RÅ 2004 not 218

Not 218. Ansökan av I.A. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen. - Södertälje tingsrätt dömde den 29 december 1995 I.A., enligt egen uppgift medborgare i Somalia, för försök till mord till fängelse i fem år samt utvisade honom ur riket med förbud att återvända hit. Hovrätten för Västra Sverige dömde den 6 augusti 2002 I.A. för försök till grov misshandel m.m. till fängelse i fyra år. Fängelsestraffen har verkställts. - Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Thomas Bodström, beslutade den 20 augusti 2004 att inhibera verkställigheten av utvisningsbeslutet för tiden till dess att annat bestämdes eller att regeringen avgjorde ärendet. Statsrådet beslutade vidare att I.A. i samband med den villkorliga frigivningen skulle tas i förvar enligt 6 kap.2 § första stycket 3 och andra stycket samt 9 §utlänningslagen (1989:529) eftersom det med hänsyn till hans personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt fanns anledning att anta att han annars skulle komma att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. I.A. satt i förvar sedan den 23 augusti 2004.- Regeringsrätten beslutade den 15 oktober 2004 att förvarsbeslutet skulle bestå. - Förhandling i förvarsfrågan hölls vid Stockholms tingsrätt den 19 oktober 2004. -Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Thomas Bodström (2004-10-22) beslutade vid förnyad prövning att I.A. skulle kvarbli i förvar enligt 6 kap. 2 § första stycket 3 och andra stycket utlänningslagen då det med hänsyn till arten av den brottslighet som han gjort sig skyldig till i förening med hans inställning i utvisningsfrågan och hans personliga förhållanden i övrigt fanns anledning att anta att han på fri fot skulle komma att hålla sig undan och även bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Vidare hade I.A. inte styrkt sin identitet och det var således oklart vilket land han är hemmahörande i. De angivna omständigheterna ansågs sammantaget utgöra sådana synnerliga skäl som avses i 6 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen. - I.A. yrkade att Regeringsrätten med ändring av statsrådets beslut om förvar skulle besluta att han skulle ställas under uppsikt. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Han avser inte att motsätta sig ett utvisningsbeslut om ett sådant beslut skulle bli aktuellt. Hans inställning härvidlag kan därför inte anses utgöra skäl för fortsatt förvar. Det förhållandet att han utnyttjat en lagstadgad möjlighet att ansöka om att utvisningsbeslutet skall upphävas kan inte tas som stöd för att han skulle motsätta sig ett sådant beslut. Han har vidare under ärendets handläggning inte på något sätt vägrat lämna ut några uppgifter om sin person, medborgarskap m.m. som han har tillgång till och som behövs för ett eventuellt verkställande. De av honom lämnade uppgifterna har, såvitt känt, inte heller tidigare ifrågasatts av departementet. Av handlingarna i ärendet framgår över huvud taget inte att någon utredning i denna fråga pågår eller har pågått från någon myndighets sida. Uppfattningen att hans identitet alltjämt är oklar kan således inte läggas honom till last vid bedömningen av om synnerliga skäl föreligger. Mot bakgrund av hans sjukdomsbild och omständigheterna i övrigt kan det inte heller anses föreligga en påtaglig risk att han går under jorden eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Regeringsrätten (2004-11-25, Billum, Wennerström, Almgren, Nord, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner inte skäl att upphäva förvarsbeslutet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att förvarsbeslutet skall bestå. (fd II 2004-11-10, Perttu)

*REGI

*INST