FFFS 2007:24
Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
1
Finansinspektionens föreskrifter
om försäkringstekniska grunder;
beslutade den 12 november 2007.
Finansinspektionen föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (2007:721)
med bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om försäk-
ringstekniska grunder.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid beräkning av kapitalvärde enligt 3 § lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
2 § Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka antaganden som ska användas
vid beräkningen av kapitalvärdet när det gäller
1. ränta,
2. avkastningsskatt,
3. dödlighet,
4. sjuklighet, samt
5. säkerhet och driftskostnader.
Definitioner
3 § I dessa föreskrifter betyder tjänstepensionsförsäkring detsamma som i 58 kap.
7 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Försäkringstekniska grunder
4 § Kapitalvärdet ska beräknas med ledning av de försäkringstekniska grunder
som anges i bilagan.
Trots första stycket får kapitalvärdet beräknas med ledning av sådana antaganden
som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom en tjänstepen-
sionsförsäkring, om en sådan beräkning inte leder till ett värde som är lägre än det
lägsta värde som följer av antagandena i bilagan.
__________________________
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den
31 december 2007.
FFFS 2007:24
Utkom från trycket
den 16 november 2007
FFFS 2007:24
3
Bilaga
Försäkringstekniska grunder
Antagande om ränta
Antagande om ränta uttrycks som en räntefot i procent före eventuellt avdrag för
avkastningsskatt.
Finansinspektionen beräknar och fastställer räntefoten varje år. Uppgift om denna
räntefot publiceras på Finansinspektionens webbplats, fi.se, efter utgången av
september månad varje år.
Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som inte innebär utfästelse
om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på nominella statsobliga-
tioner.
Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som innebär utfästelse om
framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på realränteobligationer och
nominella marknadsräntor för statsskuldväxlar som reducerats med beaktande av
utvecklingen av konsumentprisindex.
Räntefoten beräknas på följande sätt
Underlag för att beräkna räntefoten består av nollkupongsräntor, som beräknats vid
varje månadsskifte. Med nollkupongsränta avses lång marknadsränta för statsobli-
gationer med tillägg för värdet av framtida kupongräntor.
Räntefoten r utgör ett medeltal av nollkupongsräntorna under de senaste tolv måna-
derna. Följande formel används vid beräkningen:
12
12
½
11
...
1
0
½
r
r
r
r
r
+
+
+
+
=
där värdet r
12
avser den nollkupongsränta som gäller den 30 september och värdet
j
r
är motsvarande ränta vid månadsskiftet 12 – j månader tidigare, där j =
0,1,2,…,11.
Räntefoten avrundas till närmaste tiondels procent.
Trots det som anges ovan får en arbetsgivare tillämpa det antagande om ränta som
används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäk-
ring, om en sådan beräkning inte leder till ett lägre värde än det som följer av anta-
gandet ovan.
Antagande om avdrag för avkastningsskatt
Är arbetsgivaren skyldig att betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel, ska räntefoten reduceras med ett avdrag för av-
kastningsskatt.
Finansinspektionen beräknar och fastställer avdraget varje år och meddelar det på
fi.se, efter utgången av september månad varje år.
FFFS 2007:24
4
Avdraget beräknas på följande sätt
Beräknad räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäk-
ring eller indexuppräkning, multipliceras med aktuell skattesats för tjänstepen-
sionsförsäkring enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och avrundas därefter till
närmaste tiondels procent. Sådan beräknad belastning dras därefter av från ränte-
foten för såväl åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller
indexuppräkning som för åtaganden som inte gör det.
Tillämpar arbetsgivaren det antagande om ränta som används vid beräkning av
premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, ska avdrag för avkast-
ningsskatt ske på ett likartat sätt som vid en sådan premieberäkning.
Antagande om dödlighet för ålderspension
Dödlighetsintensiteten µ
x
per år vid åldern x år antas vara given av följande
formler.1
⎩
⎨
⎧
>
−
⋅
+
≤
⋅
+
=
w
x
w
x
k
w
w
x
cx
e
b
a
x
för
)
(
för
μ
μ
där
w = 97 och k = 0,003.
Parametrarna a, b och c beror av kön och födelseår enligt följande tabeller:
Kvinna
Födelseår
–1919
192y 193y 194y 195y 196y 197y 1980–
103a 3,1 2,7 2,1 1,4 1,1 1,1 1,1 1,0
106b
2,058 1,374 0,977 1,129 0,879 0,411 0,129 0,092
c
0,124 0,128 0,130 0,127 0,129 0,137 0,150 0,154
Man
Födelseår
–1919
192y 193y 194y 195y 196y 197y 1980–
103a 3,4 3,4 2,5 1,7 1,5 1,3 1,1 1,0
106b
24,12 11,65 5,385 3,094 1,159 0,457 0,147 0,051
c
0,100 0,108 0,115 0,120 0,130 0,140 0,152 0,163
där y = 0, 1,…,9.
1 Så kallad Makehammodell med korrektion i höga åldrar. Överlevelsefunktionen l
x
i denna modell
ges av följande formel:
⎩
⎨
⎧
>
−
⋅
+
−
⋅
+
−
≤
−
⋅
+
=
−
w
x
w
x
k
w
x
w
w
l
w
x
cx
e
c
b
ax
x
l
för
2
)
(
)
2
/
(
)
(
)
log(
för
)
1
(
)
/
(
)
log(
μ
FFFS 2007:24
5
Antagande för efterlevandepension
Kapitalvärde för efterlevandepension beräknas under den tid då arbetstagaren får
ålderspension och i de fall det kan finnas efterlevande med rätt till efterlevande-
pension vid dödsfall, samt från och med den tidpunkt då arbetstagaren har avlidit
och det finns efterlevande med rätt till efterlevandepension.
När det gäller efterlevandepension tillämpas samma antaganden om dödlighet som
vid ålderspension.
Är familjeförhållandena kända i det enskilda fallet, ska de beaktas vid beräkningen.
Om familjeförhållandena inte är kända men det kan finnas en framtida rätt till
efterlevandepension, antas åldersskillnaden mellan man och kvinna vara fyra år,
där mannen antas vara äldst.
Sannolikheten g(x) att ha vuxen efterlevande förmånstagare antas vara
4
)
54
(
0000009
,
0
94
,
0
)
(
−
⋅
−
⋅
=
x
e
x
g
Förmånstagares civilstånd antas vara oförändrat efter den försäkrades dödsfall.
Kapitalvärde för efterlevandepension som inte är under utbetalning före den tid då
arbetstagaren får ålderspension, sätts till 0 (noll).
Det antas att efterlevande barn kommer att uppnå slutåldern, om denna är bestämd.
Antagande om sjuklighet för sjukpension
För en arbetsoförmögen arbetstagare som är x år vid början av ersättningstiden för
sjukpension, antas sannolikheten för att kvarstå som ersättningsberättigad t år
senare vara
[
]
[
]
[
]
t
x
f
t
x
f
t
x
f
3
,
2
10
)
(
044
,
0
36
,
0
4
,
0
10
)
(
056
,
0
11
,
0
015
,
0
10
)
(
1
,
0
53
,
0
−
⋅
⋅
−
+
−
⋅
⋅
−
+
−
⋅
⋅
+
där
8
,
48
06
,
0
10
000525
,
0
001
,
0
10
3
,
42
)
(
−
⋅
+
⋅
=
x
x
x
f
Med durationen t år ovan, avses den tid då arbetstagaren kvarstår som sjuk efter en
karenstid på 90 dagar.
Den faktiska graden av arbetsoförmåga i det enskilda fallet ska beaktas.
Om utgående sjukpension ska reduceras med samtidigt utgående motsvarande för-
måner från den allmänna försäkringen, ska det antas att dessa börjar betalas ut
15 månader efter det att rätten till sjukpension har inträtt.
Kapitalvärde för sjukpension som inte är under utbetalning sätts till 0 (noll).
FFFS 2007:24
6
Säkerhets- och driftskostnadsbelastning
Vid beräkning av kapitalvärde belastas för säkerhet och driftskostnader dels genom
att den ränteintensitet som svarar mot antagandet om räntefot efter avdrag för av-
kastningsskatt sänks, dels genom att beräknat kapitalvärde ökas, enligt följande
tabell:
Ålders-
och
efterlevandepension
Sjukpension
Sänkning av
ränteintensitet
0,002 0,003
Ökning av
kapitalvärde
5 %
10 %