KamR Sundsvall mål 716-25
KLAGANDE
IST Sverige AB, 556265-4755 Ombud: Advokat
MOTPART
Bodens kommun Ombud: Jurist
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Luleås dom den 12 mars 2025 i mål nr 228-25, se bilaga A
SAKEN
Offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
Kammarrättens interimistiska beslut den 24 mars 2025 upphör därmed att gälla.
YRKANDEN M.M.
IST Sverige AB (IST) yrkar detsamma som i förvaltningsrätten.
Bodens kommun anser att överklagandet ska avslås.
Kammarrätten har den 15 augusti 2025 avslagit IST:s yrkande om editionsföreläggande.
VAD PARTERNA ANFÖR I KAMMARRÄTTEN
IST
Kommunen har inte visat att det vinnande anbudet uppfyller alla obligatoriska krav
Kraven avseende de offererade systemens funktioner utgör inte kvalificeringskrav utan obligatoriska krav på upphandlingsföremålet som prövas inom ramen för upphandlingens andra steg, dvs. prövning av anbud och utvärdering. Presentationerna av de offererade systemen utgör ett led i utvärderingen av anbudens kvalitet. Att icke visade delmoment ska leda till diskvalificering/förkastande påverkas inte av att kravet på att visa samtliga delmoment systematiskt sett ingår i utvärderingen av anbudens kvalitet. Förvaltningsrätten har blandat ihop kvalificeringskraven med de obligatoriska kraven på anbuden.
I upphandlingsprotokollet anges att båda anbudsgivarna, vid sina respektive demonstrationer, kan ha utelämnat vissa delmoment eller inte varit nog tydliga. Uppgifterna skapar betydande osäkerhet om hur utvärderingen gått till och leder till att kommunen hade behövt utreda om, och i så fall vad, som inte har visats. I annat fall är prövningen av anbudens förenlighet med obligatoriska krav inte fullständig och ger inte ett korrekt resultat. Hur omfattande synpunkterna från utvärderingsgruppen är samt i vilka hänseenden den uppmärksammat brister vid presentationerna anges inte i protokollet. Kommunen redovisar inte hur betygen har satts när deltagare i utvärderingsgruppen inte har uppfattat att ett delmoment har visats eller att det varit otydligt. Kommunen kan inte förklara hur anbudsgivarna har behandlats likvärdigt.
I upphandlingsprotokollet anger kommunen att samtliga processer och funktioner ska demonstreras. I protokollet anges även att ”eftersom båda anbudsgivarna uppfyller upphandlande myndighets grundläggande skakrav/minimumkrav har inte betyget 0 varit föremål i bedömningsformuläret, för att använda en mer harmoniserad modell”. Denna justering av kommunens förhållningssätt till de obligatoriska kraven har även lett till att det togs fram ett nytt bedömningsformulär där betyget 0 tagits bort. Detta tvingar deltagarna i utvärderingsgruppen att betygsätta även icke visade delmoment med andra betyg än 0. Att utvärderingsgruppen har betygsatt samtliga delmoment/listade processer och funktioner med andra betyg än 0 framgår av betygsättningsdokumenten. Kommunens påstående om att samtliga delmoment har visats kan ifrågasättas med hänsyn till det som anges i upphandlingsprotokollet. Det är därmed inte klarlagt om prövningen av anbuden har gått till på rätt sätt. IST har visat samtliga delmoment. Den omständigheten förstärker misstanken om att de påtalade bristerna hänför sig till SchoolSoft AB:s anbud. IST har dock inte haft möjlighet att påvisa brister i något av anbuden eftersom bolaget inte har fått ta del av utvärderingsgruppens synpunkter. Kommunen har inte visat att det vinnande anbudet uppfyller alla obligatoriska krav i upphandlingen. Vad som framgår av upphandlingsprotokollet och kommunens tillämpning av upphandlingsdokumenten talar snarare för att det vinnande anbudet innehåller brister som kommunen har bortsett från vid utvärdering och tilldelning.
Kommunen har inte gjort en ny utvärdering
Den andra utvärderingen är ny på så vis att den har skett utifrån nya premisser genom att betyget 0 har tagits bort från betygsättningen, jämte obligatoriska krav på systempresentationerna och upphandlingsföremålet. Enligt upphandlingsprotokollet har det inte skett någon ny utvärdering utan den nya utvärderingen utgår i stället från, samt utgör en form av fördjupning av, den tidigare utvärdering som förvaltningsrätten underkänt genom domen den 10 december 2024 i mål nr 1676-24. IST utgår från att upphandlingsprotokollet överensstämmer med verkligheten. Det är en efterhandskonstruktion att kommunen skulle ha lämnat felaktiga uppgifter i protokollet och att det i själva verket har genomförts en ny utvärdering. Genom att basera den nya utvärderingen på den tidigare utvärderingen har kommunen agerat i strid med förvaltningsrättens tidigare dom. Kommunen har därmed även brutit mot de grundläggande principerna om transparens och likabehandling.
Kommunen
Genomförandet av utvärderingen i upphandlingen m.m.
IST och SchoolSoft AB har uppfyllt ställda kvalificeringskrav vid kvalificering av anbudsansökningar i fas 1 och samtliga ska-krav under steg 1 i fas 2. Den efterföljande utvärderingen avser att visa vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.
Efter förvaltningsrättens tidigare dom har kommunen vidtagit rättelse i form av en ny utvärdering. Kommunen har på ett tydligt och transparent sätt beskrivit att bedömning av kvalitet bl.a. sker genom bedömning av det offererade systemets användarvänlighet uppdelat på olika delmoment utifrån betygen 1, 3 och 5. Anbuden från IST och SchoolSoft AB har utvärderats i enlighet därmed.
I syfte att vara transparent har det angetts i utvärderingsprotokollet att ”i utvärderingsprocessen har det noterats synpunkter om att båda anbudsgivarna, vid sina respektive demonstrationer, kan ha utelämnat vissa delmoment eller inte varit nog tydligt”. Kommunens bedömning är dock att anbudsgivarna har visat samtliga delmoment på ett tillräckligt sätt där poängsättning har kunnat ske. Det finns därför ingen skyldighet för kommunen att utreda om och i så fall vad som inte har visats. Eftersom de delmoment som har visats i mindre omfattning gäller båda anbudsgivarna har anbudsgivarna behandlats och bedömts likvärdigt och i enlighet med vad som föreskrivs i upphandlingsdokumentet.
Kommunen har gjort en ny utvärdering
Kommunen har hanterat de nya visningarna som helt nya sådana och en helt ny utvärdering har alltså genomförts.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet är om IST har visat att kommunen vid genomförandet av upphandlingen Skoladministrativ plattform, anbudsområde 1 Elevadministrativt system har brutit mot någon bestämmelse i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, eller någon unionsrättslig bestämmelse om upphandling och att detta har medfört att bolaget lidit eller kan komma att lida skada (20 kap. 6 § första stycket LOU).
Kammarrätten anser inte att det framkommit att det vinnande anbudet innehåller brister som kommunen har bortsett från vid utvärdering och tilldelning. Det saknas därmed skäl för ingripande enligt LOU i denna del.
Även med beaktande av vad IST har anfört finner kammarrätten inte skäl att göra någon annan bedömning än förvaltningsrätten när det gäller hur betygsättningen har gått till vid utvärderingen. Av upphandlingsdokumentet avsnitt 6.3.2 framgår att betyget 0 inte ska användas vid bedömningen i utvärderingen som sker i steg 2 av fas 2 av upphandlingen. Det finns därmed inte skäl för ingripande enligt LOU i denna del heller.
Frågan är då om det finns skäl för ingripande enligt LOU med anledning av vad IST har anfört om att kommunen inte har genomfört en ny utvärdering av anbuden i enlighet med förvaltningsrättens tidigare dom där rätten beslutade att upphandlingen inte får avslutas förrän den har rättats på så sätt att utvärderingen för det aktuella anbudsområdet görs om. I upphandlingsprotokollet anges bl.a. att båda anbudsgivarna sedan tidigare har genomfört en tre timmar lång systemvisning, vilket gav en övergripande bild av deras respektive lösningar, att den nu aktuella visningen (om två timmar) därmed kan ses som en fördjupad genomgång av de viktigaste funktionerna och arbetsflödena snarare än en helt ny presentation av systemet i sin helhet och att majoriteten av deltagarna deltog på föregående visning. Ordalydelsen i protokollet talar tydligt för att kommunen har baserat den nya utvärderingen på den föregående utvärdering där kommunen, enligt förvaltningsrättens tidigare dom, agerat i strid med principerna om likabehandling och transparens. Kommunen har inte gett någon annan förklaring till formuleringen i upphandlingsprotokollet än att den är felaktig. Det har dock inte framkommit något som talar för att en redogörelse av så pass central betydelse för beskrivningen av genomförandet av den nya utvärderingen inte återger hur det faktiskt förhållit sig utan ska ha tillkommit av misstag och dessutom antecknats i upphandlingsprotokollet. Kammarrätten bedömer sammantaget att IST har visat att kommunens tidigare konstaterat felaktiga utvärdering har legat till grund för den nya utvärderingen, vilket får anses oförenligt med öppenhetsprincipen. Kammarrätten anser emellertid att IST inte har konkretiserat hur denna brist ens riskerat att medföra skada för bolaget (jfr rättsfallen HFD 2013 ref. 53 och HFD 2022 ref. 4 I och II). Oavsett huruvida kommunen har genomfört en ny utvärdering eller inte finns det därmed, utifrån vad IST har anfört, ändå inte skäl för ingripande mot upphandlingen enligt LOU. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (KR-09).
I avgörandet har kammarrättslagmannen Anders Odmark (ordförande), kammarrättsrådet Natalie Kramer och kammarrättsrådet Carl Johan Fahlander (referent) deltagit.
Föredragande har varit kammarrättsfiskalen Marcus Norlin.