RÅ 1997 not 214

Not 214. Ansökan av Emmaboda Elektriska AB om återställande av försutten tid i mål om inkomsttaxering. - Kammarrätten i Jönköping meddelade den 2 februari 1996 dom angående bolagets inkomsttaxering 1989. Domen delgavs bolaget den 8 februari 1996. I en skrivelse som kom in till Skattemyndigheten i Kalmar län den 18 mars 1996 begärde bolaget omprövning av 1989 års taxering. Skrivelsen rubricerades "Begäran om omprövning avser beslut 1996-02-02 fattat av Kammarrätten i Jönköping gällande taxeringsår 1989". I samma skrivelse yrkade bolaget att dess taxering för taxeringsåret 1990 skulle sänkas som en följd av kammarrättens dom rörande 1989 års taxering. Bolagets skrivelse översändes till Länsrätten i Kalmar län dit den kom in den 11 april 1996. Länsrätten fann i beslut den 16 april 1996 dels att besvärsrätt i särskild ordning enligt taxeringslagen (1956:623), GTL, inte förelåg i fråga om 1990 års taxering, dels att länsrätten inte var behörig att pröva frågan om en följdändring i detta års taxering med anledning av kammarrättens dom den 2 februari 1996. Enligt beslutet översände länsrätten till kammarrätten såväl bolagets nämnda skrivelse som en från bolaget till länsrätten den 16 april 1996 inkommen skrivelse, vari bolaget överklagade kammarrättens dom samt begärde återställande av försutten tid. Kammarrätten avvisade i beslut den 21 maj 1996 bolagets överklagande av kammarrättens dom den 2 februari 1996 såsom för sent inkommet och överlämnade bolagets begäran om återställande av försutten tid till Regeringsrätten. - Bolaget ansökte i den till Regeringsrätten överlämnade skrivelsen om återställande av försutten tid för att överklaga kammarrättens dom den 2 februari 1996. Bolaget anförde i huvudsak följande. Kammarrättens dom innebär följdverkningar vid efterföljande års taxering. Vid 1989 års taxering höjdes bolagets taxerade inkomst med 384 750 kr. Höjningen avsåg dels tillkommande fakturor och dels ej godtagen faktura. Vid 1990 års taxering återlades ej godtagen faktura med 216 000 kr och återstående belopp 168 750 kr har således blivit upptaget som intäkt både vid 1989 och 1990 års taxeringar. 1990 års taxering skall således sänkas. Av misstag begärdes omprövning hos skattemyndigheten, vilket var fel då annan ordning rådde vid aktuellt års taxering. Begäran om omprövning insändes till skattemyndigheten den 13 mars 1996. Skrivelsen till myndigheten har således inkommit inom föreskriven tid för överklagande, som är två månader efter delgiven dom. Skattemyndigheten skickade inte begäran om omprövning till länsrätten förrän den 10 april 1996 och då hade tiden för överklagande passerats. -Regeringsrätten (1997-11-18, Swartling, Rundqvist, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 37 c § förvaltningsprocesslagen (1971:291) föreskrivs att tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd får återställas, om tiden har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt. -Av vad bolaget åberopat till stöd för sin ansökan framgår att bolaget med sin i mars 1996 hos skattemyndigheten framställda begäran om omprövning åsyftat att bolagets taxerade inkomst vid 1990 års taxering skulle sättas ned med visst belopp som följd av kammarrättens ställningstagande i domen den 2 februari 1996 i fråga om höjning av bolagets inkomsttaxering vid 1989 års taxering. Enligt bolaget hade omprövningsbegäran av misstag sänts in till skattemyndigheten, beroende på att en annan ordning införts för prövning av följdändring av aktuellt slag än som gällde med avseende på ifrågavarande års taxering. - Det förhållandet att bolaget av uppgiven orsak begärt omprövning hos skattemyndigheten i stället för att i rätt tid och i övrigt i föreskriven ordning överklaga kammarrättens dom medför inte i och för sig att bolaget kan göra anspråk på att få tiden för överklagande återställd. Avgörande bör därför bli huruvida skattemyndighetens förfarande med omprövningsbegäran med fog kan påstås ha bidragit till att klagofristen försuttits. - Skattemyndigheten synes ha vidaresänt bolagets begäran om omprövning till länsrätten ca tre veckor efter det att framställningen kommit in till myndigheten. Det måste med hänsyn härtill och till övriga upplysta omständigheter antas att skattemyndigheten uppfattat begäran såsom besvär i särskild ordning över 1990 års av taxeringsnämnden bestämda inkomsttaxering av bolaget. Med beaktande av hur omprövningsbegäran var utformad kan av vad som framkommit inte slutas att skattemyndigheten vid sin handläggning av denna onödigtvis orsakat dröjsmål eller annars förfarit felaktigt. - På grund av det anförda finner Regeringsrätten att bolaget inte visat någon omständighet som enligt 37 § c förvaltningsprocesslagen utgör sådan ursäkt som fordras för att den försuttna tiden för överklagande av kammarrättens dom skall få återställas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd I 1997-11-04, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST