P 8807-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår begäran om syn.

3Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8807-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

S R har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva underinstansernas avgöranden och fastställa att den aktuella åtgärden är undantagen från bygglovsplikt enligt 9 kap. 3 c § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Han har yrkat i andra hand att målet ska återförvisas för ny prövning. Han har även begärt att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla syn.

S R har i allt väsentligt fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen och har gjort bl.a. följande tillägg. Mark- och miljödomstolens domskäl är mycket kortfattade och det går inte att bedöma om domstolen har prövat den centrala rättsfrågan eller hur domstolen värderat bevisningen som åberopats. Författaren till det kulturmiljöprogram som bedömningen i målet vilar på medverkade i länsstyrelsens beslut avseende hans överklagande av nämndens beslut. Mark- och miljödomstolen har inte prövat hans invändning om jäv beträffande henne.

S R har i Mark- och miljööverdomstolen åberopat samma utredning som i mark- och miljödomstolen och här gett in ytterligare underlag om kulturmiljöområden i Huddinge kommun.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen anser att det finns skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.

Med hänsyn till den utredning som finns i målet och vad målet rör bedömer Mark- och miljööverdomstolen att syn inte behövs i målet, se 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

I mark- och miljödomstolen framförde S R en jävsinvändning mot den antikvarie som medverkade i länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen prövade inte denna invändning, vilket domstolen borde ha gjort. Mark- och miljödomstolens brist i detta hänseende har utgjort ett rättegångsfel.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8807-26

S R har i sitt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen vidhållit sin invändning om jäv. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det finns förutsättningar att pröva hans invändning här och att det därför inte finns skäl att återförvisa målet till markoch miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det S R har anfört inte innebär att det förekommit jäv vid länsstyrelsens prövning av hans överklagande.

Aktuella bestämmelser i PBL har delvis fått en ny lydelse sedan den 1 december 2025. I enlighet med övergångsbestämmelserna ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort, se lagen (2025:974) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

Mark- och miljööverdomstolen kan inte finna att mark- och miljödomstolen har avgjort målet på ett felaktigt underlag och domstolen har i sitt avgörande i sak anslutit sig till länsstyrelsens bedömning. Även med beaktande av den utredning som S R tillfört målet delar Mark- och miljööverdomstolen underinstansernas bedömning i fråga om bygglovsplikt för den aktuella åtgärden. I likhet med vad länsstyrelsen angett i sitt beslut bedömer Mark- och miljööverdomstolen således att underlaget som finns i målet är tillräckligt för att konstatera att byggnaden ligger i ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt och att aktuell åtgärd kräver bygglov. Vid denna bedömning saknar det betydelse att inte varje byggnad kan sägas fullt ut återspegla områdets värden. S R överklagande ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8807-26 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd), tekniska rådet Inger Holmqvist och hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent. Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka P 10229-25 2026-05-21

PARTER

Klagande

S R

Motpart

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 27 november 2025 i ärende nr 36513–2025, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för fasadändring av enbostadshus på fastigheten X i Huddinge kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10229-25

BAKGRUND

Nämnden beslutade den 10 januari 2025, att bevilja bygglov för fasadändring av enbostadshus i form av solcellspaneler på fastigheten X. S R överklagade beslutet till länsstyrelsen som avvisade hans överklagande. Mark- och miljödomstolen upphävde sedermera länsstyrelsens beslut den 26 juni 2025 i mål nr P 2064–25 och återförvisade ärendet till länsstyrelsen för prövning av frågan om lov krävs för solcellspanelerna.

Länsstyrelsen prövade frågan och beslutade att avslå överklagandet.

S R har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

S R har yrkat i första hand på att Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och fastställer att solcellspanelerna på fasaden på bostadshuset är undantagen bygglovsplikten. I andra hand har han yrkat att domstolen upphäver länsstyrelsens beslut och återförvisar det dit för ny prövning. Som skäl har han främst hänvisat till det han tidigare framfört hos nämnden och länsstyrelsen samt i huvudsak följande.

Länsstyrelsens beslut bygger på att fastigheten skulle ligga inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (enligt 8 kap. 13 § PBL), vilket medför att undantaget från bygglovsplikt för solceller inte gäller.

Mark- och miljööverdomstolen (P 479-17) har tidigare fastslagit att ett kommunalt kulturmiljöprogram visserligen är ett relevant underlag vid bedömning av kulturmiljöfrågor enligt PBL, men det är inte rättsligt bindande på samma sätt som en detaljplan. Kulturmiljöprogrammets betydelse skall bedömas utifrån dess aktualitet och konkretion (se MÖD P 4299-20).

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10229-25

Länsstyrelsen skriver att “oaktat på vilket sätt som kommunen har beslutat om sitt kulturmiljöprogram från 2019 så är det tydligt att programmet utgör ett uttryck för kommunens lokala överväganden” och i sin motivering hänvisar de till MÖD 2021:21. I det fallet omfattades fastigheten av både detaljplan med särskilda miljöhänsyn och ett bevarandeprogram antaget av kommunfullmäktige.

I hans fall saknas det dock ett kulturmiljöprogram från 2019. Huddinge kommun har valt att kalla ”programmet” för ett planerings-/kunskapsunderlag, vilket ger det en lägre formell status än ett program antaget av kommunfullmäktige.

Utpekandet av området i kulturmiljöprogrammet har inte den kvalificerade rättsverkan som krävs för att med automatik aktivera undantaget i 9 kap. 3 c § 2 st. 2 p. PBL. Länsstyrelsen och nämnden måste visa att området faktiskt har ett sådant kvalificerat värde och att hans fastighet bidrar till det. Det räcker inte bara att den är lokaliserad inom en yta som har pekats ut. Således kan ett utpekande av ett bebyggelseområde i ett kulturmiljöprogram inte automatiskt upphäva en lagstadgad bygglovsbefrielse för enskilda fastigheter.

En enskild bedömning skall alltså göras i det här fallet. Länsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att “just den aktuella byggnaden och knappt en handfull byggnader invid denna, på samma stickgata, återspeglar dock av olika skäl inte längre de ovan nämnda kulturhistoriska värdena”. Därmed har inte hans fastighet tillräckliga kulturvärden kvar för att vara en representant för det särskilt värdefulla området, och således är det inte motiverat att lovplikten återinförs.

HANDLÄGGNINGEN AV MÅLET

Mark- och miljödomstolen har gett nämnden tillfälle att yttra sig över överklagandet samt särskilt yttra sig över frågan om fastigheten X i Huddinge kommun ligger i ett område som vid tidpunkten för bygglovsbeslutet

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10229-25

utpekats som särskilt kulturhistoriskt värdefullt samt vilken formell status det har avseende områdets kulturvärde.

Nämnden uppger att fastigheten ligger inom ett område som bedöms ha särskilda kulturhistoriska värden. Ett underlag som har använts vid bedömningen är Huddinge kommuns kulturmiljöprogram (KS 2020/1230). Enligt programmet ligger fastigheten inom bebyggelseområdet Centrala Stuvsta med Segersminneområdet. Bebyggelseområdet var vid tidpunkten för beslutet om bygglov utpekat i programmet som särskilt kulturhistoriskt värdefullt.

Huddinge kommuns kulturmiljöprogram (KS 2020/1230) är ett kunskapsunderlag för samhällsplanering och vid prövning av bygglov. Programmet innehåller beskrivningar av byggnadsverk och bebyggelseområden som vid framtagandet av programmet ansetts ha särskilda värden och används i bygglovshandläggningen som ett kunskapsunderlag och är inte rättsligt bindande. Nämnden betonar att en bedömning i fråga om en byggnads eller ett bebyggelseområdes särskilda värden görs i varje enskilt fall. Vidare finns inget krav på att underlag som används som stöd vid handläggningen av ett ärende ska vara politiskt beslutat. Kulturmiljöprogrammet fungerar som vägledning och som en indikator på om det kan finnas värden som man behöver ha extra ”koll på”.

Inom bygglovsavdelningen finns den kompetens som behövs för att göra den här typen av bedömningar, till exempel antikvarier och arkitekter, vilket gör att den enskilda handläggaren har de stöd som kan behövas i en sådan bedömning. Nämnden har inkommit med ett omfattande underlag och bl.a. Huddinge kommuns kulturmiljöprogram (KS 2020/1230).

S R har tagit del av handlingarna och framfört att han inte har något ytterligare att anföra i målet.

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10229-25

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Frågan i målet är om det föreligger bygglovsplikt för solcellspanelerna på fasaden på aktuellt bostadshus på fastigheten X i Huddinge kommun. Markoch miljödomstolen gör följande bedömning.

Av underlaget i målet framgår det att kulturmiljöprogrammet är aktuellt och därmed relevant för bedömningen vid prövningen av fastigheten X. Likt länsstyrelsen instämmer därmed Mark- och miljödomstolen i nämndens bedömning om att det krävs bygglov för solcellspanelerna på fasaden. Vad S R anfört i sitt överklagande utgör inte skäl för en annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 11 juni 2026. Prövningstillstånd krävs.

I domstolens avgörande har rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit föredragande juristen Victoria Arvidsson.