MÖD 2002:35

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, slutligt beslut 2000-09-14 i mål nr M 8-00, se bilaga

KLAGANDE

AE

MOTPARTER

1. Örnsköldsviks kommun, 891 88 ÖRNSKÖLDSVIK

2. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 871 86 HÄRNÖSAND

SAKEN

Tillstånd till avvattning av våtslam inom fastigheten Örnsköldsvik Ulvön 5:36

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av länsstyrelsens i Västernorrlands län beslut den 6 december 1999 och Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, slutliga beslut den 14 september 2000 avslår Miljööverdomstolen Örnsköldsviks kommuns ansökan om tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till avvattning av våtslam i laguner inom fastigheten Ulvön 5:36, Örnsköldsviks kommun.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN M.M.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, miljöprövningsdelegationen, lämnade i beslut den 6 december 1999 Örnsköldsviks kommun tillstånd för avvattning av våtslam i laguner inom fastigheten Ulvön 5:36, Örnsköldsviks kommun. Sedan AE, som innehar en angränsande fastighet, hos miljödomstolen yrkat upphävande av länsstyrelsens beslut fastställde miljödomstolen i Östersund detta, dock med tillägg av ytterligare två villkor.

AE har nu yrkat bifall till sin talan i miljödomstolen. Örnsköldsviks kommun och länsstyrelsen har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen meddelade den 28 januari 2002 prövningstillstånd.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak detsamma som vid länsstyrelsen och i miljödomstolen.

Avvattning av våtslam i s.k. slamlaguner är enligt 1 § miljöskyddslagen, som skall tillämpas i målet, miljöfarlig verksamhet. För att få tillstånd till verksamheten krävs att den uppfyller lagens tillåtlighetsregler.

Miljööverdomstolen konstaterar att den avsedda behandlingen av icke avvattnat slam i öppna laguner inte motsvarar kravet på tillämpning av bästa tillgängliga teknik enligt 5 § miljöskyddslagen. Sådan teknik torde i stället utgöras av exempelvis avvattning av slammet inom befintliga avloppsreningsverk. Med den valda platsen och det valda förfaringssättet föreligger risk för förorening av intilliggande vattentäkter, vilket kan medföra att det finns anledning att befara att den planerade verksamheten kan föranleda olägenhet av väsentlig betydelse. Verksamheten får därmed enligt 6 § miljöskyddslagen utövas endast om särskilda skäl föreligger. Några sådana skäl att tillåta verksamheten föreligger inte. På grund härav skall det av länsstyrelsen meddelade tillståndet upphävas och kommunens ansökan avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Eva Wagner, miljörådet Sven Bengtsson och hovrättsrådet Henrik Runeson, referent, samt hovrättsassessorn Åsa Marklund Andersson. Enhälligt.