RH 1995:161

Gärning: E.Å. har den 27 februari 1994 omkring kl 00.40 fört terrängskoter i Ytterhogdal, Härjedalens kommun, efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgått till 1,34 promille.

Yrkande i hovrätten: böter eller, i andra hand, villkorlig dom.

Rubricering: grovt rattfylleri (4 a § trafikbrottslagen).

Skäl: När det gäller huruvida rattfylleribrottet skall rubriceras som grovt måste hänsyn tas till samtliga omständigheter vid brottet. Enligt 4 a § trafikbrottslagen skall särskilt beaktas bl.a. om föraren haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i hans blod och om framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Även om alkoholkoncentrationen uppgått till nämnda gränsvärde kan brottet vara att hänföra till normalgraden av rattfylleri, exempelvis om faran för medtrafikanter varit ringa med hänsyn till fordonets beskaffenhet och trafiksituationen. I praxis bedöms förande av moped normalt som rattfylleri även om förarens alkoholkoncentration i kroppen uppgått till det gränsvärde som anges i 4 a § trafikbrottslagen (se NJA 1995 s. 232). - Alkoholkoncentrationen i E.Å:s blod har efter färden uppgått till minst 1,34 promille. Han har kört terrängskotern nattetid med en hastighet av omkring 60 km/tim ungefär sex och en halv kilometer längs en preparerad skoterled. Det har inte förekommit någon mötande trafik. Han har under en del av färden haft en passagerare. Såvitt framkommit i målet har E.Å. inte framfört skotern på något anmärkningsvärt sätt och har inte haft för avsikt att köra på mer trafikerade vägar. E.Å:s färd har ägt rum med en terrängskoter som haft en motoreffekt av ungefär 60 hästkrafter. Framförandet i alkoholpåverkat tillstånd av ett sådant fordon på en därför avsedd led kan typiskt sett inte anses lika trafikfarligt som framförandet av en personbil på allmän väg men kan å andra sidan inte heller jämställas med mopedkörning vid bedömningen av trafikfaran. På grund härav och med beaktande av den alkoholhalt E.Å. haft i blodet efter körningen samt av övriga vid körningen föreliggande omständigheter bör rattfylleriet bedömas som grovt.

Påföljd: villkorlig dom jämte 120 dagsböter.

Skäl: Grovt rattfylleri är ett brott av sådan art att påföljden anses normalt böra bestämmas till fängelse, om inte särskilda skäl, hänförliga till gärningsmannens person, föranleder annat. I förevarande fall bör dock beaktas att den körning i alkoholpåverkat tillstånd som E.Å. gjort sig skyldig till, trots att den av hovrätten bedömts som grovt rattfylleri, likväl inneburit en mindre trafikfara än motsvarande körning på allmän bilväg. Vidare bör beaktas vad som enligt det följande framkommit om E.Å:s personliga förhållanden - E.Å. är sammanboende och har ett barn. Han är såvitt känt tidigare ostraffad och några missbruksproblem har inte framkommit. Det saknas därför anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Det förhållandet att hans bäste kamrat avled vid den körning för vilken han nu åtalats har inneburit betydande psykiska påfrestningar för honom. Han är lastbilschaufför och hans körkort återkallades under ett år på grund av det inträffade. Körkortsåterkallelsen medförde att han under denna tid inte kunde utöva sitt yrke och därför gick miste om avsevärda inkomster, motsvarande mellan hälften och två tredjedelar av sina förutvarande inkomster. På grund av det anförda finner hovrätten att E.Å. för det brott han gjort sig skyldig till bör ådömas villkorlig dom jämte ett kännbart bötesstraff.