lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

F 13425-26

Fördelning av förrättningskostnader. I mål om fastighetsreglering har fastighetsägare framställt ett konkurrerande yrkande avseende ett markområde. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen i den delen och bestämt att kostnaderna ska betalas av de fastighetsägare som framställt yrkandet. MÖD har bedömt att fastighetsägarna, genom sitt agerande, ska anses som sökande enligt 2 kap. 6 § FBL till en fristående fastighetsbildningsåtgärd och att det var korrekt att de som sökande skulle betala kostnaderna i den delen.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-11-10
Målnummer
F 13425-26
Rättsområde
Fastighetsmål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-10 F 13425-26 060212 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-08-13 i mål nr F 4843-26, se bilaga A

PARTER

Klagande

Motpart Nacka kommun 131 81 Nacka

SAKEN Fördelning av förrättningskostnad avseende fastighetsreglering berörande fastigheterna , och i Nacka kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer AB237632)

Instans

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM F 13425-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, och ( ), ägare till fastigheten , har överklagat mark- och miljödomstolens dom endast i den del som avser fördelning av förrättningskostnaderna. De har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska bestämma deras kostnadsansvar till noll kronor. De har yrkat i andra hand att beslutet ska ändras så att de endast belastas med sådana kostnader som visas vara uteslutande och nödvändigt hänförliga till en självständig förrättningsåtgärd som rättsligt kan anses ha påkallats av dem, varvid kostnader som varit gemensamma för den redan pågående fastighetsregleringen inte ska belasta dem ensamma.

har åberopat vad som framförts i mark- och miljödomstolen med bland annat följande tillägg. Mark- och miljödomstolens domskäl innebär i praktiken att lagens

att domstolen har prövat om klagandena faktiskt hade rättslig ställning som sökande till en självständig förrättningsåtgärd. I rättsfallet MÖD 2024:22 konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att en fastighetsägare som undertecknat en överenskommelse avseende fas skulle betraktas som sökande. Mark- och miljööverdomstolen uttalade samtidigt att frågan om vem som är sökande måste bedömas självständigt.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen anser att det finns skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.

Ansökan om fastighetsbildning ska göras skriftligt och ges in till lantmäterimyndigheten. En muntlig ansökan som görs vid ett förrättningssammanträde ska dock godtas om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning, se 4 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL.

SVEA HOVRÄTT DOM F 13425-26

Avvisas eller inställs förrättning, ska sökanden betala uppkomna kostnader, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem, se 2 kap. 6 § andra stycket FBL.

Ägarna av fastigheterna och har överenskommit att genom fastighetsreglering överföra ett markområde från till och lämnat in en ansökan om åtgärden till lantmäterimyndigheten. Lantmäterimyndigheten tog initiativ till fastighetsbestämning av vissa gränser, bl.a. berörande fastigheten , för att kunna genomföra marköverföringen. På det sammanträde som lantmäterimyndigheten höll beträffande gränsfrågan lämnade , delägare av , in en skriftlig begäran om prövning av att aktuellt markområde i stället skulle föras till fastigheten .

Lantmäterimyndigheten har härefter kallat till och genomfört ett sammanträde avseende fastighetsreglering berörande aktuellt markområde. Vid detta sammanträde har ägarna till fastigheten varit representerade och samtliga har på sammanträdet biträtt begäran. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen i denna del, dvs. yrkandet att aktuellt markområde i stället skulle föras till fastigheten .

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ägarna av genom sitt agerande anhängiggjort en helt ny åtgärd, fastighetsreglering berörande och . Detta eftersom ägarna av inte var berörda av den pågående fastighetsregleringen avseende och och således inte var sakägare i den åtgärden utan endast var berörda av fastighetsbestämningen avseende gränser. ska betraktas som sökande avseende en i detta avseende fristående fastighetsbildningsåtgärd. Det har även varit korrekt av lantmäterimyndigheten att behandla begäran i den pågående fastighetsregleringsförrätningen då deras begäran avsåg samma markområde.

Rättsfallet MÖD 2024:22 behandlade en fastighetsreglering berörande två fastigheter och frågan var om bägge markägarna skulle anses som sökande eller endast en av dem.

SVEA HOVRÄTT DOM F 13425-26

I nu förvarande fall är situationen annorlunda då framställt ett konkurrerande yrkande om marköverföring till en tredje fastighet som inte initialt varit berörd.

Då ägarna av ska ses som sökande var det, enligt reglerna i 2 kap. 6 § FBL, rätt av lantmäterimyndigheten att bestämma att kostnaderna för den inställda åtgärden ska betalas av dem då det inte heller finns omständigheter som gör att betalningsskyldigheten ska fördelas på andra. Beslutet är inte heller oproportionerligt.

andrahandsyrkande föranleder inte heller någon åtgärd eftersom lantmäterimyndigheten i kostnadsfördelningsbeslutet inte beslutat om någon särskild fördelning av gemensamma kostnader.

Överklagandet ska därför avslås vilket innebär att lantmäterimyndighetens och markoch miljödomstolens avgöranden står fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Lennart Gustafsson och f.d. hovrättsrådet Gösta Ihrfelt (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd).

andel (49/200) i i Nacka kommun

andel (149/200) i i Nacka kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäterimyndigheten i Nacka kommuns beslut den 11 maj 2026 i ärende nr AB237632 SAKEN Fastighetsreglering

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

BAKGRUND Den 11 maj 2026 avslutade den kommunala lantmäterimyndigheten i Nacka kommun (nedan benämnd KLM) en förrättning avseende bl.a. fastighetsreglering varigenom figur 1 överförs från Nacka kommuns gatufastighet till bostadsfastigheten .

Ur förrättningskartan

YRKANDEN Ägarna av , , och , har överklagat fastighetsbildningsbeslutet och yrkat att mark- och miljödomstolen ska ändra beslutet så att figur 1 överförs till istället för till .

Som mark- och miljödomstolen uppfattat dem har de i andra hand yrkat att domstolen ska upphäva både beslutet om att förrättningen avslutas och fastighetsbildningsbeslutet såvitt gäller figur 1 samt återförvisa förrättningen till KLM för förnyad prövning, varvid ska iakttas att klagandenas yrkande i förrättningen (se bild på nästa sida) inte avser tvångsvis marköverföring.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

Illustration från yrkande i förrättningens aktbilaga YR1 De har i tredje hand yrkat att beslutet ska ändras på så sätt att marköverföringen till inte ska genomföras i beslutad omfattning. De har vidare yrkat att domstolen ska upphäva eller jämka beslutet om fördelning av förrättningskostnader i den del som avser fastighetsregleringsåtgärden berörande och , varvid i vart fall kostnader hänförliga till handläggning efter den 4 februari 2026 ska undanröjas. UTVECKLING AV TALAN Till stöd för sina yrkanden har de klagande anfört bl.a. följande. Fastighetsbildningsbeslutet KLM har felaktigt klassificerat klagandenas yrkande som ett yrkande om tvångsvis marköverföring, trots att de vid upprepade tillfällen uttryckligen klargjort att yrkandet avser en reglering som förutsätter överenskommelse mellan berörda fastighetsägare och att någon tvångsreglering inte yrkas. Trots detta har KLM genomgående valt att behandla yrkandet som ett tvångsyrkande.

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

Den rättsliga prövningen har därmed kommit att ske utifrån andra förutsättningar än de som faktiskt framställts av dem. Detta utgör, enligt deras mening, ett grundläggande processuellt fel.

Eftersom yrkandet behandlats som ett tvångsyrkande har KLM prövat frågan med utgångspunkt i 5 kap. 5 § FBL och 2 kap. 15 § regeringsformen, i stället för att först pröva den fastighetsbildningsmässiga lämpligheten av olika möjliga lösningar. Deras invändning är inte att frågor om genomförbarhet och egendomsskydd saknar betydelse. Invändningen är att dessa frågor aktualiserats på grundval av en felaktig processuell utgångspunkt, nämligen att deras yrkande nödvändigtvis avsåg tvångsvis marköverföring.

En fullständig lämplighetsprövning borde ha omfattat frågan om markområdet, med hänsyn till arrondering, gränsförlopp, befintlig användning och framtida fastighetsindelning, helt eller delvis hade en mer naturlig och ändamålsenlig anknytning till än till . Den prövningen har inte genomförts fullt ut.

KLM har bedömt att överföring av markområdet till innebär en förbättring av fastighetsindelningen enligt 3 kap. 9 § FBL. Samtidigt har myndigheten bedömt att motsvarande överföring till skulle strida mot förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § FBL. Båda yrkandena avser i huvudsak samma markområde och samma typ av användning, nämligen förstärkning av tomtmark för bostadsändamål. Bedömningen framstår därmed som inkonsekvent och ofullständigt motiverad.

Vid den beslutade regleringen till uppkommer dessutom en fastighetsindelning som medför ett marktekniskt och geometriskt mindre ändamålsenligt gränsförlopp mellan och . Den beslutade regleringen skapar ett tydligt avvikande gränshack i området.

Dessa omständigheter har betydelse vid bedömningen av fastighetsindelningens ändamålsenlighet och visar att den genomförda regleringen inte utan vidare

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

kan anses utgöra den mest lämpliga lösningen enligt fastighetsbildningslagens systematik.

Beslutet om fördelning av förrättningskostnaden

Kostnader hänförliga till fastighetsregleringsåtgärden mellan och ska inte belasta dem. De har framställt sitt yrkande inom ramen för den redan pågående förrättningen och inte genom en självständig ansökan om ny förrättning. KLM har trots detta valt att behandla yrkandet som en särskild del av förrättningen med separat kostnadsansvar. Denna uppdelning har inte tillräckligt stöd i ärendets faktiska handläggning.

KLM meddelade redan den 4 februari 2026 att yrkandet skulle avslås. Från denna tidpunkt förelåg enligt deras mening ett tillräckligt beslutsunderlag. Kostnader som uppkommit därefter kan därför inte anses skäliga enligt 14 kap. 10 § FBL. Vidare framgår av överenskommelserna avseende marköverföring mellan och respektive och att den part som tillförs mark ska svara för förrättnings-kostnaderna. KLM har också lagt dessa överenskommelser till grund för kostnadsbesluten i genomförda delar. Mot denna bakgrund framstår det som inkonsekvent och oskäligt att deras yrkande, som framförts inom ramen för samma förrättning och avsett samma markområdes lämpliga fastighets-tillhörighet, behandlats som en separat kostnadsbärande åtgärd.

DOMSKÄL Målets handläggning

Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. , och har getts tillfälle att slutföra sin talan.

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

Fastighetsbildningsbeslutet

En lantmäterimyndighet ska inte pröva andra villkor än de som anges i FBL.

Frågan om vilket alternativ som ger ett visst markområde (i detta fall figur 1) den med hänsyn till arrondering, gränsdragning, befintlig användning och framtida fastighetsindelning mest naturliga och ändamålsenliga anknytningen, var därför inte en fråga som skulle ha prövats av KLM.

Yrkandet från om att tillföras figur 1 var inte förenat med en överenskommelse med områdets ägare. Därmed var det rätt av KLM att vid prövningen av det yrkandet tillämpa de villkor i FBL som enligt 5 kap. 18 § FBL hade varit möjliga att göra avsteg ifrån om en sådan överenskommelse hade funnits vid beslutstillfället. Domstolen bedömer att fastighetsbildningsbeslutet är korrekt grundat. Vad klagandena har anfört utgör inte skäl att upphäva eller ändra fastighetsbildningsbeslutet. Överklagandet ska därför avslås i denna del.

Beslutet om fördelning av förrättningskostnaden

LM:s prövning i den del som avser yrkandet från om att tillföras mark från har lett till inställande (avslag). Kostnaderna för denna prövning ska enligt 2 kap. 6 § FBL belasta den eller dem som yrkat på denna prövning. Mark- och miljödomstolen kan därför inte se något fel i att KLM beslutat att samtliga kostnader förknippade med yrkandet från om fastighetsreglering fördelas på ägarna av denna fastighet. Det vore inte skäligt att någon del av kostnaderna för den prövningen skulle betalas av någon annan sakägare. Överklagandet ska alltså avslås även i denna del.

, och har yrkat att domstolen i vart fall ska undanröja LM:s beslut om fördelning av förrättningskostnader i den del det avser kostnader hänförliga till handläggning efter den 4 februari 2026. LM har i det överklagade beslutet inte prövat frågan om vilka kostnader som uppkommit i förrättningen med anledning av yrkandet från

Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4843-26

om fastighetsreglering. Den frågan prövas separat genom beslut om debitering av förrättningskostnader (fakturering). Domstolen prövar därför inte överklagandet i den delen. Sammanfattning Domstolen bedömer sammanfattningsvis att överklagandet ska avslås i sin helhet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 Överklagande kan ske senast den 3 september 2026. I domstolens avgörande har rådmannen Anders Lillienau, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal deltagit.

MMD-02

Hur man överklagar