KamR Sundsvall mål 1029-25 m.fl.
KLAGANDE
Speeron AB, 556713-8812
Ombud: Advokat och advokat
MOTPARTER
1. Falu kommun 2. Borlänge kommun 3. Gagnefs kommun 4. Hedemora kommun
Ombud: Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Faluns dom den 17 april 2025 i mål nr 1040–1043-25, se bilaga A
SAKEN
Offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och återförvisar målen till förvaltningsrätten.
YRKANDEN M.M.
Speeron AB yrkar att tilldelningsbeslutet upphävs och att ny anbudsutvärdering genomförs varvid Infra TQ Group AB:s anbud inte ska tas med. Speeron AB anför bl.a. följande.
Infra TQ Group AB uppfyller inte kravet avseende möjligheten att teckna tilläggsavtal med slutanvändare. Upphandlingscenter har därvid bedömt anbudspriset som onormalt lågt och därför begärt förklaring. För att kunna komma ifråga för tilldelning har bolaget varit tvunget att inkomma med svar på frågorna. Infra TQ Group AB inkom med begärd förklaring, vilken Speeron AB begärt att få ta del av, men nekats under åberopande av sekretess. Speeron AB har tidigare endast tagit del av utdrag av förklaringen. Av den nu till kammarrätten ingivna handlingen bekräftas att Infra TQ Group AB:s lämnade anbud innefattar tillkommande kostnader och avgifter för frakt, installation och startavgift.
Falu kommun, Borlänge kommun, Gagnefs kommun och Hedemora kommun genom Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan (Upphandlingscenter) anser att överklagandet ska avslås.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Efter att Speeron AB i förvaltningsrätten anfört att det inte fått tillgång till svaret på begäran som gjordes med anledning av att anbudspriset bedömts som onormalt lågt, begärde förvaltningsrätten in handlingen. Förvaltningsrätten bedömde, såvitt framgår, att sekretess hindrade att Speeron AB överhuvudtaget tog del av uppgifterna i handlingen. Vilken materiell sekretessbestämmelse som förvaltningsrätten tillämpat framgår inte av handlingarna i målen.
Kammarrätten konstaterar inledningsvis att innehållet i handlingen som förvaltningsrätten begärde in haft avgörande betydelse för förvaltningsrättens bedömning. Handlingen, som tillförts av annan än Speeron AB, har därför inte varit uppenbart obehövlig att kommunicera med bolaget enligt 18 § jämförd med 10 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL.
Av 10 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, jämförd med 19 § FPL, framgår att underrättelseskyldigheten inte gäller om det är av synnerlig vikt för ett allmänt eller enskilt intresse att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall ska parten lämnas upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Den sekretessbestämmelse som här kan aktualiseras är 36 kap. 2 § OSL, som gäller uppgifter om affärs- eller driftförhållanden m.m. vars röjande av särskild anledning kan antas leda till att den uppgiften rör lider avsevärd skada.
Kammarrätten anser att även om någon uppgift i den aktuella handlingen kan anses omfattas av sekretess enligt 36 kap. 2 § OSL så är kravet på synnerlig vikt att underlåta kommunicering enligt 10 kap. 3 § OSL, jämförd med 19 § förvaltningsprocesslagen, inte uppfyllt. Därmed har begränsningen i underrättelseskyldigheten inte varit tillämplig.
Förvaltningsrätten har därmed saknat grund för att underlåta att kommunicera uppgifter som rätten har inhämtat och lagt till grund för sin dom. Handläggningsfelet i förvaltningsrätten är sådant att det inte bör läkas i kammarrätten. Därmed ska förvaltningsrättens dom upphävas och målen visas åter till förvaltningsrätten.
Beslutet får enligt 34 § andra stycket FPL inte överklagas.
I avgörandet har kammarrättslagmannen Anders Odmark (ordförande, skiljaktig mening), kammarrättsrådet Johannes Gäverth (referent) och tf. kammarrättsassessorn Rickard Lindström deltagit.
Föredragande har varit kammarrättsfiskalen Olivia Persson.
Anders Odmarks skiljaktiga mening.
Enligt min uppfattning finns det inget hinder mot att pröva målen i sak i kammarrätten och på så sätt läka den brist som kan ha förelegat i förvaltningsrättens handläggning. Klaganden har inte heller motsatt sig att målen prövas i sak.