P 9211-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9211-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) beviljade Kobolt byggprojekt AB (bolaget) bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus m.m. på fastigheten X i Stockholms kommun. Efter överklagande upphävde länsstyrelsen beslutet, vilket fastställdes av mark- och miljödomstolen.

Bolaget har nu yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att bevilja det sökta bygg- och marklovet.

Bolaget har till utveckling av talan anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolens avgörande vilar i likhet med länsstyrelsens på felaktiga antaganden om de faktiska förutsättningarna. Till skillnad från vad som anges i domskälen finns det inte någon fönsterdörr eller helglasat entréparti i det nedersta planet. Fasadritningen redovisar en entrédörr av trä, ett smalt sidoljus och ett källarfönster. Golvnivån ligger inte heller generellt i nivå med omgivande mark, utan markanslutningen är lokal vid den nedsänkta entrén. Det är därför fel att likställa fasaden med de förhållanden som förekom i Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2014:43. En lokal nedsänkning vid en entré kan inte medföra att hela planet, som i huvudsak är beläget under mark, förlorar sin karaktär av källare. Om en sådan lokal markanpassning skulle vara tillräcklig för att skapa en våning skulle äldre detaljplaners begränsningar av våningsantal påverkas av moderna tillgänglighetslösningar på ett sätt som inte kan ha varit avsett. Inte heller kan användningen av utrymmena ensamt göra att det nedersta planet blir att betrakta som en våning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ge prövningstillstånd och ta upp målet till omedelbart avgörande. Frågan i målet är om det enbostadshus som bygglov sökts för är förenligt med detaljplanens bestämmelse som begränsar antalet tillåtna våningar till två. Den bedömningen är avhängig om byggnadens nedersta plan ska anses vara en

SVEA HOVRÄTT DOM P 9211-26

källare eller en våning. Mark- och miljödomstolen anger i sina domskäl bland annat följande:

I nämndens akt återfinns en äldre version av en ritning avseende den östra fasaden, som alltså inte gäller för det beviljade bygglovet. Enligt den ritningen skulle entrédörren vara glasad, fönstret vara större och marken schaktas ur något mer jämfört med den fasadritning som bygglovet avser. Det kan därför enligt Mark- och miljööverdomstolen inte uteslutas att mark- och miljödomstolen, och även länsstyrelsen, har lagt fel fasadritning till grund för sina bedömningar. Den slutliga utformningen av den östra fasaden framgår av ritningen nedan.

Fastigheten ligger i ett område som omfattas av en stadsplan från 1938. Av p. 5 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att bland annat stadsplaner, som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, ska anses ha antagits med stöd av ÄPBL, även i fortsättningen ska anses ha antagits med stöd av den lagen. Stadsplanens bestämmelser ska

SVEA HOVRÄTT DOM P 9211-26

därför tolkas med stöd av ÄPBL och den äldre plan- och byggförordningen (1987:383), ÄPBF (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 mars 2015 i mål nr P 5588-14).

En källare ska, enligt 9 § fjärde stycket ÄPBF, räknas som en våning om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Det är i detta fall tydligt att nämnda avstånd är betydligt kortare, eftersom det nedersta planet i huvudsak är beläget under omgivande mark. För att bestämmelsen ska vara tillämplig förutsätts dock enligt ordalydelsen att det faktiskt rör sig om en källare. Vid den bedömningen kan Boverkets allmänna råd ge viss ledning (jfr MÖD 2014:43).

Enligt Boverkets allmänna råd 1995:3 är en källare ett utrymme som helt eller till största delen är beläget under omgivande mark. I de allmänna råden återfinns även begreppen ”sluttningsvåning” och ”suterrängvåning”, och att dessa begrepp avser en våning där rumsgolvet i våningen utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över omgivande mark, att det saknar betydelse vad utrymmena är avsedda att användas till och att begreppen således anger hur en våning är belägen i förhållande till markytan (se s. 196).

Eftersom den aktuella byggnaden inte har någon fönstervägg där rumsgolvet ligger i nivå med eller över omgivande mark, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen inte fråga om en sluttnings- eller suterrängvåning. För att bedöma om utrymmet är att anse som en källare måste då en samlad bedömning göras utifrån utrymmets konstruktion och användningssätt (jfr MÖD 2014:43). Det kan vid en sådan bedömning konstateras att byggnadens östra gavel är den fasad som kommer att vara synlig från allmän plats (gata). Den fasaden är alltså styrande för hur byggnaden kommer att upplevas. Med hänsyn till att husets entré kommer att vara belägen i det nedersta planet, att rumshöjden i det planet är densamma som för övriga plan och att utrymmena i huvudsak får anses vara avsedda att användas för bostadsfunktioner, finner Mark- och miljööverdomstolen att det nedersta planet är en våning och inte en källare. Att endast en del av den östra fasaden kommer att vara i nivå med omgivande mark, att entrépartiets dörr

SVEA HOVRÄTT DOM P 9211-26

ska vara av trä och att det nedersta planet förses med ett fönster som är mindre än dem på övriga plan, medför inte någon annan slutsats.

En avvikelse från detaljplanen som består i att byggnaden har tre våningar i stället för två kan inte anses vara en sådan avvikelse som kan godtas enligt 9 kap. 31 b § PBL i dess lydelse före den 1 december 2025. Överklagandet ska därför avslås.

Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:291) om markoch miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Ewa Andrén Holst och hovrättsrådet Johanna Fernlund (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd).

Föredragande har varit Frida Silber.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka P 9478-25 2026-05-22

PARTER

Klagande

Kobold Byggprojekt AB Ellaboda 4 646 93 Gnesta

Motpart

1N P

2M W Bultvägen 40 126 38 Hägersten

3P W J Samma adress som 2

4Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Box 8314 104 20 Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 13 november 2025 i ärende nr 48007-2025, se bilaga 1

SAKEN

Bygg- och marklov på fastigheten X i Stockholms kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9478-25

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 16 september 2025 att bevilja bygg- och marklov för enbostadshus, stödmurar och markförändringar på fastigheten X. Länsstyrelsen upphävde beslutet efter att N P, M W och P W J överklagat.

YRKANDEN M.M.

Kobold Byggprojekt AB har överklagat och yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut. Till stöd för sin talan har bolaget i huvudsak anfört följande.

Länsstyrelsen har felaktigt bedömt att det nedersta planet utgör en våning när det i planrättslig mening är ett källarplan. Beslutet saknar stöd i äldre rätt, senare praxis och byggnadsteknisk tradition. Länsstyrelsen har frångått den korrekta bedömning som kommunen gjort i enlighet med gällande detaljplan, planens syfte och den lagstiftning som var aktuell vid planens tillkomst.

Planet är till största delen beläget under mark, vilket är byggnadsteknisk och planrättslig definition av källare. Att planet innehåller vissa funktioner som entré och ett utrymme för stadigvarande vistelse förändrar inte dess karaktär. Detta har aldrig historiskt i sig inneburit att källaren klassas som våningsplan. Tillgänglighetskrav i modern lagstiftning är tekniska krav och påverkar inte våningsdefinitionen i äldre detaljplaner.

Länsstyrelsen hänvisar till praxis om suterrängvåningar som förutsätter att en betydande del av planet ligger ovan mark och har full markkontakt vid fönsterförsedda fasader. I detta fall ligger planet huvudsakligen under mark och har inte den markkontakt som krävs för att klassificeras som suterrängvåning.

Eftersom detaljplanen är från 1938 ska den tolkas enligt vid tidpunkten rådande regler, terminologi och praxis. 1931 års byggnadsstadga anger att: ”Såsom

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9478-25

våning anses källare, förlagd på sådan höjd, att golvet i närmast däröver varande våning blir beläget mer än 1,5 meter ovan angränsande markyta.” Inget i 1931 års stadga hindrar att källare inreds eller används för bostadsändamål utan att då bli en våning. Det har varit etablerad praxis och har tydliggjorts i den efterföljande byggnadsstadgan från 1959 där man reglerade när vind ska räknas som våning men inte källare. Lagstiftaren valde medvetet att inte göra källare till våning oavsett hur källaren inreds och nyttjas.

Länsstyrelsen bygger delar av sin bedömning på att entrépartiet ska vara helglasat och ge planet karaktär av en våning. Detta är fel då entrépartiet består av en trädörr utan glas vilket framgår på fasadritningen i bygglovet. Endast ett smalt sidoljus finns. Det andra fönstret i källaren är ett lågt källarfönster. Att entrén är placerad i källaren följer av naturliga krav på tillgänglighet, inte av våningsbildande motiv.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har att pröva om länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att upphäva nämndens beslut och den huvudsakliga frågan är i det avseendet om det nedersta planet är att betrakta som våning eller källare. I det fall det nedersta planet är att betrakta som en våning är ansökan planstridig.

Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning av att det nedersta planet är en källare med de skäl som länsstyrelsen angett med följande tillägg. Vad som utgör en källare ska bedömas utifrån en samlad bedömning utifrån utrymmets konstruktion och användningssätt (se MÖD 2014:43). Av utredningen i målet framgår att golvnivån vid den östra fasaden ligger i nivå med omgivande mark och att planet dessutom är försett med fönster och fönsterdörr som medger fullvärdig kontakt med det fria. Utrymmet är enligt planritningen avsedd att inrymma entré inklusive trappa, allrum/sovutrymme, tvätt- och badrum samt utrymme för pentry, vilket sammantaget är typiska bostadsfunktioner (jfr definitionen av boutrymme i Svensk standard SS 21054:2020 s. 9)

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9478-25

Mot denna bakgrund bedöms planet inte kunna betraktas som källare utan en våning. Den föreslagna byggnaden omfattar därmed tre våningar. Då detaljplanen medger högst två våningar strider åtgärden mot gällande planbestämmelser. Vad bolaget anfört medför ingen annan slutsats. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 juni 2026.

I domstolens avgörande har tingsfiskalen Jonas Ene, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson deltagit. Föredragande har varit Tanja Shokrai.