KamR Göteborg mål 2237-15
KLAGANDE
Rexel Sverige AB, 556062-0220
Ombud: Advokaterna Anna Hofling Johansson och Ulf Käll Advokatfirman Vinge KB
2016 -02- 0 3 mm Box 11025
404 21 Göteborg
MOTPART
LKSnr Göteborg Energi Nät AB, 556379-2729
Ombud: Katarina Nyström Göteborgs Energi AB Box 53 401 20 Göteborg
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 28 april 2015 i mål nr 2810-15, se bilaga A
SAKEN
" Overprövning av offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten beslutar, med ändring av förvaltningsrättens dom, att upphandlingen ska göras om.
YRKANDEN M.M.
Rexel Sverige AB (Rexel) yrkar att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens dom och i första hand förordna om rättelse på så sätt att en ny utvärdering görs utan beaktande av Elektroskandia Sverige AB:s (Elektroskandia) anbud. I andra hand yrkar Rexel att kammarrätten ska förordna att upphandlingen ska göras om. Rexel vidhåller dels att:
Elektroskandias anbud borde ha förkastats då det saknat uppgift om referenskod för två produkter, dels att utvärderingen varit godtycklig eftersom det inte framgått av förfrågningsunderlaget att två timmar för upplockning skulle beaktas.
Rexel anser vidare att utvärderingsmetoden inte gett ett rättvisande resultat och anför följande. Det framgår av rättspraxis att utvärderingsmodeller som utgår ifrån det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet måste möjliggöra ett utfall som är rättvisande, dvs. att det just är det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga som antas. Det är inte tydligheten som sådan i beskrivningen av utvärderingsmodellen som Rexel ifrågasätter. Det väsentliga är att utvärderingsmodellen inte har identifierat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, trots att detta angetts som tilldelningsgrund för upphandlingen, Den s.k. ”logistiklösningen” är huvudsakligen inte en bedömning av en ”lösning” utan 15 procent avser pris. Det är alltså i själva verket så att Göteborg Energi Nät AB (GENAB) i sin modell utvärderat 65 procent + 15 procent pris, dvs. totalt 80 procent pris. Resterande 20 procent är de egentliga kvalitetskriterierna. Vad avser kvalitetskriterierna är Rexels och Elektroskandias anbud likvärdiga. GENAB har inte förklarat varför olika prisuppgifter ska ges olika vikt vid utvärderingen. Rexel har fått högst poäng för kriteriet Ersättning. I denna del är Elektroskandias anbud
1966 362 kronor dyrare per år. Elektroskandia har fått högst poäng för kriteriet Logistiklösning. Där är Elektroskandias anbud 130 000 kronor billigare per år. Den prisskillnad som finns mellan Rexels och Elektroskandias anbud inom kriteriet Ersättning om 1 966 362 kronor, är värd 4,8 poäng. Detta kan jämföras med att prisskillnaden enligt kriteriet Logistiklösning som uppgår till endast 130 000 kr per år är i utvärderingen värd hela 7,1 poäng.
Rexel har lidit eller i vart fall riskerat att lida skada. Vid ett korrekt förfarande skulle Rexel ha tilldelats kontraktet.
GENADB anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande.
Utvärderingsmodellen har varit förutsebar och det har på ett tydligt sätt framgått vad man tillmäter betydelse i utvärderingen. Modellen har därmed gett alla anbudsgivare samma möjlighet att utforma sina anbud. GENAB förnekar inte att prisuppgifterna viktats olika. Detta innebär dock inte att utvärderingsmodellen kan anses orättvis eller godtycklig. Det framgick tydligt redan i förfrågningsunderlaget att ett lägre pris på kriteriet ”Logistiklösning” skulle viktas högre än kriteriet ”Ersättning”. Att Rexel förbisett utvärderingsmodellens upplägg är inget utvärderingsmodellen kan lastas för eftersom den klart framgick av förfrågningsunderlaget.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Utvärderingsmodellen Den upphandlande enheten ska efter utvärdering anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det anbud som innehåller det lägsta priset. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, ska den upphandlande enheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
Enligt förfrågningsunderlaget ska GENAB anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
En utvärderingsmodell ska vara utformad på ett sådant sätt att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, dvs. att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas (jfr RÅ 2002 ref. 50). När två eller flera anbudsgivare har samma poängsumma avseende de tilldelningskriterier som inte har med priset att göra bör en utvärderingsmodell som ska utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet rimligen leda till att den anbudsgivare som har det lägsta priset vinner.
Rexel har gjort gällande att deras och Elektroskandias anbud är likvärdiga avseende efterfrågade kvalitetskriterier, medan Rexels sammanlagda anbudskostnad är 1 836 362 kronor lägre än Elektroskandias.
Kammarrätten konstaterar att det inte har framkommit annat än att Rexels och Elektorskandias anbud är likvärdiga vad gäller kvalitetskriterierna. Trots det har Elektroskandias anbud, som har ett avsevärt högre pris än Rexels, fått högst poäng i utvärderingen. Den valda utvärderingsmodellen kan därmed inte anses ägnad att leda till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas. Modellen strider därför mot LUF.
Rexel har i vart fall riskerat att lida skada till följd av den felaktiga utvärderingsmodellen. Det föreligger därmed förutsättningar att besluta att upphandlingen ska göras om.
Övriga invändningar
Enligt kammarrättens bedömning brister förfrågningsunderlaget i transparens genom att det inte framgår att kostnaden för två timmars arbetstid ska beaktas för upplockning av varor. Med hänsyn till att upphandlingen ska göras om redan på grund av att utvärderingsmodellen strider mot LUF, finns inte skäl för kammarrätten att ta ställning till om bristen på transparens inneburit en risk för skada. Av samma skäl prövar kammarrätten inte Rexels invändning mot Elektroskandias anbud.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
=
Åsa Ståhl
| O. Betr icskön Eva Betrtelsen referent melie ÅL
Bilaga
SÖKANDE
Rexel Sverige AB, 556062-0220
Ombud: Advokaten Anna Hofling Johansson Advokaten Ulf Käll Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg
MOTPART
Göteborg Energi Nät AB, 556379-2729
Ombud: Katarina Nyström Göteborgs Energi AB Box 53 401 20 Göteborg
SAKEN
-.
: Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, förkortad LUF
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning.
-
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2810-15
I GÖTEBORG . i
BAKGRUND
Göteborg Energi Nät AB (GENAB) har genomfört en Upphandling av ramavtal för elkraftkabel och elnätsmateriel, dnr 14-0081. Av tilldelningsbeslut den 9 mars 2015 framgår att Elektroskandia Sverige AB (Flektroskandia). vunnit upphandlingen.
YRKANDEN M.M.
Rexel Sverige AB
Rexel Sverige AB (Rexel) ansöker om överprövning och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas på så sätt att en ny utvärdering ska göras utan beaktande av Elektroskandias anbud och i andra hand att upphandlingen ska göras om. Rexel anför i huvudsak följande.
Grunderna för att rätta upphandlingen är att Elektroskandias anbud inte uppfyller ställda krav och därför ska förkastas. Anbudet är vidare att betrakta som orent.
I bilaga till anbudet ska referenskod samt priser för kablar m.m. fyllas i. På position 22 och 26 har Elektroskandia inte fyllt i en referenskod för en produkt utan ett nummer på en leverantör. Angivet nummer kan inte härledas till någon produkt varför Elektroskandia inte uppfyllt ställt krav.
Elektroskandias anbud borde därför ha förkastats och det är också att betrakta som orent. Den genomförda rättelsen strider mot LUF och har dessutom skett för sent då den skett efter tilldelningsbeslutet. GENAB har således antagit ett ofullständigt anbud. Detta strider mot både transparensprincipen och likabehandlingsprincipen. Det är inte heller fråga om vare sig ett uppenbart fel eller ett skrivfel. Att GENAB själv inte upptäckt felet visar också att det inte är fråga om ett uppenbart fel. Den aktuella rättelsen måste
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2810-15
I GÖTEBORG i realiteten utgöras av ett tillägg av nya sakuppgifter i form av.de produkter. Elektroskandia avser att leverera på de aktuella positionerna. GENAB har inte heller angett vilka produkter Elektroskandia avsett att offerera på nämnda positioner. De nya tilläggen medför att Elektroskandias anbud är orent och därför rätteligen skulle ha förkastas.
Grunderna för att upphandlingen ska göras om är att det i förfrågningsunderlaget inte framgår hur beräkningen av poäng kommer att ske. GENAB har själva uppskattat faktorer av stor betydelse för utfallet i beräkningen.
Förfarandet strider mot transparensprincipen. Utvärderingen strider även mot tranparensprincipen eftersom modellen inte har identifierat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och därmed inte gett ett rättvisande resultat.
Enligt förfrågningsunderlaget ska det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas. Utvärdering ska ske enligt följande:
1. Ersättning (6524)
2. Logistiklösning (2094)
(i) Årskostnad för förråd, leverans av akutmateriel (1024)
(ii) Årskostnad av kabelförråd 200 kvm, leveranstid 4 timmar (520)
(iii) Leveranstid övrigt materiel (594)
3. Kabelmontage (1094)
4. Miljö (5940)
Upphandlande enhet har enligt uppgift beräknat årskostnader inom ramen för logistiklösningen för Rexels del enligt följande när det gäller ”Årskostnad för förråd och leverans av akutmateriel”:
Lagerkostnad 6 94 av 400.000 kr = 24 000 kr
Hyra container 3 000 kr
Upplockning 48 ggr å 2 tim = 38 400 kr
Summa 65 400 kr
0 kr ger 10 poäng, högsta pris 155 040 kr ger O poäng och Rexels poäng 1-(65 400/155 400) x 10 = 5,8 poäng.
GENAB har således uppskattat att det skulle ta Rexel två timmar per tillfälle att plocka upp varor. Timpriset om 400 kr/h har Rexel offererat men GENAB har av helt okänd anledning uppskattat tidsåtgången till två timmar. Uppgiften framgår inte av förfrågningsunderlaget och förfarandet strider mot transparensprincipen. Rexel uppskattar tidsåtgången till en timme per tillfälle. Kostnaden skulle därmed uppgå till 46 200 kr istället för 65 400 kr vilket hade medfört 7 poäng. Om beräkningen gjorts korrekt hade Rexel vunnit upphandlingen. Om tidsåtgången för upplockningen angetts i förfrågningsunderlaget hade prisbilden kurinat förändras i anbuden. Detta hade för Rexels del inneburit ett lägre pris. Det kan även ifrågasättas om förfrågningsunderlaget ger tillräckligt mycket information överhuvudtaget när det gäller kriteriet Lo gistiklösning.
Utvärderingsmodellen ger inte heller ett rättvisande resultat och strider därmed mot LUF. Rexel har fått högsta poäng på kriteriet Ersättning och har ett billigare anbud än Elektroskandia i denna del. Rexel och Elektroskandia har dessutom fått samma poäng för kriterierna Kabelmontage och Miljö. Det är endast avseende kriteriet Logistiklösning som Elektroskandia har fått högre poäng än Rexel. Logistiklösningen utgörs i realiteten av huvudsakligen kostnadskomponenter; 15 24 utgörs av årskostnad och endast 5 240 av leveranstid. Elektroskandia har därmed fått en omotiverad och oproportionerligt stor fördel för sitt offererade pris om noll kronor i årskostnad. Prisskillnaden mellan Elektroskandias och Rexels anbud i denna del utgörs endast av 130 000 kr per år vilket ska jämföras med skillnaden om drygt 1,9 ikr för övriga kriterier. Rexel har alltså lämnat det anbud som gett lägst totalkostnad men detta har inte gett utslag i den tillämpade utvärderingsmodellen. Rexels anbud har således haft lägsta totalkostnad och likvärdig kvalitet som vinnande anbud och således lämnat det ekono-
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2810-15
I GÖTEBORG miskt mest fördelaktiga anbudet. Utvärderingsmodellen har därmed inte lett till ett rättvisande resultat.
Rexel har lidit skada på grund av upphandlande enhetens felaktiga agerande i upphandlingen.
GENAB
GENAB anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande. Upphandlingen präglas av förutsebarhet och transparens och GENAB har följt gällande regler och grundläggande principer för upphandling, Utvärderingen har skett på saklig grund och i enlighet med LUF. Rexel har inte heller lidit eller riskerat att lida någon skada. Om det skulle föreligga några brister är dessa 1 vart fall inte av sådan art eller omfattning att det finns skäl för ett ingripande enligt LUF.
Den beteckning som Elektroskandia uppgett på position 22 och 26 i bilaga I har inte utgjorts av en referenskod utan av ett leverantörsnummer. GENAB uppmärksammade först inte felskrivningen men när Rexel uppmärksammade detta gjordes en extra kontroll varpå det framkom att man från Elektroskandias håll skrivit fel men att de offererade kablarna var de som efterfrågats. Det uppenbara felet att ange leverantörsnummer istället för referenskod är av sådan karaktär att det för var och en framstår som felaktigt. Det är således fråga om ett uppenbart förbiseende som kan rättas enligt 9 kap. 8 & LUF. Att istället utesluta Elektroskandias anbud vore inte förenligt med proportionalitetsprincipen. GENAB har således rättat
Elektroskandias anbud avseende referenskoderna på position 22 och 26.
Rättelsen har inte inneburit att innehållet i anbudet väsentligen ändrats och rättelsen har därmed kunnat ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Rättelsen har inte inneburit att några nya sakuppgifter tillförts. anbudet. Av bilaga 1 framgår vidare tydligt vilka kabeltyper som efterfrågas. GENAB har därför utgått från att det är rätt sorts kabel som har offererats. Det åligger GENAB att kontrollera tt de uppgifter som kommer in i anbudet innebär att kraven är uppfyllda men det finns inget stöd för att upphandlande enhet skulle vara skyldig att kontrollera att uppgifterna i sig är korrekta om det inte framkommer omständigheter som talar för att uppgifterna är felaktiga. Grundinställningen är att upphandlande enhet ska kunna förlita sig på att lämnade uppgifter är korrekta, vilket GENAB gjort i detta fall. Elektroskandia har uppgett vilka produktkoder som är de korrekta och de blindtester som genomförts i upphandlingen har visat att kablarna varit av rätt typ vilket bidragit till att man från GENAB:s sida utgått från att rätt kabeltyper offererats på alla positioner.
Det är korrekt att GENAB uppskattat tidsåtgången för upplockning till två timmar per tillfälle. Hur denna uppskattning kan vara godtycklig och stå i strid med transparensprincipen är svårt att se. GENAB har utgått från den egna verksaniheten för att på ett rättvist sätt kunna jämföra priserna. För att kunna likställa anbuden krävs att samma upplockningstid gäller för alla leverantörer. Det är inte heller rimligt att tro att en anbudsgivare kan göra arbetet dubbelt så fort som övriga leverantörer. Man skulle lika gärna ha kunnat utvärdera på en timma så länge det varit lika för alla anbudsgivare.
Alla anbud har behandlats lika. Om alla anbud räknats om med en upplockningstid om en timma skulle Rexel fått 6,6 poäng vilket inte skulle ha påverkat slutresultatet av utvärderingen.
Det är GENAB såsom upphandlande enhet som definierar upphandlingsföremålet och som bestämmer utvärderingsmodell. GENAB har inte ställt oproportionerliga krav eller på annat sätt utformat utvärderingsmodellen i strid med LUF eller de grundläggande principerna för upphandling. Förfrågningsunderlaget har inte begränsat leverantörerna från att lämna konkurrenskraftiga anbud och förutsättningarna har varit lika för alla anbudslämnare. Kriterierna för utvärdering har varit tillräckligt preciserade och
7
. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I GÖTEBORG 2810-15 anbudsgivarna har fått god vägledning för hur prissättningen kommer att bedömas. Utvärderingsmodellen är tydligt redovisad i förfrågningsunderlaget. Modellen innebär visserligen att en anbudsgivare inte kan förutse exakt vilken poäng den kommer att få om den inte känner till de andra anbudsgivarnas priser. Det ligger dock i sakens natur att vare sig anbudsgivarna eller den upphandlande enheten kan känna till vilka priser som kommer in med anbuden. GENAB har därför försökt att göra förfrågningsunderlaget tydligt så att det klart framgår vad som tillmäts betydelse i utvärderingen. Utifrån detta har alla anbudsgivare getts samma möjligheter aft utforma sina anbud på bästa sätt utifrån givna kriterier. Förfrågningsunderlaget har därför varit transparent och proportionerligt. Relativa utvärderingsmodeller är tillåtna så länge kraven på likabehandling, förutsägbarhet och transparens är uppfyllda. Det har framgått av förfrågningsunderlaget att GENAB lägger stor vikt vid logistiklösningen.
Eftersom poängfördelningen skett med iakttagande av likabehandlingsprincipen och Rexel inte hade fått en poäng som ändrat utfallet av utvärderingen även om man ändrat från två till en timmes upplockningstid kan bolaget inte anses ha lidit eller riskerat att lida skada.
Det saknas sammanfattningsvis skäl att ingripa mot upphandlingen.
SKÄLEN FÖR
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m. m.
Upphandlande enheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas (1 kap. 24 § LUF).
Om den upphandlande enheten brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 24 § LUF eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (16 kap. 6 § första stycket LUF).
En upphandlande enhet får tillåta att en anbudssökande eller anbudsgivare rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudsansökan eller anbudet. Enheten får begära att en anbudsansökan eller ett anbud förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Enheten får också begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar handlingar som getts in och som avses i 10 och 11 kap. (9 kap. 8 § LUF).
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrättens prövning utgör en kontroll av om det finns skäl att ingripa mot upphandlingen på grund av att den upphandlande enheten har brutit mot de grundläggande principerna eller andra bestämmelser i LUF. I mål om offentlig upphandling gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter denne grundar sin talan och att domstolens prövning bör begränsas till de grunder som parten åberopar.
Inledningsvis har Rexel angett att Elektroskandias anbud är behäftat med sådana felaktigheter att det borde ha förkastats. Anledningen till detta är att
Elektroskandia på två positioner i bilaga 1 till anbudet istället för produktkod har angett ett leverantörsnummer. Efter att GENAB uppmärksammats om bristen har en rättelse enligt 9 kap. 8 § LUF skett. Förvaltningsrätten konstaterar att det i den aktuella bilagan tydligt anges vilka kabeltyper som efterfrågas och som ska prissättas. Elektroskandia har lämnat in anbud och
9
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2810-15
I GÖTEBORG därvid uppgett att man uppfyller ställda krav avseende de aktuella kabeltyperna. Felet som sådant kan inte anses vara av någon större betydelse då
Elektroskandia har lämnat priser på de efterfrågade kabeltyperna och då man efter förfrågan har uppgett de korrekta produktkoderna. De nya uppgifterna kan inte anses ha inneburit någon väsentlig förändring av lämnat anbud och uppgifterna har inte heller påverkat utgången i upphandlingen.
Förvaltningsrätten anser således att upphandlande enhet har haft rätt att rätta Elektroskandias anbud på det sätt som skett och att detta inte strider mot vare sig LUF eller likabehandlingsprincipen. Att rättelse skett efter tilldelningsbeslutet saknar betydelse då rättningen i sig inte påverkat utfallet i upphandlingen och då upphandlande enhet agerat så snart felet uppmärksammats. Att utesluta en leverantör endast på den grunden att felet upptäckts efter tilldelningsbeslut kan inte anses vara proportionerligt.
Rexel har även anfört att dels att utvärderingen strider mot transparensprincipen och dels att utvärderingsmodellen inte ger ett rättvisande resultat.
GENAB har vid utvärderingen tillämpat en relativ utvärderingsmodell. En sådan modell är förenlig med LUF så länge den inte strider mot kraven på likabehandling, transparens och proportionalitet. Rexel har anfört att bolaget lidit skada genom att GENAB har använt en upplockningstid om två timmar vid utvärderingen. Förvaltningsrätten kan inte se hur detta faktum har inneburit skada för Rexel. Samma tidsåtgång har använts för alla leverantörer och någon särbehandling har inte skett. Om GENAB hade använt en timma för Rexel hade samma tidsangivelse även fått användas för övriga leverantörer i enlighet med likabehandlingsprincipen. Det kan visserligen anses vara en brist att GENAB i förfrågningsunderlaget inte angett att upplockningstiden beräknats till två timmar per tillfälle. Det är dock tveksamt om detta på något sätt hade påverkat lämnade timpriser och hur. Det framstår som mycket tveksamt att just Rexel skulle vara den enda leverantör som i så fall hade kunnat lämna ett bättre pris. GENAB har dessutom i
10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM SS 2810-15
I GÖTEBORG förfrågningsunderlaget endast efterfrågat ett timpris. Alla leverantörer borde därmed ha haft möjlighet att lämna lägsta möjliga timpris oavsett tidsåtgång för ett visst moment. Enligt förvaltningsrättens bedömning saknas det därmed skäl att ingripa mot upphandlingen på denna grund.
Det är vidare den upphandlande enheten som bestämmer vad som ska upphandlas och vad man väljer att lägga vikt vid under utvärderingen så länge man följer de grundläggande principerna. GENAB har valt att lägga relativt stor vikt vid logistiklösningen vilket har inneburit att Elektroskandia, som lagt ett nollanbud avseende årskostnad, har vunnit upphandlingen. Detta i sig är inget som medför att utvärderingsmodellen är felaktig. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbud behöver inte innebära det billigaste anbudet. Upphandlande enhet har stor valfrihet att lägga vikt vid andra omständigheter än priset så länge detta tydligt framgår av förfrågningsunderlaget. Enligt förvaltningsrättens mening är utvärderingsmodellen, så som den anges i förfrågningsunderlaget, tillräckligt tydlig och transparent för att anbudsgivare ska ha kunnat förstå vad som tillmäts betydelse vid utvärderingen. Alla leverantörer har också haft samma möjligheter att lämna konkurrenskraftiga anbud. Att Rexel anser att deras anbud är ekonomiskt mest fördelaktigt och att utvärderingsmodellen är orättvis saknar härvid betydelse.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att upphandlingen inte har varit behäftad med sådana brister att det föreligger skäl att ingripa mot den.
Ansökan om överprövning ska därmed avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga I (DV 3109/1B LOU)
Moss los
Maria Jolfors Detert
Rådman
Föredragande i målet har varit Lena Rehnberg