lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

P 3619-26

MÖD har bedömt att en pool med kringliggande trädäck krävde bygglov enligt 9 kap. 2 § PBL, i dess lydelse före den 1 december 2025, och har fastställt nämndens beslut att avslå bygglovsansökan.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-11-06
Målnummer
P 3619-26
Rättsområde
Mål enligt plan- och bygglagen
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-06 P 3619-26 060208 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-02-17 i mål nr P 5414-25, se bilaga A

PARTER

Klagande

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund

Motpart

1P.C.

2T.C.

Ombud för 1 och 2: E.W. och J.R.

SAKEN

Bygglov i efterhand för pool med trädäck på fastigheten X i Oxelösunds kommun

Instans

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommuns beslut den 19 november 2024 (Msn § 78, dnr BYGG.2023.177) att avslå ansökan om bygglov för pool med kringliggande trädäck på fastigheten X i Oxelösunds kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun har yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och förklara att byggnationen är bygglovspliktig samt fastställa nämndens beslut att avslå bygglovsansökan.

P.C. och T.C. har motsatt sig ändring av mark- och miljö- domstolens dom. Om Markoch miljööverdomstolen skulle anse att byggnationen är bygglovspliktig har de vidhållit sitt andrahandsyrkande i mark- och miljödomstolen att bygglov ska ges.

Mark- och miljödomstolen har angett att länsstyrelsens beslut avseende överprövning av nämndens beslut om bygglov bifogats som bilaga 1 till mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen rättar mark- och miljödomstolens dom genom att som bilaga B till denna dom bifoga det åsyftade beslutet.

Mark- och miljööverdomstolen har denna dag i mål nr P 3621-26 prövat frågan om byggsanktionsavgift för byggnationen.

UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ-

ÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

Trädäcket har placerats i en sluttning och däckets golv utgör ett tak för det utrymme som skapats därunder. Det är fråga om en varaktig konstruktion. De mätunderlag som nämnden har tagit fram visar konstruktionens totala höjd jämfört med markens höjd 2018, innan konstruktionen och markarbetena utfördes. Efter att trädäcket och poolen uppförts har det fyllts upp runt om konstruktionen så att den delvis är placerad under den nya marknivån. Konstruktionen har alltså en högre höjd än vad som går att mäta från konstruktionens utsida. De omfattande markuppfyllnaderna ändrar inte det faktum

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

att konstruktionen är att betrakta som en byggnad. Sökandena har inte fått marklov eller startbesked för utförda markuppfyllnader.

Trädäcket är konstruerat så att människor kan uppehålla sig i det betydande utrymme som skapats under trädäcket. Det framgår tydligt av fotografier i bygglovsansökan att konstruktionen har två dörrar avsedda för att människor ska kunna gå in under konstruktionen och vistas där. Utrymmet nyttjas som ett teknikutrymme för poolen men möjliggör även förvaring, vilket också talar för att konstruktionen är avsedd att kunna vistas i.

P.C. och T.C. har vidhållit vad de anfört i underinstanserna och har därutöver anfört i huvudsak följande.

Bedömningen av bygglov ska ske utifrån den utformning byggnadsverket har enligt ansökan och ritningarna, dvs. den avsedda färdiga utformningen, inte utifrån tillfälliga förhållanden under byggskedet. Vid den mätning som nämnden har åberopat var markarbetena inte färdigställda till den planerade marknivån. Kommunens mätning med tumstock saknar därför bevisvärde. De har inte utfört några markarbeten som överskrider 0,5 meters höjdändring. Frågan om marklov ingår inte i processramen och påstådda markuppfyllnader saknar betydelse för frågan om byggnationen är bygglovspliktig och om bygglov kan ges.

Utrymmet under trädäcket är inte avsett att vara konstruerat så att människor kan uppehålla sig i det. Utrymmet är mycket begränsat och inte på de nivåer som i praxis bedömts omfattas av byggnadsbegreppet. Marknivån är kraftigt varierande på grund av berg, vilket gör att utrymmet blir begränsat samtidigt som konstruktionens stolpar direkt motverkar varje praktisk möjlighet till nyttjande. Att det är tekniskt möjligt att krypa in och kontrollera poolens funktionalitet innebär inte att utrymmet är avsett för mänsklig vistelse.

Byggnationen har inneburit stora kostnader för dem och en rivning skulle medföra ytterligare kostnader. Om domstolen skulle finna att byggnadsverket i någon del

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

marginellt överskrider tillåten höjd, finns ett relativt svagt allmänt intresse av ingripande, särskilt som byggnationen i övrigt är anpassad till platsen och grannarna samtyckt till åtgärden. Proportionalitetsprincipen talar tydligt för att bygglov kan ges.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Vid bedömningen av om den sökta byggnationen kräver bygglov ska i detta fall 9 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i lydelsen före den 1 december 2025 tillämpas (se punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2025:974). Bedömningen ska vidare göras utifrån vad som i ansökan anges vara den åtgärd som bygglov söks för och det ritningsunderlag som sökanden har gett in (se NJA 2021 s. 187 Bygglovet i Kungsbacka). Det är den sökta byggnationens tänkta slutliga utförande som ska ligga till grund för bedömningen. Ett beviljat bygglov kan visserligen omfatta även markåtgärder. En förutsättning för det är dock att markåtgärderna omfattas av bygglovsansökan. I detta fall anges inte i ansökan att det ska vidtas några markhöjande åtgärder och i ritningsunderlaget anges inte marknivåerna på något tydligt sätt. Eftersom ansökan inte omfattar några markåtgärder som innebär att marknivån ska höjas ska, som nämnden och länsstyrelsen har angett, mätningarna av byggnadsverkets höjd utgå från hur marknivåerna såg ut innan byggnationen ägde rum. Det saknas därmed anledning för Mark- och miljööverdomstolen att vid prövningen av den nu föreliggande ansökningen ta ställning till om lovplikt föreligger för markhöjande åtgärder som kan ha vidtagits kring poolen och trädäcket. De iakttagelser som Markoch miljööverdomstolen har gjort vid synen får därmed ses i ljuset av vad som är upplyst om förhållandena på platsen innan byggnationen ägde rum.

Vid bedömningen av om en fristående konstruktion av det slag som nu är aktuell utgör en byggnad enligt 1 kap. 4 § PBL, ska byggnadsverkets höjd mätas från marknivån invid altanens yttersida upp till altanbjälklagets ovansida i varje enskild punkt runt hela altanen (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 november 2017 i mål nr P 1389-17 och prop. 2018/19:112 s. 24). I praxis har konstruktioner där höjden understiger 1,2 meter sällan ansetts utgöra byggnader medan konstruktioner där höjden i vart

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

fall uppgår till 1,7 meter ofta lett till motsatt slutsats. Bedömningen görs från fall till fall med beaktande av det visuella helhetsintrycket och, i viss mån, användbarheten av det utrymme som skapas under altanbjälklaget.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att byggnadsverkets höjd ska beräknas på det underlag och på det sätt som nämnden har gjort, dvs. med utgångspunkt i höjdkurvor från laserdata 2018 och med beaktande av höjden såsom den framgår av ritningsunderlaget och de mätningar som nämnden gjort vid platsbesök. De iakttagelser som Markoch miljööverdomstolen gjorde vid synen förändrar inte denna bedömning. Det innebär att, vid en jämförelse med marknivån innan uppförandet, höjden vid byggnadsverkets yttersidor i väsentliga delar överstiger marknivån med 1,2 meter och i vissa delar med 1,8 meter. Under sådana förhållanden och med beaktande av det helhetsintryck som byggnadsverket givit vid synen finner Mark- och miljööverdomstolen att poolen med det kringliggande trädäcket ska anses utgöra en byggnad i PBL:s mening. Till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen således att byggnationen är bygglovspliktig.

När det gäller frågan om bygglov kan beviljas gör Mark- och miljööverdomstolen inte någon annan bedömning än nämnden. Det som sökandena har anfört om bl.a. kostnaderna för uppförande, grannemedgivande och proportionalitet innebär inte att bygglov kan beviljas.

Mark- och miljööverdomstolen tar i denna dom endast ställning till den nu aktuella bygglovsansökan, som alltså prövas enligt PBL i dess lydelse före den 1 december 2025. Domen innefattar inte en bedömning av om byggnationen kräver bygglov eller om bygglov kan ges enligt PBL i nu gällande lydelse.

Sammanfattningsvis ska således mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Johan Hjalmarsson (skiljaktig) och hovrättsråden Katarina Welin, referent, och Helen Blomberg. Skiljaktig mening, se nästa sida.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Tekniska rådet Johan Hjalmarsson är skiljaktig och anser att ansökan om bygglov ska avvisas.

Som majoriteten konstaterar kan ett beviljat bygglov omfatta även markåtgärder, förutsatt att markåtgärderna omfattas av bygglovsansökan. I detta fall framgår det inte av ritningarna att marknivån ska förändras. Tvärtom har P.C. och T.C. i Mark- och miljööverdomstolen uppgett att frågan om marklov inte ingår i processramen, att bedömningen av bygglovsplikten ska göras utifrån den utformning som framgår av ansökan och ritningarna samt att de inte har utfört några markarbeten som innebär att höjden ändras mer än 0,5 meter. Samtidigt har de anfört att markförändringarna inte var färdigställda vid tidpunkten för den mätning som kommunen åberopar.

Eftersom de ritningar som ligger till grund för ansökan inte redovisar några markförändringar får underlaget förstås som att avsikten är att inga markförändringar ska vidtas (se utsnittet nedan). Ritningarna motsäger alltså P.C.s och T.C.s uppgift om att markförändringarna inte är färdigställda.

Av nybyggnadskartan framgår att pooldäcket ska placeras på höjden +5,5. Efter skalmätning på den fasadritning som återges ovan kan konstateras att pooldäckets översida avses ligga som högst cirka 1,2 meter över marken. Det innebär att markens nivå i pooldäckets sydvästra hörn avses ligga på höjden +4,3.

Nämnden har på en karta redovisat höjdkurvor utifrån laserdata som visar marknivåerna på platsen 2018, dvs. före de markförändringar som senare har gjorts på platsen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3619-26

Av denna karta framgår att markens nivå i pooldäckets sydvästra hörn tidigare låg på nivån +3,0. Det innebär att skillnaden mellan den tidigare nivån och den nivå som följer av ansökan uppgår till 1,3 meter. Jämfört med den ursprungliga marknivån är det således fråga om en avsevärd ändring av höjdläget som – sett för sig – omfattas av krav på marklov enligt de bestämmelser som ska tillämpas i målet (se 9 kap. 11 § PBL i dess lydelse före den 1 december 2025).

En ansökan om lov ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (se 9 kap. 21 § första stycket PBL i dess tidigare lydelse). Underlaget i målet gör det visserligen möjligt att på ett övergripande plan dra slutsatsen att de sökta åtgärderna skulle innebära en avsevärd ändring av höjdläget på en del av tomten, men det är inte möjligt att med tillräcklig noggrannhet förstå vilka markförändringar den sökta utformningen skulle innebära i övrigt. Enligt min uppfattning är kraven i 9 kap. 21 § första stycket PBL därmed inte uppfyllda.

Om en ansökan är ofullständig, kan sökanden föreläggas att avhjälpa bristerna inom en viss tid (se 9 kap. 22 § i dess tidigare lydelse). Det är dock sökanden som genom sin ansökan sätter ramen för prövningen (se NJA 2021 s. 187 Bygglovet i Kungsbacka). Som P.C. och T.C. har slutfört sin talan får denna förstås som att markförändringarna inte ska omfattas av prövningen. Eftersom förändringar av marknivån utgör en nödvändig förutsättning för att de sökta åtgärderna ska kunna genomföras menar jag att P.C.s och T.C.s bygglovsansökan därför inte kan prövas. Ansökan ska då i stället avvisas.

Nedröstad i frågan om vilka slutsatser den omständigheten att bygglovsansökan inte omfattar nödvändiga markåtgärder föranleder är jag i övrigt ense med majoriteten.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka P 5414-25 2026-02-17

PARTER

Klagande

1P.C.

2Torbjörn Carlsson

Ombud för 1 och 2: E.W. och J.R.

Motpart

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut den 9 juni 2025 i ärende nr 9368- 2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov på fastigheten X i Oxelösunds kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommuns beslut den 19 november 2024, dnr BYGG.2023.177, Msn § 78, och förklarar att poolen med kringliggande trädäck inte har krävt bygglov för att få uppföras.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5414-25

BAKGRUND

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun (nämnden) beslutade den 19 november 2024 att avslå ansökan om bygglov för pool med kringliggande trädäck. Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslutade den 9 juni 2025 att avslå P.C. och T.C.s överklagande av beslutet.

YRKANDEN M.M.

P.C. och T.C. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att mark- och miljödomstolen i första hand ska förklara att poolen och pooldäcket (gemensamt benämnt byggnationen) inte är bygglovspliktig. I andra hand har de yrkat att bygglov ska ges för byggnationen.

De har åberopat yttrande från sakkunnig, utlåtanden, fotografier, utdrag från Boverkets hemsida respektive kommunens hemsida samt en granskning av nämndens processer ur ett interkontrollperspektiv. Därutöver har de anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.

Poolen och pooldäcket kräver inte bygglov. För beräkning av byggnationens höjd ska de beräkningsgrunder för byggnader som anges i 1 kap. 3 § plan- och byggförordningen användas. Beräkningen ska göras från medelmarknivån invid byggnationen och med användning av areametoden. Kommunen har dock vid mätningarna inte beaktat att marken vid tidpunkten inte var färdigställd. Det kvarstod att höja marken med 0,5 meter, vilket är en bygglovsbefriad åtgärd. De beräkningar som utförts av sakkunnig visar, med användning av areametoden och med justering av marknivån med 0,5 meter, att byggnadshöjden uppgår till 0,73 meter. Innan justering av marknivån och med utgångspunkt i medelmarknivån är byggnadshöjden 1,03 meter. Mot bakgrund av att pooltaket är under 45 graders lutning ska byggnadshöjden räknas från höjden av pooldäckets fasad. Pooltaket påverkar således inte byggnadshöjden i

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5414-25

någon del. Eftersom pooltaket är byggt i glas påverkar det heller inte omgivningen. Vid en beräkning från medelmarknivån har 20,68 kvadratmeter av byggnationen en byggnadshöjd överstigande 1,2 meter och ingen del överstiger 1,8 meter. Den högsta sektionen överstiger 1,2 meter med endast 27 centimeter. Att en så liten del överstiger gör att byggnationen ska förklaras bygglovsbefriad eller få bygglov.

Byggnationen ska alternativt anses utgöra en komplementbyggnad som är bygglovsbefriad. Attefallsbyggnader påverkar inte utnyttjad byggrätt.

För det fall domstolen anser att byggnationen inte är bygglovsbefriad, påverkar den i vart fall inte byggnadsarean. Vidare utgör den endast en liten avvikelse från detaljplanen och är förenlig med detaljplanens syfte. Det ska även anmärkas att dispens tidigare har getts för storleken på byggnationen, vilket inte ska påverka negativt i denna prövning. Kommunens beräkning av bostadens storlek om 270 kvadratmeter bestrids då takets överhäng felaktigt ingått i beräkningen.

De har från start av ärendet tagit hjälp av sakkunniga inklusive kommunen i syfte att uppföra en bygg- och marklovsbefriad pool med pooldäck. Mot bakgrund av den rådgivning som de tillhandahållits har de varit av uppfattningen att byggnationen var bygglovsbefriad. Detta måste också ha stått klart för kommunen. När kommunen uppmanade dem att söka bygglov erhöll de ingen information om att marklov kunde eller borde ha sökts. Kommunen har dagen efter beslutet justerat texten på hemsidan med information om att marklov kan behövas för markarbeten i samband med byggnation av pool. Detta har även resulterat i en lång rättsprocess som även innefattat återförvisning på grund av nämndens bristande handläggning och mätning. Nämnden har inte heller fullgjort sin serviceskyldighet. Vidare har en särskild granskning av kommunens hantering av bygglovsärenden visat på brister.

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5414-25

Nämnden har yttrat sig och anfört följande. Vid mätning av höjden på en altan ska man utgå från marken vid altanens yttersida upp till altangolvets ovansida. I det fall byggnationen skulle betraktas som en bygglovsbefriad komplementbyggnad är det taknockshöjden som ska räknas, inte byggnadshöjden. Vidare skulle byggnationen då inte rymmas inom de 30 kvadratmeter som tillåts. Man har fortsatt fylla upp marken runt om altanen under ärendets gång, vilket syns vid jämförelse av bilder tagna vid olika tillfällen. Huvudregeln för att bygglov ska kunna ges är att utgångsläget ska vara planenligt, men fastigheten har ett planstridigt utgångsläge.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut och nedan.

Enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) krävs det bygglov för bl.a. nybyggnad.

Byggnad definieras i 1 kap. 4 § PBL som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Den 1 december 2025 trädde ett antal nya regler i kraft i PBL. Enligt lagens övergångsbestämmelser gäller äldre bestämmelser i mål som avser överklagade ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5414-25

Mark- och miljödomstolens bedömning

En pool med kringliggande däck omfattas inte av någon generell bygglovsplikt. Uppförandet av pooldäcket kan dock vara en bygglovspliktig åtgärd om den uppförs fristående och uppfyller definitionen av en byggnad. Vid denna bedömning är det de handlingar som ligger till grund för ansökan om bygglov som är relevanta för prövningen. Den färdiga markhöjden måste därför framgå av ritningarna till bygglovsansökan.

Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en altan om 25 kvadratmeter med ett utrymme under altanen med en högsta höjd om i vart fall 1,75 meter var att anse som en bygglovspliktig byggnad (avgörande den 28 december 2015 i mål P 3776-15) Av relevans för prövningen av om byggnationen är att anse som en byggnad är, med hänsyn till definitionen av densamma, om konstruktionen är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Byggnationens höjd över marken får då betydelse som en faktor i bedömningen. Som Mark- och miljööverdomstolen uttalat i ett avgörande den 21 maj 2015 i mål P 8356-14 förutsätts inte att utrymmet är mätvärt enligt Svensk Standards definition av bruttoarea för att en konstruktion ska anses avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Av beslutsunderlaget framgår att pooldäcket placeras i en sluttning och att däckets golv utgör ett tak för det utrymme som skapats därunder. Pooldäcket är en varaktig konstruktion som är varaktigt placerad på marken. Avståndet mellan altangolvets översida och redovisad marknivå varierar i höjd men överstiger inte någonstans 1,2 meter. Den del av utrymmet under pooldäcket som uppnår 1,2 meter i höjd är ca 1 meter brett och 13 meter långt.

Även om utrymmet under pooldäcket är förhållandevis stort kan det med hänsyn till den begränsade höjden inte anses vara avsett att vara konstruerat så att människor kan uppehålla sig där. Pooldäcket utgör därmed inte en byggnad

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5414-25 enligt plan- och bygglagens definition och har således inte krävt bygglov för att få uppföras. Länsstyrelsens beslut ska därför ändras på så sätt att nämndens beslut upphävs. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 mars 2026. I domstolens avgörande har rådmannen Anna Hagstad och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Josefin Pilz.