annat företagskläder med logotyp, t.ex. profilkläder till mässpresentatörer. Skatteverket definierar uniform som ”...sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning." (Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:37))

Precis som för 8 § gäller att arbetsgivaren måste göra inköpet.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Statsministerns tjänstebostad

10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Statsråds resa med statsrådsbil

10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2006:982

Personalvårdsförmåner

11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte

  • 1. rabatter,
  • 2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
  • 3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
  • 4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419).

Kommentar

Vad som är mindre värde beror på typen av förmån. Totalkostnad för friskvård borde exempelvis kunna vara högre än den för förfriskningar. Värdet räknas ut för samma typ av förmån sammantaget, erbjuder arbetsgivaren ett stort utbud av friskvård ska det sammanlagt handla om ett mindre värde.

Förmånen beskattas om den bara erbjuds en del av de anställda. Handlar det om praktiska orsaker, t.ex. stor eller utspridd arbetsplats, kan förmånen variera något mellan olika ställen.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).

Kommentar

Förmån i form av motion eller friskvård av begränsat värde och av enklare slag är skattefritt. Exempel på sådant är aerobics, tennis, fotboll, innebandy och liknande. Även kostrådgivning, stresshantering, rökavvänjningskurser och massage på arbetsplatsen är skattefri. Exempel på sådant som inte är skattefritt är erbjudanden som enbart riktar sig till en viss del av personalen eller utövande av dyrare sporter, vilket innebär att bland annat golf och parasailing är undantaget.

Till skillnad från 8-9 §§ kan arbetsgivaren ersätta arbetstagaren om den haft utgiften, exempelvis för ett gymkort.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:745

Rabatter

13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

  • - är en direkt ersättning för utfört arbete,
  • - överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,
  • - uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller
  • - lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Gåvor till anställda

14 § Följande förmåner ska inte tas upp:

  • 1. julgåvor av mindre värde till anställda,
  • 2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
  • 3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2012:757).

Kommentar

Jubileumsgåva kan ges då företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100- årsjubileum etc. Minnesgåva kan ges i samband med att den anställde varit anställd ett visst antal år, slutar eller fyller jämt. Minnesgåva som relaterar till tjänsten, exempelvis ett uppnått säljmål, är skattepliktig.

Maxbeloppet för minnesgåva står i paragrafen, för jul- och jubileumsgåva anger Skatteverket maxbelopp. Om maxbeloppet överskrids beskattas det totala värdet för gåvan.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Förvärv av aktier

15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om

  • 1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,
  • 2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och 3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.

Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier. Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2005:1142
16 § Har upphävts genom lag (2008:822).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.

Första och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren. Lag (2013:960).

Kommentar

Med annan åtgärd avses stöd som normalt erbjuds den som håller på att bli arbetslös, exempelvis CV-kurser, jobbsökarkurser, personlig jobbcoach och liknande. Trots paragrafens formulering gäller inte skattefriheten för den som lätt kan få jobb hos en annan arbetsgivare. Den som är yrkeskunnig inom ett bristyrke kan därför inte få skattefri utbildning enligt den här paragrafen.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960
(Träder i kraft 2014-05-01 00:00:00)

17 b § Förmån av omställningsstöd enligt 13 kap. 1 b § och 13 a kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2013:766).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:766

Hälso- och sjukvård

18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser - vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller

  • - vård utomlands.

Följande förmåner ska inte heller tas upp

  • - läkemedel vid vård utomlands,
  • - företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
  • - vaccination som betingas av tjänsten, och
  • - tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Lag (2007:1419).

Kommentar

Hälso- och sjukvård definieras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Hälso- och sjukvård som utförs som ett led i arbetsmiljöarbetet är inte skattepliktigt. Det gäller oavsett om åtgärderna innebär företagshälsovård, förebyggande behandling, vaccination eller liknande. Avgörande är att åtgärderna styrs av arbetet, och inte innebär minskade levnadskostnader för arbetstagaren. Även för vård utomlands krävs att det har samband med tjänsten, så vaccination som krävs för tjänsteresa är skattefri, medan en allmän försäkring för vård utomlands sannolikt är skattepliktig.

Rättsfall (1)

RÅ 2002 ref. 2: Fri tandvård som en arbetsgivare erbjuder en anställd har, under förutsättning...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:1194

Grupplivförsäkringar m.m.

19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Gruppsjukförsäkringar

20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.

21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser

  • 1. bostad på stationeringsorten,
  • 2. avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige,
  • 3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande och avgift för barnets skolmåltider,
  • 4. egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår,
  • 5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad, och
  • 6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som

  • - är utländska medborgare,
  • - är kontraktsanställda på bestämd tid, och
  • - vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige. Lag (2010:874).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna

21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. Lag (2009:583).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:583, 2001:908, 2006:5

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner

22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

  • 1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
  • 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
  • 3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.

Första stycket gäller bara om

  • - arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
  • - arbetstagaren inte är svensk medborgare,
  • - arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
  • - vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.

Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen. Lag (2011:1271).

Rättsfall (3)

RÅ 2003 ref. 58: Ansökan om skattelättnader för utländsk forskare har avslagits eftersom det...
RÅ 2006 ref. 16: En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har...
RÅ 2006 ref. 29: En person har av Forskarskattenämnden förklarats berättigad till...

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (3)

23 § Bestämmelserna i 22 § gäller

  • 1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och
  • 2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för
    • - flyttning till eller från Sverige,
    • - egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
    • - avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.

Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).

Rättsfall (2)

RÅ 2004 ref. 85: Ersättning för skolavgifter till person som beviljats skattelättnad som s.k....
RÅ 2006 ref. 16: En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:1161

23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:1161

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

25 § Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2010:461

Resa vid anställningsintervju

26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (3)

Inställelse- och arbetsresor

26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om

  • - andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
  • - resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).

Kommentar

Om enda ersättningen för en tjänst är själva resan beskattas inte denna, exempelvis då någon medverkar i debattprogram på tv. Skattefriheten gäller även då arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för utgifter som redan gjorts för resan.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2003:745

Flyttningsersättningar

27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.

Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2006:5

Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet

28 § Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:

  • 1. resekostnadsersättningar,
  • 2. kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,
  • 3. ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande,
  • 4. försäkringsförmåner, och
  • 5. inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter. Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.

Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden. Lag (2009:583). Ersättningar vid arbetskonflikt

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2009:583

29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Sjukpenning m.m.

30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

  • 1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,
  • 2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
  • 3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
  • 4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.

Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Lag (2011:1516).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (4)

Föräldrapenning m.m.

31 § Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp:

  • 1. föräldrapenningsförmåner,
  • 2. närståendepenning, och
  • 3. vårdbidrag.

Vårdbidrag ska dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för merutgifter. Lag (2010:1277).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

32 § Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken ska inte tas upp.

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska inte tas upp.

Jämställdhetsbonus enligt lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska inte tas upp. Lag (2011:1084).

Ändringar/Förarbeten (4)

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet

Utvecklingsersättningar till ungdomar

33 § Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. Lag (2012:415).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Studiestöd m.m.

34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

  • 1. utbildningsbidrag för doktorander, och
  • 2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

  • 1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för
    • - kortare studier om funktionshinder,
    • - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och
    • - studier inom särskild utbildning för vuxna, eller
  • 2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Ersättning enligt lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare ska inte tas upp. Lag (2010:874).

Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i

  • 1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
  • 2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.

Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2012:415).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (5)

Ersättningar vid arbetslöshet

36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:

  • 1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
  • 2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2007:1419).

Rättsfall (2)

RÅ 2007 ref. 25: Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte...
RÅ 2008 ref. 31: Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2000:1341

Livräntor

37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt:

högst 35 år 80 %
36 till och med 47 år 70 %
48 " " " 56 år 60 %
57 " " " 63 år 50 %
64 " " " 69 år 40 %
70 " " " 76 år 30 %
77 " " " 86 år 20 %
minst 87 år 10 %

Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2010:1277).

Engångsbelopp

38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras. Lag (2007:1419).

Kommentar

Engångsbeloppet omfattas inte av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).

Kommentar

Andra engångsbelopp än det som tas upp i första stycket kan omfattas av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §,

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Barnpension

40 § Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. Lag (2010:1277).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1277

Ersättningar för sjukvårdsutgifter

42 § Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom den icke offentligt finansierade vården i Sverige ska tas upp bara om ersättningen betalas i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Utländska pensionsförsäkringar

43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige

  • 1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
  • 2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Socialavgifter

44 § I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:832

Vissa penninglån

45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).

Rättsfall (4)

RÅ 2003 ref. 60: Aktiebolag som accepterat revers som likvid vid försäljning av fastighet till...
RÅ 2004 ref. 114: S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga trots att den skattskyldige haft en...
RÅ 2004 ref. 115: S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga då den skattskyldiges invändning att...
RÅ 2004 ref. 116: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en...

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (3)

Marie Curie-stipendier

46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).

Periodiska understöd

47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Lag (2013:960).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2013:960

Ersättning till dagbarnvårdare

48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2006:1344

12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst

Kommentar

Kapitlet behandlar vilka utgifter som år dras av i inkomstslaget tjänst. Till skillnad från kapitel 11, som behandlar vilka förmåner från arbetsgivaren som ska beskattas, handlar det här om vilka avdrag som får göras för arbetstagarens utgifter.

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

Rättsfall (3)

HFD 2011 ref. 54: Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för...
RÅ 2002 ref. 78: I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts...
RÅ 2008 ref. 31: Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter

  • - vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,
  • - vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18-22 och 31 §§,
  • - för hemresor enligt 24 och 31 §§,
  • - för egenavgifter enligt 36 §,
  • - för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
  • - i hobbyverksamhet enligt 37 §.

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.

Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§ ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 10 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Lag (2012:832).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

Utgifter för vissa skattefria ersättningar

3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.

Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.

Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar till

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (7)

Skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7- 17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.

Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom. Lag (2007:1419).

Kommentar

När arbetsgivaren ger traktamente gäller särskilda regler. Får den anställde traktamente för en utgift som inte hade varit avdragsgill om denne själv hade haft kostnaden är det att likställa med lön, och den anställde beskattas för traktamentet så som lön. Det gäller bland annat om den anställde får traktamente även om denne arbetar på sin vanliga verksamhetsort (se 7 §), eller om traktamentet överstiger maximi- eller normalbeloppet (se 10-11 §§). Traktamente som ges för avdragsgilla kostnader och håller sig inom gränsbeloppen beskattas normalt inte, och avdrag för de kostnaderna får då inte göras. För att traktamentet ska vara skattefritt krävs alltid minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Om traktamentet är högre eller lägre än maximi- eller normalbeloppet beskattas det som lön, och avdrag görs enligt gränsbeloppen.

Rättsfall (2)

HFD 2012 ref. 1: En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive...
RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (8)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt följande.

Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en följd.

Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2007:1419).

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.

Kommentar

50 kilometer avser resesträckan, inte fågelvägen.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (3)

8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.

Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe.

Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten. Lag (2006:992).

Rättsfall (2)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...
RÅ 2007 ref. 72: Ett bolag som tillhandahållit personal för årlig genomgång av kärnkraftverk och...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:992
9 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Maximibelopp och normalbelopp

10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.

Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.

Kommentar

Maximi- och normalbeloppen är schablonavdrag. Är den faktiska utgiften större går det att ibland att göra avdrag för den istället för schablonbeloppet, utgiften ska då kunna bevisas med t.ex. kvitto.

Rättsfall (2)

HFD 2012 ref. 1: En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive...
RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (1)

11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor.

Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard.

Kommentar

Normalbeloppet för varje land finns i Skatteverkets allmänna råd för respektive år.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Vistelse i mer än ett land

12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Avdrag för logi

13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419).

Kommentar

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Avdrag för måltider och småutgifter

14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).

Kommentar

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2000:540

15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).

Kommentar

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2000:540

16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419).

Kommentar

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2000:540

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.

Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid

dubbel bosättning m.m.

Kommentar

Har arbetsgivaren betalat hotellvistelse där frukost ingår minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara frukosten. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls. En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2006:992

Tillfälligt arbete på annan ort

18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om

  • 1. arbetet avser en kortare tid,
  • 2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,
  • 3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
  • 4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2. Lag (2007:1419).

Kommentar

För att avdragen ska vara möjliga krävs att arbetet avser kortare tid eller är tidsbegränsat till sin natur, att den anställde övernattar på arbetsorten, behåller bostaden i hemorten samt att färdvägen mellan hemmet och arbetet är mer än 50 km.

Rättsfall (2)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...
RÅ 2008 ref. 22: En skådespelare, som har haft tre på varandra följande anställningskontrakt om...

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2006:982

Dubbel bosättning

19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om

  • - den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort, och
  • - en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Lag (2007:1249).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1249

Ytterligare förutsättningar för avdrag

20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt 6-17 §§.

Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag (2007:1249).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1249

Beräkningen av avdragen

21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.

Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för

  • 1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
    • - för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
    • - för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
  • 2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
  • 3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
  • 4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2007:1249).

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1249, 2000:1341

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp. Lag (2007:1419).

Kommentar

Erbjuder arbetsgivaren någon form av kostförmån minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara förmånen. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls.

Rättsfall (1)

RÅ 2006 ref. 59: En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419
23 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Hemresor

24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av.

Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1419).

Inställelseresor

25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2007:1419).

Kommentar

Avdrag får bara göras om kostnaderna för inställelse- och arbetsresor enligt 25 – 30 §§ överstiger det belopp som fastställs i 12 kap. 2 § 3 st., för inkomståret 2009 är detta belopp satt till 9 000 kr. Betalar arbetsgivaren resan beskattas det som lön, och arbetsgivaren får göra ett avdrag motsvarande kostnaden. Om resan är den enda ersättningen, se 11 kap. 26 a §.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Arbetsresor

26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419).

Rättsfall (1)

RÅ 2009 ref. 42: Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av. Lag (2007:1388).

Rättsfall (1)

RÅ 2009 ref. 42: Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (5)

28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas.

Lagrumshänvisningar hit (2)

29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1388).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1388, 2000:1003

30 § Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. Lag (2009:1239).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:1239

Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.

31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.

Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.

Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Skyddsutrustning och skyddskläder

32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419).

Kommentar

Kläder i vanlig mening är inte avdragsgilla, det som paragrafen berör är kläder som snarare är utrustning som behövs för att kunna utföra arbetet. Avgörande är om kläderna är till för beklädnad eller skydd. Kläder är inte avdragsgilla, även om de på grund av arbetets art slits fortare än vad som är brukligt. Motsatsen gäller om det istället handlar om skyddsutrustning och liknande som har en annan funktion än att fungera som kläder. Exempelvis är det osannolikt att ett par vanliga handskar är avdragsgilla, medan ett par skyddshandskar för att arbeta med syror sannolikt är avdragsgilla.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott. Lag (2007:1419).

Kommentar

Avdraget kan utnyttjas av till exempel en spärrvakt som ansvarar för att kassan svarar mot sålda biljetter, och själv är ersättningsskyldig om denne råkat ge för mycket växel tillbaka eller liknande.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Pensionsutgifter

34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap. 4-16 b §§ för en pensionsförsäkring. Lag (2008:134).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2008:134, 2007:1419
35 § Har upphävts genom lag (2001:1168).

Egenavgifter

36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2012:90).

Arbetsgivaravgifter

36 a § Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2012:832).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:832

Hobbyverksamhet

37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.

I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag (2007:1419).

Kommentar

Paragrafen handlar om hobbyverksamhet. Hobbyverksamhet är en särskild kategori inom inkomstslaget tjänst. För att beskattas som tjänst får det inte handla om näringsverksamhet eller inkomst av kapital, vilket innebär att det ska handla om verksamhet som är självständig och varaktig men saknar vinstsyfte. Utöver att verksamheten ska kunna beskattas som tjänst finns vissa krav för att det ska handla om kategorin för hobby:

  • Utövas på fritiden
  • Är inte den huvudsakliga försörjningen

Till skillnad från underskott generellt i inkomst av tjänst får underskott från hobby sparas i högst fem år (se 10 kap. 13 §).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Kommentar

Intro till kapitlena i stort:

Kapitel 13: Kapitlet sätter gränserna för vilka verksamheter som ska beskattas inom inkomstslaget näringsverksamhet.
Enligt huvudregeln ska inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (1 §).
Kapitel 14: Medan 13 kap. slår fast att inkomster och utgifter som hör till näringsverksamhet ska beskattas inom det inkomstslaget, behandlar 14 kap. hur de inkomsterna och utgifterna ska räknas ut.
Kapitel 15: I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
Kapitel 16: I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift.
Kapitlet definierar vad som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Juridiska personer beskattas alltid i detta inkomstslag, medan fysiska personer endast beskattas i inkomstslaget då inkomsten kommer från verksamhet som är självständig, varaktig och bedrivs med vinstsyfte. Närmare beskrivning av de begreppen finns under 13 kap. 1 §.

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).

Kommentar

Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet (se 13 kap 2 §). Fysiska personer kan beskattas inom inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och/eller tjänst, och här avgörs vilka av den fysiska personens inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avgränsningen kan handla t.ex. om inkomster från en persons hobby ska beskattas som näringsverksamhet eller som hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst (en skattemässig bedömning är inte subjektiv, en person kan själv se på en viss verksamhet som sin hobby men ändå uppfylla kriterierna för att den ska beskattas som näringsverksamhet), eller att bedöma om inkomster från en tillgång beskattas som (passiv) näringsverksamhet eller kapital.

Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Att det ska handla om förvärvsverksamhet innebär i princip ett krav på vinstsyfte. Det finns inget krav på att verksamheten faktiskt ska gå med vinst, att verksamheten inte går med vinst under en begränsad tid eller under ett uppbyggnadsskede är inte ovanligt. Hur lång den tiden får vara varierar mellan olika situationer och verksamheter, om verksamheten inte går med vinst under en tid som är ovanligt länge för den typen av verksamhet kan vinstsyftet ifrågasättas.

För t.ex. en enskild näringsidkare kan det innebära att den behöver visa varför vinst uteblivit och att verksamheten ändå har ett vinstsyfte, med risk att Skatteverket annars drar in F-skattesedeln.

Kravet på att verksamheten bedrivs yrkesmässigt handlar om verksamhetens varaktighet, det ska finnas en kontinuitet eller omfattning för att kravet på yrkesmässighet ska uppnås. Att en samlare säljer några föremål av mindre värde för att göra plats för nya innebär inte att inkomsten beskattas som näringsverksamhet eftersom kravet på yrkesmässighet inte är uppfyllt, försäljningen är inte regelbunden och är av mindre omfattning.

Att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att en anställning i princip aldrig är näringsverksamhet. Typsituationen då självständigheten ifrågasätts är just då fråga är om det inte egentligen handlar om ett anställningsförhållande, snarare än ett uppdragsförhållande

Det har varit väldigt svårt att hävda ett uppdragstagarförhållande om uppdragstagaren enbart haft en uppdragsgivare, men detta har ändrast genom proposition 2008/09:62 ”F-skatt åt fler”. Genom den infördes paragrafens andra stycke, och numera är det skattemässigt helt acceptabelt att enbart ha en uppdragsgivare.

En annan sak är att det förmodligen fortfarande inte är fullt acceptabelt arbetsrättsligt. Bedömningen om det handlar om ett uppdragsförhållande eller anställning skiljer sig något åt mellan arbetsrätten och skatterätten. Exempelvis står i propositionen som nämns ovan att uttrycket ”..."vad som avtalats med uppdragsgivaren" avses innebära bl.a. att en uppdragsgivares och en uppdragstagares avsikt att ingå ett uppdragsavtal har betydelse vid bedömningen.”, medan partsviljan är irrelevant inom arbetsrätten.

Det händer att personer slutar sin anställning och omedelbart blir uppdragstagare på samma arbetsplats, med i stort oförändrade villkor. Det är i många av fallen ett tveksamt förfarande, och trots förändringen för att i större utsträckning tillåta enbart en uppdragsgivare är det osannolikt att det verkligen handlar om ett uppdragsförhållande, som beskattas som näringsverksamhet, snarare än ett anställningsförhållande, som beskattas som tjänst. Även om det beskattas i fel inkomstslag torde det inte ha några större skattemässiga konsekvenser. Beskattningen för en anställd och en enskild näringsidkare (som det i de här fallen ofta handlar om), är väldigt likartad, och även om en F-skattesedel dras in i de fall där personen som håller den anses ha en anställning snarare än ett uppdragsförhållande har jag svårt att se att det skulle vara samhällsekonomiskt försvarbart att i någon större utsträckning utreda de här fallen. En annan sida av saken är den sociala, den som säger upp sig för att bli uppdragstagare istället för anställd bör vara medveten om att om det nya förhållandet godtas såsom ett uppdragstagarförhållande innebär det att i princip alla skyddsregler som omfattar anställningen upphör att gälla.

Om inte kraven för näringsverksamhet uppfylls ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital eller tjänst, till den del inkomsten inte är skattefri.

Rättsfall (7)

HFD 2011 ref. 72: Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när...
HFD 2012 ref. 51: Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av...
RÅ 2001 ref. 60: Aktiebolag som ägs av en konsult och tillsammans med likartade aktiebolag är...
RÅ 2002 ref. 80: Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från...
RÅ 2005 ref. 37: Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av...
RÅ 2009 ref. 91: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett...
RÅ 2010 ref. 111: Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet utgör näringsverksamhet....

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2008:1316, 2002:536

1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.

I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:1419, 2002:536

Juridiska personer

2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

Kommentar

För fysiska personer är det ibland svårt att avgöra om en inkomst ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller något av kapital eller tjänst. För en juridisk person uppkommer aldrig det problemet, då inkomsterna enligt denna paragraf alltid beskattas som näringsverksamhet.

Detta gäller även när det verkar fel rent språkligt, om en ideell förening beskattas sker det i inkomstslaget näringsverksamhet, trots att de varken bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan. I praktiken innebär den språkmässiga skillnaden inget större problem än att det kan vålla viss förvirring för den som sätter sig in i reglerna, beskattningen hade sett likadan ut även om inkomstslaget näringsverksamhet hade benämnts annorlunda.

Handelsbolag är visserligen juridisk person, men eftersom inkomsterna beskattas hos delägarna kan det hända att del av handelsbolagets inkomster beskattas som annat än näringsverksamhet, förutsatt att ägarna inte själva är juridiska personer. Se även 13 kap. 4 §.

Paragrafen säger inget om vilka inkomster som ska tas upp för de juridiska personerna, enbart vilket inkomstslag de ska tas upp i.

Rättsfall (3)

HFD 2011 ref. 72: Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när...
RÅ 2009 ref. 36: Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till...
RÅ 2009 ref. 91: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett...

Lagrumshänvisningar hit (2)

3 § Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2009:1412).

Kommentar

Lånebeloppet tas upp som intäkt och beskattas, se 15 kap. 3 §.

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:1142, 2009:1412

Handelsbolag

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.

För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.

Penninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för delägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412).

Kommentar

Huvudregeln är att inkomster från handelsbolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I andra stycket finns undantag då beskattningen istället sker i inkomstslagen kapital eller tjänst, förutsatt att delägaren är en fysisk person.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:1412

5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter

6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.

Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Vissa tillgångar och skulder

7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

  • - lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,
  • - inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
  • - tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,
  • - fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten,
  • - andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller
  • - fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Rabatt och pristillägg

9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Samfälligheter

10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.

Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.

Royalty m.m.

11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614).

Kommentar

I vissa fall kan inkomsterna från royalty beskattas i inkomstslaget kapital, trots att det inte tas upp här. Om royaltyn på något sätt är köpt, och inte kommer sig av den skattskyldiges egna prestation, och något av kriterierna för näringsverksamhet brister, ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital

Bokföringsmässiga grunder

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:614

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1086

14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

Kommentar

Resultatet är verksamhetens under- eller överskott, detta kapitel anger underlaget för beräkningen av detta.

I många fall är paragraferna i detta kapitel enbart en skatterättslig kompletteringsregel till ett omfattande regelverk för redovisning och bokföring. I vissa fall finns särskilda skatterättsliga regler för hur bokföringen ska skötas, i avsaknad av sådana skall bokföringen skötas enligt god redovisningssed.

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • - beskattningstidpunkten i 2-9 §§,
  • - gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,
  • - anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
  • - överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,
  • - oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
  • - hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.

Beskattningstidpunkten

Bokföringsmässiga grunder

2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).

Kommentar

Över- och underskott i inkomstslaget kapital beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisas för det år de hänför sig till. Eftersom en inkomst eller kostnad sällan hänför sig till enbart ett år krävs ofta att de periodiseras. En inventarie, exempelvis en maskin som används för produktionen, skrivs i princip av under de år den används, istället för att hela kostnaden belastar året den köptes in.

I IL finns regler om periodisering i vissa fall, t.ex. beträffande lager i 17 kap. Då IL inte har specialregler för hur periodiseringen ska göras gäller allmänna principer enligt god redovisningssed, bland annat som den tar sig uttryck i årsredovisningslagen.

För inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller med högst ett halvt prisbasbelopp i anskaffningskostnad får direktavdrag göras, dvs. hela kostnaden redovisas året inventarien köps in.

En enskild näringsidkare som har en omsättning under 3 miljoner får använda sig av kontantmetoden för sin bokföring. Transaktioner bokförs då i samband med att betalning görs eller tas emot. Dock ska alla obetalda skulder och fordringar bokföras vid räkenskapsårets utgång.

Paragrafen innehåller inga bestämmelser om vilken redovisningsmetod som ska användas.

Rättsfall (9)

HFD 2011 ref. 1: Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt....
RÅ 2002 ref. 42: Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas...
RÅ 2002 ref. 83: Avdragsrätt för avsättning till kompetenskonto och beskattning av anställda....
RÅ 2002 ref. 84: Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har...
RÅ 2004 ref. 133: Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har...
RÅ 2004 ref. 81: Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har...
RÅ 2006 ref. 28: Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked...
RÅ 2006 ref. 63: En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god...
RÅ 2010 ref. 95: En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Balansposter

3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.

Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).

Kommentar

För bokföring gäller kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den utgående balansen för ett år läggs till grund för den ingående balansen nästa år. Själva bytet av räkenskapsår ändrar inte storleken på tillgångarna, det sköts separat beroende på vilken typ av förändring det handlar om.

Ett fel i bokföringen för första året rättas dock till under andra året, åtminstone vad gäller den civilrättsliga resultatredovisningen. För beskattningens del kan felet i vissa fall rättas till enligt denna paragraf, i vissa fall blir det istället aktuellt med t.ex. skattetillägg.

Styckena står inte i kronologisk ordning, byter man plats på dem framgår syftet tydligare:

Enligt stycke två tas ingående lager och andra balansposter upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

Enligt stycke ett motsvarande utgående värde bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.

En skattemässig rättelse kan därmed inte göras genom att det ingående värdet justeras, istället påverkar felaktigheten under år ett det utgående värdet för år två.

Ett exempel då paragrafen kan tillämpas är då det i en verksamhet uppkommer en varufordran som man bedömmer som värdelös. Fordran uppkommer år 1, men bokförs inte då man inte räknar med betalning. År 2 inkommer ändå betalning för fordran. Intäkten utgör skattepliktig intäkt för år 2, och tas upp i bokföringen för detta år.

Rättsfall (1)

RÅ 2007 ref. 70: Fråga om skattemässiga effekter vid övergång till och fortsatt redovisning av...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2007:1419

Räkenskaperna

4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.

Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Kommentar

Kraven på redovisning varierar mellan olika näringsidkare och olika omfattning av omsättningen. För de situationer där den skatterättsliga lagstiftningen inte ställer några krav gäller att bokföringen ska skötas enligt god redovisningssed. Även det kan påverkas av verksamheten i det individuella fallet, men ofta går det att välja mellan olika periodiseringssätt.

Enligt den här paragrafen är Skatteverket vid beskattningen bunden av den redovisningsmetod som använts. Detta gäller även den beskattade, som inte kan begära en annan periodiseringsmetod för beskattningen än den som använts för bokföringen