PMÄ 13000-25

Sökord Uppfinningshöjd

SVEA HOVRÄTT BESLUT Mål nr Patent- och 2026-10-27 PMÄ 13000-25 marknadsöverdomstolen Stockholm Rotel 0218

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Patent- och marknadsdomstolens beslut 2025-08-28 i mål nr PMÄ 61-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Smurfit Westrock Piteå Aktiebolag, 556040-5960 941 86 Piteå

Ombud: Europapatentombuden E.F. och M.H. AWA Sweden AB Box 45086 104 30 Stockholm

Motpart

Stora Enso OYJ, 502058-8918 Intellectual Property Department Box 9090 650 09 Karlstad

Ombud: Patentombudet S.K. och europapatentombudet M.G. Group Intellectual Property Box 4158 131 04 Nacka

SAKEN

Upphävande av patent

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 13000-25

YRKANDEN

Smurfit Westrock Piteå Aktiebolag (Smurfit Westrock) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens beslut, ska upphäva patentet med nummer 1950097-4 i dess helhet.

Stora Enso OYJ (Stora Enso) har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet.

PARTERNAS TALAN I PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN

Smurfit Westrock har åberopat samma grund som i Patent- och marknadsdomstolen, dvs. att uppfinningen enligt det självständiga patentkravet 1 respektive 9, enligt reservyrkandet i Patent- och marknadsdomstolen, saknar uppfinningshöjd i förhållande till det som i kombination är känt genom D1 och D14. Smurfit Westrock har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.

Stora Enso har åberopat samma grund som i Patent- och marknadsdomstolen, dvs. att uppfinningen enligt de självständiga patentkraven har uppfinningshöjd. Stora Enso har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.

UTREDNINGEN

Smurfit Westrock har åberopat samman bevisning som i Patent- och marknadsdomstolen, nämligen D1, D3, D5 och D8–D15. Stora Enso har inte åberopat någon bevisning.

Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.

SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 13000-25

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Utgångspunkter

Tillämplig patentlag

En ny patentlag (2024:945) trädde i kraft den 1 januari 2025. Enligt övergångsbestämmelserna ska den nya lagen tillämpas även på patent som har meddelats före ikraftträdandet (punkt 3), medan den upphävda patentlagen (1967:837) dock fortfarande gäller i fråga om bl.a. förutsättningarna för meddelande av patent och handläggningen av en patentansökan, om ansökan har gjorts före ikraftträdandet (punkt 4). Patent- och marknadsöverdomstolen kommer, i likhet med vad domstolen uttalade i sitt beslut den 3 november 2025 i mål nr PMÄ 9508-24, till slutsatsen att övergångsbestämmelserna måste innebära att den nya patentlagen från och med den 1 januari 2025 ska tillämpas i pågående invändningsärenden avseende patent som meddelats före den nya patentlagens ikraftträdande. I föreliggande ärende ska alltså den nya patentlagen tillämpas. Hänvisningar nedan till ”patentlagen” avser den nya patentlagen.

Uppfinningshöjd

Patentkrav 1

Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de redogörelser som Patent- och marknadsdomstolen gjort av den genom D1 kända tekniken (beslutet s. 17, första till tredje stycket) och av den genom D14 kända tekniken (beslutet s. 20 näst sista stycket till s. 21 första stycket).

Det är ostridigt mellan parterna att uppfinningen enligt det självständiga patentkravet 1 skiljer sig från den genom D1 kända tekniken genom särdragen att mittskiktet innefattar mikrofibrillerad cellulosa (”the intermediate layer comprises microfibrillated cellulose (MFC)”) och att utfällt kalciumkarbonat (PCC)-pigment innefattar PCC- MFC-komplex bildade av PCC som utfällts på fibrer eller fibriller hos den mikrofibrillerade cellulosan (”the pigment comprises PCC-MFC complexes formed by PCC

SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 13000-25

being precipitated onto fibers or fibrils of the microfibrillated cellulose”). Patent- och marknadsöverdomstolen gör, lika med Patent- och marknadsdomstolen (beslutet s. 22 första stycket), ingen annan bedömning.

Smurfit Westrock har anfört att Stora Enso inte har visat eller gjort troligt, genom jämförande försök, att de särskiljande särdragen ger upphov till de av Stora Enso påstådda effekterna. Stora Enso har anfört följande. MFC i mittskiktet förbättrar töjbarheten och förhindrar migration av PCC till bas- respektive toppskiktet, så att det bildas en matta av pigment vilken döljer eventuellt bruna fibrer i basskiktet. Ljusheten hos linern förbättras genom att pigmenten (PCC) på detta sätt effektivt täcker det oblekta basskiktet. Att mittskiktet innefattar utfällt kalciumkarbonat (PCC)-pigment innefattande PCC-MFC-komplex bildade av PCC som utfällts på fibrer eller fibriller hos den mikrofibrillerade cellulosan förstärker retentionen av PCC i mittskiktet, varvid linern erhåller än bättre optiska egenskaper. De särskiljande särdragen har en troliggjord teknisk effekt – dvs. att retentionen av PCC till mittskiktet förbättras, vilket i sin tur medför goda/förbättrade optiska egenskaper trots reducerad ytvikt hos toppskiktet – genom vad som angetts i patentskriften, och det finns inte något krav på experimentella försök.

Patent- och marknadsöverdomstolen noterar att D14, t.ex. s. 6 andra stycket, bekräftar att MFC har betydelse för förbättrad töjbarhet. Patent- och marknadsöverdomstolen anser, till skillnad från vad som anges i det överklagade beslutet (s. 19 tredje stycket och s. 22), att Stora Enso har gjort troligt att de konstaterade skillnaderna medför att linern får förbättrade optiska egenskaper och förbättrad töjbarhet i förhållande till det som är känt genom D1. Patent- och marknadsöverdomstolen anser följaktligen att det Smurfit Westrock har anfört inte medför tvivel gällande de tekniska effekterna och att det i föreliggande fall därför inte krävs några jämförande försök eller experiment för att bekräfta dessa.

Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen ställdes fackmannen, som utgick från tekniken enligt D1, inför det objektiva tekniska problemet att åstadkomma en liner som har förbättrade optiska egenskaper och förbättrad töjbarhet.

SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 13000-25

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar, lika med Patent- och marknadsdomstolen (beslutet s. 23 andra stycket), att D14 saknar uppgift om PCC-MFCkomplex.

Smurfit Westrock har anfört att det genom D9 och D15 är visat att utfällning av kalciumkarbonat på MFC (dvs. bildandet av PCC-MFC-komplex) tillhörde fackmannens allmänna kunskap och att fackmannen inte behövde ytterligare ledning för att placera PCC-MFC-komplexen i mittskiktet av linern i D1, eftersom en liner med MFC och utfällt kalciumkarbonat i mittskiktet var närliggande för fackmannen (D1+D14).

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att innehållet i patentskrifter och vetenskapliga artiklar kan, under vissa förutsättningar, användas för att slå fast vad som ingår i fackmannens allmänna kunskaper (jfr Case Law of the Boards of Appeal, 11 uppl., 2026, avsnitt I.C.2.8.2 samt exempelvis avgörandet den 9 maj 2012 i mål nummer T 0412/09 från det europeiska patentverkets besvärskammare och Patentlagen – en kommentar och en jämförelse med EPC och PCT, Nilsson och Holtz, s. 351). I detta fall bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen att även om fackmannen hade kunskap om PCC-MFC-komplexen och deras förmåga till pigmentretention, så fick fackmannen inte sådan ledning av D14 att fackmannen skulle ha modifierat tekniken enligt D1 på så sätt att PCC-MFC-komplex tillsattes mittskiktet. Patent- och marknadsöverdomstolen kommer alltså till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen (beslutet s. 23 sista stycket), att linern enligt patentkravet 1, innehållande både MFC och PCC-MFC-komplex i mittskiktet, har uppfinningshöjd.

Patentkrav 9

Det självständiga patentkravet 9 avser en wellpapp som innefattar en liner enligt patentkravet 1. Eftersom linern har uppfinningshöjd följer att även wellpappen enligt patentkrav 9 har uppfinningshöjd.

SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 13000-25

ÖVERKLAGANDE

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att frågan om tillämplig patentlag inte tidigare har prövats av Högsta domstolen, men att frågan har aktualiserats i ett tidigare mål som för när närvarande handläggs där (Högsta domstolens mål nr PMÄ 10318-25). Det är därmed av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen. Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-11-17

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Göran Söderström, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg.

Bilaga A

Sid 1 (25) STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 35 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28 Mål nr Handläggning i PMÄ 61-24 Stockholm

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN

Rådmannen Linda Kullberg samt patentråden Patrik Rydman och Anna Hedberg (referent)

PROTOKOLLFÖRARE

Anna Hedberg

PARTER

Klagande

Smurfit Westrock Piteå Aktiebolag, 556040-5960 941 86 Piteå

Ombud: M.H. AWA Sweden AB Box 450 86 104 30 Stockholm

Motpart

Stora Enso OYJ, 502058-8918 Intellectual Property Department Box 9090 650 09 Karlstad

Ombud: S.K. Group Intellectual Property Box 9090 650 09 Karlstad

SAKEN

Upphävande av patent

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Patent- och registreringsverkets beslut den 27 oktober 2023 angående patent 1950097-4, se bilaga 1.

Sid 2 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

BAKGRUND

Patentet är ingivet på engelska. I det följande kommer uttryck och andra särdrag, trots detta, med vissa undantag, att benämnas på svenska. Det är dock den engelska språkversionen som har rättsverkan och domstolens översättning av termer i detta beslut görs med hänsyn till att rättegångsspråket vid domstolen är svenska.

Ärendet

Stora Enso OYJ (Stora Enso) beviljades den 22 december 2020 patent på en uppfinning benämnd ”A linerboard, a method of producing a linerboard and a corrugated fibreboard comprising a linerboard”.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Aktiebolag, numera Smurfit Westrock Piteå Aktiebolag (Smurfit), gjorde den 21 september 2021 en invändning mot det meddelade patentet och yrkade att det skulle upphävas på grund av att de beviljade patentkraven 1 och 11 saknade uppfinningshöjd gentemot känd teknik. Stora Ensos inställning var att invändningen skulle avslås.

Under invändningsförfarandet gjorde Stora Enso ändringar i patentet och yrkade i andra hand att patentet skulle upprätthållas i ändrad lydelse enligt tre alternativa patentkravsuppsättningar, ingivna den 10 augusti 2023. Smurfit vidhöll att patentet skulle upphävas i sin helhet.

Patent- och registreringsverket (PRV) bedömde att uppfinningen enligt de beviljade patentkraven uppfyllde kraven på nyhet och uppfinningshöjd. PRV avslog invändningen och patentet upprätthölls därmed i beviljad lydelse.

Smurfit har överklagat PRV:s beslut till Patent- och marknadsdomstolen.

Sid 3 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Patentet

I patentbeskrivningen anges bl.a. följande om uppfinningens bakgrund.

Uppfinningen omfattar en s.k. liner, dvs. ett planskiktspapper (linerboard), av lättvikt som visar förbättrade optiska egenskaper och en förbättrad töjbarhet (stretchability).

Kartong (paperboard) utgör ett förpackningsmaterial som kan anpassas till olika slag av förpackningslösningar. För en ändamålsenlig användning behöver bland annat ett tryck göras på kartongen. Kraven på en bra yta för tryckning ställer höga krav på kartongen med avseende på ljushet (brightness) och opacitet (opacity). För att förbättra vitheten på kartongen har kartongtillverkaren traditionellt tvingats använda ett pigmentskikt eller ett övre skikt innefattande blekt (pappers)massa (pulp) med en hög ytvikt (grammage). Av miljöskäl har det ställts krav på användning av lättare kartonger, dvs. med lägre vikt, som utnyttjar mindre råmaterial.

Genom användning av mikrofibrillerad cellulosa (MFC), som bidrar till förbättrade optiska egenskaper, kan ytvikten minskas för toppskikt med bibehållande av goda optiska egenskaper. Troligen förbättrar MFC retentionen av pigmentet så att i princip inga pigment migrerar till topp- eller basskiktet. Till detta kommer att töjbarheten av linern förbättras.

Enligt uppfinningen tillhandahålls lösningen således i form av en liner med minst ett basskikt och ett toppskikt samt ett mellanskikt mellan dessa skikt, varvid mellanskiktet innefattar MFC och pigment bestående av utfällt kalciumkarbonat (PCC).

De självständiga patentkraven 1, 10 och 11 lyder enligt följande:

1A linerboard comprising at least one base ply, a top ply and an intermediate layer applied in-between the at least one base ply and said top ply, wherein the grammage of the top ply is below 60 gsm, the

Sid 4 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

intermediate layer comprises microfibrillated cellulose (MFC) and precipitated calcium carbonate (PCC) pigment comprising pigment particles, characterized in that 85 % by volume of the pigment particles have a diameter of less than 5 µm and in that the linerboard exhibits a brightness of at least 70 % in accordance with ISO2470-1.

10A corrugated fiberboard comprising a linerboard according to any one of claims 1-9 and a corrugated medium.

11A method to produce a linerboard characterized by the steps of: - forming av base ply; - applying a mixture comprising a precipitated calcium carbonate (PCC) pigment comprising pigment particles whereof 85% by volume have a diameter of less than 5 µm and microfibrillated cellulose on the surface of said base ply forming an intermediate layer; - applying a top ply on the surface of the intermediate layer, which top ply has grammage of less than 60 gsm, wherein said linerboard exhibits a brightness of at least 70% in accordance with ISO2470-1.

Patentkraven 1, 10 och 11 lyder i den svenska översättning som intagits i patentskriften:

1Liner, som innefattar åtminstone ett basskikt, ett toppskikt samt ett mittskikt applicerat mellan det åtminstone ena basskiktet och nämnda toppskikt, varvid ytvikten hos toppskiktet är lägre än 60 g/m , varvid mittskiktet innefattar mikrofibrillerad cellulosa (MFC) och utfällt kalciumkarbonat (PCC)-pigment innefattande pigmentpartiklar, kännetecknad av att 85 volym-% av pigmentpartiklarna har en diameter som är mindre än 5 µm och av att linern uppvisar en ljushet som är åtminstone 70 % i enlighet med ISO 2470-1.

Sid 5 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

10Wellpapp, som innefattar en liner enligt något av patentkraven 1–9 och ett vågigt skikt.

11Förfarande för att framställa en liner, kännetecknat av stegen: - formning av ett basskikt, - applicering av en blandning som innefattar utfällt kalciumkarbonat (PCC)-pigment innefattande pigmentpartiklar, varav 85 volym-% har en diameter som är mindre än 5 µm, samt mikrofibrillerad cellulosa på ytan av nämnda basskikt för att forma ett mittskikt, - applicering av ett toppskikt på ytan av mittskiktet, vilket toppskikt har en ytvikt som är lägre än 60 g/m , varvid nämnda liner uppvisar en ljushet som är åtminstone 70 % i enlighet med ISO 2470-1.

Utredning

Utredningen är densamma som i PRV, med tillägget att i Patent- och marknadsdomstolen har Smurfit åberopat:

D15: Laukala, T. et.al.,”The effect of polyacrylic acid and reaction conditions on nanocluster formation of precipitated calcium carbonate on microcellulose”, Cellulose, vol. 24(7), s. 2813–2826, 2017.

Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR

Smurfit har i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit yrkandet att patentet ska upphävas.

Sid 6 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Stora Enso har bestritt bifall till Smurfits talan. I andra hand har Stora Enso yrkat att patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse baserat på den alternativa patentkravsuppsättningen, ingiven till Patent- och marknadsdomstolen den 6 november 2024, se bilaga 2 (Reservyrkandet).

Smurfit har motsatt sig att patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse enligt Reservyrkandet.

GRUNDER

Smurfit har till grund för sin talan anfört att uppfinningen enligt åtminstone de självständiga beviljade patentkraven inte skiljer sig väsentligen från vad som blivit känt före patentansökans ingivningsdag. Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven i Reservyrkandet skiljer sig inte heller från vad som blivit känt före patentansökans ingivningsdag.

Stora Enso har till grund för sin talan anfört att uppfinningen enligt patentkraven i samtliga yrkanden uppfyller kravet på uppfinningshöjd.

UTVECKLING AV TALAN

Smurfit

Patentet i beviljad lydelse

Uppfinningen avser en s.k. flerskiktsliner, dvs. en sådan pappersprodukt som bland annat används som det yttersta skiktet i wellpapp. Liners är produkter i den större produktfamiljen paperboard (kartong).

D1 utgör, i enighet med PRV och patenthavaren, närmaste teknikens ståndpunkt. Det som anges i de självständiga patentkraven i patentet skiljer sig från vad som framgår

Sid 7 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

av D1 genom att mittskiktet även innefattar MFC. Enligt patentkraven ska MFC finnas i mittskiktet jämte PCC. Enligt patentet (s. 3, raderna 2–8) är effekterna av denna skillnad goda optiska egenskaper, även med ett toppskikt med låg ytvikt, och förbättrad töjbarhet, vilket minskar sprickbildning. Med optiska egenskaper menas enligt patentet bl.a. ljushet och opacitet.

I PRV:s beslut anges oriktigt att en teknisk effekt av skillnaden är förbättrade optiska egenskaper. Linern i D1 har redan hög ljushet även med ett toppskikt med låg ytvikt, se t.ex. sheet 12 i tabell 3 med uppmätt ljushet 79,8, mätt med TAPPI T452. Den är således redan ljusare än den liner som kan åstadkommas med patentet, som har en ljushet av minst 80, mätt med metoden ISO 2470-1. ISO-standarden ger högre värden än TAPPI-metoden vid mätning på samma papper, se D3, s. 4, sista stycket. Linern i D1 har redan tillräckligt goda optiska egenskaper enligt patentets egna anvisningar. Det som påstås i patentet är att en kombination av pigment och MFC gör det möjligt att reducera ytvikten hos toppskiktet och ändå erhålla goda optiska egenskaper.

Bakgrunden till påståendet är enligt patentet att den optiska egenskapen vithet traditionellt förknippas med ytskikt med hög ytvikt. En minskad ytvikt hos toppskiktet försämrar vitheten enligt s. 1, raderna 25–28, i patentet. Genom att MFC föreligger i mittskiktet och där påstås åstadkomma förbättrade optiska egenskaper kan man minska ytvikten hos toppskiktet. Sammantaget erhålls därmed den mer modesta tekniska effekten ”goda optiska egenskaper” för en sådan liner som definieras i patentkravet. Det är en sådan lättviktsliner med hög vithet som beskrivs i D1. Det är mot denna bakgrund som effekten ”goda optiska egenskaper” uttrycks i patentet. De optiska egenskaperna hos linern ska vara fortsatt goda även för ett toppskikt med låg ytvikt.

En fackman med kännedom om D1 skulle därmed ställas inför problemet att åstadkomma en liner med ”goda optiska egenskaper” och/eller ”förbättrad töjbarhet vilket minskar sprickbildning”.

Sid 8 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

I PRV:s beslut hänvisas till D8 som känd teknik i samband med bedömningen av uppfinningshöjd. D14 är den internationella publikation som motsvarar D8, och som hänvisas till i det följande.

Lösningen på det objektiva tekniska problemet anvisas i D14.

D14 beskriver produktion av en kartongprodukt med flera skikt där MFC ska tillsättas mellan skikten för att reducera problem med bl.a. sprickbildning, se t.ex. s. 4, raderna 9–20. Redan där utlovar D14 en lösning på det objektiva tekniska problemet.

D14 utlovar också en lösning på det alternativa objektiva tekniska problemet; att åstadkomma en liner med goda optiska egenskaper. På s. 9, raderna 8–15, anges att en blandning av MFC och ett additiv, företrädesvis ett fyllmedel, kan tillsättas till ett ytskikt. Pigmentet PCC är ett fyllmedel och därigenom kan mängden fyllmedel minskas i ytterskikten med bibehållen opacitet. Genom att inkorporera MFC i mittskiktet kan ytvikten sänkas hos toppskiktet. Annorlunda uttryckt kan en produkt åstadkommas med låg ytvikt med bibehållna, dvs. goda, optiska egenskaper.

Lösningen som anvisas i D14 kan implementeras i D1. I D1 visas en liner med ett mellanskikt bestående av 75 procent stärkelse och 25 procent PCC. D14 anger på s. 9, raderna 8–34, ett antal anvisningar om hur MFC bör introduceras mellan de yttre skikten.

I PRV:s beslutsskäl anges det oriktigt att fackmannen inte skulle ha något incitament att tillsätta MFC till det mellanliggande skiktet i D1 då detta av allt att döma motverkar den i D1 önskade effekten.

Även om det i D1 påstås vara fördelaktigt för den inre bindningsstyrkan med migration av bindemedel och pigment från mittskiktet till topp- respektive basskiktet, motsägs denna slutsats av de data som presenteras i D1, såsom exempel 5. Som visas i exemplet har en liner med ett mellanskikt bestående av 75 procent stärkelse och

Sid 9 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

25 procent PCC en svagare intern bindning än motsvarande liner utan mellanskiktet. I D1 demonstreras alltså, oavsett bakomliggande mekanism, att den interna bindningsstyrkan försämras när en kombination av stärkelse och PCC införs i ett mellanskikt. I D1 observeras en migration av bindemedel och pigment från mittskiktet till topprespektive basskiktet.

Utifrån D1 uppfattar fackmannen att ett mellanskikt med stärkelse och PCC ger följande effekter hos en liner med avseende på migration och inre bindningsstyrka. Stärkelse migrerar till de yttre skikten vilket bidrar till en ökning av de yttre skiktens inre bindningsstyrka och PCC migrerar till basskiktet vilket sänker basskiktets inre bindningsstyrka (mer än det bidrag som stärkelsen ger i basskiktet). Sammantaget sänks linerns inre bindningsstyrka då stärkelse och PCC migrerar från mellanskiktet till de yttre skikten.

Fackmannen får i D1 en experimentellt baserad redogörelse för vilka effekter som erhålles då ett mellanskikt med stärkelse och PCC introduceras i en liner. En fackman skulle alltså i ljuset av hela det budskap som förmedlas i D1 inte alls se sig förhindrad att, i enlighet med anvisningen i D14, i mellanskiktet i den liner som visas i D1 helt eller delvis ersätta stärkelse med MFC och därigenom skulle en blandning av PCC och MFC erhållas.

Uppfinningen accepterar endast en förutsägbar nackdel. Vid ansökningsdagen var det känt att MFC är ett retentionsmedel. Om fackmannen, trots vad som visas i tabell 5 och stycke [0082] i D1, väljer att tolka effekten med utebliven migration av PCC och stärkelse, vid addering av MFC i stället för stärkelse, som en nackdel så utgör den modifiering av D1 som definieras i patentkraven i vart fall en förutsägbar nackdel. Då det saknas särdrag i patentkraven som kan motverka denna effekt måste utebliven migration av PCC och stärkelse ske även i den liner som definieras i patentkraven. Om denna modifiering av D1 utgör en nackdel så erhålls samma förutsägbara nackdel med en liner som definieras i patentkraven. De fördelar som patentet förknippar med denna skillnad (MFC i mellanskiktet) är de tekniska effekter som även D14 förknippar med

Sid 10 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

att helt eller delvis ersätta stärkelse i mellanskiktet med MFC, vilken med fördel kombineras med ett pigment. Dessa fördelar var således inte heller oväntade.

Även om fackmannen skulle uppfatta utebliven migration av PCC och stärkelse som en oönskad effekt av att inkludera MFC i mellanskiktet så saknas uppfinningshöjd. Enligt praxis saknas uppfinningshöjd då en förutsägbar ofördelaktig modifiering av den närmast kända tekniken inte åtföljs av en oväntad teknisk fördel.

Enligt PRV skulle fackmannen som vände sig till D14 för att lösa det objektiva tekniska problemet tillföra ett separat skikt av MFC, för att på så sätt öka töjbarheten för linern i D1 samtidigt som den önskvärda migrationen av pigment och/eller stärkelse bibehålls till åtminstone basskiktet eller toppskiktet. Det stämmer inte. I D14 anges inte att MFC måste tillsättas som ett separat skikt, utan det anges dels att MFC med fördel ska appliceras i blandning med ett fyllmedel, dels att MFC helt eller delvis kan ersätta stärkelse i mellanskiktet. Eventuell stärkelse kan föreligga som en blandning med MFC i ett mellanskikt.

Det är helt i enlighet med anvisningen i D14 att helt eller delvis ersätta stärkelsen med MFC i mellanskiktet i den liner som visas i D1. Därigenom erhålls en blandning av PCC och MFC. Det är en sådan blandning som utgör en lösning på det objektiva problemet med goda optiska egenskaper.

Sammantaget skiljer sig därför inte uppfinningen enligt de självständiga patentkraven väsentligen från vad som blivit känt före patentansökans ingivningsdag, och uppfinningshöjd saknas i förhållande till D1 i kombination med D14.

Reservyrkandet

Patentet beskriver inget orsakssamband mellan pigmentretention och effekterna ”goda optiska egenskaper och/eller förbättrad töjbarhet som minska sprickbildning”. Passagen i patentet fr.o.m. s. 2, rad 3,1 t.o.m. s. 3, rad 8, påstår att dessa effekter

Sid 11 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

erhålles, men det är en efterhandskonstruktion att dessa effekter skulle vara orsakade av pigmentretention. Det nya särdraget i patentkravet kan endast bidra med en teknisk effekt i form av ökad pigmentretention. Denna tekniska effekt är emellertid välkänd och uppenbar för fackmannen utifrån dennes bakgrundskunskap, se t.ex. D9, styckena [0006] och [0007]. D9 visar därmed att det före patentets ansökningsdag var välkänt att fälla ut PCC på nanofiber av MFC. De resulterande PCC-MFC-komplexen ökar retentionen av pigment. Det tillhörde således fackmannens bakgrundskunskap långt före ansökningsdagen att PCC med fördel kan fällas ut på nanofiber av MFC och att de resulterande PCC-MFC-komplexen ökar retentionen av pigment. Även denna skillnad var därför uppenbar för en fackman.

Ytterligare bevisning i form av D15, tillsammans med bakgrundsbeskrivningen i D9, visar att PCC med fördel kan fällas ut på MFC. Bakgrundsdelen i D9 beskriver det som är teknikens ståndpunkt vid ingivningsdagen för D9 och får därmed anses visa vad som tillhörde fackmannens bakgrundskunskap för den relevanta tidpunkten. D15 stärker slutsatsen ovan. Det framgår i avsnittet ”1.Introduction” i D15 att utfällning av PCC på cellulosafibrer ger ökad pigmentretention. Det framgår dessutom att utfällning av PCC på cellulosafibrer ger högre fyllmedelsinnehåll, ökad pigmentretention och en mer uniform fördelning av fyllmedel, vilket kan resultera i förbättrade optiska egenskaper. Den primära effekten (ökad pigmentretention) var således inte bara en del av fackmannens bakgrundskunskap utan även den sekundära effekten (förbättrade optiska egenskaper) som enligt patenthavaren framträder i förhållande till närmast kända teknik.

Inget i patentet tillför några nya insikter vad gäller utfällning av PCC på MFC. Inga experimentella data eller jämförande försök presenteras däri, så det finns ingen anledning att tro att det som uppnås i patentet skulle ha en överraskande effekt i förhållande till det som redan var känt dagen före patentets ingivningsdag. Dessutom är den process för att fälla ut PCC på MFC (se patentet, s. 7, raderna 11–18) mer eller mindre samma process som beskrivs i stycke [0007] i D9.

Sid 12 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Sammantaget skiljer sig därför inte uppfinningen enligt de självständiga patentkraven i Reservyrkandet väsentligen från vad som blivit känt före patentansökans ingivningsdag, och uppfinningshöjd saknas i förhållande till D1 i kombination med D14.

Stora Enso

Patentet i beviljad lydelse

Uppfinningen enligt patentkrav 1 skiljer sig från linern beskriven i D1 framför allt genom att mittskiktet innefattar MFC som bindemedel. I patentet anges att MFC förhindrar migration av PCC till bak- respektive toppskikt. Ljusheten hos en liner, liknande den som beskrivs i D1, förbättras delvis genom att pigmenten (PCC) på detta sätt effektivt täcker det oblekta basskiktet. Därigenom leder uppfinningen till förbättrade optiska egenskaper jämfört med den liner som beskrivs i D1. Uppfinningen enligt patentet bygger på insikten att en retention av pigment till mittskiktet förbättrar de optiska egenskaperna. Ljusspridningen, och därmed opaciteten, förbättras ytterligare av det faktum att MFC har en mer partikulär form än stärkelse och av att de PCC-pigment som nyttjas har en diameter som är mindre än 5 µm. Effekten av skillnaden innefattande förbättrade optiska egenskaper är därmed verifierad.

Det objektiva tekniska problemet kan således formuleras som att åstadkomma en liner med förbättrade optiska egenskaper och/eller förbättrad töjbarhet.

D14 beskriver hur MFC sprejas mellan kartongskikt för att minska sprickbildning och/eller delaminering. Smurfit menar att fackmannen med insikten från D14, helt eller delvis, skulle byta ut stärkelsen i D1 mot MFC för att öka töjbarheten.

I D1 anges att det är fördelaktigt att pigment och bindemedel migrerar in i topp- och basskiktet och att det påverkar internbindningen positivt. Till skillnad från vad Smurfit anfört om att denna slutsats motsägs av data i exempel 5 och styckena [0063], [0064]

Sid 13 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

och [0082] skulle fackmannen läsa D1 i sin helhet och göra tolkningen att det är önskvärt att pigment och bindemedel migrerar från mittskiktet till både topp- och basskikt. Fackmannen skulle därför inte överväga att tillsätta MFC, som är ett välkänt retentionsmedel, till mittskiktet som innefattar pigment. Fackmannen skulle därför inte modifiera den kartong som beskrivs i D1 genom att inkludera MFC i skiktet som innefattar PCC och stärkelse, då detta motverkar den i D1 önskade effekten.

Visserligen anger D1 att den effekt som patentet vill åstadkomma kan utgöra en nackdel för internstyrkan, men eftersom patentet är inriktat på att förbättra opaciteten och töjbarheten vägs nackdelen med påverkan på internstyrkan upp av den oväntade förbättringen på opaciteten och töjbarheten, vilket är ett resultat av att applicera MFC och PCC i ett mittskikt.

Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven kan därmed inte anses uppenbar i ljuset av D1 och D14.

Reservyrkandet

Uppfinningen enligt patentkravet 1 skiljer sig från linern i D1 genom att mittskiktet innefattar MFC som bindemedel och att pigmenten innefattar PCC-MFC-komplex som är formade av att PCC är utfällt på fibrerna eller fibrillerna av MFC.

Den tekniska effekten av skillnaden är att ingen migration av pigment in i topp- eller basskiktet sker, varvid linern erhåller än bättre optiska egenskaper och/eller förbättrad töjbarhet. PCC-MFC-komplexen förstärker denna effekt ytterligare. Från vad som anges i patentet fr.o.m. s. 2, rad 31, t.o.m. s. 3, rad 5, är det uppenbart att meningen som inleds med ”without wishing to be bound to any theory…” förklarar mekanismen bakom de effekter som beskrivs i samma stycke, nämligen att förbättrade optiska egenskaper beror på att pigmenten inte migrerar. Passagen på s. 7, raderna 11–13, i patentet beskriver att PCC-MFC-komplexen förstärker retentionen av pigmenten, vilket förväntas leda till en ytterligare förbättring av de optiska egenskaperna.

Sid 14 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Det objektiva tekniska problemet kan således formuleras som att åstadkomma en liner med förbättrade optiska egenskaper och/eller förbättrad töjbarhet.

Enligt Smurfit tillhörde det fackmannens bakgrundskunskap att PCC med fördel kan fällas ut på nanofibrer av MFC, varvid retentionen av pigment ökar. Smurfit har hänvisat till D9 i den delen, men för att ett särdrag ska kunna anses som en allmän del av fackmannens bakgrundskunskaper bör det verifieras av ett antal handböcker eller läroböcker och vara accepterat av experter inom området. Det är enligt praxis inte tillräckligt att det endast är omnämnt i ett tidigare patent.

D9 beskriver visserligen att PCC-MFC-komplex kan användas i pappers- och kartongtillverkning, men fackmannen får ingen ledning från D9 att tillsätta det beskrivna komplexet mellan ett topp- och basskikt i en liner. D9 beskriver framför allt användningen av sådana komplex i papper med hög fyllmedelshalt. Kartong nämns i förbifarten i D9, men det nämns inte hur eller i vilket skikt komplexet ska tillsättas i vid framställning av flerskiktskartong för att förbättra de optiska egenskaperna.

D14 ger inte heller någon som helst ledning att tillsätta PCC-MFC-komplex mellan topp- och basskiktet. D14 leder snarare fackmannen bort från lösningen, eftersom D14 förespråkar en migration av pigment till topp- respektive basskikt, vilket motverkas av appliceringen av nämnda PCC-MFC-komplex.

Inget av de anförda dokumenten ger fackmannen någon som helst ledning till att lösa det uppställda objektiva tekniska problemet genom tillsats av PCC-MFC-komplex mellan skikten. Följaktligen kan uppfinningen inte anses vara uppenbar i förhållande till något av de anförda dokumenten eller någon kombination därav.

Sid 15 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Den 1 januari 2025 trädde en ny patentlag (2024:945) (patentlagen) i kraft och ersatte den dittills gällande patentlagen (1967:837). Den dittills gällande patentkungörelsen ersattes av patentförordningen (2024:1020). Enligt övergångsbestämmelserna i den nya patentlagen ska lagen tillämpas även på patent som har meddelats före ikraftträdandet (p. 3), medan den upphävda lagen dock fortfarande gäller i fråga om bland annat förutsättningarna för meddelande av patent och handläggningen av en patentansökan, om ansökan har gjorts före ikraftträdandet (p. 4 b).

Enligt tredje punkten i övergångsbestämmelserna till den nya patentlagen framgår huvudregeln att lagen blir tillämplig även på patent som meddelats före ikraftträdandet. Detta innebär enligt författningskommentaren t.ex. att de nya bestämmelserna blir tillämpliga i mål och ärenden om invändning och patentbegränsning. Enligt fjärde punkten ska däremot den upphävda lagen fortfarande gälla i fråga om bl.a. förutsättningarna för meddelande av patent och handläggningen av en patentansökan, om ansökan har gjort före ikraftträdandet. Enligt författningskommentaren avser detta patentansökningar som har gjorts men inte slutligt avgjorts före ikraftträdandet. (Se prop. 2023/24:150 s. 213.)

Patent- och marknadsdomstolen uppfattar mot denna bakgrund övergångsbestämmelserna som att den nya patentlagen ska tillämpas i invändningsärenden, eftersom en invändning förutsätter att ett patent har meddelats (jfr dock Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 13 maj 2025 i ärende PMÄ 8442-24). Detta bör gälla oavsett om PRV i det överklagade beslutet har avslagit invändningen, upprätthållit patentet i ändrad lydelse eller upphävt patentet. Det kan enligt domstolen inte ha varit lagstiftarens avsikt att olika regelverk ska tillämpas i invändningsärenden hos PRV och patent- och marknadsdomstolarna beroende på utgången i ärendena i de olika instanserna.

Sid 16 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Under alla förhållanden noterar domstolen att det inte finns några för detta ärende relevanta materiella skillnader mellan den nya och den upphävda patentlagens bestämmelser. Domstolens bedömningar nedan skulle alltså ha blivit desamma om den upphävda patentlagen hade tillämpats.

Enligt 2 kap. 8 § patentlagen gäller att patent endast kan beviljas på en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar.

Vidare gäller enligt 8 kap. 4 § 2 patentlagen att ett patent efter invändning ska upphävas om det meddelats trots att villkoren för patenterbarhet i 2 kap. patentlagen inte är uppfyllda. Därutöver gäller enligt 8 kap. 5 § patentlagen att ett patent upprätthålls i ändrad lydelse, om patenthavaren gjort sådana ändringar att det inte finns hinder mot att upprätthålla patentet enligt 4 §.

Patentet i beviljad lydelse

Uppfinningshöjd

Vid bedömning av uppfinningshöjd utgår domstolen från vad som utgjorde närmast kända teknik vid patentets ingivningsdag. Därefter formuleras det objektiva tekniska problemet baserat på den tekniska effekt som erhålls av det som skiljer uppfinningen enligt patentkravet från närmast kända teknik. Avslutningsvis görs en bedömning med utgångspunkt i den närmast kända tekniken om den lösning som uppfinningen representerar var närliggande för fackmannen som hade att lösa det objektiva tekniska problemet.

Närmast kända teknik och skillnaden

Båda parter har utgått från D1 som den närmast kända tekniken och domstolen väljer att också göra det.

Sid 17 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

I D1 beskrivs teknik som är inriktad på pappers- och kartongprodukter och i titeln anges att ett syfte är att minska vikten i ett toppskikt för en liner. I inledningen (Summary of invention) beskrivs en produkt som innefattar ett basskikt, ett toppskikt och ett mittskikt. Toppskiktet ska ha ett högre värde på ljushet (y) än det för basskiktet (x) och mittskiktet ska innehålla en polymerbindare, såsom stärkelse, och ett pigment. Det anges i sista stycket [0007] att opacitet och ljushet är viktiga värden för reflektans (reflectance values) för papper. Opacitet förklaras som en egenskap hos papper att dölja text eller bild på baksidan och ljushet är reflexionsfaktorn av pappret vid användning av blått ljus.

I den experimentella delen i D1 framkommer följande. I ett flertal exempel har liners framställts med ett basskikt och ett toppskikt samt ett mittskikt innehållande pigment (PCC) och bindemedel (stärkelse) se exempel i tabell 3, ”sheets” 12 och 13, tabell 7, ”sheets” 83 och 84, och figur 4.

Sheet 12 har en ytvikt för toppskiktet om 58,6 g/m (12 lb/1000 ft , se stycke [0059]), vilket framgår av sista meningen före tabell 2 och har en ljushet som har uppmätts till 79,8 % med metoden TAPPI T452 (GE Brightness).

Domstolen konstaterar att värdena för ytvikt och ljushet för sheet 12 i D1 omfattas av patentkravet 1.

Patent- och marknadsdomstolen finner att uppfinningen enligt patentkravet 1 därmed skiljer sig från vad som visas i D1 på samma sätt och av samma skäl som PRV redovisat i sitt beslut. Det skiljande särdraget blir således att MFC ska finnas i mittskiktet i en liner.

Sid 18 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Effekten av skillnaden

För att en teknisk effekt ska kunna ligga till grund för formuleringen av det objektiva tekniska problemet behöver den antingen vara explicit uttryckt i ansökan eller åtminstone kunna härledas av en fackman därifrån.

Parterna är överens om att skillnaden gentemot den kända tekniken i D1 utgörs av MFC i mittskiktet men inte om vilken teknisk effekt som erhålls.

Smurfit har anfört att effekten av denna skillnad är goda optiska egenskaper och/eller förbättrad töjbarhet vilket minskar sprickbildning och har i den delen hänvisat till patentet, s. 3.

Enligt Stora Enso är effekten av skillnaden att ingen migration av pigment in i toppeller basskiktet sker, varvid linern erhåller än bättre optiska egenskaper och förbättrad töjbarhet.

Patent- och marknadsdomstolen konstaterar att det framgår i patentet på s. 2 och 3 att ett mittskikt som innefattar pigment och MFC ger upphov till förbättrade optiska egenskaper hos linern och att detta möjliggör användningen av ett toppskikt med lägre ytvikt med bibehållna goda optiska egenskaper (se även s. 8, raderna 31 och 32).

Enligt patentet är den troliga förklaringen att MFC förbättrar retentionen av pigmenten och att i princip ingen migration av pigmenten till topp- eller basskiktet förekommer. Töjbarheten av linern förbättras också så att sprickor vid konvertering av linern kan minskas (cracks at the converting of the board may be diminished, se s. 3, raderna 7 och 8).

Det har dock varken i patentet eller på annat sätt redogjorts för någon jämförelse mellan linern enligt patentkravet och exemplen i D1, t.ex. sheet 12, med avseende på den påstådda tekniska effekten om en förbättring av de optiska egenskaperna.

Sid 19 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Det saknas alltså utredning i ärendet som ger stöd för det som Stora Enso anfört om att effekten av skillnaden är förbättrade optiska egenskaper.

Avseende den av Stora Enso påstådda effekten om en förbättrad töjbarhet anges i patentet endast att risken för sprickor minskar vid konverteringen. I patentet saknas dock information om hur MFC i sig har effekt på eller påverkar töjbarheten och i utredningen har heller inte framkommit något som stöder ett sådant påstående. Med endast den knapphändiga uppgiften i patentet och i avsaknad av en förklaring eller på annat sätt troliggörande av den påstådda effekten om töjbarheten kan den därför inte läggas till grund för formulering av det objektiva tekniska problemet.

Domstolen kommer därmed fram till att det varken har visats eller gjorts sannolikt att de skiljande särdragen ger upphov till de påstådda effekterna om förbättrade optiska egenskaper och förbättrad töjbarhet och dessa kan därför inte läggas till grund för formulering av det objektiva tekniska problemet.

Det objektiva tekniska problemet

Uppgiften som fackmannen ställdes inför utifrån D1 får således formuleras på ett mindre ambitiöst sätt, nämligen att tillhandahålla en (alternativ) liner.

Om uppfinningen var närliggande för en fackman

PRV har i sitt beslut hänvisat till dokumenten D8 och D14. D8 är en europeisk patentskrift, där ansökan har fullföljts vid EPO från den publicerade internationella patentansökan D14. Innehållet i dokumenten överensstämmer i de nu aktuella frågorna. Smurfit har i sin talan utgått från D14 och Patent- och marknadsdomstolen väljer att fortsättningsvis utgå från D14.

Stora Enso menar, likt PRV, att fackmannen utifrån D1 skulle saknat incitament att tillsätta ett retentionsmedel som MFC i mittskiktet och har i den delen hänvisat till att

Sid 20 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

det i D1 anges att det är fördelaktigt med migration av pigment och bindemedel, se styckena [0034] och [0035].

Stora Ensos påstående avser bolagets anförda problemställning som syftar till förbättringar av optiska egenskaper och töjbarhet. Fackmannen stod dock, som domstolen ovan kommit fram till, inför en mindre ambitiös uppgift, nämligen att tillhandahålla ett alternativ.

En fackman är involverad i ständig vidareutveckling av känd teknik i det relevanta teknikområdet. Uppgiften om önskvärd migration av pigment och bindemedel i D1 som Stora Enso hänvisat till skulle därför inte i sig hindrat fackmannen från att söka lösningar till en alternativ liner inom området för pappers- och kartongprodukter.

D14 ligger inom samma teknikområde som fackmannen verkar inom och fackmannen skulle därför ha konsulterat innehållet i D14 i syfte att lösa den uppställda uppgiften.

Tekniken i D14 är inriktad på att minska tendensen för delaminering och att förstärka bindningen av/mellan skikten i en produkt av papper eller kartong för framställning av vikbara kartonger (folding board). Med en förbättrad process för framställning av en flerskiktskartong med minskad risk för sprickbildning kan samtidigt delamineringen av kartongens lager undvikas eller minskas. Genom att MFC adderas till ytan på ett första skikt och ett andra skikt sedan fästs (attach) på det första skiktet kommer MFC att vara mellan skikten.

På s. 9, raderna 4–15, beskrivs att ett additiv i form av ett fyllmedel (filler) kan läggas till separat eller tillsammans med MFC, på ytan av ett skikt. Parterna är överens om att ”fyllmedel” (filler) och ”pigment” är överlappande begrepp som kan användas synonymt inom det tekniska området. Stärkelsen kan helt ersättas genom tekniken som presenteras i D14, se s. 9, raderna 27 och 28.

Sid 21 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

På det sättet kan enligt vad som anges i D14 mängden fyllmedel minskas i papperseller kartongskikten utan att de optiska egenskaperna eller tryckegenskaperna påverkas negativt (impairing); t.ex. kan ytvikten minskas i toppskiktet, se s. 10, raderna 4–6.

I D14 fann fackmannen därför ett alternativ till linern i D1. Genom tillsats av MFC i ett mittskikt kunde ytvikten minskas med bibehållande av de goda optiska egenskaperna, vilket också anges som önskvärda egenskaper i D1.

Det får därför enligt domstolen anses närliggande för fackmannen som stod inför en uppgift att ta fram ett alternativ till linern i D1 att, så som föreslås i D14, använda MFC i mittskiktet tillsammans med ett fyllmedel och på så sätt komma fram till lösningen enligt patentkrav 1.

Den kända tekniken ledde således fackmannen till uppfinningen som den definieras i patentkrav 1 enligt patentets beviljade lydelse, varför uppfinningshöjd saknas. Det saknas därmed skäl för domstolen att pröva övriga självständiga patentkrav.

Reservyrkandet

Uppfinningshöjd

Patentkraven har ändrats genom att särdragen från det beviljade patentkravet 5 har införts i patentkrav 1 och därutöver har samtliga patentkrav avseende ett förfarande strukits.

Patentkrav 1

Närmast känd teknik och skillnaden

Parterna är överens om att D1 utgör närmast känd teknik och domstolen väljer att också ha D1 som utgångspunkt.

Sid 22 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Linern i patentkrav 1 skiljer sig därmed från linern i D1 genom att mittskiktet innefattar MFC och därtill att PCC-pigmenten innefattar PCC-MFC-komplex bildade av PCC som utfällts på fibrer eller fibriller hos den mikrofibrillerade cellulosan.

Effekten av skillnaden

Smurfit har anfört att med utgångspunkt i D1 i kombination med D14 och med fackmannens allmänna kunskap som visas i D9 saknas uppfinningshöjd för uppfinningen enligt de självständiga patentkraven. Smurfit menar att det nya särdraget (pigment innehållande PCC-MFC-komplex) endast bidrar med en teknisk effekt i form av ökad pigmentretention och att den effekten var välkänd för en fackman genom exempelvis det som anges i bakgrundsdelen i D9, styckena [0006] och [0007].

Enligt Stora Enso är effekten att det inte sker någon migration av pigment in i toppeller basskikt, varvid linern erhåller än bättre optiska egenskaper och förbättrad töjbarhet och att PCC-MFC-komplexen förstärker denna effekt ytterligare.

Domstolen konstaterar att det inte i patentet eller på annat sätt har visats hur de skiljande särdragen ger upphov till de av Stora Enso påstådda effekterna i jämförelse med den kända tekniken i D1, t.ex. i sheet 12.

Eftersom det varken har visats eller gjorts troligt att de skiljande särdragen ger upphov till de påstådda effekterna om förbättrade optiska egenskaper kan de därför inte läggas till grund för formulering av det objektiva tekniska problemet.

Det objektiva tekniska problemet

Fackmannen ställdes därför inför uppgiften att tillhandahålla en alternativ liner med utgångspunkt i D1.

Sid 23 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Om uppfinningen var närliggande för en fackman

Frågan är om fackmannen utifrån D1 skulle tillföra MFC och pigment innefattande PCC-MFC-komplexen till mittskiktet enligt patentkravet. Oavsett om fackmannen hade kunskap om både tillverkning av komplexen och deras förmåga till pigmentretention måste fackmannen ha fått ett incitament eller ledning till att använda komplexen i mittskiktet i en liner, tillsammans med MFC.

Fackmannen skulle konsulterat D14 som är inom samma teknikområde. Som domstolen ovan kommit fram till skulle fackmannen då fått ledning till att tillsätta MFC i mittskiktet i en liner. D14 nämner dock inte PCC-MFC-komplex. Någon ledning eller incitament för fackmannen att tillsätta ett sådant komplex till mittskiktet av en liner, så som i patentkravet 1, ges inte i D14.

Smurfit har vidare anfört att det nya särdraget i patentkravet endast kan bidrag med en teknisk effekt i form av ökad pigmentretention, men att detta var känt och uppenbart för fackmannen utifrån dennes bakgrundskunskap, t.ex. från D9. I D9 visas enligt Smurfit att PCC med fördel kan fällas ut på nanofiber av MFC och att de resulterande PCC-MFC-komplexen ökar retentionen av pigment.

Domstolen konstaterar att den allmänna kunskap som fackmannen anses ha får betydelse bl.a. då anförda dokument ska beaktas i ljuset av denna. Enligt praxis innefattas normalt sett inte patent i denna allmänna kunskap.

Enligt domstolen kan inte D9 (en amerikansk patentskrift) anses ha tillhört fackmannens allmänna kunskap vid ansökningsdagen. Detta oaktat vad Smurfit anfört om att processen enligt (det nu aktuella patentet) för att fälla ut PCC på MCC mer eller mindre är samma process som beskrivs i D9.

Uppfinningen såsom den definieras i patentkrav 1 enligt Reservyrkandet får således anses ha uppfinningshöjd.

Sid 24 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

Patentkrav 9

Det självständiga patentkravet 9 avser en wellpapp (a corrugated fiberboard) som innefattar en liner enligt något av föregående patentkrav och ett vågigt skikt (a corrugated medium).

Av motsvarande skäl som redogjorts för avseende patentkravet 1 gör Patent- och marknadsdomstolen bedömningen att kombinationen av dokumenten D1 och D14 inte skulle lett fackmannen till lösningen såsom den definieras i patentkravet 9.

Uppfinningen såsom den definieras i patentkrav 9 enligt Reservyrkandet får således anses ha uppfinningshöjd.

SAMMANFATTNING

Uppfinningen enligt patentkravet 1 i den beviljade lydelsen uppfyller inte kravet på uppfinningshöjd.

Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven i Reservyrkandet uppfyller kravet på uppfinningshöjd.

PRV:s beslut ska därför ändras och patentet upprätthållas i enlighet med den lydelse som framgår av Reservyrkandet.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen ändrar PRV:s beslut och beslutar att patentet ska upprätthållas med patentkrav i den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta beslut.

Sid 25 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 61-24 Patent- och marknadsdomstolen 2025-08-28

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 18 september 2025. Prövningstillstånd krävs.

Anna Hedberg Protokollet uppvisat /

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Hur man överklagar

Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13

Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer.

Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- Om du har ett ombud, lämna också ombudstolen inom 3 veckor från beslutets datum. ets kontaktuppgifter. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.

6Skicka eller lämna in överklagandet till Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens adressen i beslutet. namn och målnummer.

2Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövningskommit in för sent avvisar domstolen övertillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du Om överklagandet kommit in i tid, skickar förklara varför du inte fört fram detta Patent- och marknadsdomstolen överklagandet tidigare. och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Har du tidigare fått brev genom förenklad Skicka med skriftliga bevis som inte redan delgivning kan även Patent- och marknadsfinns i målet. överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare.

Vill du ha nya förhör med någon som redan förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.

Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.

• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknadsdomstolen dömt rätt.

• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.

• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.

• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.

Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Ta kontakt med Patent- och marknadsdomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.

Mer information finns på www.domstol.se.

Bilaga B

Hur man överklagar Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress och till Patent- och marknadsöverdomstolen. telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), Överklagandet ska ha kommit in till Patentoch marknadsöverdomstolen senast den dag 3. den ändring i avgörandet som klaganden som anges i slutet av Patent- och begär, marknadsöverdomstolens avgörande. 4. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras, Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese-förbud får 5. de skäl som klaganden vill ange för att överklagas utan tidsbegränsning. prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som klaganden åberopar och vad Om överklagandet har kommit in i rätt tid, som ska bevisas med varje bevis. skickar Patent- och marknadsöverdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att Det krävs prövningstillstånd för att Högsta mottagaren där eller i någon tidigare instans domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta har fått information om sådan delgivning. domstolen får meddela prövnings-tillstånd endast om

det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas För information om rättegången i Högsta av Högsta domstolen eller om domstolen, se www.hogstadomstolen.se

det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.