RÅ 1996 not 127

Not 127. Överklagande av Niels Peter H. ang. rätt till besvär i särskild ordning avseende eftertaxering för 1985 för inkomst. - Niels Peter H. var anställd vid IBM i Danmark A/S. Under åren 1983-1984 bodde och arbetade han i Sverige men uppbar lön från arbetsgivaren i Danmark. -Länsrätten i Stockholms län (1991-01-09, ordf. Annell) eftertaxerade honom för år 1985 för inkomst av tjänst med 85 604 kr, motsvarande 111 319 danska kr. Sistnämnda belopp utgjorde skillnaden mellan å ena sidan den inkomst som Niels Peter H. enligt dansk kontrolluppgift ansågs ha erhållit från arbetsgivaren år 1984, 685 961 danska kr, och å andra sidan hans deklarerade inkomst 574 642 danska kr. Domen vann laga kraft. - Hos kammarrätten anförde Niels Peter H. besvär i särskild ordning med stöd av 100 § första stycket 2) taxeringslagen (1956:623), TL, och yrkade att eftertaxeringen skulle upphävas. Till stöd för sin talan uppgav han att eftertaxeringen avsåg kostnadsersättning som erlagts av hans danska arbetsgivare för att täcka svensk skatt på inkomst från arbetsgivaren som han uppburit under tid då han varit bosatt i Sverige. Eftersom beloppet betalats ut först den 7 februari 1985, vid vilken tidpunkt han inte längre var bosatt i Sverige, ansåg han sig inte vara inte skattskyldig här för beloppet. - Skattemyndigheten bestred bifall till besvären. - Kammarrätten i Stockholm (1993-12-22, Rundqvist, Östberg-Anclow, Rosenberg): Enligt 100 § första stycket 2) TL får besvär i särskild ordning anföras av den skattskyldige om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han inte är skattskyldig. - Av handlingarna framgår att kostnadsersättningen utgått för att täcka Niels Peter H:s slutliga skatt i Sverige avseende inkomståret 1984. - I Regeringsrättens avgörande, RÅ 1987 ref. 61, vilket gällde frågan hur ett utländskt företags åtagande att svara för en anställds svenska skatt på arbete denne utfört i Sverige skulle beaktas vid den anställdes taxering anför Regeringsrätten bl.a. följande: "I de undantagsfall då t.ex. en arbetsgivare och en arbetstagare"..."träffat avtal, inte om en bruttolön i nyss angiven bemärkelse utan om storleken av det belopp som skall tillkomma arbetstagaren efter avdrag för skatt, dvs. om storleken av nettolönen, skall alltså inte nettolönen läggas till grund för beräkningen av arbetstagarens beskattningsbara inkomst. Vid taxeringen skall i stället medräknas den mot nettolönen svarande bruttolönen, dvs. det belopp som efter avdrag för därå belöpande skatt ger nettolönen. Detta måste anses gälla inte endast när arbetsgivaren varit skyldig att göra preliminärskatteavdrag (jfr RÅ 1977 Aa 141 och RÅ 1980 1:90) utan även när sådan skyldighet inte förelegat. Innebörden av det hittills sagda kan också uttryckas så att en förmån av fri skatt skall, oberoende av vad parterna avtalat, hänföras till samma beskattningsår som nettolönen och att värdet av förmånen skall bestämmas med denna utgångspunkt." - Kammarrätten finner att Niels Peter H. genom sitt avtal med arbetsgivaren om utbetalning av kostnadsersättning till täckande av svensk skatt haft förmån av i vart fall delvis fri skatt. Vid detta förhållande och med beaktande av Regeringsrättens bedömning i ovan nämnda rättsfall finner kammarrätten att den utbetalade ersättningen får anses hänförlig till inkomståret 1984. Eftersom Niels Peter H. otvivelaktigt varit skattskyldig i Sverige för inkomster från sin danska arbetsgivare inkomståret 1984 finner kammarrätten att Niels Peter H. är skattskyldig i Sverige för den erhållna kostnadsersättningen. Kammarrätten tar därför inte upp Niels Peter H:s besvär till prövning i särskild ordning. - Kammarrätten avvisar besvären. - I Regeringsrätten vidhöll Niels Peter H. yrkandet om rätt till besvär i särskild ordning. Han anförde att det belopp för vilket han eftertaxerats skulle tas till beskattning först beskattningsåret 1985 och att han inte var skattskyldig här för beloppet, eftersom han då inte längre var bosatt i Sverige. Han hade sålunda genom eftertaxeringen beskattats för belopp för vilket han här inte varit skattskyldig. - Riksskatteverket bestred bifall till besvären. - Regeringsrätten (1996-06-03, Björne, Werner, Swartling, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet gäller Niels Peter H:s rätt att anföra besvär i särskild ordning över länsrättens lagakraftvunna dom avseende eftertaxering av honomför 1985 för inkomst. Enligt 100 § första stycket 2) TL föreligger sådan rätt bl.a. om den skattskyldige taxerats för inkomst för vilken han inte är skattskyldig. Den som gör gällande att han har rätt att anföra besvär i särskild ordning har att visa att sådan rätt föreligger (jfr. prop. 1971:60 s. 88). - Utredningen i målet kan inte anses visa att Niels Peter H. inte varit skattskyldig för det belopp om 85 600 kr för vilket han eftertaxerats. Besvärsrätt i särskild ordning föreligger därför inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens beslut innehåller. (fd II 1996-04-29, Waas)

*REGI

*INST