KamR Stockholm mål 3713-17

KLAGANDE

Oberthur Technologies Sweden AB, 556029-7250

Ombud: Jur.kand. Björn Bergström och advokat Joh URRENSVERKET Box 3137 0 GT i 2 SN å a 103 62 Stockholm -

MOTPARTER

Se särskild förteckning, bilaga A

Akibil

Ombud för 1-47 och 49-313: Kön

Försäkringskassan

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 juni 2017 i mål nr 27867-16, se bilaga B

SAKEN

Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

Oberthur Technologies Sweden AB (bolaget) yrkar att upphandlingen ska göras om och anför bl.a. följande. F Örsäkringskassans avrop resulterar inte i ett kontrakt. F Örsäkringskassan har istället, i strid med bestämmelserna i 5 kap. lagen (2011 :1029) om upphandling på försvarsoch säkerhetsområdet (LUFS), genom avropet skapat ett ”ramavtal i ramavtalet”. Detta leder till att Kammarkollegiets ramavtal åsidosätts, vilket i sin tur förändrar konkurrenssituationen för ramavtalsleverantörerna. Bolaget har även, i strid med likabehandlings- och transparensprinciperna, förtagits möjligheterna att lämna ett konkurrenskraftigt anbud till följd av snäva tidsförhållanden och otydliga förutsättningar.

De upphandlande myndigheterna som anges i bilaga A anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Bolagets påstående om att leveransavtalet inte skulle vara ett förpliktigande kontrakt utan ett ”ramavtal i ramavtalet” stämmer inte, Avropsunderlaget har även varit tillräckligt tydligt och anbudstiden tillräckligt lång.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Partsförhållandena

Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att F Örsäkringskassan har tagit ställning som en inköpscentral i enlighet med 2 kap. 12 82 LUFS då Försäkringskassan har genomfört det samordnade avropet för egen del samt i egenskap av ombud för de Övriga motparterna.

Leveransavtalets karaktär

Vad parterna anför

Till stöd för sin uppfattning att avropet har resulterat i ett ”ramavtal i ramavtalet” har bolaget i huvudsak anfört följande. Försäkringskassans avrop kommer att resultera i ett leveransavtal som majoriteten av kommuner, landsting och myndigheter ska kunna göra avrop ifrån. De avropsberättigade organisationerna är inte bundna av Försäkringskassans avrop, dvs, det är valfritt för deltagarna att genomföra avrop från leveransavtalet. F örsäkringskassan gör inte heller några utfästelser avseende volymer och lämnar inga garantier. Det är således oklart vilka kommuner som över huvud taget kommer att göra några avrop, och om de gör det, till vilka volymer. Ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening kräver att det finns en ömsesidig förpliktelse mellan parterna. En sådan förpliktelse kan vara utformad antingen genom en konkret volym som den upphandlande myndi gheten förbinder sig till eller att myndigheten åtar sig att enbart köpa de aktuella varorna/tjänsterna från den antagna leverantören. Försäkringskassans avrop resulterar således inte i ett kontrakt. Det är inte möjligt att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i ett reellt kontrakt, vilket framgår av bestämmelserna i 5 kap. LUFS. Det är först när beställningarna görs i enlighet med leveransavtalet som det uppkommer kontrakt. Den direkta effekten av leveransavtalet, oavsett benämningen av avtalet, är därmed densamma som för ett ramavtal, dvs. att möjliggöra avrop för senare tilldelning av kontrakt. Det kan inte ha varit lagstiftarens intention att det ska vara möjligt att avropa från ett icke-förpliktande leveransavtal, dvs. ramavtal, på ett befintligt ramavtal i syfte att förändra den ursprungliga ramavtalsupphandlingen. Varje landsting, kommun eller myndighet som gör ett avrop från Försäkringskassans leveransavtal gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling eftersom annonseringsplikten åsidosätts.

De upphandlande myndigheterna har som stöd för sin inställning i huvudsak anfört följande. Avropet kommer att resultera i ett leveransavtal med tydliga ekonomiska villkor och förpliktelser för samtliga parter. Kontraktsvärdet är genom lägsta leveransvolymer så specificerat som avropsföremålets tekniska egenskaper medger. Leveransavtalet innehåller även en omfattande precisering i förhållande till villkoren i ramavtalet. Kammarkollegiets ramavtal påverkas inte heller av det kontrakt som avropet ska resultera i.

Kammarrättens bedömning

Kammarkollegiets ramavtal ”Kort för Identifiering och behörighetskontroll” (dnr 96-22-2013) omfattar typkort 1 och typkort 2. Det aktuella avropet avser typkort 2 samt tillhörande tjänster enligt ställda krav i förfrågningsunderlaget (behörighetskorten). Av förfrågningsunderlaget framgår att avropet ska resultera i ett leveransavtal från vilket samtliga myndigheter, landsting och kommuner som är kopplade till Kammarkollegiets ramavtal ska kunna göra avrop.

Av 2 kap. 20 § första stycket LUFS framgår att med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.

Om leveransavtalet utgör ett ramavtal eller inte i LUFS:s mening får enligt kammarrättens mening bestämmas utifrån de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen måste alltså utgå från den information som anbudsgivarna har fått ta del av i förfrågningsunderlaget och tillhörande dokument.

I förfrågningsunderlaget anges att de angivna volymerna kan påverkas av, och leverans 2 och 3 kan komma att utebli, om samverkan inte etableras mellan Försäkringskassan och Inera AB. Det anges också att förfrågningsunderlagets bilaga 2, ”Prisbilagan”, beskriver ett Scenario, främst för att kunna utvärdera inkomna anbud på ett likvärdigt sätt, och att angivna volymer i prisbilagan därför inte kan garanteras. Såväl i förfrågningsunderlaget som i prisbilagan anges även att volymerna kan förändras inför och under avtalsperioden. I prisbilagan förtydligas även att angivna volymer är ett estimat utifrån nuvarande situation som används som underlag för framräkning av utvärderingspris för inkomna anbud.

Försäkringskassan och de Övriga motparterna har genom leveransavtalet inte åtagit sig att anskaffa en viss kortvolym mot viss ersättning. Leveransavtalet resulterar därmed inte i faktisk anskaffning av behörighetskorten, utan möjliggör istället nya avrop för senare tilldelning av kontrakt. Med hänsyn till vad som framkommit i målet anser kammarrätten att leveransavtalet har karaktären av ett ramavtal Gfr Kammarrätten i Stockholms dom den 24 mars 2016 i mål nr 7754-15 samt Kammarrätten i Jönköpings dom den 17 oktober 2016 i mål nr 1054-16). Att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal, strider enligt kammarrättens mening mot bestämmelserna i 5 kap. LUFS.

Nästa fråga är om bolaget har visat att det lidit skada eller riskerat att lida skada med anledning av att leveransavtalet inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt utan i ett nytt ramavtal.

Kammarrätten anser att leveransavtalet, när kommunerna, landstingen och myndigheterna som är kopplade till Kammarkollegiets ramavtal väljer att göra avrop från leveransavtalet avseende behörighetskorten, leder till att Kammarkollegiets ramavtal åsidosätts. Bolaget har anfört att detta leder till att konkurrenssituationen förändras för de ursprungliga ramavtalsleverantörerna. Den omständigheten att konkurrenssituationen förändras för ramavtalsleverantörerna ligger dock i sakens natur och skulle vara fallet även om leveransavtalet skulle anses vara tilldelning av ett kontrakt avseende behörighetskorten. Enligt kammarrättens mening är denna omständighet därför inte tillräcklig för att bolaget ska anses ha lidit skada. För att bolaget ska anses ha lidit skada, eller riskerat att lida skada, krävs det att bolaget kan göra Övervägande sannolikt att bolaget har varit förhindrat att lämna anbud på grund av leveransavtalets ramavtalskaraktär. Bolaget har i denna del inte anfört några konkreta omständigheter som talar för att bolaget har varit förhindrat att lämna anbud på grund av leveransavtalets karaktär. Eftersom bolaget därmed inte har klargjort på vilket sätt bolaget har lidit skada, eller riskerat att lida skada, saknas det skäl för ingripande mot upphandlingen på den grunden att avropet har resulterat i ett nytt ramavtal (jfr HFD 2013 ref. 53).

Nästa fråga som kammarrätten har att ta ställning till är därmed om det finns skäl för ingripande mot upphandlingen på grund av förfrågningsunderlagets utformning.

Fråga om förfrågningsunderlaget varit tillräckligt tydligt utformat

Vad parterna anför

Bolaget har anfört att avropet innehåller krav som kräver anpassningar till Försäkringskassans administrationsverktyg som skulle varit färdigställda redan vid tidpunkten för leveransprovet i början av januari 2017. Som stöd för denna uppfattning har bolaget anfört följande. Bolaget har ställt frågor till F Öörsäkringskassan gällande om det är ett kundunikt

System som ska kunna presenteras vid leveransprovet eller om det är fråga om leverantörens befintliga system. Även efter F Örsäkringskassans

Svar har bolaget påtalat att det är otydligt om det är ett kundunikt system som Försäkringskassan avser att kontrollera genom leveransprovet. Av

Försäkringskassans svar framgår att systemet ska kunna visa på att tio frågor uppfylls som ska verifiera var sitt krav i avropet och som alltså kan gälla vilka krav som helst i förfrågningsunderlaget.

De upphandlande myndigheterna har som stöd för sin inställning i huvudsak anfört följande. Bolaget borde ha förstått och agerat efter att leveransprovet skulle avse leverantörens system och inget kundunikt system. Försäkringskassan har även svarat tydligt och transparent på bolagets frågor gällande att kontrollen inte skulle handla om något kundunikt system, vilket dessutom framgick av bilaga 5 till avropsförfrågan.

Kammarrättens bedömning

I bilaga 5 till förfrågningsunderlaget, ”Leveransprov”, anges att leveransprov sker genom att beställaren besöker leverantören och genomför stickprov på ett urval av de punkter som finns i förfrågningsunderlaget. I bilagan specificeras de två första frågorna samt anges att fråga 3-10 kommer att väljas från förfrågningsunderlaget och tillhandahållas de leverantörer som gått vidare i utvärderingen. I förfrågningsunderlagets bilaga 1, ”Svarsbilaga”, anges de krav som ställs på kortleveranserna.

I fråga 16 i ”Frågor och svar” framgår att bolaget ställde frågan om det var ett kundunikt system för F Öörsäkringskassan eller ett generellt system som har liknande krav som detaljeras i avropet vad avser komplexitet, krav på tjänsten etc. som F örsäkringskassan önskade få demonstrerat vid leveransprovet. Bolaget uppgav att bolaget uppfattade leveransprovet som att bolaget skulle demonstrera ”ett unikt System, kommunikation mellan ert och vårt system samt en krypterad lina där information ska skyddas från manipulering i transporten från administrationsverktyget till kortyta och/eller chipp”. Försäkringskassan svarade: ”Det är leverantörens produktionssystem som F örsäkringskassan kommer att granska vid leveransprovet. Leveransprovet är till för att F Örsäkringskassan ska kunna verifiera ett urval av ställda krav”.

Eftersom bolaget ansåg att det inte fått svar på sin fråga gällande vilken typ av produktionssystem som skulle demonstreras vid leveransprovet ställde bolaget i fråga 29 frågan: ”Är det, eller är det inte ett unikt system som är helt anpassat efter det aktuella avropet?”. Försäkringskassan svarade: ”Nej, vi vill kunna kontrollera att de krav vi ställt i upphandlingen kommer att fungera hos kortleverantören, som exempel har vi i bilaga 5, Leveransprov, beskrivit hur två av tio frågor kommer att se ut och som kommer att utvärderas vid leveransprovet ”.

Enligt kammarrättens mening innehåller svarsbilagan krav som kräver anpassningar till Försäkringskassans administrationsverktyg. Såsom leveransprovet är formulerat kan det således omfatta även sådana krav. Ur den aspekten är det förståeligt att bolaget har ställt frågor om vad Försäkringskassan har avsett att kontrollera vid leveransprovet. Försäkringskassans svar på bolagets frågor gällande leveransprovet kunde enligt kammarrättens mening även ha varit tydligare. Även om höga krav bör ställas på noggrannhet, tydlighet och transparens i alla delar av ett förfrågningsunderlag, får dock mindre brister och oklarheter godtas (se RÅ

2002 ref. 50). Av F örsäkringskassans Svar på bolagets frågor framgår det enligt kammarrättens mening med tillräcklig tydlighet att leveransprovet är till för att kontrollera leverantörernas befintliga produktionssystem och inte ett produktionssystem som är unikt för F örsäkringskassan. En rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare borde enligt kammarrättens mening förstå att det först är när leverans av korten ska ske som leverantörens produktionssystem måste uppfylla samtliga krav som ställts i svarsbilagan (jfr EU-domstolens avgörande C-19/00 STAC Construction Ltd), särskilt med beaktande av att det framgår av förfrågningsunderlaget att upphandlingen av administrationsverktyget vid tidpunkten för avropsförfrågan ännu inte var avslutad.

Kammarrätten anser därför att bolaget inte har gjort övervägande sannolikt att det är ett produktionssystem som uppfyller samtliga krav i svarsbilagan som måste kunna tillhandahållas redan vid leveransprovet.

Frågan är därmed om bolaget har gjort övervägande sannolikt att det varit förhindrat att lämna anbud på grund av att anbudstiden samt tiden fram till avtalstecknande varit för kort.

Fråga om anbudstiden samt tiden fram till avtalstecknande varit tillräcklig

Vad parterna anför

Bolaget har anfört att tiden för att uppfylla avropets krav är för kort även för det fall kravuppfyllnaden skulle ske först vid avtalstecknande. Som stöd för denna uppfattning har bolaget i huvudsak anfört följande. De anpassningar som behöver göras, och som definitivt är kundunika för Försäkringskassan, tar minst tre, men troligen upp till fyra månader, att genomföra. Majoriteten av anpassningarna kräver tillgång till Försäkringskassans IT-system eller i vart fall en dialog med Försäkringskassan. Även om bolaget hade kunnat påbörja anpassningarna direkt efter det att avropet annonserades hade inte tiden varit tillräcklig. I förvaltningsrättens dom anges att anbudstiden är tillräcklig eftersom bolaget, enligt förvaltningsrätten, känt till avropet sedan 2014. Sanningen är att bolaget deltagit på ett informationsmöte. På detta möte fick bolaget dock ingen information som senare kunde snabba på anbudslämnandet, utan det var först vid avropstillfället som bolaget kunde överblicka arbetet.

De upphandlande myndigheterna har som stöd för sin inställning i huvudsak anfört följande. Anbudstiden har varit tillräckligt lång för att bolaget, som ramavtalsleverantör med god kännedom om avropsföremålet, ska förväntas kunna åstadkomma ett anbud utifrån de givna förutsättningarna. Bolaget borde hunnit lämna anbud om de haft alla nödvändiga resurser på plats. F örsäkringskassan bedömde inför avropet att bolaget hade möjlighet att svara på avropsförfrågan, och förmåga att börja leverera direkt efter anbudstiden, eftersom bolaget har den kapacitet som krävs för att göra beställningar via ett externt gränssnitt. Dessutom valdes en modell med två olika leveransperioder; en första med fokus på baskraven och en andra ett antal månader senare för djupare integration med portalleverantören.

Kammarrättens bedömning

I rättsfallet HFD 2012 ref. 48 anförde Högsta förvaltningsdomstolen bland annat följande. En av förfarandereglernas viktigaste funktioner är att säkerställa att leverantörerna får lika förutsättningar att lämna bärkraftiga anbud till den upphandlande myndigheten. Att leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt sätt innebär bland annat att de tidsramar som den upphandlande myndigheten sätter inte får vara så snäva att viss eller vissa leverantörer gynnas. Det gäller inte bara i fråga om anbudstiden utan också tiden mellan tecknandet av avtal och avtalsperiodens start. Av rättsfallet framgår vidare att domstolen vid sin bedömning bland annat tar hänsyn till att en anbudsgivare redan under anbudstiden har att vidta vissa förberedande åtgärder.

I förfrågningsunderlaget i det aktuella målet anges att avropsförfrågan skickades ut den 17 november 2016. Sista dag för att lämna in anbud var den 19 december 2016 och avtalstecknande kunde som tidigast ske den 24 januari 2017.

Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att den omständigheten att upphandlingen är omfattande utifrån aspekten att Försäkringskassan agerar som ombud för ett stort antal upphandlande myndigheter inte i sig innebär att det finns skäl att ingripa mot den förnyade konkurrensutsättningen. Svarsbilagan innehäller visserligen ett stort antal krav som måste vara uppfyllda vid leverans av de aktuella korten, varav en del krav kräver anpassningar i förhållande till F Örsäkringskassans administrationsverktyg. Bolaget är emellertid ramavtalsleverantör och borde därmed ha bättre kännedom om upphandlingsföremålet jämfört med övriga leverantörer på marknaden. Även om det var först vid avropstillfället som bolaget kunde överblicka arbetet har bolaget sedan en längre tid haft kännedom om att den aktuella upphandlingen skulle genomföras, Det framgår även av Svarsbilagan att det rör sig om två olika leveransperioder. Enligt uppgift från F Örsäkringskassan kommer den första leveransperioden att ha fokus på baskraven och en djupare integration med portalleverantören krävas först vid den andra leveransperioden några månader senare. Bolaget har inte invänt mot denna uppgift. Enligt kammarrätten har bolaget mot denna bakgrund inte gjort övervägande sannolikt att bolaget på grund av för kort anbudstid samt för kort förberedelsetid fram till avtalstecknande varit förhindrat att lämna anbud. Enligt kammarrättens mening saknas därmed förutsättningar för ingripande enligt LUFS, Överklagandet ska därför avslås.

| MkCda gra da då (I YNMMAAM Så id. i tf. lagrhan kammarrättsråd / | :

ordförande NIE

Magi MAR?

k ättsråd

Ellen Agrenius Kushner föredragande

Bilaga

MOTPARTER

I. Ale kommun 2. Alingsås kommun 3. Alvesta kommun 4, Aneby kommun 5. Arboga kommun 6. Arjeplogs kommun 7. Arvidsjaurs kommun

8. Arvika kommun

9. Askersunds kommun 10. Avesta kommun 11. Bengtsfors kommun 12. Bergs kommun 13. Bjurholms kommun 14. Bjuvs kommun 15. Bodens kommun 16. Bollebygds kommun 17. Bollnäs kommun 18. Borgholms kommun 19. Borlänge kommun 20. Borås Stad 21. Botkyrka kommun 22. Boxholms kommun 23. Bromölla kommun 24. Bräcke kommun 25. Burlövs kommun 26. Dals-Eds kommun 27. Danderyds kommun 28. Degerfors kommun 29. Dorotea kommun 30. E-Hälsomyndigheten

31. Eda kommun

32. Ekerö kommun 33. Eksjö kommun 34. Emmaboda kommun 35. Enköpings kommun 36. Eskilstuna kommun 37. Eslövs kommun 38. Essunga kommun 39. Fagersta kommun 40. Falkenbergs kommun 41. Falköpings kommun 42. Falu kommun

43. Filipstads kommun

Box 2302, 103 17 Stockholm =» Besöksadress: Birger Jarls torg 5 « Telefon: 08-561 690 00 » Fax: 08-14 98 89 « kammarrattenistackholmEdom.se « www. karmmarrattenistockholm. . Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00

I KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLMSVERIGES DOMSTOLAR

44. Finspångs kommun 45. Flens kommun 46. Forshaga kommun 47. Färgelanda kommun 48. Försäkringskassan 49. Gagnefs kommun 50. Gislaveds kommun 51. Gnesta kommun 52. Gnosjö kommun 53. Grums kommun 54. Grästorps kommun 55. Gullspångs kommun 56. Gällivare kommun 57. Gävle kommun 58. Göteborgs Stad 59. Götene kommun 60. Habo kommun 61. Hagfors kommun 62. Hallsbergs kommun 63. Hallstahammars kommun 64. Halmstads kommun 65. Hammarö kommun 66. Haninge kommun 67. Haparanda stad 68. Heby kommun 69. Hedemora kommun 70. Helsingborgs stad 71. Herrljunga koramun 72. Hjo kommun 73. Hofors kommun 74. Huddinge kommun 75. Hudiksvalls kommun 76. Hultsfreds kommun 77. Hylte kommun 78. Hällefors kommun 79. Härjedalens kommun

80. Härnösands kommun

81. Härryda kommun

82. Hässleholms kommun

83. Håbo kommun 84. Höganäs kommun 835. Hörby kommun 86. Höörs kommun 87. Jokkmokks kommun 88. Järfälla kommun 89. Jönköpings kommun

Box 2302, 103 17 Stockholm » Besöksadress: Birger Jarls torg 5 « Telefon: 08-561 690 00 « Fax: 08-14 98 89 « kamma rrattenistockholmEdom.se » Wwww.kammarrattenistockholm. Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00

RP SVERIGES DOMSTOLAR4 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM

90. Kalix kommun 91. Kalmar kommun 92. Karlsborgs kommun 93. Karlshamns kommun 94. Karlskoga kommun 95. Karlskrona kommun 96. Karlstads kommun 97. Katrineholms kommun 98. Kils kommun 99. Kinda kommun 100. Kiruna kommun

101. Klippans kommun

102. Knivsta kommun 103. Kommunalförbundet ITSAM 104. Kramfors kommun 105. Kriminalvården 106. Kristianstads kommun 107. Kristinehamns kommun 108. Krokoms kommun 109. Kumla kommun 110. Kungsbacka kommun 111. Kungsörs kommun 112. Kungälvs kommun 113. Kävlinge kommun 114. Köpings kommun 115. Laholms koramun 116. Landskrona stad

117. Landstinget Blekinge

118. Landstinget Dalarna

119. Landstinget i Kalmar län

120. Landstinget i Uppsala län 121. Landstinget i Värmland 122. Landstinget Sörmland 123. Landstinget Västernorrland 124. Landstinget Västmanland 125. Landstinget Västra Götaland 126. Laxå kommun 127. Lekebergs kommun 128. Leksands kommun 129. Lerums kommun 130. Lessebo kommun 131. Lidingö stad 132. Lidköpings kommun 133. Lilla Edets kommun 134. Lindesbergs kommun 135. Linköpings kommun

Box 2302, 103 17 Stockholm » Besöksadress: Birger Jarls torg 5 « Telefon: 08-561 490 00 + Fax: 08-14 98 89 » kammarrattenistockholm&dorn.se » www, kammarrattenistockholm. Expeditionstid: Måndag-fredag 09,00-16.00

Bilaga

I KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM3 — SVERIGES DOMSTOLAR

136. Ljungby kommun 137. Ljusdals kommun 138. Ljusnarsbergs kommun 139. Lomma kommun 140. Ludvika kommun 141. Luleå kommun 142. Lunds kommun 143. Lycksele kommun 144, Lysekils kommun 145. Malmö stad 146. Malung-Sälens koromun 147. Malå kommun 148. Mariestads kommun 149. Markaryds kommun 150. Marks kommun 151. Melleruds kommun 152. Mjölby kommun 153. Mora kommun 154. Motala kommun 155. Mullsjö kommun 156. Munkedals kommun 157. Munkfors kommun 158. Mölndals Stad 159. Mönsterås kommun 160. Mörbylånga kommun 161. Nacka kommun 162. Nora kommun 163. Norbergs kommun 164. Nordanstigs kommun 165. Nordmalings kommun 166. Norrbottens läns landsting 167. Norrköpings kommun

168. Norrtälje kommun 169. Norsjö kommun

170. Nybro kommun 171. Nykvarns kommun 172. Nyköpings kommun 173. Nynäshamns kommun 174. Nässjö kommun 175. Ockelbo kommun 176. Olofströms kommun

177. Orsa kommun

178. Orust kommun

179. Osby kommun

180. Oskarshamns kommun 181. Ovanåkers kommun

Box 2302, 103 17 Stockholm » Besöksadress: Birger Jarls targ 5 « Telefon: 08-561 690 00 « Fax: 08-14 98 89 » kammarrattenistockholmQdorn.se + www.kammarrattenistackholm. Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00

OR SVERIGES DOMSTOLARKAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM

228. Sundsvalls kommun 229. Sunne kommun 230. Surahammars kommun 231. Svalövs kommun 232. Svedala kommun 233. Svenljunga kommun 234. Sveriges Kommuner och Landsting 235. Säffle kommun 236. Säters kommun 237. Sävsjö kommun 238. Söderhamns kommun 239. Söderköpings kommun 240. Södertälje kommun 241. Sölvesborgs kommun 242. Tanums kommun 243. Tibro kommun 244. Tidaholms kommun 245. Tierps kommun 246. Timrå kommun 247. Tingsryds kommun 248. Tjörns kommun 249. Tomelilla kommun 250. Torsby kommun 251. Torsås kommun 252. Tranemo kommun 253. Tranås kommun 254. Trelleborgs kommun 2535. Trollhättans stad 256. Trosa kommun 257. Tyresö kommun 258. Täby kommun 259. Töreboda kommun 260. Uddevalla koramun

261. Ulricehamns kommun

262. Umeå kommun 263. Upplands Väsby kommun 264. Upplands-Bro kommun 265. Uppsala kommun 266. Uppvidinge kommun 267. Vadstena kommun 268. Vaggeryds kommun 269. Valdemarsviks kommun 270. Vansbro kommun 271. Vara kommun 272. Varbergs kommun 273. Vaxholms kommun

X 2302, 103 17 Stockholm = Besöksadress: Birger Jarls torg 5 « Telefon: 08-561 690 00 « Fax: 08-14 98 89 . kammarrattenistockholmEdorn. Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00 se ' www. .kammarrattenistockholm.

Bilaga

BR KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLMPP SVERIGES DOMSTOLAR

182. Oxelösunds kommun 183. Pajala kommun 184. Partille kommun 185. Perstorps kommun 186. Piteå kommun 187. Ragunda kommun 188. Region Gotland 189. Region Gävleborg 190. Region Halland 191. Region Jämtland Härjedalen 192. Region J önköpings län 193. Region Kronoberg 194. Region Skåne 195. Region Örebro Län 196. Region Östergötland 197. Robertsfors kommun 198. Ronneby kommun 199. Rättviks kommun 200. Sala kommun 201. Salems kommun 202. Sandvikens kommun 203. Sigtuna kommun 204. Simrishamns kommun 205. Sjöbo kommun 206. Skara kommun 207. Skinnskattebergs kommun 208. Skurups kommun 209. Skövde kommun 210. Smedjebackens kommun 211. Socialstyrelsen 212. Sollefteå kommun 213. Sollentuna kommun 214. Solna stad 215. Sorsele kommun 216. Sotenäs kommun 217. Staffanstorps kommun 218. Statens institutionsstyrelse 219. Stenungsunds kommun 220. Stockholms läns landsting 221. Stockholms stad 222. Storfors komrmun 223. Storumans kommun 224, Strängnäs kommun 225. Strömstads kommun 226. Strömsunds kommun 227. Sundbybergs stad

Box 2302, 103 17 Stockhalm » Besöksadress: Birger Jarls torg 5 «+ Telefon: 08-561 690 00 « Fax: 08-14 98.89. kammarrattenistockholmQdom.se « Www.kamrnarrattenistockholm. Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00

| KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLMSVERIGES DOMSTOLAR

274. Vellinge kommun 275. Vetlanda kommun 276. Vilhelmina kommun 277. Vimmerby kommun 278. Vindelns kommun 279. Vingåkers kommun 280. Vänersborgs kommun 281. Vännäs kommun 282. Värmdö kommun 283, Värnamo kommun 284. Västerbottens läns landsting 285. Västerviks kommun 286. Västerås kommun 287. Växjö kommun 288. Vårgårda kommun 289. Ydre kommun 290. Ystads kommun 291. Älmhults kommun 292. Älvdalens kommun 293. Älvkarleby kommun: 294. Älvsbyns kommun 295. Ängelholms kommun 296. Åmåls kommun 297. Ånge kommun 298. Åre kommun 299. Årjängs kommun 300. Åsele kommun 301. Åstorps kommun 302. Åtvidabergs kommun 303. Öckerö kommun

304, Ödeshögs kommun

305. Örebro kommun 306. Örkelljunga kommun 307. Örnsköldsviks kommun 308, Östersunds kommun 309. Österåkers kommun 310. Östhammars kommun 311. Östra Göinge kommun 312. Överkalix kommun 313. Övertorneå kommun

Då Laga Bb

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr

I STOCKHOLM 2017-06-09 27867-16

Avdelning 30 Meddelad i Stockholm

SÖKANDE

Oberthur Technologies Sweden AB, 556029-7250

Ombud: Advokat Johan Stern och J ur.kand. Björn Bergström Ramberg Advokater AB Box 3137 103 62 Stockholm

MOTPARTER

Se särskild förteckning, bilaga 1

Ombud för 1-47 och 49-313: Försäkringskassan Huvudkontoret, Juridikstaben 103 51 Stockholm

SAKEN

Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avslår Oberthur Technologies Sweden AB:s ansökan om Överprövning.

Förvaltningsrättens interimistiska beslut den 5 januari 2017 upphör därmed att gälla.

YRKANDEN M.M.

Försäkringskassan genomför ett samordnat avrop (dnr 062347-2016) från Kammarkollegiets ramavtal ”Kort för Identifiering och Behörighetskontroll” (dnr 96-22-2013) för de parter som anges i bilaga 1. Avropet genomförs genom förnyad konkurrensutsättning enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS.

Oberthur Technologies Sweden AB (bolaget) yrkar att avropet ska göras om. Försäkringskassans avrop brister på ett flertal punkter och bolaget har till följd av detta lidit skada eftersom det på grund av dessa brister, var för sig och tillsammans, inte har kunnat lämna anbud i upphandlingen. Bolaget hemställer om att förvaltningsrätten ändrar motpart till Försäkringskassan då det är Försäkringskassan som är den upphandlande organisationen.

Försäkringskassan, dels för egen del och dels som ombud för samtliga motparter, anser att ansökan om överprövning ska avslås.

Förvaltningsrätten har den 5 januari 2017 beslutat att upphandlingen tills vidare inte får avslutas.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Utgångspunkter för prövningen

Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas (1 kap. 11 § LUFS).

Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 11 § LUES eller någon annan bestämmelse i LUFS och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (16 kap. 6 § LUFS).

Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden har anfört i målet finns anledning att vidta sådana åtgärder SOm anges i 16 kap. 6 § LUFS. För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att sökanden kan visa att han lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten brutit mot LUFS. Det är den som ansöker om överprövning som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständi gheter talan grundas på och visa att upphandlande myndighet har agerat i strid med gällande bestämmelser (jfr RÅ 2009 ref. 69).

Kringgående av ramavtal?

Bolaget anför bl.a. följande. Avropet och leveransavtalet uppfyller inte lagens krav på att resultera i ett kontrakt i den bemärkelsen som avses i LUFS. Av förfrågningsunderlaget framgår att avropet endast är en förfrågan och att samtliga kommuner, landsting och myndigheter kopplade till aktuellt ramavtal ska kunna göra avrop från det leveransavtal som blir resultatet av avropsförfrågan. Det är F Örsäkringskassan som genomför upphandlingen, fattar beslut och tecknar avtal, och respektive Organisation gör sedan sina egna ”underavrop” av avropet. Försäkringskassan tar ställning som inköpscentral där man ingår ett ramavtal för andra upphandlande myndigheter. Det innebär att F Örsäkringskassan skapar ett ramavtal i ramavtalet. Ett sådant förfarande är inte tillåtet och det är ett kringgående av ramavtalet. Försäkringskassans nuvarande leverantör har långa kontrakt på bl.a. körkort, pass

LMA-kort, elektroniska ID-kort och allmänhetens ID-kort. Myndigheter har

FÖRVALTNIN GSRÄTTEN DOM

I STOCKHOLM 27867-16 upphandlat tjänstekort under detta ramavtal sedan hösten 2014 och det är viktigt att ramavtalet fortsatt får spela roll på tjänstekortssidan då en leverantör har en närmast monopolliknande position.

Försäkringskassan anför bl.a. följande. Försäkringskassan har följt såväl ramavtalets bestämmelser som tillämplig lagstiftning vid avropet, vilket inte kan ses som tillskapande av ett nytt ramavtal. Avropet sker dels för egen del och dels med fullmakt från berörda kommuner, regioner och landsting. Genom att avropa behörighetskort på Kammarkollegiets ramavtal skapar Försäkringskassan ett leveransavtal för dessa kort. Det framgår av avropsförfrågan att avsikten är att teckna avtal med en leverantör. Det kontrakt som ska tecknas innehåller tydliga ekonomiska villkor, förpliktelser och krav som parterna ska uppfylla. Det finns också i avropet angivet uppskattningar av förväntade volymer som motsvarar leveransvärde för kontraktet. Uppskattningarna är så precisa som avropsföremålet medger utifrån dess tekniska egenskaper. När leveransavtalet med dess kravuppsättning är tecknat kan detta användas av den kommunala sektorn.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. F örsäkringskassan administrerar och genomför ett samordnat avrop från Kammarkollegiets ramavtal med fullmakt från berörda myndigheter. I förfrågningsunderlaget anges att ett leveransavtal kommer att tecknas med en leverantör. Avsikten med den samordnade avropsförfrågan är att samtliga kommuner, landsting och myndigheter kopplade till Kammarkollegiets ramavtal ska kunna göra beställningar från det leveransavtal som blir resultatet av avropsförfrågan.

Av artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 framgår att en upphandlande myndighet eller enhet inte får använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedyrids.

Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att F Öörsäkringskassan har genomfört det samordnade avropet, dels för egen del, och dels med fullmakt för de myndigheter som därmed också utgör motparter och som räknas upp i bilaga 1 till denna dom. F örsäkringskassan har därmed tagit ställning som en inköpscentral i enlighet med 2 kap. 12 §2 p LUFS. När en inköpscentral agerar som ombud är det i uppdragsgivarnas namn som tilldelningsbeslut meddelas samt avtal sluts i upphandlingen (jfr Asplund m.fl., Överprövning av upphandling - och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, 2012, s. 986).

Enligt förvaltningsrättens mening har det inte framkommit någonting som innebär att det i förevarande fall är fråga om att skapa ett nytt ramavtal. Förvaltningsrätten anser även att det med tydlighet framgår att avropsförfrågan kommer att resultera i ett kontrakt. Av handlingarna i målet framgår vidare att Kammarkollegiets ramavtal avser en mängd olika identitetsoch behörighetskort utöver de tjänstekort som avses i det aktuella avropet. Bolaget har inte visat att de upphandlande myndi gheterna har använt ramavtalet avseende kort för identifiering och behörighetskontroll på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Det saknas därmed grund för att ingripa med stöd av LUFS i denna del.

Oklarheter i avropet?

Bolaget har bl.a. anfört följande. Avropet är behäftat med ett antal allvarliga oklarheter vilket strider mot transparensprincipen. Bolaget har gjort vad som varit möjligt för att räta ut oklarheterna, men bolagets frågor har inte besvarats på ett sätt som gör underlaget mer tydligt. De oklarheter som föreligger är bl.a. att det administrationsverktyg som ska användas inte är färdigt. Den som svarar på förfrågan förväntas dock ta höjd för att effektivisera processen utan att veta hur processen ser ut. Det är inte möjligt att med tillräcklig precision prissätta detta. Bolaget har ställt frågor kring vad som ska vara klart för att kontrollera före tilldelningsbeslut och kring hur många av myndigheterna som avser att köpa från det kommande leveransavtalet. Bolaget har även ställt frågor om prissättningen.

Försäkringskassan besvarar inte frågan utifrån hur den är ställd, vilket gör att bolaget fortfarande inte har något svar kring om framtida volymer kommer att spela in på priserna. Det är inte möjligt för en anbudsgivare att

8e en prissättning utifrån sådana förutsättningar. För att bolaget ska kunna prissätta anbudet behöver bolaget kunna värdera vilka situationer som typiskt sett inte ger rätt till debitering. F örutsättningarna för att lämna anbud är inte i närheten av att vara så pass tydliga som krävs för att en anbudsgivare skulle kunna svara och lämna anbud på avropsförfrågan. Den befintli ga leverantören gynnas uppenbarligen av detta i förhållande till Övriga potentiella anbudsgivare, vilket strider mot likabehandlingsprincipen.

Försäkringskassan har bl.a. anfört följande. Avropet är tydligt och har i vart fall varit tillräckligt tydligt för att bolaget, som kvalificerat sig som ramavtalsleverantör, ska förväntas kunna åstadkomma ett anbud utifrån de angivna förutsättningarna. F Örsäkringskassan har under avropet lämnat tydliga förklaringar utifrån frågornas innehåll. Bolaget ska som ramavtalsleverantör kunna förväntas förstå innebörden redan av kravformuleringarna.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Bolaget har ställt frågor avseende leveransprov i fråga 16 och fråga 29. F örsäkringskassan har svarat att det är leverantörens produktionssystem som kommer att granskas vid leveransprovet och att F örsäkringskassan vill kunna kontrollera att de krav som har ställts i upphandlingen kommer att fungera hos kortleverantören. Försäkringskassan hänvisar till bilaga 5 Leveransprov, i vilket finns beskrivet hur två av tio frågor kommer att se ut och som kommer att utvärderas vid leveransprovet. F örsäkringskassan har även svarat på andra frågor rörande leveransprovet. Bolaget har också frågat hur många av myndigheterna som har förbundit sig att köpa från avropet i fråga 17.

FÖRVALTNIN GSRÄTTEN DOM

I STOCKHOLM 27867-16

Försäkringskassan har svarat att de myndigheter som idag ingår i MCA avser att köpa från det nya avropet som skapas samt att Skatteverket och

Kronofogdemyndigheten ännu inte har beslutat sig för att ingå i det nya avtalet. Bolaget har vidare ställt frågor angående prissättningen av kort och säkerhetsdetaljer i fråga 28 och fråga 31. Försäkringskassan har svarat att leverantören ska ta fram pris för respektive kort i de olika kortgrupperna och där ska kostnaden för säkerhetsdetaljer ingå enli gt ställda krav. Kortgrupp

A-G är de kortgruppen som finns idag och som Försäkringskassan kan uppskatta volymer för. Prissättning av enskilda säkerhetsdetaljer i prisbilagan kommer användas för att eventuellt korrigera vilka säkerhetsdetaljer som ska ingå i kortgrupp A-G i framtiden. Leverantören kan komma att ha rätt till debitering av desi gntid, men det avgörs från fall till fall.

Vad gäller utformningen av förfrågningsunderlaget konstaterar förvaltningsrätten att en upphandlande myndighet har en stor frihet att själv utforma de krav som kommer att tillmätas betydelse vid upphandlingen. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de inte bryter mot de principer som bär upp det upphandlingsrättsliga regelverket. Ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandla myndigheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. Den upphandlande myndigheten ska hålla sig till denna tolkning under hela förfarandet och tillämpa kriterierna objektivt och enhetligt på samtliga anbudsgivare. Utvärderingsmodellen ska vara utformad så att den är ägnad att leda till rättvisande resultat Gf EUdomstolens dom i mål C-19/00 SITAC samt RÅ 2002 ref, 50).

Förvaltningsrätten anser vad gäller leveransprovet att det med tydlighet framgår, särskilt med beaktande av att leveransprovet finns beskrivet i bilaga 5 i avropsförfrågan, att det inte är fråga om något kundunikt system, utan att det är leverantörens produktionssystem som ska granskas.

Förvaltningsrätten anser vidare att formuleringarna i svaren avseende eventuell debitering av designtid och vilka myndigheter som avser använda sig av leveransavtalet kunde ha varit tydligare. Dock anser förvaltningsrätten att otydligheterna inte är av den omfattningen att de kan antas ha förhindrat potentiella leverantörer att lämna anbud eller att syftet med formuleringarna från F Örsäkringskassans sida varit att begränsa antalet anbudsgivare. Vad avser bolagets frågor om prissättning, måste det — med hänsyn till Försäkringskassans Svar, prisbilagans utformning och förfrågningsunderlaget i övrigt — ha varit uppenbart för en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare vad som efterfrågades.

Förvaltningsrätten finner Sammantaget att avropsförfrågan tillsammans med Övriga upphandlingsdokument är tillräckligt klart och tydligt utformat för att en normalt omsorgsfull och rimligt informerad anbudsgivare, med utgångspunkt i underlaget, bör kunna skapa sig en god bild av möjligheterna att lägga ett konkurrenskraftigt anbud. Förvaltningsrätten anser därmed att avropsförfrågan är tillräckligt tydlig i LUFS:s mening och alltså inte strider mot kraven på transparens och likabehandling.

Tillräcklig anbudstid?

Bolaget har bl.a. anfört följande. Försäkringskassan har inte gett ramavtalsleverantörerna tillräcklig tid för att besvara avropet. Det är ett synnerligen omfattande avrop, både vad gäller den potentiella volymen och de krav som ställs. Det kommer inte ske några ytterligare avrop som gäller de kort som efterfrågas och avropet gäller för en period om upp till sju år. Ingen annan än befintlig leverantör har utifrån dessa förutsättningar möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Tiden är helt enkelt inte tillräcklig. Avropet är dessutom komplext att besvara. För ett antal krav måste underleverantörer kontaktas, diskussioner föras kring hur ett krav relaterar till prisbilden och analysera vilka risker ett visst krav innebär. Att då enbart ge leverantörerna

FÖRVALTN INGSRÄTTEN DOM

I STOCKHOLM 27867-16 en månad på sig att besvara anbudet innebär i praktiken att endast befintlig leverantör kan svara på avropet. F örsäkringskassan får själv ansvara för att påbörja sina avrop i tid. Tidpunkten för leverans 1 anges till den I januari

2017 eller avtalsstart (planerad till vecka xx). Det behövs en projekttid på Sex månader för att kunna genomföra ett sådant leveransprov som begärs i avropet. Den tid anbudsgivarna har fått till sitt förfogande är därmed inte tillräcklig för en ny leverantör. Konsekvensen är att endast nuvarande leverantör kan lämna anbud, vilket innebär att avropet står i strid mot principerna om likabehandling och proportionalitet. Avropet har varit otydligt och oklarheterna bidrar i stor grad till att bolaget inte har haft möjlighet att besvara avropet inom given tidsram.

Försäkringskassan har bl.a. anfört följande. Den tid som ramavtalsleverantörerna haft på sig har varit fullt tillräcklig för att åstadkomma ett svar på avropsförfrågan. Trots att bolaget som ramavtalsleverantör är skyldigt att Svara på avropsförfrågan har bolaget inte gjort det. Det mått av osäkerhet som bolaget kan uppleva kring kostnader för design av gränssnitt är av så liten betydelse i sammanhanget att det inte kan ha påverkat bolagets möjligheter att svara i tid. Tidsfristen är också väl avvägd för att F Örsäkringskassan ska kunna koordinera avropet med övrigt arbete som har samband med detta. Tiden har också varit fullt tillräcklig för att åstadkomma ett anbud och därmed skälig i det aktuella avropet. Bolaget måste som ramavtalsleverantör förutsättas vara tillräckligt förtroget med det område som avropet avser och redan av kravformuleringarna kunna förväntas förstå innebörden, samt ha resurser tillgängliga för att ta fram ett anbud inom de

32 dagar bolaget hade på sig. Bolaget har dessutom förkunskaper sedan hösten 2014 då F örsäkringskassan hörde sig för om bolagets intresse för leverans av behörighetskort för i avropet aktuellt system. Bolaget har inte anfört några konkreta omständigheter som skulle göra anbudstiden oskälig.

10

FÖRVALTNIN GSRÄTTEN DOM

I STOCKHOLM 27867-16

I LUFS anges följande. Om ramavtal ingåtts med flera leverantörer och om inte alla villkor är angivna i ramavtalet, ska parterna bjudas in att på nytt lämna anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet. Den upphandlande myndigheten ska ange en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud för varje särskilt kontrakt, med hänsyn tagen till upphandlingens art och omfattning (5 kap. 7 § andra stycket 2 p LUFS).

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Avropsförfrågan publicerades den 17 november 2016 och sista dag för att lämna anbud var den 19 december 2016. Den sista dagen för att ställa frågor i upphandlingen var den 9 december 2016. F örvaltningsrätten har ovan funnit att avropsförfrågan är tillräckligt klar och tydlig för att varje anbudsgivare, med utgångspunkt i underlaget, bör kunna skapa sig en god bild av möjligheterna att lägga ett konkurrenskraftigt anbud i LUFS:s mening. Förvaltningsrätten konstaterar därtill, som ovan, att det leveransprov som avses är ett test av leverantörens produktionssystem.

Förvaltningsrätten finner att avropet visserligen är omfattande utifrån den aspekten att Försäkringskassan agerar som ombud för ett stort antal upphandlande myndigheter. Dock anser förvaltningsrätten att endast denna omständighet i sig inte är nog för att med stöd av LUFS ingripa mot den förnyade konkurrensutsättningen. Bolaget har haft 32 dagar på sig att lämna ett anbud. Förvaltningsrätten noterar att bolaget har haft kännedom om den aktuella upphandlingen sedan år 2014 och måste, som ramavtalsleverantör, anses var väl insatt i vad upphandlingen avser sedan tidigare. Vad bolaget har anfört kan inte anses utgöra grund för att med hänsyn till det aktuella avropets art och omfattning kräva en längre anbudstid. F Örvaltningsrätten anser att det inte heller är visat att avropet strider mot principerna om

11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM

I STOCKHOLM 27867-16 likabehandling och proportionalitet. Skäl för ingripande saknas därmed även i denna del.

Slutsats

Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att det saknas skäl att besluta att upphandlingen ska göras om. Vad bolaget har anfört i Övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Bolagets ansökan om Överprövning ska därför avslås och det interimistiska beslutet från den 5 januari 2017 upphör därmed att gälla.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (DV 3109/1A LOU).

Ulrika Melin Chefsrådman

Bodil Norberg har föredragit målet.

I STOCKHOLM Bilaga I Mål nr 27867-16

MOTPARTER

1. Ale kommun 2. Alingsås kommun 3. Alvesta kommun 4. Aneby kommun 5. Arboga kommun 6. Arjeplogs kommun 7. Arvidsjaurs kommun 8. Arvika kommun 9. Askersunds kommun 10. Avesta kommun 11. Bengtsfors kommun 12. Bergs kommun 13. Bjurholms kommun 14. Bjuvs kommun 15. Bodens kommun 16. Bollebygds kommun 17. Bollnäs kommun 18. Borgholms kommun 19. Borlänge kommun 20. Borås Stad 21. Botkyrka kommun 22. Boxholms kommun 23. Bromölla kommun 24. Bräcke kommun 25. Burlövs kommun 26. Dals-Eds kommun 27. Danderyds kommun 28. Degerfors kommun 29. Dorotea kommun 30. E-Hälsomyndigheten 31. Eda kommun 32. Ekerö kommun 33. Eksjö kommun

34. Emmaboda kommun

35. Enköpings kommun 36. Eskilstuna kommun 37. Eslövs kommun 38. Essunga kommun 39. Fagersta kommun 40. Falkenbergs kommun 41. Falköpings kommun 42. Falu kommun 43. Filipstads kommun

FÖRVALTNIN GSRÄTTEN

I STOCKHOLM 27867-16

44. Finspångs kommun 45. Flens kommun 46. Forshaga kommun 47. Färgelanda kommun 48. Försäkringskassan 49. Gagnefs kommun 50. Gislaveds kommun 51. Gnesta kommun 52. Gnosjö kommun 53. Grums kommun 54. Grästorps kommun 55. Gullspångs kommun 56. Gällivare kommun 57. Gävle kommun 58. Göteborgs Stad 59, Götene kommun 60. Habo kommun 61. Hagfors kommun 62. Hallsbergs kommun 63. Hallstahammars kommun 64. Halmstads kommun 65. Hammarö kommun 66. Haninge kommun 67. Haparanda stad 68. Heby kommun 69. Hedemora kommun 70. Helsingborgs stad 71. Herrljunga kommun 72. Hjo kommun 73. Hofors kommun 74, Huddinge kommun 75. Hudiksvalls kommun 76. Hultsfreds kommun 77. Hylte kommun 78. Hällefors kommun 79. Härjedalens kommun 80. Härnösands kommun 81. Härryda kommun 82. Hässleholms kommun 83. Håbo kommun 84. Höganäs kommun 85. Hörby kommun 86. Höörs kommun 87. Jokkmokks kommun 88. Järfälla kommun 89. Jönköpings kommun 90. Kalix kommun

91. Kalmar kommun 92. Karlsborgs kommun 93. Karlshamns kommun 94. Karlskoga kommun 95. Karlskrona kommun 96. Karlstads kommun 97. Katrineholms kommun 98. Kils kommun 99. Kinda kommun 100. Kiruna kommun 101. Klippans kommun 102. Knivsta kommun 103. Kommunalförbundet ITSAM 104. Kramfors kommun 105. Kriminalvården 106. Kristianstads kommun 107. Kristinehamns kommun 108. Krokoms kommun 109. Kumla kommun 110. Kungsbacka kommun 111. Kungsörs kommun 112. Kungälvs kommun

113. Kävlinge kommun

114. Köpings kommun 115. Laholms kommun 116. Landskrona stad 117. Landstinget Blekinge 118. Landstinget Dalarna 119. Landstinget i Kalmar län 120. Landstinget i Uppsala län 121. Landstinget i Värmland 122. Landstinget Sörmland 123. Landstinget Västernorrland 124. Landstinget Västmanland 125. Landstinget Västra Götaland 126. Laxå kommun 127. Lekebergs kommun 128. Leksands kommun 129. Lerums kommun 130. Lessebo kommun 131. Lidingö stad 132. Lidköpings kommun 133. Lilla Edets kommun 134. Lindesbergs kommun 135. Linköpings kommun 136. Ljungby kommun 137. Ljusdals kommun

138. Ljusnarsbergs kommun 139. Lomma kommun 140. Ludvika kommun 141. Luleå kommun 142. Lunds kommun 143. Lycksele kommun 144. Lysekils kommun 145. Malmö stad 146. Malung-Sälens kommun 147. Malå kommun 148. Mariestads kommun 149. Markaryds kommun 150. Marks kommun 151. Melleruds kommun 152. Mjölby kommun 153. Mora kommun 154. Motala kommun 155. Mullsjö kommun 156. Munkedals kommun 157. Munkfors kommun 158. Mölndals Stad 159. Mönsterås kommun 160. Mörbylånga kommun 161 . Nacka kommun 162. Nora kommun 163 . Norbergs kommun 164. Nordanstigs kommun 165. Nordmalings kommun 166. Norrbottens läns landsting 167. Norrköpings kommun 168 . Norrtälje kommun 169. Norsjö kommun 170. Nybro kommun 171. Nykvarns kommun 172. Nyköpings kommun 173. Nynäshamns kommun 174. Nässjö kommun 173. Ockelbo kommun 176. Olofströms kommun 177. Orsa kommun 178. Orust kommun 179. Osby kommun 180. Oskarshamns kommun 181. Ovanåkers kommun 182. Oxelösunds kommun 183. Pajala kommun 184. Partille kommun

185. Perstorps kommun 186. Piteå kommun 187. Ragunda kommun 188. Region Gotland 189. Region Gävleborg 190. Region Halland 191. Region Jämtland Härjedalen 192. Region Jönköpings län 193. Region Kronoberg 194. Region Skåne

195. Region Örebro Län 196. Region Östergötland

197. Robertsfors kommun 198. Ronneby kommun 199. Rättviks kommun 200. Sala kommun 201. Salems kommun 202. Sandvikens kommun 203. Sigtuna kommun 204. Simrishamns kommun 205. Sjöbo kommun 206. Skara kommun 207. Skinnskattebergs kommun 208. Skurups kommun 209. Skövde kommun 210. Smedjebackens kommun 211. Socialstyrelsen 212. Sollefteå kommun 213. Sollentuna kommun 214. Solna stad 215. Sorsele kommun 216. Sotenäs kommun 217. Staffanstorps kommun 218. Statens institutionsstyrelse 219. Stenungsunds kommun 220. Stockholms läns landsting 221. Stockholms stad 222. Storfors kommun 223. Storumans kommun 224. Strängnäs kommun 225. Strömstads kommun 226. Strömsunds kommun 227. Sundbybergs stad 228. Sundsvalls kommun 229. Sunne kommun 230. Surahammars kommun 231. Svalövs kommun

232. Svedala kommun 233. Svenljunga kommun 234. Sveriges Kommuner och Landsting 235. Säffle kommun 236. Säters kommun 237. Sävsjö kommun 238. Söderhamns kommun 239. Söderköpings kommun 240. Södertälje kommun 241. Sölvesborgs kommun 242. Tanums kommun

243, Tibro kommun

244. Tidaholms kommun

245. Tierps kommun

246. Timrå kommun 247. Tingsryds kommun 248. Tjörns kommun 249. Tomelilla kommun 250. Torsby kommun 251. Torsås kommun 252. Tranemo kommun 253. Tranås kommun 254. Trelleborgs kommun 255. Trollhättans stad 256. Trosa kommun 257. Tyresö kommun 258. Täby kommun 259. Töreboda kommun 260. Uddevalla kommun 261. Ulricehamns kommun 262. Umeå kommun 263. Upplands Väsby kommun 264. Upplands-Bro kommun

265. Uppsala kommun

266. Uppvidinge kommun 267. Vadstena kommun 268. Vaggeryds kommun

269. Valdemarsviks kommun

270. Vansbro kommun 271. Vara kommun 272. Varbergs kommun 273. Vaxholms kommun 274, Vellinge kommun 275. Vetlanda kommun 276. Vilhelmina kommun 277. Vimmerby kommun 278. Vindelns kommun

279. Vingåkers kommun 280. Vänersborgs kommun 281. Vännäs kommun 282. Värmdö kommun 283. Värnamo kommun 284. Västerbottens läns landsting 2835. Västerviks kommun 286. Västerås kommun 287. Växjö kommun 288. Vårgårda kommun 289. Ydre kommun 290. Ystads kommun 291. Älmhults kommun 292. Älvdalens kommun 293. Älvkarleby kommun 294. Älvsbyns kommun 295. Ängelholms kommun 296. Åmåls kommun 297. Ånge kommun 298. Åre kommun 299. Årjängs kommun 300. Åsele kommun 301. Åstorps kommun 302. Åtvidabergs kommun 303. Öckerö kommun 304. Ödeshögs kommun 305. Örebro kommun 306. Örkelljunga kommun 307. Örnsköldsviks kommun 308. Östersunds kommun 309. Österåkers kommun 310. Östhammars kommun 311. Östra Göinge kommun 312. Överkalix kommun 313. Övertorneå kommun

Bilaga

= BEG LERA z Od SÄS SA dr

I SVERIGES DOMSTOLAR

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND

Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut där klaganden kan nås för delgivning. Om ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skri- dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet — velsen ska dock skickas eller lämnas till för- och om de fortfarande är aktuella — behöver valtningsrätten. de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-

Överklagandet ska ha komrnit in till förvaltpostadress, telefonnummer till arbetsplatsen ningsrätten inom tre veckor från den dag då och mobiltelefonnummer anges. Om någon klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har person- eller adressuppgift ändras, ska ändmeddelats vid en muntlig förhandling, eller det ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätvid en sådan förhandling har angetts när beslutet ten. kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag 2. den dom/beslut som överklagas med uppdomstolens beslut meddelades. Tiden för över- gft om förvaltningsrättens namn, målnumklagandet för offentlig part räknas från den dag mer samt dagen för beslutet, beslutet meddelades. 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en Om sista dagen för överklagandet infaller på begäran om prövningstillstånd, lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, 4. den ändring av förvaltningsrättens julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen dom/beslut som klaganden vill få till stånd, kommer in nästa vardag. 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad För att ett överklagande ska kunna tas uppi han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill- Adressen till förvaltningsrätten framgår av dostånd om men/beslutet.

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av I vissa mål får avtal slutas innan tiden för överdet slut som förvaltningsrätten har kommit klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. till, Detta gäller mål om överprövning enligt:

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går » lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, e lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och 3. detär av vikt för ledning av rättstilliämpning- posttjänster, eller en att överklagandet prövas av högre rätt, eller e lagen (2011:1029) om upphandling på försvats- och säkerhetsområdet. 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp- Om prövningstillstånd inte meddelas står förhävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens att det klart och tydligt framgår av överklagandet avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. till kammarrätten varför man anser att pröv- Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ningstillstånd bör meddelas. ovan angivna lagarna.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla Behöver Ni fler upplysningar om hur man övetr- 1. Klagandens petson-/organisationsnummer, klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnuminer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress www.domstol.se

DV 3109/1A LOU » Producerat av Domstolsverket + 2015-08

Bilaga

EH SVERIGES DOMSTOLAR

HUR MAN ÖVERKLAGAR |

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då

| klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades.

Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.

Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, juleller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör : meddelas.

I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Vanligtvis får, då kammarrätten inte har fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas, avtal slutas omedelbart. I de fall där kammarrätten har fattat ett interimistiskt beslut om att avtal inte får ingås, får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt det interimistiska beslutet. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. |

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter

1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska. adress och telefonhummer till arbetsplatsen och eventuell annan | ' plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets- namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen. 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet.

3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd.

4, den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta.

in de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

www. dormstol.se

DV 689-LOU (formmnlär 9) » Producerat av Domstolsverket + 2014-11