KamR Stockholm mål 3582-20

KLAGANDE

Eterne AB, 556790-5160

MOTPART

Regeringskansliet

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 13 maj 2020 i mål nr 22489-19, se bilaga A

SAKEN

Offentlig upphandling

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

1. Kammarrätten avslår överklagandet.

2. Kammarrättens interimistiska beslut upphör därmed att gälla.

YRKANDEN M.M.

Eterne AB yrkar att upphandlingen ska göras om och hänvisar till tidigare inlagor i förvaltningsrätten med följande tillägg. Förvaltningsrätten har brutit mot 18 § och 30 § förvaltningsprocesslagen genom att lägga innehållet i Regeringskansliets yttrande den 5 december 2019 till grund för domen, utan att kommunicera yttrandet med Eterne och låta bolaget yttra sig över innehållet. Kammarrätten får avgöra om målet ska prövas i sak eller återförvisas.

Avropat avtal innebär inte att Regeringskansliet anskaffar en viss tjänst mot en viss ersättning, utan möjliggör beställning av tjänster. Det upphandlade leveransavtalet är därför ett ramavtal. Det strider mot lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, att avropa ramavtal från ramavtal, vilket följer av kammarrättspraxis. Ramavtal får inte användas på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Regeringskansliet har inte heller i ramavtalet angett en maximal kvantitet för de tjänster som kan beställas i enlighet med EU-domstolens avgörande i C-216/17 Coopservice!. Kravet borde gälla samtliga ramavtal oavsett om det upphandlas som sådant eller avropats från ett befintligt ramavtal.

Eterne har lidit skada av upphandlingsfelen. Skaderekvisitet är förhållandevis lågt ställt vid brister hänförliga till upphandlingens konkurrensuppsökande skede. Om Regeringskansliet vill använda befintligt ramavtal måste varje enskild flytt avropas. Om ett helt nytt ramavtal upphandlas kan Eterne lämna ett bättre anbud, eftersom golvpriserna i det befintliga ramavtalet inte är tillämpliga. Om en takvolym hade uppställts för avropat ramavtal hade Regeringskansliet behövt genomföra en ny

! EU-domstolens dom den 19 december 2018, C- 216/17 Autoritå Garante della 'Concorrenza del Mercato — Antitrust, Coopservice Soc. Coop arl mot Azienda Socia- Sanitaria Terrotoriale della Vallecamonica — Sebino (ASST) m.fl. (Coopservice), EU:C:2018:1034 upphandling när takvolymen uppnåtts, som Eterne hade kunnat delta i. Eftersom det avropade ramavtalets löptid inklusive förlängning sträcker sig till den 31 december 2023, och Regeringskansliet kan avropa sent från avtalet, kan faktiska uppdrag utföras efter ramavtalstidens utgång. Eterne utestängs därmed från den relevanta marknaden under längre tid än om det avsett ett sedvanligt avropsavtal. Eterne har tvingats till en högre prissättning som är anpassad till den utsträckta löptiden än om Regeringskansliet hade avropat ett kontrakt.

Regeringskansliet anser att överklagandet ska avslås och för fram i huvudsak följande. Det saknas skäl att återförvisa målet eftersom båda parter har argumenterat kring EU-domstolens dom Coopservice och förvaltningsrätten inte har lagt någon särskild betydelse vid domen.

Regeringskansliet har avropat ett leveransavtal från statens ramavtal. Genom leveransavtalet åtar sig Regeringskansliet att köpa hela sitt behov av de efterfrågade tjänsterna. Kontraktets volymer har angetts med tillräcklig tydlighet. En klar majoritet av den genomsnittliga månadsvolymen, 405 av 510 timmar, utgör sådan volym som leverantörerna i vart fall har haft att räkna med.

Om avtalet anses utgöra ett ramavtal, har Eterne inte lidit eller riskerat att lida skada på grund av det påstådda upphandlingsfelet om ramavtal i ramavtal. Eterne har inte gjort övervägande sannolikt att bolaget varit förhindrat att lämna ett konkurrenskraftigt anbud på grund av leveransavtalets ramavtalskaraktär. Regeringskansliet hade kunnat upphandla flyttjänsterna genom ett separat ramavtal, flera avrop eller ett längre leveransavtal med successiva leveranser. Med hänsyn till Regeringskansliets behov är det inte aktuellt att avropa enskilda uppdrag från det befintliga ramavtalet. Eternes resonemang om bolagets möjlighet att konkurrera vid en annan upphandling eller avrop är enbart hypotetiska.

Eterne har utan hinder kunnat delta i den förnyade konkurrensutsättningen och lämna ett konkurrenskraftigt anbud trots den påstådda avsaknaden av tillräckligt tydlig takvolym. Eterne har inte heller varit förhindrat att lämna lägre priser eftersom alla tjänster inte har golvpriser i ramavtalet. Flera av Eternes konkurrenter har lämnat lägre pris än Eterne. Eterne har inte hamnat i en sämre konkurrenssituation på grund av leveransavtalets utformning eller löptid. Tvärtom har Eterne hamnat i en bättre sits eftersom avtalet avropats från ramavtalet med endast fem konkurrerande leverantörer.

Beställningar på leveransavtalet kan inte avse uppdrag som ska utföras efter avtalstidens utgång. Eterne har därmed inte stängts ut från konkurrensen på marknaden på ett otillbörligt sätt. Coopservice-domen saknar relevans i målet eftersom det där var fråga om upphandling av ett ramavtal genom selektivt förfarande, inte ett avrop somi detta fall. Prövningen i målet omfattar inte frågan om leveransavtalet uppfyller de krav som kan ställas på ett ramavtal.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Återförvisning

Det framgår inte av förvaltningsrättens dagboksblad att Eterne har fått yttra sig över Regeringskansliets yttrande den 5 december 2020. Eterne har hos kammarrätten emellertid fått möjlighet att yttra sig över det aktuella yttrandet och något skäl att återförvisa målet finns därför inte.

Ramavtal eller avrop av kontrakt

Kontrakt enligt LOU avser avtal med ekonomiska villkor om leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad. I ramavtal fastställs istället villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod (1 kap. 15 och 20 §§ LOU). Avgörande är om myndigheten åtar sig att köpa specificerade varor och tjänster eller om avtalet enbart slår fast villkor för senare inköp (prop. 2015/16:195 s. 514).

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det som

Regeringskansliet avropar inte är att anse som ett kontrakt inom ramen för det statliga ramavtalet Flyttjänster 23.3.5425-16 utan ett nytt ramavtal. Vid denna bedömning har kammarrätten särskilt beaktat att

Regeringskansliet enligt förfrågningsunderlaget inte åtar sig att köpa en viss volym av de aktuella flyttjänsterna och inte heller klargör vilka leveranser som ska ske utan enbart slår fast villkor för senare beställningar.

Det statliga ramavtalet för flyttjänster förutsätter att en förnyad konkurrensutsättning resulterar i ett kontrakt med ramavtalets villkor. Ett avrop som resulterar i ett ramavtal är däremot inte förenligt med det statliga ramavtalet och dess upphandlingsdokument. Ett förfarande som leder till ett ramavtal inom ett annat ramavtal är enligt kammarrättens bedömning inte heller förenligt med bestämmelserna om tilldelning av kontrakt efter förnyad konkurrensutsättning i 7 kap. 8-9 §§ LOU. Att såsom Regeringskansliet gjort avropa ett ramavtal från ett befintligt ramavtal är därmed en brist i upphandlingen.

Kammarrätten bedömer att Regeringskansliets upphandling i denna situation inte längre sker inom det statliga ramavtalet för flyttjänster och att följden blir att LOU:s bestämmelser om ramavtal istället blir tillämpliga på Regeringskansliets upphandling.

Krav på uppskattat värde och maximal kvantitet

Eterne gör bland annat gällande att Regeringskansliet inte i enlighet med

EU-domstolens avgörande Coopservice har angett en maximal kvantitet som avropas och att bolaget har lidit eller riskera att lida skada därav.

Enligt artikel 5.5 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling ska för ramavtal det värde beaktas som är det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavtalets hela löptid.

I artikel 33 i direktivet anges att ett ramavtal har till syfte att fastställa villkoren för tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.

EU-domstolen har i Coopservice uttalat följande. Den upphandlande myndigheten som från början är part i ramavtalet är visserligen endast skyldig att göra en uppskattning av värdet och frekvensen med avseende på vart och ett av de efterföljande kontrakten. Den är däremot tvungen att precisera den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell med avseende på efterföljande kontrakt (punkt 60).

Statens inköpscentral, som från början är part i ramavtalet, har i punkten 1.4.5 Ramavtalets omfattning i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen av ramavtalet uppskattat volymen på kommande ramavtal till 73 miljoner kr per år och angett att den procentuella fördelningen av omsättningen för Stockholms län är ca 42 20. Enligt kammarrättens mening är kraven på uppskattat värde därmed uppfyllda i statens ramavtal om flyttjänster.

EU-domstolen fastställer vidare att om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör, ska kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Den upphandlande myndigheten som från början är part i ramavtalet kan endast handla för egen räkning och på andra i ramavtalet specifika angivna potentiella upphandlande myndigheters vägnar, inom ramen för en viss kvantitet och när denna gräns har nåtts har nämnda avtal inte längre någon verkan (punkt 61).

EU-domstolen uttalar att det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet underlåter att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal eller anger nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov, då de i annat fall skulle åsidosätta öppenhetsprincipen och principen om likabehandling av de ekonomiska aktörer som berörs av ingåendet av nämnda ramavtal (punkt 70).

Regeringskansliet, som inte har undertecknat ramavtalet, har vid avropet genom förnyad konkurrensutsättning i punkten 1.4 i upphandlingsdokumenten angett vilka tjänster som omfattas av uppdraget och preciserat vad som avses med de olika tjänsterna. Regeringskansliet har vidare i punkten 1.10 Tilldelningskriterium pris angett en snittvolym per månad för respektive tjänst. Det anges att angivna volymer är en uppskattning av snittvolymerna per månad och att de verkliga volymerna för framför allt flyttjänster och magasinering kommer att variera under avtalsperioden. Enligt Regeringskansliet är en klar majoritet av den angivna genomsnittliga månadsvolymen, 405 av 510 timmar, sådan volym som leverantörerna i vart fall har haft att räkna med.

Kammarrätten anser att de angivna snittvolymerna per månad inte enbart kan anses utgöra ett underlag för bedömningen av vilket anbud som har lägst pris, utan uppgifterna utgör en precisering av avtalets genomsnittliga omfattning och innehåll per månad. Regeringskansliet har således varken underlåtit att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt eller enbart hänvisat till myndighetens ordinarie behov, utan har genom snittvolymerna kvantifierat myndighetens behov per månad under avtalets löptid. Enligt kammarrättens mening kan alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare genom dessa uppgifter förstå omfattningen och innehållet av avtalet. Däremot har Regeringskansliet inte summerat den totala kvantiteten av tjänsterna under avtalets löptid, vilket utgör en brist.

Har Eterne lidit eller kan komma att lida skada?

Det ankommer på ett klagande bolag att klargöra och konkretisera på vilket sätt ett förfarandefel medför att bolaget lidit eller kan komma att lida skada (HED 2013 ref. 53).

Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att Eterne inte har visat att bolaget lidit eller riskerat att lida skada på grund av att Regeringskansliet upphandlat ett ramavtal. Eterne har kunnat delta i den förnyade konkurrensutsättningen på samma objektiva villkor som övriga ramavtalsleverantörer och har lagt ett konkurrenskraftigt anbud. Eterne har inte visat på vilket sätt det skulle ha förhindrats att lägga ett lägre anbud på grund av golvpriserna i ramavtalet om flyttjänster. Två konkurrerande anbudsgivare har lagt lägre pris än Eterne, vilket visar att det har varit möjligt. Det avropade avtalet om två år med option på två år, uppfyller även kravet i 7 kap. 2 § LOU att ett ramavtal inte får löpa under längre tid än fyra år, om det inte finns särskilda skäl. Enligt Regeringskansliet får beställningar från avtalet inte avse uppdrag efter avtalstidens utgång. Eterne har därmed inte heller stängts ut från konkurrensen på marknaden på ett otillbörligt sätt.

Kammarrätten bedömer att det förhållandet att Regeringskansliets förfrågningsunderlag saknar en maximal kvantitet i detta fall inte har lett till eller riskerar leda till någon skada för Eterne eftersom bolaget liksom övriga deltagande anbudsgivare i rimlig omfattning kunnat uppskatta omfattningen av det kommande avtalet med ledning av uppgifterna i förfrågningsunderlaget. Bristen har därmed inte medfört en risk för att Eterne att missgynnas på ett otillbörligt sätt.

Kammarrättens instämmer i förvaltningsrättens bedömning att inte heller Eternes invändningar i övrigt visar att bolaget lidit eller riskerar att lida skada. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).

Eva-Lotta Hedin Mikael Åberg Haike Degenkolbe lagman kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent (skiljaktig motivering) (skiljaktig mening)

Eirik Jungar fiskal föredragande

Skiljaktig mening:

Mikael Åberg har skiljaktig mening och för fram följande.

Regeringskansliet har inte angett någon maximal kvantitet. Majoriteten har ansett att detta förhållande inte lett till någon skada för Eterne eftersom bolaget liksom övriga deltagande anbudsgivare i rimlig omfattning kunnat uppskatta omfattningen av avtalet med ledning av uppgifterna i förfrågningsunderlaget. Bristen har därför inte medfört att Eterne missgynnas på ett otillbörligt sätt.

Enligt min uppfattning innehåller de uppgifter som Regeringskansliet redovisar i förfrågningsunderlaget tillräckliga uppgifter om arbetets innehåll och omfattning för att en leverantör kan anse att denne har ett tillräckligt underlag för att lämna anbud.

Skyldigheten att precisera den totala kvantiteten som följer av EU-domen har dock ett annat syfte. Genom att ange den maximala kvantiteten ska det vara möjligt att veta när avtalet senast upphör, dvs. när har den maximala kvantitet/volym uppnåtts som anges i avtalet.

Jag ifrågasätter inte att det kan vara svårt att på förhand fastställa en exakt volym. Skyldigheten omfattar dock inte det utan det är den maximala kvantiteten som ska uppges. Regeringskansliet har inte lämnat någon konkret uppgift om maximal kvantitet/värde/volym av ramavtalet. De uppgifter som finns i underlaget är inte av sådant slag att det genom beräkning skulle kunna gå att fastställa att Regeringskansliet har avsett en viss maximal kvantitet. Avsaknaden av uppgift om maximal kvantitet får anses strida mot kravet på transparens och likabehandling i LOU.

Skada Eterne uppger att det har lidit skada eftersom om en takvolym hade uppställts hade Regeringskansliet behövt genomföra en ny upphandling när takvolymen uppnåtts som Eterne kunnat delta i.

Genom möjligheten att avropa en obegränsad mängd tjänster under avtalstiden begränsas konkurrensen eftersom myndigheten annars behövt göra en ny upphandling. Konkurrensbegränsningen får anses otillbörlig mot bakgrund av EU-domstolens uttalande att ett ramavtal med en leverantör är utan verkan när kvantitetsgränsen nåtts varför fortsatta avrop riskerar att vara otillåtna direktupphandlingar. Med beaktande av att skaderekvisitet i det konkurrensuppsökande skedet är förhållandevis lågt ställt anser jag att

Eternei vart fall har visat att det har riskerat att lida skada. Överklagandet ska därför bifallas och upphandlingen göras om.

Skiljaktig motivering Haike Degenkolbe framför skiljaktig motivering och för fram följande.

Beträffande frågorna om Regeringskansliet har avropat ett kontrakt eller ett ramavtal, och om det strider mot de upphandlingsrättsliga principerna, har jag skiljaktig motivering enligt nedan. I övriga delar har jag samma motivering som majoriteten.

Ramavtal eller avrop av kontrakt

Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer och avser varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad (1 kap. 15 § LOU).

Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod (1 kap. 20 § LOU).

Om ett avtal är att anse som ett kontrakt eller ramavtal avgörs vid en helhetsbedömning av omständigheterna i fallet. Avgörande är om myndigheten åtar sig att köpa specificerade varor och tjänster eller om avtalet enbart slår fast villkor för senare inköp (prop. 2015/16:195 s. 514).

Vid gränsdragningen mellan kontrakt och ramavtal bör den så kallade huvudsaksprincipen tillämpas som syftar till att identifiera avtalets huvudsakliga ändamål. Vid tillämpningen av huvudsaksprincipen ska inte enbart värdet av respektive del i avtalet beaktas, utan även andra omständigheter ska vägas in, som till exempel användningsgraden av respektive del av avtalet.

Det nu aktuella avropet efter förnyad konkurrensutsättning avser ett avtal mellan en av de avropsberättigade upphandlande myndigheterna

Regeringskansliet, och en av ramavtalsleverantörerna. Målet med den förnyade konkurrensutsättningen är att få väl fungerande flyttjänster, genom ingående av ett leveransavtal för Regeringskansliets behov under kommande avtalsperiod (punkten 4 i upphandlingsdokumenten). Regeringskansliet åtar sig genom avtalet att köpa hela sitt behov av de efterfrågade tjänsterna under hela avtalets löptid, inklusive förlängning, av en och samma leverantör. Då behovet av flyttjänster kan uppkomma med relativt kort varsel är det enligt Regeringskansliet inte aktuellt att avropa varje enskild flytt från ramavtalet eftersom leverantören måste vara säkerhetsklassad.

Vad gäller avtalets omfattning och innehåll framgår av punkten 1.4 i upphandlingsdokumenten att uppdraget omfattar flyttjänster avseende allt ifrån mindre kontorsflyttar till flyttjänster och större flyttprojekt (inklusive viss flyttplanering), magasinering och avveckling av gods. Det innefattar även transporttjänster i Stockholmsområdet och magasineringstjänst. Vad som omfattas av de olika delarna avges i punkterna 1.4.1.1—1.4.1.5. Bland annat anges i punkten 1.4.1 att en till två personer schemaläggs i princip på heltid för att utföra mindre flyttuppdrag i Regeringskansliets lokaler. Det framgår även att behovet av mindre kontorsflyttar och transporttjänster kan variera, t.ex. under semesterperioder. Magasinering av möbler anges vara en option och det anges att avveckling av gods kan komma att beställas.

Därutöver har Regeringskansliet i punkten 1.10 med rubriken Tilldelningskriterium Pris angett en uppskattning av snittvolym per månad för de olika delarna av avtalet. Där framgår att de genomsnittliga volymerna per månad är 300 timmar mindre kontorsflyttar, 100 timmar för flyttjänster, 5 timmar packtjänster, 5 timmar arbetsledare samt 100 timmar transporttjänster samt magasinering. Det anges vidare att de verkliga volymerna för framför allt flyttjänster och magasinering kommer att variera under avtalsperioden. Enligt Regeringskansliet är en klar majoritet av den angivna genomsnittliga månadsvolymen, 405 av 510 timmar, sådan volym som leverantörerna i vart fall har haft att räkna med. Jag anser att dessa omständigheter talar för att det rör sig om ett kontrakt som avropats.

Däremot lämnar Regeringskansliet inte några uttryckliga garantier i avtalet för att det kommer att anskaffa en viss kvantitet eller volym av flyttjänster m.m., utan beställningar från avtalet kommer att göras när behov uppstår. Det anges även att de genomsnittliga volymerna per månad av framför allt flyttjänsterna och magasinering kan komma att variera. Dessa omständigheter tyder på att avtalet har en ramavtalsliknande karaktär.

Vid en helhetsbedömning av omständigheterna i målet anser jag att det huvudsakliga ändamålet med avtalet är att Regeringskansliet under avtalets löptid förbinder sig att beställa alla de efterfrågade tjänsterna till ett visst pris från en enda angiven ramavtalsleverantör som är säkerhetsklassad. Regeringskansliet åtar sig därmed att anskaffa vissa tjänster till ett visst pris. Avtalet är enligt min mening tillräckligt tydligt specificerat vad gäller omfattning utifrån uppdragstyp, men inte vad avser tidpunkt och frekvens för genomförande av flyttjänsterna, för att kunna uppfylla ramavtalets bestämmelser om avrop av avtal för successiva leveranser. Eftersom Regeringskansliet inte garanterar att beställningar från avtalet kommer att ske i exakt den omfattning eller volym per månad som motsvarar det angivna genomsnittliga behovet, är avtalet ett kontrakt med ramavtalsliknande karaktär.

Det finns varken bestämmelser i LOU eller klargörande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen som slår fast att det är förbjudet för en upphandlande myndighet att avropa ett ramavtal eller ett kontrakt med ramavtalsliknande karaktär från ett ramavtal.

Eterne har hävdat att det enligt kammarrättspraxis strider mot bestämmelserna i LOU att upphandla ett ramavtal från ett ramavtal.

Kammarrätten i Stockholm har i ett avgörande i mål nr 3713-17 uttalat att det strider mot bestämmelserna i 5 kap. lagen om offentlig upphandling på försvars- och säkerhetsområdet att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal. I det målet rörde det sig emellertid om en upphandlande myndighet som efter förnyad konkurrensutsättning hade avropat ett nytt ramavtal från ett befintligt ramavtal som omfattade alla i ramavtalet avropsberättigade upphandlande myndigheter och alla ramavtalsleverantörer.

Enligt min mening skiljer sig omständigheterna i det målet väsentligt från omständigheterna i det nu aktuella fallet, där en enda avropsberättigad upphandlande myndighet avropar ett kontrakt av ramavtalsliknande karaktär som ingås med en enda av ramavtalsleverantörerna.

Kammarrättens avgörande är därför enligt min mening inte tillämpligt i det nu aktuella fallet.

Viss ledning kan i stället hämtas från EU-domstolens dom Coopservice, där domstolen i punkt 70 uttalar att de upphandlande myndigheterna, som inte har undertecknat ramavtalet, inte får underlåta att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt. Upphandlande myndigheter, som inte har undertecknat ramavtalet, har således möjlighet att tillträda ett befintligt ramavtal utan att det strider mot de upphandlingsrättsliga principerna, under förutsättning att de anger kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt.

Enligt min mening är det därför även möjligt för Regeringskansliet, som inte har undertecknat ramavtalet, att efter förnyad konkurrensutsättning avropa ett kontrakt med ramavtalsliknande karaktär från statens befintliga ramavtal, under förutsättning att Regeringskansliet anger kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när det senare ingår kontrakt.

Kammarrätten har därför att pröva om Regeringskansliet genom att avropa ett kontrakt med ramavtalsliknande karaktär från statens ramavtal har brutit mot bestämmelserna i LOU eller mot någon av de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet, och om Eterne har lidit eller riskerat att lida skada på grund av detta. Eftersom kontraktet har en ramavtalsliknande karaktär måste även bestämmelserna om ramavtal beaktas vid denna bedömning.

Bilaga A

SÖKANDE

Eterne AB, 556790-5160

Ombud: Advokaterna Advokatfirman Fylgia KB Box 55555 102 04 Stockholm

MOTPART

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen 103 33 Stockholm

SAKEN

Offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avslår ansökan om ingripande enligt lagen (2016:1145)

om offentlig upphandling.

BAKGRUND Regeringskansliet genomför avrop genom förnyad konkurrensutsättning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) av det statliga ramavtalet

Flyttjänster 23.3.5425-16 (nedan ramavtalet) i syfte att ingå ett leveransavtal avseende flyttjänster. Genom tilldelningsbeslut meddelat den 26 september

2019 beslutade Regeringskansliet att anta annat anbud än det från Eterne AB (bolaget).

Bolaget ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om. Som grund för yrkandet anges följande. Regeringskansliet har i förfrågningsunderlaget/upphandlingsdokumentet uppgett att vad som upphandlas är ett leveransavtal. Vid en granskning framgår dock att vad som upphandlas inte är något leveransavtal utan ett ramavtal. Av etablerad kammarrättspraxis följer att upphandlingar av ramavtal i ramavtal inte är förenligt med LOUs bestämmelser. Eftersom bristen är hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen rätteligen göras om. Om Regeringskansliet önskat använda sig av Statens inköpscentrals ramavtal gällande flyttjänster så hade det behövts avropas ett leveransavtal per uppdrag, som bolaget kunnat delta i. Alldeles oavsett om Regeringskansliet hade valt att upphandla olika leveransavtal eller ett helt nytt eget ramavtal så hade bolaget haft möjlighet att konkurrera om tilldelning. Sammantaget medför aktuell överträdelse av LOU att bolaget i vart fall riskerar att lida skada i LOUs mening.

Regeringskansliet bestrider bifall till bolagets ansökan och anför som grund för sin inställning följande. Det framgår av ramavtalet och dess uttolkande dokument att det är möjligt att avropa leveransavtal för successiva leveranser från ramavtalet. Oaktat om upphandlingsfel har begåtts, vilket alltså bestrids, så saknas grund för ingripande mot upphandlingen eftersom bolaget i vart fall inte har lidit eller riskerat att lida skada.

RELEVANTA DELAR I UPPHANDLINGSDOKUMENTET

1. Flyttjänster 1.4 Målet med denna förnyade konkurrensutsättning 1.4.1.1 Mindre kontorsflyttar Med mindre kontorsflyttar avses att en till två personer som schemaläggs i princip på heltid för att utföra mindre flyttuppdrag i Regeringskansliets lokaler och där beställaren helt anvisar arbetet under dagen. Behovet kan variera, exempelvis under semesterperioder.

1.4.1.2 Flyttjänster Med flyttjänster avses större flyttar, allt ifrån 10-50 rum till större flyttprojekt vid omdisponering av lokaler eller hela kvarter. Vissa flyttar behöver ske under kvällar och helger.

1.4.1.3 Transporttjänster Med transporttjänster avses dels dagliga transporter med flyttfordon 21-39 inklusive förare mellan Regeringskansliets godsmottagning i Årsta och

Regeringskansliets olika lokaler i centrala Stockholm. Dessa transporter ska ske med låst lastutrymme och det är Regeringskansliets personal som ansvar för låsning och upplåsning vid angöringsplatserna.

Behovet kan variera, till exempel under semesterperioder.

Transporttjänster avser också vid behov transporter vid flyttjänster.

1.10 Tilldelningskriterium Pris

Priserna ska anges i SEK, exklusive mervärdesskatt och avser uppdragens genomförande. Priserna ska omfatta samtliga kostnader och utgifter för fullgörande av åtagande. Priserna ska anges utan reservationer, ändringar eller tillägg. Priserna är beräknade per månad.

I rutorna nedan ska ramavtalsleverantören ange:

a. pris för 300 timmar Mindre kontorsflyttar, b. pris för 100 timmar Flyttjänst. ce. pris för 5 timmar Packmästare, d. pris för 5 timmar Arbetsledare e. pris för 100 timmar transporttjänst f. pris per kubikmeter för Magasinering

Vid utvärderingen kommer månadspriserna att adderas till en totalsumma. Observera att nedanstående volymer är en uppskattning av en snittvolym per månad och att de verkliga volymerna framför allt Flyttjänster och Magasinering kommer att variera under avtalsperioden.

1.11 Avtalsvillkor 1.11.1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar flyttjänster avseende allt ifrån mindre kontorsflyttar till flyttjänster och större flyttprojekt (inklusive viss flyttplanering), magasinering och avveckling av gods. Leverantören ska tillhandahålla material som exempelvis etiketter och flyttkartonger. Flyttkartonger debiteras enligt ramavtalet. Uppdragen innefattar även transporttjänster i Stockholmsområdet och magasineringstjänst.

PARTERNAS UTVECKLANDE AV TALAN

Bolaget anför i huvudsak följande I enlighet med vad som anges i 2 kap. 15 § LOU så innebär ett ramavtal att en eller flera upphandlande myndigheter förbinder sig att enligt vissa uppställda villkor sluta kontrakt med en eller flera leverantörer efter ett avrop. Ett avrop utgör en beställning från den upphandlande myndigheten, ett avrop ämnar sluta ett kontrakt som reglerar ett faktiskt köp av en vara eller tjänst. Med kontrakt avses enligt 1 kap. 20 § LOU ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer och avser t.ex. tillhandahållande av tjänster. En skillnad mellan ett ramavtal och ett tjänstekontrakt är att ramavtal vanligtvis inte har någon fastställd volym. En annan skillnad är att i ett ramavtal så är det beställarens behov som styr; ett behov som ofta är oförutsägbart och kan skifta under avtalsperioden. Leverantören brukar då i regel inte ha något inflytande över när avrop från ramavtalet sker.

Regeringskansliets avrop avser, inklusive optioner, att leverantören ska tillhandahålla flyttjänster avseende allt från mindre kontorsflyttar till större flyttprojekt, magasinering och avveckling av gods. Kommande uppdrag kan också avse transporttjänster i Stockholmsområdet och magasineringstjänster (förfrågningsunderlaget punkt 1.11.1). Leveransavtalet anger vidare inga fasta volymer utan det är Regeringskansliets kommande behov som styr.

Regeringskansliet har genom leveransavtalet inte åtagit sig att anskaffa en viss volym, av exempelvis flyttjänster, mot viss ersättning. Enligt bolagets mening resulterar därför leverantörsavtalen inte i faktiskt anskaffning av flyttjänster utan möjliggör istället för avrop för senare tilldelning av kontrakt. Leveransavtalen får utifrån detta anses utgöra ett ramavtal. Regeringskansliets avrop av leveransavtal utgör således avrop av ramavtal i ramavtalet. Det följer av praxis att det inte är förenligt med upphandlingslagstiftningen att upphandla ramavtal i ramavtal. En överträdelse av bestämmelse i LOU har således skett.

Regeringskansliet hänvisar till vissa bestämmelser i ramavtalets avropsrutin, i dess allmänna villkor samt i upphandlingens Frågor & svar. Det är oklart om det menas att en upphandlande myndighet kontraktuellt skulle kunna tillföra sig själv fler rättigheter än vad som följer av gällande rätt. Bolaget bestrider att någon sådan möjlighet föreligger, två fel kan aldrig resultera i ett rätt.

Bolaget bestrider inte att det är möjligt för en upphandlande myndighet att i upphandlingen avropa ett tjänsteavtal som har successiva moment, dvs. där det på förhand är definierat i tid, pris och volym att ett visst utförande ska genomföras successivt. Av Frågor & svar framgår dock tydligt att successiva avtal förutsätter att omfattningen av uppdraget är tydligt specificerat.

Bolaget har ansökt om överprövning av avropet eftersom det inte är specificerat och därmed i enlighet med 1 kap. 20 § LOU utgör ett ramavtal.

På samma vis kan inte punkt 8.3.3 i avropsrutinen tolkas som att det som avses är en rätt att avropa icke-definierade tjänster. När det anges ”behoven för en tidsperiod eller ett enstaka uppdrag” så måste det fortfarande vara ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening som avses. Ett upphandlingsrättsligt kontrakt behöver inte avse enstaka uppdrag, det kan avse tjänster under en tidsperiod, förutsatt att kontraktet definierar vilken volym av tjänster som ska utföras, när de ska utföras samt till vilket pris.

Ett upphandlingsrättsligt kontrakt avser att en faktisk anskaffning görs. Med detta avses att en bindande beställning av viss volym görs vid tilldelningen. Om den faktiska beställningen görs vid ett senare tillfälle så är det fråga om ett ramavtal. För att Regeringskansliets avrop ska utgöra ett upphandlingsrättsligt kontrakt så ska det alltså i upphandlingsdokumenten framgå vilka volymer som leverantören är garanterade. Det är endast tillåtet att avropa kontrakt från ett ramavtal. Av punkterna 1.4.1 — 1.4.1.3 samt 1.11.3 och 1.11.3.1 i upphandlingsdokumentet framgår tydligt att det inte finns några garanterade volymer. Regeringskansliet avser att beställa uppdrag när behoven blivit kända, vilket kan vara med kort varsel. Det är därmed tydligt att avropet är ett ramavtal och inte ett kontrakt. Regeringskansliet har hänvisat till att timangivelserna i punkt 1.10 skulle utgöra en specifikation av avropets volym. Där anges dock uttryckligen att det endast är uppskattningar och att de verkliga volymerna kommer att variera under avtalsperioden. Volymerna anges endast i syfte att utvärdera anbuden.

I målet tycks vara ostridigt att ett ramavtal inte kan avropas från ett annat ramavtal. Regeringskansliet för fram en enda konkret omständighet till stöd för att leveransavtalet är ett kontrakt; nämligen att successiva leveranser kan utgöra kontrakt enligt I kap. 15 § LOU. Bolaget har dock aldrig bestridit att avtal med successiva leveranser kan utgöra kontrakt, tvärtom. Leveransavtalet innehåller dock inte preciserad information om när något flyttuppdrag ska göras. Inte ens information om när det första uppdraget ska utföras finns med i upphandlingen. Alltså kan det inte vara fråga om en sådan obruten följd eller sammanhängande ordning som krävs för att det ska vara fråga om successivt utförda flyttuppdrag.

Regeringskansliet anför i huvudsak följande Det framgår av ramavtalet och dess uttolkande dokument att det är möjligt att avropa leveransavtal för successiva leveranser från ramavtalet. I Avropsrutin punkt 8.3.3 anges:

Den förnyade konkurrensutsättningen kan avse behoven för en tidsperiod eller ett enstaka uppdrag

Att ingånget kontrakt kan syfta till att reglera flera uppdrag under en tidsperiod styrks även av formuleringar i ramavtalets Allmänna villkor, t.ex.

punkt 2.11.1: Ramavtalsleverantör har rätt att fakturera för tillhandahållande av Tjänst månadsvis i efterskott om inte annat anges i Kontrakt. För fakturering av Tjänst i form av ett enskilt tidsbegränsat eller på annat sätt särskilt avgränsat uppdrag sker dock fakturering efter avslutat uppdrag, om inte annat anges i Kontrakt (...)

Under rubriken Frågor & svar på ramavtalets startsida hos avropa.se återfinns följande information (senast hämtat den 14 oktober 2019):

Kan man avropa kontrakt som gäller mer än ett flyttuppdrag med successiva leveranser (s.k. leveransavtal)?

Svar: Ja det är möjligt att avropa kontrakt för successivt utförda flytt uppdrag. Ett sådant avrop bör vara tydligt specificerat vad gäller omfattning utifrån uppdragstyp (t.ex. kontor, arkiv, bohag inklusive ev.

särskilda krav på säkerhet/uppdragstyp) och tidpunkter för uppdragens utförande. I avropet ska anges vilka uppdrag som garanteras och vilka uppdrag som kan ses som optioner (t.ex. tilläggsarbeten, oförutsedda händelser). Tänk på att även optionerna i möjligaste mån bör definieras till innehåll, tid och förutsättningar.

Således kan konstateras att det är möjligt att avropa leveransavtal från ramavtalet.

Regeringskansliet verkar under föränderliga och delvis säregna förutsättningar som kan medföra hastigt uppkomna flyttbehov med kort framförhållning. Det är således inte möjligt att fullt ut beskriva ett typiskt beställningsmönster eller tidpunkter på förhand eftersom detta ofta ligger utanför den operativa verksamhetens omedelbara kontroll och planering.

Regeringskansliet har dock eftersträvat att ange leveransavtalets omfattning uppdelat på uppdragstyp, volym, och frekvens samt, i möjligaste mån, tidpunkter. Av upphandlingsdokumentet, punkt 1.4.1.1, kan utläsas att uppdraget omfattar 1-2 heltidsresurser för kontorsflytt under större delen av året, vilket således utgör en fast del av uppdraget. Av punkt 1.4.1.3 framgår även att det rör sig om ett dagligt behov av transporttjänster.

Snittvolym per månad har specificerats under punkt 1.10. Av denna kan utläsas att en typisk månadsvolym uppgår till 510 timmar, plus eventuellt tillkommande kubikmeter för magasinering. Det anges förvisso att volymen på Flyttjänst och Magasinering kommer att variera under perioden. Motsatsvis har leverantörerna dock haft att räkna medi vart fall volymen för Mindre kontorsflyttar, transporttjänster och Arbetsledare. Beräknad snittvolym för dessa uppgår till 405 timmar, vilket alltså utgör en klar majoritet av den genomsnittliga månadsvolymen.

Regeringskansliet har i möjligaste mån angett leveransavtalets omfattning uppdelat på uppdragstyp, volym och frekvens samt tidpunkter. Regeringskansliet har eftersträvat att nyttja de statliga ramavtalen i första hand, i enlighet med förordning samt interna föreskrifter.

Att genomföra enskilda avrop för varje enskilt flyttuppdrag är inte något alternativ. Ledtiderna är sällan tillräckligt långa för sådana förfaranden och dessutom måste säkerhetsaspekter beaktas avseende tillträde till Regeringskansliets lokaler. Varje leverantör som genomför denna typ av uppdrag ska ingå säkerhetsskyddsavtal med Regeringskansliet och berörd personal måste genomgå säkerhetsprövning, vilket är en process som kan dra ut på tiden. Det vore således vare sig önskvärt eller praktiskt görbart med en mångfald av leverantörer av flyttjänster.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Jtgångspunkter för prövningen 1 kap. 20 § LOU anges att med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod.

Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.

Av 20 kap. 6 § LOU framgår att om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.

Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden har framfört i målet finns anledning att vidta sådana åtgärder som anges i 20 kap. 6 § LOU. Det är den som ansöker om överprövning som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och att visa att upphandlande myndighet har agerat i strid med LOU (se

Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgörande RÅ 2009 ref. 69). För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att sökanden kan visa att han lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten har brutit mot LOU.

Förvaltningsrättens bedömning

Leveransavtalets karaktär Inledningsvis kan konstateras att leveransavtal inte är något upphandlingsrättsligt begrepp. Om ett leveransavtal utgör ett ramavtal eller inte i LOUs mening är beroende av de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen av dessa omständigheter måste utgå ifrån den information som anbudsgivarna har fått ta del av i förfrågningsunderlaget och tillhörande dokument (se Kammarrätten i Stockholms dom i mål 7754-15 och 3713-17).

I Upphandlingsdokument punkt 1.10, under rubriken Tilldelningskriterium Pris, anges att ramavtalsleverantören ska ange pris för visst bestämt antal timmar för tre av de aktuella tjänsterna samt för packmästare och arbetsledare. Vidare anges att pris per kubikmeter för magasinering ska anges. Det anges också i punkten att angivna volymer är en uppskattning av en snittvolym per månad och att de verkliga volymerna, framförallt flyttjänster och magasinering, kommer att variera under avtalsperioden.

Punkten har rubricerats ”Tilldelningskriterium Pris” vilket, även med beaktande av vad Regeringskansliet har anfört i denna del, klargör att de uppskattade snittvolymerna har tagits fram som underlag för beräkning av ett utvärderingspris för de inkomna anbuden. De volymer som anges i denna punkt kan inte utgöra grund för att anse att Regeringskansliet har åtagit sig att anskaffa en viss volym tjänster mot viss ersättning. Leveransavtalet kan därmed utifrån denna grund inte anses utgöra en tilldelning av kontrakt.

Vad som anges i upphandlingsdokumentets punkt 1.4.1.1 gällande behov av heltidsresurser för kontorsflytt samt i punkt 1.4.1.3 gällande dagligt behov av transporttjänster ger inte heller stöd för att leveransavtalet skulle utgöra tilldelning av kontrakt. Punkterna redogör inte för att Regeringskansliet åtar sig att anskaffa viss prestation mot viss ersättning. Prestationen är således inte bestämd på förhand och Regeringskansliet är inte heller förpliktigat att i viss utsträckning efterfråga upphandlade tjänster (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål 7754-15). Det anges vidare i båda dessa punkter att behovet kan variera, exempelvis under semesterperioder.

Leveransavtalet resulterar således inte i en faktisk anskaffning av de aktuella flyttjänsterna utan möjliggör istället nya avrop för senare tilldelning av kontrakt. Vad som framkommit i målet visar därmed att leveransavtalet har karaktären av ett ramavtal. Att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av kontrakt, utan i ett nytt ramavtal, står i strid mot bestämmelserna LOU (se Kammarrätten i Stockholms dom i mål 3713-17). Regeringskansliet gör gällande att ramavtalet ger möjlighet att avropa leveransavtal för successiva leveranser. Det är riktigt att så anges i de åberopade avsnitten i ramavtalet och i funktionen Frågor & svar; dock framgår av dessa avsnitt att ett avrop för successiva leveranser bör vara tydligt specificerat vad gäller omfattning utifrån uppdragstyp och tidpunkter för uppdragens utförande. Vidare ska det anges vilka uppdrag som kan garanteras och vilka som kan ses som optioner. Även gällande optioner anges att dessa i möjligaste mån bör definieras på liknande sätt. Såsom avropet av det aktuella leveransavtalet ovan konstaterats vara utformat så kan detta inte anses vara ett sådant leveransavtal för successiva leveranser som avses i ramavtalet. Vad Regeringskansliet har anfört i denna del påverkar således inte bedömningen.

Frågan om bolaget har lidit eller kunnat komma att lida skada Därmed är nästa fråga om bolaget har visat att det har lidit eller riskerat att lida skada med anledning av att leveransavtalet pga. sin utformning inte har resulterat i tilldelning av kontrakt utan i ett nytt ramavtal.

För att bolaget ska anses ha lidit skada, eller riskerat att lida skada, så krävs det att bolaget kan göra övervägande sannolikt att så har varit fallet.

Regeringskansliet anför att den skada som bolaget ska klargöra är huruvida bolaget har lidit skada av leveransavtalets utformning vilket skulle kräva att bolaget gjort övervägande sannolikt att det varit förhindrat att lämna anbud pga. leveransavtalets ramavtalskaraktär eller förhindrats att konkurrera om kontraktet pga. dess utformning.

I målet framkommer att bolaget har lämnat ett anbud i upphandlingen. Utifrån vad som anges om utvärderingspriserna i ”Utvärdering av avropssvar” kan konstateras att skillnaden i pris mellan de fyra lämnade avropssvaren inte är stor och Regeringskansliet anger att bolaget har lämnat ett konkurrenskraftigt avropssvar, vilket inte motsägs av bolaget. I målet har således inte framkommit, och det har inte heller anförts av bolaget, att bolaget skulle ha varit förhindrat att lämna anbud eller berövats möjligheten att konkurrera pga. leveransavtalets ramavtalskaraktär.

Bolaget gör gällande att det i vart fall riskerat att lida skada och anger att om ett kontrakt utestänger leverantörerna under längre tid än nödvändigt eller om förfrågningsunderlaget är befattat med ett sådant upphandlingsrättsligt fel att ett nytt förfrågningsunderlag måste tas fram, varvid det är oklart hur detta skulle se ut, så innebär det att skaderekvisitet i LOU är uppfyllt. Bolaget anför att båda dessa förutsättningar är uppfyllda och redogör för följande. Om Regeringskansliet hade önskat använda sig av ramavtalet så hade myndigheten behövt avropa ett leveransavtal per uppdrag och dessa avrop hade bolaget kunnat delta i. Mot bakgrund av underlaget i målet förefaller det dock som att Regeringskansliet anser sig vara i behov av ett ramavtal. Om sådant hade upphandlats så hade Regeringskansliet tvingats att ta fram ett helt nytt förfrågningsunderlag. Hur ett sådant hade sett ut kan ingen veta i dagsläget men bolaget hade under alla omständigheter sannolikt kunnat lämna anbud i en sådan upphandling och konkurrera om tilldelning. Detta alldeles oavsett om Regeringskansliet hade valt att upphandla olika leveransavtal eller ett helt nytt eget ramavtal.

Förvaltningsrätten konstaterar, såsom även Regeringskansliet har påpekat, att leveransavtalets löptid är helt i enlighet med tillåten löptid för ramavtal. Bolaget har således stängts ut från konkurrensen på marknaden på ett otillbörligt sätt under längre tid än nödvändigt utifrån leveransavtalets utformning i denna del.

Bolaget anser sig riskera att lida skada eftersom en ny ramavtalsupphandling rätteligen skulle ha genomförts där ett helt nytt förfrågningsunderlag skulle ha tagits fram. Genom att bolaget skulle ha chans att konkurrera om tilldelning i en sådan ny upphandling så skulle risk för skada uppstå. Alternativt skulle flera leveransavtal ha behövt avropas under samma tid. Bolaget har dock inte klargjort på vilket sätt leveransavtalets utformning har påverkat dess anbud och på vilket sätt konkurrenssituationen för bolaget skulle förändras till det bättre av ett nytt förfrågningsunderlag alternativt vid flera separata leveransavtal (jfr Kammarrätten i Göteborgs mål 2666-18).

Bolaget anför vidare, med hänvisning till dom från EU-domstolen (mål nr

'C-216/17 Coopservice), att en avsaknad av maximal avropsvolym i ramavtalet ger Regeringskansliet obegränsade möjligheter att avropa tjänster under avtalstiden utan att en ny upphandling behöver genomföras, en ny upphandling som bolaget hade kunnat lämna anbud i. Bolaget gör gällande att detta skulle leda till risk för skada för bolaget. Förvaltningsrätten instämmer i

Regeringskansliets uppfattning att den aktuella domen från EU-domstolen behandlar upphandling av ramavtal och inte avrop genom förnyad konkurrensutsättning. Förvaltningsrätten har ovan funnit att leveransavtalet har karaktären av ett ramavtal och därmed har utformats i strid med LOU.

Prövningen i målet omfattar inte frågan om leveransavtalet uppfyller de krav som kan ställas på ett ramavtal. Bolaget bedöms inte ha klargjort att avsaknaden av maximal avropsvolym medför risk för skada.

Sammantaget bedöms bolaget således inte ha gjort övervägande sannolikt att Regeringskansliets överträdelse har medfört att bolaget lidit eller riskerat att lida skada.

Sammanfattning

Övriga invändningar från parterna påverkar inte den bedömning som förvaltningsrätten ovan har redogjort för.

Vad bolaget har anfört i målet utgör således inte skäl för ingripande med stöd av LOU. Bolagets ansökan ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05).

Johan Gefvert

Rådman

Föredragande juristen Anna Cederberg har föredragit målet.