KamR Stockholm mål 432-21
KLAGANDE
Region Uppsala
Ombud: Advoka' MI ch biträdande juris:
MOTPART
Cortexia AB, 556682-4842
Ombud: Advok. MMM
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Uppsalas dom den 30 december 2020 i mål nr 5611-19, se bilaga A
SAKEN
Offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
21-06-23
YRKANDEN M.M.
Region Uppsala yrkar att kammarrätten avslår Cortexia AB:s ansökan om överprövning och för fram bl.a. följande.
Bolaget har gjort sig skyldigt till allvarligt fel i yrkesutövningen och bolagets brister har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid. Detta utgör grund för uteslutning enligt 13 kap. 3 § 3 och 5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU.
Bolaget har i enlighet med tidigare ramavtal utfört försäkringsmedicinska utredningar åt Försäkringskassan i egenskap av underleverantör. Regionen har meddelat den dåvarande avtalsparten att ytterligare avrop inte kommer att göras, vilket utgör en förtida uppsägning. Det finns därmed förutsättningar att tillämpa 13 kap. 3 § 5 LOU. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att bestämmelsen endast ska gälla den direkta avtalsparten.
Under den tidigare avtalsperioden framfördes klagomål från ett 30-tal försäkrade kopplade till utredningar utförda av bolaget. Klagomålens frekvens, omfattning och den höga samstämmigheten ger en tydlig bild av de brister som funnits hos bolaget. Även sjukskrivande läkare och psykologer har hört av sig till Försäkringskassan med synpunkter på hur bolaget har bemött de försäkrade. Försäkringskassan anser att bristerna undergräver trovärdigheten i utredningarna. Bolagets agerande innebär ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Försäkringskassan, regionen och andra upphandlande myndigheter har under en längre tid försökt komma till rätta med problemen genom möten och korrespondens med avtalsparten. Bolaget har dock inte medverkat och har inte heller gjort några som helst ansatser för att förbättra de uppenbara brister som förekommit hos bolaget. Eftersom avtalsparten inte ville kännas vid klagomålen valde regionen att avbryta
I STOCKHOLM Avdelning 03 Mål or 432-21 ramavtalet. Det stämmer inte att det saknas uppgifter om hur klagomålen har utretts eller hanterats av regionen.
Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd har åtta tillsynsärenden som gäller en läkare hos bolaget. Tillsynen inte har lett till några disciplinära åtgärder men det betyder inte att läkaren har utfört sitt arbete i enlighet med gällande lagregler och etiska normer. Att läkaren har varit föremål för utredning i sådan utsträckning ger en tydlig indikation på att patienter under lång tid har upplevt missförhållanden.
Det har numera kommit fram att bolaget redovisat arbete och erhållit betalning för tjänster som aldrig utförts. Även detta är en grund för uteslutning på grund av allvarligt fel i yrkesutövningen.
I den artikel som bolaget hänvisar till utgår artikelförfattarna felaktigt från att Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1425-20 visar att upphandlande myndighet inte behövt backa upp sina påståenden med bevis. I artikeln anges att beställaren grundat sitt beslut om uteslutande bl.a. på en sammanställning av anteckningar där handläggare på Försäkringskassan tecknat ner patienters klagomål. Detta är felaktigt. Kammarrätten har till grund för sitt beslut beaktat ett stort antal klagomål från patienter, Försäkringskassans egen bedömning samt andra läkare och psykologers bedömning av bolaget.
Cortexia AB anser att överklagandet ska avslås och för fram bl.a. följande.
Bolaget invänder mot påståendet att bolaget gjort sig skyldigt till allvarligt fel i yrkesutövningen och att regionen har sagt upp det tidigare ramavtalet i förtid.
Bolaget har utfört försäkringsmedicinska utredningar på uppdrag av regionen under en period om ca nio år. Regionen inte vid något tillfälle påtalat att bolaget eller regionens avtalspart skulle ha begått avtalsbrott eller i Övrigt agerat i strid med avtalet, hävt eller riktat krav om hävning eller skadestånd. Regionens e-postmeddelande om att regionen inte kommer att skicka fler beställningar av utredningar kan inte jämställas med en uppsägning av avtalet i förtid.
De klagomål som har riktats mot bolaget utgörs endast av anteckningar som enligt uppgift ska komma från Försäkringskassan. Som det får förstås är det fråga om återgivanden av vad försäkrade har fört fram till Försäkringskassan. Anteckningarna utgör således inte Försäkringskassans egen uppfattning om bolaget eller om de av bolaget utförda utredningarna. Anteckningarna är dessutom mycket knapphändiga. Det är omöjligt att bemöta uppgifterna i anteckningarna eftersom det inte framgår vilka som ligger bakom klagomålen.
Bolaget fick kännedom om klagomålen i oktober 2018. Bolaget har inte underlåtit att komma till möten. När Försäkringskassan och regionen önskade ett möte för att diskutera klagomålen ställde sig bolaget positivt till detta och föreslog flera mötestider. Något möte kom inte till stånd utan regionen meddelade i stället avtalsparten att ytterligare uppdrag inte skulle ges. Bolaget har aktivt försökt få till stånd möten med Försäkringskassan med anledning av regionens inställning men har förvägrats ett sådant möte.
Regionen har åberopat att bolagets läkare har varit föremål för prövning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd vid åtta tillfällen. Inget av ärendena har lett till någon disciplinär påföljd. Detta talar för att bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk.
Bolaget hänvisar till en artikel av upphandlingsexperterna NN och MI ar författarna anser att Kammarrätten i Jönköping i en dom (mål nr 1425-20), med nästan identiska förutsättningar som de nu aktuella, har sänkt ribban för upphandlande myndighets bevisskyldighet genom att myndigheten inte behövt backa upp sina påståenden med bevis.
Mot bakgrund av den utredning som regionen har åberopat i det nu aktuella målet är det uppenbart att regionen inte har uppfyllt sin bevisbörda.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Det som regionen har fört fram ger inte kammarrätten anledning att göra någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort.
Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
Charlotta Lokrantz Cecilia Bohlin Sofia Örning Sandberg kammarrättsråd tf. assessor kammarrättsråd ordförande referent /May Al-Boujassam fiskal föredragande
Bilaga A
SÖKANDE
Cortexia AB, 556682-4842
Ombud: Advokat Advokatfirman Titov & Partners KB Humlegårdsgatan 20 114 46 Stockholm
MOTPART
Region Uppsala
Ombud: Advokat HN
Advokatfirman dNovo Helsingborg HB Box 1108 251 11 Helsingborg
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan och förordnar att Region Uppsalas upphandling Försäkringsmedicinska utredningar, dnr UPPH2019-0126, ska rättas på så sätt att Cortexia AB inte ska uteslutas från att delta i upphandlingen på de grunder som angetts.
BAKGRUND
Region Uppsala (regionen) genomför en upphandling avseende Försäkringsmedicinska utredningar, dnr UPPH2019-0126. Ett första tilldelningsbeslut fattades den 18 juni 2019. Regionen beslutade den 8 augusti 2019 att återkalla tilldelningsbeslutet med hänvisning till brister i anbudsprövningen.
Regionen fattade den 22 augusti 2019 ett nytt tilldelningsbeslut i vilket anbudet från Feelgood Företagshälsovård AB antogs. Regionen beslutade samtidigt att utesluta Cortexia AB (bolaget) från att delta i upphandlingen med hänvisning till 13 kap. 3 § 3 och 5 LOU.
YRKANDEN M.M.
Bolaget ansöker om överprövning och yrkar i första hand att förvaltningsrätten upphäver regionens tilldelningsbeslut och förordnar att rättelse ska ske genom att ny anbudsutvärdering genomförs, varvid bolagets anbud ska beaktas. I andra hand yrkas att förvaltningsrätten upphäver regionens tilldelningsbeslut och förordnar att upphandlingen ska göras om.
Till stöd för ansökan anförs i huvudsak följande. Det bestrids att bolaget har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Enligt fast praxis ställs det höga krav för att ett allvarligt fel i yrkesutövningen ska anses föreligga; det krävs i princip ett agerande från leverantörens sida som tyder på att leverantören har en felaktig avsikt eller att leverantören har varit direkt vårdslös. Att ett kontrakt eller en del av ett kontrakt genomförs felaktigt eller bristfälligt innebär inte per automatik att ett allvarligt fel i yrkesutövningen har begåtts (se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3484-12 och de hänvisningar som där görs till EU-domstolens avgörande C-465/11, Forposta). Regionen har till stöd för sitt påstående om allvarligt fel i yrkesutövningen endast anfört allmänt hållna påståenden om klagomål från patienter. Bolaget har i korrespondens med regionen bestridit, och bestrider fortfarande, förekomsten av sådana brister.
Regionens underlag avseende de synpunkter som Försäkringskassan ska ha mottagit utgörs av anteckningar som enligt uppgift från regionen ska ha kommit från Försäkringskassan. Såvitt anteckningarna får förstås utgör de återgivande av vad försäkrade har uppgivit till Försäkringskassan. Anteckningarna utgör således inte Försäkringskassans egen uppfattning om bolaget eller de av bolaget utförda utredningarna. Vidare har inte, i vart fall såvitt framgår av underlaget, Försäkringskassan vidtagit någon egen utredning med anledning av de påstådda synpunkterna. Någon sådan utredning har inte heller utförts av regionen. Anteckningarna är i flera avseenden mycket knapphändiga. Vidare framgår inte vilka försäkrade som ligger bakom de påstådda synpunkterna, vilket gör det omöjligt för bolaget att bemöta uppgifterna. Det bör framhållas att bolaget under 2017 och 2018 har utfört 457 försäkringsmedicinska utredningar på uppdrag av regionen. Mot denna bakgrund avviker det antal synpunkter som framförts av försäkrade av det av regionen åberopade underlaget inte från vad som är normalt förekommande vid utredningar av det aktuella slaget.
Genom tilldelningsbeslut av den 15 november 2019 beslutade Region
Sörmland och Region Västmanland, med hänvisning till 13 kap. 3 § LOU, att utesluta bolaget från regionernas upphandling av försäkringsmedicinska utredningar. Sedan bolaget ansökt om överprövning har Förvaltningsrätten i
Linköping i dom av den 15 april 2020 beslutat att bifalla bolagets ansökan om överprövning och förordna om rättelse av upphandlingen på så sätt att bolaget inte ska uteslutas från deltagande i upphandlingen. Som framgår av förvaltningsrättens dom hade regionerna som grund för beslutet att utesluta bolaget åberopat samma klagomål som åberopas av regionen i förevarande mål. Skäl saknas för förvaltningsrätten att i förevarande mål göra annan bedömning av klagomålen och dess betydelse för bolagets deltagande i upphandlingen än den som Förvaltningsrätten i Linköping har gjort i det nämnda avgörandet.
Vad gäller regionens påstående om felaktig fakturering så har bolaget aldrig medvetet lämnat felaktiga uppgifter till Bergslagen Arbetsmiljö AB (Bergslagen) eller regionen om det arbete bolaget utfört. Om felaktig information vid något enstaka tillfälle skulle ha lämnats av bolaget så beror detta således på ett misstag av bolaget.
Vad sedan gäller påståendet om att bolaget har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt, så bestrids även att bolaget har visat sådana brister. För tillämpning av bestämmelsen krävs att ett avtalsbrott av den upphandlande myndighetens avtalspart har medfört grund för hävning, skadestånd eller liknande påföljd.
Bolaget har inte varit regionens motpart i det tidigare upphandlade ramavtalet avseende aktuella tjänster utan har agerat som underleverantör till den leverantör som innehaft kontraktet med regionen. Regionen har inte i förhållande till bolaget riktat krav om hävning, skadestånd eller liknande påföljd. Såvitt bolaget känner till har inte heller regionen riktat sådana krav mot den aktuella ramavtalsleverantören. Den ifrågavarande bestämmelsen är därmed inte tillämplig som grund för att utesluta bolaget från deltagande i upphandlingen.
Om förvaltningsrätten inte finner att grund för rättelse av upphandlingen föreligger ska upphandlingen göras om då förfrågningsunderlaget brister i transparens eftersom det inte framgår hur bedömningen av anbudsgivarens uppfyllande av kravet på utförande av referensuppdrag i punkt 1.4.6: förfrågningsunderlaget ska göras.
Regionen har felaktigt uteslutit bolaget från deltagande i upphandlingen.
Bolaget har vidare haft möjlighet att utforma sitt anbud på annat sätt för det fall förfrågningsunderlaget inte upprättats i strid med transparensprincipen. I enlighet med det anförda har bolaget lidit skada eller riskerar att lida skada genom de felaktigheter som förekommit vid upphandlingen.
Regionen bestrider bolagets yrkande om rättelse och anser att ansökan om överprövning ska avslås. Regionen anser vidare att bolagets andrahandsyrkande rätteligen ska avvisas.
Till stöd för inställningen anförs i huvudsak följande. Bolaget har under det tidigare upphandlade ramavtalet avseende försäkringsmedicinska utredningar med avtalsperiod oktober 2017 till och med september 2019, verkat som underleverantör till Bergslagen. Försäkringskassan, Region Uppsala och Region Sörmland har under perioden mars 2017 till december 2018 mottagit drygt 30 stycken synpunkter och klagomål från försäkrade
(patienter) som gjort försäkringsmedicinska utredningar hos bolaget och som vidarebefordrats till Region Uppsala och Region Sörmland. Klagomålen avser huvudsakligen den läkare (AA) som utfört de försäkringsmedicinska utredningarna. AA är även ensam styrelseledamot i bolaget och därmed företrädare. Klagomålen har huvudsakligen avsett brister i bemötande, sekretesshantering, språkförbistringar, faktafel i utredningar, trakasserier, att bolaget är oseriöst samt att lokalerna är smutsiga och svåråtkomliga för rullstolsburna. Några av klagomålen vittnar om att läkaren inte lyssnar, inte visar förståelse, är hånfull, nedlåtande, har skrattat åt den försäkrade och har upplevts som kränkande och förnedrande vid ett stort antal tillfällen. I ett fall har det även rapporterats att läkaren har dragit försäkringstagaren i håret. Flertalet försäkringstagare har uppgivit att de inte vill gå tillbaka till läkaren för utredning och att de efter besöket har mått mycket dåligt psykiskt. I ett fall uppger den försäkrade till och med att denne behövt vara sängliggande i en vecka efter besöket på grund av den påfrestning som bemötandet under besöket inneburit. De omständigheter som framkommer i klagomålen utgör, tillsammans och var för sig, ageranden som inkräktar på den ifrågavarande läkarens trovärdighet i professionellt avseende och innebär dessutom överträdelser av de etiska reglerna för yrkesgruppen. Under sådana förhållanden föreligger allvarligt fel i yrkesutövningen. Bolagets brister är av sådan art och omfattning att patientsäkerheten riskeras (jfr
Kammarrätten i Stockholms dom den 8 juli 2009 i mål nr 1406-09).
Det har även tidigare inkommit klagomål från patienter. AA förekommer i åtta ärenden hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd mellan åren 2001 och 2008 samt i ett ärende hos Socialstyrelsen från 2012. Regionen har även gjort en egen anmälan av AA som för närvarande är föremål för prövning hos Inspektionen för vård och omsorg.
Utöver de klagomål som inkommit från försäkrade uppger Försäkringskassan att den har tappat förtroendet för bolaget och att synpunkterna undergräver trovärdigheten i de utredningar som presenteras.
Det har vid kontroll framkommit att bolaget vid två tillfällen har rapporterat att fler professioner deltagit vid en utförd utredning än vad som i själva verket har varit fallet vilket resulterat i att bolagets ersättningsanspråk varit högre än vad det varit berättigat till. Efter att detta kommunicerats med Bergslagen har Bergslagen delvis krediterat de felaktiga fakturorna. Uppgifterna om antalet professioner har varit felaktiga och har, om regionen inte uppmärksammat detta, kunnat leda till att en alltför hög ersättning hade utgått till bolaget. Fakturering har således skett för arbete som aldrig utförts. Det går inte att utesluta att det förekommit ytterligare fel vid tidigare tillfällen. Bristerna är av allvarlig art och innebär i sig också att bolagets redbarhet kan ifrågasättas (jfr Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 4211-— 08).
Sammantaget har bolaget uppvisat sådana systematiska brister, till både art och frekvens, vid utförandet av försäkringsmedicinska utredningar som måste betraktas som allvarliga fel. Bristerna gör att bolagets redbarhet kan ifrågasättas. Bristerna får även betecknas som direkt vårdslösa. Regionen har således, jämlikt 13 kap. 3 § 3 LOU, haft fog för att utesluta bolaget från deltagande i upphandlingen.
Bolaget hänvisar till Förvaltningsrättens i Linköpings dom i mål nr 9988-19 och 10028-19. Det kan konstateras att denna dom inte har vunnit laga kraft, eftersom den överklagats till kammarrätten den 6 maj 2020. Det kan vidare konstateras att det var fråga om en annan region och andra omständigheter än i förevarande mål.
Under alla omständigheter föreligger fog för uteslutning enligt 13 kap. 3 § 5 LOU. Såväl Region Uppsala som Region Sörmland har sagt upp tidigare ramavtal med Bergslagen på grund av att bolaget visat på allvarliga brister vid genomförandet av utredningarna och som inte rättats till. Uppsägningarna har föregåtts av flertalet försök att ta kontakt med Bergslagen och bolaget för att kunna överenskomma om möten samt ta fram en åtgärdsplan.
Kontakterna med bolaget gick huvudsakligen via avtalsparten Bergslagen — givetvis med en skyldighet och ansvar för Bergslagen att informera bolaget om detsamma. Det förhållandet att bolaget utfört utredningarna i egenskap av underleverantör saknar rimligen betydelse eftersom arbetet har utförts till regionen i egenskap av beställare. Ett avtalsförhållande, om än indirekt, har därmed funnits mellan regionen och bolaget och som avbrutits genom regionens uppsägning av ramavtalet som en direkt följd av bolagets allvarliga brister. I de mejl vari uppsägningarna sker nämns visserligen inte ordet ”uppsägning”; dock anges att avtalet fortsättningsvis inte kommer att användas längre — vilket har samma rättsliga betydelse som en uppsägning. Några formaliakrav på uppsägningen finns inte, vare sig enligt lag eller enligt det tidigare ramavtalet. Ramavtalet och följaktligen även rättsförhållandet med bolaget, har därmed sagts upp i förtid.
Förvaltningsrätten är förhindrad att pröva frågan om upphandlingen ska göras om då denna fråga redan är föremål för prövning hos förvaltningsrätten i mål nr 3941-19. Under alla omständigheter ska bolagets andrahandsyrkande avslås. Förfrågningsunderlaget i sig är klart och tydligt och uppfyller det grundläggande kravet på transparens enligt 4 kap. 1 8§ LOU.
Regionen har den 11 december 2020 till förvaltningsrätten gett in Kammarrättens i Jönköpings dom den 23 november 2020 (mål nr 1425-20). Genom den domen ändrade kammarrätten Förvaltningsrättens i Linköpings ovan nämnda dom (mål nr 9988-19) och avslog Cortexia AB:s ansökan om överprövning av den aktuella upphandlingen.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i lagen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten enligt 20 kap. 6 § LOU besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.
Upphandlande myndigheter ska enligt 4 kap. 1 § LOU behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Av 13 kap. 3 § LOU följer att en upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling bl.a. om myndigheten kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas (punkten 3) eller om leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt denna lag och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder (punkten 5).
Av EU-domstolens dom i mål C-465/11 (Forposta) följer att begreppet allvarligt fel i yrkesutövningen omfattar alla felaktiga ageranden som inverkar på den aktuella aktörens trovärdighet i professionellt avseende. Begreppet allvarligt fel syftar på ett agerande av aktören som tyder på att denne har en felaktig avsikt eller har varit vårdslös i viss omfattning. Att ett kontrakt eller en del av ett kontrakt genomförs felaktigt, ungefärligt eller bristfälligt kan eventuellt visa att den ifrågavarande aktören har en bristande yrkeskompetens, men innebär inte automtiskt att ett allvarligt fel har begåtts (punkterna 27 och 30).
Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 61 framgår att det är den upphandlande myndigheten som ska göra sannolikt att det finns förutsättningar för uteslutning.
Frågan om upphandlingsdokumentens utformning
Förvaltningsrätten, som inte anser sig vara förhindrad att pröva bolagets invändning ifråga om upphandlingsdokumentets utformning, finner att bolaget inte förmått visa att punkt 1.4.6 i upphandlingsdokumentet utformats i strid med de grundläggande principerna i 4 kap. I $ LOU. Det saknas därför skäl att ingripa mot upphandlingen till följd av vad bolaget anfört i denna del.
Frågan om uteslutning
Det huvudsakliga skälet till att regionen bedömt att bolaget gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, är ett antal synpunkter och klagomål som inkommit till Försäkringskassan från försäkrade som deltagit i försäkringsmedicinska utredningar. Regionen har till stöd för sin bedömning hänvisat till sammanställningar från Försäkringskassan avseende klagomål och avvikelser.
Förvaltningsrätten kan konstatera att det i sammanställningarna enbart kortfattat beskrivs vad de olika klagomålen eller avvikelserna avser. I några fall återges mer specifika händelser medan det i andra fall återges vad som förefaller vara mer generella omdömen. Förvaltningsrätten kan vidare konstatera att det finns en stor spridning avseende de redovisade klagomålens och avvikelsernas karaktär och allvarlighetsgrad. I sammanställningarna återfinns exempelvis synpunkter gällande bolagets lokaler och svårigheter att komma i kontakt med bolaget men även uppgifter gällande sexuella trakasserier och fysisk illabehandling. Gemensamt för samtliga klagomål och avvikelser är emellertid att det saknas uppgifter om hur dessa utretts eller hanterats i övrigt. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten att de uppgifter om klagomål och avvikelser som regionen hänvisat till inte är tillräckliga för att göra sannolikt att bolaget gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen.
Regionen har i processen hos förvaltningsrätten även anfört att det vid två tillfällen förekommit brister i bolagets fakturering. Bolaget har invänt att det aldrig medvetet lämnat felaktiga uppgifter till Bergslagen eller regionen om det arbete bolaget utfört.
En leverantörs brister gällande tidigare fakturering skulle enligt förvaltningsrättens mening visserligen kunna ligga till grund för uteslutning enligt 13 kap. 3 § 3 LOU. Förvaltningsrätten anser emellertid att utredningen i målet inte heller i denna del är tillräcklig för att göra sannolikt att bolaget gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser förvaltningsrätten att regionen inte har gjort sannolikt att grund för att utesluta bolaget från upphandlingen med stöd av 13 kap. 3 § 3 LOU förelegat. Den fråga som återstår för förvaltningsrätten att pröva är således om det funnits skäl för att utesluta bolaget från upphandlingen med stöd av 13 kap. 3 § 5 LOU.
Regionen har anfört att både Region Uppsala och Region Sörmland har sagt upp tidigare ramavtal med Bergslagen på grund av att bolaget i egenskap av underleverantör till Bergslagen visat på allvarliga brister vid genomförandet av utredningarna. Regionen har i denna del gett in och hänvisat till ett mejl den 10 december 2018 från regionen till Bergslagen. I mejlet anges att chefsöverläkaren beslutat att Region Uppsala från och med dagen för mejlet inte kommer att skicka några beställningar på försäkringsmedicinska utredningar till Bergslagen och dess underleverantör. Enligt förvaltningsrättens bedömning kan uppgifterna i mejlet inte jämställas med en uppsägning av ramavtalet i förtid. Förvaltningsrätten anser därför inte att förutsättningarna för uteslutning enligt 13 kap. 3 § 5 LOU är uppfyllda.
Sammanfattande bedömning
Förvaltningsrätten gör således bedömningen att regionen inte gjort sannolikt att grund för uteslutning av bolaget från upphandlingen med stöd av 13 kap. 3 § 3 eller 5 LOU förelegat. Bolaget får anses ha lidit eller riskerat att lida skada till följd av den felaktiga uteslutningen. Skäl för att ingripa mot upphandlingen enligt 20 kap. 6 § LOU föreligger således. Ansökan om överprövning ska därmed bifallas. Eftersom den konstaterade bristen inte är hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet anser förvaltningsrätten att det är tillräckligt att upphandlingen rättas på så sätt bolaget inte utesluts från att delta i upphandlingen på de grunder som angetts.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-05)
Eva Frånlund Althin rådman
Målet har beretts av föredragande juristen Petra Hedin.