KamR Göteborg mål 2258-19
KLAGANDE
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs kommun
MOTPART
Lernia Utbildning AB, 556467-3381
2090-09
Ombud: Advokat Annika Blomqvist och jurist Fanny Fernlöf
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 april 2019 i mål nr 13545-18, se bilaga A
SAKEN
Överprövning av offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
YRKANDEN
MM.
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs kommun yrkar att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens dom och avslå
Lernia Utbildning AB:s (Lernia) ansökan om överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Nämnden vidhåller det som anförts i förvaltningsrätten och tillägger bl.a. följande.
Det framgår tydligt av anbudsinbjudan att minimigränsen har bestått i att uppfylla de obligatoriska kraven som ställts. Om ett anbud inte uppfyllt kraven har det alltså inte gått vidare till utvärdering utan förkastats. ”Mervärde” anger just ett värde för det som går utöver det som är obligatoriskt. Har anbudsgivaren genom sin presentation inte påvisat något mervärde har denne tilldelats noll kronor i mervärdeavdrag. Vad som varje mervärde i sig skulle kunna innebära och vad som skulle kunna tillmätas betydelse inom varje mervärde har således överlämnats åt anbudsgivarnas egen innovation och expertis. Det är förvisso riktigt att mycket inom vuxenutbildningen följer av lag och förordning, men innovation och kvalitet genom en varierad palett av metoder i syfte att uppnå ökad progression eller högre grad av samverkan i arbetslivet finns inte reglerat i lag.
Nämnden har med tydlighet angett vad som tillmäts betydelse genom att beskriva de mervärden som skulle komma att bedömas. Någon lista med exempel på vad som skulle kunna rendera ett visst mervärdeavdrag torde vidare inte krävas enligt EU-domstolens praxis. De begrepp som angetts är dessutom i det närmast basala vid utförandet av det nu aktuella upphandlingsföremålet vilket torde innebära att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer har en vana att arbeta med begreppen som benämnts som mervärden. Inte vid något tillfälle under tiden för anbudsinbjudan har Lernia försökt avhjälpa alla de otydligheter som Lernia menar föreligger med utvärderingsmodellen. Lernia har lämnat anbud och inte ställt några frågor under anbudstiden. I de anbudspresentationer som Lernia har hållit har det klargjorts för nämnden att de varit väl införstådda med de mervärden som de har ombetts att presentera vid respektive presentation.
EU-domstolen har i sitt avgörande C-6/15 TNS Dimarso uttalat att den upphandlande myndigheten är fri att anpassa den bedömningsmetod som används för att värdera och klassificera anbuden utan att den måste ha angivits innan anbuden har öppnats. I aktuellt mål har nämnden inte på förhand kunnat ange exakt vad som kommer att leda till ett visst mervärdeavdrag. På så vis har nämnden lämnat utrymme för var och en av leverantörerna att visa på deras egen innovationsförmåga och kvalitet som går utöver den minsta gränsen, dvs. ställda obligatoriska krav. De mervärden som angivits har emellertid varit konstanta och konkreta och skalan för mervärdeavdrag har offentliggjorts i samband med anbudsinbjudan.
I syfte att säkerställa en likvärdig bedömning har nämnden innan utvärderingen har slutförts och tilldelningsbeslut meddelats genomfört en s.k. tvärbedömning. Nämnden har vid denna säkerställt att varje mervärdeavdrag tilldelats på sakliga grunder samt utifrån vad som har angivits i upphandlingsdokumentet. Tilldelning av mervärdeavdrag har gjorts i konsensus av respektive utvärderingsgrupp. Detta förfarande torde vara förenligt med generaladvokatens bedömning i C-6/15 TNS Dimarso där han anger att en utvärderingskommitté måste ha ett visst handlingsutrymme när den ska fullgöra sin uppgift och organisera sitt interna arbete för att granska och bedöma de inlämnade anbuden.
Lernia Utbildning AB anser att överklagandet ska avslås. För det fall kammarrätten skulle anse att upphandlingen inte brustit på de av förvaltningsrätten angivna grunderna bör målet visas åter till förvaltningsrätten för prövning av de övriga invändningarna som Lernia åberopat. Lernia vidhåller det som anförts i förvaltningsrätten och tillägger bl.a. följande.
Vuxenutbildning är en i hög grad specificerad och jämförbar tjänst där kraven i mångt och mycket består av nationell lagstiftning och riktlinjer som gäller för samtliga aktörer på marknaden och som finns i läroplaner, ämnesplaner, yrkespaket och kursplaner. Möjligheten att använda en mer
”öppen” utvärderingsmodell får närmast anses vara ett undantag som inte kan tillämpas på en tjänst som vuxenutbildning. Detta bekräftas av ett stort antal kammarrättsavgöranden som behandlar den aktuella typen av upphandlingsföremål i vilka utvärderingsmodeller av den typ som nämnden använt sig av inte är förenliga med LOU.
Vad nämnden anfört beträffande EU-domstolens avgörande C-6/15 TNS Dimarso saknar helt relevans eftersom frågan i aktuellt mål inte tar sikte på nämndens bedömningsmetod eller viktningen mellan tilldelningskriterierna. Någon skyldighet för anbudsgivare att uppmärksamma den upphandlande myndigheten på brister i förfrågningsunderlaget finns inte.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Även med beaktande av det nämnden nu anfört, instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
Marie-Louise Kraft
Gunilla Ericsson Daniela Ochsenius Andersson referent
Bilaga
SÖKANDE
Lernia Utbildning AB, 556467-3381
Ombud: Advokat Mikael Engström och jurist Fanny Fernlöf
MOTPART
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad
LOU
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stads upphandling av Vuxenutbildning och skräddarsydd kompetensutveckling, dnr 1221/17, ska göras om avseende anbudsområdena 1, 2, 3 och 6.
BAKGRUND
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad (nämnden) genomför en upphandling av Vuxenutbildning och skräddarsydd kompetensutveckling, dnr 1221/17. Upphandlingen är uppdelad i sex olika områden där varje område i sin tur är indelat i olika s.k. ingångar.
Av tilldelningsbeslut den 6 november 2018 framgår att andra leverantörer än Lernia Utbildning AB (Lernia) vunnit upphandlingen avseende anbudsområde 1, 2, 3 och 6.
YRKANDEN M.M.
Lernia
Lernia ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om avseende anbudsområde 1, 2, 3 och 6. Lernia anför bl.a. följande.
Nämnden har utformat och genomfört utvärderingen på ett godtyckligt och oförutsebart sätt i strid med principerna om likabehandling och transparens. Det framgår inte av underlaget vad som tillmätts betydelse vid den mervärdesbedömning som resulterat i s.k. mervärdesavdrag. Det framgår inte heller vad som skiljer de olika nivåerna av mervärdesavdrag åt. Detta har inte heller kunnat utläsas i efterhand genom utvärderingsprotokoll eller därtill hörande anteckningar. Liknande utvärderingsmodeller rörande vuxenutbildning har tidigare underkänts i praxis.
Det går inte av upphandlingsdokumentet eller handlingarna efter avslutad upphandling att förstå vad nämnden har tillmätt betydelse vid utvärderingen. Inte heller utifrån de senare upprättade bedömningsmatriserna går detta att utläsa. Begreppet mervärde är som sådant diffust och nämnden har inte
I GOTEBORG 2019-04-04 närmare definierat vad som avses. De angivna utvärderingskriterierna ger ingen närmare vägledning av vad som efterfrågas. För att leverantörerna ska kunna utforma sina anbud på bästa sätt krävs något klargörande av vad nämnden anser är bra när det gäller t.ex. kvalitetsuppföljning. Oklarheterna är särskilt allvarliga i en upphandling som den aktuella där ”mervärdet” har haft en direkt avgörande betydelse för vilka leverantörer som tilldelats avtal. Nämnden har på detta sätt tillskapat sig en i det närmaste fri prövningsrätt vilket klart står i strid med principerna om transparens och likabehandling.
Av upphandlingsdokumenten framgår inte heller vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt. Det har därmed inte gått att förutse vad som krävs för att erhålla ett visst betyg. Det finns inga angivna underkriterier eller någon annan information om vad som t.ex. kan ge ett stort mervärde. Utvärderingsmodellens otydlighet visar sig inte minst genom att bolaget har fått vitt skilda mervärdesavdrag i olika ingångar för samma eller snarlika beskrivningar när det t.ex. gäller kvalitetsuppföljning. Kvalitetsuppföljning är normalt sett ett system som genomsyrar hela verksamheten och därmed densamma oavsett ingång i upphandlingen. Trots detta har bolagets kvalitetsuppföljning fått olika mervärdesavdrag i olika ingångar. Uppenbarligen har även deltagarna i bedömningsgrupperna haft svårt att få en samsyn på vad som efterfrågas och hur bedömningen ska gå till. Att nämnden inte heller i efterhand kan redogöra för hur bedömningen har gått till och vad som gett ett visst mervärde omöjliggör i sig en kontroll om utvärderingen har skett objektivt och korrekt och är en omständighet som måste ligga nämnden till last.
De fåtal förhållanden som man kan utläsa att nämnden har fäst vikt vid är inte förhållanden som har framgått av upphandlingsdokumenten. Av utvärderingsrapporterna kan också utläsas att flera leverantörer har haft problem med att förstå vad som efterfrågas. Till exempel har endast 20 procent av leverantörerna i anbudsområde 6 ingång 3 tilldelats något poäng överhuvudtaget. Detta är minst sagt uppseendeväckande då det är fråga om flera erfarna och välkända leverantörer med mångårig erfarenhet av det som efterfrågas. Att samtliga dessa leverantörer så grovt skulle ha misslyckats med att lämna in en offert på efterfrågat område framstår som uteslutet.
Nämnden har även lagt annat underlag till grund för utvärderingen än vad som föreskrivits i upphandlingsdokumentet då man har begärt in presentationsmaterialet efter sista anbudsdag och sedan baserat sin utvärdering på detta. I upphandlingsdokumenten har det endast angetts att presentationsmaterialet ska utgöra en del av anbudet men inte att det ska ligga till grund för utvärderingen. Förutsättningarna för utvärderingen har därmed ändrats på väsentligt sätt i strid med principerna om likabehandling och transparens.
När det gäller anbudsområde 6 har leverantörerna tilldelats olika lång presentationstid. I upphandlingsdokumentet angavs att vardera leverantören skulle få en timme på sig för sin presentation för vardera ingång som anbud hade lämnats i. För anbudsområde 6 ändrades dock detta genom frågor och svar då det den 25 juni 2018 angavs att presentationen för detta avtalsområde skulle vara en timme oavsett antal ingångar man hade lämnat anbud i. Detta innebär att bolaget som lämnat anbud i tre ingångar fick 20 minuter per ingång för presentation medan en leverantör som endast lämnat anbud i en ingång fick en timme för den presentationen. Anbudsgivarna har således getts olika förutsättningar. Det finns inga objektiva skäl för denna olikbehandling. Nämndens agerande har medfört att bolaget lidit eller kan komma att lida skada eftersom bolaget annars hade kunnat utforma ett mer konkurrenskraftigt anbud. Att resultatet av utvärderingen inte genomgående visar sämre betyg för de leverantörer som lämnat anbud i flera ingångar innebär inte att leverantörerna inte har behandlats olika.
Även prissättningen i anbudsområde 6 har hindrat bolaget från att lämna det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Anbudsområde 6 består av tre olika ingångar och kontrakt tecknas för respektive ingång. Trots detta har endast ett pris kunnat lämnas för anbudsområdet i dess helhet. Med hänsyn till att vardera ingången betingar olika prissättning har detta omöjliggjort för bolaget att lämna ett så fördelaktigt anbud som möjligt. Det är affärsmässigt orealistiskt att sätta ett och samma pris i de olika ingångarna då ingångarna rör vitt skilda karaktärer som kräver vitt skilda kompetenser och resurser. Det skiljer också 610 procent mellan det högsta och det lägsta lämnade anbudspriset i detta anbudsområde vilket visar att vissa leverantörer lämnat ett medelpris medan vissa har lämnat ett totalpris. Kravet på ett pris i anbudsområde 6 är därmed olikbehandlande och konkurrensbegränsande.
Nämnden
Nämnden anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande.
Upphandlingen har genomförts i enlighet med LOU. Prövningen av samtliga anbud har genomförts på det sätt som har beskrivits i upphandlingsdokumenten och i enlighet med gällande principer.
I upphandlingsdokumenten beskrivs hur utvärderingen kommer att gå till, vad som klassas som mervärde samt hur mycket respektive mervärde har kunnat ge i form av mervärdesavdrag. Av modellen framgår vilka mervärden som är aktuella per anbudsområde och vad som avses med respektive mervärde. Det måste dock inte framgå exakt vad som krävs för att erhålla en viss poäng eller avdrag. De krav som ställs på en förutsebar utvärderingsmodell innebär inte att en anbudsgivare redan genom att ta del av upphandlingsdokumentet fullt ut ska kunna förutse utfallet av utvärderingen. Nämnden har inte tagit ovidkommande hänsyn eller påtagligt avvikit från de kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget. I praxis har också mer komplexa utvärderingsmodeller med vissa subjektiva inslag accepterats när det är mer komplexa tjänster som upphandlas.
Att Lernia tilldelats olika nivåer av mervärdesavdrag för samma mervärde är rimligt utifrån den valda utvärderingsmodellen. Eftersom varje presentation (ingång) har utvärderats för sig har det som en anbudsgivare tidigare uppgett inte kunnat läggas till gagn för samma leverantörs nästa presentation i en annan ingång. Detta gäller oavsett om leverantören uppgett likartade uppgifter vid båda tillfällena. De olika ingångarna skiljer sig också åt på flera områden vilket medför olika mervärden.
Att merparten av anbudsgivarna inom anbudsområde 6 ingång 3 har erhållit låga nivåer av mervärdesavdrag beror på att anbudsgivarna inte har lyckats belysa aktuella mervärden utifrån aktuellt anbudsområde och ingång.
Utvärderingsgruppen har före presentationerna fått en gedigen genomgång av hur utvärderingen ska gå till och varje anbud och presentation har utvärderats för sig enligt angivna administrativa bestämmelser, utvärderingsmodell, de upphandlingsrättsliga principerna och LOU i övrigt. Efter varje presentation har bedömningsgrupperna haft 20 minuter avsatta för summering och varje enskilt mervärdesavdrag har lämnats i konsensus från den grupp som har genomfört utvärderingen i respektive ingång. Det har inte vid något tillfälle framkommit att bedömningsgruppernas deltagare skulle vara ovetande om mervärdena eller vad presentationerna har syftat till. Lernia har även tilldelats flertalet mervärdesavdrag vilket indikerar att man har förstått vad som kunde ge ett mervärde. Lernia är också sedan flera år tillbaka befintlig utbildningsanordnare hos nämnden.
Nämnden har inte lagt annat material än vad som föreskrivits i upphandlingsdokumenten till grund för utvärderingen. I upphandlingsdokumenten anges att utvärderingen baseras på presentation och eventuellt presentationsmaterial. Det är också detta material som nämnden har baserat sin utvärdering på.
Samtliga anbudsgivare har haft lika lång tid för presentationen av anbudsområde 6. Det går inte att utläsa av resultatet att detta ska ha gynnat de leverantörer som endast har lämnat anbud i en ingång. Lernia tillsammans med andra leverantörer som också har lämnat anbud på tre ingångar har fått fler mervärdesavdrag inom anbudsområde 6 än vad en leverantör som endast lämnat anbud på en ingång har fått.
När det gäller prissättningen på anbudsområde 6 har förutsättningarna lämnats i en prismatris. Det är korrekt att endast en prismatris har efterfrågats för hela anbudsområdet oavsett antal ingångar som leverantören har lämnat anbud i. Av prismatrisen för anbudsområde 6 framgår klart att nämnden efterfrågar ett pris per deltagartimma för skräddarsydd kompetensutveckling, inte ett timpris per ingång. Nämnden kan inte se hur detta hindrar Lernia från att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Skräddarsydd kompetensutveckling ersätts enligt nuvarande avtal med ett timpris oavsett vilken typ av insats det är fråga om. Att endast begära ett timpris oavsett ingång kan därmed inte anses vara felaktigt. Lernia har kunnat lämna anbud, övriga leverantörer har kunnat lämna anbud och Lernia har inte heller ställt några frågor angående hur prissättning skulle ske. Lernia får således anses ha haft möjlighet att lämna ett konkurrenskraftigt anbud även gällande anbudsområde 6.
Sammanfattningsvis har det varit möjligt för Lernia att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Lernia har också tilldelats ett flertal mervärdesavdrag. Lernia har inte under upphandlingen ifrågasatt utvärderingsmodellen eller någon annan av de otydligheter man nu menar finns. Lernia har genom sin passivitet inte försökt begränsa sin eventuella skada. Lernia kan inte anses ha lidit eller riskerat att lida skada.
Nämnden har även den 28 mars 2019 ansökt om förtursförklaring hos förvaltningsrätten.
SKÄLEN FÖR
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. I $ LOU).
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § första stycket LOU).
Förvaltningsrättens prövning är en kontroll av om det finns skäl att ingripa mot upphandlingen på grund av att den upphandlande myndigheten har brutit mot principerna för upphandling eller någon annan bestämmelse i LOU. I mål om överprövning av en upphandling gäller som huvudprincip att den part som påstår att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange grunderna för sin talan (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Förvaltningsrättens bedömning
Frågan i målet är i huvudsak om den utvärderingsmodell som nämnden har tillämpat i nu aktuell upphandling har varit så tydlig och förutsägbar för anbudsgivarna att de krav som finns gällande utvärderingsmodeller är uppfyllda eller om det finns skäl att ingripa mot upphandlingen på de grunder Lernia har anfört.
Det är den upphandlande myndigheten som bestämmer vad den önskar upphandla utifrån de behov som föremålet för upphandlingen ska tillgodose.
Det innebär också att den upphandlande myndigheten har stor frihet att bestämma den utvärderingsmodell som på ett godtagbart sätt kan leda till att den upphandlade tjänsten eller varan motsvarar det behov som motiverade upphandlingen.
De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och unionsrätten inte träds för när (se RÅ 2002 ref. 50).
Vid upphandling av mer komplexa tjänster kan det vara omöjligt att på förhand fastställa enkla, mätbara variabler som anbudsgivare ska ange och som sedan entydigt kan utvärderas med resultatet att den tjänst eller vara som bäst uppfyller den upphandlande myndighetens behov också rangordnas högst när det gäller kvalitet. En mer komplex utvärderingsmodell med vissa subjektiva inslag kan i sådana sammanhang behövas och har också accepterats i praxis. Det väsentliga är dock att förfrågningsunderlaget i detta avseende är så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande myndigheten tillmäter betydelse. Vidare ska utvärderingsmodellen vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, dvs. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas.
Den utvärderingsmodell som redovisas i upphandlingsdokumentet i punkt
2.13 bygger på en mervärdesmodell där en utvärderingsgrupp bedömer anbudsgivarnas utbildningstjänster inom de olika anbudsområdena. För anbudsområde 1-5 anges mervärdena Individanpassningar, Progression/effekt, Kvalitetsuppföljning och Samverkan med arbetslivet. För anbudsområde 6 anges mervärdena Säkerställande av målgruppens behov och förutsättningar, Säkerställande av arbetsgivarens/branschernas behov, Säkerställande av individens lärande och inträde på arbetsmarknaden och Nya sätt för lärande och utveckling.
I upphandlingsdokumentet anges vidare respektive ingångs mervärdesavdrag. Avdrag görs i tre nivåer som stort mervärde, visst mervärde eller inget mervärde t.ex. anbudsområde 1 ingång 1, 11 000 000 kr om presentationen visar att anbudet ger stort mervärde, 5 000 000 kr om presentationen visar att anbudet ger visst mervärde och 0 kr om presentationen visar inget mervärde. Det totala maximala mervärdesavdraget erhålls genom att samtliga mervärden summeras. Utvärderingspriset fås sedan fram genom att anbudspriset minskas med mervärdesavdraget. Hela utvärderingen har skett efter en muntlig presentation där vardera leverantören har haft en timme till sitt förfogande för vardera ingången I anbudsområde 1-5 och en timme för anbudsområde 6. Presentationerna har också filmats. Endast de anbud som uppfyllt samtliga i upphandlingsdokumenten med tillhörande bilagor ställda krav har gått vidare till utvärderingsfasen.
Med hänsyn till upphandlingsföremålets karaktär av utbildningstjänster anser förvaltningsrätten att nämnden har haft rätt att använda en mer öppen kravställning och utvärderingsmodell. När det däremot gäller betygsättningen så ges ingen ledning i förfrågningsunderlaget om vad som utgör en faktisk miniminivå för vad som minst kan förväntas för att målsättningen med utbildningen ska uppnås och vad som därutöver utgör ett mervärde. Anbudsgivarna har endast fått information om vilken poängskalan är och vilket avdrag det genererar för respektive ingång i anbudsområdet. Det ges heller ingen ledning för vad som tillmäts betydelse för att anbudsgivarna ska få ett visst betyg eller vilken skillnaden är mellan olika betyg. Den aktuella betygsättningen har därmed öppnat upp för en alltför stor godtycklig bedömning från nämndens sida. Betygssättningen har således gett nämnden ett stort mått av fri prövningsrätt och poängsättningen har inte kunnat förutses av anbudsgivarna (jfr Kammarrätten i Stockholms domar den 27 januari 2017 i mål nr 5053-16 och 6086-16 respektive den 15 mars 2017 i mål nr 4063-16).
Förvaltningsrätten anser därmed att den aktuella betygsättningen och därmed utvärderingsmodellen strider mot principerna om likabehandling och transparens. Lernia har därmed inte kunnat lämna ett konkurrenskraftigt anbud vilket har medfört att Lernia har lidit eller riskerat att lida skada. Då bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen ska upphandlingen göras om i nu aktuella delar. Överklagandet ska därför bifallas i enlighet med ansökan.
Med hänsyn till utgången i målet saknas det skäl att pröva de övriga invändningar som Lernia har anfört. Eftersom målet avgörs direkt i sak saknas även skäl att pröva nämndens yrkande om förtursförklaring.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-05)
Karin Hansson Tf. rådman
Föredragande i målet har varit Lena Rehnberg.
FvNr nar
2 x anv
Äå -
| SVERIGES DOMSTOLAR
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens Närmare regler finns i den lag som gäller för beslut kan överklaga. Här framgår hur det går målet, se rutan längst ner på nästa sida för till. hänvisningar.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor Gör så här
Tiden räknas oftast från den dag som ni fick 1. Skriv förvaltningsrättens namn och del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället målnummer. från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller Förklara varför ni tycker att beslutet ska om rätten vid förhandlingen gav besked om ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha datum för beslutet. och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om För myndigheten räknas tiden alltid från prövningstillstånd längre ner).
beslutets datum.
. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa til. Observera att överklagandet måste ha kommit Förklara vad ni vill visa med vatje bevis.
in till domstolen när tiden går ut. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
Vilken dag går tiden ut? Lämna namn och personnummer eller Sista dagen för överklagande är samma veckodag organisationsnummer. som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut Lämna aktuella och fullständiga uppgifter måndagen den 23 mars. om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs-
Om ni har ett ombud, lämna också afton, räcker det att överklagandet kommer in ombudets kontaktuppgifter. nästa vardag. . Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten — adressen finns i beslutet. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter Vad händer sedan? 10 dagar från det att domstolen avgjort målet Förvaltningsrätten kontrollerar att överklaganeller upphävt ett interimistiskt beslut, och i det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för vissa fall får myndigheten ingå avtal sent avvisar domstolen överklagandet. Det omedelbart. Efter att avtal har slutits får innebär att beslutet gäller.
kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för Om överklagandet kommit in i tid, skickar överklagande fortfarande gäller. förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Sida 1 av 2 www.domstol.se
Anvvisomgar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v- PT (upphandling) + Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling + 2018-11
Har ni tidigare fått brev genom förenklad Vill ni veta mer? delgivning kan även kammarrätten skicka brev Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har på detta sätt. frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Prövningstillstånd i kammarrätten Mer information finns på www.domstol.se.
När överklagandet kommer in till kammarrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. För fullständig information, se: Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. olika fall. lag (2016:1146) om upphandling inom e Domstolen bedömer att det finns försötjningssektorerna, 20 kap. anledning att tvivla på att förvaltningslag (2011:1029) om upphandling på försvars- och rätten dömt rätt. säkerhetsområdet, 16 kap. e Domstolen anser att det inte går att lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, bedörna om förvaltningsrätten dömt rätt 16 kap. utan att ta upp målet. lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. e Domstolen behöver ta upp målet för att lag (2016:1146) om upphandling inom ge andra domstolar vägledning 1 rätts- försötjningssektorn, 20 kap. tillämpningen.
e Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon Aj018-09 annan anledning.
Om ni zare får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att 1 överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Sida 2 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v - PT (upphandling) + Producerat av Domstolsverket, Avd. för domsrolsutveckling +