P 16834-25
En hög och centralt belägen byggnad, bestående av flera huskroppar, har inte bedömts uppfylla anpassnings- och utformningskraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 och 8 kap. 1 § 2 PBL. Nämnden har därför haft fog för att avslå ansökan om bygglov.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-10-16 P 16834-25 060405 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-11-06 i mål nr P 8170-24, se bilaga A PARTER Klagande Neobo Knivsta Gredelby AB
Ombud: C.G. och M.H.S.
Motpart Bygg- och miljönämnden i Knivsta kommun 741 75 Knivsta Ombud: C.A.
SAKEN Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus m.m. på fastigheten X i Knivsta kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Neobo Knivsta Gredelby AB, Neobo, har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och ge bygglov för nybyggnad av flerbostadshus m.m. på fastigheten X i Knivsta kommun.
Nämnden har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Neobo har vidhållit vad som anförts i mark- och miljödomstolen och hos länsstyrelsen samt åberopat samma bevisning. I övrigt har bolaget i huvudsak tillagt följande.
Nämndens bedömning är varken saklig eller tillräckligt motiverad och det har därmed saknats skäl att neka bygglov för de sökta åtgärderna. Nämnden har prövat bygglovsansökan utifrån det tidigare bygglovet och inte utifrån bygglovsansökan i sig. De skäl vilka anförs av nämnden i ett enskilt ärende om bygglov som stöd för att avslå en ansökan behöver grundas i professionellt och sakligt underbyggda kunskaper och värden samt en därtill kopplad analys snarare än personliga omdömen och skönsmässiga bedömningar. Ett argument gällande utformning eller anpassning är inte att betrakta som sakligt och underbyggt enbart av den anledningen att det hänför sig till utseendet på en byggnad eller en viss aspekt av detta – till exempel att en fasadpanel är för ”stickig”. När det, som i detta fall, finns ett utlåtande från en sakkunnig som så tydligt motsäger kommunens bedömning måste kravet på att kommunens motivering är saklig och välgrundad sättas högt.
Detaljplanen som gäller för bygglovsfastigheten saknar bindande bestämmelser om krav på utformningen av bebyggelsen inom planområdet. Planbeskrivningen innehåller därutöver enbart en rad värdeord och ambitioner som saknar direkt självständig betydelse, även betraktade i en planmässig kontext. Under dessa förhållanden har mark- och miljödomstolen i första hand haft att göra sin bedömning av frågan om anpassnings- och utformningskraven är uppfyllda utifrån de generella kraven på anpassning och utformning med beaktande av utredningen i målet. I stället har mark-
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
och miljödomstolen enbart använt den icke bindande planbeskrivningen som tolkningsunderlag och bortsett från de sakkunnigutlåtanden som getts in av Neobo. Även om planbeskrivningen rent principiellt skulle användas som underlag vid tolkningen av bestämmelserna om anpassning och utformning i plan- och bygglagen, kan uttrycket ”höga arkitektoniska kvaliteter” inte tillmätas någon som helst betydelse eftersom det saknar en närmare beskrivning som är relaterat till planområdet i allmänhet och till bygglovsfastigheten i synnerhet.
Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis i sina domskäl att dess prövning avser den åtgärd som Neobo nu har ansökt om bygglov för, och att det är Neobo som genom sin ansökan styr vilken åtgärd som prövas. Efter detta konstaterande går domstolen vidare med att jämföra den nu aktuella ansökan med den tidigare ansökan. I domskälen anges bland annat att mark- och miljödomstolen delar nämndens bedömning att varken valet av fasadmaterial eller kulör kan anses tillräckligt likvärdigt med underlaget i den tidigare lovansökan samt att byggnadens balkonger tydligt avviker från den ursprungliga bygglovsansökan. Det är svårt att utläsa om mark- och miljödomstolen har lagt de nyssnämnda omständigheterna till grund för sitt avgörande. Det är sökt åtgärd som är föremål för prövning. Jämförelser mellan nu aktuell åtgärd och det tidigare beviljade lovet utgör inte skäl för att neka bygglov.
Av det yttrande från Upplandsmuseet som nämnden gett in i målet framgår att museets bedömning är att det endast är det södra höghuset som inte uppfyller kraven på god utformning och att det främsta skälet till det är valet av träfasad. Vad gäller färgvalet på byggnadsdelen är det uppenbart av mindre betydelse för Upplandsmuseet. Neobo har låtit en sakkunnig kommentera utlåtandet från Upplandsmuseet. Enligt denne är ett enkelt utförande utan särskild artikulering av fasad i sig en gestaltningsidé, även om det kan poängteras att systemet av fönster- och balkongplaceringar på aktuell byggnation faktiskt bidrar till en artikulering av husets fyra fasader. Det är vidare svårt att förstå hur Upplandsmuseet har kommit fram till att de övriga delarna av byggnationen har en tydlig gestaltningsidé som inte saknar arkitektoniska kvaliteter samtidigt som det södra höghuset inte har det. Utlåtandet från Upplandsmuseet ger inte ett tydligt stöd för att anpassnings- och utformningskraven inte är uppfyllda i aktuellt fall.
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
Nämnden har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med i huvudsak följande tillägg.
Bedömningen av anpassningskravet görs inte utifrån enskilda detaljer, utan helhetsintrycket i miljön där byggnadens volym och skala, höjd, fasadmaterial och färg, placering och förhållandet till den kringliggande bebyggelsen beaktas. Färg och material har således en stor inverkan på hur en byggnad uppfattas, särskilt i detta fall när det finns stora huskroppar/fasadpartier och många balkonger. Det är extra viktigt med en omsorgsfull detaljhantering och högkvalitativt materialval på en stor byggnad med relativt enkla volymer. Detta gäller även balkongutformningen. I detta fall har det genom planbeskrivningen klargjorts att bebyggelsen ska skapa stadsmässighet med höga arkitektoniska värden. Vad detta i detalj innebär ska inte alltid detaljregleras, eftersom bedömningen av vad som är estetiskt bra för den byggda miljön kan förändras över tiden.
De ställda kraven för en saklig och välgrundad motivering är inte högre än att nämnden kan förklara sitt ställningstagande. Avseende träpanelen lyfter Neobo ut orden ”Grov och stickig” i nämndens motivering ur sitt sammanhang. Bedömningen som gjorts utifrån ingivna materialprov har ansetts ha en för dåligt arkitektonisk kvalité för ett högt flerbostadshus/affärshus i centralt läge. Det är vidare uppenbart att det är utseendet på panelen som beskrivs, inte känslan av materialet. Nämnden har således bedömt att den grovt sågade, ospontade panelen inte är ett lämpligt fasadmaterial på ett centralt placerat höghus. I det tidigare bygglovet skulle det enligt inlämnat färg- och materialprov bli en ljusare och varmare kulör. I stället blev den valda kulören en kallare och mörkare blågrå kulör som dels ändrar uttrycket för byggnaden, dels upplevs mörkare och sämre anpassat till de närmsta byggnaderna vars fasader har varma kulörer. Även närmiljön upplevs mörkare. Byggnad saknar helt omsorg om detaljer och redan efter kort tid flagar målningen på fasaden. Undersidorna av balkongerna är också missfärgade och delar av en balkong har rasat.
Det har aldrig varit aktuellt med en antikvarisk utredning i bygglovsärendet eftersom Sågenområdet är ett område med ny bebyggelse. Även byggnader i en mer modern
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
miljö ska dock ha en god utformning och bra anpassning till omgivningen, även om det inte är ett utpekat område för riksintresse för kulturmiljö. Den av Neobo ingivna utredningen ska därför inte ges någon vikt. Detta eftersom det aktuella bygglovsärendet inte handlar om påverkan på äldre bebyggelse med höga kulturmiljövärden. Bygglovsärendet handlar i stället om att den ansökta byggnaden ska ha en tillräckligt god utformning och att den ska vara anpassad till omgivningen. Nämnden har dock ändå inhämtat ett yttrande från Upplandsmuseet. Nämnden konstaterar att även Upplandsmuseet bedömer att ansökan i sin helhet inte bör beviljas.
Det finns inga vägledande avgöranden där Mark- och miljööverdomstolen har behandlat frågan om vilken vikt ett utlåtande från byggherren ska tillmätas i förhållande till nämndens bedömning. Tidigare praxis talar dock för att ett sådant utlåtande inte ska tillmätas någon betydelse. Nämndens bedömning väger således tungt även i förhållande till ett utlåtande från en sakkunnig. Det är därför endast vid uppenbara felbedömningar som nämndens bedömning inte ska läggas till grund för beslutet. Nämnden ska således inte behöva ”motbevisa” uppgifterna i ett utlåtande för att bygglov inte ska beviljas. Det kan dock konstateras att inte bara nämnden, utan även den sakkunnige från Upplandsmuseet har en annorlunda uppfattning på utformningen än Neobos sakkunnige.
Balkongfronterna i den nya ansökan består av kvadrater bredvid varandra. Där kvadraterna möts blir det extra brett jämfört med ramverket på grannhusets balkonger, vilket upplevs grovt och dominant. Kulören är också lite ljusare än i det tidigare bygglovet och därmed mer framträdande. Sammantaget är balkongernas nuvarande utformning, med relativt stora och breda profiler på glasfronternas ramverk, dominerande och framträdande jämfört med resten av byggnaden. Grövre metallprofiler och ljusare kulör gör att de syns extra mycket, särskilt eftersom de har en annan kulör än den mörkare kallgrå träpanelen.
UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Nämnden har lämnat in fotografier på materialprover och det södra höghusets fasad samt åberopat ett remissvar från Upplandsmuseet. Av remissvaret framgår bland annat
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
följande. Höga krav bör ställas på utformningen av byggnader på den aktuella platsen. Sockelbyggnaden och mittkuben, och i viss mån även det norra höghuset, ger uttryck för en tydlig gestaltningsidé och byggnaderna saknar inte arkitektoniska kvaliteter. Volymerna samverkar på ett bra sätt. Sammantaget bedömer Upplandsmuseet att denna del av byggnaden uppfyller rimliga krav på god utformning. Det södra höghuset i sitt nuvarande utförande bedöms inte nå upp till de krav på god utformning som bör ställas. Byggnaden är storskalig och har ett enkelt utförande, med rätblocksvolymer utan särskild artikulering av fasaden. Den fångar inte ett intresse hos betraktaren och har inte en tydligt genomförd gestaltningsidé. Eftersom fasaden är av stående träpanel skulle en gestaltningsidé kunnat vara att visuellt redovisa byggnaden som ett trähus. För att få en god materialverkan på en så pass storskalig och enkel byggnad behöver träfasaden vara av god kvalitet och tydligt redovisa att det är trä. Fasaden behöver också artikuleras. Det är vanligt att använda värmebehandlad, hyvlad panel (”thermowood”) eller obehandlad, hyvlad lärkträ för liknande träfasader. Det befintliga utförande med sågad, täcklaserad panel, som på flera ställer har börjat släppa, vittnar inte om en god omsorg om byggnadens utformning och ger inte intryck av en träfasad, annat än på nära håll. Dessutom skiljer sig täcklaseringens ganska kalla, grå färg kraftigt från det naturliga träets varma ton.
Neobo har lämnat in ett antikvariskt utlåtande från A.S. AB. Av utlåtandet framgår bland annat följande. Att byggnaden är storskalig är i enlighet med den fastlagda detaljplanens bestämmelser om hushöjder. Det enkla utförandet utan särskild artikulering av fasaden är i sig en gestaltningsidé. Systemet av fönster- och balkongplaceringar, som speglar de interiöra planlösningarna, bidrar till artikuleringen av husets fyra fasader. Hur detta på ett avgörande sätt skiljer sig från de övriga två volymernas gestaltning, som anses ha tydliga gestaltningsidéer och åtminstone noterbara arkitektoniska kvalitéer, är svårt att förstå. Vad museet menar med att redovisa byggnaden som ett trähus som gestaltningsidé, efter att ha konstaterat att det har en fasad med stående träpanel, är lika svårt att förstå.
Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att den sökta åtgärden är planenlig. Frågan i målet är om byggnaden, som består av flera huskroppar (se bilder nedan), är lämpligt utformad med hänsyn till stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan samt har en god form-, färg- och materialverkan och att bygglov därför ska ges. (Se 2 kap. 6 § första stycket 1, 8 kap. 1 § 2 och 9 kap. 30 § första stycket 4 plan- och bygglagen [2010:900], PBL, i förekommande fall i dess lydelse före den 1 december 2025.)
Av utredningen framgår att byggnaden är uppförd med stöd av ett tidigare bygglov och att det finns ett interimistiskt slutbesked för den. Något slutbesked har dock inte kunnat ges eftersom gestaltningen inte följer beviljat lov. Eftersom Neobo har inkommit med en ny bygglovsansökan avser Mark- och miljööverdomstolens prövning den åtgärd och utformning som Neobo nu ansökt om bygglov för.
Fastigheten omfattas av en för fastigheten särskilt framtagen detaljplan som vann laga kraft den 16 mars 2017, ”Detaljplan för Kv. Virkesladan, X m.fl. i Knivsta”. Detaljplanen syftar enligt planbeskrivningen till att möjliggöra en ökad exploatering på fastigheten. Vidare anges att bebyggelsen ska stärka och poängtera centrum med en blandning av funktioner och höga arkitektoniska kvaliteter samt bidra till en variation av nya och gamla byggnader med olika uttryck och byggnadshöjder. I ”Kulturmiljöprogram för Knivsta tätort” (2013) uttalas att området ska utvecklas för att bli centrum, med centrala funktioner och en stadsmässighet som Knivsta tidigare saknar och att nytillkommen bebyggelse bör ha höga ambitioner.
Även om en planbeskrivning i sig inte är rättsligt bindande bör viss ledning kunna hämtas från densamma när det gäller hur detaljplanen ska förstås. Särskilt när det, som i detta fall, uttryckligen framgår att kommunen velat uppnå höga arkitektoniska kvaliteter med bebyggelsen på platsen. Detaljplanen medger markanvändning för centrum och bostäder och ansökan avser bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med 120 lägenheter, 50 lägenhetshotellrum samt verksamhetslokaler. Den lovsökta
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
byggnaden har en gemensam bottenvåning medan de övre våningsplanen är fördelade på tre huskroppar med ett varierande antal våningar, se nedan.
Del av bygglovsritning, fasader översikt, som redovisar fasad mot öst mot Sågverkstorget, (ÅWL Arkitekter). Till vänster i bild syns det södra höghuset (även benämnt som hus 2), i mitten den mellanliggande huskroppen (även benämnd som hus 3) och till höger det norra höghuset (även benämnt som hus 1).
Ritningens orienteringsfigur.
Byggnaden är mycket centralt belägen i Knivsta och byggnadens fasader vetter mot allmänna platser och vad som får antas utgöra frekventerade stråk i området. Beträffande det södra höghuset konstateras att det, utöver sin framträdande volym, är beläget nära Knivsta station och mittemot kommunhuset. Det är alltså en plats som utgör mötet med centrum för många och där ett stort antal människor passerar
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
dagligen. Med sitt centrala läge får höghuset och dess utformning anses ha en stor inverkan på platsen och stadsbilden. Det kommer också genom sin höjd att utgöra ett blickfång från många andra platser i Knivsta. Vid dessa förhållanden bör nämndens bedömning av vad som utgör en lämplig utformning av byggnaden ges stor vikt.
Det södra höghuset har givits ett enkelt uttryck vad avser materialval och fönstersättning, utan någon högre precision i detaljer och utförande. Mot bakgrund av den utredning som finns i målet och de iakttagelser som kunde göras vid synen, bedömer Mark- och miljööverdomstolen dock att det främst är färgsättningen som påverkar intrycket av huset. Den gråa kulören ansluter inte till den färgsättning som i övrigt förekommer vid Sågverkstorget. Färgvalet bedöms inte heller harmoniera med de kulörer som i övrigt valts för byggnaden, dvs. sockelbyggnaden, det norra höghuset och den mellanliggande huskroppen. Det södra höghuset har därtill i dess helhet givits en och samma färg i stället för en kontrasterande färgsättning och kan inte heller sägas bidra på något annat sätt till den variation som enligt planbeskrivningen ska eftersträvas eller en god form-, färg- och materialverkan. Det södra höghuset bedöms därför inte uppfylla anpassnings- och utformningskraven (se 2 kap. 6 § första stycket 1 och 8 kap. 1 § 2 PBL). Vad Neobo anfört i denna del, exempelvis om att ett enkelt utförande utan särskild artikulering i fasad i sig kan vara en gestaltningsidé, föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning.
Beträffande sockelbyggnaden, det norra höghuset och den mellanliggande huskroppen har synpunkter i huvudsak förts fram gällande färg- och materialval avseende det norra höghuset och utformningen av balkongerna. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det norra höghuset och den mellanliggande huskroppen, i likhet med vad Upplandsmuseet anfört, får anses ge uttryck för en tydlig gestaltningsidé och att de uppfyller anpassningskravet och tillämpliga krav på god utformning. Inte heller balkongernas föreslagna utformning utgör enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning, beträffande någon av huskropparna, ett hinder mot bygglov enligt anpassnings- och utformningskraven (se 2 kap. 6 § PBL eller 8 kap. 1 § 2 PBL).
Mark- och miljööverdomstolens konstaterar sammanfattningsvis att det södra höghusets utformning inte kan anses lämpligt med hänsyn till stads- och
SVEA HOVRÄTT DOM P 16834-25
landskapsbilden, intresset av en god helhetsverkan och kravet på en god form-, färgoch materialverkan. Det finns därmed inte förutsättningar att ge bygglov. Även med beaktande av att byggnaden redan är uppförd delar Mark- och miljööverdomstolen mark- och miljödomstolens bedömning att ett avslag på ansökan inte anses oproportionerligt (jfr 2 kap. 1 § PBL). Överklagandet ska därför avslås.
Upplysningsvis informeras parterna om följande. Som framgått har ett interimistiskt slutbesked lämnats för det bygglov som tidigare meddelats. En förutsättning för att meddela bygglov för sådana fasadändringar som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL (numera 9 kap. 15 § 3 PBL) är att de ska utföras på en byggnad som är så pass färdigställd att det har meddelats interimistiskt slutbesked och att det samtidigt beslutats att byggnaden får tas i bruk. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 november 2024 i mål nr P 6037-23 och däri gjorda hänvisningar.)
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Åsa Hanna, tekniska rådet Ewa Andrén Holst och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent.
Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.
Bilaga A
NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-11-06 P 8170-24 Meddelad i Nacka
PARTER Klagande Neobo Knivsta Gredelby Ab
Ombud: C.G. och J.L.
Motpart Bygg- och miljönämnden i Knivsta kommun 741 75 Knivsta
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut den 27 september 2024 i ärende nr 5372-2024, se bilaga 1
SAKEN Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus m.m. på fastigheten X, Knivsta kommun
Instans
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
YRKANDEN M.M.
Neobo Knivsta Gredelby Ab, bolaget, har yrkat att mark- och miljödomstolen med ändring av underinstansernas beslut ska bevilja sökt bygglov. Som skäl har bolaget hänvisat till vad som tidigare framförts hos länsstyrelsen samt i huvudsak lyft fram följande.
Den ansökta åtgärden uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § och utformningskraven i 8 kap. 1 § plan- och bygglagen. Åtgärden har bland annat en god form-, färg- och materialverkan samt är utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
För det första kan det konstateras att detaljplanen inte innehåller några bestämmelser om arkitektoniska kvalitéer på byggnader som uppförs inom planområdet. Det finns inte heller några planbestämmelser om materialval eller färgval för fasader. Av planbeskrivningen framgår att byggnader ska uppföras med höga arkitektoniska kvaliteter. Vad som exakt menas med arkitektoniska kvaliteter framgår dock inte av beskrivningen. Det enda som framgår är att kvaliteterna ska bidra till en variation av nya och gamla byggnader med olika uttryck. Inte heller av planbeskrivningen framgår något om val av färg eller material på fasader. Vad gäller den planerade byggnationen framgår av planbeskrivningen att de två planerade högre bostadshusvolymerna ska vara täckta av olika material och med olika kulörer, en blandning av puts/trä/skivbeklädnad med stora fönsterpartier.
Begreppet arkitektoniska kvaliteter är brett och förändras över tid i takt med utvecklingen. Tydligt är dock att det ska finnas en viss hållbarhet i det material och i den teknik som en byggnad uppförs med. Det framgår av förarbetena till plan- och bygglagen och praxis att det krävs att krav på arkitektoniska kvali-
Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
teter har kommit till uttryck i en särskild planbestämmelse för att byggnadsnämndens uppfattning i frågan om anpassnings- respektive utformningskrav ska kunna tillmätas stor vikt vid bedömningen.
Det innebär dock inte att nämnden har befogenhet att detaljstyra utformningen av en viss byggnad med stöd av anpassnings- eller utformningskraven eller att kraven får vara på en överdriven detaljnivå. För att högre krav än normalt ska kunna ställas krävs att det aktuella området ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö (områden av riksintresse för kulturmiljön) eller är beläget på en plats intill kulturhistoriskt värdefulla byggnader i större tätorter.
Som framgår ovan finns det ingen särskild planbestämmelse som anger ett krav på höga arkitektoniska kvaliteter och av det som framgår i planbeskrivningen går det inte att utläsa vad sådana krav skulle innebära. Fastigheten är inte belägen i en av Sveriges större tätorter, inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården eller i direkt anslutning till några i övrigt kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller enskilda byggnader.
De val som bolaget har gjort vad gäller färg och träslag på fasaderna uppfyller kraven på att vara hållbara och estetiskt tilltalande och är i enlighet med vad som framgår av planbeskrivningen i övrigt. Fasaden är av trä och bidrar till att området får en variation av nya och gamla byggnader med olika uttryck. Åtgärden har ett arkitektoniskt egenvärde och har getts en utformning som ger en god helhetsverkan. Det avser såväl fasadmaterial, som kulörer, placering av balkonger och dess storlek som andra detaljer. Det finns inget som talar för att högre krav på anpassning eller utformning än normalt bör ställas. Åtgärderna är därmed att anse som förenliga med planen och dess syfte om höga arkitektoniska kvaliteter.
Det kan noteras att byggnadsnämnden vid prövningen av bolagets första bygglovsansökan bedömde att kravet på arkitektoniska kvaliteter var uppfyllt. Ändringarna som bolaget har gjort i den senare bygglovsansökan är små. Det
Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
förefaller därmed märkligt att nämnden nu anser att kravet på höga arkitektoniska kvaliteter plötsligt inte är uppfyllt. Nämnden har inte möjlighet att neka bygglov för en åtgärd med hänvisning till att en annan utformning hade varit mer estetiskt tilltalande. Nämnden har enbart att pröva den utformning som framgår av de handlingar som har getts in i det aktuella bygglovsärendet.
Vad gäller frågan om förenligheten av byggnadernas utformning i förhållande till byggnader på kringliggande fastigheter framgår det av planbeskrivningen att den föreslagna nya byggnationen medvetet kommer att påverka stads- och landskapsbilden i tätorten och närområdet. Den bärande grundidén för kvarteret är att helheten ska ändras för att skapa ett centrum med en väl genomtänkt mix av funktioner och aktiviteter. Det ska vara ett centrum med en variation av nya och gamla byggnader med olika byggnadshöjder.
Omgivande bebyggelse har en betydande variation på fasadmaterial (såväl rå betong, puts, trä som tegel förekommer) och kulörer (bl.a. betonggrått, vitt, orange, gult och beige finns). Byggnaderna i närområdet är också försedda med ett stort antal större balkonger varav vissa är inglasade. Det finns inte mindre än fyra byggnader som ger ett tydligt intryck av att vara utförda med prefabricerade betongelement.
Till stöd för sin talan har bolaget gett in ett antikvariskt utlåtande samt ett kompletterande utlåtande från antikvarisk sakkunnig A.S., där denne bl.a. gör en närmare analys av den sökta åtgärdens utformning i förhållande till omgivande bebyggelse, med bl.a. följande bedömningar.
Vad gäller kulörer och materialval konstateras att strukturen på en träpanel inte är relevant för nu aktuella åtgärder och att de skillnader i nyanser som nämnden tidigare påpekat är mycket små och knappt urskiljbara, oavsett dagsljus eller tidpunkt på året. Avseende balkongernas utformning kan det konstateras att de har en variation som rent arkitektoniskt talar till kvarterets fördel i förhållande till övriga kvarter i centrum.
Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
Nämndens kritik mot en "kall grå kulör" är problematisk, eftersom färguppfattning påverkas av personliga erfarenheter, kunskaper och värderingar och alla färger kan upplevas som både varma och kalla. Bebyggelsen runt kvarteret har planerats sedan tidigt 2000-tal med medvetet successivt uppdriven skala och byggnaderna i kvarteret har starkt släktskap med övrig bebyggelse. De arkitektoniska uttrycken bedöms vara "slående lika" med övrig bebyggelse trots olika material och kulörval. Gestaltningen kan tack vare byggnadshöjderna och detaljeringen möjligen uppfattas som stereotyp och något ensidig, men skiljer sig inte i detta avseende från övriga byggnader runt torget.
Begreppet "hög arkitektonisk kvalitet" är inte ett vedertaget begrepp. I regeringens handlingsprogram för arkitektur (se prop. 1997/98:117) konstateras att "god kvalitet" utgör ett värdeladdat begrepp som inte kan definieras en gång för alla. Det påverkas av erfarenheter, värderingar och är beroende av situation och tid och är något som ständigt omvärderas. När en tydlig definition saknas öppnar det uppenbart för varierande slag av bedömning och ger oklara riktlinjer som kan resultera i rent godtycke.
Bygg- och miljönämnden i Knivsta kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av sitt beslut och i huvudsak framfört följande.
Oavsett vad detaljplanen säger gäller alltid kravet på god form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § plan- och bygglagen samt kravet på anpassning till stadsbilden enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen.
Nämnden anser att planbeskrivningen vägleder och tydliggör vikten av att det ska råda hög arkitektonisk kvalitet i detta centrala läge i Knivsta. Även om planbeskrivningen inte beskriver vad arkitektonisk kvalitet rent konkret innebär, är begreppet i sig vedertaget och det är nämndens uppgift att objektivt bedöma om bygglov kan medges utifrån begreppet god form-, färg- och materialverkan samt huruvida byggnaden är anpassad till platsen.
Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
Nämnden står fast vid sin bedömning att föreslagen byggnation inte uppfyller kraven om god form-, färg- och materialverkan med hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan. Vid sin bedömning har nämnden analyserat omgivningens komposition och hur den aktuella byggnaden samspelar med övriga byggnader i den direkta omgivningen. Vidare om föreslagna materialoch kulörval har godtagbara egenskaper avseende byggnadens egenvärde.
Föreslagen byggnad, vilken är den högsta byggnaden i centrala Knivsta, har inte lika hög arkitektonisk kvalitet som övriga byggnader i centrum. Detaljerna, som är en stor del av helhetsintrycket, bedöms sammantaget ge ett billigt och slarvigt intryck, med låg kvalitet, framför allt gällande södra huskroppen. Det är även den huskropp som är högst. Byggnaden över lag har ett stort antal balkonger som upplevs klumpiga och som på en av fasaderna upptar största delen av fasaden på ett dominant vis. Balkongernas räcken och avdelare upplevs alltför iögonfallande och är av grövre dimension jämfört med balkonger på östra sidan av Sågverkstorget. Utifrån antalet balkonger är det därför extra viktigt med en diskretare utformning. Träpanelerna på vissa av huskropparna har en låg kvalitet och är behandlade med en heltäckande färg i en kall, blågrå kulör som innebär att byggnaden inte kan anses harmoniera med omgivningens fasader, som har varma kulörer i exempelvis rött, gult, varmvitt och orange. Byggnaden ligger intill ett torg och det blir tydligt att den kalla blågrå kulören sticker ut på ett negativt sätt.
Kraven som ställs i bedömningen av aktuellt bygglov är inte högre än i andra fall. Det är den aktuella byggnaden som inte kommer upp till samma nivå av kvalitet som de övriga närliggande flerbostadshusen och anses inte vara anpassad till omgivningen. Nämnden har i sin bedömning också vägt in det allmänna såväl som det enskilda intresset och anser att det centrala läget gör att det allmänna intresset av platsen väger tyngre i det här fallet. Kravet på god form-, färg- och materialverkan gäller oavsett storlek på stad/samhälle och inte endast i större städer. I det här fallet kan inte ens lägstanivån på arkitektonisk kvalitet anses uppfyllt.
Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
Nämnden motsätter sig inte trämaterial i sig och det är inte heller variation av material som är problemet. Det är dock valet av en enklare ospontad träpanel med en kortare livslängd som ger ett grovt uttryck. Det uppfattas särskilt på närmare håll för de förbipasserande i gaturummet. I delar av huset återfinns en impregnerad thermowood-panel, vilket ger ett bättre intryck då den exempelvis är hyvlad, spontad och i en lämpligare färg.
De föreslagna ändringarna i ansökan kan inte anses vara små jämfört med den första ansökan. Det är flertalet stora skillnader mellan ansökningarna. Nämnden gör en prövning av ansökan utifrån de handlingar som inkommit i det aktuella bygglovsärendet och har även varit tydlig med det under hela processens gång. Nämnden har även varit tydlig med att ett slutligt slutbesked för byggnaden inte kunnat meddelas, eftersom lovet inte följts avseende materialval, kulörer och arkitektonisk kvalitet. Nämndens hållning har hela tiden varit densamma och kommunicerats löpande till bolaget under hela processen.
Nämnden har till stöd för sin talan hänvisat till en presentation från nämndens sammanträde 2024-06-18 med bl.a. exempel på kvalitet på nybyggt hus i Nyby, Uppsala, fotografier på befintligt flerbostadshus på fastigheten samt på byggnader inom synhåll från fastigheten, fotografi på skillnad i kulör mellan första ansökan (BMK 2019-422) och aktuell ansökan samt illustrationsbild från nämnda ärende på hur huskroppen i söder ungefär skulle se ut.
Ur bilaga till nämndens yttrande; till vänster aktuell byggnad, till höger illustration från den första bygglovsansökan.
Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut utöver vad som anges nedan.
Frågan i målet gäller i huvudsak om aktuell bygglovsansökan uppfyller anpassnings- och utformningskraven i 2 kap. 6 § och 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
Liksom länsstyrelsen konstaterar domstolen att prövningen avser den åtgärd bolaget nu har ansökt om bygglov för, och att bolaget genom sin ansökan styr vilken åtgärd som prövas – med dess nu aktuella utformning.
I sak delar mark- och miljödomstolen underinstansernas bedömning med de närmare skäl de har angett i sina beslut. Domstolen bedömer alltså att ansökta åtgärder i och för sig är planenliga. För att bygglov ska kunna ges krävs dock enligt 9 kap. 30 § första stycket 4 PBL utöver planenlighet att åtgärden även uppfyller kraven på lämplig utformning med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL (anpassningskravet). Vidare ska kravet på en god form-, färgoch materialverkan enligt 8 kap. 1 § PBL (utformningskravet) uppfyllas. I frågan om åtgärderna är förenliga med dessa krav tillägger domstolen följande.
Enligt domstolen är det tydligt att detaljplanens ambition beträffande ny bebyggelse är att den ska hålla lika hög arkitektonisk kvalitet som de befintliga byggnaderna och att den därmed ska bli ett jämbördigt tillägg till området. I planbeskrivningen (s. 3) anges att bebyggelsen ska stärka och poängtera centrum med en blandning av funktioner och med höga arkitektoniska kvaliteter.
Byggnaden, som är färdigställd, är den högsta i Knivsta kommun och är belägen i centrala Knivsta. Den har därför en stor inverkan på området. Det arkitektoniska värdet blir därför extra viktigt i detta läge, som kan sägas vara
Sida 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
kommunens mest exponerade. Planbeskrivningen blir därmed ett naturligt tolkningsunderlag i detta fall vid tillämpningen av bestämmelserna i PBL om anpassning och utformning.
Nämnden har både i sitt beslut och hos domstolen närmare redovisat sina sakliga skäl för varför åtgärden med nuvarande utformning inte kan godtas; detta i huvudsak vad gäller valet av fasadmaterial, kulör och balkongutförande. Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen. Kommunens bedömning i frågor rörande hur nya åtgärder anpassas till bebyggelsemiljön väger därför ofta tungt (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 21 december 2017 i mål nr P 2328-17).
Domstolen delar nämndens bedömning att varken valet av fasadmaterial eller kulör kan anses tillräckligt likvärdigt med underlaget i den tidigare lovansökan. Fasadmaterialet saknar vidare hög kvalitet och omgivningsanpassning i både material och utförande, vilket framgår tydligt av bildmaterialet i målet. Vidare ger även byggnadens balkonger som kragar ut från fasaden ett dominant intryck som tydligt avviker från den ursprungliga bygglovsansökan.
Domstolen godtar därför sammanfattningsvis nämndens argument att varken byggnadens arkitektoniska egenvärde eller dess anpassning till omgivande bebyggelse i dess nuvarande utförande når upp till kraven i 2 kap. 6 och 8 §§ PBL. Ett avslag kan inte heller bedömas som oproportionerligt med stöd av 2 kap. 1 § PBL, särskilt i ljuset av de starka allmänna intressen den centrala platsen i fråga representerar. Att byggnaden i det avvikande utförandet redan är uppförd påverkar inte den bedömningen (jfr MÖD 2014:3). Detta särskilt då nämnden obestritt har fört fram att man redan i ett tidigt skede varslade bolaget om att åtgärden inte utfördes i linje med bygglovet och att slutbesked därmed inte skulle kunna ges, men att byggnationen trots det fortskred. Vad bolaget i övrigt anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet vad gäller nu aktuell ansökan om bygglov ska därför avslås.
Sida 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8170-24
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 27 november 2025.
I domstolens avgörande har rådmannen Erika Ekman, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Victoria Arvidsson.