P 18561-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-09-25 P 18561-25 060202 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-12-02 i mål nr P 4895-25, se bilaga A PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2: F och M Motpart

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun 181 82 Lidingö

Lidingö kommun 181 82 Lidingö

SVEA HOVRÄTT DOM P 18561-25

7Lidingö Stads Tomtaktiebolag, 556013-9007 181 82 Lidingö SAKEN Marklov på fastigheten i Lidingö kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18561-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja marklov i enlighet med deras ansökan.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun (nämnden), , och Lidingö Stads Tomtaktiebolag har motsatt sig en ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Lidingö kommun, och har fått tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg.

De sökta markförändringarna kan inte anses medföra sådana betydande olägenheter för omgivningen som avses i plan- och bygglagen (210:900), PBL. Rättspraxis har fastställt en hög tröskel för vad som utgör en betydande olägenhet. Inom ett tätbebyggt område måste en högre grad av tolerans förväntas av grannar, särskilt när en åtgärd är planenlig. Förlust av utsikt eller ändrade ljusförhållanden når sällan i sig upp till nivån för betydande olägenhet.

Nämnden och Lidingö Stads Tomtaktiebolag har hänvisat till nämndens tidigare bedömning som gjorts i beslut i ärendet.

och har anfört i huvudsak följande.

Åtgärdernas omfattning är mer ingripande än vad som kommunicerats. Den faktiska åtgärden innebär en markhöjning/terrassering som går långt utöver vad som kan betraktas som en mindre justering. Mot bakgrund av att redan omkring 50 cm kan

SVEA HOVRÄTT DOM P 18561-25

utgöra en riktlinje för marklovsplikt och att bedömningen ska beakta grannars intressen måste åtgärden prövas restriktivt.

Åtgärderna i förening med den uppförda muren medför betydande olägenheter för omgivningen i den mening som avses vid marklovsprövningen och enligt den rättsliga standarden för bedömningen av betydande olägenhet. Den lösning som utförts skapar en påtaglig risk för fall, eftersom barn kan ta sig förbi växtlighet och riskera att falla ut för en högre nivå. Den sammantagna effekten av murens fysiska utformning och marknivåhöjningen är också en tydlig barriär och väsentlig försämring av deras närmiljö.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella bestämmelserna i den lydelse som de hade före den 1 december 2025.

En ansökan om lov ska enligt 9 kap. 21 § PBL vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Vilka närmare krav som bör ställas på en lovansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Det har då betydelse vilken åtgärd lov söks för och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras. Ansökan ska i regel bedömas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för och det ritningsunderlag som sökanden har gett in (se Bygglovet i Kungsbacka NJA 2021 s. 187 p.15).

och har som underlag till ansökan om marklov gett in ritningar som visar situationsplan, sektioner och fasader för den ansökta åtgärden. Av handlingarna framgår att de ansöker om marklov för markuppfyllnad som på en stor del av utfyllnadsområdet överstiger två meter. De högre delarna av markuppfyllnaden ska avslutas med en brant slänt ner mot gatan och en av grannfastigheterna.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18561-25

och har tidigare ansökt om marklov med liknande höga markuppfyllnader. De planerade då att ha en nedgrävd stödkonstruktion för att hålla massorna på plats. Vid prövningen av den ansökan anförde de att om den underliggande konstruktionen avlägsnades skulle marken behöva sänkas eftersom stöd-funktionen för massorna då skulle försvinna. Prövningen av denna ansökan gjordes slutligen med beaktande av stödkonstruktionen och kom att avslås.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att sökandena i samband med den nu aktuella ansökan har uppgett att den befintliga murliknande konstruktionen ska tas bort. Till skillnad från tidigare ansökan är det således tydligt att det inte längre är aktuellt med någon stödkonstruktion. Det har därmed inte funnits anledning att, som underinstanserna gjort, pröva frågan om bygglov kan ges för stödkonstruktionen. Samtidigt kan noteras att omfattningen av markutfyllnaden i huvudsak är densamma som vid tidigare ansökan. Det finns inte redovisat i ansökningshandlingarna hur de branta slänterna ska utföras. Sökandena har under ärendets handläggning gett in illustrationer som visar hur åtgärderna skulle kunna se ut utan den befintliga murliknande konstruktionen. Illustrationerna kan tolkas på så sätt att de högre delarna av markuppfyllnaden ska släntas av och ges en flackare lutning. Det är emellertid ritningarna som hör till ansökan som är styrande för prövningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning går det inte att av dessa att utläsa att åtgärden kan utföras som en stabil och mot omgivningen säker slänt.

Sökandena har, som framgår av tidigare prövning, anfört att en stödkonstruktion är nödvändig för att hålla liknande massor på plats. Mark- och miljööverdomstolen delar denna bedömning och anser att de högre delarna av markuppfyllnaden inte bedöms vara tekniskt genomförbara utan en flackare slänt eller en stödjande konstruktion. Då det saknas närmare redovisning i målet av hur de sökta åtgärderna ska kunna genomföras bedömer Mark- och miljööverdomstolen att ansökan om marklov har sådana brister att den inte kan läggas till grund för en prövning. Bristerna i ansökan leder också till att underlaget inte heller kan anses tillräckligt för att kunna ligga till grund för en bedömning av vilka störningar eller betydande olägenheter som åtgärderna skulle kunna medföra för omgivningen (se 9 kap. 35 § PBL). Det var således rätt av nämnden att avslå ansökan och överklagandet ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18561-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsråden Ulf Wickström och Kristina Dreijer, referent. Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

PARTER Klagande

Ombud 1 2: J Motpart Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun 181 82 Lidingö ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 21 maj 2025 i ärende med dnr 9151-2025, se bilaga 1 SAKEN Marklov på fastigheten i Lidingö kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4895-25

YRKANDEN M.M.

och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och bevilja marklov. Till stöd för sitt överklagande har de sammanfattningsvis framfört följande.

Länsstyrelsen har prövat en fråga avseende bygglov för en murliknande konstruktion under området som avses med markuppfyllnaden. Konstruktionen är uppförd men ska tas bort som ett led i utförandet av de åtgärder som avses med aktuell ansökan om marklov.

Markförändringarna följer gällande stadsplan och skapar inga störningar eller olägenheter. Markförändringarna är helt anpassade utifrån närområdets befintliga kuperade karaktärsdrag för att fastigheten ska passa in i närområdet på ett bättre sätt och en återställning till bergnivå skulle göra fastigheten visuellt avvikande från omgivningen. Stadsplanen möjliggör uppförandet av nio enfamiljshus för normala villaändamål och den aktuella delen av tomten kan inte användas utan markåtgärder. Liknande utfyllnader och slänter förekommer på närliggande fastigheter. Området saknar särskilda skyddsvärden och saknar enhetlig karaktär i fråga om nivåer.

Prövning av bygglov för mur ska inte ske eftersom muren ska tas bort. Ett avslag får inte grundas på förhållanden kopplade till en konstruktion som inte ingår i ansökan.

Ett avslag strider mot proportionalitetsprincipen. Det enskilda intresset av att möjliggöra ett planenligt nyttjande av fastigheten väger tyngre än det allmänna intresset av att bevara markens ursprungliga nivåer, särskilt eftersom dessa redan ändrats en gång i samband med uppförandet av bostadshuset.