RÅ 1997 not 141

Not 141. Ansökan av Carmen M. om återställande av försutten tid, m.m. - I beslut den 3 oktober 1994 fann Försäkringskassan i Stockholms län att en av Carmen M. anmäld arbetsskada inte kunde anses som en skada enligt 2 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Genom dom den 31 mars 1995 lämnade Länsrätten i Stockholms län hennes överklagande utan bifall. Sedan Carmen M. överklagat länsrättens avgörande avslog Kammarrätten i Stockholm överklagandet genom dom den 3 juni 1996. Domen vann laga kraft. - I ansökningen anhöll Carmen M. i första hand om att den försuttna besvärstiden skulle återställas och anförde att hon till följd av att hon inte till fullo behärskade det svenska språket inte förstått att möjligheten att överklaga kammarrättens dom var begränsad till viss tid. - I andra hand ansökte hon om resning och åberopade ett intyg från distriksläkaren Kenneth Nolkrantz, av vilket enligt hennes mening klart framgick att hennes skador hade ett direkt samband med hennes tidigare arbetsuppgifter. -Regeringsrätten (1997-07-09, Werner, von Bahr, Eliason): I målet har inte framkommit att tiden för överklagande av kammarrättens dom försuttits av Carmen M. på grund av någon omständighet som utgör giltig ursäkt. Hennes ansökan om återställande av försutten tid skall därför avslås. - Carmen M. har inte visat att det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Även hennes ansökan om resning skall därför avslås. - Regeringsrätten avslår ansökningarna om återställande av försutten tid och om resning. (fd Ia 1997-07-01, Kovacs)

*REGI

*INST