Förordningsmotiv för förordning om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning

Förordningsmotiv

Förordning om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning

Utfärdad den 28 april 2022

Regeringen föreskriver att 2 kap. 2 §, 7 kap. 7 § och rubriken närmast före 7 kap. 7 § förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning ska ha följande lydelse.

2 kap.

2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. varje kurs som ingår i ämnet, 3. det centrala innehållet för varje kurs, 4. antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och 5. betygskriterierna för varje kurs.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

7 kap.

Betygskriterier

7 § I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2022 (regeringens förordningsmotiv 2022:4).

På regeringens vägnar

LINA AXELSSON KIHLBLOM

Eva Lenberg

(Utbildningsdepartementet)

2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan

Ämnesplaner

2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. varje kurs som ingår i ämnet, 3. det centrala innehållet för varje kurs, 4. antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och 5. betygskriterierna för varje kurs. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidare-

utbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesplaner.

I andra stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Dessutom görs redaktionella ändringar i stycket.

Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för Statens skolverk att meddela föreskrifter om vissa ämnesplaner. Ändringen innebär att ordet ”ytterligare” läggs till. Därigenom förtydligas att Skolverket får meddela föreskrifter utöver de föreskrifter om ämnesplaner som finns i förordningen.

7 kap. Betyg

Betygskriterier

7 § I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för betygen A–E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive

betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning.

I första stycket, som är nytt, görs en hänvisning till en paragraf i skollagen som rör betygssättning.

I det nuvarande första stycket, som blir andra stycket, görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.

I nuvarande andra stycket, som blir tredje stycket, görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Vidare görs ändringar av vad som krävs för att betygsstegen A–D ska vara uppfyllda till följd av den nya principen för betygssättning som anges i den paragraf i skollagen som det hänvisas till i första stycket. Betygskriterierna för betygsstegen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Betygen B och D förhåller sig till betygsstegen A, C och E. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C och kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Att kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C innebär inte att elevens kunskaper i alla delar som lägst 3

behöver motsvara beskrivningarna i betygskriterierna för C för att eleven ska kunna få ett B i betyg. Eleven kan i någon eller några delar uppvisa en lägre kunskapsnivå än C som vägs upp mot högre kunskapsnivåer i andra delar (jfr prop. 2021/22:36 s. 58 och 59). Detta följer av bestämmelserna i 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) där det framgår att läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, men att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Den sammantagna bedömningen av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper görs alltså för samtliga betyg från och med A till och med D, dvs. även för betygen B och D.