M 17586-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17586-25

BAKGRUND

Miljö- och byggnämnden i region Gotland beslutade den 21 oktober 2024 att bevilja strandskyddsdispens för uppförande av ett bostadshus på fastigheten . Länsstyrelsen i Gotlands län upphävde beslutet den 11 juni 2025. Efter överklagande från Jordnära Juridik (sökande) upphävde mark- och miljödomstolen båda besluten och förklarade att någon strandskyddsdispens inte krävdes för den sökta åtgärden.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har överklagat domen och yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut om strandskyddsdispens.

Sökanden har motsatt sig ändring. I andra hand har sökanden yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att meddela strandskyddsdispens för de ansökta åtgärderna.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har hänvisat till vad som tidigare anförts med bl.a. följande tillägg.

Både skrafferingen och begränsningslinjen ingår i det utvidgade strandskyddsområdet enligt länsstyrelsens beslut från den 15 maj 2012. Utvidgningen vid Fårös sjöar beslutades som huvudregel till 200 meter. Siffran finns inte angiven i beslutet eftersom det gjordes anpassningar till faktiska förhållanden som vägar och existerande bebyggelse. Om beslutet tolkas så att begränsningslinjer inte ingår skulle inte heller den gula begränsningslinjen som markerar området med generellt strandskydd vara del av det skyddade området. Detta skapar ett glapp mellan området som omfattas av generellt strandskydd och området som omfattas av utvidgat strandskydd. En sådan tolkning minskar även samtliga markerade områden med upp till 20 meter vilket

SVEA HOVRÄTT DOM M 17586-25

innebär en negativ påverkan på naturvårdsintressena och allmänhetens tillgång till områdena.

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan gett in bilder som visar beslutskartan i förhållande till kartlager som visar strandskyddsområden i myndighetens geografiska informationssystem (GIS).

Sökanden har hänvisat till vad som tidigare anförts med bl.a. följande tillägg.

Beslutskartan är lågupplöst och förenad med tolkningssvårigheter. Det framgår inte vilket underlag som har använts eller hur kartan är framtagen. I beslutet finns ingen motivering till varför ett utvidgat strandskydd om 200 meter skulle gälla på aktuell plats. Länsstyrelsen har valt att använda en begränsningslinje för att peka ut vilka områden som omfattas av utvidgningen. Betydelsen av en sådan linje är att den begränsar eller ramar in ett område. Begränsningslinjen ska inte räknas in i det skyddade området. Om länsstyrelsen hade velat att begränsningslinjen skulle omfattas skulle detta ha tydliggjorts i beslutet. Det är länsstyrelsens eget misstag att strandskyddsområdet har blivit mindre i förhållande till hur det var avsett. Information i GIS saknar betydelse för den rättsliga prövningen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att det varken av beslutskartan eller av beslutet i övrigt med säkerhet går att fastställa var gränsen för det utökade strandskyddsområdet ska gå. Osäkerheten om rättsförhållandena på platsen hade kunnat undvikas genom en tydligare utformning av myndighetens beslut. Beslutet innebär att användningen av enskildas fastigheter inskränks för att tillgodose allmänna intressen. Den osäkerhet som beslutets utformning gett upphov till i detta fall bör inte drabba den enskilde. Mark- och miljödomstolens dom ska därför fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17586-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Christina Ericson, tekniska rådet Carina Nordström och hovrättsrådet Frida Göranson, referent. Föredragande har varit Paula Pontvik.

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka M 6180-25 2025-11-14

PARTER Klagande Jordnära Juridik Akebäck Smiss 134 621 92 Visby Motpart 1. Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby 2. Miljö- och byggnämnden, Region Gotland 621 81 Visby

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut 2025-06-11 i ärende nr 4861-2024, se bilaga 1

SAKEN Strandskyddsdispens för bostadshus på fastigheten i Region Gotland

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut den 11 juni 2025, dnr 4861-2024, och miljö- och byggnämnden vid Region Gotlands beslut den 21 oktober 2024, MBN 2024/1201, samt förklarar att strandskyddsdispens inte krävs för åtgärden på fastigheten .

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

BAKGRUND

Miljö- och byggnämnden i region Gotland (nämnden) beslutade den 21 oktober 2024 att bevilja strandskyddsdipsens för uppförande av ett bostadshus på fastigheten . Länsstyrelsen i Gotlands län (länsstyrelsen) beslutade den 11 juni 2025 att upphäva nämndens beslut.

Jordnära Juridik (klaganden) har nu överklagat länsstyrelsens beslut.

YRKANDEN M.M.

Klaganden har i första hand, såsom det får förstås, yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa att det inte råder strandskydd på den aktuella platsen. I andra hand yrkas att domstolen, med upphävande av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut att meddela ansökt strandskyddsdispens. Jordnära juridik har även yrkat att mark- och miljödomstolen ska hålla syn på platsen samt begärt sammanträde.

Till stöd för sin talan har klaganden hänvisat till vad bolaget har anfört hos nämnden, med sammanfattningsvis följande tillägg.

Strandskyddsområdet Det föreligger en osäkerhet huruvida platsen överhuvudtaget omfattas av länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd. Av rättighetsskäl måste sådana oklarheter i fråga om ett beslut, som till funktion och geografisk omfattning har likheter med en föreskrift samt som kraftigt inskränker möjligheter att använda sin egendom, tolkas till hans fördel.

Beslutet att utvidga strandskyddet fattades av länsstyrelsen den 15 maj 2012, ärende 511-1470-11. I beslutet att utvidga strandskyddet framkommer det inte hur stor utökningen är i antal meter. För att ta reda på strandskyddets omfattning för en specifik plats måste kartbilagan granskas för just den platsen. Kartan är i skala 1:20 000, d.v.s. en centimeter på kartan är 200 meter.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

Begränsningslinjen är omkring 1 millimeter och representerar alltså ungefär 20 meter i verkligheten. Underinstanserna har utgått från att strandskyddet är 200 meter, vilket ifrågasätts om de har haft fog för.

Länsstyrelsen har utgått från ett kartskikt i myndighetens eget GIShanteringssystem, vilket inte är rättsligt bindande och har i praktiken sannolikt kommit till stånd genom administrativ/IT-teknisk åtgärd utan stöd i något formellt och överklagbart beslut.

I Naturvårdsverkets handbok för utvidgning av strandskydd 2010:4, vilket gällde vid tidpunkten för länsstyrelsens utvidgningsbeslut, ska det i kartmaterialet som är bifogat beslutet tydligt framgå vilka områden som är utpekade och hur stor utökningen är, angivet i antal meter eller genom att en begränsningslinje är tydligt markerad. I handboken framkommer även att kartunderlaget ska vara så tydligt att det på ett bra sätt kan fungera som underlag för prövning etc. inom det aktuella området. Dessa förutsättningar är inte uppfyllda i det här fallet.

Den ansökta platsen ligger precis på ytterkanten av begränsningslinjen för det utvidgande strandskyddet enligt länsstyrelsens beslut. Det framgår inte i länsstyrelsens beslut hur man ska förhålla sig till denna osäkerhet. Utan närmare anvisningar kan man normalt utgå från att en begränsningslinje gäller i sin mitt. Så gäller exempelvis för att åskådliggöra fastighetsgränser, eller områdesgränser i plankarta. Det går även att tolka länsstyrelsens beslut på så att strandskyddet ska gälla området innanför begränsningslinjen. Båda synsätt leder till att det ansökta huset ligger utanför strandskyddat område.

Strandskyddet är förenat med omfattande inskränkningar i rätten att använda ens mark och ett beslut att utvidga strandskyddet måste därför omgärdas av en betydande rättssäkerhet. Markägaren och andra ska kunna avgöra om det finns anledning att överklaga ett sådant beslut, både för att förstå beslutets omfattning och för att bedöma om länsstyrelsen har haft fog för att utvidga

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

strandskyddet. Ett beslut om strandskydd måste vara motiverat utifrån de på platsen givna förutsättningarna. Det ska också innefatta en intresseprövning.

I det aktuella fallet hade länsstyrelsen vid prövningen av strandskyddets utvidgning t.ex. att ta ställning till den historiska boplatsen/inägan och inte minst den mur som avgränsar bostället mot sjösidan. Den muren ligger omkring 15 meter från ansökt byggplats och följer således den inre kanten av begränsningslinjen på kartan till länsstyrelsens utvidgningsbeslut. Från en ändamålssynpunkt är det således en rimlig tolkning att strandskyddet sträcker sig dit, men inte längre.

Om underinstansernas tolkning vinner företräde får det allvarliga konsekvenser på det sättet att retroaktivt förtas på sin rätt att påkalla överprövning av utvidgandebeslutet för ett område som inte rimligen kunde utläsa blev strandskyddat.

Klaganden ifrågasätter även den strandlinje som länsstyrelsens GIS-karta utgår från för att beräkna och markera strandskyddsområdet. Gränsen överensstämmer inte med den egentliga strandlinjen, och strandskyddsområdet får en helt annan utbredning än vad länsstyrelsen har utgått från om domstolen mot bolagets bestridande skulle acceptera att det är utvidgat till 200 meter. I sådant fall omfattas inte platsen för det ansökta huset av strandskydd, i vart fall träffas bara en del av huset. Det ska beaktas vid en avslutande proportionalitetsbedömning.

Särskilda skäl och proportionalitet Vad gäller särskilda skäl för dispens från strandskyddet har länsstyrelsen endast tagit ställning till om platsen är avgränsad av skog, men inte muren. Det har inte hävdats att skogen är avgränsande.

Länsstyrelsens proportionalitetsbedömning ifrågasätts även. Den aktuella platsen är sedan länge ianspråktaget boställe med konstaterad historik från

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

åtminstone 1600-talet. har fått påstötningar från ett flertal att återskapa den gamla gården. Det återstår endast att återuppföra själva bostadshuset. Det var först efter beviljat bygglov som underrättades om att han också behövde ansöka om strandskyddsdispens, något han inte hade förstått eller informerats om av naturvårdshandläggaren/förvaltningen. Inte heller länsstyrelsen informerande om detta under ärendets förberedelser och handläggning.

har stark anknytning till platsen och hans släkt har bebott platsen under i princip hela den tiden som går att kontrollera i kyrkoböcker. Under hela tiden ägt gården har han brukat och omhändertagit den väl och i enlighet med sitt släktarv. Det skulle leda till ett oproportionerligt resultat om han inte fick återuppföra den gamla släktgården.

Inskränkningar för det rörliga friluftslivet är i praktiken obefintliga. har aldrig noterat att någon har vandrat på insidan av muren mot träsket. Träsket har i övrigt kraftig vegetation av ag och är otillgängligt från boplatsen. Den gamla boplatsen är väl avgränsad och tillsammans med övriga byggnader och aktivt bete/lantbruk har den redan i sig en avhållande funktion. Påverkan på naturvärdena är obefintlig, och snarare är åtgärden en förutsättning för att landskapet ska fortsätta betas och hållas öppet.

Mark- och miljödomstolen ska i proportionalitetsbedömningen beakta att ett återställande av boplatsen är en kulturgärning, medför en positiv påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön i stort. Platsen kommer att öka sin historiska förankring och dess skönhetsvärden kommer sannolikt att ytterligare höjas. Det är inte heller avlägset att bevilja dispens på grunden att marken redan är ianspråktaget som får bebyggas.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande huvudsakligen anfört följande.

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

Överklagandet ska avslås. Hela det område som är rödmarkerat, inklusive begränsningslinjen i sin helhet, ska utgöra område som omfattas av utvidgat strandskydd. Det är linjens ytterkant som anger var det strandskyddade området upphör. Det saknar betydelse att man i samband med till exempel fastighetsbildning utgår från linjers mitt. Förutsättningarna i Naturvårdverkets handbok 2010:4 för utvidgning av strandskydd är uppfyllda, då det av kartmaterialet framgår vilka områden som är utpekade och hur stor utökningen är angiven med en tydligt markerad begränsningslinje.

Det GIS-kartlager som länsstyrelsen hänvisar till utgår från beslutet om utvidgat strandskydd och används för att få en exakthet i bedömningen om vad som ligger inom respektive utanför strandskyddet. Det skapar en förutsägbarhet och rättssäkerhet i bedömningarna.

Strandskyddet runt Norrsundet har till allra största delen lagts som en 200 meters bred zon räknat från strandlinjen i beslutet om utvidgat strandskyddet. Som strandlinje har lantmäteriets kartor använts och den blå linje som avgränsar sjöar. Denna linje ska representera medelvattenståndet och länsstyrelsen har inte haft skäl att ifrågasätta denna linje. Via årsvisa flygfoton kan länsstyrelsen konstatera att det skett en tillväxt av ag längs den aktuella stranden sedan beslutet om utvidgat strandskydd togs, och att strandkanten därmed kan upplevas som att den ligger längre ut i sjön än den linje som länsstyrelsen utgått ifrån. Det står däremot ingenstans i beslutet att strandskyddet är just 200 meter från strandlinjen. Det är därför kartan som gäller och strandskyddets utbredning ligger därför fast, oavsett om strandlinjen faktiskt skulle förändras på grund av tillväxt av ag. Platsen för uppförande av bostadshuset ligger inom område som omfattas av utvidgat strandskydd.

Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

DOMSKÄL

Strandskyddsområde Strandskyddsområdet omfattar som huvudregel land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen kan emellertid under vissa förutsättningar besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen (se 7 kap. 14 § miljöbalken).

Normalt uppfyller en mätning från en markerad strandlinje på Lantmäteriets kartmaterial de krav på noggrannhet som behövs för att avgöra om t.ex. en planerad byggnad ligger inom ett strandskyddsområde eller inte (se MÖD 2015:31). Om strandskyddets utsträckning däremot är osäkert, eller kartmaterialets tillförlitlighet är ifrågasatt, är det strandskyddsgränsen i den bilagda kartan i beslutet om strandskydd (beslutskartan) som blir utslagsgivande. Beslutskartan ska i sin tur tolkas lojalt mot skälen i beslutet (se Markoch miljööverdomstolens dom den 10 januari 2025 i mål nr M 16384-23).

I förevarande fall beslutade länsstyrelsen den 15 maj 2012 (dnr 511-1470-11) att ändra strandskyddsområdet på Fårö, omfattande fastigheten . Länsstyrelsen beslutade därvid att bl.a. utvidga strandskyddet med de områden som markerats med röd färg på bifogade kartor (se bild nedan).

Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

Mark- och miljödomstolen gör följande överväganden.

Länsstyrelsens beslut om att utvidga ett strandskyddsområde är ett myndighetsbeslut som bl.a. innebär att enskilda får tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad för att tillgodose allmänna intressen (se t.ex. artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen och 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen). Mot denna bakgrund är det viktigt att beslutet är utformat på ett klart och tydligt sätt, inte minst för att den enskilde ska ha möjlighet att bedöma om det finns skäl att överklaga beslutet.

Som såväl klaganden som länsstyrelsen har anfört är det inte möjligt att utläsa av beslutet att strandskyddsområdet har utvidgats till 200 meter från strandlinjen. Bedömningen av strandskyddsområdets utbredning får därmed göras med utgångspunkt i strandskyddsgränsen i beslutskartan. Den aktuella kartan har ritats i relativt liten skala och med en kraftig begränsningslinje. Varken av kartan eller av beslutet i övrigt går det med säkerhet att avgöra var gränsen ska gå (jfr HFD 2011:4). Eftersom det är osäkert vilken utsträckning strandskyddet har behöver beslutet tolkas. Med tanke på strandskyddsområdets potentiella konsekvenser bör tolkningen ske med beaktande av egendomsskyddet för enskilda.

Av beslutstexten framgår att strandskyddet har utvidgats med de områden som markerats med röd färg på bifogade kartor. Beslutskartan består bl.a. av ett rött skrafferat område med en tillhörande röd begränsningslinje. Enligt mark- och miljödomstolen kan beslutskartan tolkas på flera olika sätt. En möjlig tolkning är att det utvidgade strandskyddet endast omfattar det skrafferade området, dvs. området till begränsningslinjen, eftersom det endast är detta område som i egentlig mening kan sägas vara markerat. Mot bakgrund av att begränsningslinjen är röd är det emellertid också möjligt att tolka beslutskartan på så sätt att det utvidgade strandskyddet även omfattar begränsningslinjen. Ett tredje alternativ är att, såsom klaganden har gjort gällande, utgå från att en

Sida 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-25

begränsningslinje gäller i dess mitt. Enligt domstolens mening ger skälen till beslutet inte någon ledning för hur beslutet ska tolkas i nu aktuellt avseende.

Vid en sammantagen bedömning anser domstolen att beslutskartan bör tolkas på så sätt att det är det skrafferade området som utgör strandskyddsområde, dvs. området till begränsningslinjen. Mark- och miljödomstolen har därvid beaktat att länsstyrelsens beslut hade kunnat utformas på ett sådant sätt att osäkerheten kring strandskyddets utsträckning hade avhjälpts, t.ex. genom att i beslutet ange det antal meter som det utvidgade strandskyddsområdet omfattar.

Vid denna bedömning har det inte ifrågasatts att platsen för uppförande av bostadshuset ligger utanför det utvidgade strandskyddsområdet. Eftersom åtgärden placeras utanför strandskyddsområde kräver den inte strandskyddsdispens. Underinstansernas avgöranden ska därmed upphävas med förklaringen att strandskyddsdispens inte krävs för den ansökta åtgärden.

Vid denna utgång saknas det skäl för mark- och miljödomstolen att ta ställning till klagandens begäran om syn och sammanträde.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 5 december 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Emil Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Annika Månsson deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Malou Lundberg.