Fastighetsbildningslag (1970:988)

(FBL)

Departement
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1970-12-17
Ändring införd
SFS 1970:988 i lydelse enligt SFS 2020:921
Ikraft
1972-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2024-02-01

Första avdelningen

Inledande bestämmelser

1 kap.

[K1]1 §  Fastighetsbildning är en åtgärd som vidtas enligt denna lag och som innebär att

  1. fastighetsindelningen ändras,
  2. servitut bildas, ändras eller upphävs, eller
  3. en byggnad eller annan anläggning som hör till en fastighet överförs till en annan fastighet.

[S2]Genom fastighetsbestämning enligt denna lag avgörs frågor om

  1. hur fastighetsindelningen är beskaffad,
  2. huruvida en ledningsrätt eller ett servitut gäller och vilket omfång rätten har,
  3. huruvida byggnader eller andra anläggningar hör till en fastighet enligt 2 kap. 1 § jordabalken, och
  4. vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.

[S3]Genom särskild gränsutmärkning enligt denna lag kan en fastighets gränser märkas ut på marken i andra fall än vid fastighetsbildning eller fastighetsbestämning. Lag (2009:562).

Prop. 2000/01:138: (Jfr 1 kap. 1 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafens första stycke har kompletterats så att det framgår att fastighetsbildning kan användas som instrument för att överföra en byggnad eller annan anläggning som hör ...

[K1]1 a §  I denna lag betyder

  1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
  2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
  3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. Vad som sägs i denna lag om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2009:183).

Prop. 2008/09:91: (Jfr 1 § i utredningens förslag till lag om ägarlägenheter.)

Paragrafen innehåller vissa definitioner. Ändringarna är av samma karaktär som ändringarna i 1 kap. 1 a § jordabalken, se kommentaren till den paragrafen.

Prop. 2002/03:116: (Jfr 1 kap. 3 § andra stycket i utredningens förslag och 1 kap. 1 a § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

I paragrafen, som är ny, har av lagtekniska skäl tagits in bestämmelser av samma slag som i 1 kap. 1 a § jordabalken. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Såsom har påpekats i inledningen till författningskommentaren till lagen om ändring i <a href="https://lagen.nu/1970:994" ...

[K1]2 §  Fastigheterna skall redovisas i fastighetsregistrets allmänna del. Bestämmelser om fastighetsregistret finns i lagen (2000:224) om fastighetsregister.

[S2]Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade, när uppgift om åtgärden har införts i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2000:233).

Prop. 1999/2000:39: Ändringarna i paragrafen utgör följdändringar med anledning av att det hittillsvarande fastighetsregistret i stället skall motsvaras av det nya fastighetsregistrets allmänna del.

  • HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RH 2008:77:Inskrivningsmyndigheten ansågs ha gjort rätt när den antecknade en bostadsrättsförenings intresseanmälan om förvärv för ombildning till bostadsrätt, eftersom lantmäterimyndighetens avstyckningsbeslut, när anteckningen gjordes, visserligen hade vunnit laga kraft men inte registrerats i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

[K1]4 §  Vad som i denna lag sägs om mark eller område gäller i tillämpliga delar även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet och ej utgör servitut.

[K1]5 §  Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1977:362).

Andra avdelningen

Fastighetsbildning i allmänhet

[K2]1 §  Fastighetsbildning sker såsom fastighetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter, och såsom avstyckning, klyvning eller sammanläggning, om den avser nybildning av fastighet.

  • HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K2]2 §  Fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning. Förrättning handlägges av lantmäterimyndighet. Fastighetsbildningsfråga upptages efter ansökan, om ej annat är föreskrivet.

[S2]Flera fastighetsbildningsåtgärder får handläggas gemensamt vid en förrättning eller, om de börjat handläggas gemensamt, delas upp på skilda förrättningar.

[S3]Av 14 kap. följer att fastighetsbestämning i vissa fall skall företagas i samband med fastighetsbildning. Lag (1995:1394).

[K2]3 §  Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen och berör vattenområde, omfattar även fisket, om detta ingår i äganderätten till området. Med stöd av 3 kap. 8 § får dock annat bestämmas.

[K2]4 §  Vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet framgår av jordabalken. Byggnad eller annan anläggning som enligt beslut vid fastighetsreglering skall rivas eller flyttas utgör dock ej tillbehör till den fastighet på vilken den är belägen.

[K2]5 §  Är servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av betydelse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer rättigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts gäller icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.

[K2]6 §  Kostnaderna för genomförande av fastighetsbildning betalas enligt de bestämmelser som gäller för den fastighetsbildningsåtgärd om vilken är fråga. Kostnader som är gemensamma för skilda åtgärder fördelas på dessa efter vad som är skäligt.

[S2]Avvisas ansökan eller inställes förrättning, skall sökanden betala uppkomna kostnader, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Har förrättningen enligt 5 kap. 3 § fjärde stycket påkallats av länsstyrelsen, skall sådana kostnader betalas av staten.

[S3]Överenskommelse mellan sakägarna om fördelning av förrättningskostnaderna på annat sätt än som följer av lagen skall gälla, om det icke är uppenbart att överenskommelsen tillkommit i otillbörligt syfte.

[S4]Till förrättningskostnader hänföres taxeavgift, ersättning till sakkunnig och syssloman, utgift för hantlangning som ej ingår i taxeavgiften samt ersättning för skada enligt 4 kap. 38 § tredje stycket. Lag (1987:124).

  • MÖD 2022:15:Förrättningskostnad ----- Lagakraftvunnet beslut om ersättning till sakkunnig i lantmäteriförrättning hindrar inte att den kostnaden kan prövas när slutligt debiterad förrättningskostnad har överklagats.
  • MÖD 2016:34:Förrättningskostnad ----- Lantmäteriet har rätt att debitera kostnad för hyra av sammanträdeslokal som förrättningskostnad.
  • NJA 1985 s. 368:Enligt 2 kap 6 § 2 st fastighetsbildningslagen skall som huvudregel sökanden betala uppkomna förrättningskostnader när en förrättning inställes. När ägarbyte skett under pågående förrättning har den nye ägaren ansetts övertaga den förre ägarens ställning som sökande och därmed ansvaret för förrättningskostnaderna.

[K2]7 §  Om förrättningskostnaderna inte har betalats inom den tid som lantmäterimyndigheten har beslutat ska myndigheten begära indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för obetydliga belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (2020:363).

Prop. 2019/20:125: Paragrafen, som är ny, behandlar indrivning av förrättningskostnader. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Enligt paragrafen ska lantmäterimyndigheten lämna förrättningskostnaderna för indrivning om de inte betalas inom den tid som myndigheten har beslutat. Ett beslut av en förvaltningsmyndighet är en exekutionstitel endast om det finns en särskild föreskrift som anger att beslutet får verkställas. Fjärde ...

3 kap. Villkor för fastighetsbildning

  • MÖD 2014:50:Fastighetsreglering avseende överföring av andelar i samfällighet ----- Förrättningen avsåg överföring enligt en överenskommelse av andelar i en samfälld strandplats, från en lantbruksfastighet till en lantbruksfastighet respektive en fritidsfastighet. Syftet var bl.a. att tillskapa båtplatser. En fråga i målet var om övriga delägare i samfälligheten var att betrakta som sakägare då deras andelstal inte ändrades. Eftersom förrättningen kan ha betydelse för deras rätt är de sakägare, trots innehållet i 6 kap. 5 § FBL. Bestämmelsen anger att delägare vars andelstal inte ändras inte behöver biträda en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet. Den innebär ett undantag från regeln att delägare ska vara överens, men inte att en förändring alltid kan genomföras mot delägarnas vilja. Således kan delägare vars andelstal inte ändras jämväl vara sakägare i en förrättning. Mark- och miljööverdomstolen har även i sakfrågan delat Lantmäteriets och mark- och miljödomstolens bedömning att det finns bättre sätt att tillgodose ändamålet med upplåtelsen. Beslutet att ställa in förrättningen har därför stått fast.

Allmänna lämplighets- och planvillkor

[K3]1 §  Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

[S2]Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.

[S3]En tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme får ny- eller ombildas endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en sådan fastighetsbildnings särskilda karaktär beaktas. Därutöver gäller vad som föreskrivs i 1 a och 1 b §§. Lag (2009:183).

Prop. 2008/09:91: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)

Paragrafen innehåller allmänna villkor för fastighetsbildning.

Tredje stycket innehåller vissa kompletterande bestämmelser för ny- eller ombildning av tredimensionella fastigheter och sådana fastigheter till vilka hör tredimensionella fastighetsutrymmen (”tredimensionell fastighetsbildning”). Ytterligare villkor för sådan fastighetsbildning finns i 1 a §. Den sakliga ändringen i förevarande paragraf ...

Prop. 2002/03:116: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr 3 kap. 1 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen innehåller allmänna villkor för fastighetsbildning. Tredje stycket, som är nytt och har utformats i enlighet med vad Lagrådet har föreslagit, innehåller bestämmelser om villkoren för bildande av tredimensionella fastigheter eller tredimensionella fastighetsutrymmen (”tredimensionell fastighetsbildning”). Ytterligare villkor för sådan fastighetsbildning ...

  • MÖD 2015:30:Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.
  • NJA 1989 s. 360:Fråga vid fastighetsbildning huruvida nybildad jordbruksfastighet kunde anses vara tillräckligt försedd med bostäder. 3 kap 1 §, 5 § 1 st och 6 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988).
  • MÖD 2015:48:Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.
  • NJA 1982 s. 267:Fastighetsbildning uppfyller ej lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 och 5 §§ fastighetsbildningslagen. Fråga om fastighetsbildningen likväl kan tillåtas enligt 3 kap 9 § samma lag på den grund att fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning ej motverkas (I-III).
  • MÖD 2015:50:Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1999 s. 339:Fråga hur klyvning av en fastighet med jord- och skogsbruksdrift bör ske. 3 kap 1 och 5-7 §§ samt 11 kap 7 § FBL.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • MÖD 2012:55:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.
  • MÖD 2014:53:Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.
  • NJA 1981 s. 1155:Genom en sökt fastighetsreglering avses en jord- och skogsbruksfastighet samt en s k restfastighet för bostadsändamål, motsvarande ett förutvarande brukningscentrum för jordbruket, skola bildas. Fråga huruvida hinder mot fastighetsbildningen möter med hänsyn till att restfastigheten skulle komma att omfatta även mark som ej väsentligen har karaktär av bostadstomt samt ligga inom strandskyddsområde i ett större område av intresse för friluftslivet. 3 kap 1, 2, 3 och 9 §§ fastighetsbildningslagen.
  • RH 2006:1:Fastighetsbildningslagen. En skogsfastighet omfattande ca 364 ha delades vid avstyckning upp i fyra nya skogsfastigheter om ca 77 ha, 83 ha, 75 ha samt 129 ha. Staten ålades att betala svarandens rättegångskostnader.
  • NJA 1984 s. 122:Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet bör ske. 3 kap 1 § och 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.
  • MÖD 2012:36:Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
  • MÖD 2020:16:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning från en fastighet som omfattade ca 25 ha skogsbruksmark och ca 5 ha jordbruksmark. Fråga i målet var om bestämmelsen i 3 kap. 6 § fastighetsbildningslagen om skydd för jordbruksfastigheter hindrade avstyckningen och om Lantmäteriet hade åsidosatt sin samrådsskyldighet med länsstyrelsen. MÖD fann att arealen jordbruksmark på fastigheten i sig inte varit tillräckligt stor för att jordbruket skulle anses ha en sådan omfattning och effektivitet att det kunde ses som bärkraftigt eller utvecklingsbart. Inte heller hade det kommit fram att jordbruksmarken på fastigheten brukades gemensamt med omkringliggande jordbruksmark på närliggande fastigheter i ett bärkraftigt eller utvecklingsbart jordbruksföretag. Länsstyrelsen hade inte heller fört fram något annat som skulle medföra att fastigheten skulle ses som en jordbruksfastighet. Mot denna bakgrund fann MÖD att fastigheten skulle betraktas som en skogsbruksfastighet. Bestämmelsen om skydd för jordbruksfastigheter var därmed inte tillämplig. Denna bedömning ledde till att MÖD, till skillnad från mark- och miljödomstolen, fann att Lantmäteriet inte hade åsidosatt sin samrådsskyldighet. Med upphävande av mark- och miljödomstolens beslut om återförvisning fastställde därför MÖD Lantmäteriets beslut.
  • NJA 1985 s. 110:Aktualitetskravet i 3 kap 1 § 2 st FBL har ansetts ej vara uppfyllt i fråga om avstyckning för nybyggnad som skulle ha inneburit tätbebyggelse utanför detaljplanelagt område, när regeringen vägrat behövlig dispens för nybyggnaden.

[K3]1 a §  Fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas får ske endast om

  1. den tredimensionella fastigheten är avsedd att rymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan,
  2. den tredimensionella fastigheten tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt,
  3. det står klart att åtgärden a) är motiverad med hänsyn till anläggningens konstruktion och användning, och
    1. är ägnad att leda till en mera ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och
  4. den tredimensionella fastigheten, om den är avsedd för bostadsändamål, är ägnad att omfatta minst tre bostadslägenheter.

[S2]I fråga om fastighetsbildning för en anläggning som ännu inte har uppförts gäller dessutom att fastighetsbildning enligt första stycket får ske endast om

  1. det är nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och
  2. den tredimensionella fastigheten kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid.

[S3]Första och andra styckena tilllämpas också vid fastighetsbildning som innebär att ett tredimensionellt fastighetsutrymme nybildas eller ombildas.

[S4]I 1 b § finns särskilda bestämmelser om fastighetsbildning som innebär att en ägarlägenhetsfastighet nybildas eller ombildas. Lag (2009:183).

Prop. 2008/09:91: I 1 b § finns särskilda bestämmelser om fastighetsbildning som innebär att en ägarlägenhetsfastighet nybildas eller ombildas. (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om s.k. tredimensionell fastighetsbildning.

Ändringen i första stycket 4 innebär en minskning av det minimiantal bostadslägenheter som en tredimensionell fastighet för bostadsändamål ska vara ägnad att omfatta; en sådan ...

Prop. 2002/03:116: (Jfr 3 kap. 1 a § i utredningens förslag respektive i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om särskilda villkor för tredimensionell fastighetsbildning. Bestämmelserna, som har utformats med beaktande av de synpunkter som Lagrådet har lämnat, kompletterar de allmänna lämplighetsvillkoren i 1 § (jfr kommentaren till den paragrafen). Skälen för förslagen har redovisats i avsnitt ...

[K3]1 b §  Vid fastighetsbildning som medför att en ägarlägenhetsfastighet nybildas eller ombildas tillämpas 1 a § med de tillägg och avvikelser som anges i andra och tredje styckena.

[S2]Fastighetsbildningen får ske endast om

  1. det står klart att det utrymme som ägarlägenhetsfastigheten ska omfatta inte inom åtta år före fastighetsbildningsbeslutet till någon del har använts som bostadslägenhet, och
  2. ägarlägenhetsfastigheten genom fastighetsbildningen kommer att ingå i en sammanhållen enhet om minst tre ägarlägenhetsfastigheter.

[S3]Vid tillämpningen av 1 a § första stycket 2 ska det särskilt övervägas om det bör inrättas en eller flera gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149). Bestämmelserna i 1 a § första stycket 3 och 4 tilllämpas inte i fråga om ägarlägenhetsfastigheten.

[S4]Andra stycket 1 tillämpas inte vid sådan fastighetsbildning som avser överföring av ett utrymme från en ägarlägenhetsfastighet till en annan ägarlägenhetsfastighet. Lag (2009:183).

Prop. 2008/09:91: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om särskilda villkor för sådan tredimensionell fastighetsbildning som innebär att ägarlägenhets-

fastigheter ny- eller ombildas. Skälen för den valda lösningen har behandlats i avsnitten 8.3–8.7 samt 9.1 och 9.2.

Paragrafen kompletterar de allmänna lämplighetsvillkoren i 1 § (jfr kommentaren ...

[K3]2 §  Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

[S2]Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, hindrar det som nu har sagts inte fastighetsbildning som behövs för att tillståndet ska kunna utnyttjas. Lag (2014:205).

Prop. 1996/97:75: I 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen, 8 § ledningsrättslagen och 9 § anläggningslagen föreskrivs bl.a. att om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen eller i vissa fall kommunal myndighet på begäran av lantmäterimyndigheten medge undantag från bl.a. naturvårdsföreskrifter. Sådana beslut ...

Prop. 2008/09:119: Delar av paragrafen har ändrats i syfte att anpassa bestämmelserna till ändringarna rörande strandskydd i 7 kap. miljöbalken. Ändringarna gäller vem som är behörig att pröva vissa samordningsfrågor som kan uppkomma vid prövningen av ett fastighetsbildningsärende. Dessa ändringar har gjorts i paragrafens tredje stycke. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts.

Enligt tredje stycket får, om det ...

Prop. 2013/14:58: bildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed ...

  • NJA 1984 s. 60:Fråga huruvida avstyckning, som innehar avvikelse från arealbestämmelser i byggnadsplan, enligt 3 kap 2 § 3 st fastighetsbildningslagen kunde ske utan byggnadsnämndens medgivande.
  • NJA 1984 s. 803:Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om avstyckning från en viss fastighet förs talan av ägaren till en grannfastighet som inte berörs av själva avstyckningsåtgärden. Till grund för talan åberopar klaganden att beslutet innebär en sådan avvikelse från byggnadsplan som enligt 3 kap 2 § 3 st FBL fordrar särskilt tillstånd av planmyndighet, att sådant tillstånd inte har sökts och att han därigenom blivit betagen den rätt att yttra sig hos planmyndigheten angående avvikelsen som tillkommit honom enligt 1 § 2 st fastighetsbildningskungörelsen (1971:762). Fråga huruvida en sådan talan kan upptas till prövning.
  • MÖD 2015:30:Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.
  • MÖD 2011:3:Strandskyddsdispens samt föreläggande att riva ut brygga ----- En brygga hade uppförts inom strandskyddsområde efter fastighetsbildningsbeslut år 1994 om officialservitut för bl.a. brygga. När fastighetsägarna lång tid därefter ansökte om strandskyddsdispens i efterhand avslog länsstyrelsen dispensansökan och meddelade föreläggande om borttagande av bryggan. Miljööverdomstolen beaktade att det hade gått mer än 15 år sedan officialservitutet beslutades. Vidare konstaterade Miljööverdomstolen att länsstyrelsen inte hade markerat sin inställning till bryggans förenlighet med strandskyddsbestämmelserna genom att överklaga detta beslut eller ett liknande fastighetsbildnings¬beslut år 2009 för grannfastigheten. Under den långa tidsperioden hade fastighetsägarna kunnat förmoda att bryggan hade tillkommit i laga ordning. Deras intresse att få behålla bryggan ansågs väga tyngre än de allmänna strandskyddsintressena. Särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens ansågs därför föreligga och föreläggandet om rivning upphävdes.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MÖD 2002:19:Strandskyddsdispens-----År 1990 bildades en ny fastighet inom ett strandskyddsområde genom avstyckning. Fastighetsägaren ville senare inte utnyttja byggrätten på den avstyckade tomten utan önskade flytta den till en angränsande tomt som skulle tillskapas genom en ny fastighetsbildning. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att skäl till undantag från strandskyddsbestämmelserna fick anses ha förelegat vid tidpunkten för avstyckningen samt att markens allemansrättsliga tillgänglighet i princip skulle förbli oförändrad om ett byte skedde av platsen för byggnation inom strandskyddsområdet. Den nya platsen skiljde sig endast marginellt från den ursprungliga ur strandskyddssynpunkt. MÖD fann därför att det förelåg särskilda skäl och beviljade dispens. Som villkor angavs att fastigheten genom fastighetsbildning skulle flyttas från sitt nuvarande läge till det av sökanden anvisade läget i överensstämmelse med den tomtplatsavgränsning som angavs på en bifogad karta.
  • NJA 1981 s. 1155:Genom en sökt fastighetsreglering avses en jord- och skogsbruksfastighet samt en s k restfastighet för bostadsändamål, motsvarande ett förutvarande brukningscentrum för jordbruket, skola bildas. Fråga huruvida hinder mot fastighetsbildningen möter med hänsyn till att restfastigheten skulle komma att omfatta även mark som ej väsentligen har karaktär av bostadstomt samt ligga inom strandskyddsområde i ett större område av intresse för friluftslivet. 3 kap 1, 2, 3 och 9 §§ fastighetsbildningslagen.
  • NJA 1999 s. 735:Fråga om bestämmelser för stadsplan och för naturreservat hindrar en avstyckning inom det område där bestämmelserna gäller. 3 kap 2 § fastighetsbildningslagen.
  • NJA 2022 s. 133:Avstyckning inom ett strandskyddsområde för att bilda en bostadsfastighet med möjlighet till mindre djurhållning (kombinationsfastighet) har inte tillåtits.
  • NJA 1990 s. 800:Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om avstyckning från en viss fastighet förs talan av ägare till grannfastigheter, som inte berörs av själva avstyckningsåtgärden, på den grunden att beslutet innebär en otillåten avvikelse från detaljplan. Denna talan har ansetts ej kunna upptas till prövning. 3 kap 2 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988) i dess lydelse efter d 1 juli 1987 samt 15 kap 6 § 3 st samma lag.
  • NJA 1981 s. 581:Fråga om tillåtligheten av avstyckning för bebyggelse inom strandskyddsområde. 3 kap 2 § 2 st fastighetsbildningslagen. - Såväl länsstyrelse som byggnadsnämnd har ansetts äga behörighet att fullfölja talan mot avgörande, varigenom HovR i fråga om inställd förrättning för avstyckning inom område, där varken stadsplan eller byggnadsplan gällde, på sakägares besvär återförvisat ärendet till fastighetsbildningsmyndigheten för fortsatt behandling av avstyckningsfrågan. 18 kap 1 § 2 st fastighetsbildningslagen.

[K3]3 §  Inom område som inte omfattas av detaljplan, får fastighetsbildning inte ske, om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Lag (1987:124).

  • MÖD 2015:30:Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.
  • MÖD 2012:55:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.
  • NJA 1981 s. 1155:Genom en sökt fastighetsreglering avses en jord- och skogsbruksfastighet samt en s k restfastighet för bostadsändamål, motsvarande ett förutvarande brukningscentrum för jordbruket, skola bildas. Fråga huruvida hinder mot fastighetsbildningen möter med hänsyn till att restfastigheten skulle komma att omfatta även mark som ej väsentligen har karaktär av bostadstomt samt ligga inom strandskyddsområde i ett större område av intresse för friluftslivet. 3 kap 1, 2, 3 och 9 §§ fastighetsbildningslagen.

[K3]4 §  Förutsätter fastighetsbildning att ny utfart till allmän väg anordnas eller befintlig utfart tages i anspråk, får fastighetsbildningen ej utan synnerliga skäl äga rum, om väsentlig olägenhet därigenom skulle uppkomma för trafiken på vägen.

Särskilda bestämmelser beträffande jordbruk, skogsbruk och fiske

[K3]5 §  För att en jordbruksfastighet skall anses lämpad för sitt ändamål skall den ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Vid bedömningen härav skall hänsyn tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig verksamhet på orten. Särskild hänsyn skall tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Hänsyn skall också tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas.

[S2]Första stycket gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340).

  • NJA 1982 s. 267:Fastighetsbildning uppfyller ej lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 och 5 §§ fastighetsbildningslagen. Fråga om fastighetsbildningen likväl kan tillåtas enligt 3 kap 9 § samma lag på den grund att fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning ej motverkas (I-III).
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 1982 s. 40:Fråga huruvida sökt fastighetsbildning genom klyvning och sammanläggning av jordbruksfastigheter kunde anses vara till övervägande nytta för jordbruksnäringen. 3 kap 6 § 1 st fastighetsbildningslagen.
  • NJA 1999 s. 339:Fråga hur klyvning av en fastighet med jord- och skogsbruksdrift bör ske. 3 kap 1 och 5-7 §§ samt 11 kap 7 § FBL.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • RH 2006:1:Fastighetsbildningslagen. En skogsfastighet omfattande ca 364 ha delades vid avstyckning upp i fyra nya skogsfastigheter om ca 77 ha, 83 ha, 75 ha samt 129 ha. Staten ålades att betala svarandens rättegångskostnader.
  • MÖD 2012:36:Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
  • RH 2007:25:Avstyckning från jordbruksfastighet har ansetts medföra olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen.
  • NJA 1989 s. 360:Fråga vid fastighetsbildning huruvida nybildad jordbruksfastighet kunde anses vara tillräckligt försedd med bostäder. 3 kap 1 §, 5 § 1 st och 6 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988).

[K3]6 §  Fastighetsbildning som berör en jordbruksfastighet får inte äga rum om åtgärden är ägnad att medföra någon olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen. Lag (1993:1340).

  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • NJA 1999 s. 339:Fråga hur klyvning av en fastighet med jord- och skogsbruksdrift bör ske. 3 kap 1 och 5-7 §§ samt 11 kap 7 § FBL.
  • MÖD 2012:36:Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
  • RH 2007:25:Avstyckning från jordbruksfastighet har ansetts medföra olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen.
  • MÖD 2020:16:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning från en fastighet som omfattade ca 25 ha skogsbruksmark och ca 5 ha jordbruksmark. Fråga i målet var om bestämmelsen i 3 kap. 6 § fastighetsbildningslagen om skydd för jordbruksfastigheter hindrade avstyckningen och om Lantmäteriet hade åsidosatt sin samrådsskyldighet med länsstyrelsen. MÖD fann att arealen jordbruksmark på fastigheten i sig inte varit tillräckligt stor för att jordbruket skulle anses ha en sådan omfattning och effektivitet att det kunde ses som bärkraftigt eller utvecklingsbart. Inte heller hade det kommit fram att jordbruksmarken på fastigheten brukades gemensamt med omkringliggande jordbruksmark på närliggande fastigheter i ett bärkraftigt eller utvecklingsbart jordbruksföretag. Länsstyrelsen hade inte heller fört fram något annat som skulle medföra att fastigheten skulle ses som en jordbruksfastighet. Mot denna bakgrund fann MÖD att fastigheten skulle betraktas som en skogsbruksfastighet. Bestämmelsen om skydd för jordbruksfastigheter var därmed inte tillämplig. Denna bedömning ledde till att MÖD, till skillnad från mark- och miljödomstolen, fann att Lantmäteriet inte hade åsidosatt sin samrådsskyldighet. Med upphävande av mark- och miljödomstolens beslut om återförvisning fastställde därför MÖD Lantmäteriets beslut.
  • NJA 1989 s. 360:Fråga vid fastighetsbildning huruvida nybildad jordbruksfastighet kunde anses vara tillräckligt försedd med bostäder. 3 kap 1 §, 5 § 1 st och 6 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988).
  • NJA 1982 s. 40:Fråga huruvida sökt fastighetsbildning genom klyvning och sammanläggning av jordbruksfastigheter kunde anses vara till övervägande nytta för jordbruksnäringen. 3 kap 6 § 1 st fastighetsbildningslagen.
  • NJA 1984 s. 122:Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet bör ske. 3 kap 1 § och 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.
  • NJA 1983 s. 395:Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet kan anses medföra olägenhet av någon betydelse för jordbruksnäringen. 3 kap 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.

[K3]7 §  Mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse. Fastighetsbildning som berör sådan mark får inte heller äga rum, om den innebär en skadlig delning av en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340).

  • MÖD 2015:50:Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 1999 s. 339:Fråga hur klyvning av en fastighet med jord- och skogsbruksdrift bör ske. 3 kap 1 och 5-7 §§ samt 11 kap 7 § FBL.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • RH 2006:1:Fastighetsbildningslagen. En skogsfastighet omfattande ca 364 ha delades vid avstyckning upp i fyra nya skogsfastigheter om ca 77 ha, 83 ha, 75 ha samt 129 ha. Staten ålades att betala svarandens rättegångskostnader.
  • MÖD 2012:36:Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
  • MÖD 2022:11:Fråga om skadlig delning av en skogsbruksfastighet i samband med avstyckning ----- En fastighetsägare har inför kommande generationsskifte ansökt om avstyckning av ca 22 hektar mark, varav skogsmark om ca 8 hektar, från en skogsbruksfastighet om ca 70 hektar mark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att avstyckningen varken riskerar att försämra möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen eller att den innebär någon skadlig delning enligt 3 kap. 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Vid bedömningen har Mark- och miljööverdomstolen bl.a. tagit hänsyn till att marken är av begränsat intresse för det aktiva skogsbruket, att det avstyckade skogsområdet är tänkt att ställas om till skogsbete och att områdets naturvärden kan gynnas av att området betas.

[K3]8 §  Fiske får ej uppdelas genom fastighetsbildning på sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Uppdelning får dock ske, om den är nödvändig för att möjliggöra en eljest angelägen ändring i fastighetsindelningen och icke medför avsevärd olägenhet för fiskevården.

[S2]Ingår fiske i äganderätten till vattenområde och föreligger enligt första stycket hinder mot fastighetsbildningsåtgärd beträffande området, får bestämmas att fastighetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastighetsbildningen är av synnerlig vikt för en lämplig fastighetsindelning eller i övrigt av betydande allmänt intresse. Även om fastighetsbildningen ej är av den betydelse som nu angivits, får sådan bestämmelse meddelas, om vattenområdet är gemensamt för flera fastigheter.

Undantagsbestämmelser

[K3]9 §  Fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet som nybildas eller ombildas icke blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, såvida fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning icke motverkas.

  • NJA 1982 s. 267:Fastighetsbildning uppfyller ej lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 och 5 §§ fastighetsbildningslagen. Fråga om fastighetsbildningen likväl kan tillåtas enligt 3 kap 9 § samma lag på den grund att fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning ej motverkas (I-III).
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • NJA 1981 s. 1155:Genom en sökt fastighetsreglering avses en jord- och skogsbruksfastighet samt en s k restfastighet för bostadsändamål, motsvarande ett förutvarande brukningscentrum för jordbruket, skola bildas. Fråga huruvida hinder mot fastighetsbildningen möter med hänsyn till att restfastigheten skulle komma att omfatta även mark som ej väsentligen har karaktär av bostadstomt samt ligga inom strandskyddsområde i ett större område av intresse för friluftslivet. 3 kap 1, 2, 3 och 9 §§ fastighetsbildningslagen.

[K3]10 §  Om fastighetsbildning är till övervägande nytta från allmän synpunkt, får åtgärden äga rum även om den strider mot vad som ovan föreskrivits till skydd för jordbruksnäringen eller skogsbruket.

  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.

Fastighetsbildning över kommungräns

[K3]11 §  Fastighetsbildning som medför ändring av gräns för kommun får ske endast om åtgärden är av väsentlig betydelse för en ändamålsenlig fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir lämpligare.

[S2]Till fastighetsbildning som avses i första stycket ska regeringens eller länsstyrelsens medgivande inhämtas, om lantmäterimyndigheten finner att gränsändringen kan medföra en olämplig indelning i förvaltningsområden. Medgivande ska alltid inhämtas, om en kommun begär det eller åtgärden innebär att en hel fastighet överförs till en annan domkrets för en allmän underrätt.

[S3]Är fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, ska lantmäterimyndigheten anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Lag (2013:378).

Lantmäterimyndigheten

[K4]1 §  Vid fastighetsbildningsförrättning består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män ingå i myndigheten när förrättningslantmätaren finner att det behövs eller när sakägare begär det och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav. I utförandet av tekniska göromål skall gode män aldrig deltaga.

[S2]Har förrättningen betydande omfattning, får antalet gode män ökas, om det kan påskynda handläggningen. Flera än två gode män får dock icke samtidigt deltaga i handläggningen av samma fråga.

[S3]Bestämmes att gode män skall medverka, rubbas icke därigenom vad som redan beslutats eller verkställts under förrättningen. Lag (1995:1394).

[K4]2 §  Gode män utses genom val av kommunfullmäktige.

[S2]God man skall inom kommunen vara valbar till nämndeman i tingsrätt. God man skall ha erfarenhet i fråga om tätortsförhållanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor.

[S3]God man utses för fyra år. Upphör god man att vara valbar, är uppdraget förfallet.

[S4]Rättegångsbalkens bestämmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som nämndeman och att kvarstå i uppdraget samt att efter avgång fortfarande tjänstgöra äger motsvarande tillämpning i fråga om god man.

[S5]Länsstyrelsen bestämmer antalet gode män. Lag (1994:1624).

[K4]3 §  Skall gode män medverka, åligger det förrättningslantmätaren att kalla dem till förrättningen. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas gode män med behövlig ortskännedom och sakkunskap.

[S2]Är god man av jäv hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från sammanträde och kan annan god man ej utan tidsutdräkt infinna sig, får förrättningslantmätaren till tjänstgöring som god man kalla någon som är valbar till sådan befattning. Lag (1975:1138).

[K4]4 §  Vad som föreskrivits i 4 kap. 12 § rättegångsbalken om hinder för dem som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt som domare äger motsvarande tillämpning beträffande förrättningsmän.

[K4]5 §  Mot förrättningsman gäller samma jäv som mot domare.

[K4]6 §  Vill sakägare anföra jäv mot förrättningsman, skall han framställa invändning därom första gången han för talan i ärendet sedan han fick kännedom om att förrättningsmannen tjänstgör och att jävsanledning föreligger. Underlåter han det, är hans rätt att anföra jäv förfallen.

[S2]Sedan fråga om jäv mot förrättningsman uppkommit, får han endast vidtaga åtgärd som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och som ej innefattar avgörande av en för förrättningen betydelsefull fråga. Sådan åtgärd får vidtagas av förrättningslantmätaren, även om han förklarats jävig.

[S3]Den omständigheten att förrättningsman finnes vara jävig påverkar ej giltigheten av beslut eller åtgärd som tillkommit innan frågan om jäv uppkom. Lag (1971:649).

[K4]7 §  En förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där den eller de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera lantmäterimyndigheter, skall förrättningen handläggas av endera myndigheten. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr 4 kap. 7 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

I paragrafen har hittills föreskrivits att en förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där ”marken” är belägen. I och med införandet av tredimensionell fastighetsindelning har begreppet ”mark” i detta sammanhang ansetts mindre ändamålsenligt. Det har därför bytts ut mot ”de berörda fastigheterna”.

[K4]7 a §  Om en kommun är sakägare vid en förrättning som handläggs av en kommunal lantmäterimyndighet, får kommunen eller en annan sakägare begära att förrättningen i stället ska handläggas av den statliga lantmäterimyndigheten.

[S2]En sådan begäran ska göras hos förrättningslantmätaren innan förrättningen har avslutats. Förrättningen ska då avbrytas och ärendet överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte förrättningar som grundas på avtal om köp, byte eller gåva enligt 4 kap.jordabalken. Lag (2008:543).

Förrättningens inledande och grunderna för handläggningen

[K4]8 §  En ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och ges in till lantmäterimyndigheten. En muntlig ansökan som görs vid ett förrättningssammanträde ska dock godtas om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

[S2]Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter som han eller hon för talan för. Om det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter om det eller om sökanden ändå har tillgång till uppgifterna, ska han eller hon också ange de andra fastigheter som saken angår samt namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden.

[S3]En ansökan ska undertecknas eller skrivas under med en elektronisk underskrift av sökanden eller sökandens ombud.

[S4]Till en ansökan ska sökanden bifoga de handlingar som han eller hon har och som är av betydelse för saken. Lag (2016:638).

Prop. 2013/14:236: Paragrafen innehåller bestämmelser om formerna för en ansökan om fastighetsbildning och om ansökans innehåll. Ändringarna innebär bl.a.

att det blir möjligt att ge in en ansökan elektroniskt. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i första stycket ...

[K4]8 a §  En ansökan som ges in av en enskild sökande ska innehålla uppgifter om sökandens

  1. personnummer eller organisationsnummer,
  2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där sökanden kan anträffas för delgivning genom stämningsman,
  3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om lantmäterimyndigheten begär det,
  4. e-postadress, och
  5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

[S2]Om sökandens talan förs av en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om honom eller henne. Om sökanden har ett ombud, ska ombudets namn, postadress, telefonnummer till arbetsplatsen, mobiltelefonnummer och e-postadress anges. Lag (2014:1342).

Prop. 2013/14:236: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om vilka kontaktuppgifter en ansökan om fastighetsbildning ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Paragrafen överensstämmer tillsammans med 8 b och 8 c §§ i väsentliga delar med 33 kap. 1 § rättegångsbalken, 5 § ...

[K4]8 b §  Om det finns en enskild som kan beröras av en ansökan i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft, ska ansökan innehålla uppgifter om den enskilde i de hänseenden som anges i 8 a §. Uppgifterna behöver dock lämnas endast om det kan anses skäligt att sökanden skaffar dem eller om han eller hon ändå har tillgång till dem. Lag (2014:1342).

Prop. 2013/14:236: Av paragrafen, som är ny, framgår att kontaktuppgifter även ska lämnas om andra personer än sökanden som berörs av en ansökan om fastighetsbildning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen ska kontaktuppgifter lämnas om ägare till andra fastigheter och rättighetshavare som kan beröras av ansökan. Bestämmelsen gäller för alla som ger in en ansökan, både enskilda och myndigheter. Kontaktuppgifter ...

[K4]8 c §  Uppgifter som avses i 8 a och 8 b §§ ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till lantmäterimyndigheten. Om något av dessa förhållanden ändras eller om en uppgift är ofullständig eller felaktig, ska det genast anmälas till lantmäterimyndigheten. Lag (2014:1342

Prop. 2013/14:236: Av paragrafen, som är ny, följer ett ansvar för att hålla de kontaktuppgifter som lämnas i en ansökan om fastighetsbildning aktuella. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I paragrafen anges att de uppgifter som ska lämnas enligt 8 a och 8 b §§ ska gälla förhållandena vid den tidpunkt då uppgifterna lämnas till lantmäterimyndigheten. Om något av dessa förhållanden ändras eller om det i efterhand konstateras ...

[K4]8 d §  En ansökan som ges in elektroniskt ska lämnas till det mottagningsställe för elektroniska handlingar som lantmäterimyndigheten anvisar. Ansökan ska anses ha kommit in till lantmäterimyndigheten när den har anlänt till det mottagningsstället. Lag (2014:1342).

Prop. 2013/14:236: I paragrafen, som är ny, finns regler om vart en elektronisk ansökan om fastighetsbildning ska lämnas och när den ska anses ha anlänt till lantmäterimyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 19 kap. 10 a § jordabalken (jfr prop. ...

[K4]8 e §  Andra handlingar än ansökan ska ges in till lantmäterimyndigheten i original eller i form av en bestyrkt kopia, om inte lantmäterimyndigheten tilllåter att en handling ges in i någon annan form. Om en handling ges in i form av en bestyrkt kopia, får lantmäterimyndigheten begära att originalhandlingen visas upp. Lag (2014:1342).

Prop. 2013/14:236: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om ingivande av andra handlingar än ansökan i en fastighetsbildningsförrättning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

I första meningen anges att andra handlingar än ansökan ska ges in till lantmäterimyndigheten i original eller i form av en bestyrkt kopia, om inte lantmäterimyndigheten tillåter att en handling ges in i någon annan form. Bestämmelsen ...

[K4]9 §  Om en ansökan inte uppfyller kraven i 88 c §§ eller i övrigt är ofullständig, får lantmäterimyndigheten förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Detsamma gäller om sökanden inte uppfyller kraven i 8 e §.

[S2]Om lantmäterimyndigheten har beslutat att sökanden ska betala förskott på förrättningskostnaderna innan ansökan tas upp till prövning, får sökanden också föreläggas att fullgöra denna skyldighet. Lag (2014:1342).

Prop. 2013/14:236: I paragrafen finns bestämmelser om kompletteringsföreläggande. Ändringarna innebär att lantmäterimyndighetens möjlighet att förelägga sökanden om kompletteringar utökas. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.

[K4]10 §  Följer sökanden inte ett föreläggande enligt 9 § första stycket, får ansökan avvisas, om den är så ofullständig att den inte kan ligga till grund för en förrättning. Ansökan får också avvisas om sökanden, eller i förekommande fall samtliga sökande, har underlåtit att betala förskott som har förelagts enligt 9 § andra stycket.

[S2]Om det finns hinder mot att ta upp den väckta frågan till prövning, skall ansökan avvisas.

[S3]Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och avgöras. Lag (1993.1340).

  • MÖD 2017:43:Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.
10 a § Har upphävts genom lag (2014:205).

[K4]11 §  I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt skall lantmäterimyndigheten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas att fastigheten tillhör annan.

[S2]Ägaren till en fastighet som berörs av förrättningen skall på begäran av lantmäterimyndigheten uppge för honom kända innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl, skall han ersätta den skada som därigenom uppkommer för rättighetshavaren.

[S3]Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar en rättighet, behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat, är både överlåtaren och förvärvaren sakägare.

[S4]Om en förrättning angår samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening, är föreningen sakägare i stället för delägarna. Lag (1995:1394).

  • NJA 2013 s. 783:Ägarna till en byggnad har påstått nyttjanderätt till den mark där byggnaden står. Eftersom påståendet inte har varit uppenbart ogrundat har ansetts att de vid fastighetsreglering rörande marken ska behandlas som sakägare. Även fråga om en anvisning bör lämnas i samband med återförvisning till Lantmäteriet om att byggnadens ägare ska beredas tillfälle att väcka talan om nyttjanderätten.
  • NJA 1998 s. 142:Genom fastighetsreglering upphävdes ett servitut avseende rätt till överfart över en järnväg. Järnvägsövergången var enda utfart från ett fritidshus beläget på ett område av den härskande fastigheten som var upplåtet med nyttjanderätt. Nyttjanderättshavaren har ansetts vara sakägare vid fastighetsbildningsförrättningen. Även fråga om förrättningsmyndighetens skyldighet att utreda vilka som är sakägare.
  • NJA 1991 s. 37:Genom fastighetsreglering överfördes samfälld mark till annan fastighet utan att en granne, som nyttjat två vägar och en byggnad på området, hördes i ärendet. Underlåtenheten att utreda rätten till vägarna och byggnaden har ansetts som domvilla och medfört att förrättningen efter besvär av grannen undanröjts.
  • NJA 2001 s. 593:Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
  • MÖD 2020:50:Domvilla m.m. ----- Vid avstyckning har ett avtalsservitut för strandplats och väg dit fördelats till såväl stamfastigheten som styckningslotten. Med hänsyn till de härskande fastigheternas ändamål (skogsbruk och grönområde/park), och till servitutsändamålet, har fördelningen av servitutet till ytterligare en fastighet (styckningslotten) inte ansetts öka belastningen på de tjänande fastigheterna på så sätt att ägarna till dessa skulle ha betraktats som sakägare vid förrättningen.

[K4]11 a §  Lantmäterimyndigheten ska undersöka om det i en fastighet som berörs av förrättningen finns en inskrivning av ett servitut eller en nyttjanderätt som uppenbart inte gäller i fastigheten. Om det finns en sådan inskrivning ska det antecknas i förrättningshandlingarna. Undersökningen ska begränsas till åtgärder som kan utföras utan olägenhet i förrättningen. Lag (2013:490).

Prop. 2012/13:76: Paragrafen, som är ny, föreskriver att det ska göras en särskild undersökning av inskrivna rättigheter i samband med en fastighetsbildningsförrättning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Enligt paragrafen ska lantmäterimyndigheten undersöka om det i en fastighet som berörs av förrättningen finns en inskrivning av ett servitut eller en nyttjanderätt som uppenbart inte gäller i fastigheten. Enligt <a ...

[K4]12 §  Om förrättningen rör en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst sammanslutning, får överförmyndaren förordna god man som avses i 11 kap.föräldrabalken att företräda sammanslutningen vid förrättningen.

[S2]Om god man enligt första stycket eller annan god man enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas, skall lantmäterimyndigheten anmäla detta hos överförmyndaren. Lag (1995:1416).

[K4]13 §  En förrättningslantmätare eller en god man får inte vara ombud för eller biträde åt en sakägare vid den lantmäterimyndighet som han eller hon tillhör. Den som har befattat sig med saken i sin tjänst eller som ombud för eller biträde åt en sakägare med motstående intresse får inte heller vara ombud eller biträde. Detsamma gäller den som står i ett sådant förhållande till en förrättningsman som avses i 4 kap. 12 § rättegångsbalken.

[S2]I övrigt gäller 12 kap.rättegångsbalken i tillämpliga delar. En skriftlig fullmakt behöver dock inte ges in annat än om lantmäterimyndigheten anser att det behövs. Lag (2020:921).

Prop. 2019/20:189: En förrättningslantmätare eller en god man får inte vara ombud för eller biträde åt en sakägare vid den lantmäterimyndighet som han eller hon tillhör. Den som har befattat sig med saken i sin tjänst eller som ombud för

eller biträde åt en sakägare med motstående intresse får inte heller vara ombud eller biträde. Detsamma gäller den som står i ett sådant ...

Prop. 2013/14:236: I paragrafen finns bestämmelser om ombud och biträde. Ändringarna innebär bl.a. att en skriftlig fullmakt i original inte alltid behöver visas upp första gången ett ombud för talan i en förrättning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringarna i första stycket är språkliga. I den nya andra meningen i andra stycket anges att en skriftlig fullmakt inte behöver visas upp annat än om lantmäterimyndigheten ...

[K4]14 §  Vid en förrättning ska lantmäterimyndigheten hålla sammanträde med sakägarna.

[S2]Något sammanträde behövs inte om det inte finns några motstridande intressen mellan sakägarna i ärendet och det inte heller finns några hinder mot den sökta fastighetsbildningen. Om ansökan ska avvisas eller det är uppenbart att fastighetsbildningen inte kan tillåtas, behövs det inte heller något sammanträde.

[S3]Vid ett sammanträde ska lantmäterimyndigheten redogöra för ansökan och klargöra innebörden av vidtagna och planerade åtgärder. Sakägare och andra som enligt särskild föreskrift ska underrättas om sammanträdet ska få tillfälle att yttra sig och lägga fram utredning i frågor som behandlas vid sammanträdet.

[S4]Sammanträdet ska hållas i anslutning till den eller de berörda fastigheterna, om det inte utan olägenhet kan hållas på något annat ställe. Sakägare och andra som ska delta i sammanträdet får göra det genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Lag (2015:370).

Prop. 2002/03:116: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr 4 kap. 14 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Ändringarna är av samma slag som i 4 kap. 7 §. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts.

Prop. 2014/15:73: Paragrafen innehåller bestämmelser om sammanträde vid lantmäteriförrättningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I den nya meningen i fjärde stycket regleras möjligheten att använda ljud- och bildteknik vid förrättningssammanträden. Möjligheten att delta i ett sammanträde genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring är inte begränsad till någon särskild typ av förrättningssammanträden och ...

  • MÖD 2015:43:Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
  • NJA 1984 s. 531:Överenskommelse, träffad före anläggningsförrättning (I) eller fastighetsbildningsförrättning (II och III), har under vissa förutsättningar ansetts innebära ett medgivande enligt 16 § anläggningslagen respektive 5 kap 18 § FBL. Tillika frågor om förutsättningar för att fastighetsbildningsförrättning skall kunna handläggas utan sammanträde och kommunikation med sakägare. 4 kap 14 och 15 §§ FBL. (II och III).

[K4]15 §  Om det finns anledning att anta att förrättningen kan handläggas utan sammanträde, skall ansökningshandlingen delges de sakägare som inte har biträtt ansökan. Samtidigt skall de ges tillfälle att yttra sig över ansökan inom viss tid.

[S2]I fall som avses i 6 kap. 7 § och 7 kap. 5 § tredje stycket behöver de som är sakägare endast därför att de har del i en berörd samfällighet eller är innehavare av ett berört servitut inte delges ansökan eller ges tillfälle att yttra sig över den.

[S3]Handläggs en förrättning utan sammanträde, skall lantmäterimyndigheten underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet om förrättningen innan denna avslutas, om nämnden har begärt att få en sådan underrättelse. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 4 kap. 15 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om sådana fastighetsbildningsärenden som kan handläggas utan sammanträde. Därvid skall de som är sakägare delges ansökan om fastighetsbildning och ges tillfälle att yttra sig. ...

  • NJA 1984 s. 531:Överenskommelse, träffad före anläggningsförrättning (I) eller fastighetsbildningsförrättning (II och III), har under vissa förutsättningar ansetts innebära ett medgivande enligt 16 § anläggningslagen respektive 5 kap 18 § FBL. Tillika frågor om förutsättningar för att fastighetsbildningsförrättning skall kunna handläggas utan sammanträde och kommunikation med sakägare. 4 kap 14 och 15 §§ FBL. (II och III).

[K4]16 §  Protokoll föres för varje förrättning särskilt.

[S2]Protokollet samt övriga handlingar som ingivits eller upprättats vid förrättningen sammanföres till en akt.

  • RH 2009:32:Laga kraften hos en av lantmäterimyndigheten utfärdad delfaktura avseende förrättning i ett fastighetsbildningsmål har bedömts vara begränsad till att omfatta vad som vid tiden för utfärdandet av delfakturan går att bedöma och inkluderar inte skäligheten av den totala förrättningskostnaden.

[K4]17 §  Såsom lantmäterimyndighetens beslut gäller, om förrättningsmännen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättningsman sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. I fråga om pengar eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser den näst största mängden.

[S2]Ett beslut skall innehålla skälen för beslutet. Skälen får dock utelämnas om en motivering kan anses överflödig. Beslut, som har meddelats i samband med att förrättningen har avslutats eller ställts in, och beslut, som får överklagas särskilt, skall dessutom innehålla uppgift om hur de kan överklagas.

[S3]Meddelas beslutet vid ett sammanträde, skall det läsas upp för de närvarande. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 4 kap. 17 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad ett beslut skall innehålla och hur det skall meddelas. Ändringen i tredje stycket innebär att tidigare bestämmelser om vissa underrättelser om meddelade beslut tas bort. De ...

Kallelse och delgivning

[K4]18 §  Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock inte, om det kan antas att sakägaren ändå infinner sig. Om det finns anledning anta att det finns okända sakägare, skall kallelse utfärdas även på dessa.

[S2]I fall som avses i 6 kap. 7 § och 7 kap. 5 § tredje stycket behöver de som är sakägare endast därför att de har del i en berörd samfällighet eller är innehavare av ett berört servitut inte kallas. För den som har framställt yrkande gäller dock första stycket.

[S3]Kallelse skall delges sakägarna i god tid före sammanträdet. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 4 kap. 18 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag).

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelser till det första sammanträdet under förrättningen.

I andra stycket finns sedan tidigare ett undantag från kravet på kallelse till sammanträde. Det undantaget har hittills avsett endast delägare i s.k. onyttiga samfälligheter (jfr 6 kap. 7 §). Det har nu utsträckts till att ...

  • MÖD 2014:11:Ledningsrätt för kraftledning (Sydvästlänken )---- Vid en ledningsrättsförrättning bör det normalt sett framgå för lantmätaren vilka upplåtna ledningsrätter och officialservitut som redan belastar fastigheten där den nya ledningsrätten avses att upplåtas. Om den nya ledningsrätten kommer att korsa eller dras nära intill befintliga ledningsrätter eller servitut, är innehavare av de befintliga rättigheterna också berörda. Det innebär att innehavare av sådana rättigheter är att anse som kända sakägare vid ledningsrättsförrättningen och att kallelse av dessa ska ske genom ordinär delgivning.

[K4]19 §  Bestämmelserna i 18 § gäller även då nytt sammanträde utsättes. Kallelse på okända sakägare behövs dock ej, om de kallats tidigare under förrättningen.

[S2]Om vid sammanträde tillkännagivits tid och plats för nästa sammanträde, behöver ej kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

[K4]20 §  Delgivning skall ske enligt allmänna bestämmelser angående delgivning, om ej annat föreskrivits i denna lag.

[S2]Vid sammanträde får lantmäterimyndigheten efter sakägarnas hörande bestämma särskild ordning för delgivning. När sakägare första gången kallas till sammanträde, skall delgivning av kallelsen dock alltid ske enligt första stycket. Lag (1995:1394).

[K4]21 §  Vistas ägare av fastighet eller ställföreträdare för denne stadigvarande utom riket och kan delgivning ej ske här i riket med känt ombud, får handlingen lämnas till den som förvaltar eller brukar fastigheten.

[S2]Den till vilken handlingen lämnats är skyldig att snarast sända handlingen vidare till den sökte, om det kan ske. Han skall erinras därom, när handlingen lämnas till honom. Är den söktes uppehållsort känd, skall lantmäterimyndigheten därjämte med posten sända honom meddelande om delgivningen.

[S3]Delgivningen anses ha skett, när handlingen lämnats enligt första stycket. Lag (1995:1394).

[K4]22 §  Vad som föreskrivits om delgivning med delägare i samfällighet äger motsvarande tillämpning vid delgivning med delägare i fastighet, som innehas under samäganderätt av flera än tio, och med innehavare av servitut som gäller till förmån för flera än tio fastigheter med skilda ägare. Lag (1971:1035).

[K4]23 §  Har sakägare ej i föreskriven ordning kallats till sammanträde, skall nytt sammanträde utsättas, såvida icke sakägaren ändå infunnit sig eller medger att förrättningen likväl slutföres. Utan hinder av vad sålunda föreskrivits får sådan förrättningsåtgärd vidtagas som ej i nämnvärd mån inverkar på sakägarens rätt.

[K4]24 §  Om en sådan nämnd som avses i 15 § tredje stycket har begärt det, skall lantmäterimyndigheten underrätta nämnden om tid och plats för sammanträde. Lag (2004:393).

Förrättningens fortsättande och slutförande

[K4]25 §  Lantmäterimyndigheten ska utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen. Om det inte finns hinder mot denna, ska myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att genomföra åtgärden. Myndigheten bör då rådgöra med sakägarna. Vid behov ska myndigheten samråda med de myndigheter som berörs av åtgärden.

[S2]Om det är nödvändigt att det finns tillstånd till viss verksamhet för att myndigheten ska kunna bedöma om fastighetsbildningen är tillåten och under förutsättning att det i övrigt finns förutsättningar för att genomföra fastighetsbildningen, får myndigheten förelägga en sakägare att inom viss tid ge in bevis om att ansökan om tillstånd har gjorts. Lag (2014:205).

Prop. 2002/03:116: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr 4 kap. 25 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafens andra stycke innehåller regler om vad ett beslut om fastighetsbildning skall innehålla. Femte meningen, som är ny, innebär att lantmäterimyndigheten i vissa fall skall bestämma en tid inom vilken en anläggning skall ha uppförts. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av de i 3 kap. 1 a § andra stycket angivna villkoren om bildande av tredimensionella ...

Prop. 2000/01:138: (Jfr 4 kap. 25 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Av 1 kap. 1 § framgår att överföring av fastighetstillbehör (”byggnader eller andra anläggningar”) från en fastighet till en annan är att anse som en fastighetsbildningsåtgärd som skall handläggas enligt bestämmelserna i 4 kap. Detta har föranlett en ändring i förevarande paragrafs andra stycke. ...

Prop. 2013/14:58: bildningen. Om det inte finns hinder mot denna, ska myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att genomföra åtgärden. Myndigheten bör då rådgöra med sakägarna. Vid behov ska myndigheten samråda med de myndigheter som berörs av åtgärden.

Om det är nödvändigt att det finns tillstånd till viss verksamhet för att myndigheten ...

  • MÖD 2020:16:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning från en fastighet som omfattade ca 25 ha skogsbruksmark och ca 5 ha jordbruksmark. Fråga i målet var om bestämmelsen i 3 kap. 6 § fastighetsbildningslagen om skydd för jordbruksfastigheter hindrade avstyckningen och om Lantmäteriet hade åsidosatt sin samrådsskyldighet med länsstyrelsen. MÖD fann att arealen jordbruksmark på fastigheten i sig inte varit tillräckligt stor för att jordbruket skulle anses ha en sådan omfattning och effektivitet att det kunde ses som bärkraftigt eller utvecklingsbart. Inte heller hade det kommit fram att jordbruksmarken på fastigheten brukades gemensamt med omkringliggande jordbruksmark på närliggande fastigheter i ett bärkraftigt eller utvecklingsbart jordbruksföretag. Länsstyrelsen hade inte heller fört fram något annat som skulle medföra att fastigheten skulle ses som en jordbruksfastighet. Mot denna bakgrund fann MÖD att fastigheten skulle betraktas som en skogsbruksfastighet. Bestämmelsen om skydd för jordbruksfastigheter var därmed inte tillämplig. Denna bedömning ledde till att MÖD, till skillnad från mark- och miljödomstolen, fann att Lantmäteriet inte hade åsidosatt sin samrådsskyldighet. Med upphävande av mark- och miljödomstolens beslut om återförvisning fastställde därför MÖD Lantmäteriets beslut.

[K4]25 a §  När utredningen enligt 25 § är avslutad, ska myndigheten meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta beslut ska ange hur fastighetsindelningen ändras, vilka servitutsåtgärder som vidtas och vilka byggnader eller andra anläggningar som överförs till en annan fastighet. I övrigt ska beslutet innehålla uttalanden i frågor som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. Särskilda bestämmelser om vad beslutet i vissa fall ska innehålla finns i 5, 8 och 12 kap. Vid fastighetsbildning enligt 3 kap. 1 a § andra stycket ska lantmäterimyndigheten bestämma en tid som anläggningen ska ha uppförts inom. Om det finns särskilda skäl, får lantmäterimyndigheten förlänga tiden.

[S2]Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas även om tekniska arbeten och värderingar inte har utförts. Under samma förutsättning får olika frågor som hör till beslutet tas upp var för sig och avgöras genom särskilda beslut. Det som föreskrivs om fastighetsbildningsbeslut gäller även ett sådant avgörande. Lag (2014:205).

Prop. 2003/04:115: (Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag.)

Prop. 2013/14:58: om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta beslut ska ange hur fastighetsindelningen ändras, vilka servitutsåtgärder som vidtas och vilka byggnader eller andra anläggningar som överförs till en annan fastighet. I övrigt ska beslutet innehålla uttalanden i frågor som har ett omedelbart samband med

fastighetsbildningen. ...

  • MÖD 2012:55:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.

[K4]26 §  Om det med hänsyn till förrättningens omfattning eller annan särskild omständighet är lämpligt att frågan om fastighetsbildningens tillåtlighet avgöres på förhand och hinder icke möter mot fastighetsbildningen, får tillstånd till denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbeslut).

[S2]Fordras särskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 §, får tillståndsbeslut meddelas utan hinder av att åtgärdens inverkan på indelningen i förvaltningsområden ännu ej prövats. Lämnas icke medgivande, förfaller tillståndsbeslutet.

  • MÖD 2015:48:Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.

[K4]27 §  Gräns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. Sträckningen av utstakad gräns skall överensstämma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre mån avviker från beslutet får dock läggas till grund för utmärkningen, om rättelse av utstakningen skulle medföra kostnad som inte står i skäligt förhållande till den betydelse det kan ha för sakägare att fastighetsbildningen genomförs i full överensstämmelse med beslutet.

[S2]Om det är lämpligt, får utmärkning av gräns verkställas efter förrättningens avslutande. Sakägarna skall underrättas om åtgärden i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

[S3]Om utstakning och utmärkning enligt första och andra styckena inte lämpligen kan ske på grund av fastighetens beskaffenhet, skall gränserna med tillräcklig noggrannhet beskrivas på den karta som upprättas enligt 28 § eller i andra förrättningshandlingar. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Jfr 4 kap. 27 § i utredningens förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om utstakning och utmärkning av fastighetgränser. Tredje stycket är nytt. Skälen för förslaget framgår av avsnitt 8.5. I paragrafen har också gjorts vissa redaktionella ändringar.

Av tredje stycket framgår hur lantmäterimyndigheten skall förfara om en utstakning ...

[K4]28 §  Karta skall upprättas vid förrättningen. Kan fastighetsbildningen genomföras och förrättningsresultatet åskådliggöras utan karta, behöver sådan dock ej upprättas. Kartan skall göras så noggrann som ändamålet kräver.

[S2]Beskrivning över de ändringar i fastighetsindelningen och andra förhållanden som åstadkommes genom fastighetsbildningen skall upprättas, om ej resultatet av förrättningen ändå framgår med tillräcklig noggrannhet av förrättningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelningen anges i enlighet med gränsutstakningen eller, i den mån utstakning icke skall ske, i överensstämmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

[K4]29 §  När alla ersättningsfrågor har avgjorts och alla åtgärder som hör till förrättningen har utförts, skall lantmäterimyndigheten besluta att förrättningen är avslutad (avslutningsbeslut). Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 4 kap. 29 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag)

Den huvudsakliga ändringen är att andra stycket upphävs. Övervägandena bakom ändringen har redovisats i avsnitt 5.3.

Ändringen innebär att om ett avslutningsbeslut meddelas på ett annat sätt än vid ett sammanträde behöver lantmäterimyndigheten ...

  • MÖD 2011:3:Strandskyddsdispens samt föreläggande att riva ut brygga ----- En brygga hade uppförts inom strandskyddsområde efter fastighetsbildningsbeslut år 1994 om officialservitut för bl.a. brygga. När fastighetsägarna lång tid därefter ansökte om strandskyddsdispens i efterhand avslog länsstyrelsen dispensansökan och meddelade föreläggande om borttagande av bryggan. Miljööverdomstolen beaktade att det hade gått mer än 15 år sedan officialservitutet beslutades. Vidare konstaterade Miljööverdomstolen att länsstyrelsen inte hade markerat sin inställning till bryggans förenlighet med strandskyddsbestämmelserna genom att överklaga detta beslut eller ett liknande fastighetsbildnings¬beslut år 2009 för grannfastigheten. Under den långa tidsperioden hade fastighetsägarna kunnat förmoda att bryggan hade tillkommit i laga ordning. Deras intresse att få behålla bryggan ansågs väga tyngre än de allmänna strandskyddsintressena. Särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens ansågs därför föreligga och föreläggandet om rivning upphävdes.
  • NJA 1983 s. 657:Ansökan om återställande av försutten tid. Vid förrättning enligt anläggningslagen rörande bl a fastighet under domänverkets förvaltning kan underrättelse som från fastighetsbildningsmyndigheten utgått till domänverket angående tid och plats för meddelande av avslutningsbeslut ha adresserats till lokal eller regional förvaltning inom verket utan att därifrån vidarebefordras till behörig central förvaltning inom verket. Fråga huruvida domänverket kunde anses härigenom ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan mot förrättningen.
  • NJA 1983 s. 683:Vid sammanträde under förrättning för fastighetsbildning tillkännagavs att avslutningsbeslut skulle meddelas viss senare dag "om ej tillstötande skäl uppkommer". Sedan beslut meddelats angivna dag, ansökte en sakägare om återställande av försutten tid för fullföljd av talan mot beslutet. Ansökningen har bifallits, eftersom sakägaren med hänsyn till omständigheterna ansetts inte ha saknat fog för antagande att beslut inte var att förvänta på den utsatta dagen.

[K4]30 §  Sedan förrättningen avslutats skall lantmäterimyndigheten under den tid överklagande får ske hålla tillgängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sakägarna skall kunna inhämta fullständig kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhållanden skall myndigheten under den tid överklagande får ske i behövlig utsträckning tillhandahålla handlingar för granskning på förrättningsstället eller lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också när beslut meddelas under förrättningen och detta skall överklagas särskilt.

[S2]När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sakägares begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren. Lag (1995:1394).

[K4]31 §  Om hinder mot fastighetsbildningen föreligger, skall lantmäterimyndigheten så snart som möjligt avbryta förrättningen och meddela beslut om dess inställande. Kan hindret undanröjas genom att sökanden jämkar sin talan, skall han få tillfälle att göra det. Lag (1995:1394).

  • MÖD 2022:1:Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.

[K4]32 §  Vill sökanden hos lantmäterimyndigheten återkalla sin ansökan, skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid sammanträde. Har annan sakägare ej fört talan vid förrättningen när återkallelsen sker, skall förrättningen genast inställas. I annat fall skall sakägare som fört talan vid förrättningen och som själv kunnat ansöka om åtgärden underrättas om återkallelsen. Om ej sådan sakägare begär att förrättningen fortsättes, skall den inställas. Underrättas sakägarna om återkallelsen vid sammanträde, skall begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall skall begäran framställas inom tid som myndigheten föreskriver.

[S2]Återkallelse hos lantmäterimyndigheten får ej i något fall ske sedan förrättningen avslutats.

[S3]Uteblir sökanden från det första förrättningssammanträde till vilket han kallats, skall ansökningen anses återkallad, om icke sökanden anmält laga förfall eller det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.

[S4]Beträffande avstyckning och klyvning gäller denna paragraf endast i den mån ej annat följer av 10 kap. 8 § eller 11 kap. 2 §. Lag (1995:1394).

[K4]33 §  Hur förrättningskostnaderna skall fördelas beslutas senast när förrättningen avslutas eller inställes.

[K4]33 a §  Kända sakägare skall underrättas skriftligen om beslut som har meddelats i samband med att en förrättning har avslutats eller ställts in och om beslut som får överklagas särskilt. En sådan underrättelse skall också lämnas till andra som har rätt att överklaga beslutet. Underrättelsen skall innehålla uppgifter om innehållet i beslutet och om hur beslutet kan överklagas.

[S2]Lantmäterimyndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

[S3]I fall som avses i 6 kap. 7 § och 7 kap. 5 § tredje stycket behöver de som är sakägare endast därför att de har del i en berörd samfällighet eller är innehavare av ett berört servitut inte underrättas. För den som har framställt yrkande gäller dock första stycket. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 4 kap. 29 a § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag.)

Paragrafen är ny. Första stycket innehåller bestämmelser om att kända sakägare och andra som har rätt att överklaga lantmäterimyndighetens beslut (t.ex. byggnadsnämnden) skall underrättas skriftligen om besluten. Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.

Underrättelseskyldigheten ...

  • NJA 2014 s. 75:Återställande av försutten tid har beviljats i fall då lantmäterimyndighet skickat underrättelse om inställande av förrättning endast till sakägaren och alltså inte till dennes ombud.
  • NJA 2011 s. 83:Innebörden av kravet på skriftlig underrättelse om beslut enligt fastighetsbildningslagen.

Särskilda bestämmelser

[K4]34 §  För utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild fackkunskap, får lantmäterimyndigheten förordna lämplig person som sakkunnig. Den som står i sådant förhållande till saken eller någon sakägare att det är ägnat att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet får inte anlitas. Den sakkunnige skall närvara vid sammanträde, om det kan antas vara av betydelse för utredningen.

[S2]Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befattningshavare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när särskild föreskrift är meddelad. Lag (1995:1394).

[K4]34 a §  Den statliga lantmäterimyndigheten får uppdra åt en annan myndighet med kompetens inom lantmäteriområdet att utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 § första stycket, 27 och 28 §§. Lag (2008:543).

[K4]35 §  Lantmäterimyndigheten får ej som tolk anlita den beträffande vilken sådan omständighet föreligger att hans tillförlitlighet kan anses förringad.

[S2]Tolk har rätt att av allmänna medel få skäligt arvode samt ersättning för kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts gäller dock ej den som anlitas i tjänsten. Lag (1995:1394).

[K4]36 §  Angelägenhet som är gemensam för sakägarna och har samband med förrättningen skall ombesörjas av en eller flera sysslomän, om flertalet av de vid sammanträde närvarande sakägarna beslutar det eller om lantmäterimyndigheten finner att syssloman behövs.

[S2]Syssloman utses genom val av sakägarna. Har flera sysslomän utsetts, skall de gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat bestämts. Kan sysslomännen ej enas gäller den mening som förrättningslantmätaren biträder.

[S3]Syssloman kan skiljas från sitt uppdrag, om flertalet av de vid sammanträde närvarande sakägarna kommer överens om det och lantmäterimyndigheten icke finner åtgärden obefogad. Har syssloman fått i uppdrag att ombesörja arbete som avses i 9 kap. och utför han icke uppdraget tillfredsställande, får lantmäterimyndigheten skilja sysslomannen från uppdraget och förordna annan i hans ställe. Innan det sker, bör sakägarna få tillfälle att yttra sig.

[S4]Önskar syssloman ersättning, skall han begära sådan innan förrättningen avslutas eller inställes. Kan överenskommelse ej uppnås, bestämmes ersättningen av myndigheten. Lag (1995:1394).

[K4]37 §  Sakägarna skall tillhandahålla för förrättningen behövlig och lämplig hantlangning, om sådan ej enligt särskilda bestämmelser skall utföras genom det allmännas försorg. Hantlangningen fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt.

[S2]Försummar sakägare att utföra den hantlangning som ålagts honom, kan förrättningen förklaras vilande i avvaktan på att han fullgör sin skyldighet. Lantmäterimyndigheten får dock ombesörja hantlangningen, om det är lämpligt.

[S3]Utses syssloman för att ombesörja hantlangningen, äger 9 kap.3--6 §§ motsvarande tillämpning. Lag (1995:1394).

[K4]38 §  Förrättningsmännen och deras biträden har rätt att, när det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnader, gå över ägor, utföra mätningar och markundersökningar samt företa därmed sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller liknande plantering får inte träd skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt ska skada undvikas, om det är möjligt.

[S2]Rätt att gå över annans ägor har också var och en som för talan vid förrättningen.

[S3]Har skada uppkommit genom en åtgärd som avses i första eller andra stycket och vill den skadelidande få ersättning för skadan, ska han eller hon framställa yrkande om detta innan förrättningen avslutas eller ställs in.

[S4]Polismyndigheten ska lämna den handräckning som behövs för att befogenheter enligt första stycket ska kunna utövas. Lag (2014:601).

[K4]39 §  Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får lantmäterimyndigheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan avgöres. Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan föranleda att förrättningen förklaras vilande, skall skäligt rådrum lämnas honom.

[S2]Har lantmäterimyndigheten meddelat beslut i fråga som får överklagas särskilt, skall förrättningen vila i de delar som är beroende av frågans slutliga lösning, om inte myndigheten finner att förrättningen kan fortsätta utan betydande olägenhet eller mark- och miljödomstolen förordnar att den skall fortgå. Lag (2010:995).

  • MÖD 2016:38:Inställd lantmäteriförrättning ----- Fråga om vilandeförklaring av en fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen. En ändring av en detaljplan var en förutsättning för att förrättningen skulle kunna genomföras och kommunen hade lämnat positivt planbesked i ärendet. MÖD konstaterade att planfrågan var av synnerlig vikt för förrättningen samt att frågan hade konkretiserats på ett sådant sätt att den fick anses vara föremål för prövning i annan ordning och därmed att vilandeförklaring var möjlig. Jämför prop. 1969:128 del B s. 316.

[K4]40 §  Har fastighet övergått till ny ägare under förrättningen, får denne icke rubba vad den förre ägaren medgivit eller godkänt.

[K4]41 §  Föranleder fastighetsbildning som avses i 3 kap. 11 § ändring av gräns för en kommun, ska lantmäterimyndigheten underrätta kommunen om fastighetsbildningen och dess inverkan på indelningen i förvaltningsområden. Kommunen ska ges tillfälle att begära att medgivande inhämtas enligt 3 kap. 11 §, om inte sådant medgivande ändå ska inhämtas. Lag (2013:378).

42 § Har upphävts genom lag (1989:724).

Tredje avdelningen

Fastighetsreglering

5 kap. Allmänna bestämmelser

  • RH 2000:40:Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.
  • NJA 2001 s. 593:Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
  • MÖD 2014:22:Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.

Grunderna för fastighetsreglering

[K5]1 §  Genom fastighetsreglering får

  1. mark överföras från en fastighet eller samfällighet till en annan sådan enhet,
  2. andelar i samfälligheter överföras från en fastighet till en annan,
  3. samfälligheter bildas,
  4. servitut bildas, ändras eller upphävas, och
  5. byggnader eller andra anläggningar som hör till en fastighet överföras till en annan fastighet.

[S2]Som ett led i fastighetsreglering kan vissa för sakägarna gemensamma arbeten verkställas. Lag (2001:890).

Prop. 2000/01:138: (Jfr 5 kap. 1 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om vilka åtgärder som får vidtas inom ramen för en fastighetsreglering. Närmare bestämmelser om fastighetsreglering finns i de övriga paragraferna i 5 kap. samt i 6–9 kap.

Första stycket har omarbetats redaktionellt. De fyra första ...

  • RH 2008:83:När olika förrättningsåtgärder stått till buds vid lantmäterimyndighetens prövning av en ansökan har 5 kap. 3 § fastighetsbildningslagen inte ansetts utgöra hinder mot användningen av viss kombination av förrättningsåtgärder - innefattande avstyckning och fastighetsreglering - enbart därför att ett område försålts utan att säljaren formellt biträtt köparens hela ansökan om fastighetsbildning.
  • RH 2005:40:Fastighetsbildningsmål. Förbud enligt 4 § lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna att överlåta fastighets andel i skogsallmänning hindrade inte att sådan andel överfördes från en fastighet till en annan genom fastighetsreglering.

[K5]2 §  För mark som genom överföring frångår fastighet skall vederlag utgå i mark eller andel i samfällighet, om ej ersättning i pengar är mer ändamålsenlig. Vad som sålunda föreskrivits äger motsvarande tillämpning vid överföring av andel i samfällighet samt när mark överföres från samfällighet och när samfällighet bildas.

  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).

[K5]3 §  Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen. En samfällighetsförening får efter beslut av föreningsstämman påkalla fastighetsreglering som berör samfälld mark under föreningens förvaltning.

[S2]Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

[S3]Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

[S4]Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt. Lag (1989:724).

  • RH 2008:83:När olika förrättningsåtgärder stått till buds vid lantmäterimyndighetens prövning av en ansökan har 5 kap. 3 § fastighetsbildningslagen inte ansetts utgöra hinder mot användningen av viss kombination av förrättningsåtgärder - innefattande avstyckning och fastighetsreglering - enbart därför att ett område försålts utan att säljaren formellt biträtt köparens hela ansökan om fastighetsbildning.
  • NJA 1990 s. 814:I 10 § lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen angiven innehavare av särskild rätt till fast egendom har ansetts ensam behörig att i egenskap av ägare till egendomen påkalla fastighetsreglering (indragning av oreglerad ströäng).
  • NJA 1987 s. 730:I samband med förrättning för avstyckning ansökte ägare av styckningslott om fastighetsreglering bestående i överföring av mark till styckningslotten från angränsande fastighet. Rätt att påkalla fastighetsregleringen har ansetts inte tillkomma sökanden, eftersom han inte var ägare av fastighet. 5 kap 3 § FBL.

[K5]4 §  Fastighetsreglering får ske, under förutsättning att lämpligare fastighetsindelning eller eljest mer ändamålsenlig markanvändning vinnes samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför.

[S2]Åtgärden är dock ej tillåten, om den skulle väsentligt försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom en nära framtid.

  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 2014 s. 545:Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • RH 2007:71:Fastighetsreglering, som innebar att ett mindre land- och vattenområde skulle överföras mellan två fastigheter, tilläts inte med hänsyn till det s.k. båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 § fastighetsbildningslagen (1970:988).
  • MÖD 2014:53:Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.
  • NJA 2000 s. 165:Fråga om tillämpning av det s.k. optionsvillkoret i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen om omarrondering av fastigheter.
  • MÖD 2022:1:Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.

[K5]4 a §  Bestämmelsen i 4 § första stycket ska inte tillämpas om det i en detaljplan har meddelats bestämmelser om fastighetsindelning eller servitut och fastighetsbildningsbeslut meddelas under detaljplanens genomförandetid. Lag (2010:1003).

[K5]5 §  Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden ska förbättras. Kravet på att fastigheten ska förbättras gäller inte om regleringen har begärts av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna. Kravet gäller inte heller om fastighetsregleringen behövs för att få fastigheten att stämma bättre överens med gällande detaljplan eller järnvägsplan.

[S2]Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen, för att inte möta hinder enligt 4 § andra stycket, ska göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet ska förbättras, får regleringen inte äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga ska främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

[S3]Andra stycket gäller inte, om behovet av fastighetsreglering är synnerligen angeläget. Lag (2010:1003).

  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 2014 s. 545:Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • MÖD 2014:53:Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.
  • NJA 2000 s. 165:Fråga om tillämpning av det s.k. optionsvillkoret i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen om omarrondering av fastigheter.
  • MÖD 2021:22:Anläggningsförrättning och fastighetsreglering avseende bildande av marksamfällighet ----- På ansökan av en kommun beslutade lantmäterimyndigheten att inrätta en gemensamhetsanläggning för vatten- och avloppsledningar i enlighet med en bestämmelse om detta i gällande detaljplan. Förbindelsepunkterna för de två i anläggningen ingående fastigheterna skulle upprättas drygt 70 meter från respektive fastighets gräns. Efter lantmäterimyndighetens beslut ändrade mark- och miljödomstolen, på talan av fastighetsägarna i avgöranden som fått laga kraft, placeringen av förbindelsepunkterna till respektive fastighets omedelbara närhet. Mot bakgrund av att allmänna vatten- och avloppsledningar kommer att dras fram till respektive fastighets gräns har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att det inte längre finns något behov av att inrätta en gemensamhetsanläggning för vatten- och avloppsledningar och att fastighetsägarna därmed har beaktansvärda skäl för att motsätta sig inrättandet av anläggningen.
  • MÖD 2022:1:Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.

[K5]6 §  Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med ansökningen. Sker regleringen i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet inom ett område, skall beaktas att regleringsområdet avpassas efter upprättade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, naturförhållandena samt befintliga och avsedda anläggningar så att största möjliga fördel uppkommer utan att förrättningsarbetet onödigt försvåras.

[S2]Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utföranden, skall regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.

  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • NJA 1989 s. 20:Genom fastighetsreglering överförde fastighetsbildningsmyndighet två fastigheter till en tredje. Regleringen medförde att en partiell nyttjanderätt i de två utplånade fastigheterna upphörde att gälla utan att ersättning utgick till nyttjanderättshavaren. Fråga om sättet för fastighetsregleringens genomförande (5 kap 6 § 2 st FBL). Beaktande av 2 kap 18 § RF?

[K5]7 §  Fastighetsreglering får icke verkställas så, att mark tillsammans med byggnad som finns på marken överföres till annan fastighet eller samfällighet. Mark på vilken finns byggnad som tillhör innehavare av servitut eller nyttjanderätt får dock överföras, om byggnadens ägare tillförsäkras motsvarande rätt att efter regleringen behålla byggnaden på samma mark.

[S2]Under förutsättning att väsentlig olägenhet för sakägare ej uppkommer, får mark överföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket, om byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i betydande mån underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning. Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens ägo, även om den ej hörde till den fastighet från vilken överföringen sker.

[S3]Mark där det finns elektrisk starkströmsledning, för vilken koncession fordras, får överföras endast om ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter regleringen behålla ledningen på samma mark. Lag (1973:1146).

  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MÖD 2014:53:Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.

[K5]8 §  Vid fastighetsregleringen iakttages att varje däri ingående fastighet får sådan sammansättning och utformning att den ej i mindre mån än före regleringen lämpar sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Fastigheten får icke ändras så, att dess graderingsvärde minskas väsentligt eller ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet uppkommer för ägaren. Vad som sålunda föreskrivits utgör icke hinder mot förordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del därav skall avstås genom inlösen.

  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
  • MÖD 2015:48:Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.
  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 2014 s. 545:Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.
  • RH 2005:62:Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • NJA 2001 s. 456:Genom fastighetsreglering överfördes - med fastighetsägarnas medgivande - mark omfattande en hel jordbruksfastighet till en annan sådan fastighet. Den överförda marken var utarrenderad. Någon skyldighet att hembjuda fastigheten till arrendatorn enligt reglerna i 5 § lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället har inte ansetts föreligga.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
  • NJA 1998 s. 62:Fråga huruvida fastighetsreglering, som avser upphävande av servitut som ger rätt till väg över järnväg, är förenlig med 5 kap 8 § fastighetsbildningslagen.
  • MÖD 2022:1:Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.

[K5]8 a §  Mark som skulle ha kunnat inlösas enligt 6 kap. 13 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) får överföras genom fastighetsreglering utan hinder av bestämmelserna i 7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om upphävande av servitut som besvärar sådan mark. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ utgör inte heller något hinder mot att servitut bildas för en sådan allmän trafikanläggning som avses i 14 kap. 18 § plan- och bygglagen. Lag (2010:1003).

  • NJA 2021 s. 676:Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § FBL.

[K5]8 b §  Mark som enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg får inlösas för järnvägsändamål får överföras genom fastighetsreglering trots bestämmelserna i 5 kap.7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om bildande av servitut på sådan mark och upphävande av servitut som besvärar sådan mark. Lag (1995:1650).

[K5]8 c §  Om en del av en fastighet efter sådan fastighetsreglering som avses i 8 b § inte lämpligen skulle kunna användas tillsammans med fastigheten i övrigt eller självständigt, skall fastighetsdelen på fastighetsägarens begäran genom fastighetsregleringen överföras till den fastighet som järnvägen skall byggas på. Lag (1995:1650).

Värdering och ersättning mellan sakägare

[K5]9 §  I den utsträckning det är nödvändigt för genomförande av fastighetsreglering skall särskilda graderingsvärden fastställas för områden som ingår i regleringen.

[S2]Graderingsvärdet för ett område bestämmes med hänsyn särskilt till områdets avkastning och marknadsvärde.

[S3]Värderingen grundas på områdets beskaffenhet i obebyggt skick och dess tjänlighet för det ändamål vartill det lämpligen bör användas. Berör regleringen till någon del mark som bör användas till jordbruk, får dock all mark som ingår i regleringen värderas efter markens tjänlighet för jordbruksändamål, om särskilda skäl föranleder det.

[S4]Vid värderingen beaktas även tillfälliga förhållanden, om ej särskilda skäl föranleder att värdena grundas enbart på förhållanden av bestående natur. Område som är avsett för skogsbruk värderas som om det vore bevuxet med skog vilken med hänsyn till markens godhetsgrad är av normal beskaffenhet enligt förhållandena i orten.

[S5]Fastighets graderingsvärde utgör summan av graderingsvärdena för fastigheten enskilt tillhöriga områden och på fastigheten belöpande andelar i motsvarande värden för samfälld mark. Lag (1971:917).

  • NJA 2004 s. 126:En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  • NJA 2004 s. 106:Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.

[K5]10 §  Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastighetsreglering läggs till en fastighet inte motsvarar värdet av vad som genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersättning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranleds av servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen övergår till någon annan ägare.

[S2]Ersättning enligt första stycket bestäms på grundval av värdering (likvidvärdering). Lag (1992:1212).

  • NJA 1989 s. 431:Vid fastighetsreglering för överföring av vissa områden till bebyggda tomter utanför detaljplan har likvidvärdena för de överförda områdena - med den begränsning som följer av reglerna om jämkning - bestämts enligt den s k genomsnittsvärdeprincipen. 5 kap 10 och 11 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).
  • RH 2000:40:Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.
  • MÖD 2015:9:Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.
  • NJA 2001 s. 593:Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
  • NJA 1984 s. 391:Servitutsrättigheter innefattande bl a rätt till fångskog och vedbrand till husbehov, som vid avsöndring 1872 tillagts en torplägenhet, på vilken befintligt bostadshus numera används endast för fritidsboende, har vid fastighetsreglering upphävts. Ersättning för värdeminskning som förlusten av rätten till byggnadsvirke och ved medfört för lägenheten har tillerkänts ägaren av denna.
  • MÖD 2011:33:Prövning av företagsskada vid fastighetsreglering ----- Enligt 5 kap. 10 och 10 a §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) tillämpas bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) vid värdering av ianspråktagen egendom. Av 4 kap. 1 och 2 §§ expropriationslagen följer att när del av en fastighet exproprieras ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom expropriationen. Det innebär bl.a. att ersättning ska utgå för störningar som uppkommer av den verksamhet som expropriationen avser om dessa störningar medför en minskning av marknadsvärdet på restfastigheten och det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av likartad inverkan. Ovanstående gäller även när det, som här, är fråga om ersättning för servitutsupplåtelse avseende vägtunnel. Varken lantmäterimyndigheten eller fastighetsdomstolen har beaktat eventuellt buller eller andra immissioner vid bestämmandet av den intrångsersättning som fastighetsägaren har rätt till. Fastighetsdomstolens utslag och lantmäterimyndighetens beslut upphävs och målet återförvisas till Lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
  • NJA 1991 s. 655:Fråga vid fastighetsreglering om ersättning för tomtmark som enligt stadsplan är utlagd till gata, när marken stigit i värde på grund av förväntningar om delning av fastigheten. Även fråga om uppräkning av ersättningsbeloppet i analogi med 4 kap 4 § 2 st expropriationslagen (1972:719).
  • NJA 2021 s. 676:Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § FBL.
  • NJA 2021 s. 727:Ett exploateringsavtal mellan en kommun och en exploatör ska vid en fastighetsreglering inte behandlas annorlunda än andra avtal mellan sakägare. Ett kommunalt exploateringsavtal med villkor om fastighetsreglering och ersättning för marköverföring har därför inte ansetts innebära att exploatören vid förrättningen samtyckt till avsteg från fastighetsbildningslagens värderingsbestämmelser.

[K5]10 a §  Vid värdering av egendom enligt 10 § gäller andra och tredje styckena.

[S2]Vid värdering av egendom som kan tas i anspråk enligt 14 kap. 14, 15, 16, 17 eller 18 § plan- och bygglagen (2010:900) och vid värdering i andra fall där det är uppenbart att egendomen i stället skulle ha kunnat tas i anspråk genom expropriation eller något annat liknande tvångsförvärv, tillämpas 4 kap.expropriationslagen (1972:719).

[S3]Vid värdering av egendom som inte kunnat tas i anspråk på sätt som sägs i andra stycket tillämpas 4 kap.expropriationslagen med undantag för 1 § andra stycket och, såvitt gäller värdestegring, 2 §. Det ska även tas skälig hänsyn till det särskilda värde som egendomen har för den tillträdande fastigheten. Lag (2010:1003).

Prop. 2009/10:162: Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om likvidvärderingen vid fastighetsreglering (jfr 10 §).

Enligt andra stycket tillämpas 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i de s.k. expropriationsfallen. Det innebär att ytterligare löseskilling och intrångsersättning ska betalas med tjugofem procent enligt 4 kap. 1 § andra stycket ...

  • MÖD 2011:33:Prövning av företagsskada vid fastighetsreglering ----- Enligt 5 kap. 10 och 10 a §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) tillämpas bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) vid värdering av ianspråktagen egendom. Av 4 kap. 1 och 2 §§ expropriationslagen följer att när del av en fastighet exproprieras ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom expropriationen. Det innebär bl.a. att ersättning ska utgå för störningar som uppkommer av den verksamhet som expropriationen avser om dessa störningar medför en minskning av marknadsvärdet på restfastigheten och det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av likartad inverkan. Ovanstående gäller även när det, som här, är fråga om ersättning för servitutsupplåtelse avseende vägtunnel. Varken lantmäterimyndigheten eller fastighetsdomstolen har beaktat eventuellt buller eller andra immissioner vid bestämmandet av den intrångsersättning som fastighetsägaren har rätt till. Fastighetsdomstolens utslag och lantmäterimyndighetens beslut upphävs och målet återförvisas till Lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
  • MÖD 2021:18:Ersättning för förlorade tomtanläggningar ----- Lantmäterimyndigheten beslutade om fastighetsreglering som innebar att en del av en bostadsfastighet ianspråktogs för breddning av väg vilket medförde att bland annat viss växtlighet gick förlorad. Lantmäteriets tomtanläggningsmetod (LM-rapport 2012:6) har ansetts kunna användas vid bedömning av ersättningen för de förlorade tomtanläggningarna.
  • NJA 2021 s. 676:Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § FBL.
  • MÖD 2015:10:Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.

[K5]10 b §  Om en nyttjanderätt eller ett servitut efter fastighetsregleringen skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad till följd av ett förordnande enligt 33 a § eller 7 kap. 13 §, skall likvidvärdet minskas. Minskningen skall motsvara den belastning som rättigheten medför för tillträdaren, i den mån minskning kan ske utan att skada uppkommer för den som har en fordran med bättre rätt än rättigheten. Kan minskning inte ske fullt ut, skall den ersättning som till följd härav skall betalas fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta som varje sakägare har av regleringen. Lag (1992:1212).

[K5]11 §  Genomföres regleringen på sådant sätt att ägare av fastighet lider förlust genom att fastighetens värde minskas utan att han kan få gottgörelse enligt andra bestämmelser eller genom att han ålägges betala belopp som överstiger fastighetens värdehöjning, skall resultatet av den ekonomiska uppgörelsen enligt 10 § jämkas så, att förlusten täckes. Överstiger den enligt 10 § beräknade ersättningen för vad som genom överföring frångår fastighet i väsentlig mån den värdeminskning som överföringen innebär för fastigheten, skall jämkning ske, om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

[S2]Om kostnaden för att anskaffa egendom, som vid regleringen användes för förstärkning av fastighet, icke överensstämmer med likvidvärdet, skall jämkning enligt första stycket också ske, såvida det ej medför avsevärd olägenhet för sakägare.

  • NJA 1989 s. 431:Vid fastighetsreglering för överföring av vissa områden till bebyggda tomter utanför detaljplan har likvidvärdena för de överförda områdena - med den begränsning som följer av reglerna om jämkning - bestämts enligt den s k genomsnittsvärdeprincipen. 5 kap 10 och 11 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).
  • MÖD 2015:9:Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.
  • NJA 2021 s. 727:Ett exploateringsavtal mellan en kommun och en exploatör ska vid en fastighetsreglering inte behandlas annorlunda än andra avtal mellan sakägare. Ett kommunalt exploateringsavtal med villkor om fastighetsreglering och ersättning för marköverföring har därför inte ansetts innebära att exploatören vid förrättningen samtyckt till avsteg från fastighetsbildningslagens värderingsbestämmelser.

[K5]12 §  Om det vid fastighetsreglering uppkommer sådan skada för sakägare som inte ersätts enligt 10 eller 11 §, skall även den skadan ersättas.

[S2]Är innehavaren av en rättighet, som minskar fastighetens värde, berättigad till ersättning enligt första stycket, skall det likvidvärde som tillgodoräknas fastighetens ägare minskas med det belopp som motsvarar den värdeminskning för fastigheten som rättigheten inneburit. Om likvidvärdet inte kan minskas utan att skada uppkommer för innehavaren av en fordran med bättre rätt, minskas i stället ersättningen till rättighetshavaren med motsvarande belopp.

[S3]Skyldigheten att betala ersättning, som inte motsvaras av minskning i likvidvärde enligt andra stycket, fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomförs på sådant sätt att ersättningen skall lämnas. Lag (1992:1212).

  • MÖD 2015:9:Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.
  • NJA 2021 s. 727:Ett exploateringsavtal mellan en kommun och en exploatör ska vid en fastighetsreglering inte behandlas annorlunda än andra avtal mellan sakägare. Ett kommunalt exploateringsavtal med villkor om fastighetsreglering och ersättning för marköverföring har därför inte ansetts innebära att exploatören vid förrättningen samtyckt till avsteg från fastighetsbildningslagens värderingsbestämmelser.

[K5]12 a §  Efter särskilt yrkande får lantmäterimyndigheten, om det är lämpligt, hänvisa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om sådan ersättning för skada och intrång som är svår att uppskatta i samband med fastighetsregleringen. Ansökan om särskild förrättning skall göras inom den tid, högst tio år, som lantmäterimyndigheten bestämmer.

[S2]Avser regleringen en fastighet som svarar för en fordran, får lantmäterimyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordringshavaren medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om beslutet är väsentligen utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgivande av denne. Lag (1995:1394).

[K5]12 b §  Denna lag är inte tillämplig i fråga om ersättning för skada eller intrång som uppkommer efter fastighetsregleringen och som inte har kunnat förutses vid denna. Lag (1992:1212)

[K5]12 c §  Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får lantmäterimyndigheten vid fastighetsregleringen även pröva ett av en sakägare framställt yrkande om ersättning som har samband med regleringen men som rör ett rättsförhållande som inte skall prövas enligt denna lag.

[S2]Vid prövning enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 4 och 15--18 kap. Kostnaden för lantmäterimyndighetens prövning skall betalas av berörda sakägare solidariskt. Om sakägarna inte har kommit överens om något annat, får lantmäterimyndigheten på yrkande av någon av dem besluta att kostnaden slutligt skall fördelas efter de grunder som anges i 13 §. Lag (1995:1394)

[K5]13 §  Kostnaderna för fastighetsreglering betalas av sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta varje sakägare har av regleringen.

[S2]Om det är lämpligt, får kostnad för särskild åtgärd fördelas för sig. Hade åtgärden kunnat utföras utan samband med regleringen och skulle annan grund för fördelningen av kostnaden då ha gällt, får den grunden tillämpas.

[K5]14 §  Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller liknande tvångsförvärv, skall förvärvaren efter vad som är skäligt åläggas att betala kostnader enligt 13 § och utge ersättning enligt 12 §, såvida regleringen medför att olägenhet av förvärvet undanröjes, minskas eller förebygges. Skyldighet kan också åläggas honom att betala den merkostnad som föranledes av att jämkning sker enligt 11 § för att hindra att fastighetsägare lider förlust.

[S2]Innan någon enligt första stycket ålägges att betala ersättning eller kostnad, skall han få tillfälle att vid förrättningen yttra sig i frågan.

  • RH 2000:40:Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.

[K5]15 §  Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall lantmäterimyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas och utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättningsbeslut annan än fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall omfatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan ske och beloppet fastställts av lantmäterimyndigheten eller blivit slutligt bestämt genom godkännande eller på annat sätt.

[S2]För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag. Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallodagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.

[S3]Om betalningen inte sker inom den tid som har fastställts enligt andra stycket, utgår ränta på obetalt belopp från förfallodagen enligt 6 § räntelagen (1975:635). Har tillträde ägt rum före förfallodagen, utgår ränta på ersättningen även enligt 5 § räntelagen från dagen för tillträdet till dess att betalning sker eller förfallodagen inträder. Om tillträde har skett endast delvis och skyldighet att i sådant fall betala ränta på hela ersättningen skulle vara oskälig, får räntebeloppet jämkas. Lag (1995:1394).

[K5]16 §  Om en fastighet, som undergår värdeminskning genom regleringen eller som helt eller delvis inlöses, svarar för en fordran, skall lantmäterimyndigheten besluta att sådan ersättning jämte ränta som, efter avräkning om sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som ej utgör ersättning enligt 12 § första stycket, 27 § eller 30 § tredje stycket skall inbetalas till den myndighet som regeringen bestämt. Detta gäller dock inte, om innehavarna av samtliga fordringar, för vilka fastigheten svarar, medgivit att ersättning utbetalas direkt till fastighetsägaren. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om regleringen är väsentligen utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgivande av denne.

[S2]Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv auktion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet som i sin helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock innehavare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fastställts men ännu ej förfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som för fordringen i övrigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem procent om året. Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.

[S3]Även i annat fall än som avses i första stycket får lantmäterimyndigheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen.

[S4]Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. Lag (1995:1394).

[K5]17 §  Om samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening berörs av en förrättning, skall föreningen utge ersättning för mark som tillförs samfälligheten och ta emot ersättning för mark som frångår den. Detsamma gäller ersättning med anledning av att servitut bildas, ändras eller upphävs.

[S2]Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet att uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen betalas ut till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att den ersättning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. Endast om en sådan begäran framställs, skall lantmäterimyndigheten i ersättningsbeslutet ange varje delägares andel.

[S3]Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas till myndighet skall räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, styrelse eller förvaltare. Lag (1995:1394).

Överenskommelse mellan sakägare m. m.

[K5]18 §  Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

  1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter som beröres av regleringen medger det,
  2. 6 § andra stycket, 7 och 10-12 §§ samt 15 § tredje stycket, om de sakägare vilkas rätt är beroende av åtgärden samtycker till det,
  3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomträtt, även tomträttshavaren medger det,
  4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmelserna icke sker i otillbörligt syfte.

[S2]Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10-14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

[S3]Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom. Sådant samtycke av sambo som avses i 23 § sambolagen (2003:376) krävs dock endast om ärende om anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel av anmälan enligt 5 § andra stycket samma lag var upptaget på inskrivningsdag när medgivandet gjordes.

[S4]Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör samfälld mark skall, om samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening, lämnas av föreningen i stället för av delägarna. Lag (2003:380).

  • RH 2000:40:Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.
  • NJA 2014 s. 545:Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.
  • NJA 2001 s. 456:Genom fastighetsreglering överfördes - med fastighetsägarnas medgivande - mark omfattande en hel jordbruksfastighet till en annan sådan fastighet. Den överförda marken var utarrenderad. Någon skyldighet att hembjuda fastigheten till arrendatorn enligt reglerna i 5 § lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället har inte ansetts föreligga.
  • NJA 1984 s. 531:Överenskommelse, träffad före anläggningsförrättning (I) eller fastighetsbildningsförrättning (II och III), har under vissa förutsättningar ansetts innebära ett medgivande enligt 16 § anläggningslagen respektive 5 kap 18 § FBL. Tillika frågor om förutsättningar för att fastighetsbildningsförrättning skall kunna handläggas utan sammanträde och kommunikation med sakägare. 4 kap 14 och 15 §§ FBL. (II och III).
  • RH 2005:40:Fastighetsbildningsmål. Förbud enligt 4 § lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna att överlåta fastighets andel i skogsallmänning hindrade inte att sådan andel överfördes från en fastighet till en annan genom fastighetsreglering.
  • NJA 2021 s. 727:Ett exploateringsavtal mellan en kommun och en exploatör ska vid en fastighetsreglering inte behandlas annorlunda än andra avtal mellan sakägare. Ett kommunalt exploateringsavtal med villkor om fastighetsreglering och ersättning för marköverföring har därför inte ansetts innebära att exploatören vid förrättningen samtyckt till avsteg från fastighetsbildningslagens värderingsbestämmelser.

[K5]19 §  Avser fastighetsregleringen en fastighet som har upplåtits med tomträtt, tillämpas 16 § i fråga om ersättning som tillkommer tomträttshavaren samt 12 a § andra stycket och 18 § andra stycket beträffande fordran i tomträtten. Lag (1992:1212).

[K5]20 §  Om fastighets graderingvärde ökas med tillämpning av 18 § första stycket 3, skall i lag eller annan författning föreskrivna inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom äga motsvarande tillämpning. Skulle tillstånd eller annan prövning av myndighet fordras vid förvärv genom köp, skall frågan om tillstånd till ökningen underställas myndigheten. Lag (1979:232).

  • NJA 2001 s. 456:Genom fastighetsreglering överfördes - med fastighetsägarnas medgivande - mark omfattande en hel jordbruksfastighet till en annan sådan fastighet. Den överförda marken var utarrenderad. Någon skyldighet att hembjuda fastigheten till arrendatorn enligt reglerna i 5 § lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället har inte ansetts föreligga.

Inskränkningar i rätten att nyttja egendom

[K5]21 §  Lantmäterimyndigheten kan förordna att skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandtäkt icke får bedrivas eller att för sådan åtgärd skall gälla särskilda villkor som myndigheten bestämmer.

[S2]Förordnande enligt första stycket får meddelas endast om det kan befaras att regleringen eljest väsentligt försvåras eller att oriktiga ersättningsbelopp fastställes. Lag (1995:1394).

[K5]22 §  Om det behövs för att underlätta förrättningen och säkerställa dess resultat, kan lantmäterimyndigheten förbjuda att byggnader uppförs, byggs till, byggs om eller sätts i stånd utan myndighetens medgivande. Sådant medgivande får vägras endast om åtgärden väsentligt försvårar regleringen. Lag (1995:1394).

[K5]23 §  Har förordnande enligt 21 eller 22 § tillkännagivits vid sammanträde, gäller det omedelbart. Meddelas förordnandet i annan ordning, gäller det mot var och en som fått kännedom om det.

[S2]Förordnandet skall upphävas när ändamålet förfallit. Om förordnandet ej upphävts, gäller det till dess ersättningsfrågor angående den mark som beröres av förordnandet slutligt avgjorts. I den mån förordnandet omfattar mark som skall överföras, upphör förbudet i stället vid tillträdet.

Rivning och flyttning av byggnad

[K5]24 §  Beslut om rivning av byggnad får meddelas, om möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning därigenom väsentligt underlättas och byggnaden är obehövlig för den fastighet till vilken den hör. Är byggnadens värde obetydligt, får sådant beslut meddelas, om ändamålsenlig fastighetsindelning främjas genom att byggnaden rives. Rivning får ej beslutas, om väsentlig olägenhet uppkommer för sakägare.

[S2]Rives byggnad, är ägaren berättigad till ersättning motsvarande byggnadens värde för honom. I övrigt äger 12 § motsvarande tillämpning i fall som här avses. Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som föreskrivits beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna.

[S3]Med samtycke av de sakägare vilkas rätt beröres får bestämmelserna i första och andra styckena åsidosättas med den begränsning som följer av 18 § andra stycket och 19 §.

[K5]25 §  Beslut om flyttning av byggnad eller annan anläggning får meddelas, om flyttningen väsentligt underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning samt fördelarna överväger de kostnader och olägenheter som är förenade med flyttningen. Flyttning får dock ej beslutas, om väsentlig olägenhet uppkommer för sakägare.

[S2]Har byggnad uppförts i strid mot förordnande enligt 22 §, får beslut om flyttning av byggnaden meddelas utan hänsyn till de kostnader och olägenheter som uppkommer för sakägare. Detsamma gäller byggnad som iståndsatts i strid mot dylikt förordnande, såvida ägaren med stöd av första stycket kunnat åläggas flytta byggnaden, om iståndsättandet ej ägt rum.

[S3]På begäran av ägaren får även eljest flyttning av byggnad eller annan anläggning beslutas, om flyttningen är av betydelse för honom.

[K5]26 §  I beslut om flyttning skall anges när flyttningen skall vara slutförd.

[S2]Flyttning får utföras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om ägaren begär det innan förrättningen avslutats eller det eljest är lämpligt.

[K5]27 §  Ägare av byggnad eller annan anläggning som flyttas är berättigad till ersättning för de kostnader som flyttningen beräknas komma att orsaka honom.

[S2]Är byggnaden i sådant skick att ombyggnad eller förbättring behövs, skall flyttningsersättningen jämkas. Jämkning skall också ske, om det föreligger anbud om förvärv av byggnad till visst pris samt det är fördelaktigare att sälja byggnaden enligt anbudet och uppföra nybyggnad än att flytta den gamla byggnaden eller om det framgår av omständigheterna att ägaren icke kommer att återuppföra den.

[S3]Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som föreskrivits beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna. Lantmäterimyndigheten kan förordna att ersättningen icke skall ingå i avräkning enligt 15 §. I sådant förordnande anges när ersättningebn skall betalas. Lantmäterimyndigheten får föreskriva att skälig del av ersättningen skall betalas först sedan flyttningen utförts. Försummar byggnadens ägare att verkställa flyttningen inom den bestämda tiden, förfaller hans rätt till ersättningsbelopp beträffande vilket sådan föreskrift meddelats. Lag (1995:1394).

[K5]28 §  Om flyttning av byggnad beslutats med stöd av 25 § andra stycket, har ägaren ej rätt till ersättning för flyttningskostnaderna. I fråga om byggnad som utan medgivande satts i stånd under pågående reglering utgår dock ersättning, som bestämmes med hänsyn till byggnadens beskaffenhet före iståndsättandet.

[S2]Vid fördelning av skyldigheten att betala ersättning för flyttning enligt 25 § tredje stycket får ingen annan än ägaren belastas med högre ersättningsbelopp än som svarar mot nyttan för honom.

[S3]Träffar de sakägare vilkas rätt beröres överenskommelse om flyttningsersättningens storlek eller om ersättningsskyldighetens fördelning, gäller överenskommelsen, såvitt angår fastighet vars ägare skall utge ersättning, med den begränsning som följer av 18 § andra stycket och 19 §.

[K5]29 §  Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbeslutet. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 27 §.

Tillträde

[K5]30 §  Tillträde sker vid den tidpunkt som lantmäterimyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder annat, får tillträde ej bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. I beslut om tillträde skall förbehåll göras för den rätt som enligt 7 kap. 29 § andra stycket jordabalken kan tillkomma hyresgäst.

[S2]Har bestämmelse om tillträde icke meddelats, sker tillträde när uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del.

[S3]Sker tillträde icke samtidigt beträffande all egendom som ingår i regleringen och uppkommer därigenom väsentlig olägenhet för sakägare, har denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas av den som har nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om ersättning upptages endast om yrkande framställes.

[S4]Har tillträde skett och är det ej uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall lantmäterimyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Har förskott bestämts, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Lag (2000:233).

[K5]30 a §  Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får lantmäterimyndigheten medge att tillträde sker utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträde). Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslutande endast om fastighetsbildningsbeslutet får överklagas särskilt.

[S2]Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall lantmäterimyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Lantmäterimyndigheten skall vidare föreskriva att den tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersättning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå, om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet äger 7 kap.7 och 8 §§expropriationslagen (1972:719) motsvarande tillämpning.

[S3]Lantmäterimyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort vad lantmäterimyndigheten har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, är medgivandet förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga kraft.

[S4]Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats. Lag (1995:1394).

  • NJA 2008 s. 510:Frågor om rätt till intrångsersättning för ledningsrätt avseende anläggningar för telekommunikation när ledningsrätten upplåtits i stället för tidigare nyttjanderätt (I-III).
  • MÖD 2021:9:Förtida tillträde ----- I mål om inrättande av gemensamhetsanläggning för i huvudsak befintlig brygga och parkeringsplats som tidigare upplåtits genom arrendeavtal har Mark- och miljööverdomstolen bifallit yrkande om förtida tillträde. Som skäl för beslutet har angetts att då gemensamhets-anläggningen enbart avser i huvudsak fortsatt oförändrad användning innebär det förtida tillträdet att risk för kapitalförstöring undviks.

[K5]30 b §  Är mark som överförs genom fastighetsreglering belastad med nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft och skall rättigheten enligt 7 kap. 29 § jordabalken inte gälla mot tillträdaren, upphör rättigheten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 a § gäller för tillträdet eller vid den senare tidpunkt som lantmäterimyndigheten föreskriver. Utgörs rättigheten av jordbruksarrende, inträder arrendatorns skyldighet att avträda marken dock tidigast på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det att arrendatorn fick underrättelse om att regleringen påkallats. Lag (1995:1394).

[K5]31 §  Den som avträder mark får under ett år ha kvar byggnad eller annan anläggning som skall flyttas samt upplag. Finns växande gröda på åker som tillträdes, får avträdaren bärga grödan.

[S2]Första stycket gäller endast om lantmäterimyndigheten ej bestämmer annat.

[S3]Om det främjar genomförandet av regleringen, kan den som avträder skogbevuxen mark berättigas att under en tid av högst fem år från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del uttaga utstämplad skog på marken till särskilt angivet värde. Föreligger på grund av förhållande, som avträdaren icke råder över, hinder för honom att tillgodogöra sig skogen inom den bestämda tiden, skall markens ägare betala ersättning i pengar för vad som ej kan uttagas. Väckes ej talan om sådan ersättning inom ett år från det tiden utgick, är rätten till talan förlorad. Lag (2000:233).

[K5]32 §  Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av egendomen.

Nyttjanderätt m. m.

[K5]33 §  Är nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad till visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fastighet eller till samfällighet, skall lantmäterimyndigheten, om sakägare begär det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för nyttjanderättens utövning på mark som efter fastighetsregleringen hör till den fastighet i vilken nyttjanderätten upplåtits. Lag (1995:1394).

[K5]33 a §  Om en nyttjanderätt gäller i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering överförs till en annan fastighet, skall lantmäterimyndigheten förordna att nyttjanderätten skall fortsätta att gälla i den överförda egendomen, om någon sakägare begär det samt åtgärden är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen. Är ett arrende enligt lag förenat med rätt till förlängning, skall ett sådant förordnande meddelas på yrkande av arrendatorn, om denne visar beaktansvärda skäl för ett fortsatt arrende samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med regleringen.

[S2]Ett förordnande enligt första stycket innebär att upplåtelsen, såvitt avser den överförda egendomen, gäller mot tillträdaren som om denne förvärvat den genom en överlåtelse vid vilken har gjorts förbehåll om upplåtelsen. Lantmäterimyndigheten får dock föreskriva sådan jämkning av upplåtelsevillkoren som behövs. Ett förordnande enligt första stycket får meddelas utan att nyttjanderättshavaren har blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är till olägenhet för honom och det även i övrigt framstår som obehövligt att höra honom.

[S3]Ett förordnande enligt första stycket skall redovisas i fastighetsbildningsbeslutet. Om nyttjanderätten är inskriven i fastighetsregistrets inskrivningsdel, skall underrättelse om förordnandet lämnas till inskrivningsmyndigheten när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Lag (2000:233).

  • NJA 2000 s. 10:Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan fastighetsägarna. Även fråga om tillämpning av 14 kap 8 § andra stycket rättegångsbalken.

[K5]34 §  Beröres nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft av fastighetsreglering, är rättighetshavaren sakägare vid förrättningen, om regleringen har betydelse för honom. Lag (1971:1035).

  • NJA 2013 s. 783:Ägarna till en byggnad har påstått nyttjanderätt till den mark där byggnaden står. Eftersom påståendet inte har varit uppenbart ogrundat har ansetts att de vid fastighetsreglering rörande marken ska behandlas som sakägare. Även fråga om en anvisning bör lämnas i samband med återförvisning till Lantmäteriet om att byggnadens ägare ska beredas tillfälle att väcka talan om nyttjanderätten.
  • NJA 1998 s. 142:Genom fastighetsreglering upphävdes ett servitut avseende rätt till överfart över en järnväg. Järnvägsövergången var enda utfart från ett fritidshus beläget på ett område av den härskande fastigheten som var upplåtet med nyttjanderätt. Nyttjanderättshavaren har ansetts vara sakägare vid fastighetsbildningsförrättningen. Även fråga om förrättningsmyndighetens skyldighet att utreda vilka som är sakägare.
  • NJA 1991 s. 37:Genom fastighetsreglering överfördes samfälld mark till annan fastighet utan att en granne, som nyttjat två vägar och en byggnad på området, hördes i ärendet. Underlåtenheten att utreda rätten till vägarna och byggnaden har ansetts som domvilla och medfört att förrättningen efter besvär av grannen undanröjts.
  • NJA 2001 s. 593:Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
  • NJA 1987 s. 831:Nyttjanderättshavare som enligt 5 kap 34 § FBL är sakägare vid förrättning för fastighetsreglering är behörig att föra talan mot beslut om sådan reglering.
  • NJA 1989 s. 20:Genom fastighetsreglering överförde fastighetsbildningsmyndighet två fastigheter till en tredje. Regleringen medförde att en partiell nyttjanderätt i de två utplånade fastigheterna upphörde att gälla utan att ersättning utgick till nyttjanderättshavaren. Fråga om sättet för fastighetsregleringens genomförande (5 kap 6 § 2 st FBL). Beaktande av 2 kap 18 § RF?

[K5]34 a §  Lantmäterimyndigheten får föreskriva att en nyttjanderätt som har tillkommit genom expropriation eller något annat sådant förfogande skall upphöra, om det är uppenbart att nyttjanderätten inte längre behövs och upphörandet är av betydelse för regleringen. I annat fall får föreskrivas sådan ändring av villkoren för nyttjanderätten som behövs med hänsyn till ändamålet med fastighetsbildningen, under förutsättning att syftet med nyttjanderätten inte därigenom motverkas. Lag (1995:1394).

Ansvarsbestämmelse

[K5]35 §  Den som uppsåtligen överträder förordnande som meddelats med stöd av 21 § dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Verkställighet av lantmäterimyndighetens ersättningsbeslut

[K5]36 §  Lantmäterimyndighetens beslut att med stöd av bestämmelserna i detta kapitel förplikta någon att lämna ersättning till en sakägare får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Lag (1995:1394).

6 kap. Särskilda bestämmelser om samfällighet

  • MÖD 2014:50:Fastighetsreglering avseende överföring av andelar i samfällighet ----- Förrättningen avsåg överföring enligt en överenskommelse av andelar i en samfälld strandplats, från en lantbruksfastighet till en lantbruksfastighet respektive en fritidsfastighet. Syftet var bl.a. att tillskapa båtplatser. En fråga i målet var om övriga delägare i samfälligheten var att betrakta som sakägare då deras andelstal inte ändrades. Eftersom förrättningen kan ha betydelse för deras rätt är de sakägare, trots innehållet i 6 kap. 5 § FBL. Bestämmelsen anger att delägare vars andelstal inte ändras inte behöver biträda en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet. Den innebär ett undantag från regeln att delägare ska vara överens, men inte att en förändring alltid kan genomföras mot delägarnas vilja. Således kan delägare vars andelstal inte ändras jämväl vara sakägare i en förrättning. Mark- och miljööverdomstolen har även i sakfrågan delat Lantmäteriets och mark- och miljödomstolens bedömning att det finns bättre sätt att tillgodose ändamålet med upplåtelsen. Beslutet att ställa in förrättningen har därför stått fast.

[K6]1 §  För ett ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter får en samfällighet bildas, om inte ändamålet kan tillgodoses bättre på annat sätt.

[S2]En samfällighet får inte bildas för andra fastigheter än sådana där det är av väsentlig betydelse att de har del i samfälligheten.

[S3]En fastighets andel i en samfällighet bestäms efter vad som är ändamålsenligt och skäligt med hänsyn till omständigheterna.

[S4]Denna paragraf gäller inte en samfällighetsbildning som avses i 2 eller 4 §. Lag (2014:205).

Prop. 2013/14:58: En samfällighet får inte bildas för andra fastigheter än sådana där det är av väsentlig betydelse att de har del i samfälligheten.

En fastighets andel i en samfällighet bestäms efter vad som är ändamålsenligt och skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Denna paragraf gäller inte en samfällighetsbildning som avses i 2 eller 4 §.

I paragrafen anges för vilka ändamål samt för ...

[K6]2 §  Är skogsmark uppdelad på sådant sätt att ett tillfredsställande utnyttjande av skogen hindras väsentligt, får samfällighet för skogsbruksändamål (gemensamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en för bättrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses på annat sätt. Fastighets enskilda mark får dock intagas i gemensamhetsskog endast om marken är väsentligen utan betydelse för fastighetens behov av skogsprodukter och gemensamhetsskogen får sådan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift.

[S2]Ingår skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8 kap. 1 §, får marken avsättas till gemensamhetsskog, om detta ökar möjligheterna att utnyttja skogen och marken ej hör till jordbruksfastighet eller till sådan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift.

[S3]Fastighets andel i gemensamhetsskog bestämmes efter graderingsvärdet för den mark som fastigheten avstår. Om det är lämpligt, får mindre jämkning av andelstalet ske.

2 a § Har upphävts genom lag (2012:181).

[K6]3 §  Efter överenskommelse mellan ägarna av de fastigheter som skall ha del i samfälligheten får avvikelse ske från 1 § andra stycket.

[S2]Med samtycke av fastighetsägaren får mark avsättas till gemensamhetsskog, även om villkoren i 2 § första och andra styckena icke är uppfyllda. Avsteg från 2 § tredje stycket får göras, om ägarna av de berörda fastigheterna samtycker.

[K6]4 §  Om särskilda skäl föreligger, får samfällighet uppdelas i nya samfälligheter. Delaktigheten i de nya samfälligheterna bestämmes efter vad som med hänsyn till omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

[K6]5 §  Bestämmelserna i 1--3 §§ äger motsvarande tillämpning när fråga uppkommer att överföra mark till samfällighet i utbyte mot andel i samfälligheten eller att eljest överföra andel i samfällighet. Överenskommelse om överföring av andel i samfällighet som avses i 1 § behöver dock ej biträdas av delägare för vilken åtgärden icke medför ändrat andelstal.

[K6]6 §  Överförs mark från en samfällighet eller upplåts eller ändras servitut i samfälld mark, utgår ersättning endast till delägare som har framställt yrkande om det under förrättningen. Ersättning till en delägare ska dock fastställas utan yrkande när den kan antas överstiga tre procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde året innan förrättningen påbörjades. Ersättning ska alltid fastställas utan yrkande när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i annat fall ersättning enligt 5 kap. 17 § andra stycket ska utbetalas till någon som företräder delägarna. Lag (2010:1211).

[K6]7 §  Om en samfällighet inte brukas av delägare för gemensamt ändamål och det är uppenbart att ersättning enligt 6 § inte behöver fastställas utan yrkande, får underrättelse om förrättningsansökningen lämnas till någon eller några av de delägare som inte på annan grund är sakägare i förrättningen. Fastighetsbildningsbeslut får i sådana fall meddelas och förrättningen avslutas utan att samtliga delägare i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig i förrättningen. Lag (1992:1212).

7 kap. Särskilda bestämmelser om servitut, ledningsrätt och överföring av fastighetstillbehör

  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.
  • MÖD 2014:22:Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.

[K7]1 §  Servitut som bildas genom fastighetsreglering ska vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande ska hänsyn inte tas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.

[S2]Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet inte innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får inte bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut ska gälla endast så länge ändamålet inte tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.

[S3]För bildande av servitut som det har meddelats bestämmelser om i en detaljplan gäller inte första stycket och 5 kap. 8 §. Lag (2010:1003).

  • NJA 1996 s. 776:Upplåtelse av rätt att för träning och motion av travhästar använda ett område av en fastighet har i visst fall ansetts utgöra ett sådant totalt ianspråktagande av området att den inte bör tillåtas som servitut.
  • NJA 2014 s. 228:En fastighet kan beredas rätten till ett servitut till väg på en annan fastighet enligt 49 § anläggningslagen endast om servitutet har en direkt anknytning till och är av väsentlig betydelse för behovet av enskild väg för samfärdsel och transporter till och från fastigheten.
  • RH 2006:8:Hinder förelåg enligt anläggningslagen att inrätta en gemensamhetsanläggning för vägändamål inom detaljplan. Anläggningen skulle tillgodose såväl villafastigheters utfartsbehov som allmän gångtrafik och bestreds av ägarna till villafastigheterna. Däremot förelåg inte hinder att bilda ett servitut för allmän gångtrafik enligt 7 kap. fastighetsbildningslagen till förmån för en kommunägd fastighet för allmän plats.
  • NJA 1991 s. 177:Servitut avseende rätt att hålla sjömärke m m för farled i allmän hamn har ansetts genom fastighetsreglering kunna bildas till förmån för fastighet där centrum för hamnverksamheten är belägen.

[K7]2 §  Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra fram ledning eller annan anordning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.

[S2]Servitut som avser vattenverksamhet och kan upplåtas med stöd av 28 kap. 10 § miljöbalken får bildas genom fastighetsreglering endast om tillstånd till verksamheten har meddelats enligt vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken eller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut till förmån för vattenverksamhet som kan upplåtas enligt miljöbalken får inte bildas genom fastighetsreglering.

[S3]Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. Lag (2006:41).

  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.

[K7]3 §  Ändring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begränsning, flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt meddelande av nya eller ändrade föreskrifter i fråga om utövningen som föranledes därav. Servitutsbelastningen får dock ej ökas eller minskas i nämnvärd mån.

[S2]Upphävande av servitut genom fastighetsreglering får begränsas till att avse viss i servitutet ingående befogenhet, om det kan ske utan att servitutet i övrigt äventyras.

  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
  • RH 2007:29:Fråga om förutsättningar för att genom fastighetsreglering ändra ett vägservitut bildat vid avstyckning.

[K7]4 §  För att servitut ska få ändras krävs att det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen.

[S2]Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst, får servitutet ändras, om det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse. Lag (2010:1003).

  • MÖD 2017:48:Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.
  • MÖD 2015:10:Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.

[K7]5 §  Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas genom ändring, får servitutet upphävas.

[S2]Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servitutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsamma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

[S3]Om det är uppenbart att ett servitut är övergivet och att ett upphävande av servitutet inte minskar den härskande fastighetens värde, får servitutet upphävas utan att ägaren av denna fastighet har getts tillfälle att yttra sig i förrättningen. Lantmäterimyndigheten skall dock alltid skicka en underrättelse om förrättningsansökan till ägare med känd postadress. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 7 kap. 5 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag.)

I tredje stycket finns särskilda bestämmelser om upphävande av vissa övergivna servitut. Bestämmelserna innebär att servitut som är uppenbart övergivna och utan betydelse för den härskande fastighetens värde får upphävas utan att ägaren av den härskande fastigheten bereds tillfälle att yttra sig. Såsom framgår av 4 kap. 15 och 18 §§ i deras ...

  • NJA 1981 s. 733:Jaktservitut har genom fastighetsreglering upphävts, enär servitutet ansetts ej behövas för den härskande fastigheten (7 kap 5 § 2 st fastighetsbildningslagen). Beslutet har vunnit laga kraft. Fråga huruvida ersättning till den härskande fastighetens ägare med anledning av servitutets upphävande kunde utgå.
  • MÖD 2017:48:Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.
  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.
  • MÖD 2015:10:Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.
  • NJA 1990 s. 389:Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.

[K7]6 §  För ändring eller upphävande av servitut vid sådan fastighetsreglering som avser ändring i fastighetsindelningen gäller inte de i 4 och 5 §§ föreskrivna särskilda villkoren, om åtgärden är av betydelse för regleringen.

[S2]För ändring eller upphävande av servitut som det har meddelats bestämmelser om i en detaljplan gäller inte 4 och 5 §§ samt 5 kap. 8 §. Lag (2010:1003).

[K7]7 §  I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering får servitut, som redan finns och ej kan utövas jämsides med det nya, ändras eller upphävas även om det icke skulle vara medgivet enligt 4--6 §§.

[K7]8 §  Efter överenskommelse mellan ägarna av den härskande och den tjänande fastigheten får servitut ändras eller upphävas genom fastighetsreglering utan hinder av 4--7 §§.

  • MÖD 2018:12:Fastighetsbestämning ----- Lantmäteriet har genom fastighetsbestämning fastställt omfattning och läget av ett vägservitut samt därefter beslutat om ändring av servitutet genom fastighetsreglering. Till grund för beslutet om fastighetsreglering har Lantmäteriet lagt en överenskommelse mellan parterna. Eftersom en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL innebär att en fastighetsreglering kan ske utan beaktande av de krav som ska skydda enskilda intressen och då en överenskommelse som huvudregel inte kan frånträdas, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen av betydelse att parterna förstår att en överenskommelse är bindande och vad den innebär. Det är också viktigt att lantmätaren försäkrar sig om att parterna är införstådda med att de har träffat en överenskommelse. Med hänsyn till omständigheterna i målet fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var osannolikt att den klagande i målet kunde ha uppfattat det som att en bindande överenskommelse inte förelåg. Med hänsyn till detta ansåg domstolen att det inte fanns en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL. Målet återförvisades till Lantmäteriet.

[K7]9 §  Servitut, som avser vattenverksamhet och har tillkommit med stöd av 28 kap. 10 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller upphävas endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för verksamheten. Andra servitut som har tillkommit med stöd av miljöbalkens regler om vattenverksamhet eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

[S2]Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. Lag (1998:865).

  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.

[K7]10 §  Servitut får bildas, ändras eller upphävas utan särskild ansökan, om åtgärden är av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och företages i samband med denna.

  • NJA 2001 s. 593:Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
  • NJA 2013 s. 135:En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.

[K7]11 §  Uppkommer i samband med fastighetsreglering fråga om att bilda, ändra eller upphäva ledningsrätt, får lantmäterimyndigheten förordna att frågan skall prövas enligt ledningsrättslagen (1973:1144). Lag (1995:1394).

Införd: SFS 1973:1146 (None)
Ändrad: SFS 1995:1394 (None)

[K7]12 §  Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får lantmäterimyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 §. Lag (1995:1394).

[K7]14 §  Lantmäterimyndigheten får besluta att sådana byggnader eller andra anläggningar, som enligt 2 kap. 1 § jordabalken hör till en fastighet och är ägnade för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser, skall överföras till den härskande fastigheten. Genom beslutet övergår äganderätten till byggnaden eller anläggningen till ägaren av den härskande fastigheten.

[S2]En byggnad får dock överföras endast om

  1. det inte uppkommer väsentlig olägenhet för någon sakägare och
  2. byggnaden har ett obetydligt värde eller överföringen i betydande mån förbättrar möjligheterna att åstadkomma en ändamålsenlig markanvändning.

[S3]Om de sakägare vilkas rätt berörs av åtgärden medger det, får avsteg göras från andra stycket. Lag (2001:890).

[K8]1 §  Har fastighetsreglering till syfte att inom område, som omfattar mark till ett flertal fastigheter med skilda ägare, åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet och är det ett väsentligt intresse från allmän synpunkt att storleksförändringar därvid genomföres, får lantmäterimyndigheten förordna att fastighet som ingår i regleringen eller del av sådan fastighet skall genom inlösen avstås för att överföras till annan fastighet. För inlösen gäller de begränsningar som föreskrives i 2 och 3 §§. Lag (1995:1394).

[K8]2 §  Inlösen får ej ske, om syftet med överföringen skäligen kan vinnas på annat sätt.

[S2]Fastighet får icke till någon del inlösas, om den uppfyller de i 3 kap. uppställda kraven på lämplighet. Ej heller får mark som ingår i eller är avsedd att intagas i gemensamhetsskog inlösas.

[S3]Om del av fastighet efter regleringens genomförande icke lämpligen skulle kunna användas tillsammans med fastighetens övriga ägor och ej heller med fördel skulle kunna utnyttjas för sig, får inlösen av fastighetsdelen ske, även om fastigheten uppfyller lämplighetskraven i 3 kap.

[K8]3 §  Inlösen får icke ske, om avsevärd olägenhet därigenom skulle uppkomma för fastighetens ägare eller brukare. Vid bedömning huruvida sådan olägenhet skulle uppkomma får hänsyn icke tagas till anordning som vidtagits i syfte att hindra inlösen.

[K8]4 §  Tillhör områden som enligt en detaljplan ska bilda en fastighet olika ägare, får ägare av sådant område på begäran lösa återstoden av den blivande fastigheten utan hinder av de inskränkningar beträffande inlösen som framgår av 5 kap. 7 § och av 13 §§ i detta kapitel. Yrkas inlösen av flera, äger den företräde vars område vid uppskattning åsätts största värdet. Åsätts områdena lika värde, äger den företräde som först yrkat inlösen. Om ändringar i fastighetsindelningen samtidigt genomförs med tillämpning av 5 kap., ska dessa beaktas vid uppskattningen. Lag (2010:1003).

[K8]5 §  Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas när

  1. olika delar av en byggnad eller annan anläggning hör till skilda fastigheter,
  2. minst en del av anläggningen hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme, och
  3. anläggningen eller en sådan del av anläggningen som avses under 2 har skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål och detta förhållande väsentligt försvårar en ändamålsenlig användning av en angränsande fastighet.

[S2]I fall som avses i första stycket får ägaren av en av de fastigheter som avses i första stycket 1 på begäran lösa in de tredimensionella fastigheter och tredimensionella fastighetsutrymmen som anläggningen eller anläggningsdelen hör till. Om flera fastighetsägare begär inlösen, skall inlösen ske på det sätt som leder till den lämpligaste fastighetsindelningen. Är flera inlösenalternativ lika lämpliga, skall företräde ges till den fastighetsägare vars del av anläggningen beräknas ha det största värdet eller, om flera delar beräknas ha lika värde, till den fastighetsägare som först har begärt inlösen. Om det samtidigt genomförs ändringar i fastighetsindelningen med tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.

[S3]Om förutsättningarna enligt första stycket föreligger men någon inlösen enligt andra stycket inte sker, skall lantmäterimyndigheten förordna att de tredimensionella fastigheter och tredimensionella fastighetsutrymmen som anläggningen eller anläggningsdelen hör till skall avstås genom inlösen och överföras till den fastighet som de skulle ha hört till om några tredimensionella fastigheter eller tredimensionella fastighetsutrymmen inte hade bildats.

[S4]Inlösen enligt andra eller tredje stycket får inte ske om det kan antas att den tredimensionella fastigheten eller det tredimensionella fastighetsutrymmet kommer att få fortsatt användning för sitt ändamål inom en nära framtid. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Jfr 8 kap. 5 § och 8 kap. 6 § första stycket i utredningens förslag respektive 8 kap. 5 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om inlösen. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 8.6.

Bestämmelserna kan tillämpas när en tredimensionell fastighet eller motsvarande utrymme ...

[K8]6 §  Om en anläggning, som i sin helhet hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme, har skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål och detta förhållande väsentligt försvårar en ändamålsenlig användning av en angränsande fastighet, tillämpas 5 § tredje och fjärde styckena. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr 8 kap. 6 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen, som är ny, kompletterar reglerna i 5 §. Skälen bakom den har angetts i avsnitt 8.6. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets ...

[K8]7 §  Det som sägs i 5 § andra-fjärde styckena och 6 § gäller också om anläggningen inte har uppförts inom den tid som har beslutats enligt 4 kap. 25 a §. Lag (2020:363).

Prop. 2019/20:125: I paragrafen görs en ändring av rättelsekaraktär.

Prop. 2002/03:116: (Jfr 8 kap. 6 § andra stycket i utredningens förslag och 8 kap. 7 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen är ny och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Skälen för förslaget framgår av avsnitt 8.6. Nuvarande 8 kap. 7 § föreslås få beteckningen 8 kap. 9 §.

Paragrafen anger att bestämmelserna om inlösen i 5 § andra–fjärde styckena och 6 § skall tillämpas ...

[K8]8 §  Inlösen enligt 5-7 §§ får ske trots bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 5 kap. 7 § samt 1-3 §§ i detta kapitel. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Jfr 8 kap. 5 § andra stycket i utredningens förslag och 8 kap. 8 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen, som är ny, innehåller huvudsakligen vissa undantag från annars tillämpliga regler om fastighetsreglering. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 8.6.

Av paragrafen framgår att vissa av de bestämmelser som annars gäller vid fastighetsreglering inte gäller ...

[K8]9 §  Om inlösen enligt 5-7 §§ av en del av en fastighet skulle medföra att en återstående del av fastigheten till följd därav inte längre kan användas för sitt ändamål, får inlösen ske endast om även denna del inlöses. Lag (2003:628).

Prop. 2002/03:116: (Jfr 8 kap. 5 § andra stycket i utredningens förslag och 8 kap. 9 § i förslaget i utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafen, som är ny, rör den situationen att det bara finns grund för inlösen av en del av en tredimensionell fastighet eller motsvarande utrymme. Om återstoden av fastigheten till följd av förlusten av det inlösta utrymmet inte längre kan användas på ett ändamålsenligt sätt, skall även denna del inlösas. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 5 kap. 8 c §.

[K8]10 §  När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

[S2]Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet. Lag (2003:628).

[K9]1 §  Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av lantmäterimyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

[S2]Ett beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen. Beslutet får inte heller avse vattenverksamhet, utom

  1. sådan dränering av jordbruksmark som enligt 11 kap. 13 § andra stycket miljöbalken inte kräver tillstånd, och
  2. annan markavvattning, vars inverkan på vattenförhållandena uppenbarligen inte skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen.

[S3]Kan till följd av andra stycket vattenverksamhet eller annat företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får lantmäterimyndig- heten förordna om prövning enligt miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller enligt anläggningslagen. Lag (1998:865).

[K9]2 §  Gemensamt arbete ombesörjes av sakägarna enligt vad de överenskommer. Om sakägare begär det eller lantmäterimyndigheten finner det behövligt, skall dock arbetet och vad som sammanhänger därmed ombesörjas av en eller flera sysslomän. Lag (1995:1394).

[K9]3 §  Har syssloman utsetts för att ombesörja gemensamt arbete, beslutar lantmäterimyndigheten, om det behövs, hur kostnaderna för företaget skall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av kostnadsfördelningen. Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet förskottera de för sysslomannens verksamhet behövliga medlen på grundval av debiteringslängd som upprättas av sysslomannen.

[S2]I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som belöper på varje sakägare och när betalning skall ske. Längden skall framläggas för granskning på förrättningssammanträde. Lag (1995:1394).

[K9]4 §  Är sakägare missnöjd med utdebiteringen, kan han begära rättelse hos lantmäterimyndigheten. Begäran om rättelse skall framställas vid det sammanträde då längden framlägges för granskning.

[S2]Om myndigheten ej förordnar annat när den prövar begäran om rättelse, får debiterat och till betalning förfallet belopp uttagas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om fordran, för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft.

[S3]Kan förskott som påförts sakägare ej uttagas hos honom, skall sysslomannen fördela bristen mellan övriga sakägare i förhållande till deras inbördes bidragsskyldighet. Lag (1995:1394).

[K9]5 §  När syssloman frånträder sitt uppdrag, skall han avge redovisning för sin förvaltning. Redovisningen skall framläggas på förrättningssammanträde.

[S2]Lantmäterimyndigheten kan förelägga syssloman att lämna upplysningar om förvaltningen. Myndigheten kan också förordna någon att granska förvaltningen och avge berättelse över granskningen.

[S3]Sakägare som vill klandra sysslomannens redovisning eller eljest föra talan mot denne med anledning av förvaltningen skall väcka talan vid mark- och miljödomstol, som anges i 15 kap. 1 §, inom tre månader från den dag då redovisningen framlades på sammanträde. Väckes ej talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad, om talan ej grundas på att sysslomannen begått brottslig handling. Lag (2010:995).

[K9]6 §  Syssloman skall inhämta sakägarnas mening i fråga som är av större vikt för arbetets genomförande. På framställning av syssloman skall lantmäterimyndigheten hålla sammanträde med sakägarna för behandling av fråga som omfattas av sysslomannens uppdrag. Lag (1995:1394).

[K9]7 §  Har anläggning utförts som gemensamt arbete enligt denna lag, får lantmäterimyndigheten vid samma förrättning pröva fråga om fördelning av kostnader för driften av anläggningen. Fördelningen sker i enlighet med bestämmelserna i anläggningslagen.

[S2]Finnes fråga som avses i första stycket böra prövas särskilt enligt miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller enligt anläggningslagen, skall lantmäterimyndigheten förordna om sådan prövning.

[S3]Anläggning som utförts som gemensamt arbete enligt denna lag anses inrättad enligt anläggningslagen. Vad som nu sagts gäller ej dike, om fråga om fördelning av kostnader för driften prövats enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (1998:865).

Fjärde avdelningen

Övriga fastighetsbildningsåtgärder

10 kap. Avstyckning

[K10]1 §  Genom avstyckning kan viss ägovidd av fastighets enskilda mark eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet för sig eller ingå i sammanläggning.

[S2]Avstyckad ägovidd eller andel kallas styckningslott och återstoden av fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses såväl stamfastighet som styckningslott.

[K10]2 §  Även samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet kan avstyckas. Såsom stamfastighet anses varje fastighet som äger del i samfälligheten.

[S2]Svarar fastighet som har del i samfälligheten för inteckning, får avstyckning ske endast om ett belopp, som enligt lantmäterimyndighetens bedömning motsvarar värdet av fastighetens andel i den mark som skall avstyckas, inbetalats till myndighet som regeringen bestämt. Detta gäller dock icke, om de borgenärer som har panträtt i fastigheten medgivit att avstyckning får äga rum utan att inbetalning skett. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om avstyckningen är väsentligen utan betydelse för honom.

I fråga om fördelning av inbetalda medel äger 5 kap. 16 § andra stycket motsvarande tillämpning. Lag (1995:1394

[K10]3 §  Avstyckning från fastighet som besväras av tomträtt får ske endast om fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av området för tomträtten till att avse en av styckningsdelarna och ansökan om inskrivning av avtalet förklarats vilande enbart i avvaktan på fastighetsbildning.

[S2]Avser avstyckning område för jordbruk eller skogsbruk och har området kommit i särskild ägares hand genom fång, som skulle kräva förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen (1979:230), får avstyckning ej ske utan att frågan om förvärvstillstånd har underställts tillståndsmyndigheten. Lag (1979:232).

[K10]4 §  Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet eller också servitut eller annan särskild rättighet kan bestämmas att andelen eller rättigheten skall i sin helhet eller till viss del tilläggas styckningslotten. Rättighet som icke lämpligen kan uppdelas får tilläggas styckningsdelarna gemensamt.

[S2]I den mån ej annat bestämts vid avstyckningen eller följer av 2 kap. 5 § eller särskilda föreskrifter, hör andel och rättighet som avses i första stycket till stamfastigheten.

  • MÖD 2020:50:Domvilla m.m. ----- Vid avstyckning har ett avtalsservitut för strandplats och väg dit fördelats till såväl stamfastigheten som styckningslotten. Med hänsyn till de härskande fastigheternas ändamål (skogsbruk och grönområde/park), och till servitutsändamålet, har fördelningen av servitutet till ytterligare en fastighet (styckningslotten) inte ansetts öka belastningen på de tjänande fastigheterna på så sätt att ägarna till dessa skulle ha betraktats som sakägare vid förrättningen.

[K10]5 §  Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom fastighetsreglering och om överföring av byggnader eller andra anläggningar genom fastighetsreglering tillämpas också vid avstyckning, när det gäller förhållandet mellan styckningsdelarna.

[S2]Vid avstyckning av ägovidd från fastighet som har del i samfälld väg kan styckningslotten såsom servitut i stamfastigheten tilläggas rätt att nyttja vägen. Sådant servitut får dock ej bildas, om styckningslottens behov av väg kan tillgodoses bättre på annat sätt. Lag (2001:890).

Prop. 2000/01:138: (Jfr 10 kap. 5 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafens första stycke har kompletterats så att bestämmelserna om överföring av fastighetstillbehör (se 7 kap. 14 §) har gjorts tillämpliga också vid avstyckning. Detta gör det möjligt att ta upp frågan om överföring av fastighetstillbehör från stamfastigheten till styckningslotten...

  • NJA 1985 s. 429:Vid avstyckningsförrättning tillades styckningslotten med stöd av 10 kap 5 § 2 st FBL rätt att som servitut i stamfastigheten nyttja samfälld väg, som enligt förrättningskartan gick genom en byggnad på en intilliggande fastighet. Ägaren av denna fastighet har ansetts vara sakägare vid förrättningen.

[K10]6 §  Avstyckning sker på ansökan av fastighetens ägare.

[S2]Har vad som skall avskiljas kommit i särskild ägares hand genom köp eller annat förvärv, får såväl förvärvaren som fångesmannen begära avstyckning.

  • MÖD 2017:43:Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.

[K10]7 §  När styckningsdelarna har samme ägare, skall avstyckningen ske i överensstämmelse med vad denne yrkat eller godkänt.

[K10]8 §  Har styckningsdelarna skilda ägare, skall till grund för avstyckningen läggas köpehandling eller annan handling varigenom äganderätten uppdelats (grundhandling). Träffar sakägarna skriftlig överenskommelse i fråga som har betydelse för avstyckningen, skall även överenskommelsen beaktas i den mån den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av grundhandlingen.

[S2]Återkallar sökanden sin begäran om avstyckning, får förrättningen ej inställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och han underlåtit att framställa sådant yrkande.

[K10]8 a §  Vid avstyckning enligt 1 § får lantmäterimyndigheten besluta att inteckningarna i stamfastigheten inte skall gälla i styckningslotten. Ett sådant beslut får meddelas om stamfastighetens eller styckningslottens ägare begär det.

[S2]Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om borgenärer som har panträtt i stamfastigheten medger det. Om stamfastigheten och styckningslotten har samma ägare, krävs även medgivande från innehavare av annan inskriven rättighet som har lika rätt som eller sämre rätt än inteckningarna. Om stamfastigheten belastas av gemensamma inteckningar, krävs dessutom de medgivanden från fastighetsägare, borgenärer med panträtt och övriga rättighetshavare som krävs för relaxation enligt 22 kap. 11 § jordabalken. Medgivande behövs inte från den för vilken avstyckningen är väsentligen utan betydelse.

[S3]Beslutet enligt första stycket skall tas upp i fastighetsbildningsbeslutet. Lag (2004:396).

[K10]9 §  I fråga om avstyckad fastighets ansvar för sådan fordran som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fastighet äger 6 kap. 11 § andra och tredje styckena jordabalken motsvarande tillämpning. Detta gäller även om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten är i samme ägares hand.

[S2]Vid avstyckning kan lantmäterimyndigheten förordna att fordran som avses i första stycket icke skall besvära styckningslotten. Sådant förordnande får dock meddelas endast om fordringshavaren medger det eller om det är väsentligen utan betydelse för honom. Förordnandet skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

[S3]Första och andra styckena gäller ej, om annat följer av särskilda bestämmelser. Lag (1995:1394).

[K10]10 §  Kostnaderna för avstyckning enligt 7 § betalas av sökanden. Vid annan avstyckning fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt. Lag (1971:1035).

[K11]1 §  Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av delägare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning.

[S2]Vid klyvning utlägges särskild lott för varje delägare som yrkar det. Gemensam lott utlägges för de delägare som begär detta. För sådana delägare som ej framställt särskilt yrkande utlägges gemensam lott.

[S3]Kan fastigheten ej uppdelas enligt delägarnas yrkanden, utlägges gemensam lott i den omfattning som krävs med hänsyn till 3 kap.

[S4]Om det är av betydelse för fastighetsreglering, som sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet inom ett område, att fastighet klyves, får vid fastighetsregleringen sådan åtgärd vidtagas utan ansökan och utan iakttagande av föreskrifterna i andra och tredje styckena samt 3 § första stycket. För sådan klyvning äger 5 kap . 4 § motsvarande tillämpning. Lag (1977:362).

[K11]2 §  Klyvning får även ske, när någon förvärvat andel i fastighet och i fångeshandlingen bestämts att andelen skall utbrytas. Såväl förvärvaren som fångesmannen får begära klyvning.

[S2]Återkallar sökanden sin begäran om klyvning, får förrättningen ej inställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och han underlåtit att framställa sådant yrkande.

[K11]3 §  Klyvning får ske endast om någon lott kan utläggas enligt framställt yrkande.

[S2]Fastighet som besväras av tomträtt får ej klyvas, om icke fastighetens ägare och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av området för tomträtten till att avse en av klyvningslotterna och ansökan om inskrivning av avtalet förklarats vilande enbart i avvaktan på fastighetsbildning.

[S3]Fastighet med byggnad eller annan anläggning får klyvas endast om delningen kan utföras på sådant sätt att det ej innebär avsevärd olägenhet för delägare att byggnaden eller anläggningen tillföres hans lott.

[S4]Skall fastighet enligt domstols förordnande utbjudas till försäljning för delägarnas gemensamma räkning, får fastigheten klyvas endast om det visas att försäljning ej kommit till stånd.

[K11]4 §  Fastighetens enskilda mark och dess andelar i samfälld mark fördelas mellan de olika klyvningslotterna, om ej annat följer av bestämmelserna i 6 § om bildande av samfällighet. Graderingsvärdet för varje lott får ej väsentligt understiga delägarens andel i fastighetens graderingsvärde eller i sådan omfattning överstiga samma andel att avsevärd olägenhet uppkommer för delägare. I fråga om fastställande av graderingsvärde gäller 5 kap. 9 §.

[S2]Vid beräkning av delägares andel i fastighetens graderingsvärde skall hänsyn tagas till avstyckning eller därmed jämförlig åtgärd varigenom visst område avskilts från andel i fastigheten.

[K11]5 §  Vid klyvning av fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet skall rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller fördelas mellan lotterna eller vissa av dem. Rättighet som ej lämpligen kan uppdelas får tilläggas flera lotter gemensamt.

[S2]I den mån ej annat bestämts vid klyvningen eller följer av 2 kap. 5 § eller särskilda föreskrifter, hör rättighet som avses i första stycket till klyvningslotterna gemensamt.

[K11]6 §  Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom fastighetsreglering och om överföring av byggnader eller andra anläggningar genom fastighetsreglering tillämpas också vid klyvning, när det gäller förhållandet mellan klyvningslotterna.

[S2]Mark som på grund av beskaffenheten eller läget ej kan värderas med tillräcklig säkerhet eller som har så lågt värde att kostnaderna för delning av marken ej står i rimligt förhållande till värdet får avsättas som samfälld för klyvningslotterna, även om det ej är tillåtet enligt 6 kap. 1 §. Lag (2001:890).

Prop. 2000/01:138: (Jfr 11 kap. 6 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag respektive utkastet till lagrådsremiss.)

Paragrafens första stycke har kompletterats så att bestämmelserna om överföring av fastighetstillbehör (se 7 kap. 14 §) gjorts tillämpliga också vid klyvning. Detta gör det möjligt att ta upp frågan om överföring av fastighetstillbehör från en klyvningslott till en annan inom ramen för klyvningen. ...

[K11]7 §  Klyvning skall genomföras på det sätt som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer.

  • NJA 1999 s. 339:Fråga hur klyvning av en fastighet med jord- och skogsbruksdrift bör ske. 3 kap 1 och 5-7 §§ samt 11 kap 7 § FBL.

[K11]8 §  Bestämmelserna i 5 kap. om ersättning mellan sakägare vid fastighetsreglering, om förbud eller villkor för skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandtäkt och om tillträde tillämpas även vid klyvning. Lag (1993:1340).

[K11]9 §  Med samtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestämmelserna i 4 § om tilldelning vid klyvning och i 8 § om ersättning mellan delägare samt från 7 §.

[S2]Genomföres klyvningen med stöd av samtycke enligt första stycket, gäller 5 kap.

[S3]18 § andra och tredje styckena samt 19 och 20 §§ i tillämpliga delar.

[K11]10 §  Kostnaderna för klyvning fördelas mellan delägarna efter vad som är skäligt. Sker klyvningen utan ansökan vid fastighetsreglering, fördelas kostnaderna mellan sakägarna efter vad som är skäligt. Lag (1977:362).

Villkor för sammanläggning

[K12]1 §  Fastigheter som har samme ägare och innehas med lika rätt får sammanläggas till en fastighet.

[S2]Bestämmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanlägges med annan gäller äv en del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning utbrytes för sammanläggning.

[K12]2 §  En fastighet som ägs av någon som är gift och är dennes giftorättsgods får inte sammanläggas med en fastighet som är samma makes enskilda egendom.

[S2]Fastigheter som tillhör makar var för sig får sammanläggas, om makarna träffar skriftligt avtal om att äga var sin bestämda andel i den nybildade fastigheten och om vardera makens andel i sin helhet kommer att utgöra den makens giftorättsgods eller enskilda egendom. Innefattar avtalet gåva, får sammanläggning ske bara om avtalet har registrerats enligt 16 kap.äktenskapsbalken. Lag (1987:803).

[K12]3 §  Om någon genom avtal eller annan rättshandling tillförsäkrats rätt att återtaga eller lösa fastighet, får fastigheten icke ingå i sammanläggning utan medgivande av rättighetshavaren.

[S2]Fastighet som besväras av tomträtt får ej sammanläggas med annan fastighet som besväras av beviljad eller sökt inskrivning.

[S3]Sammanläggning får ej heller ske, om icke fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om utvidgning av området för tomträtten till att avse hela den nybildade fastigheten och ansökan om inskrivning av avtalet förklarats vilande enbart i avvaktan på fastighetsbildning.

[K12]4 §  För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren har lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbild ningen genomföres.

[S2]Är talan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller är rätten till fastigheten i annat fall tvistig, får fastigheten ej ingå i sammanläggning. Detsamma gäller, om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas i den ordning som föreskrives för utmätt fast egendom eller om den är belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom betalningssäkring. Utmätning, kvarstad eller betalningssäkring som återgår, om sammanläggning kommer till stånd, skall dock ej beaktas. Lag (1981:793).

[K12]5 §  Besväras mer än en av fastigheterna av beviljad eller sökt inskrivning, får sammanläggning ske endast om

  1. ingen av fastigheterna besväras av andra inskrivningar än sådana som gäller i samma inbördes ordning i den eller de andra eller, om i någon av fastigheterna dessutom finns särskild inskrivning, denna gäller med sämre rätt, eller
  2. fastigheternas ägare samt innehavare av panträtt eller annan rättighet, som inskrivningen avser, medgivit sammanläggningen på grundval av förslag till företrädesordning för inskrivningarna i den nybildade fastigheten.

[K12]6 §  Vid tillämpning av 5 § beaktas ej inskrivning för servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft, om rättigheten icke rör mark som skall ingå i sammanläggningen. Hänsyn tages ej heller till sådan inteckning som avses i 10 kap. 2 § andra stycket eller till inskrivning beträffande vilken ansökan gjorts om dödning eller relaxation i fastighet som ingår i sammanläggningen, såvida hinder mot åtgärden icke föreligger om fastighetsbildningen genomföres.

[S2]Medgivande enligt 5 § 2 fordras ej från fastighetsägare eller rättighetshavare, om det är väsentligen utan betydelse för hans säkerhet att förslaget till företrädesordning tillämpas. Lag (1970:1023).

Verkan av sammanläggning

[K12]7 §  Om sammanläggnings inverkan på omfattningen av inteckning finns bestämmelser i 6 kap. 16 § jordabalken. Dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om sådan fordran som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fast egendom.

[S2]Sådan inskrivning som avses i 6 § första stycket besvärar efter sammanläggning icke den nybildade fastigheten.

[S3]Ansökan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall anses avse den nybildade fastigheten.

[S4]Innebär avtal enligt 2 § att den nybildade fastigheten skall utgöra egendom vari makarna äger var sin andel, skall efter sammanläggning den för vardera maken beviljade eller sökta lagfarten avse den andel i fastigheten som tillkommer honom. Lag (1971:1035).

Förfarandet vid sammanläggning

[K12]8 §  Sammanläggning sker på ansökan av fastigheternas ägare.

[S2]Lantmäterimyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om sammanläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet inom ett område eller om annan fastighetsbildning är beroende av sammanläggningen. Sammanläggning får ej ske, om ägaren av fastigheterna bestrider åtgärden och den kan antagas orsaka honom olägenhet av någon betydelse. Lag (1995:1394).

  • NJA 1983 s. 92:Jordegendom, bestående av ett flertal registerfastigheter, innehas av fyra delägare under samäganderätt. En av delägarna önskar upplösning av samäganderätten genom att sammanläggning först sker av fastigheterna och att därefter klyvning sker av det samlade fastighetsinnehavet. Då meddelägarna motsätter sig sådant förfarande, uppkommer fråga huruvida fastighetsbildningsmyndigheten kan genom officialinitiativ upptaga fråga om sådan sammanläggning som skulle föregå klyvningen. 12 kap 8 § fastighetsbildningslagen.

[K12]9 §  Lantmäterimyndigheten skall först pröva huruvida hinder mot sammanläggningen möter i annat hänseende än som avses i 5 och 6 §§. Om förrättningen därvid icke inställes, skall yttrande inhämtas från inskrivningsmyndigheten. Lag (1995:1394).

[K12]10 §  Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast möjligt. Det skall grundas på fastighetsregistrets inskrivningsdel och vad som eljest är känt för myndigheten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanläggning möter enligt 1--6 §§. Om i ärendet åberopas avtal enligt 2 §, skall vidare anges huruvida avtalet är lagligen beskaffat.

[S2]Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanläggningen möter hinder som bör kunna avlägsnas utan större dröjsmål, skall sökanden eller annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vidtaga behövliga åtgärder. Lag (2000:233).

[K12]11 §  Förslag till företrädesordning upprättas av inskrivningsmyndigheten. Härvid skall iakttagas att rättighetshavares säkerhet rubbas så litet som möjligt. Sammanträde får hållas med fastigheternas ägare och rättighetshavarna för förhandling om företrädesordningen.

12 § Har upphävts genom lag (2008:159).

[K12]13 §  När inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall lantmäterimyndigheten snarast möjligt fortsätta prövningen av ärendet.

[S2]Om sammanläggning genomföres på grundval av företrädesordning, fastställes denna i fastighetsbildningsbeslutet. Lag (1995:1394).

Kostnader för sammanläggning

[K12]14 §  Kostnaderna för sammanläggning betalas av sökanden. Sker sammanläggning utan ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

13 kap. Fastighetsbildning för samordning med kommunal indelning

[K13]1 §  Har fastighet enskild mark på ömse sidor om kommungräns, skall fastighetsindelningen ändras så, att den överensstämmer med den kommunala indelningen. Ändringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyckning. Om det är nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras utan att de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering får avsteg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare ej motsätter sig detta.

[S2]Består samfällighet av mark inom olika kommuner, skall fastighets- indelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosättes.

[K13]2 §  Fastighetsbildning enligt 1 § sker på ansökan av länsstyrelsen.

[S2]Har beslut meddelats om ändring i den kommunala indelningen, får fastighetsbildning som föranledes av ändringen genomföras utan hinder av att ändringen ännu ej trätt i kraft. Lag (1971:1035).

[K13]3 §  Fastighetsbildning enligt 1 § skall om möjligt genomföras så, att fastighet ej kommer att ha andel i samfällighet inom annan kommun. Vid förrättning som föranledes av ändring i den kommunala indelningen får, om hinder eljest icke möter, fastighetsreglering eller avstyckning företagas utan särskild ansökan för att fastighet, som genom indelningsändringen fått andel i samfällighet inom annan kommun, skall skiljas från andelen.

[S2]Vid avstyckning från fastighets enskilda mark skall som styckningslott avskiljas den del vars ägovidd är minst, om ej särskilda förhållanden föranleder annat.

[K13]4 §  Lantmäterimyndigheten skall underrätta kommunerna om förrättning enligt detta kapitel. Lag (1995:1394).

[K13]5 §  Kostnaderna för åtgärd som sker med anledning av bestämmelserna i detta kapitel får ej påföras sakägare. Ägare av fastighet som delas eller ändras skall kostnadsfritt få utdrag av förrättningskarta, om sådan upprättas.

[S2]Ersättning till syssloman bestämmes i fall som här avses alltid av lantmäterimyndigheten. Lag (1995:1394).

Femte avdelningen

Fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning

14 kap.

  • MÖD 2014:22:Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.

Fastighetsbestämning

[K14]1 §  Lantmäterimyndigheten får genom fastighetsbestämning pröva frågor om

  1. hur fastighetsindelningen är beskaffad,
  2. huruvida en ledningsrätt eller ett servitut gäller och vilket omfång rätten har,
  3. huruvida byggnader eller andra anläggningar hör till en fastighet enligt 2 kap. 1 § jordabalken, och
  4. vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.

[S2]I fråga om servitut för vattenverksamhet som har tillkommit med stöd av miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning får fastighetsbestämning enligt första stycket endast avse servitut enligt 28 kap. 10 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser. Lag (2009:562).

Prop. 2000/01:138: (Jfr 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen i utkastet till lagrådsremiss.)

I paragrafen har införts en bestämmelse om att fastighetsbestämning får ske för att pröva frågor om vissa föremål (byggnader eller andra

anläggningar) utgör fastighetstillbehör enligt <a href="https://lagen.nu/1970:994#K2P1" ...

  • NJA 2007 s. 125:Enligt ett lagakraftvunnet utslag i mål om fastighetsbestämning har ett markområde förklarats ingå i en häradsallmänning. Utslaget har inte utgjort hinder för ägaren av en annan fastighet att vid allmän domstol föra talan om bättre rätt än häradsallmänningen till markområdet, men har ansetts ha prejudiciell betydelse i tvistemålet. Förutsättningar har därför funnits att utan att utfärda stämning ogilla talan som uppenbart ogrundad.
  • MÖD 2019:9:Fastighetsbestämning av servitut ----- Fråga om ett officialservitut från 1943 avseende bland annat båt- och badplats blivit lokaliserat. Bestämningen gjordes med beaktande av servitutets ordalydelse och innebörd men även nya anläggningar på tjänande fastighet och de faktiska förhållandena på platsen.
  • MÖD 2020:1:Särskild gränsutmärkning eller fastighetsbestämning ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad mot mark- och miljödomstolen och Lantmäteriet, inte ansett att förutsättningar för särskild gränsutmärkning förelegat. Eftersom en prövning av gränsens sträckning bör ske genom fastighetsbestämning och då Mark- och miljööverdomstolen inte bör göra denna prövning som första instans, har målet visats åter till Lantmäteriet för fortsatt handläggning.

[K14]1 a §  En fråga om fastighetsbestämning får tas upp till prövning, om

  1. det behövs vid en fastighetsbildningsförrättning,
  2. lantmäterimyndigheten har förordnat om det enligt 15 § ledningsrättslagen (1973:1144) eller 17 § anläggningslagen (1973:1149),
  3. en sakägare har ansökt om det,
  4. en kommun har ansökt om det och ansökan gäller ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser eller ett område för vilket fråga har väckts om att upprätta en sådan plan eller sådana bestämmelser,
  5. staten eller en kommun har ansökt om det och ansökan gäller ett område som sökanden har förklarat skyddat enligt 7 kap.miljöbalken eller ett område för vilket sökanden har väckt fråga om sådan förklaring,
  6. staten eller en kommun har ansökt om det och ansökan gäller ett område med vägrätt eller vägplan eller ett område för vilket fråga har väckts om att upprätta en sådan plan, eller
  7. staten, en kommun eller den som har byggt eller avser att bygga en järnväg har ansökt om det och ansökan gäller ett område med järnvägsplan eller ett område för vilket fråga har väckts om att upprätta en sådan plan.

[S2]En ansökan enligt första stycket 3, 4, 5, 6 eller 7 får inte prövas om det är uppenbart att frågan saknar betydelse för sökanden.

[S3]Om ansökan gäller fastighetsbestämning av servitut får den inte heller prövas om servitutet har tillkommit på annat sätt än vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller 28 kap. 10 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser. Lag (2012:427).

[K14]1 b §  En samfällighetsförening får ansöka om fastighetsbestämning enligt 1 § första stycket 4, om

  1. föreningsstämman har beslutat om det, och
  2. ansökan gäller en gemensamhetsanläggning under föreningens förvaltning.

[S2]Vid fastighetsbestämningen företräder föreningen de delägare som inte på annan grund är sakägare i förrättningen. Lag (2009:562).

[K14]2 §  Fastighetsbestämning handläggs av lantmäterimyndigheten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning tillämpas 4 kap.1--24 §§, 28 § första stycket och 31--40 §§.

[S2]Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, handlägges åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl föranleder annat. Lag (1995:1394).

[K14]3 §  Lantmäterimyndigheten skall vid förrättningen klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna och därvid noga ange vilka frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen. Resultatet av utredningen skall framläggas för sakägarna. Lag (1995:1394).

[K14]4 §  Fråga som upptagits vid fastighetsbestämning avgöres genom beslut av lantmäterimyndigheten (fastighetsbestämningsbeslut).

[S2]Fastighetsbestämningsbeslut som rör omfattningen av allmänt vattenområde är utan verkan, i den mån det senare visas att det avviker från vad som föreskrives i lag. Lag (1995:1394).

[K14]5 §  Avser fastighetsbestämning fråga om sträckningen av annan gräns än sådan som rör allmänt vattenområde och träffas skriftlig överenskommelse om gränsens sträckning, skall överenskommelsen läggas till grund för fastighetsbestämningsbeslutet. Överenskommelse får ej träffas, förrän gränssträckningen utstakats i behövlig omfattning. I överenskommelsen behöver icke deltaga andra sakägare än de som är närvarande vid sammanträde då frågan behandlas eller, om förrättningen handlägges utan sammanträde, som vid förrättningen fört talan i frågan.

[S2]Överenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade sträckningen väsentligt avviker från gränsens rätta läge eller överenskommelsen skulle medföra att fastighets värde undergår minskning av betydelse eller att olägenhet uppkommer från allmän synpunkt.

  • NJA 2011 s. 436:Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.
  • NJA 2008 s. 1074:Fråga i fastighetsbestämningsmål om tillämpning av bestämmelsen om skriftlig överenskommelse i 14 kap. 5 § fastighetsbildningslagen (1970:988).

[K14]6 §  Lantmäterimyndigheten får göra sådan jämkning av gräns som fordras för att gränsen skall få en ändamålsenlig sträckning i tekniskt hänseende. Lag (1995:1394).

[K14]7 §  Sträckningen av gräns skall anges på förrättningskartan i enlighet med fastighetsbestämningsbeslutet. Om karta icke upprättats, skall sträckningen beskrivas i förrättningshandlingarna. Gränsen skall även utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets meddelande. Om det är lämpligt, får utmärkningen verkställas efter förrättningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna underrättas i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

[K14]8 §  Har lantmäterimyndigheten meddelat beslut som får överklagas särskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som fordras för klarläggande av beslutets innebörd hållas tillgängliga hos myndigheten under den tid beslutet får överklagas. Lag (1995:1394).

[K14]9 §  I fråga om avslutande av förrättningen tillämpas 4 kap. 29 §.

[S2]Bestämmelser om underrättelse om avslutningsbeslut finns i 4 kap. 33 a §. Sökanden ska alltid underrättas när förrättningen har avslutats.

[S3]Om det vid förrättningen även har handlagts en fråga om fastighetsbildning, ska också 4 kap. 30 § om åtgärder i samband med avslutandet tilllämpas. Lag (2009:562).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 14 kap. 9 § fastighetsbildningslagen i promemorians förslag)

Den materiella bestämmelsen om underrättelser om meddelade beslut finns, när det gäller fastighetsbildning, i den föreslagna nya 4 kap. 33 a §. En hänvisning till bl.a. den paragrafen finns, när det gäller fastighetsbestämning, i 2 §. I förevarande paragraf (se andra stycket första meningen) har i förtydligande syfte tagits in en erinran om ...

[K14]10 §  Kostnaderna för fastighetsbestämning ska fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt.

[S2]Första stycket gäller inte, om något annat följer av 11, 12, 13 eller 14 §. Lag (2009:562).

  • RH 1993:61:Vid fördelning av förrättningskostnader för fastighetsbestämning, i fall då någon ägotvist inte föreligger, bör kostnaderna för förrättningen ställas i relation till värdet av den mark som berörs av fastighetsbestämningen.

[K14]11 §  När ansökan har gjorts med stöd av 1 a § första stycket 4, ska kostnaderna för fastighetsbestämning i den mån särskilda skäl föranleder detta betalas av kommunen. Lag (2009:562).

[K14]12 §  När ansökan har gjorts med stöd av 1 a § första stycket 5, 6 eller 7, ska kostnaderna för fastighetsbestämning betalas av sökanden. Har en sakägare genom vårdslöshet eller försummelse fördyrat förrättningen, får kostnaderna dock fördelas efter vad som är skäligt. Lag (2009:562).

[K14]13 §  Bestämmelserna i 2 kap. 6 § om fördelning av betalningsskyldighet när det finns en överenskommelse mellan sakägarna och om ansvaret för kostnaderna när en ansökan avvisas eller en förrättning ställs in tillämpas också vid fastighetsbestämning. Lag (2009:562).

[K14]14 §  Sker fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning enligt 13 kap., ska i stället för 1013 §§ tillämpas 5 § i nämnda kapitel. Lag (2009:562).

Särskild gränsutmärkning

[K14]15 §  Lantmäterimyndigheten får genom särskild gränsutmärkning pröva om en fastighets gränser ska märkas ut på marken i andra fall än vid fastighetsbildning eller fastighetsbestämning. En fråga som har tagits upp vid särskild gränsutmärkning avgörs genom beslut av lantmäterimyndigheten (gränsutmärkningsbeslut).

[S2]Ett gränsutmärkningsbeslut får inte meddelas i fall då bestämmelserna i 4 kap. 27 § är tillämpliga eller om fastighetsbestämning enligt 1 § första stycket 1 krävs. Lag (2009:562).

[K14]16 §  Bestämmelserna i 1 a § första stycket37 och andra stycket, 2 och 3 §§, 4 § andra stycket och 79 §§ tillämpas också vid särskild gränsutmärkning. Vad som sägs i dessa bestämmelser om fastighetsbestämning och fastighetsbestämningsbeslut ska i stället gälla särskild gränsutmärkning och gränsutmärkningsbeslut.

[S2]Har särskild gränsutmärkning samband med fastighetsbestämning, får åtgärderna handläggas gemensamt vid en förrättning.

[S3]Kostnaderna för särskild gränsutmärkning ska betalas av sökanden. Har en sakägare genom vårdslöshet eller försummelse fördyrat förrättningen, får kostnaderna dock fördelas efter vad som är skäligt. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § om fördelning av betalningsskyldighet när det finns en överenskommelse mellan sakägarna och om ansvaret för kostnaderna när en ansökan avvisas eller en förrättning ställs in tillämpas också vid särskild gränsutmärkning. Lag (2009:562).

Sjätte avdelningen

Rättegången i fastighetsbildningsmål

[K15]1 §  Mål som överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbildningsmål) skall prövas av den mark- och miljödomstol inom vars domkrets den eller de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera mark- och miljödomstolar, skall talan tas upp av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Lag (2010:995).

  • NJA 1990 s. 408:Lantbruksnämnd, som i egenskap av markägare var sakägare beträffande fastighetsreglering, har ansetts ej ha rätt att föra talan mot fastighetsdomstolens utslag, varigenom enskild part ålagts att utge ersättning för servitut som upphävts i samband med fastighetsregleringen. 15 kap 6 § 3 st och 17 kap 1 § FBL.

[K15]2 §  Lantmäterimyndighetens beslut ska överklagas särskilt, om myndigheten

  1. avvisat ansökan om fastighetsbildning, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning eller avvisat ombud eller biträde,
  2. ogillat jäv mot förrättningsman,
  3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 b §,
  4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,
  5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan handling,
  6. beslutat att gemensamt arbete ska utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete ska prövas enligt annan lagstiftning,
  7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,
  8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete ska skiljas från uppdraget,
  9. avvisat överklagande,
  10. beslutat i fråga om hänvisning enligt 5 kap. 12 a §, eller
  11. beslutat att inte pröva en fråga som avses i 5 kap. 12 c §.

[S2]Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf ska ges in till lantmäterimyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i första stycket 1, 4, 5 och 8 får överklagas även av annan som beslutet rör. Lag (2009:562).

[K15]3 §  Tillståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde överklagas särskilt. Skrivelsen med överklagandet ska ges in till lantmäterimyndigheten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings-, fastighetsbestämnings- och gränsutmärkningsbeslut, om lantmäterimyndigheten förordnar att beslutet ska överklagas särskilt.

[S2]Förordnande att ett beslut ska överklagas särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut inte innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande sådant beslut föreligger.

[S3]Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare. Lag (2009:562).

[K15]4 §  Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom lantmäterimyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 § vägrats, får han överklaga beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till lantmäterimyndigheten. Denna rätt att överklaga är inte begränsad till viss tid. Lag (1995:1394).

[K15]5 §  Lantmäterimyndighetens beslut att gilla invändning om jäv får inte överklagas. Lag (1995:1394).

[K15]6 §  Överklagas i annat fall än som avses i 25 §§ beslut eller åtgärd av lantmäterimyndigheten, ska skrivelsen med överklagandet ges in till lantmäterimyndigheten inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

[S2]Åtgärd varigenom gräns utmärkts får överklagas inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen, fastighetsbestämningen eller den särskilda gränsutmärkningen infördes i fastighetsregistrets allmänna del eller, om utmärkningen gjorts först efter nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

[S3]Beslut om debitering av förrättningskostnader får överklagas inom tre veckor från den förfallodag som anges i beslutet.

[S4]Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om han eller hon inte är sakägare. Lag (2009:562).

Prop. 1997/98:101: I ett nytt tredje stycke har införts en bestämmelse som innebär att en räkning för en lantmäteriförrättning får överklagas inom tre veckor från räkningens förfallodag. Syftet med den nya bestämmelsen är att ge lagstöd för att lantmäterimyndigheternas räkningar avseende förrättningskostnader skall kunna prövas av fastighetsdomstol.

Eftersom bestämmelsen förs in i fastighetsbildningslagen, som inte i övrigt ...

  • NJA 1990 s. 800:Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om avstyckning från en viss fastighet förs talan av ägare till grannfastigheter, som inte berörs av själva avstyckningsåtgärden, på den grunden att beslutet innebär en otillåten avvikelse från detaljplan. Denna talan har ansetts ej kunna upptas till prövning. 3 kap 2 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988) i dess lydelse efter d 1 juli 1987 samt 15 kap 6 § 3 st samma lag.
  • RH 2009:32:Laga kraften hos en av lantmäterimyndigheten utfärdad delfaktura avseende förrättning i ett fastighetsbildningsmål har bedömts vara begränsad till att omfatta vad som vid tiden för utfärdandet av delfakturan går att bedöma och inkluderar inte skäligheten av den totala förrättningskostnaden.
  • MÖD 2022:15:Förrättningskostnad ----- Lagakraftvunnet beslut om ersättning till sakkunnig i lantmäteriförrättning hindrar inte att den kostnaden kan prövas när slutligt debiterad förrättningskostnad har överklagats.
  • NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
  • NJA 1997 s. 797:Ägare av en fastighet har överlåtit fastigheten efter det att de överklagat ett beslut angående fastighetsreglering. Överklagandet har avvisats när den nye ägaren inte trätt in i rättegången.

[K15]8 §  Finner länsstyrelsen att tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut strider mot sådan bestämmelse i denna lag som meddelats till förmån för allmänt intresse, får länsstyrelsen överklaga beslutet på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

[S2]Första stycket gäller icke fastighetsbildning inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, om åtgärden rör endast mark som enligt planen eller bestämmelserna är avsedd för annat än jordbruksändamål. Lag (1987:124).

  • MÖD 2011:3:Strandskyddsdispens samt föreläggande att riva ut brygga ----- En brygga hade uppförts inom strandskyddsområde efter fastighetsbildningsbeslut år 1994 om officialservitut för bl.a. brygga. När fastighetsägarna lång tid därefter ansökte om strandskyddsdispens i efterhand avslog länsstyrelsen dispensansökan och meddelade föreläggande om borttagande av bryggan. Miljööverdomstolen beaktade att det hade gått mer än 15 år sedan officialservitutet beslutades. Vidare konstaterade Miljööverdomstolen att länsstyrelsen inte hade markerat sin inställning till bryggans förenlighet med strandskyddsbestämmelserna genom att överklaga detta beslut eller ett liknande fastighetsbildnings¬beslut år 2009 för grannfastigheten. Under den långa tidsperioden hade fastighetsägarna kunnat förmoda att bryggan hade tillkommit i laga ordning. Deras intresse att få behålla bryggan ansågs väga tyngre än de allmänna strandskyddsintressena. Särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens ansågs därför föreligga och föreläggandet om rivning upphävdes.

[K15]9 §  Beslut om inställande av förrättning som begärts av länsstyrelsen eller kommunen får överklagas av sökanden i likhet med vad som gäller för sakägare.

[S2]Motsvarande rätt tillkommer den som sökt fastighetsreglering enligt 5 kap. 3 § andra stycket. Lag (1987:124).

[K15]10 §  Om lantmäterimyndigheten finner att en uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning inte kan föras in i fastighetsregistrets allmänna del på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och rättelse inte kan göras på det sätt som anges i 36 § förvaltningslagen (2017:900), får myndigheten ansöka om rättelse hos mark- och miljödomstolen. Detsamma gäller om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt leda till rättsosäkerhet.

[S2]I fråga om ansökan om rättelse enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 16 kap. Rätten att ansöka om rättelse är inte begränsad till viss tid. Lag (2018:783).

  • RH 2009:88:Ledningsrätt för en teleoperatör har upplåtits i bl.a. en befintlig mobiltelemast jämte teknikbyggnad uppförda av en annan teleoperatör med stöd av ett anläggningsarrende. Beslutet har undanröjts eftersom upplåtelsen av ledningsrätten skett i lös egendom. Ledningsrätt har inte heller bedömts kunna upplåtas för uppförande av en teknikbyggnad som för sin användning förutsatte tillgång till nämnda telemast.

[K15]11 §  Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att överklaga, genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit lantmäterimyndigheten till handa godkänt förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning, får vad som godkänts inte överklagas. Lag (1995:1394).

1 § Har upphävts genom lag (2010:995).

[K16]2 §  Vid skrivelsen med överklagande skall två avskrifter av skrivelsen och därtill hörande handlingar bifogas. Behöver domstolen för delgivning eller därmed jämförlig åtgärd ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig att tillhandahålla dem. Är avskrifter inte tillgängliga när de behövs, får domstolen ombesörja dem på klagandens bekostnad.

[S2]Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig olägenhet. Lag (1989:724).

3 § Har upphävts genom lag (2010:995).
4 § Har upphävts genom lag (2010:995).

[K16]5 §  I målet ska sammanträde hållas. Om en sakägares närvaro uppenbarligen är utan betydelse för hans eller hennes rätt och även i övrigt saknar betydelse för målets avgörande, behöver sakägaren inte kallas till sammanträdet.

[S2]Har talan fullföljts av en företrädare för ett allmänt intresse, ska denne kallas till sammanträdet. När en sakägares överklagande rör ett allmänt intresse, kallas länsstyrelsen eller, om målet avser sådan fastighetsbildning som anges i 15 kap. 8 § andra stycket, en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 § tredje stycket.

[S3]En företrädare för eller tjänsteman vid en myndighet vars verksamhet berörs av målet kan kallas för att lämna upplysningar. För detta ändamål kan även förrättningslantmätaren kallas.

[S4]Kallelser ska delges. Lag (2010:995).

6 § Har upphävts genom lag (2010:995).
7 § Har upphävts genom lag (2010:995).

[K16]8 §  Mark- och miljödomstolen får avgöra mål utan att hålla sammanträde, om sammanträde kan antas sakna betydelse för prövningen samt sakägare eller företrädare för allmänt intresse inte har begärt sådant sammanträde. Om talan har fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 § eller om det är uppenbart att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras utan att sammanträde hålls.

[S2]För prövning som inte avser själva saken behöver sammanträde inte hållas.

[S3]Har domstolen beslutat att ett mål ska avgöras utan att sammanträde hålls och är det inte uppenbart att sakägare eller företrädare för allmänt intresse redan har slutfört sin talan, ska de ges tillfälle att göra det. Lag (2010:995).

  • RH 1995:58:Fråga om sammanträde som hållits vid fastighetsdomstolen var att betrakta som en huvudförhandling med syn eller en undersökning på platsen enligt 9 § lagen om fastighetsdomstolar. Tillika fråga om fastighetsdomstolen ägt avgöra mål om fastighetsreglering utan att hålla huvudförhandling.

[K16]9 §  Om ett beslut vid en förrättning som inte avslutats har överklagats, kan mark- och miljödomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av överklagandet. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller till dess annat förordnas.

[S2]Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får mark- och miljödomstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a § andra-fjärde styckena motsvarande tillämpning.

[S3]Mark- och miljödomstolen kan omedelbart förordna att beslut av lantmäterimyndigheten om förtida tillträde inte får utnyttjas förrän mark- och miljödomstolen har prövat överklagandet. Lag (2010:995).

  • MÖD 2021:9:Förtida tillträde ----- I mål om inrättande av gemensamhetsanläggning för i huvudsak befintlig brygga och parkeringsplats som tidigare upplåtits genom arrendeavtal har Mark- och miljööverdomstolen bifallit yrkande om förtida tillträde. Som skäl för beslutet har angetts att då gemensamhets-anläggningen enbart avser i huvudsak fortsatt oförändrad användning innebär det förtida tillträdet att risk för kapitalförstöring undviks.

[K16]10 §  Ska i ett mål flera frågor avgöras och kan de särskiljas, får dom ges beträffande någon av frågorna, trots att handläggningen av de övriga inte har avslutats. Lag (2010:995).

[K16]11 §  När någon sakägare har överklagat, får lantmäterimyndighetens beslut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när överklagandet rör ett allmänt intresse, länsstyrelsen eller en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 § tredje stycket har fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för en sakägare får dock ske, även om sakägaren inte har haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu har sagts gäller också när överklagandet har gjorts av en företrädare för ett allmänt intresse eller av lantmäterimyndigheten.

[S2]Om domstolen finner att överklagandet bör leda till ändring i en avslutad förrättning eller i ett fastighetsbildnings-, fastighetsbestämnings- eller gränsutmärkningsbeslut som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i den del som inte har överklagats, om det behövs för att det inte ska uppkomma någon uppenbar motstridighet eller oenhetlighet i förrättningen eller beslutet.

[S3]Finner domstolen att det beträffande en förrättning finns en sådan omständighet som avses i 15 kap. 10 §, får domstolen besluta om behövliga åtgärder, även om överklagandet inte har avsett den delen av förrättningen. Lag (2009:562).

  • NJA 1991 s. 262:Fråga huruvida domstol i mål angående fastighetsreglering ägt ingå i prövning av visst förhållande, som inte åberopats av klaganden. 4 kap 7 § JB.
  • MÖD 2012:55:Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.
  • RH 2009:88:Ledningsrätt för en teleoperatör har upplåtits i bl.a. en befintlig mobiltelemast jämte teknikbyggnad uppförda av en annan teleoperatör med stöd av ett anläggningsarrende. Beslutet har undanröjts eftersom upplåtelsen av ledningsrätten skett i lös egendom. Ledningsrätt har inte heller bedömts kunna upplåtas för uppförande av en teknikbyggnad som för sin användning förutsatte tillgång till nämnda telemast.

[K16]12 §  Kan mark- och miljödomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning, skall domstolen undanröja lantmäterimyndighetens beslut och åtgärder i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen åter till myndigheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för vinnande av rättelse.

[S2]Har efter förrättningens avslutande beslut om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning överklagats och återkallar den som sökt åtgärden sin ansökan, skall förrättningen undanröjas i den del som återkallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen eller domstolen och som själva haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket fordras alltid samtycke av övriga sakägare. Lag (2010:995).

  • NJA 1990 s. 814:I 10 § lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen angiven innehavare av särskild rätt till fast egendom har ansetts ensam behörig att i egenskap av ägare till egendomen påkalla fastighetsreglering (indragning av oreglerad ströäng).

[K16]12 a §  Endast om det finns synnerliga skäl får en kommunal lantmäterimyndighets förrättning undanröjas på grund av att myndigheten handlagt ärendet i stället för att lämna över det till den statliga lantmäterimyndigheten enligt 5 § lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Lag (1995:1394).

[K16]13 §  Den som med stöd av 5 § tredje stycket har kallats för att lämna upplysningar har rätt till ersättning för sin inställelse enligt särskilda bestämmelser. Sakägare får inte åläggas att betala sådan kostnad för inställelse. Lag (2010:995).

[K16]14 §  Mark- och miljödomstolen får, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. I övrigt ska 18 kap.rättegångsbalken tillämpas i fråga om rättegångskostnaderna.

[S2]I mål om inlösenersättning ska dock sakägare som avstår mark eller särskild rättighet få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i målet. Detsamma ska gälla i mål om ersättning för marköverföring eller reglering av rättighet som avses i 5 kap. 10 a § andra stycket.

[S3]Första och andra styckena gäller inte, om annat följer av 18 kap.6 eller 8 §rättegångsbalken. Ogillas i mål enligt andra stycket talan som har fullföljts av den som avstår eller upplåter mark eller rättighet, tillämpas 15 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900).

[S4]Vinner en sakägare ett mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen tillerkänna sakägaren ersättning för rättegångskostnad, om det finns synnerliga skäl. Sådan ersättning ska betalas av staten eller, om endast kommunen företräder det allmänna intresset, av kommunen.

[S5]Ska i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild åtgärd enligt rättens beslut betalas av allmänna medel, kan domstolen när det är skäligt besluta att kostnaden ska stanna på staten. Lag (2010:1003).

  • MÖD 2012:58:Rättegångskostnader ----- Mark- och miljööverdomstolen har i mål där mark- och miljödomstol beslutat om återförvisning till Lantmäteriet ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full ersättning för rättegångskostnader skulle utgå.
  • NJA 1983 s. 292:Upplåtelse, som givit ägare till angränsande fastighet rätt att under obegränsad tid inhägna och använda visst markområde, har inte ansetts utgöra servitut. Tillika fråga om tillämpning av 16 kap 14 § 1 st fastighetsbildningslagen.
  • NJA 1992 s. 47:En enskild väg som tillhör en vägförening kan inte dessutom inrättas som gemensamhetsanläggning för fastigheter som ingår i för eningen. Tillika fråga om fördelning av rättegångskostnader i mål enligt anläggningslagen (1973:1149), när sökandens talan avvisas men beslutet härom grundas på den förstahandsståndpunkt som han gjort gällande vid domstolarna.
  • MÖD 2012:41:Anläggningsförrättning ----- I målet var fråga om det förelåg förutsättningar att genom lantmäteriförrättning upplåta rätt till befintlig väg. Mark- och miljööverdomstolen fann att upplåtelsen skulle innebära synnerligt men för en av de belastade fastigheterna och att upplåtelse av rätt till väg därför inte kunde ske. Mark- och miljööverdomstolen fann att den sakägare som ansökt om förrättningen skulle betala rättegångskostnaderna för ägaren av den fastighet som skulle drabbas av synnerligt men, samt att var och en i övrigt skulle svara för sina rättegångskostnader. I målet avvisade Mark- och miljööverdomstolen sökandens yrkanden avseende fastställande av urminnes hävd m.m.
  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
  • NJA 1983 s. 367:Bestämmelsen i 16 kap 14 § fastighetsbildningslagen om rätt för sakägare att i mål om inlösenersättning få gottgörelse för rättegångskostnad oberoende av utgången i målet har ansetts ej kunna tillämpas, när rättegången gällt ersättning för i stadsplan ingående, till gata avsedd mark, som genom fastighetsreglering, utan att inlösen enligt 8 kap nämnda lag skett, överförts i kommunens ägo.
  • NJA 2017 s. 503:Ett fastighetsbildningsmåls juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för en enskild kan utgöra synnerliga skäl för att tillerkänna denne ersättning för ombudskostnader av staten som företrädare för allmänna intressen.
  • MÖD 2014:31:Ersättning för rättegångskostnad i ledningsrättsmål ----- I ledningsrättsmål har sakägare som är ledningshavarens motpart ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad i mark- och miljödomstolen oberoende av utgången i målet och oberoende av om denne har avstått mark eller särskild rättighet.
  • MÖD 2020:22:Statens ansvar för rättegångskostnader i fastighetsmål ----- MÖD har bedömt att länsstyrelsen inte haft objektivt godtagbara skäl för att överklaga ett fastighetsbildningsbeslut och att det därför finns synnerliga skäl att förplikta staten att ersätta en enskild fastighetsägare för rättegångskostnader.
  • NJA 2021 s. 1085:Fördelning av rättegångskostnader mellan sakägarna i ett fastighetsbestämningsmål vid återförvisning till en lantmäterimyndighet.

[K16]14 a §  Om en sakägare vinner ett mål om prövning av ett sådant beslut som avses i 15 kap. 6 § tredje stycket, kan domstolen tillerkänna honom eller henne ersättning för rättegångskostnad, om det finns synnerliga skäl. Sådan ersättning skall betalas av staten eller, om det överklagade beslutet har meddelats av en kommunal lantmäterimyndighet, av kommunen. Lag (2004:393).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen i Lantmäteriverkets skrivelse.)

Paragrafen, som är ny, reglerar frågan om rättegångskostnader vid överklagande av lantmäterimyndighetens räkning för förrättningskostnader. Skälen för ändringen framgår av avsnitt 7.2. ...

[K16]15 §  Sedan en mark- och miljödomstols dom eller slutliga beslut i fastighetsbildningsmål har vunnit laga kraft, ska förrättningsakten och en kopia av domen eller beslutet sändas till lantmäterimyndigheten. Om avgörandet överklagas i viss del och om det med anledning av domstolens avgörande i övrigt kan uppkomma fråga om registrering, ska handlingarna sändas till lantmäterimyndigheten. Efter registrering ska myndigheten omedelbart sända tillbaka förrättningsakten till domstolen. Lag (2010:995).

[K16]16 §  Föreskrifterna i detta kapitel beträffande sakägare skall tillämpas även på annan enskild part.

1 § Har upphävts genom lag (2010:995).

[K17]2 §  Mark- och miljödomstolens beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket skall överklagas särskilt.

[S2]Mark- och miljödomstolens beslut i en fråga som överklagats dit enligt 15 kap. 2 § första stycket 2-4, 6-9, 3 § beträffande förtida tillträde eller 4 § får inte överklagas. Lag (2010:995).

  • NJA 2000 s. 683:När i ett mål i en fastighetsdomstol ett slutligt beslut inte skulle vara överklagbart har det ansetts felaktigt att inte tillåta att ett beslut under rättegången fick överklagas särskilt.

[K17]3 §  I fråga om rättegången i Mark- och miljööverdomstolen tillämpas 16 kap.913 §§, 14 § första, fjärde och femte styckena samt 14 a16 §§. Dock ska 16 kap. 15 § inte tillämpas när Mark- och miljööverdomstolen återförvisar mål till mark- och miljödomstolen.

[S2]I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket ska den som har att betala ersättning för mark eller rättighet, om inte något annat följer av 18 kap.6 eller 8 §rättegångsbalken, alltid själv bära sina kostnader samt kostnad som han eller hon orsakar motparten genom att själv överklaga. Ogillas i ett sådant mål talan som har fullföljts av den som avstår eller upplåter mark eller rättighet, tillämpas dock 15 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900). I övrigt ska bestämmelserna i 18 kap.rättegångsbalken tillämpas.

[S3]Bevis genom syn på stället får tas upp i Mark- och miljööverdomstolen endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2010:1003).

  • NJA 1992 s. 47:En enskild väg som tillhör en vägförening kan inte dessutom inrättas som gemensamhetsanläggning för fastigheter som ingår i för eningen. Tillika fråga om fördelning av rättegångskostnader i mål enligt anläggningslagen (1973:1149), när sökandens talan avvisas men beslutet härom grundas på den förstahandsståndpunkt som han gjort gällande vid domstolarna.
  • NJA 1991 s. 425:Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
  • MÖD 2021:9:Förtida tillträde ----- I mål om inrättande av gemensamhetsanläggning för i huvudsak befintlig brygga och parkeringsplats som tidigare upplåtits genom arrendeavtal har Mark- och miljööverdomstolen bifallit yrkande om förtida tillträde. Som skäl för beslutet har angetts att då gemensamhets-anläggningen enbart avser i huvudsak fortsatt oförändrad användning innebär det förtida tillträdet att risk för kapitalförstöring undviks.
1 § Har upphävts genom lag (2010:995).

[K18]2 §  Om ett överklagande till Högsta domstolen tillåts enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, tillämpas i fråga om rättegången i Högsta domstolen 16 kap.9 och 10 §§, 11 § andra och tredje styckena, 12 och 13 §§, 14 § första, fjärde och femte styckena samt 14 a16 §§. Dock ska 16 kap. 15 § inte tillämpas när Högsta domstolen återförvisar mål till lägre rätt.

[S2]I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket gäller bestämmelserna i 17 kap. 3 § andra stycket.

[S3]Bevis genom syn på stället får tas upp i Högsta domstolen endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2010:995).

Prop. 2003/04:115: (Jfr 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 §fastighetsbildningslagen i Lantmäteriverkets skrivelse).

I dessa paragrafer har det införts sådana hänvisningar att bestämmelserna i den nya 16 kap. 14 a § skall kunna tillämpas även i hovrätt och Högsta domstolen. Det har också gjorts vissa ...

  • NJA 1992 s. 47:En enskild väg som tillhör en vägförening kan inte dessutom inrättas som gemensamhetsanläggning för fastigheter som ingår i för eningen. Tillika fråga om fördelning av rättegångskostnader i mål enligt anläggningslagen (1973:1149), när sökandens talan avvisas men beslutet härom grundas på den förstahandsståndpunkt som han gjort gällande vid domstolarna.
  • NJA 2008 s. 510:Frågor om rätt till intrångsersättning för ledningsrätt avseende anläggningar för telekommunikation när ledningsrätten upplåtits i stället för tidigare nyttjanderätt (I-III).

Sjunde avdelningen

Fastighetsregistrets allmänna del

[K19]1 §  I fastighetsregistrets allmänna del redovisas såsom fastighet

  1. enhet som var redovisad såsom fastighet i fastighetsregister den 1 januari 1972,
  2. fastighet som nybildas enligt denna lag,
  3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i

[S2]annan författning.

[S3]Varje fastighet skall ha särskild beteckning. Lag (2000:233).

[K19]2 §  Uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning ska föras in i fastighetsregistrets allmänna del. Då ska uppgift om en nybildad fastighet föras in i registret och de övriga ändringar göras som åtgärden ger anledning till.

[S2]Första stycket tillämpas också när fastighetsindelningen ändras eller när dess beskaffenhet fastställs i annan ordning än som anges i denna lag. Lag (2009:562).

[K19]3 §  Uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning ska föras in snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har överklagats, domstolens avgörande har vunnit laga kraft.

[S2]Även om förrättningen inte har avslutats får uppgift om ett sådant fastighetsbildnings-, fastighetsbestämnings- eller gränsutmärkningsbeslut som skulle ha överklagats särskilt föras in så snart beslutet har vunnit laga kraft.

[S3]Om ett beslut eller en åtgärd som avser en avslutad förrättning överklagas, får uppgift med anledning av förrättningen föras in i fastighetsregistrets allmänna del till den del uppgiften uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Detsamma gäller om ett fastighetsbildnings-, fastighetsbestämnings- eller gränsutmärkningsbeslut överklagas särskilt.

[S4]Vad som sägs i tredje stycket gäller också om en domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas. Lag (2009:562).

Prop. 1999/2000:39: Hänvisningarna i paragraferna till fastighetsregistret har ändrats till att avse fastighetsregistrets allmänna del. Härutöver har de berörda paragraferna genomgått redaktionella ändringar.

[K19]4 §  Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig ska uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

[S2]Om det är uppenbart att någon skada enligt första stycket inte kan uppkomma, ska rättelse ske omedelbart. I annat fall ska berörda fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om de är kända.

[S3]Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första och andra styckena, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del.

[S4]En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Förutom fastighetsägare och rättighetshavare ska en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken få tillfälle att yttra sig. Lag (2018:275).

Prop. 2017/18:111: Paragrafen behandlar rättelse i fastighetsregistrets allmänna del. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen).

Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen.

Någon ...

[K19]4 a §  Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2018:275).

Prop. 2017/18:111: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen).

[K19]5 §  Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del eller i en anordning som är ansluten till registret hos den statliga lantmäterimyndigheten, en kommunal lantmäterimyndighet eller en myndighet som avses i 4 kap. 34 a §.

[S2]Ersättningen ska efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

[S3]En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 4 § tredje stycket har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.

[S4]I fråga om ersättning som avses i denna paragraf tillämpas 18 kap.5 och 7 §§jordabalken på motsvarande sätt. Lag (2008:543).

Prop. 1999/2000:39: Bestämmelserna reglerar frågor om skadestånd och rättelse. Dessa frågor har behandlats i avsnitt 10. Bestämmelsen i hittillsvarande 5 § andra stycket om rättelse av uppenbart oriktig uppgift som beror på tekniskt fel har av redaktionella skäl flyttats till 4 § och utgör där ett nytt tredje stycke. Bestämmelsen har med anledning av Lagrådets påpekanden kompletterats på motsvarande sätt som skett för bestämmelsen ...

Prop. 2007/08:54: (Jfr 19 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Paragrafen har, utöver viss språklig justering, ändrats med anledning av att Lantmäteriverket ska vara inskrivningsmyndighet. Av den hittillsvarande lydelsen har det framgått att ersättning kan komma i fråga p.g.a. tekniskt fel i en anordning som är ansluten till fastighetsregistret hos bl.a. Lantmäteriverket och inskrivningsmyndigheter. Efter synpunkter från Lagrådet har ordet ”inskrivningsmyndigheter” utgått. Någon ändring av förutsättningarna ...

[K19]6 §  Ärenden om att föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del handläggs av lantmäterimyndigheten.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet än lantmäterimyndigheten skall föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Sådana föreskrifter får endast avse uppgifter som enligt annan lagstiftning än denna lag skall redovisas i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2005:1211).

Prop. 1999/2000:39: Ärenden om att föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del handläggs av lantmäterimyndigheten.

I paragrafen anges att det är lantmäterimyndigheten som svarar för ärenden om införande och borttagande av uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Det är alltså normalt bara den statliga eller kommunala lantmäterimyndigheten som äger föra in eller ta bort uppgifter i denna del av registret.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Fastighetsbildningslag (1970:988)

Ändring, SFS 1970:1023

    Förarbeten
    Prop. 1970:145
    Omfattning
    ändr. 10 kap 2 §, 12 kap 6 §

Ändring, SFS 1971:649

    Förarbeten
    Prop. 1971:30
    Omfattning
    ändr. 4 kap 6, 13, 35 §§, 12 kap 8 §, 15 kap 2 §

Ändring, SFS 1971:917

    Förarbeten
    Prop. 1971:122
    Omfattning
    ändr. 5 kap 9, 10 §§, 8 kap 5 §

Ändring, SFS 1971:1035

    Förarbeten
    Prop. 1971:180
    Omfattning
    upph. 18 kap 2 §; nuvarande 10 kap 9 § betecknas 10 kap 10 §, nuvarande 18 kap 3 § betecknas 18 kap 2 §; ändr. 2 kap 6 §, 3 kap 2, 3 §§, 4 kap 2, 8, 15, 22, 24 §§, 5 kap 3, 7, 16, 30, 34 §§, 8 kap 7 §, 9 kap 5 §, 12 kap 4, 7 §§, 13 kap 2 §, 15 kap 7-10 §§, 16 kap 3, 5, 11 §§; ny 10 kap 9 §; omtryck

Ändring, SFS 1972:778

Ändring, SFS 1973:99

    Förarbeten
    Prop. 1973:13
    Omfattning
    nuvarande 19 kap 5 § betecknas 19 kap 6 §; ny 19 kap 5 §

Ändring, SFS 1973:1146

    Förarbeten
    Prop. 1973:157
    Omfattning
    ändr. 1 kap 1 §, 5 kap 7 §, 7 kap 2 §, 14 kap 1 §, rubr. närmast före 7 kap 1 §; ny 7 kap 11 §

Ändring, SFS 1973:1157

    Förarbeten
    Prop. 1973:160
    Omfattning
    ändr. 3 kap 2, 3 §§, 7 kap 9 §, 9 kap 1, 7 §§, 14 kap 1 §, 16 kap 1 §

Ändring, SFS 1975:1138

Lag (1977:362) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Prop. 1976/77:114
    Omfattning
    upph. 8 kap 8 §; ändr. 1 kap 5 §, 3 kap 2, 11 §§,5 kap 16, 30 §§, 10 kap 2 §, 11 kap 1, 10 §§, 15 kap 2, 3 §§, 16 kap 9 §, 17 kap 2 §, 18 kap 1 §; ny 5 kap 30 a §

Lag (1979:232) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Lag (1979:900) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Lag (1981:793) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Lag (1981:1221) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Lag (1983:658) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:26
    Omfattning
    ändr. 7 kap 2, 9 §§, 9 kap 1 §, 14 kap 1 §
    Ikraftträder
    1984-01-01

Lag (1987:124) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
    2. Har beslut om undantag som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket i dess äldre lydelse, eller sådant beslut om medgivande att företa åtgärd i strid mot plan som avses i 3 kap.2 § första och fjärde styckena i deras äldre lydelse, vunnit laga kraft efter utgången av juni 1986, får fastighetsbildning ske utan hinder av de nya bestämmelserna i 3 kap. 2 §. Om ansökan om fastighetsbildning inte görs inom två år från den dag då beslutet om undantag eller medgivande vann laga kraft, upphör dock beslutet att gälla.
    Förarbeten
    Prop. 1985/86:90
    Omfattning
    ändr. 2 kap 6 §, 3 kap 2, 3 §§, 4 kap 25 §, 5 kap 3, 22 §§, 6 kap 1 §, 7 kap 1, 4, 6 §§, 8 kap 4 §, 14 kap 1, 9, 10 §§, 15 kap 8, 9 §§, 16 kap 14 §; nya 4 kap 25 a §, 6 kap 2 a §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:803) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
    2. Att bestämmelserna i 12 kap. 2 § inte gäller när äldre giftermålsbalken är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden föreskrivs i 18 § lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen.
    3. Bestämmelserna i 12 kap. 2 § skall tillämpas i deras äldre lydelse, om sådant avtal som avses i den lydelsen har träffats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:86
    Omfattning
    ändr. 12 kap 2 §
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1988:1258) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:124
    Omfattning
    ändr. 4 kap 12 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1989:724) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
    2. Bestämmelserna i 4 kap. 11 § fjärde stycket, 5 kap. 30 b § och 33 a § samt 7 kap. 13 § skall inte tillämpas beträffande förrättningar som har sökts före ikraftträdandet.
    3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut före ikraftträdandet, gäller beträffande överklagande av beslutet 15 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket, 4 § och 6 § första stycket samt 16 kap. 1 § i paragrafernas äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:77
    Omfattning
    upph. 4 kap 42 §; ändr. 4 kap 8, 11, 12, 15, 17 18, 25 a, 29, 30, 39 §§, 5 kap 3, 5, 10, 17, 18, 30 a §§, 6 kap 6 §, 7 kap 5 §, 8 kap 7 §, 14 kap 2, 8 §§, 15 kap 2-7, 10, 11 §§, 16 kap 1-3, 9, 11, 12, 15 §§, 17 kap 1, 2 §§, 18 kap 1 §, 19 kap 3 §; nya 4 kap 10 a §, 5 kap 30 b, 33 a, 34 a §§, 6 kap 7 §, 7 kap 12, 13 §§
    Ikraftträder
    1990-01-01

Lag (1990:450) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om tid för besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:71
    Omfattning
    ändr. 15 kap 2 §, 17 kap 1 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:1101) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Har förrättningen sökts före ikraftträdandet tillämpas 5 kap. 18 § i sin äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:151
    Omfattning
    ändr. 3 kap 1, 5 §§, 4 kap 2 §, 5 kap 10, 18, 33 a §§
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:1652) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 4 kap 15, 24, 25 a §§, 15 kap 7 §, 16 kap 3, 5, 11 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:1212) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
    2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 5 kap.10, 12, 16 och 19 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 8 kap.5 och 6 §§ fortfarande gälla, medan 5 kap.10 a, 10 b och 12 a §§ inte skall tillämpas. Om en sakägare begär det, skall dock 5 kap.12 och 16 §§ tillämpas i sin nya lydelse.
    3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 fastställd och vid utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för enskilt bebyggande och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1997, skall ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållanden som rådde vid utgången av juni 1987.
    Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestämmelse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäller som detaljplan.
    1. Överförs mark som enligt en vid utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållanden och de ersättningsprinciper som gällde vid utgången av juni 1987.
    Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestämmelse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäller som detaljplan.
    1. När ersättning enligt 5 kap. 10 a § andra stycket bestäms för mark inom stads- eller byggnadsplan, skall hänvisningen till 4 kap.expropriationslagen (1972:719) såvitt gäller 4 kap. 3 § andra stycket i den lagen gälla det styckets lydelse vid utgången av juni 1987.
    2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 15 § gäller fortfarande i fråga om ränta för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.
    3. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall 16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § i sin äldre lydelse gälla.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:127, Bet. 1992/93:BoU1
    Omfattning
    upph. 8 kap 5, 6 §§; ändr. 4 kap 34 §, 5 kap 5, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 19 §§, 6 kap 6, 7 §§, 7 kap 2 §, 15 kap 2 §, 16 kap 14 §, 17 kap 3 §, 18 kap 2 §; nya 5 kap 8 a, 10 a, 10 b, 12 a, 12 b, 12 c, 36 §§, rubr. närmast före 36 §; omtryck
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:1340) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:41, Prop. 1993/94:27, Bet. 1993/94:BoU4
    Omfattning
    ändr. 3 kap 5, 6, 7 §§, 4 kap 9, 10 §§, 11 kap 8 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1994:1624) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
    2. Val enligt den nya lydelsen skall äga rum första gången år 1998.
    3. Löpande uppdragsperiod för god man som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:69, Prop. 1994/95:87, Bet. 1994/95:KU21
    Omfattning
    ändr. 4 kap 2 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:1394) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:102, Prop. 1995/96:78, Bet. 1995/96:BoU4
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, 3 kap 2, 11 §§, 4 kap 1, 7, 8, 9, 10 a, 11, 13, 14, 17, 20, 21, 24, 25, 25 a, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 37, 39, 41 §§, 5 kap 12 a, 12 c, 15, 16, 17, 21, 22, 27, 30, 30 a, 30 b, 31, 33 a, 34 a, 36 §§, 7 kap 11, 12 §§, 8 kap 1 §, 9 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 10 kap 2, 9 §§, 12 kap 8, 9, 13 §§, 13 kap 4, 5 §§, 14 kap 2, 3, 4, 6, 8 §§, 15 kap 2, 3, 4, 5, 6, 10, 11 §§, 16 kap 1, 9, 11, 12, 15 §§, 19 kap 3, 5, 6 §§, rubr. närmast före 4 kap 1 §, 5 kap 36 §; nya 4 kap 7 a, 34 a §§, 16 kap 12 a §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1995:1416) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:102, Prop. 1995/96:47, Bet. 1995/96:BoU4
    Omfattning
    ändr. 4 kap 12 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1995:1650) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:127, Prop. 1995/96:2, Bet. 1995/96:TU8
    Omfattning
    ändr. 5 kap 5 §; nya 5 kap 8 b, 8 c §§
    Ikraftträder
    1996-02-01

Lag (1997:339) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:239, Prop. 1996/97:75
    Omfattning
    ändr. 3 kap 2 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1998:371) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
ändr. 15 kap 6 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:865) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. I fråga om förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 9 kap. 1 § andra stycket i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §, 4 kap 10 a §, 7 kap 2, 9 §§, 9 kap 1, 7 §§, 14 kap 1 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:233) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:185, Prop. 1999/2000:39, Bet. 1999/2000:BoU8
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 5 kap 18, 30, 31, 33 a §§, 8 kap 7 §, 12 kap 10 §, 15 kap 6 §, 19 kap, rubr. närmast före 19 kap
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:890) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:37, Prop. 2000/01:138, Bet. 2001/02:BoU2
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 4 kap 25 §, 5 kap 1 §, 10 kap 5 §, 11 kap 6 §, 14 kap 1 §, rubr. närmast före 7 kap; ny 7 kap 14 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:380) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
  2. Om ett samboförhållande har upphört före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:211, Prop. 2002/03:80, Bet. 2002/03:LU19
Omfattning
ändr. 5 kap 18 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:628) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:1, Prop. 2002/03:116, Bet. 2003/04:BoU2
Omfattning
nuvarande 8 kap 7 § betecknas 8 kap 10 §; ändr. 3 kap 1 §, 4 kap 7, 14, 25, 27 §§, 15 kap 1 §; nya 1 kap 1 a §, 3 kap 1 a §, 8 kap 5, 6, 7, 8, 9 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:393) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
  2. I fråga om underrättelse till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet gäller 4 kap.15 och 24 §§ i sina äldre lydelser för förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Om ett sådant beslut som avses i 15 kap. 6 § tredje stycket har meddelats före ikraftträdandet, skall bestämmelserna i 16 kap. 14 a § inte tillämpas.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:236, Prop. 2003/04:115, Bet. 2003/04:BoU9
Omfattning
ändr. 4 kap 15, 17, 18, 24, 25 a, 29 §§, 7 kap 5 §, 14 kap 9 §, 15 kap 7 §, 16 kap 3, 5, 11 §§, 17 kap 3 §, 18 kap 2 §; nya 4 kap 33 a §, 16 kap 14 a §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:396) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:238, Prop. 2003/04:73, Bet. 2003/04:BoU11
Omfattning
ny 10 kap 8 a §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2005:1211) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:51, Prop. 2005/06:5, Bet. 2005/06:BoU4
Omfattning
ändr. 19 kap 6 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:41) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:142, Prop. 2004/05:175, Bet. 2005/06:TU4
Omfattning
ändr. 7 kap 2 §
Ikraftträder
2006-04-01

Lag (2008:159) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:148, Prop. 2007/08:54, Bet. 2007/08:CU16
Omfattning
upph. 12 kap 12 §; ändr. 19 kap 5 §
Ikraftträder
2008-06-01

Lag (2008:543) om ändring i fastighetsutbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:223, Prop. 2007/08:134, Bet. 2007/08:CU23
Omfattning
ändr. 4 kap 7 a, 34 a §§, 19 kap 5 §
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2009:183) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:170, Prop. 2008/09:91, Bet. 2008/09:CU16
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 a §, 3 kap. 1, 1 a §§; ny 3 kap. 1 b §
Ikraftträder
2009-05-01

Lag (2009:533) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
  2. I fråga om en begäran om undantag enligt 3 kap. 2 § tredje stycket som har gjorts före den 1 juli 2009 tillämpas denna paragraf i dess tidigare lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:227, Prop. 2008/09:119
Omfattning
ändr. 3 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:562) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:248, Prop. 2008/09:177, Bet. 2008/09:CU27
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 14 kap. 1, 9, 10 §§, 15 kap. 2, 3, 6, 10 §§, 16 kap. 11 §, 19 kap. 2, 3 §§, rubr. närmast före 14 kap.; nya 14 kap. 1 a, 1 b, 11, 12, 13, 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 1, 15 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:816) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för värderingen, om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet. I ett sådant fall ska hänvisningarna till expropriationslagen (1972:719) avse den lagens lydelse vid utgången av juli 2010.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:362, Prop. 2009/10:162, Bet. 2009/10:CU21
Omfattning
ändr. 5 kap. 10 a §
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:995) om ändring i fastighetsbildninglagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011.
  2. För mål där huvudförhandling har inletts i fastighetsdomstol före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla. Detsamma gäller för mål i hovrätt och för mål i Högsta domstolen som har överklagats dit från hovrätt.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:364, Prop. 2009/10:215, Bet. 2009/10:JuU27
Omfattning
upph. 16 kap. 1, 3, 4, 6, 7 §§, 17 kap. 1 §, 18 kap. 1 §; ändr. 4 kap. 39 §, 9 kap. 5 §, 15 kap. 1, 10 §§, 16 kap. 5, 8, 9, 10, 12, 13, 15 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 §, rubr. till 15, 16, 17 kap.
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1003) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011.
  2. För mål där huvudförhandling har inletts i fastighetsdomstol före ikraftträdandet ska 16 kap. 14 § och 17 kap. 3 § gälla enligt sin äldre lydelse. Detsamma gäller för mål i hovrätt och för mål i Högsta domstolen som har överklagats dit från hovrätt.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
Omfattning
ändr. 3 kap. 2 §, 5 kap. 5, 8 a, 10 a §§, 7 kap. 1, 4, 6 §§, 8 kap. 4 §, 16 kap. 14 §, 17 kap. 3 §; ny 5 kap. 4 a §
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1211) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 6 kap. 6 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2012:181) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

Den upphävda paragrafen gäller fortfarande för exploateringssamfälligheter enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:186, Prop. 2011/12:54, Bet. 2011/12:CU22
Omfattning
upph. 6 kap. 2 a §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:427) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
  2. En arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) i dess lydelse före den 1 januari 2013 ska anses vara en vägplan enligt denna lag.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:257, Prop. 2011/12:118, Bet. 2011/12:TU13
Omfattning
ändr. 14 kap. 1 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:378) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förrättningar som har inletts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:254, Prop. 2012/13:120, Bet. 2012/13:SkU25
Omfattning
ändr. 3 kap. 11 §, 4 kap. 41 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2013:490) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:244, Prop. 2012/13:76, Bet. 2012/13:CU19
Omfattning
ny 4 kap. 11 a §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:205) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förrättningar där ansökan har inkommit till lantmäterimyndigheten före ikraftträdandet.
  3. Den äldre lydelsen av 6 kap. 1 § gäller fortfarande i de fall där 6 kap. 2 a § ska gälla enligt övergångsbestämmelsen till lagen (2012:181) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988).
Förarbeten
Rskr. 2013/14:190, Prop. 2013/14:58, Bet. 2013/14:CU21
Omfattning
upph.4 kap. 10 a §; ändr. 3 kap. 2 §, 4 kap. 25, 25 a §§, 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2014-06-01

Lag (2014:601) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 4 kap. 38 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:1342) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:4, Prop. 2013/14:236, Bet. 2014/15:CU2
Omfattning
ändr. 4 kap. 8, 9, 13 §§; nya 4 kap. 8 a, 8 b, 8 c, 8 d, 8 e §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:370) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:213, Prop. 2014/15:73, Bet. 2014/15:CU14
Omfattning
ändr. 4 kap. 14 §
Ikraftträder
2015-07-01

Lag (2016:638) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:253, Prop. 2015/16:72, Bet. 2015/16:TU18
Omfattning
ändr. 4 kap. 8 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2018:275) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:232, Prop. 2017/18:111, Bet. 2017/18:CU19
Omfattning
ändr. 19 kap. 4 §; ny 19 kap. 4 a §
Ikraftträder
2018-05-25

Lag (2018:783) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 15 kap. 10 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2020:363) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.
  2. Bestämmelserna i 2 kap. 7 § ska inte tillämpas på beslut om förrättningskostnader som har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2019/20:283, Prop. 2019/20:125, Bet. 2019/20:CU20
Omfattning
ändr. 8 kap. 7 §; ny 2 kap. 7 §
Ikraftträder
2020-07-01

Lag (2020:921) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:30, Prop. 2019/20:189, Bet. 2020/21:JuU4
Omfattning
ändr. 4 kap. 13 §
Ikraftträder
2021-01-01