Plan- och bygglag (2010:900)

(PBL)

Departement
Finansdepartementet SPN BB
Utfärdad
2010-07-01
Ändring införd
SFS 2010:900 i lydelse enligt SFS 2020:76
Ikraft
2011-05-02
Upphäver
Plan- och bygglag (1987:10)
Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2020-03-05

1 kap. Syfte, innehåll och definitioner

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

[K1]2 §  Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

  • MÖD 2019:4:Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.
  • MÖD 2017:49:Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.
  • MÖD 2018:27:Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.
  • MÖD 2017:62:Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

[K1]3 §  Lagen innehåller bestämmelser om

  1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
  2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
  3. översiktsplan (3 kap.),
  4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
  5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
  6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
  7. regional fysisk planering (7 kap.),
  8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
  9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.),
  10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
  11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
  12. byggnadsnämnden (12 kap.),
  13. överklagande (13 kap.),
  14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
  15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
  16. bemyndiganden (16 kap.). Lag (2018:1732).

Prop. 2010/11:63: Punkterna 1 och 16 justeras för att överensstämma med kapitelrubrikerna.

[K1]4 §  I denna lag avses med

[S2]allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

[S3]bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

[S4]bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

[S5]byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

[S6]byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

[S7]byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

[S8]byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

[S9]byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

[S10]exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

[S11]genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap.21-25 §§,

[S12]kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

[S13]markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

[S14]medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

[S15]miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

[S16]nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

[S17]ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

[S18]omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,

[S19]planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

[S20]sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

[S21]tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

[S22]tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

[S23]underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

[S24]ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949).

Prop. 2014/15:122: allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: ...

  • MÖD 2017:33:Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av en
  • MÖD 2015:42:Tillsyn avseende åtgärd på tomt ----- Efter anmälan från grannar om att ett förråd hade uppförts utan bygglov beslutade nämnden att inte vidta någon åtgärd. Taket på förrådet hade tagits bort och vad som återstod kunde enligt nämnden godkännas som ett staket. Länsstyrelsen avslog överklagandet från grannar med motiveringen att konstruktionen var att jämställa med ett bygglovsfritt staket. Mark- och miljödomstolen undanröjde nämndens beslut och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen ansåg att takkonstruktionen utgjorde en tillbyggnad för vilken det krävdes bygglov. MÖD fastställde mark- och miljödomstolens domslut. Konstruktionen, som bestod av ramverk och balkar men saknade takbeklädnad, kunde inte bedömas som en tillbyggnad men utgjorde ett byggnadsverk i den mening som avses i plan- och bygglagen (2010:900). Nämnden hade inte gjort någon bedömning av om byggnadsverket var förenligt med detaljplanen eller om det utgjorde en betydande olägenhet. Målet återförvisades därför till nämnden för prövning av dessa frågor. En ledamot i rätten var skiljaktig och ansåg att nämndens beslut skulle stå fast.
  • MÖD 2017:39:Fråga i tillsynsärende om planenlig åtgärd. ----- Ett trädäck har uppförts på mark som i detaljplanen är korsmarkerad och som enligt planbestämmelserna endast får bebyggas med uthus. I ett tillsynsärende beslutade nämnden, efter klagomål från grannar, att inte ingripa mot trädäcket. Mark- och miljööverdomstolen har, lika med mark- och miljödomstolen, bedömt att trädäcket är att anse som en anläggning och därmed utgör ett byggnadsverk samt att planen inte tillåter något annat byggnadsverk än uthus på marken. Eftersom trädäcket strider mot detaljplanen borde tillsynsärendet inte ha avslutats utan åtgärd.
  • MÖD 2015:46:Fråga om en hur begreppet tak ska definieras i plan- och bygglagstiftningen ----- Fråga om ett ansökt bygglov bestående i uppförande av garage, carport och spaljétak skulle anses utgöra en tillbyggnad till huvudbyggnaden eller en separat komplementbyggnad. Mark- och miljööverdomstolen fann att begreppet tak inte var definierat i plan- och bygglagstiftningen varför man tog ledning i hur begreppet tak definierats i Terminologicentrum TNC, Plan- och byggtermer 1994. Där definieras ”yttertak” som ”en byggnadsdel som uppåt avgränsar en byggnad till skydd mot yttre klimat” Då en avgörande faktor för bygglov i förevarande fall var om byggnationen hade ett tak och sålunda kunde bedömas som en tillbyggnad fann Mark- och miljööverdomstolen att aktuell konstruktion närmast var att betecknas som en ”pergola” som inte kunde sägas utgöra ett klimatskydd varför ansökan om bygglov avslogs.

[K1]5 §  Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.

[K1]6 §  Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.

[K2]1 §  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

  • HFD 2015 not 42:Förhandsbesked avseende nybyggnad av fritidshus (avslag)
  • NJA 2016 s. 868:Tillämpning av proportionalitetsprincipen vid prövning av ansökan om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen.

[K2]2 §  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.18 §§miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862).

  • MÖD 2017:32:Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.
  • MÖD 2019:7:Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.
  • MÖD 2018:27:Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.
  • MÖD 2017:1:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.

[K2]3 §  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja

  1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
  2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
  3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
  4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
  5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

[S2]Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1–5. Lag (2013:867).

Prop. 2012/13:178: I paragrafen införs en ny punkt 5 för att tydliggöra sambandet mellan förevarande lag och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Vid all planläggning som omfattas av paragrafen ska hänsyn även tas till mellankommunala och regionala förhållanden beträffande kommunens arbete med att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Överväganden finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2012/13:178#S4-5" ...

  • MÖD 2017:62:Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

[K2]4 §  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

[K2]5 §  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

  1. människors hälsa och säkerhet,
  2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
  3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
  4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
  5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

[S2]Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636).

  • HFD 2015 not 42:Förhandsbesked avseende nybyggnad av fritidshus (avslag)
  • MÖD 2018:27:Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.

[K2]6 §  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

  1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
  2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
  3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
  4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
  5. möjligheterna att hantera avfall,
  6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
  7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
  8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

[S2]Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

[S3]Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. hänsynskrav vid utformning och placering av bebyggelse och byggnadsverk samt skydd av bebyggelseområdens vissa särskilda värden.

Ändringen i första stycket innebär att de krav på utformning och placering som gäller vid planläggning och ärenden om bygglov, även gäller för byggnader som inte kräver lov. Det innebär att bestämmelserna i första stycket måste beaktas när man vidtar bl.a. sådana åtgärder som nu föreslås vara befriade ...

  • MÖD 2017:14:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.
  • MÖD 2017:42:Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.
  • MÖD 2015:26:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.

[K2]6 a §  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader

  1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
  2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

[S2]Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

[S3]Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902).

Prop. 2013/14:128: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om bedömning av omgivningsbuller vid planläggning och i ärenden om bygglov. I paragrafen ställs krav på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Med bostadsbyggnader menas byggnader avsedda för bostadsändamål.

[K2]7 §  Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns

  1. gator och vägar,
  2. torg,
  3. parker och andra grönområden,
  4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
  5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

[K2]8 §  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

[K2]9 §  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

  • MÖD 2015:44:Bygglov för flerfamiljshus ----- Ansökan om bygglov för flerfamiljshus. Sökt byggnad hade placerats i enlighet med gällande detaljplan och fått en sådan exploateringsgrad som innebar att byggrätten enligt detaljplanen i stort sett tagits i anspråk i sin helhet. Möjligheten till alternativa placeringar var små. Genom byggnadens placering uppstod en snäv vinkel mot intilliggande byggnad. Trots att de boende i den intilliggande fastigheten behövde tåla en tämligen hög grad av insyn oavsett den nya byggnadens utformning, bedömdes sökt utformning med loftgångar ge upphov till sådan olägenhet på grund av insyn som inte skäligen behövde tålas. Då det fanns alternativa utformningar som kunde leda till att olägenheten inte är att bedöma som betydande avslogs ansökan om bygglov.
  • MÖD 2015:42:Tillsyn avseende åtgärd på tomt ----- Efter anmälan från grannar om att ett förråd hade uppförts utan bygglov beslutade nämnden att inte vidta någon åtgärd. Taket på förrådet hade tagits bort och vad som återstod kunde enligt nämnden godkännas som ett staket. Länsstyrelsen avslog överklagandet från grannar med motiveringen att konstruktionen var att jämställa med ett bygglovsfritt staket. Mark- och miljödomstolen undanröjde nämndens beslut och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen ansåg att takkonstruktionen utgjorde en tillbyggnad för vilken det krävdes bygglov. MÖD fastställde mark- och miljödomstolens domslut. Konstruktionen, som bestod av ramverk och balkar men saknade takbeklädnad, kunde inte bedömas som en tillbyggnad men utgjorde ett byggnadsverk i den mening som avses i plan- och bygglagen (2010:900). Nämnden hade inte gjort någon bedömning av om byggnadsverket var förenligt med detaljplanen eller om det utgjorde en betydande olägenhet. Målet återförvisades därför till nämnden för prövning av dessa frågor. En ledamot i rätten var skiljaktig och ansåg att nämndens beslut skulle stå fast.
  • MÖD 2016:37:Bygglov för takterrass ----- Fråga om betydande olägenheter vid uppförande av en takterrass på ett enbostadshus. Mot bakgrund av områdets karaktär och vad man har anledning att förvänta sig i området samt att nyttjandet av takterrassen kommer att medföra en påtaglig känsla av insyn har MÖD funnit att nyttjandet av takterrassen utgör en betydande olägenhet. MÖD har därför upphävt nämndens beslut att bevilja bygglov.
  • MÖD 2017:28:Bygglov för takterrass ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att nyttjandet av en takterrass inte medför en sådan påtaglig känsla av insyn att det utgör en betydande olägenhet för grannen i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. Bygglov har därför beviljats. Vid bedömningen har beaktats att grannen har en helt insynsskyddad uteplats framför huset mot havet.
  • MÖD 2017:14:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.
  • MÖD 2017:42:Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.
  • MÖD 2013:1:Bygglov ----- Granne överklagade bygglov för enfamiljshus som försämrar dennes havsutsikt. Fråga om placering på tomten och utformning av byggnaden därmed kan anses som betydande olägenhet. MÖD fann vid syn att byggnaden i princip skymmer utsikten mot havet från klagandens veranda men att havsutsikten mellan tidigare hus på granntomten måste ha varit begränsad. Mot bakgrund av områdets karaktär, byggrätter på framförvarande fastigheter och den begränsade havsutsikt som förelåg tidigare ansåg MÖD att förlusten av utsikten inte kunde anses som en betydande olägenhet.
  • MÖD 2017:1:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.
  • MÖD 2017:54:Detaljplan för bl.a. nytt gårdshus för bostäder i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun ----- Området ligger mycket centralt i Stockholm och de boende har därför haft att räkna med att ett bostadshus uppförs på den idag öppna innergården relativt nära redan befintlig bebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att den relativt stora olägenhet som de befintliga lägenheterna drabbas av i form av ökad insyn och minskat dagsljusinsläpp trots allt inte är betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen.

[K2]10 §  Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap.miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap.miljöbalken följas.

[K2]11 §  Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

[K3]1 §  Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Översiktsplanens syfte

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]2 §  Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om översiktsplanens övergripande syfte.

Första stycket motsvarar första meningen i nuvarande lydelse av paragrafen.

Andra stycket, som är nytt, motsvarar i sak andra meningen i nuvarande lydelse av paragrafen.

Tredje stycket, som är nytt, motsvarar i sak nuvarande lydelse av 3 §.

Övervägandena finns i avsnitt ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

2 §  Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Planen ska även ge vägledning för beslut om

  1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
  2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Planen är inte bindande. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Översiktsplanens innehåll

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]3 §  Översiktsplanen är inte bindande.

Prop. 2019/20:52: I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns bestämmelser om översiktsplanens innehåll.

Första stycket motsvarar delvis nuvarande bestämmelse i 5 § 1. Bestämmelsen ändras så att kommunen har en skyldighet att visa grunddragen för hela kommunen. Det ska alltså inte finnas några vita fläckar eller hål i planen (jfr prop. 1985/86:1 s. 127).

Vidare ändras bestämmelsen så att ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

3 §  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]4 §  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken anges särskilt.

[S2]Om en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap.miljöbalken inte ska göras, ska kommunen i översiktsplanen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.

[S3]Krävs en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap.miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap.11, 12 och 16 §§miljöbalken. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Av paragrafen, till vilken två nya stycken har lagts till, framgår vad kommunen ska redovisa i översiktsplanen i vissa avseenden. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Av andra stycket följer en skyldighet för kommunen att i översiktsplanen, om den gör bedömningen att en sådan strategisk miljöbedömning som ...

Prop. 2019/20:52: Av paragrafen framgår vad kommunen ska redovisa i översiktsplanen i vissa avseenden.

Första stycket första meningen anger att kommunen i översiktsplanen ska redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket, dvs. beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Om ett förhållande bara omfattar en del av kommunen, ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

4 §  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att

  1. riksintressen ska tillgodoses,
  2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken ska följas, och
  3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]5 §  Av översiktsplanen ska framgå

  1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden,
  2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras,
  3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer,
  4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
  5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
  6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  7. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra, och
  8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen. Lag (2018:1732).

Prop. 2017/18:163: Paragrafen, som reglerar vad som ska framgå av en översiktsplan, har ändrats genom att en ny sjunde punkt, har lagts till. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Enligt sjunde punkten ska kommunen i översiktsplanen redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som ...

Prop. 2013/14:59: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska framgå av en översiktsplan.

En ny punkt 5 har lagts till. I punkten regleras en skyldighet för kommunen att i översiktsplanen redovisa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Bestämmelsen anknyter till det krav som efter förslag i proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har införts i 2 kap. 3 § 5, nämligen att planläggning enligt lagen ska främja ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen ställer krav på att vissa uppgifter ska redovisas i översiktsplanen.

Första stycket 1–5 motsvarar punkterna 4–8 i nuvarande lydelse av paragrafen, med den ändringen att nuvarande punkt 5 placeras före punkt

4. Ändringen är enbart redaktionell.

Första stycket 6, som har ett nytt innehåll, anger att det av översiktsplanen ska framgå sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

5 §  Av översiktsplanen ska även följande framgå

  1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
  2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
  3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
  5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
  6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]6 §  Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.

Första stycket ändras genom att kravet på att översiktsplanen ska redovisa planens konsekvenser flyttas till 6 a §.

Andra stycket, som är nytt, motsvarar delvis nuvarande lydelse av 23 § andra stycket. Ändringen i förhållande till den bestämmelsen innebär att det uttryckligen framgår att det inte krävs en ändring av översiktsplanen ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

6 §  Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår.

Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

6 a §  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

6 b §  Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap.11, 12 och 16 §§miljöbalken.

Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

Förslag till översiktsplan

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Att ta fram en översiktsplan

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]7 §  Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska kommunen

  1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 46 §§,
  2. vid upprättandet av förslaget samråda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda enligt 811 §§, och
  3. ställa ut förslaget och låta det granskas enligt 1218 §§. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen, som innehåller upplysningar om vad kommunen ska göra innan den antar eller ändrar en översiktsplan, har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Andra punkten har ändrats så att samrådsskyldigheten även omfattar de krav som gäller enligt 3 kap. 8 § plan- och bygglagen.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen redogör för de olika moment i översiktsplaneprocessen som kommunen måste göra innan den antar en översiktsplan. Att bestämmelserna även ska tillämpas vid en ändring av översiktsplanen framgår av 27 §. De redaktionella ändringar som görs i detta hänseende innebär ingen ändring i sak.

Punkten 1 ändras även på så sätt att hänvisningen utökas till att omfatta 3 § och de nya paragraferna 6 a och 6 b §§.

Punkten 2 ändras endast redaktionellt. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

7 §  Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen

  1. upprätta ett förslag till plan som uppfyller kraven i 3-6 b §§,
  2. vid upprättandet av förslaget genomföra ett samråd enligt 8-11 §§, och
  3. låta förslaget granskas enligt 12-18 a §§. Lag (2020:76).

Samråd om kommunens förslag

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]8 §  När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.

[S2]Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

[S3]Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser om samråd när ett förslag till översiktsplan upprättas. Att bestämmelserna även ska tillämpas vid en ändring av översiktsplanen framgår av 27 §.

Ändringen i tredje stycket innebär att kravet tas bort på att kommunen under samrådet ska redovisa planeringsunderlag av betydelse från natio-

nell, ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

8 §  När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä- len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]9 §  Krävs sådant samråd som avses i 6 kap.6 eller 9 och 10 §§miljöbalken, ska samrådet enligt 8 § genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i nämnda bestämmelser i miljöbalken. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Enligt paragrafen ställs krav på kommunen att i vissa fall genomföra ett samråd som uppfyller vissa krav i miljöbalken. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått en placering som överensstämmer med Lagrådets synpunkt.

Det samråd som enligt 3 ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen ställer krav på kommunen att i vissa fall genomföra samrådet enligt 8 § så att det även uppfyller vissa krav om samråd i 6 kap. miljöbalken.

Paragrafen har arbetats om i syfte att på ett bättre sätt i PBL integrera bestämmelserna om miljöbedömning i miljöbalken (jfr prop. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

9 §  Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

9 a §  Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.9 och 10 §§miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap.6 och 10 §§miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]10 §  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

  1. ta till vara och samordna statens intressen,
  2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
  3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
  5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger länsstyrelsens uppgifter under samrådet.

Det nya andra stycket innebär att länsstyrelsen inte bara ska ge råd om 2 kap. (jfr första stycket 2), utan även om tillämpningen av övriga bestämmelser i lagen. Kravet gäller enbart i de fall det behövs från allmän synpunkt, exempelvis för att förhindra väsentliga fel. Det kan exempelvis handla om att det från allmän synpunkt finns ett behov av att uppmärksamma kommunen på – att ytterligare konsekvenser behöver ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

10 §  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

  1. ta till vara och samordna statens intressen,
  2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
  3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
  5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76).

[K3]11 §  Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget.

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

Utställning och granskning av kommunens förslag

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Granskning av kommunens förslag

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]12 §  Kommunen ska ställa ut planförslaget under minst två månader.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att kommunen är skyldig att ställa ut planförslaget under minst två månader.

Ändringen i första stycket innebär att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning. Av 28 § framgår att tiden för granskning bara behöver vara sex veckor om planförslaget avser en viss del av kommunen.

Det nya andra stycket anger att kommunen under granskningstiden ska hålla förslaget tillgängligt för granskning. Kommunen ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

12 §  Kommunen ska låta planförslaget granskas under minst två månader (granskningstid).

Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för granskning. Kommunen ska också se till att samrådsredogörelsen och det förslag som samrådet har avsett finns tillgängliga. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]13 §  Kommunen ska kungöra utställningen av planförslaget före utställningstidens början. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå var utställningen äger rum samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att kommunen är skyldig att kungöra utställningen av planförslaget före utställningstidens början.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket). Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 24 § andra stycket 2–4, med undantag för att granskningstiden enligt 12 § första stycket ska vara två månader.

Övriga ändringar är endast redaktionella. Övervägandena ...

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

13 §  Kommunen ska före granskningstidens början kungöra att planförslaget finns tillgängligt för granskning. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå

  1. var planförslaget hålls tillgängligt för granskning,
  2. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det senast under granskningstiden, och
  3. på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]14 §  Innan utställningen äger rum ska kommunen skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Lag (2019:949).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen har ändrats med anledning av att nuvarande 3 kap. 9 § plan- och bygglagen får beteckningen 3 kap. 8 §.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att kommunen är skyldig att innan utställningen äger rum skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket). Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 25 § första stycket 1.

Övervägandena finns i avsnitt ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

14 §  Kommunen ska senast den dag då kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]15 §  Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket).

Övervägandena finns i avsnitt ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

15 §  Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under granskningstiden. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]16 §  Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planförslaget.

[S2]Av yttrandet ska det framgå om

  1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken,
  2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs,
  3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
  5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om att länsstyrelsen under utställningstiden ska avge ett granskningsyttrande över planförslaget.

Första stycket följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket). Bestämmelsen ändras även språkligt.

I andra stycket görs en ändring som innebär en begränsning av vad som får framgå av granskningsyttrandet. Det är enbart synpunkter som ansluter ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

16 §  Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.

Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om

  1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken,
  2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs,
  3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
  4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
  5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]17 §  Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger vad kommunen ska göra med de synpunkter som kommit fram under utställningstiden.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket).

Övervägandena finns i avsnitt 6.2. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

17 §  Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]18 §  Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut förslaget på nytt.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger vad kommunen är skyldig att göra om förslaget ändras väsentligt efter utställningen.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning (se 12 § första stycket).

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

18 §  Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på nytt. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

18 a §  På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §, om

  1. kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och
  2. länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant. Lag (2020:76).

Antagande

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]19 §  Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande och ändring av översiktsplanen.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger att kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen.

Att bestämmelsen även ska tillämpas vid en ändring av översiktsplanen framgår av 27 §. De redaktionella ändringar som görs i detta hänseende innebär ingen ändring i sak.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

19 §  Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

19 a §  Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts

  1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen, och
  2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats.

Skyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]20 §  Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrandet ska redovisas. Den ändras på så sätt att kravet på att det ska anmärkas i planen om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, flyttas till 5 § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.7.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

20 §  Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]21 §  Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett beslut att anta översiktsplanen börjar gälla. Att bestämmelserna även ska tillämpas vid en ändring av översiktsplanen framgår av 27 §.

Paragrafen ändras endast språkligt och redaktionellt.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

21 §  Ett beslut att anta översiktsplanen gäller först sedan beslutet har fått laga kraft. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]22 §  När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen utan dröjsmål skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs:

  1. översiktsplanen,
  2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §,
  3. det granskningsyttrande som avses i 16 §,
  4. det utlåtande som avses i 17 §, och
  5. ett protokollsutdrag med beslutet. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser för när ett beslut att anta en översiktsplan har fått laga kraft. Att bestämmelsen även ska tillämpas vid en ändring av översiktsplanen framgår av 27 §.

Paragrafen ändras på så sätt att den tid inom vilken kommunen ska skicka vissa handlingar preciseras till sex veckor. Vidare utökas kretsen av mottagare genom att även lantmäterimyndigheten ska få del av dessa handlingar.

I övrigt ändras paragrafen endast redaktionellt. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

22 §  När ett beslut att anta översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen inom sex veckor skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, regionen och de kommuner som berörs:

  1. översiktsplanen,
  2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §,
  3. det granskningsyttrande som avses i 16 §,
  4. det utlåtande som avses i 17 §, och
  5. ett protokollsutdrag med beslutet. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

Ändringar

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Översyn av planens aktualitet

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]23 §  En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. Om inte annat följer av 2426 §§, ska 122 §§ tillämpas när planen ändras.

[S2]En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt.

[S3]Om planen innebär en ändring av den gällande översiktsplanen ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, innehåller bestämmelser om att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi. Bestämmelsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 27 §.

Första stycket anger att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ett ordinarie val. I strategin ska fullmäktige för det första ta ställning till dels ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, dels kommunens fortsatta arbete ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

23 §  Kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ett ordinarie val. I strategin ska fullmäktige

  1. ta ställning till dels ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, dels kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen, och
  2. bedöma i vilken utsträckning planen är aktuell i förhållande till kraven i 3 §, 4 § andra stycket 1 och 2 samt 5 §.

En planeringsstrategi kan ändras fram till nästa ordinarie val.

Kraven i första stycket gäller dock inte om fullmäktige i stället antar en ny översiktsplan inom den tid som anges där. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]24 §  Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen, får kommunen, i stället för att ställa ut det enligt 12 §, anslå en kungörelse om förslaget på kommunens anslagstavla och föra in kungörelsen i en ortstidning. Kommunen ska hålla förslaget, samrådsredogörelsen och i förekommande fall miljökonsekvensbeskrivningen tillgängliga för granskning.

[S2]Av kungörelsen ska det framgå

  1. var området som avses med ändringen ligger,
  2. var förslaget finns tillgängligt för granskning,
  3. att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss tid (granskningstid) som ska vara minst sex veckor, och
  4. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Prop. 2019/20:52: I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns förfarandebestämmelser om vad som ska ske efter det att kommunfullmäktige har antagit eller ändrat en planeringsstrategi.

Punkten 1 anger att kommunen, när kommunfullmäktige har antagit eller ändrat en planeringsstrategi, ska skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Detta ska göras inom två veckor efter att beslutet har tillkännagetts. Strategin ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

24 §  När kommunfullmäktige har antagit eller ändrat planeringsstrategin ska kommunen inom två veckor från det att beslutet har tillkännagetts

  1. skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs, och
  2. hålla strategin tillgänglig på kommunens webbplats, tills en ny strategi antas. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]25 §  Om kommunen kungör ett planförslag enligt 24 §, ska kommunen i stället för att skicka handlingar enligt 14 §

  1. senast den dag då förslaget kungörs skicka ett meddelande om innehållet i kungörelsen till länsstyrelsen samt till de kommuner och kommunala organ enligt 8 § som berörs,
  2. skicka förslaget till länsstyrelsen, och
  3. under granskningstiden hålla förslaget tillgängligt för dem som vill granska det. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen har ändrats med anledning av att nuvarande 3 kap. 9 § plan- och bygglagen får beteckningen 3 kap. 8 §.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, anger när en översiktsplan ska anses vara aktuell.

Första stycket anger att översiktsplanen är aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell. Det första ledet innebär att en översiktsplan är aktuell från den tidpunkt ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

25 §  En översiktsplan är aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell.

En översiktsplan upphör att vara aktuell när den tid som anges i första stycket har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess antar en planeringsstrategi. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]26 §  Om kommunen kungör ett förslag enligt 24 §, ska det som sägs i 1517 §§ om utställningstiden i stället avse granskningstiden. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, får kommunen kungöra det ändrade förslaget i stället för att ställa ut det på nytt.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, innebär ett krav på länsstyrelsen att redovisa underlag.

Första stycket anger att länsstyrelsen under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige i ett underlag till kommunen ska redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Underlaget kan exempelvis bestå av information om ny lagstiftning, nya nationella mål eller planeringsunderlag avseende nya ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

26 §  Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige.

I underlaget ska länsstyrelsen ange

  1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och
  2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller.

Länsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen när kommunen begär det. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

Översyn av planens aktualitet

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

Ändringar

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]27 §  Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, anger hur en översiktsplan kan ändras.

Första stycket anger att en översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett visst allmänt intresse. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med nuvarande lydelse av 23 § första stycket.

Andra stycket anger att när en översiktsplan ändras, ska sambanden med och konsekvenserna för planen som helhet ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

27 §  En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett visst allmänt intresse. Om inte annat följer av 28 §, ska 1- 22 §§ tillämpas när planen ändras.

När planen ändras ska sambanden med och konsekvenserna för den som helhet redovisas. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K3]28 §  Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 § redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen.

[S2]Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, anger att för ett förslag till ändring som endast avser en viss del av kommunen, är det tillräckligt om granskningstiden är minst sex veckor (i stället för två månader).

Bestämmelsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 24 § andra stycket 3.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

28 §  Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76).

4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser

Prop. 2017/18:167: Krav på reglering med detaljplan 2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för

1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,

2. en bebyggelse som ...

  • MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.

[K4]1 §  Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt detta kapitel.

Krav på reglering med detaljplan

[K4]2 §  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för

  1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
  2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
  3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
    1. byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
    2. byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
  4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

[S2]Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2018:1325).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om när kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning.

Ändringen innebär att ett nytt komplementbostadshus eller en komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § inte ska medföra att kommunen behöver göra en prövning i detaljplan.

Överväganden finns i avsnitt ...

  • MÖD 2016:24:Detaljplanekrav för uppförande av en berg- och dalbana ----- En byggnads- och miljöskyddsnämnd beviljade bygglov för uppförande av en berg- och dalbana i en djurpark utan föregående detaljplanering. I nära anslutning till området där berg- och dalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Området var beläget vid en kuststräcka som omfattades av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Utredningen visade att berg- och dalbanan skulle ge upphov till buller. I målet fanns även omfattande utredning avseende berg- och dalbanans eventuella påverkan på vissa rödlistade arter och det gick inte att utesluta att dessa arter skulle påverkas. Vad gäller trafiksituationen var de åtgärder som behövde vidtas för att förbättra den omfattande, påverkade ett stort antal sakägare och krävde kommunens medverkan. Sammanfattningsvis ansåg MÖD att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden krävde en föregående detaljplaneläggning. Nämndens beslut om bygglov upphävdes därför.
  • MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.

[K4]3 §  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om

  1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 eller 8 §,
  2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
  3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

[K4]4 §  Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

[K4]5 §  I en detaljplan ska kommunen

  1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
  2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
  3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

Markreservat och allmänna platser

[K4]6 §  I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.

[K4]7 §  Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900).

[K4]8 §  I en detaljplan får kommunen bestämma

  1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
  2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900).

[K4]9 §  I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.

Markytan

[K4]10 §  I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.

Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning

[K4]11 §  I en detaljplan får kommunen bestämma

  1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
  2. byggnaders användning, och
  3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

Skydd mot störningar

[K4]12 §  I en detaljplan får kommunen bestämma

  1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
  2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
  3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap.miljöbalken.

Parkering

[K4]13 §  I en detaljplan får kommunen bestämma

  1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
  2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
  3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.

Bygglov, rivningslov och marklov

[K4]14 §  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att

  1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
  2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
  3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
  4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
  5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902).

Prop. 2010/11:63: Enligt paragrafen får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under vissa förutsättningar som räknas upp i fyra punkter.

Paragrafen ändras endast på så sätt att ordet bygglov ersätts med lov. Det innebär att paragrafen utvidgas till att gälla även rivningslov och marklov.

[K4]15 §  I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på

  1. bygglov enligt det som anges i 9 kap.7 och 8 §§,
  2. rivningslov enligt 9 kap.10 § första stycket 1 och andra stycket, och
  3. marklov enligt 9 kap.11 och 12 §§.

Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter

[K4]16 §  I en detaljplan får kommunen

  1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
  2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap.17 och 18 §§,
  3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
  4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
  5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap.2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900).

Strandskydd

[K4]17 §  I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första stycket 3 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap.18 c18 g §§miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd. Lag (2014:1014).

Prop. 2013/14:214: Hänvisningen till 7 kap 18 § första stycket 2 miljöbalken ersätts med en hänvisning till 7 kap 18 § första stycket 3, eftersom miljöbalksbestämmelsen har bytt placering.

  • MÖD 2016:13:Detaljplan för bostäder ----- En del av den föreslagna bebyggelsen enligt detaljplanen var belägen inom strandskyddat område och kommunen hade upphävt strandskyddet inom detta område. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävs inte tagits i anspråk på ett sätt som medför att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Visserligen avsåg detaljplanen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Det har dock inte visats att det saknas möjligheter att tillgodose detta intresse utanför strandskyddat område. Mot den bakgrunden har det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet. Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.
  • MÖD 2019:2:Detaljplan för uppförande av bostadshus ----- Kommunen har i detaljplan upphävt strandskydd inom område som i översiktsplanen pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). Kommunens motivering i översiktsplanen till att området utgör ett LIS-område har haft vissa brister. Länsstyrelsen har dock inte haft någon invändning mot utpekandet i översiktsplanen. Det har inte heller framkommit något i målet som tydligt talar för att kommunens redovisning och utpekande av området som ett LIS-område bör ifrågasättas. MÖD har därför funnit att området utgör ett LIS-område. MÖD har vidare funnit att den exploatering som möjliggörs i detaljplanen kan bidra till utvecklingen av landsbygden och att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Det har därför förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet i detaljplanen och kommunenens beslut att anta planen har fastställts.
  • MÖD 2017:62:Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.
  • MÖD 2015:32:Detaljplan ----- Strandskyddet har upphävts inom vissa delar av ett planområde. Området hade pekats ut som ett LIS-område enligt kommunens översiktsplan. Med hänsyn till det stora avståndet mellan det utpekade LIS-området och dess serviceorter fanns det skäl att ifrågasätta om det utpekade området verkligen skulle bidra till bibehållen och utökad service på dessa orter. Det fanns inget underlag i målet som visade att bebyggelsen i det utpekade området skulle ge positiva effekter för servicen på dessa orter. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att området inte är ett LIS-område och att det inte förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Eftersom upphävande av strandskyddet är en förutsättning för att kunna genomföra detaljplanen har planen upphävts.

Fastighetsindelning m.m.

[K4]18 §  I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.

[S2]Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma

  1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
  2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
  3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
  4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

[S3]En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycketfastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen (1973:1144). Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma

[K4]18 a §  Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: I paragrafen, som är ny, anges att det som gäller i fråga om fastigheter enligt 18 § också ska tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämpning bör det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten.

Paragrafens innehåll motsvaras i relevanta delar av 6 kap. 38 § i 1987 års lag. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.

Övriga delar av 6 kap. 38 ...

19 § Har upphävts genom lag (2012:187).
20 § Har upphävts genom lag (2012:187).

Detaljplanens genomförandetid

[K4]21 §  I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

[S2]Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

[K4]22 §  Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser.

[S2]Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.

[S3]Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.

Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om genomförandetid vid ändring ...

[K4]23 §  Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.

[K4]24 §  Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.

[S2]En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.

[K4]25 §  Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att genomföra detaljplanen men inte hinner fullfölja åtgärderna före genomförandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommunen råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastigheten. Förlängningen ska ske med den tid som är skälig.

[S2]En ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång.

Tillfällig användning

[K4]26 §  I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen.

[K4]27 §  Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i planen. Tiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag som följer av 21 § andra stycket.

[K4]28 §  Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig användning får pågå, är tiden fem år.

[K4]29 §  Tiden för tillfällig användning får förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år.

Detaljplanens omfattning och utformning

[K4]30 §  En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

[S2]Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om en detaljplans utformning, ändras endast redaktionellt till följd av ändringarna i 18 §.

[K4]31 §  En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen.

[K4]32 §  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

[S2]Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

[S3]Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsen om vad som ska framgå av en detaljplan även gäller byggnadsverk. Ändringen har samband med definitionen av bebyggelse i 1 kap. 4 §. En bebyggelse kan inte enbart bestå av andra anläggningar än byggnader. Däremot kan en detaljplan avse ett område där det enbart finns anläggningar. Att ordet byggnadsverk införs i andra stycket innebär att bestämmelsen anpassas till fall där en detaljplan avser ett sådant område (jfr bestämmelsen om områdesbestämmelser ...

[K4]33 §  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av

  1. planeringsförutsättningarna,
  2. planens syfte,
  3. hur planen är avsedd att genomföras,
  4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och
  5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

[S2]Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

[S3]Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: 4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och

5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga ...

[K4]33 a §  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller

  1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
  2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902).

Prop. 2013/14:128: Paragrafen är ny och innehåller regler om att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller i de fall en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader. Med bostadsbyggnader menas byggnader avsedda för bostadsändamål. Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden. Finns det flera uteplatser i anslutning till byggnaden är det tillräckligt att det anges värden vid en uteplats. ...

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K4]33 b §  Om en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap.miljöbalken inte ska göras, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen är ny och införs med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets förslag.

Av paragrafen följer en skyldighet att i planbeskrivningen redovisa skälen för varför en detaljplan inte kräver en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken, om bedömningen har gjorts att ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i planbeskrivningen, har arbetats om i syfte att förtydliga vad som utlöser den redovisningsskyldighet som följer av paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

33 b §  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K4]34 §  Krävs en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap.miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap.11, 12 och 16 §§miljöbalken.

[S2]Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap.35, 37 och 43 §§miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

  1. industriändamål,
  2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
  3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
  4. en hamn för fritidsbåtar,
  5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
  6. en permanent campingplats,
  7. en nöjespark,
  8. en djurpark,
  9. en spårväg, eller
  10. en tunnelbana. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: I paragrafen ställs särskilda krav på redovisningen av miljökonsekvenserna i planbeskrivningen. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken och har fått sin utformning efter synpunkter från

Lagrådet.

I första stycket har hänvisningarna i fråga om krav på redovisning av miljökonsekvenser anpassats till det nya 6 ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i planbeskrivningen.

Första stycket har arbetats om i syfte att förtydliga vad som utlöser den redovisningsskyldighet som följer av paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

  • MÖD 2016:5:Miljöorganisations klagorätt enligt 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900). ----- Ett beslut att upphäva en detaljplan för vindkraftverk inom ett vattenområde i Kattegatt har inte ansetts medföra betydande miljöpåverkan eftersom konsekvensen av upphävandet var att området blev oreglerat. En miljöorganisation har därför saknat klagorätt.
  • MÖD 2017:49:Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

34 §  Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap.11, 12 och 16 §§miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap.35, 37 och 43 §§miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

  1. industriändamål,
  2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
  3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
  4. en hamn för fritidsbåtar,
  5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
  6. en permanent campingplats,
  7. en nöjespark,
  8. en djurpark,
  9. en spårväg, eller
  10. en tunnelbana. Lag (2020:76).

[K4]35 §  Redovisningen enligt 33 § första stycket 4 behöver inte innehålla någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för detaljplaneärendet, om planen är en sådan som avses i 5 kap. 7 a § och miljökonsekvensbeskrivningen i det andra ärendet återges i och är aktuell och tillräcklig för detaljplaneärendet. Lag (2014:900).

[K4]36 §  Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

[S2]I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap.13 eller 16 § ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Lag (2014:900).

[K4]37 §  En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.

Detaljplanens giltighet

[K4]38 §  En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.

[K4]39 §  En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.

[S2]Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs

  1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
  2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: 1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller

2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om en detaljplans utformning, ändras endast redaktionellt till följd av ändringarna i 18 §.

[K4]40 §  De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång.

Områdesbestämmelser

[K4]41 §  Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.

[K4]42 §  Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera

  1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken,
  2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
  3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
  4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap.7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
  5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
    1. om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
    2. om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
    3. i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

[S2]I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900).

Prop. 2011/12:54: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad kommunen får reglera med områdesbestämmelser, bl.a. om exploateringssamverkan. Paragrafen ändras till följd av upphävandet av lagen (1987:11) om exploateringssamverkan. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

[K4]43 §  Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt.

[S2]Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling.

[K5]1 §  Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335).

Planbesked

[K5]2 §  På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335).

[K5]3 §  En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.

[S2]Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.

[K5]4 §  När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 § ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.

[K5]5 §  Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.

[S2]Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.

[S3]Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2011:335).

Processen innan en detaljplan antas

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]6 §  Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det granskas enligt 837 §§.

[S2]För vissa detaljplaner gäller enligt 7 och 7 a §§ även särskilda bestämmelser. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller en redogörelse för de olika stegen i planprocessen innan en ny detaljplan kan antas.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om planeringsbesked i 10 a–10 f §§ tas bort, eftersom planeringsbesked inte är ett obligatoriskt inslag när en ny detaljplan tas fram.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

6 §  Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det granskas enligt 8-10 och 11-37 §§.

För vissa detaljplaner gäller enligt 7 och 7 a §§ även särskilda bestämmelser. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]7 §  Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 a § första stycket, 11 b och 11 c §§, 17 § första stycket, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som

  1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
  2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
  3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelser i kapitlet som reglerar ett utökat planförfarande. I paragrafen anges även för vilka detaljplaner det utökade förfarandet är tillämpligt.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 17 § första stycket ersätts med en hänvisning till 17 §, då nämnda bestämmelse enbart består av ett stycke. I övrigt följdändras första stycket på grund av att nuvarande bestämmelser i 11 a–11 c §§ får nya beteckningar. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

7 §  Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d, 11 e och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som

  1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
  2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
  3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]7 a §  Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 a § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § andra stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller

  1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
  2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om ett samordnat förfarande med bestämmelser i miljöbalken, väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Första stycket följdändras på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 a § får en ny beteckning.

Andra ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

7 a §  Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § andra stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens gransk- ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller

  1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
  2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76).

Underlag för detaljplanearbetet

[K5]8 §  I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera kartor som är lämpliga för ändamålet (grundkartor) och en fastighetsförteckning.

[K5]9 §  Av fastighetsförteckningen ska det framgå

  1. vilka fastigheter som är berörda, vilken berörd mark som är samfälld för flera fastigheter och vilka allmänna vattenområden som är berörda,
  2. vilka som är ägare till de fastigheter, den mark och de vattenområden som avses i 1,
  3. vilka som är innehavare av någon annan särskild rätt till egendom som avses i 1 än bostadsrätt eller hyresrätt, och
  4. vilka gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) som är berörda och vilka som är ägare till de fastigheter som deltar i anläggningarna.

[S2]Om en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning som avses i första stycket förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ska föreningen anges i förteckningen i stället för ägare eller innehavare.

[K5]10 §  Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ska kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.

Planeringsbesked

[K5]10 a §  Under arbetet med att ta fram en detaljplan får kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §. Lag (2017:424).

[K5]10 b §  En kommun som avser att begära ett planeringsbesked innan samråd enligt 1117 §§ är klart ska ge lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser tillfälle att komma in med synpunkter. Lag (2017:424).

[K5]10 c §  En kommun som, innan samråd enligt 1117 §§ är klart, avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag som avses i 7 § ska kungöra detta.

[S2]En sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå

  1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
  2. vilket område åtgärden avser,
  3. om åtgärden avviker från översiktsplanen,
  4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och
  5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas.

[S3]Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2017:424).

[K5]10 d §  Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och 10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna. Lag (2017:424).

[K5]10 e §  En begäran om planeringsbesked ska vara skriftlig och innehålla en redovisning enligt 10 d eller 17 §. Lag (2017:424).

[K5]10 f §  Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.

[S2]I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap. 10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.

[S3]Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424).

Samråd och kungörelse

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]11 §  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med

  1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
  2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
  3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
  4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

[S2]Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

[S3]För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.

[S4]Krävs sådant samråd som avses i 6 kap.6 eller 9 och 10 §§miljöbalken, ska samrådet enligt första stycket genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i nämnda bestämmelser. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om samrådet i arbetet med att ta fram ett program eller en detaljplan, har ändrats i fjärde stycket med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Enligt fjärde stycket ställs krav på att det samråd som ska ske i arbetet med att ta fram ett program eller en detaljplan ska genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i vissa bestämmelser i <a href="https://lagen.nu/1998:808" ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen reglerar vilka kommunen ska samråda med i arbetet med att ta fram ett program eller ett förslag till detaljplan.

Ändringen innebär att det fjärde stycket tas bort (jfr 11 a och 11 b §§). Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

  • NJA 2017 s. 3:Begreppet kända sakägare i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen omfattar även berörd bostadsrättshavare. Det meddelande som kungörs enligt 9 kap. 41 a § rörande ett beslut om beviljat bygglov ska därför skickas också till sådan bostadsrättshavare.
  • MÖD 2017:41:Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 §  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med

  1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
  2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
  3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
  4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76).

[K5]11 a §  /Ny beteckning 5 kap. 11 c § U:2020-04-01/ Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

[S2]För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns bestämmelser om att kommunen i vissa fall ska genomföra samrådet så att det även uppfyller vissa krav om samråd i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 11 § fjärde stycket första meningen.

Bestämmelsen har arbetats om i syfte att på ett bättre sätt än tidigare i PBL integrera bestämmelserna om miljöbedömning i <a href="https://lagen.nu/1998:808" ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 a §  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76).

[K5]11 b §  /Ny beteckning 5 kap. 11 d § U:2020-04-01/ En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå

  1. vilket område detaljplanen avser,
  2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
  3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
  4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
  5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

[S2]Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns bestämmelser om att kommunen i vissa fall ska genomföra samrådet så att det även uppfyller vissa krav om samråd i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 11 § fjärde stycket.

Syftet med paragrafen är att på ett bättre sätt än tidigare i PBL integrera bestämmelserna om miljöbedömning i miljöbalken. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 b §  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.9 och 10 §§miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap.6 och 10 §§miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns- styrelsen. Lag (2020:76).

[K5]11 c §  /Ny beteckning 5 kap. 11 e § U:2020-04-01/ Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 810 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2014:900).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 c §  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 d §  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå

  1. vilket område detaljplanen avser,
  2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
  3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
  4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
  5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76).

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

11 e §  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8–10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76).

[K5]12 §  Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

[K5]13 §  Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.

[S2]Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta.

[S3]Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta. Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad kommunen ska redovisa under ett samråd om ett planförslag. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2014/15:122#S4-6" ...

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]14 §  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

  1. ta till vara och samordna statens intressen,
  2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
  3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
  4. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

[S2]Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen anger länsstyrelsens uppgifter under samrådet.

Ändringen i första stycket 4 är endast språklig. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

  • MÖD 2018:27:Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

14 §  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

  1. ta till vara och samordna statens intressen,
  2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
  3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
  4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76).

[K5]15 §  Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt

  1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap.7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
  2. ge råd om tillämpningen av 6 kap.4042 §§. Lag (2014:900).

[K5]16 §  För ett planförslag som avses i 7 a § behöver samråd enligt 1115 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och

  1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller
  2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 11 §.

[S2]I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet. Lag (2014:900).

[K5]17 §  Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns bestämmelser om samrådsredogörelse. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Andra stycket har utgått till följd av ändringen i 4 kap. 34 § första stycket plan- och bygglagen.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Granskning

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]18 §  När samrådet enligt 1117 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.

[S2]Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 §1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § 3 minst 30 dagar.

[S3]Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 b §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 b § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns bestämmelser om granskningstid för planförslag. Bestämmelsen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken och genomförandet av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Av ändringen i andra stycket följer att granskningstiden för sådana detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar i stället för tre veckor.

Övervägandena ...

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om granskning, följdändras på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § får en ny beteckning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

18 §  När samrådet enligt 11-17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.

Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § 3 minst 30 dagar.

Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]18 a §  Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 b § och låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 b § ska då i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst tre veckor.

[S2]Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om kungörelse av planförslag, följdändras på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § får en ny beteckning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

18 a §  Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst tre veckor.

Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §. Lag (2020:76).

[K5]19 §  En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå

  1. vilket område detaljplanen avser,
  2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
  3. var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång granskningstiden är,
  4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
  5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
  6. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen. Lag (2017:761).

[K5]20 §  Kommunen ska senast den dag då underrättelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka

  1. ett meddelande om innehållet i underrättelsen till kända sakägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och
  2. förslaget och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs. Lag (2014:900).

[K5]21 §  Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 810 §§ och den samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget.

[S2]Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där. Lag (2014:900).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]22 §  Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att

  1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken inte tillgodoses,
  2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs,
  3. strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,
  4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller
  5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser om att länsstyrelsen under granskningstiden i vissa fall ska yttra över planförslaget.

Ändringen i femte punkten är endast språklig. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

  • MÖD 2017:49:Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.
  • MÖD 2018:27:Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

22 §  Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att

  1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken inte tillgodoses,
  2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs,
  3. strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,
  4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller
  5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76).

[K5]22 a §  Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap.7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900).

[K5]23 §  Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

[S2]Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen. Lag (2014:900).

  • MÖD 2019:4:Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

[K5]24 §  Kommunen ska så snart som möjligt skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

[S2]Granskningsutlåtandet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet.

  • MÖD 2019:4:Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]25 §  Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och tredje styckena samt 1924 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 b §. Det som sägs om samrådstid i 11 b § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om kungörelse och granskning av planförslag som har ändrats väsentligt efter granskningstiden, följdändras på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § får en ny beteckning.

I övrigt har hänvisningen i paragrafens första mening ändrats redaktionellt så att den har fått den lydelse som den rätteligen ska ha.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4. ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

25 §  Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2020:76).

Föreläggande om anspråk på ersättning eller inlösen

[K5]26 §  Om ett förslag till detaljplan kan medföra en sådan skada som avses i 14 kap. 7, 10 eller 12 §, får kommunen förelägga den som kan komma att drabbas av skadan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller inlösen. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att rätten till ersättning annars kan gå förlorad.

[S2]Föreläggandet ska innehålla upplysningar om förslagets innebörd.

[S3]Tidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader. En bestämmelse om att kommunen inte får anta planen innan tidsfristen har löpt ut finns i 28 §.

Antagandet av en detaljplan

[K5]27 §  En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

[S2]Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424).

Prop. 2016/17:151: Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjlighet för kommunfullmäktige att delegera antagande av detaljplan till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Övervägandena finns i avsnitt 6.

  • MÖD 2012:31:Detaljplan för bostäder och handel ----- Detaljplan som möjliggör byggande av två niovåningshus och ett 17-våningshus i äldre stadsbebyggelse får anses vara såväl av principiell betydelse som av stor vikt. Planen har därmed inte kunnat antas av byggnadsnämnden på delegation.

[K5]28 §  Om kommunen har meddelat ett föreläggande enligt 26 §, får kommunen inte anta detaljplanen innan tidsfristen för anmälan av anspråk har löpt ut. Lag (2014:900).

[K5]29 §  När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till

  1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,
  2. de kommuner som är berörda och till regionen om det i länet ska ske planering enligt 7 kap., och
  3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap.12 eller 13 § och
    1. senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller
    2. har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1.

[S2]Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra.

[S3]Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §. Lag (2019:949).

[K5]30 §  Meddelandet enligt 29 § ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

31 § Har upphävts genom lag (2017:965).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]32 §  När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen

  1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen vann laga kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket har meddelats, det datum då förordnandet meddelades,
  2. inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen enligt 9 § till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, och
  3. med en kungörelse på det sätt som anges i 11 b § eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha motsvarande rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om innehållet i 15 kap. 5 §. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller förfarandebestämmelser för när ett beslut att anta en detaljplan har fått laga kraft, följdändras på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § får en ny beteckning.

Bestämmelsen ändras även språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

32 §  När beslutet att anta detaljplanen har fått laga kraft ska kommunen

  1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen fick laga kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket har meddelats, det datum då förordnandet meddelades,
  2. inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen enligt 9 § till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, och
  3. med en kungörelse på det sätt som anges i 11 d § eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha motsvarande rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om inne- hållet i 15 kap. 5 §. Lag (2020:76).

Meddelanden till samfälligheter och bostadsrättshavare

[K5]33 §  Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till

  1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten, 2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller 3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna. 34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.

Meddelanden till ett stort antal personer

[K5]35 §  Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen

  1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
  2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 29 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
    1. föra in det i en ortstidning, eller
    2. sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.

[S2]Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 29 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.

[K5]36 §  Om ett meddelande avser en detaljplan som innebär att ett mark- eller vattenområde eller ett utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap.13 eller 16 §, får 35 § inte tillämpas för meddelanden till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till området eller utrymmet. Lag (2014:900).

[K5]37 §  I fråga om den som har fått ett föreläggande enligt 26 § får kommunen inte tillämpa 35 § för att meddela att detaljplanen har antagits.

Att ändra och upphäva detaljplaner

[K5]38 §  Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan.

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]38 a §  Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och tredje styckena samt 1925 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2015:668).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att förlänga genomförandetiden med ett förenklat planförfarande.

Paragrafen har ändrats redaktionellt så att den har fått den lydelse som den rätteligen ska ha.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

38 a §  Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]38 b §  I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och tredje styckena samt 1925 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen

  1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
  2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
  3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

[S2]I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

[S3]Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och tredje styckena samt 1924 §§. Lag (2014:900).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att upphäva en detaljplan med ett förenklat planförfarande.

Paragrafen följdändras på grund av de nya bestämmelserna om en aktuell översiktsplan (se 3 kap. 25 §).

Fjärde stycket, som är nytt, innebär ett krav på att den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas, för att bestämmelserna om ett förenklat planförfarande ska vara tillämpliga. ...

  • MÖD 2016:5:Miljöorganisations klagorätt enligt 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900). ----- Ett beslut att upphäva en detaljplan för vindkraftverk inom ett vattenområde i Kattegatt har inte ansetts medföra betydande miljöpåverkan eftersom konsekvensen av upphävandet var att området blev oreglerat. En miljöorganisation har därför saknat klagorätt.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

38 b §  I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen

  1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
  2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
  3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§.

Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76).

[K5]38 c §  Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: häva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att det i vissa fall ska vara möjligt att upphäva vissa bestämmelser i en detaljplan med ett förenklat förfarande. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2014/15:122#S4-1" ...

Att anta, ändra och upphäva områdesbestämmelser

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K5]39 §  I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9 och 10 §§, 11 § första–tredje styckena, 11 a § första stycket, 11 b och 11 c §§, 1215 §§, 17 §, 18, 19 och 20 §§, 21 § första stycket, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 §1 och 2, 3335 §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2017:965).

Prop. 2016/17:200: Paragrafen har ändrats med anledning av att 5 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen har utgått.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller hänvisningar till bestämmelserna om planförfarandet när det gäller områdesbestämmelser, följdändras på grund av att nuvarande bestämmelser i 11 a–11 c §§ får nya beteckningar.

Övriga ändringar är endast redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

39 §  I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9, 10 och 11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15 §§, 17, 18, 19 och 20 §§, 21 § första stycket, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2020:76).

Effekten av beslut enligt detta kapitel

[K5]40 §  Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.

[S2]Bestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har vunnit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket.

[K5]41 §  Områdesbestämmelser upphör att gälla när ett beslut att anta en detaljplan för området vinner laga kraft eller när en detaljplan för området får genomföras med stöd av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket.

[K6]1 §  Detta kapitel innehåller bestämmelser om genomförande av detaljplan för allmänna platser när kommunen är huvudman. Bestämmelserna avser

  1. kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen,
  2. ordnandet och underhållet av allmänna platser, och
  3. fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.

[S2]Kapitlet innehåller även bestämmelser om exploateringsavtal.

[S3]Vid enskilt huvudmannaskap tillämpas bestämmelserna om inrättande av anläggning som är gemensam för flera fastigheter i anläggningslagen (1973:1149). I anläggningslagen finns även bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap. Lag (2014:900).

[K6]2 §  Genomförandet av en detaljplan ska grundas på den planbeskrivning som kommunen har gjort enligt 4 kap.31 och 33 §§. Lag (2014:900).

3 § Har upphävts genom lag (2014:900).
4 § Har upphävts genom lag (2014:900).
5 § Har upphävts genom lag (2014:900).
6 § Har upphävts genom lag (2014:900).
7 § Har upphävts genom lag (2014:900).
8 § Har upphävts genom lag (2014:900).
9 § Har upphävts genom lag (2014:900).
10 § Har upphävts genom lag (2014:900).
11 § Har upphävts genom lag (2012:187).
12 § Har upphävts genom lag (2014:900).

Kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen

[K6]13 §  Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för

  1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
  2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.

[S2]Kommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a § första stycket.

[S3]Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap.Lag (2014:900).

[K6]14 §  Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men vid genomförandetidens utgång omfattar flera fastigheter med olika ägare och kommunen enligt planen är huvudman för en allmän plats, får kommunen lösa in fastigheter eller delar av fastigheter så att fastighetsindelningen överensstämmer med planen. Lag (2014:900).

[K6]15 §  Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är avsedd att tillgodose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allmänna platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomförandetidens utgång inte har bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får kommunen lösa in marken eller utrymmet.

[S2]Första stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygglov som får tas i anspråk. Lag (2014:900).

[K6]16 §  Om någon har särskild rätt till mark eller annat utrymme som omfattas av kommunens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får kommunen också lösa in den särskilda rätten. Lag (2014:900).

[K6]17 §  Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska ersättningen bestämmas enligt 4 kap.expropriationslagen (1972:719).

Ordnandet av allmänna platser

[K6]18 §  Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

[S2]Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

[S3]När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

[K6]19 §  I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldighet att ordna gator i stället gälla staten.

[S2]Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden.

[S3]Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den merkostnad som avses i andra stycket.

[K6]20 §  Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten

  1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
  2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: Uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” ersätts med ”anläggningar för vattenförsörjning och avlopp”. Att ordet ”anläggning” används i paragrafen gör det tydligt att lagens regler om byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning.

Underhållet av allmänna platser

[K6]21 §  Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.

[K6]22 §  Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet med väglagen (1971:948).

[S2]Om underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock inte om regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden.

23 § Har upphävts genom lag (2014:900).

Fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.

[K6]24 §  Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder.

[S2]Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.

[S3]Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen.

[K6]25 §  Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid gatan.

[S2]Kostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att

  1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper på gatan framför fastigheten,
  2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas lika, och
  3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna vid gatukorset.

[S3]Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist.

[S4]Det som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra allmänna platser än gator.

[K6]26 §  Om en fastighet ligger vid en allmän plats som inte är en gata, ska platsen vid tillämpningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som motsvarar fem fjärdedelar av den högsta byggnadshöjd som enligt detaljplanen gällde för fastigheten när den mark som platsen ligger på uppläts för allmän användning.

[K6]27 §  Till grund för bestämmandet av betalningsskyldighetens omfattning enligt 24 eller 25 § får kommunen lägga

  1. de faktiska kostnaderna, eller
  2. beräkningar av vad det erfarenhetsmässigt kostar att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser.

Samråd och granskning före beslut om kostnadsfördelning

[K6]28 §  Innan kommunen beslutar om betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 §, ska kommunen utreda frågan och upprätta det förslag till kostnadsfördelning som utredningen föranleder.

[S2]Kommunen ska ge sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt andra sammanslutningar och enskilda som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle till samråd med kommunen. Samrådet ska syfta till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör kommunen redovisa skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och de viktigaste följderna av förslaget.

[S3]Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet och de förslag som samrådet har gett anledning till i en samrådsredogörelse.

  • NJA 2017 s. 3:Begreppet kända sakägare i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen omfattar även berörd bostadsrättshavare. Det meddelande som kungörs enligt 9 kap. 41 a § rörande ett beslut om beviljat bygglov ska därför skickas också till sådan bostadsrättshavare.

[K6]29 §  Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 24 §, ska kommunen kungöra att förslaget finns tillgängligt för granskning. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

[S2]Av kungörelsen ska det framgå vilket område som förslaget avser, att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss angiven granskningstid och till vem synpunkterna ska lämnas. Granskningstiden ska vara minst tre veckor. Kommunen ska skicka en underrättelse om kungörelsen och dess innehåll i brev till de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget.

[K6]30 §  Under granskningstiden enligt 29 § ska kommunen hålla förslaget till kostnadsfördelning och samrådsredogörelsen enligt 28 § tillgängliga för dem som vill granska förslaget.

[K6]31 §  Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 25 §, ska kommunen ge de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget tillfälle att senast en viss dag yttra sig över förslaget och samrådsredogörelsen.

[K6]32 §  Kommunen får inte slutligt besluta om kostnadsfördelning

  1. enligt 24 § förrän granskningstiden enligt 29 § har löpt ut, eller
  2. enligt 25 § förrän tiden för yttrande enligt 31 § har löpt ut.

Jämkning av betalningsskyldigheten

[K6]33 §  En fastighetsägares betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 § ska jämkas, om

  1. kostnaden för kommunens åtgärder är oskäligt hög, eller
  2. den eller de åtgärder som kostnaden avser har en omfattning eller ett utförande som går utöver det som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för fastigheten.

Fullgörandet av betalningsskyldigheten

[K6]34 §  Om kommunen beslutar att en fastighetsägare ska betala kostnader enligt 24 eller 25 §, inträder betalningsskyldigheten när den anläggning som betalningen avser kan användas för fastigheten på avsett sätt.

[K6]35 §  När betalningsskyldighet har inträtt enligt 34 §, ska betalningen ske när kommunen begär det.

[S2]På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen.

[K6]36 §  Trots 35 § får betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalningar med minst en tiondel årligen, om

  1. betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, och
  2. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.

[S2]På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från förfallodagen.

[K6]37 §  Betalningsvillkoren enligt 36 § ska jämkas, om de är alltför betungande för fastighetsägaren.

[K6]38 §  Om en fastighetsägare har blivit betalningsskyldig enligt 34 § och fastigheten därefter byter ägare, är den nya ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. Detta gäller dock inte belopp som har förfallit till betalning före tillträdesdagen.

Exploateringsavtal

[K6]39 §  Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för

  1. fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner,
  2. medfinansieringsersättning, om kommunen avser att avtala om sådan ersättning, och
  3. andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Lag (2017:181).

[K6]40 §  Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.

[S2]Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.

[S3]Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181).

[K6]41 §  Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla. Lag (2014:900).

[K6]42 §  Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning. Lag (2017:181).

Kapitlets tillämpning på samfälligheter

[K6]43 §  Det som gäller i fråga om fastigheter enligt detta kapitel ska också tilllämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämpning ska

  1. det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten, och
  2. en samfällighet som inte är avsedd för bebyggelse anses vara bebyggd när samfälligheten i väsentlig omfattning har tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål.

[S2]Om en samfällighet ska anses vara bebyggd enligt första stycket 2, ska den högsta tillåtna byggnadshöjden anses vara den genomsnittliga högsta tillåtna byggnadshöjden för de fastigheter som har del i samfälligheten. Lag (2014:900).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]1 §  Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Regionen ansvarar för denna planering.

[S2]Regionen ska

  1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
  2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
  3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
  4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
  5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under utställningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
  6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
  7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

[S3]Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: I paragrafen ställs det krav på regional fysisk planering i Stockholms län och i Skåne län. Vidare slås det fast att regionen har ansvaret för sådan planering.

Paragrafen följdändras på grund av att ett krav på granskning av förslag till översiktsplan ersätter kravet på utställning (se 3 kap. 12 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

1 §  Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Regionen ansvarar för denna planering.

Regionen ska

  1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
  2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
  3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
  4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
  5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
  6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
  7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2020:76).

Regionplan

[K7]2 §  En regionplan ska ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Lag (2018:1732).

[S2]Regionplanen är inte bindande.

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]3 §  Av regionplanen ska det framgå

  1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt 2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken har följts,
  2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
  3. hur planen är avsedd att genomföras.

[S2]I fråga om strategisk miljöbedömning gäller 3 kap.4 § andra och tredje styckena. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

[S3]Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: I paragrafen finns bestämmelser om hur hänsyn har tagits i regionplanen till vissa intressen och viss annan regional planering samt om hur regionplanen ska genomföras.

Paragrafen följdändras på grund av den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 b §. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

3 §  Av regionplanen ska det framgå

  1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt 2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap.miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken har följts,
  2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
  3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76).

[K7]4 §  Regionplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Lag (2018:1732).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]5 §  Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 §§ om samråd, utställning och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen i stället gälla regionen. Utställningstiden ska dock vara minst tre månader. Lag (2019:949).

Prop. 2017/18:266: Paragrafen innehåller bestämmelser om prövning av regionplanens aktualitet. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Prop. 2019/20:52: I paragrafen regleras förfarandet när det gäller samråd, utställning och granskning av ett förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan.

Paragrafen ändras på så sätt att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning. Vidare utökas hänvisningen till att även omfatta den nya bestämmelsen om reviderat granskningsyttrande i 3 kap. 18 a §.

Övervägandena finns i avsnitt ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

5 §  Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om samråd och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen. Granskningstiden ska dock vara minst tre månader. Lag (2020:76).

Prövning av regionplanens aktualitet

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]6 §  Regionen ska minst en gång under fullmäktiges mandattid pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§ (aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2019:949).

Prop. 2010/11:63: En redaktionell ändring görs i punkten 2.

Prop. 2019/20:52: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om prövning av regionplanens aktualitet, följdändras på grund av de nya bestämmelserna om översiktsplanens aktualitet (se 3 kap. 23–26 §§).

Den angivna fristen innebär att regionen ska pröva om regionplanen är aktuell någon gång i tiden från den 8–14 september det första året till samma period det fjärde året eftersom ett ordinarie val till kommunfullmäktige ska hållas den andra söndagen i september (se <a href="https://lagen.nu/2005:837#K1P3" ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

6 §  Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§ (aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76).

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]7 §  När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till planen. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: Paragrafen reglerar länsstyrelsens uppgift att yttra sig över en regionplans aktualitet.

Paragrafen ändras för att stämma överens med de nya kraven i 3 kap. 26 §. Ändringen innebär att länsstyrelsen har ansvar för att i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen på motsvarande sätt som länsstyrelsen har i förhållande till en kommun enligt 3 kap. 26 §. Det gäller dock endast i de län där regional fysisk planering ska ske (se 1 § första stycket). ...

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

7 §  När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange

  1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och
  2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller. Lag (2020:76).

[K7]8 §  När regionen begär berörda kommuners synpunkter enligt 6 §, ska kommunerna redovisa sina synpunkter i fråga om sådana kommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. Lag (2019:949).

Beslut om regionplan

[K7]9 §  Regionfullmäktige beslutar i frågor om antagande, aktualitetsprövning och ändring av en regionplan. Lag (2019:949).

Expediering av beslut

/Upphör att gälla U: 2020-04-01/

[K7]10 §  När regionen antar, prövar aktualiteten hos eller ändrar en regionplan ska den

  1. senast dagen efter att beslutet tillkännagetts skicka ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och
  2. skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till Boverket, länsstyrelsen och kommunerna i länet när beslutet har fått laga kraft. Lag (2019:949).

Prop. 2019/20:52: I paragrafen finns bestämmelser om regionens uppgifter i fråga om expediering efter beslut om regionplan.

Andra stycket, som är nytt, innebär ett krav på att regionen även ska skicka planen eller en ändring av denna till den statliga lantmäterimyndigheten när beslutet har fått laga kraft.

Övriga ändringar är endast språkliga. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

/Träder i kraft I: 2020-04-01/

10 §  När regionen antar, prövar aktualiteten hos eller ändrar en regionplan ska den

  1. senast dagen efter att beslutet har tillkännagetts skicka ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och
  2. skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till Boverket, länsstyrelsen och kommunerna i länet när beslutet har fått laga kraft.

När regionen antar eller ändrar en regionplan ska den även skicka planen till den statliga lantmäterimyndigheten. Lag (2020:76).

Underlag från andra myndigheter

[K7]11 §  Om regionen begär det, ska länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs lämna det underlag som behövs för att regionen ska kunna fullgöra de uppgifter som anges i 1 § andra stycket. Lag (2019:949).

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

Prop. 2017/18:42: Utsläppande på marknaden 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

  • MÖD 2019:25:Fråga om byte av fönster krävt bygglov ----- En fastighetsägare har överklagat ett beslut att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för byte av fönster på ett flerbostadshus och yrkat bl.a. att domstolen ska fastställa att bygglov för åtgärden inte krävts. MÖD har funnit sig oförhindrad att pröva yrkandet och förklarat att bygglov inte krävts eftersom bytet av fönster inte innebar att byggnadens yttre påverkades avsevärt.

Byggnadsverks utformning

[K8]1 §  En byggnad ska

  1. vara lämplig för sitt ändamål,
  2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
  3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

  • MÖD 2015:39:Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.
  • MÖD 2017:37:Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att ”ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan” och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt med stöd av Boverkets yttrande i målet att den aktuella byggföreskriften skulle tolkas som att kravet på tillgänglighet är uppfyllt när alla bostadslägenheter i en byggnad med mer än tio plan också har tillgång till en ytterligare personhiss. I det föreliggande fallet innebar detta att det krävdes att varje trapphus var försett med två personhissar. Med hänsyn till att lagstiftaren lagt särskild vikt vid betydelsen av en god tillgänglighet till bostäder kunde avvikelsen vad avser antalet hissar inte godtas som en mindre avvikelse som kan medges.
  • MÖD 2015:26:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.

[K8]2 §  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,

  1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
  2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
  3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

[S2]När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

[K8]3 §  I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som

  1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och
  2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.

Byggnadsverks tekniska egenskaper

[K8]4 §  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om

  1. bärförmåga, stadga och beständighet,
  2. säkerhet i händelse av brand,
  3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
  4. säkerhet vid användning,
  5. skydd mot buller,
  6. energihushållning och värmeisolering,
  7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
  8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
  9. hushållning med vatten och avfall, och
  10. bredbandsanslutning.

[S2]Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2016:537).

[K8]4 a §  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900).

[K8]5 §  Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de

  1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
  2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

[S2]De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

[S3]Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk

[K8]6 §  Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om

  1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
  2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
  3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335).

[K8]7 §  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

[S2]Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

[S3]Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.Lag (2014:224).

Prop. 2010/11:63: Redaktionella ändringar görs i första och tredje styckena.

Prop. 2013/14:59: Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk när det gäller ändring eller flyttning av ett byggnadsverk.

En ny bestämmelse har i första stycket införts i fråga om kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8. Enligt den nya bestämmelsen får avsteg från kraven alltid göras vid ändring av en byggnad, om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind. Bestämmelsen ...

[K8]8 §  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

[S2]Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.Lag (2011:335).

Tomter

[K8]9 §  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att

  1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
  2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
  3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
  4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
  5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
  6. risken för olycksfall begränsas.

[S2]Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

  • MÖD 2017:35:Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.

[K8]10 §  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

  • MÖD 2017:35:Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.

[K8]11 §  I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: Paragrafen ändras så att den gäller inte bara vid anmälningspliktiga ändringar av en byggnad utan även vid lovpliktiga ändringar. Avsikten har inte varit att begränsa i vilka fall som kraven på tomter i 8 kap. 9 § ska tillämpas. Genom ändringen överensstämmer paragrafen i detta avseende med motsvarande bestämmelse i 3 kap. 16 § andra stycket i 1987 års lag.

Allmänna platser och andra områden

[K8]12 §  Det som gäller i fråga om tomter enligt 911 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

[S2]Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: Paragrafen innehåller regler om att det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ i skälig utsträckning ska tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Första och andra

styckena slås samman till ett stycke. En ny bestämmelse införs i andra stycket.

Bestämmelsen i första stycket ändras ...

Förbud mot förvanskning

[K8]13 §  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

[S2]Första stycket ska tillämpas också på

  1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
  2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
  3. allmänna platser, och
  4. bebyggelseområden.

  • MÖD 2017:60:Bygglov för fasadändring på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala kommun ----- Jernhusen Stationer AB ansökte om bygglov för att dels ersätta tre befintliga skjutdörrar på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala med tre karuselldörrar och förlänga befintliga skärmtak ovanför dessa dörrar, dels montera två slagdörrar på byggnaden. MÖD fastställde plan- och byggnadsnämndens beslut att avslå ansökan eftersom de sökta åtgärderna skulle innebära en förvanskning av såväl byggnaden i sig som stationsområdet och därför stred mot bestämmelsen i 8 kap. 13 § PBL om förbud mot förvanskning av byggnader och bebyggelseområden.

Underhåll och varsamhet

[K8]14 §  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

[S2]Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

[S3]En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket24, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335).

Prop. 2010/11:63: En redaktionell ändring görs i tredje stycket.

  • MÖD 2017:18:Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.

[K8]15 §  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

[S2]Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

[S3]Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

  • MÖD 2017:18:Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.
  • MÖD 2017:55:Tillsynsärende avseende klagomål på ovårdad tomt ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), som stadgar att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenhet för omgivningen inte uppkommer, inte är tillämplig på trädrötter som trängt in på grannes fastighet.

[K8]16 §  Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.

[K8]17 §  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

[K8]18 §  Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 § ska tillämpas också på ändring och flyttning av en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.

Byggprodukters lämplighet

[K8]19 §  En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.

[S2]En byggprodukt ska anses lämplig om den

  1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket16, 8 och 9 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
  2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306).

Prop. 2010/11:63: En redaktionell ändring görs i andra stycket 1.

Prop. 2012/13:93: Paragrafen har utvidgats såtillvida att den även hänvisar till punkterna 8 och 9 i 8 kap. 4 § första stycket. På så sätt inkluderas i lämplighetskravet även de tekniska egenskapskraven tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (punkt 8) samt hushållning med vatten och avfall (punkt 9). Kraven i punkterna 1–6, 8 och 9 överensstämmer med de grundläggande krav på byggnadsverk som uppställs i bilaga 1 till byggproduktförordningen.

Paragrafen ...

Utsläppande på marknaden

[K8]20 §  Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

  1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och
  2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

[S2]En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. Lag (2018:59).

Prop. 2012/13:93: I första stycket, som är nytt, görs en hänvisning till förordning (EU) nr 305/2011 (byggproduktförordningen) eftersom det finns bestämmelser om att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden också i denna förordning.

Andra stycket har ändrats på så sätt att en byggprodukt som inte omfattas av byggproduktförordningen får säljas här i landet för avsedd användning endast om byggprodukten är lämplig enligt 19 §.

Paragrafen behandlas i <a ...

[K8]21 §  Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 338/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt

  1. förordning (EU) nr 305/2011,
  2. förordning (EU) 2016/424, eller
  3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.Lag (2018:59).

Prop. 2010/11:80: Paragrafen innehåller bestämmelser om att för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt föreskrifter i lagen, även gäller bestämmelser om övriga gällande bestämmelser om CE-märkning.

Övervägandena finns i avsnitt 8. Ändringarna föranleds av att lagen om CE-märkning nu föreslås upphöra, att vissa av dess bestämmelser därvid föreslås tas in i lagen (2011:000) ...

Prop. 2012/13:93: I paragrafen har det tillagts att för byggprodukter som ska vara CEmärkta enligt förordning (EU) nr 305/2011 (byggproduktförordningen) ska bestämmelserna i förordningen (EG) nr 765/2008 tillämpas. Att hänvisning till föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § 2 alltjämt görs beror på att dessa föreskrifter avser byggprodukter som omfattas av de tre produktdirektiven om värmepannor, hissar och linbanor och som inte omfattas av byggproduktförordningen.

Paragrafen behandlas ...

Typgodkännande och tillverkningskontroll

[K8]22 §  Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

[S2]Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande).

[S3]Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som typgodkännandet gäller. Lag (2011:795).

Prop. 2010/11:80: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:000) om ackreditering och teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom ...

[K8]22 a §  När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. Lag (2013:306).

Prop. 2012/13:93: En ny paragraf, 22 a, har införts som reglerar att när CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3. ...

[K8]23 §  Ett typgodkännande enligt 22 § får förenas med ett villkor om att tillverkningen av produkten fortlöpande kontrolleras (tillverkningskontroll). Även i fråga om materialslag, konstruktioner eller anordningar som inte är typgodkända får den som är behörig att typgodkänna enligt 22 § på ansökan besluta att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll.

[S2]Material, konstruktioner och anordningar som är tillverkningskontrollerade ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som tillverkningskontrollen gäller.

Hissar och linbaneanläggningar

[K8]24 §  Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.

Ventilationssystem

[K8]25 §  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket36, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795).

Prop. 2010/11:80: Paragrafen innehåller bestämmelser om att en byggnads ägare, för fall det är särskilt föreskrivet, ska ombesörja kontroll av funktionen hos ett ventilationssystem av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av ett ackrediterat organ.

Övervägandena finns i avsnitt 8. Ändringarna innebär att paragrafen anpassas till ackrediteringsförfarandet enligt förordning (EG) nr 765/2008 och den föreslagna ...

Dispens

[K8]26 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel.

9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.

[K9]1 §  Detta kapitel innehåller bestämmelser om

  1. bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt,
  2. förhandsbesked och villkorsbesked,
  3. handläggningen av lovärenden,
  4. förutsättningar och villkor för lov,
  5. vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska expedieras och hur länge det gäller, och
  6. handläggningen av anmälningsärenden. Lag (2018:1136).

Prop. 2017/18:210: Handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked 27 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från

Bygglov

[K9]2 §  Det krävs bygglov för

  1. nybyggnad,
  2. tillbyggnad, och
  3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
    1. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
    2. det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
    3. byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

[S2]Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

  • MÖD 2019:1:Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.
  • MÖD 2013:41:Bygglov för uppförande av balkong ----- En balkong utan tak har genom dess placering och utformning ansetts öka en byggnads volym och därmed vara en tillbyggnad. Då balkongen var avsedd att utföras på en byggnad som i dess helhet är planstridigt placerad har hinder mot beviljande av bygglov ansetts föreligga.
  • MÖD 2019:25:Fråga om byte av fönster krävt bygglov ----- En fastighetsägare har överklagat ett beslut att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för byte av fönster på ett flerbostadshus och yrkat bl.a. att domstolen ska fastställa att bygglov för åtgärden inte krävts. MÖD har funnit sig oförhindrad att pröva yrkandet och förklarat att bygglov inte krävts eftersom bytet av fönster inte innebar att byggnadens yttre påverkades avsevärt.
  • MÖD 2015:26:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.
  • MÖD 2015:45:Föreläggande att söka bygglov för ändrad användning av byggnad ----- Byggnadsnämnen hade beslutat att förelägga ett bolag att upphöra med att använda ett hotell för asylboende på grund av att den ändrade användningen krävde bygglov och att förutsättningar att bevilja bygglov inte förelåg då användningen stred mot detaljplanens bestämmelser om att området var avsett för hotell. Nämnden hade även beslutat att ta ut sanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut att förbjuda verksamheten och att ta ut sanktionsavgifter.

Undantag för ekonomibyggnader m.m.

[K9]3 §  Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335).

[K9]3 a §  Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden

  1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
  2. placeras på platsen högst tre månader,
  3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
  4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.

[S2]Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424).

[K9]3 b §  Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden

  1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
  2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.

[S2]Första stycket gäller inte om

  1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
  2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

[K9]3 c §  Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.

[S2]Första stycket gäller inte om

  1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
  2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
  3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324).

Prop. 2017/18:197: Krav i detaljplan eller områdesbestämmelser 8 § Utöver det som följer av 2–7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av

Undantag för en- och tvåbostadshus inom och utanför detaljplan

[K9]4 §  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att

  1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
  2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
  3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
    1. tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
    2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
    3. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

[S2]En åtgärd som avses i 1–3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

[S3]Första stycket 3 gäller inte

  1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
  2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om undantag från krav på bygglov, bl.a. avseende uppförande av komplementbyggnader.

Ändringarna i första stycket 3 innebär att undantag från krav på bygglov även ska avse tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i paragrafen, men med den begränsningen att byggnaden tillsammans med andra komplementbyggnader ...

  • MÖD 2019:16:Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
  • MÖD 2017:8:Byggsanktionsavgift ----- Vid bestämmande av byggsanktionsavgift har en kioskbyggnad, som efter tillbyggnad upptar en yta om 53 kvadratmeter, ansetts som annan liten byggnad i den mening som avses i 9 kap. 7 § första stycket punkten 2 PBF. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är byggnader i samma storleksordning som komplementbyggnader som avses.

/Upphör att gälla U: 2020-03-01/

4 a §  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som

  1. avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
  2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 25,0 kvadratmeter,
  3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
  4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
  5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2014:477).

/Träder i kraft I: 2020-03-01/

[K9]4 a §  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som

  1. avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
  2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter i fråga om ett komplementbostadshus eller 25,0 kvadratmeter i fråga om en komplementbyggnad,
  3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
  4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
  5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

[S2]Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

[S3]En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:13).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen, som är ny, utgör ett undantag från det generella kravet på bygglov i 2 §.

Bestämmelsen innebär att vissa nya byggnader får uppföras utan bygglov om byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som har uppförts med stöd av paragrafen inte har en större byggnadsarea än 25 kvadratmeter. Bestämmelsen innebär också att man utan bygglov får bygga till en mindre byggnad om den totala byggnadsarean av den tillbyggda byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som uppförts med ...

Prop. 2019/20:31: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om undantag från kravet på bygglov i 2 §, behandlas i avsnitt 4.

Av ändringen i första stycket 2 följer att den tillåtna byggnadsarean för komplementbostadshus utökas från 25,0 till 30,0 kvadratmeter. Ändringen innebär att ett komplementbostadshus får uppföras utan bygglov om byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av paragrafen, ...

  • MÖD 2019:16:Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
  • MÖD 2016:26:Anmälan avseende komplementbyggnad ----- MÖD har funnit att de s.k. attefallsbestämmelserna är tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende en bygglovsbefriad carport i anslutning till ett radhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.
  • MÖD 2015:2:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.

[K9]4 b §  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att

  1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
  2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

[S2]En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

[S3]Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen, som är ny, utgör ett undantag från det generella kravet på bygglov i 2 §. Med anledning av synpunkter från Lagrådet har paragrafen justerats.

I första stycket 1 anges att för ett en- eller tvåbostadshus får man, utan krav på bygglov, göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15 kvadratmeter, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. En tillbyggnad kan uppföras i flera plan med den storleksbegränsning som ligger i att tillbyggnaden ...

  • MÖD 2019:16:Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
  • MÖD 2015:2:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.
  • MÖD 2016:25:Anmälan avseende tillbyggnad ----- MÖD har funnit att de s.k. attefallsbestämmelserna är tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende bygglovsbefriad tillbyggnad på gaveln av ett parhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.

[K9]4 c §  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen, som är ny, utgör ett undantag från det generella kravet på bygglov i 2 §.

Paragrafen anger att man i ett enbostadshus får inreda ytterligare en bostad utan att det krävs bygglov för åtgärden. Det är dock inte möjligt att utan krav på bygglov inreda ytterligare en bostad i ett komplementbostadshus.

Överväganden finns i avsnitt 6.3.

  • MÖD 2019:16:Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
  • MÖD 2015:2:Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.

[K9]4 d §  En åtgärd som avses i 4 a4 c §§ får inte vidtas utan bygglov

  1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
  2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

[S2]En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen, som är ny, innehåller undantag från vad som regleras i 4 a– 4 c §§.

I första stycket regleras att bygglov krävs, trots vad som anges om undantag från krav på bygglov i 4 a–4 c §§, för uppförande, tillbyggnad och ändring som avses i 4 a §, tillbyggnad och byggande av takkupor samt för att i ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad, om kommunen för en värdefull miljö bestämt detta i en detaljplan. För sådana åtgärder krävs det även bygglov om det avser byggnader ...

[K9]4 e §  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen är ny.

I paragrafen anges att vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i 4 a § första stycket. Regleringen innebär att det krävs bygglov för att utöver den maximalt tillåtna byggnadsarean som anges i 4 a § första stycket 2 uppföra ytterligare komplementbostadshus eller komplementbyggnader. Det ska inte vara möjligt att utan bygglov uppföra ytterligare komplementbostadshus eller komplementbyggnader med ...

[K9]4 f §  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

[S2]En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

[S3]Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412).

Undantag för en- och tvåbostadshus inom detaljplan

[K9]5 §  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

[S2]Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636).

[K9]5 a §  För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

[S2]En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

[S3]Första stycket gäller inte om

  1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
  2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

Undantag för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan

[K9]6 §  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att

  1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
  2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

[S2]En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900).

Undantag för andra byggnader inom detaljplan

[K9]6 a §  För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

[S2]Första stycket gäller inte om

  1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
  2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

Undantag i detaljplan eller områdesbestämmelser

[K9]7 §  I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap.15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att

  1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
  2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
    1. vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
    2. göra en liten tillbyggnad,
    3. göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
    4. vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

[S2]För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Krav i detaljplan eller områdesbestämmelser

[K9]8 §  Utöver det som följer av 27 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av

  1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
  2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
    1. i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a4 c §§,
    2. i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
  3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
  4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
  5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken,
  6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
  7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
  8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
  9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

[S2]Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324).

Prop. 2013/14:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om när kommunen utöver vad som följer av 2–7 §§ kan bestämma att det krävs bygglov.

I första stycket 2 a anges att det krävs bygglov för vissa uppräknade åtgärder i den utsträckning som framgår av det som kommunen i en detaljplan har bestämt för ett område som utgör en värdefull miljö. Den ändring som görs i detta stycke innebär att det krävs bygglov även för åtgärder som avses i 4 a–4 c §§, det vill säga för att uppföra eller bygga till ...

Prop. 2016/17:151: Paragrafen innehåller bestämmelser om när kommunen utöver vad som följer av 2–7 §§ kan bestämma att det krävs bygglov. Första stycket har ändrats genom att hänvisningen till 5 § i punkten 2 a har tagits bort (jfr punkten 6) och den tidigare punkten 2 c har upphävts (jfr punkten 7). Slutligen har tre nya punkter införts. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2. ...

Bygglov för ändamål av säsongskaraktär

[K9]9 §  Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.

Rivningslov

[K9]10 §  Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad

  1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
  2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.

[S2]Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.

Marklov

[K9]11 §  Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.

[S2]Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900).

[K9]12 §  Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i detaljplanen, för

  1. trädfällning,
  2. skogsplantering, och
  3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

[S2]Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370).

Prop. 2017/18:163: Paragrafen reglerar tillsammans med 9 kap. 11 och 13 §§ marklovspliktens omfattning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I första stycket punkten 3 har det införts en möjlighet att i detaljplan bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet, dvs. som kan försvåra för vatten att tränga in i ...

[K9]13 §  Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering i ett område utanför detaljplan, om

  1. åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, och
  2. kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant marklov i området.

Lov för åtgärder som inte kräver lov

[K9]14 §  Även om en åtgärd med ett byggnadsverk eller mark inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om att åtgärden prövas och har rätt att få sin ansökan prövad som om åtgärden krävde lov. Prövningen ska avse åtgärdens förenlighet med denna lag.

  • MÖD 2019:25:Fråga om byte av fönster krävt bygglov ----- En fastighetsägare har överklagat ett beslut att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för byte av fönster på ett flerbostadshus och yrkat bl.a. att domstolen ska fastställa att bygglov för åtgärden inte krävts. MÖD har funnit sig oförhindrad att pröva yrkandet och förklarat att bygglov inte krävts eftersom bytet av fönster inte innebar att byggnadens yttre påverkades avsevärt.

Åtgärder för totalförsvaret

[K9]15 §  Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Anmälningsplikt

[K9]16 §  Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Förhandsbesked

[K9]17 §  Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.

  • HFD 2015 not 42:Förhandsbesked avseende nybyggnad av fritidshus (avslag)
  • NJA 2016 s. 868:Tillämpning av proportionalitetsprincipen vid prövning av ansökan om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen.
  • MÖD 2017:31:Förhandsbesked för enbostadshus ----- Enligt ansökan skulle ett enbostadshus uppföras på ett idag obebyggt skifte i tätorten Vinäs vid Siljan. Platsen omfattades inte av vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot gällde strandskydd för en del av skiftet, men den föreslagna tomtplatsen låg utanför strandskyddat område. MÖD har funnit att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att konstatera att marken på den aktuella platsen utgör brukningsvärd jordbruksmark. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl för att inte tillåta byggnationen på den aktuella platsen.
  • MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.

[K9]18 §  Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.

Villkorsbesked

[K9]19 §  Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden i ett villkorsbesked redovisa sin bedömning i fråga om åtgärden kan antas komma att bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i 8 kap.1 och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande.

Handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked

[K9]20 §  Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden.

[K9]21 §  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

[S2]En ansökan om lov ska dessutom innehålla

  1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap.9 och 10 §§, och
  2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

  • MÖD 2015:39:Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.

[K9]22 §  Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.

[S2]Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick.

[K9]23 §  Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta.

[K9]24 §  Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att

  1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och
  2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att någon samordning enligt första stycket inte ska ske. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig.

[K9]25 §  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som

  1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
  2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

[S2]Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

[S3]Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668).

Prop. 2014/15:122: 2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunikation avseende en ansökan ...

Prop. 2010/11:63: I första stycket anges vem byggnadsnämnden ska underrätta i ärenden om ansökningar om lov eller förhandsbesked, om det gäller en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser. Ändringen innebär att orden ”samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4” tas bort. Hänvisningen till punkten 4 i 5 kap. 11 § första stycket är överflödig ...

  • NJA 2017 s. 3:Begreppet kända sakägare i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen omfattar även berörd bostadsrättshavare. Det meddelande som kungörs enligt 9 kap. 41 a § rörande ett beslut om beviljat bygglov ska därför skickas också till sådan bostadsrättshavare.
  • NJA 2014 s. 445:Den som i ett s.k. granneyttrande har godkänt en lovpliktig åtgärd enligt plan- och bygglagen har på grund av detta inte förlorat sin klagorätt för det fall lov beviljas. Godkännandet har ansetts kunna återtas i mark- och miljödomstolen.

[K9]26 §  Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhandsbesked inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det.

[K9]27 §  Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från

  1. den dag ansökan kom in till nämnden, eller
  2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från sökanden på hans eller hennes initiativ.

[S2]Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 22 § första stycket att avhjälpa en brist i ansökan, räknas tidsfristen i första stycket från den dag då bristen avhjälptes.

[S3]Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2018:1136).

[K9]27 a §  När en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till byggnadsnämnden, ska nämnden skriftligen informera sökanden om

  1. vilka tidsfrister som gäller för beslut om ansökan,
  2. att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och
  3. möjligheterna att överklaga nämndens beslut.

[S2]Om tidsfristen för beslut börjar löpa vid en annan tidpunkt än när ansökan kom in till nämnden, ska skriftlig information lämnas om ändringen.

[S3]Om tidsfristen förlängs enligt 27 § tredje stycket, ska skriftlig information om förlängningen och skälen för den lämnas innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Lag (2018:1136).

Prop. 2017/18:210: I första stycket anges att viss information ska lämnas skriftligen till sökanden när en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till nämnden. Kravet på skriftlighet utesluter inte att informationen lämnas i elektronisk form.

[K9]27 b §  Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, tillämpas bestämmelserna i 27 och 27 a §§. Lag (2018:1136).

[K9]28 §  Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.

[K9]29 §  Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett nytt expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det första expropriationstillståndet gavs.

Förutsättningar för bygglov

[K9]30 §  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om

  1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
    1. överensstämmer med detaljplanen, eller
    2. avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),
  2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
  3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
  4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 911 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.

[S2]Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

[S3]Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 44 c §§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636).

Prop. 2010/11:63: De bestämmelser om förutsättningar för bygglov som införts i 30 och 31 §§ utgår och ersätts med nya bestämmelser i 30–31 b §§. Ändringarna görs för att de nya bestämmelserna ska få det innehåll som har varit avsikten och som till övervägande del överensstämmer med innehållet i 8 kap. 11–14 §§ i 1987 års lag.

I denna paragraf anges förutsättningar för att ge bygglov till en åtgärd inom ett område med detaljplan. ...

  • MÖD 2019:16:Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
  • MÖD 2016:6:Bygglov för nybyggnation av enbostadshus ----- I mål om bygglov för nybyggnation av enbostadshus har byggnaden bedömts ha en våning med vind, och därmed varit planenlig i denna del. Angivna mått på de ritningar som hör till bygglovsbeslutet ska ha företräde framför uppmätta skalmått på densamma. Saknas sådan måttangivelse kan däremot en skalmätning ligga till grund för den fortsatta bedömningen. På den sektionsritning som hörde till nämndens bygglovsbeslut hade den beräknade byggnadshöjden angetts till 0,6 meter högre än nivån för vindbjälklagets översida. Eftersom det angivna måttet varit lägre än 0,7 meter utgjorde vinden inte en våning.
  • MÖD 2016:18:Bygglov och marklov ----- I ett område med egnahems- och villabebyggelse skulle enligt en stadsplan från 1925 tillämpas ett öppet eller kopplat byggnadssätt. Enligt anvisningar från Byggnadsstyrelsen, vilket det hänvisades till i målet, innebär kravet på öppet eller kopplat byggnadssätt att byggnader ska uppföras fristående eller kopplas två och två över tomtgräns. MÖD fann att den sökta byggnationen var planstridig eftersom den, med hänsyn till att det rörde sig om tre kopplade byggnader, inte uppfyllde kravet på ett öppet byggnadssätt genom fristående byggnad. Det rörde sig inte heller om byggnader som kopplats ihop två och två över tomtgräns. MÖD upphävde därför nämndens beslut om bygglov. När det gäller det till bygglovet kopplade marklovet uttalade MÖD att den sänkning av marknivån som nämnden gett marklov för utgör en förberedelse till den byggnation som avses i bygglovsansökan och att den inte kunde anses ha någon självständig betydelse vid sidan av bygglovet. MÖD upphävde därför också marklovet. Sammanfattningsvis upphävde MÖD såväl bygglovet som marklovet och avslog ansökan härom.
  • MÖD 2017:35:Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.
  • MÖD 2019:18:Bygglov för fyra gruppbyggda flerbostadshus ----- Enligt gällande detaljplan från 1993 ska bullerskydd ordnas så att ekvivalent ljudnivå 55 dB(A) vid fasad klaras. Planens genomförandetid har gått ut. Bullernivån vid den nu sökta bebyggelsen kommer uppgå till mellan 56 och 60 dB(A) vid fasad. MÖD konstaterade att syftet med planbestämmelsen är att förebygga olägenhet för människors hälsa. Då det numera finns reglerat i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader att buller från vägar inte bör överstiga 60 dB(A) vid fasad, ansåg domstolen att det riktvärdet ger uttryck för den nivå som idag bedöms godtagbar för att förebygga olägenhet för människors hälsa.
  • MÖD 2017:14:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.
  • MÖD 2017:42:Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.
  • MÖD 2016:40:Bygglov för tillbyggnad samt yttre ändringar av enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på grund av åtgärdens planstridighet avseende avstånd till tomtgräns och antal våningar. Avgörandet innefattar en bedömning av hur markens medelnivå ska beräknas och om en källare ska anses vara en våning.
  • MÖD 2013:41:Bygglov för uppförande av balkong ----- En balkong utan tak har genom dess placering och utformning ansetts öka en byggnads volym och därmed vara en tillbyggnad. Då balkongen var avsedd att utföras på en byggnad som i dess helhet är planstridigt placerad har hinder mot beviljande av bygglov ansetts föreligga.
  • MÖD 2019:15:Bygglov för ombyggnad och tillbyggnad av enbostadshus ----- Bygglovet avsåg bl.a. att bostadshuset skulle byggas till och byggas samman med ett garage och ett rum med matplats belägen ovanpå den innersta delen av garaget. Bygglovet omfattade även en ny takkonstruktion med ett sadeltak över hela bostadshuset. Taket skulle sträcka sig över matplatsen och den inre delen av garaget. Länsstyrelsen hade upphävt bygglovet enbart avseende garaget. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att garaget utgjorde en integrerad del av bostadshuset och att det inte varit möjligt att dela upp lovprövningen. Bygglovsbeslutet upphävdes därför i dess helhet.
  • MÖD 2018:13:Bygglov för uppförande av enbostadshus ----- Den aktuella huvudbyggnaden var utformad som ett parhus. Exteriört uppfattades den som att den bestod av två lika stora sammanbyggda byggnadsdelar som var förskjutna i förhållande till varandra. Planlösningarna var spegelvända och identiska förutom att det saknades köksinredning i en av delarna. Väggen mellan byggnadsdelarna hade en tjocklek som motsvarade den som krävs för en lägenhetsskiljande vägg. I väggen redovisades dock en dörröppning på vardera planet, på bottenplanet mellan de två vardagsrummen och på det övre planet mellan två sovrum. Även om utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för har MÖD i detta fall bedömt att huvudbyggnaden i själva verket inrymmer två bostäder och att den sökta åtgärden därmed strider mot detaljplanen som anger att huvudbyggnad endast får inrymma en lägenhet. Bygglovsansökan har därför avslagits. (Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat dom i mål P 7503-17 rörande samma fråga).
  • MÖD 2018:1:Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.

[K9]30 a §  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 § första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900).

  • MÖD 2018:1:Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.

[K9]31 §  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden

  1. inte strider mot områdesbestämmelser,
  2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap.2 eller 3 §, och
  3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 911 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900).

Prop. 2010/11:63: I paragrafen anges förutsättningar för att ge bygglov till en åtgärd utanför ett område med detaljplan. Paragrafen motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket i 1987 års lag med språkliga ändringar. Punkten 1 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 3, punkten 2 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 2 och punkten 3 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 1 och 4 i 1987 års lag.

  • MÖD 2019:1:Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.
  • MÖD 2019:7:Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.
  • MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.
  • MÖD 2015:39:Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.

[K9]31 a §  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden

  1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
  2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
  3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 911 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900).

Prop. 2010/11:63: Enligt paragrafen ska bygglov ges under vissa andra förutsättningar än dem som anges i 31 §. Det gäller bygglov till en sådan åtgärd utanför ett område med detaljplan som i 1987 års lag kallas kompletteringsåtgärder.

Innehållet i paragrafen motsvarar innehållet i 8 kap. 12 § andra och tredje styckena samt 13 § i 1987 års lag.

Av punkten ...

[K9]31 b §  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och

  1. avvikelsen är liten, eller
  2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900).

Prop. 2010/11:63: I paragrafen anges ett undantag från de föregående reglerna om förutsättningar för bygglov för åtgärder som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser.

I första stycket görs en hänvisning till 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2. Den sista hänvisningen saknades i lagrådsremissens förslag. Förutsättningen för att ge bygglov är att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte. Det överensstämmer med bestämmelserna ...