Skollag (2010:800)
- Departement
- Utbildningsdepartementet
- Utfärdad
- 2010-06-23
- Ändring införd
- SFS 2010:800 i lydelse enligt SFS 2023:393
- Ikraft
- 2010-08-01
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2023-06-16
1 kap. Inledande bestämmelser
- övg. best. SFS 2022:1088 2 p
- 1 kap. 12 § 2 st 1 p
- 9 § 1 st 5 p Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service
- 2 § 1 st 1 p Lag (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter
- 2 § 2 st 1 p Lag (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter
Ändrad: SFS 2015:482 (Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning), 2020:446 (Komvux för stärkt kompetensförsörjning), 2020:605 (Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning), 2022:1088 (Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning)
Skolväsendet
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap.2-6 §§.
Skolväsendet omfattar skolformerna
- förskola,
- förskoleklass,
- grundskola,
- grundsärskola,
- specialskola,
- sameskola,
- gymnasieskola,
- gymnasiesärskola, och
- kommunal vuxenutbildning.
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Lag (2020:446).
- HFD 2014:47:Internatverksamheten vid en riksinternatskola har ansetts tillhöra Skolinspektionens tillsynsområde.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§.
Skolväsendet omfattar skolformerna
- förskola,
- förskoleklass,
- grundskola,
- anpassad grundskola,
- specialskola,
- sameskola,
- gymnasieskola,
- anpassad gymnasieskola, och
- kommunal vuxenutbildning.
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Lag (2022:1315).
Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet
2 §
I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt.
Definitioner
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
3 §
I denna lag avses med
- distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,
- elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,
- fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,
- fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
- fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,
- fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,
- förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,
- konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,
- konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,
- lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,
- skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,
- undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och
- utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. Lag (2022:1088).
Prop. 2019/20:127: Paragrafen innehåller definitioner av vissa grundläggande begrepp i skollagen.
Strecksatsen med definitionen av distansundervisning är ny.
Med distansundervisning avses sådan undervisning som är interaktiv och som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik ...
Prop. 2014/15:44: Paragrafen innehåller definitioner av vissa grundläggande begrepp i lagen.
Prop. 2016/17:156: – fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid
– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
3 § I denna lag avses med
- distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,
- elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,
- fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,
- fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
- fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,
- fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,
- förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,
- konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,
- konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,
- lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,
- skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,
- undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och
- utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. Lag (2022:1315).
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 §
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
- AD 2018 nr 19:Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.
Utformningen av utbildningen
5 §
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
5 a §
Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet.
Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund.
Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. Lag (2017:1112).
Prop. 2017/18:17: bildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet partier begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund. Om ett begränsat antal politiska partier har bjuditis in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska ...
6 §
Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.
7 §
Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Lag (2022:1088).
7 a §
Om huvudmannen för en fristående skola, en fristående förskola eller ett fristående fritidshem har fått godkännande att bedriva utbildningen med konfessionell inriktning, får andra aktiviteter i utbildningen än undervisningen ha en sådan inriktning, med de begränsningar som följer av 7 b och 7 c §§. Lag (2022:1088).
7 b §
I en utbildning med konfessionell inriktning får undantag från det som anges i 5 § tredje stycket om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enbart göras för konfessionella inslag.
Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt. Huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn eller elever är införstådda med detta.
Ett konfessionellt inslag ska avgränsas från andra aktiviteter i utbildningen. Om det i undantagsfall inte är möjligt att avgränsa ett konfessionellt inslag från en annan aktivitet i utbildningen utan att syftet med aktiviteten går förlorat, får det konfessionella inslaget ingå i aktiviteten. Om ett barn eller en elev inte vill delta i en aktivitet där ett konfessionellt inslag ingår ska barnet eller eleven erbjudas att ta del i en likvärdig aktivitet som inte innehåller sådana inslag. Lag (2022:1088).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
7 c §
Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.
Vid fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information ska lämnas till barnets vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare. Lag (2022:1088).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
7 c § Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.
Vid fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information ska lämnas till barnets vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare. Lag (2022:1315).
7 d §
Information enligt 7 c § ska innehålla uppgifter om
- vilka konfessionella inslag som kan förekomma och när de kan förekomma,
- vilken likvärdig aktivitet utan konfessionella inslag som erbjuds som ett alternativ till en aktivitet där sådana inslag ingår enligt 7 b § tredje stycket, och
- en påminnelse om att deltagande i konfessionella inslag är frivilligt enligt 7 b § andra stycket. Lag (2022:1088).
Lika tillgång till utbildning
8 §
Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).
Prop. 2013/14:198: Paragrafen reglerar i första stycket frågan om lika tillgång till utbildning. I andra stycket finns en upplysning om att det i diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter inom utbildningsområdet oavsett de diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringslagen, bl.a. ...
Likvärdig utbildning
9 §
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Särskild hänsyn till barnets bästa
10 §
I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Läroplan
11 §
För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan.
- AD 2018 nr 19:Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.
Lagens innehåll
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 §
Lagen är uppdelad i 31 kapitel.
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),
- barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),
- kvalitet och inflytande (4 kap.),
- trygghet och studiero (5 kap.),
- åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),
- skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
- förskolan (8 kap.),
- förskoleklassen (9 kap.),
- grundskolan (10 kap.),
- grundsärskolan (11 kap.),
- specialskolan (12 kap.),
- sameskolan (13 kap.),
- fritidshemmet (14 kap.),
- gymnasieskolan (15-17 a kap.),
- gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),
- kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
- fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),
- distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),
- entreprenad och samverkan (23 kap.),
- särskilda utbildningsformer (24 kap.),
- annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
- tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),
- behandling av personuppgifter (26 a kap.),
- Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),
- överklagande (28 kap.), och
- övriga bestämmelser (29 kap.). Lag (2020:605).
Prop. 2019/20:127: Paragrafen innehåller en förteckning över lagens innehåll.
Ändringen innebär att två nya kapitel, 21 kap. fjärrundervisning i vissa skolformer och 22 kap. distansundervisning i vissa skolformer, läggs till i uppräkningen. Paragrafen ändras därmed också på så sätt att det anges att lagen innehåller 31 kapitel i stället för 29.
Prop. 2017/18:218: Dessa är – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), – barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), – kvalitet och inflytande (4 kap.), – trygghet och studiero (5 kap.), – åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), – skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
– förskolan (8 kap.), – förskoleklassen (9 kap.), ...
Prop. 2013/14:188: – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), – barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), – kvalitet och inflytande (4 kap.), – trygghet och studiero (5 kap.), – åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), – skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), – förskolan (8 kap.), – förskoleklassen (9 kap.), – grundskolan (10 kap.), – grundsärskolan (11 kap.), – specialskolan (12 kap.), – sameskolan (13 kap.), – fritidshemmet (14 kap.), – gymnasieskolan (15–17 a ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 § Lagen är uppdelad i 31 kapitel.
Dessa är
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),
- barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),
- kvalitet och inflytande (4 kap.),
- trygghet och studiero (5 kap.),
- åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),
- skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
- förskolan (8 kap.),
- förskoleklassen (9 kap.),
- grundskolan (10 kap.),
- anpassade grundskolan (11 kap.),
- specialskolan (12 kap.),
- sameskolan (13 kap.),
- fritidshemmet (14 kap.),
- gymnasieskolan (15-17 a kap.),
- anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),
- kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
- fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),
- distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),
- entreprenad och samverkan (23 kap.),
- särskilda utbildningsformer (24 kap.),
- annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
- tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),
- behandling av personuppgifter (26 a kap.),
- Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),
- överklagande (28 kap.), och
- övriga bestämmelser (29 kap.). Lag (2022:1315).
2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning
- 26 kap. 3 § 1 st 5 p
- övg. best. SFS 2011:189 3 p, övg. best. SFS 2014:458 1 st, 29 kap. 21 § 3 st, 23 kap. 25 §, 26a kap. 4 §, 26 kap. 4 § 1 st 3 p, övg. best. SFS 2013:823 1 st, övg. best. SFS 2011:189 2 p, 24 kap. 8 § 2 st 1 p, 22 kap. 10 §, övg. best. SFS 2013:530 2 p, 26 kap. 14 §, 1 kap. 12 § 2 st 2 p, 24 kap. 9 § 2 st 1 p, 1 kap. 1 §, 26 kap. 3 § 1 st 4 p, 23 kap. 7 §, 21 kap. 11 §
- 3 § 1 st 2 p Bibliotekslag (2013:801)
- 1 § Förordning (1999:1421) om behörighetsbevis för lärare och förskollärare med utländsk utbildning
- 4 § Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan
Ändrad: SFS 2015:482 (Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning), 2019:947 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2020:446 (Komvux för stärkt kompetensförsörjning), 2011:189 (Legitimation för lärare och förskollärare), 2017:759 (En ny kommunallag), 2013:530 (Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.), 2014:458 (Vissa skollagsfrågor), 2018:1303 (Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas), 2013:823 (Vissa skolfrågor), 2014:417 (Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare), 2021:452 (Vissa insatser för ökad lärarkompetens), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning), 2022:1089 (Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning), 2022:1088 (Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning), 2023:393 (Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare)
Upphävd: SFS 2021:452 (Vissa insatser för ökad lärarkompetens)
Kapitlets innehåll
/Upphör att gälla U: 2025-01-01/
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- huvudmän inom skolväsendet (2–8 a §§),
- kommuners resursfördelning (8 b §),
- ledningen av utbildningen (9–12 §§),
- lärare och förskollärare (13–24 §§),
- elevhälsa (25–28 §§),
- studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),
- registerkontroll av personal (31–33 §§),
- kompetensutveckling (34 §), och
- lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). Lag (2018:608).
Prop. 2012/13:136: Ändringen är en följdändring med anledning av att 2 kap. 24 § upphävs.
Prop. 2013/14:148: Ändringen är en följdändring med anledning av att en ny paragraf, 8 a §, införs.
Prop. 2017/18:182: – huvudmän inom skolväsendet (2–8 a §§), – kommuners resursfördelning (8 b §), – huvudmäns ansvar i fråga om allsidig social sammansättning (8 c §), – ledningen av utbildningen (9–12 §§), – lärare och förskollärare (13–24 §§), – elevhälsa (25–28 §§), – studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§), – registerkontroll av personal (31–33 §§), – kompetensutveckling (34 §), och – lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).
I paragrafen ...
Prop. 2022/23:54: Paragrafen innehåller en förteckning över kapitlets innehåll.
Till följd av att det i kapitlet införs nya bestämmelser om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet (34 a–34 d §§) ändras den åttonde strecksatsen i förteckningen. Strecksatsen anger nu kompetensutveckling, men ändras till att ange nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling.
/Träder i kraft I: 2025-01-01/
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- huvudmän inom skolväsendet (2-8 a §§),
- kommuners resursfördelning (8 b §),
- ledningen av utbildningen (9-12 §§),
- lärare och förskollärare (13-24 §§),
- elevhälsa (25-28 §§),
- studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),
- registerkontroll av personal (31-33 §§),
- nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling (34-34 d §§), och
- lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). Lag (2023:393).
Huvudmän inom skolväsendet
Kommuner
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
2 §
Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.
I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.
För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2020:446).
- HFD 2012:62:En kommuns beslut att av arbetsmiljöskäl vägra en grundskoleelevs personliga assistenter att i skolan utföra assistansarbete åt eleven har inte ansetts olagligt. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.
I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.
För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2022:1315).
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
Samverkan mellan kommuner
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
2 a § Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även samverkan som sker på annan liknande grund anses som primärt samverkansavtal. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på samverkan med minst två kommuner med hänsyn till kommunernas geografiska placering. Sådana föreskrifter får ange vad som ska gälla i fråga om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för kommuner som omfattas av undantaget. Lag (2022:1089).
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
2 b § Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Bestämmelser om vilka utbildningar samverkansavtalet ska omfatta finns i 15 kap. 30 a § första stycket och 20 kap. 16 a § första stycket.
Bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkansavtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21, 22 och 23 §§. Lag (2022:1089).
Regioner
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
3 §
En region får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning i den utsträckning som anges i denna lag.
I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag.
För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2020:446).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
3 § En region får vara huvudman för gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning i den utsträckning som anges i denna lag.
I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag.
För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2022:1315).
Staten
4 §
Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.
Enskilda
/Upphör att gälla U: 2023-07-01/
5 §
Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.
Godkännande ska lämnas om den enskilde
- genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,
- har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
- i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.
För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.
Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. Lag (2022:1088).
Prop. 2017/18:159: Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att endast enskilda som är juridiska personer kan godkännas som huvudmän.
I tredje stycket görs en följdändring med anledning av att endast enskilda som är juridiska personer kan godkännas som huvudmän enligt första stycket.
Paragrafen har utformats i enlighet med ...
- HFD 2015:53:Ett beslut att under ett budgetår tillföra skolverksamhet och fritidshem som bedrivs i kommunal regi ytterligare resurser strider mot skollagen när fristående verksamheter får del av motsvarande bidrag först under påföljande budgetår. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
- 26 kap. 3 § 1 st 5 p, övg. best. SFS 2023:354 2N8 st, övg. best. SFS 2023:354 2N7 st, övg. best. SFS 2023:354 6 p
- 2 kap. 6 §, 2 kap. 5d §, 26 kap. 4 § 1 st 3 p, 26 kap. 9a §, 28 kap. 5 § 1 st 1 p, 2 kap. 5c §, 2 kap. 7 § 2 st, 28 kap. 2 § 1 st 1 p, 28 kap. 11 §, 26 kap. 3 § 1 st 4 p, övg. best. SFS 2020:446 6 p
- 8 § Förordning (1998:1234) om det statliga personadressregistret
- 2 § /Rubriken upphör att gälla U:2023-07-26/ Förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning /Rubriken träder i kraft I:2023-07-26/ Förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning
- 3 § 2 st Förordning (2010:2040) om försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
- 1 § 1 st 1 p Förordning (2009:1251) om betygsrätt för viss utbildning inom fordonsindustrin
- 2 § 1 st 2 p Förordning (2009:280) om statsbidrag för fortbildning av personal inom förskolan
- övg. best. SFS 2019:1266 2N7 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N12 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N9 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N10 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N8 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N5 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N11 st, övg. best. SFS 2019:1266 2N6 stGymnasieförordning (2010:2039)
- 3 § Förordning (2012:121) med särskilda bestämmelser om ansökan om godkännande som enskild huvudman för viss utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.
Godkännande ska lämnas om den enskilde
- genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,
- har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
- i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.
Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas.
För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.
Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. Lag (2022:1089).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem.
Godkännande ska lämnas om den enskilde
- genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,
- har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
- i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.
Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas.
För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.
Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. Lag (2022:1315).
5 a §
I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § andra stycket 1 sammantaget avse
- den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
- styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,
- bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och
- personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.
I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § tredje stycket avse de personer som anges i första stycket och den juridiska personen. Lag (2022:1088).
Prop. 2017/18:159: I paragrafen görs en följdändring med anledning av att godkännande enligt 5 § bara får lämnas om den enskilde är en juridisk person.
Prop. 2017/18:158: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.2.
Ändrad: SFS 2022:1088 (Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning)
5 b §
En sökande ska inte anses som lämplig enligt 5 § tredje stycket om det finns en risk för att barn eller elever i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för
- våld, tvång eller hot,
- diskriminering eller kränkande behandling, eller
- påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Lag (2022:1088).
Prop. 2017/18:158: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.
5 c §
En enskild som ansöker enligt 5 § om att bli godkänd som huvudman för en utbildning ska i sin ansökan ange om den sökta verksamheten ska ha en konfessionell inriktning. Den sökande behöver inte ange vilken konfessionell inriktning. Lag (2022:1088).
Prop. 2017/18:158: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.
5 d §
Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande enligt 2 kap. 5 §. Lag (2022:1088).
Prop. 2017/18:158: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
5 d § Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande enligt 5 §. Lag (2022:1089).
5 e §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
- villkor för godkännande enligt 5 § andra stycket 1 och 2 och tredje stycket, samt
- avgifter för ansökningar hos Statens skolinspektion enligt 5 d §. Lag (2022:1088).
6 §
För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller en region äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där att
- bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller regioner eller juridiska personer där en kommun eller en region genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande,
- samverkan mellan en kommun eller en region och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och
- det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. Lag (2019:947).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
6 a §
Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2018:1158).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
6 a § Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2022:1315).
6 b §
Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman senast en månad efter förändringen. Lag (2022:1088).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
7 §
Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för
- förskoleklass,
- grundskola,
- grundsärskola,
- gymnasieskola,
- gymnasiesärskola, eller
- fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.
Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
7 § Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för
- förskoleklass,
- grundskola,
- anpassad grundskola,
- gymnasieskola,
- anpassad gymnasieskola, eller
- fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Lag (2022:1315).
Huvudmannens ansvar för utbildningen
8 §
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.
Prop. 2017/18:14: Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper ...
- HFD 2012:62:En kommuns beslut att av arbetsmiljöskäl vägra en grundskoleelevs personliga assistenter att i skolan utföra assistansarbete åt eleven har inte ansetts olagligt. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Skolchef
8 a §
Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten. Lag (2018:608).
Prop. 2013/14:148: I paragrafen, som är ny, förtydligas att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
Paragrafen omfattar fördelning av resurser såväl till kommunernas egna verksamheter som till enskilda huvudmän. Det är alltså förutsättningarna och behoven som ska vara styrande vid resursfördelningen. Bestämmelsen reglerar inte närmare hur resurserna ska fördelas, men anger att det ska ske en resursfördelning ...
Prop. 2017/18:182: tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksam-
heten eller flera skolchefer för delar av verksamheten .
Paragrafen är ny och reglerar skolchefens roll.
Paragrafen innebär att en huvudman inom skolväsendet ...
Kommuners resursfördelning
8 b §
Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2018:608).
Ledningen av utbildningen
Rektor
9 §
Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor.
En ställföreträdare får utses för en rektor. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som har ansvaret för att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet.
Ändringarna i första, andra och tredje styckena innebär att titeln förskolechef ändras till rektor. Den som leder och samordnar det pedagogiska ...
10 §
Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.
Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Lag (2018:1303).
Prop. 2013/14:148: I paragrafen finns bestämmelser om rektorns och förskolechefens beslutanderätt och ansvar och om möjligheten för rektorn och förskolechefen att delegera sin beslutanderätt.
Tillägget i första stycket kompletterar bestämmelsen i 8 a § och innebär att det förtydligas att ansvaret för att resursfördelningen på enhetsnivå sker utifrån barnens och elevernas olika förutsättningar och behov ligger på rektorn och förskolechefen.
Paragrafen behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2013/14:148#S4" ...
Prop. 2017/18:194: Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.
Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rektorns och förskolechefens beslutanderätt och ...
Behörighetskrav för rektor
11 §
Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får anställas som rektor eller förskolechef.
Ändringen, som består i att ordet förskolechef tas bort, är en följd av att titeln förskolechef ändras till rektor.
Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.
Befattningsutbildning för rektorer
12 §
Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, inom fem år efter tillträdesdagen.
Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som
- tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
- den 15 mars 2010 var verksamma som rektorer eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, den 1 juli 2019 är verksamma som sådana rektorer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, inom fem år efter tillträdesdagen.
Lärare och förskollärare
Vilka som får undervisa i skolväsendet
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
13 §
Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan eller gymnasiesärskolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. Lag (2020:446).
Prop. 2012/13:187: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.
Paragrafen ...
Prop. 2010/11:20: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
- 2 kap. 22c §
- 2 kap. 17 § 2 st, 2 kap. 17 §, övg. best. SFS 2011:189 3 p, 2 kap. 14 §, övg. best. SFS 2013:823 1 st, 21 kap. 3 § 1 st 1 p, 2 kap. 18 §, 22 kap. 10 §, 2 kap. 1 § 1 st 4 p, 2 kap. 22b §, 23 kap. 7 §, 21 kap. 11 §
- 22 § Förordning (2011:7) om dansarutbildning
- 2 §, 2 § 2 st Förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning
- 9 kap. 18 § 1 st 2 p Skolförordning (2011:185)
- övg. best. SFS 2011:326 3N18 stFörordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
- 5 kap. 21a § Gymnasieförordning (2010:2039)
- 2 §, 2 § 2 st Förordning (2021:454) om försöksverksamhet med anställning under viss utbildning i svenska som andraspråk
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
13 § Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i anpassade grundskolan, specialskolan eller anpassade gymnasieskolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Lag (2022:1315).
14 §
Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.
15 §
En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.
Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket1–3.Lag (2013:823).
Prop. 2012/13:187: Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1–3.
Av paragrafen framgår att legitimerade lärare och förskollärare samt vissa andra lärare har ett individuellt ansvar för den undervisning de bedriver.
Av andra stycket framgår vilka andra lärare än de som har legitimation som ...
Prop. 2010/11:20: Detsamma gäller den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1—3.
16 §
Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legitimerad.
Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket eller en ny ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet som följer av en examen som anges i första stycket, om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet.
Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen. Lag (2014:417).
Prop. 2012/13:187: 2. med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen, och
3. i övrigt är lämplig att bedriva undervisning. Introduktionsperioden enligt första stycket 2 ska i stället vara en termin eller motsvarande på heltid om läraren
Prop. 2012/13:136: Andra stycket är nytt. Det innebär att tiden för den introduktionsperiod som krävs för legitimation enligt första stycket 2 halveras för lärare som uppfyller vissa i två punkter angivna krav.
Enligt första punkten krävs att läraren har en examen på forskarnivå eller motsvarande utländsk examen. Begreppet ”forskarnivå” förekommer i <a href="https://lagen.nu/1992:1434#K1P10a" ...
Prop. 2013/14:220: Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legitimerad.
Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket eller en ny ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet ...
Prop. 2010/11:20: 2. med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen, och
3. i övrigt är lämplig att bedriva undervisning. Skolverket ska efter ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med ytterligare behörighet, om han eller hon med tillfredsställande resultat gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning.
- övg. best. SFS 2013:823 1 st, 28 kap. 3 § 1 st 2 p, 28 kap. 3 § 1 st 3 p, övg. best. SFS 2011:189 6 p, 27 kap. 4 § 3 st
- 3 § 1 st 1 p, 4 § 1 st 1 p Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare
- övg. best. SFS 2011:326 9 pFörordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
- 17 §, 7 §, 9 §, 18 §, 5 §, 1 § 1 st 2 p, 14 §, 4 §, 1 § 1 st 1 p Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen
- 5 § 1 st 1 p, 6 § 1 st 1 p Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare
- 6 § 1 st 1 p Förordning (2011:268) om lärar- och förskollärarregister
- 1 § Förordning (2011:278) om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål
- 5 § 1 st 2 p Förordning (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet
16 a §
Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare. Lag (2011:189).
16 b §
Regeringen får meddela föreskrifter om att legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av anställning. En sådan legitimation får kompletteras med behörighet enligt 16 § tredje stycket.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation och komplettering av legitimation. Lag (2014:417).
Prop. 2012/13:187: Regeringen får meddela föreskrifter om att legitimation får meddelas trots att kraven i 16 § första eller andra stycket inte är uppfyllda när det gäller lärare eller förskollärare med lång erfarenhet av undervisning i skolväsendet, lärare som bedriver undervisning i dans, teater eller rörelse och drama samt lärare som genom en behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av anställning. En sådan legitimation får kompletteras med behörighet enligt 16 § tredje stycket.
...
Prop. 2012/13:136: Ändringen i andra stycket är en följd av att Skolverket, genom upphävandet av 2 kap. 24 §, inte längre ska pröva om en lärare eller förskollärare ska utnämnas till lektor.
I förhållande till lagförslaget i lagrådsremissen har redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.
Paragrafen behandlas i avsnitt 4.4 och 4.5. ...
Prop. 2013/14:220: Regeringen får meddela föreskrifter om att legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av anställning. En sådan legitimation får kompletteras med behörighet enligt 16 § tredje stycket.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation och komplettering av legitimation.
Paragrafen innehåller ...
Prop. 2010/11:20: Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation, komplettering av legitimation och utnämning till lektor.
17 §
Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva
- annan undervisning på ett visst främmande språk än språkundervisning om de har
- en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen, och
- kompetens att undervisa på det främmande språket,
- undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med viss särskild pedagogisk inriktning, och
- viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.
Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med viss särskild pedagogisk inriktning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk första stycket 1 gäller, vilka särskilda pedagogiska inriktningar första stycket 2 och andra stycket gäller och vilken undervisning första stycket 3 gäller samt om vilka krav på lämplighet och kompetens som ska gälla för lärare som bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 3.Lag (2021:452).
Prop. 2012/13:187: Lärare som avses i första stycket 1 ska för att få undervisa ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på det främmande språket.
Lärare som avses i första stycket 3 ska för att få undervisa ha en svensk eller utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ...
Prop. 2010/11:20: 2. undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.
Lärare som avses i första stycket 1 ska för att få undervisa ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på det främmande språket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk och särskilda pedagogiska inriktningar som avses.
Prop. 2013/14:148: Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att den som inte är legitimerad och behörig enligt 13 § ändå får bedriva viss undervisning. Paragrafen har utformats på ett annorlunda sätt än tidigare för att den ska vara mer lättillgänglig. De olika delarna av bestämmelsen ska läsas för sig. Undantagen från 13 § framgår av vart och ett av styckena och av var och en av punkterna i första stycket.
I första stycket anges tre fall där en lärare får bedriva undervisning trots ...
Prop. 2017/18:194: 2. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med särskild pedagogisk inriktning.
Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk som avses i första stycket 1 och vilka särskilda peda-
gogiska inriktningar som avses i första ...
Prop. 2020/21:152: 2. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med viss särskild pedagogisk inriktning, och
3. viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.
Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med viss särskild pedagogisk inriktning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ...
- övg. best. SFS 2014:458 1 st, övg. best. SFS 2013:823 1 st, övg. best. SFS 2011:189 2 p, 2 kap. 15 § 2 st, 2 kap. 20 § 4 st
- 7 kap. 4 § 1 st 3 p Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
- 6 kap. 5 § 1 st 2 p Skolförordning (2011:185)
- 1 kap. 3 §, 1 kap. 4 § Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
- 8 kap. 1c § 1 st 3 p Gymnasieförordning (2010:2039)
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
18 §
Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska
- vara lämplig att bedriva undervisningen, och
- i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.
En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser
- modersmål,
- ett yrkesämne i
- gymnasieskolan,
- gymnasiesärskolan,
- kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
- kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå, eller
- individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Lag (2020:446).
Prop. 2010/11:20: 2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.
En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska
- vara lämplig att bedriva undervisningen, och
- i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.
En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser
- modersmål,
- ett yrkesämne i
- gymnasieskolan,
- anpassade gymnasieskolan,
- kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
- kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller
- individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:1315).
19 §
Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta.
Anställning av lärare och förskollärare
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
20 §
Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.
Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i
- modersmål,
- ett yrkesämne i
- gymnasieskolan,
- gymnasiesärskolan,
- kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
- kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå, eller
- individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.
Det som anges i andra stycket gäller bara om
- det saknas sökande som har legitimation,
- den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och
- det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.
Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Lag (2020:446).
Prop. 2012/13:187: Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
Prop. 2017/18:14: Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
Prop. 2010/11:20: Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
Prop. 2013/14:148: I paragrafen behandlas vilka personer som får anställas som lärare eller förskollärare utan tidsbegränsning.
Av tredje stycket framgår att den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. De ändringar i 17 § som föreslås i denna proposition innebär att förskollärare som saknar legitimation och behörighet får bedriva undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Ändringen i tredje ...
- AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
20 § Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.
Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i
- modersmål,
- ett yrkesämne i
- gymnasieskolan,
- anpassade gymnasieskolan,
- kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
- kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller
- individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.
Det som anges i andra stycket gäller bara om
- det saknas sökande som har legitimation,
- den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och
- det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.
Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Lag (2022:1315).
21 §
I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervisning
- enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,
- inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år,
- inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 c § får anställas för högst tre år.
I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, och i fall som avses i första stycket 3 högst fyra år, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:452).
Prop. 2015/16:23: 2. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år. I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsbegränsning av anställningsavtal som gäller utöver bestämmelserna om visstidsanställning i lagen (1982:80) om anställningsskydd. I inledningen av bestämmelsen har ...
Prop. 2020/21:152: 3. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 c § får anställas för högst tre år.
I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, och i fall som avses i första stycket 3 högst fyra år, om det finns särskilda skäl.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsbegränsning av anställningsavtal som gäller utöver bestämmelserna om visstidsanställning i lagen om anställningsskydd. ...
- AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.
22 §
Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.
Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor. Lag (2013:530).
Prop. 2012/13:136: Första stycket har kompletterats med en andra mening om att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Bestämmelsen skapar inga rättigheter för enskilda och är inte rättsligt förpliktande för skolhuvudmännen. Ett sådant målsättningsstadgande innebär dock ett åliggande för skolhuvudmännen att positivt verka för att uppnå målsättningen, dvs. att inrätta karriärsteg för lärare.
Andra stycket är nytt och innehåller en s.k. ...
Introduktionsperiod
22 a §
En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.
Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket. Lag (2014:417).
Prop. 2013/14:220: En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.
Första stycket gäller inte ...
Försöksverksamhet
22 b §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som
- ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare,
- har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och
- genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena. Lag (2016:15).
Prop. 2015/16:23: 1. ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare,
2. har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och
3. genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena.
Paragrafen, som är ...
22 c §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska bedriva undervisning som lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning. Lag (2021:452).
Prop. 2020/21:152: undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska bedriva undervisning som lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning.
Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen ...
Varning och återkallelse av legitimation
23 §
Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon
- varit oskicklig i sin yrkesutövning,
- i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller
- på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning.
Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade
- har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,
- i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,
- på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
- på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,
- inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller
- begär att legitimationen ska återkallas.
Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.
Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens§ skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse. Lag (2011:189).
Prop. 2010/11:20: 2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller
3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning. Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade
- HFD 2019:8:En legitimerad lärare kan meddelas varning på grund av ett agerande som har skett utanför lärarrollen. För att varning ska meddelas på grund av en enstaka händelse krävs att det är fråga om ett klandervärt agerande av allvarligt slag.
24 §
Om ansvarsnämnden eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar att återkalla en legitimation, ska ansvarsnämnden besluta att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i Schweiz om beslutet eller domen. Myndigheterna ska underrättas senast tre dagar efter den dag då det beslut eller den dom som underrättelsen avser har meddelats. Om detta beslut eller denna dom senare upphör att gälla, ska ansvarsnämnden utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz.
Underrättelser enligt första stycket ska ske via informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Lag (2016:151).
Prop. 2010/11:20: 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare visat pedagogisk skicklighet.
Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad förskollärare ska benämnas lektor, om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans ...
Elevhälsa
Elevhälsans omfattning
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
25 §
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315).
26 §
En huvudman för kommunal vuxenutbildning får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §. Lag (2020:446).
Hälsobesök
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
27 §
Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.
Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.
Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
27 § Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.
Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.
Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Lag (2022:1315).
Enkla sjukvårdsinsatser
Studie- och yrkesvägledning
Tillgång
29 §
Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.
Behörighet
30 §
För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.
Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.
Registerkontroll av personal
Skyldighet att visa upp registerutdrag
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
31 §
Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas.
Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som
- erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,
- under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller
- genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.
Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Lag (2021:452).
Prop. 2020/21:152: 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,
2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
31 § Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas.
Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som
- erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,
- under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller
- genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.
Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Lag (2022:1315).
32 §
En kontroll av ett registerutdrag enligt 31 § ska dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Anteckningen ska göras av den inom verksamheten som beslutar om att anställa, anlita eller ta emot någon. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras. Lag (2021:452).
Prop. 2020/21:152: anteckning om att utdraget har visats upp. Anteckningen ska göras av den inom verksamheten som beslutar om att anställa, anlita eller ta emot någon. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras.
Paragrafen är ny och innebär att registerkontrollen ska dokumenteras genom att en anteckning görs om att registerutdraget har visats upp och att det är den enda dokumentation som får göras om kontrollen. Det får således inte föras några anteckningar ...
Undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag
33 §
Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon har visat upp ett registerutdrag. Lag (2021:452).
/Rubriken upphör att gälla U:2025-01-01/ Kompetensutveckling
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/ Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling
Prop. 2020/21:152: eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon har visat upp ett registerutdrag.
Paragrafen innehåller ett undantag från kravet på registerkontroll.
I paragrafen återfinns bestämmelsen i nuvarande 32 § med den ...
/Upphör att gälla U: 2025-01-01/
34 §
Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.
Huvudmannen ska se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Lag (2021:452).
Prop. 2020/21:152: Huvudmannen ska se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.
Paragrafen reglerar huvudmannens skyldighet att se till att personalen vid huvudmannens förskole- och skolenheter ges möjlighet till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller skolväsendet. Bestämmelserna omfattar såväl offentliga som enskilda huvudmän och ...
Prop. 2022/23:54: rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.
Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
/Träder i kraft I: 2025-01-01/
34 § Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.
Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla
- kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå, och
- andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.
Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Lag (2023:393).
34 a /Träder i kraft I:2025-01-01/ § Huvudmannen ska se till att
- all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och
- personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.
Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Lag (2023:393).
/Träder i kraft I: 2025-01-01/
34 b § Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Lag (2023:393).
/Träder i kraft I: 2025-01-01/
34 c § Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft. Lag (2023:393).
/Träder i kraft I: 2025-01-01/
34 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet. Lag (2023:393).
Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek
35 §
För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
36 §
Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
36 § Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Lag (2022:1315).
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen
- 11 kap. 30a § 2 st, 10 kap. 31a § 2 st, övg. best. SFS 2022:1315 1 st, 5 kap. 4a § 1 st 2 p
- övg. best. SFS 2018:1303 1 st, övg. best. SFS 2018:749 1 p, 20 kap. 45 § 2 st, 15 kap. 21 §, 10 kap. 23 § 3 st, 20 kap. 43 §, 11 kap. 18 §, 5 kap. 13 § 2 st, 18 kap. 21 §, 12 kap. 14 § 3 st, 11 kap. 34 § 2 st, 12 kap. 14 §, 20 kap. 34 §, 10 kap. 14 §, 13 kap. 15 §, 12 kap. 14 § 2 st, 9 kap. 17 § 2 st, 10 kap. 35 § 2 st, 12 kap. 23 § 2 st, 15 kap. 33 § 2 st, 1 kap. 12 § 2 st 3 p, 5 kap. 12 § 2 st
- 27 § Förordning (2011:7) om dansarutbildning
- 6 kap. 16 §, 5 kap. 15 § Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
- 5 kap. 3 § Skolförordning (2011:185)
- 17 § Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar
- 10 § Förordning (2009:1251) om betygsrätt för viss utbildning inom fordonsindustrin
- 5 §, 6 § Förordning (2012:488) om lokala kurser och betyg i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och viss annan utbildning
Ändrad: SFS 2014:456 (Tid för undervisning - lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram), 2018:1303 (Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas), 2017:1104 (Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala), 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser), 2015:246 (Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång), 2022:146 (Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning)
Upphävd: SFS 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser)
Kapitlets innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),
- information om barnets och elevens utveckling (3 §),
- garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4–4 b §§),
- stöd i form av extra anpassningar (5 §),
- särskilt stöd (6–12 §§),
- mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 i §§),
- överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer (12 j §), och
- allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§). Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:194: Genom att nya bestämmelser om anpassad timplan, individuell studieplan och förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet införs ändras paragrafen då bestämmelserna om mottagande och undervisning av nyanlända elever blir fler. I paragrafen görs också en följdändring på så vis att den i propositionen En gymnasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183) föreslagna 12 g § byter beteckning till 12 j §.
Prop. 2017/18:183: – tillämpningsområde (2 §), – barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §), – information om barnets och elevens utveckling (4 och 5 §§), – stöd i form av extra anpassningar (5 a §), – särskilt stöd (6–12 §§), – mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 f §§), – överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer (12 g §), och
– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).
I paragrafen anges innehållet i kapitlet. ...
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
2 §
Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2022:146).
Prop. 2017/18:18: Paragrafen innehåller en generell beskrivning av den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen. Paragrafen, som för närvarande betecknas 3 §, betecknas 2 §.
Prop. 2017/18:195: Paragrafen innehåller en generell beskrivning av den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen. Paragrafen, som för närvarande betecknas 3 §, betecknas 2 §.
Information om barnets och elevens utveckling
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
3 §
Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2018:1098).
Prop. 2013/14:148: I paragrafen anges den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen inom alla skolformer och fritidshemmet. Paragrafen innebär bl.a. att huvudmannens ambitioner måste vara högre än att eleverna når lägsta godtagbara kunskapsnivå. Vidare markeras att tillgängliga resurser inte bara får riktas mot de svagaste eleverna (se prop. 2009/10:165 s. 662).
Paragrafen ändras på så sätt att det i en ...
Prop. 2017/18:183: I paragrafen finns bestämmelser om barnens och elevernas lärande och personliga utveckling.
I paragrafen görs en ändring som innebär ett förtydligande av att bestämmelserna även gäller för elever som läser ämnesområden på individuella program i gymnasiesärskolan. Förtydligandet framgår av att begreppet kravnivåer har införts i paragrafen vid sidan av begreppet kunskapskrav. Ändringen har samband med den nya bestämmelsen i 18 kap. 26 a § som bl.a. innebär att det för ämnesområden ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
3 § Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2022:1315).
Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet
En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling
/Upphör att gälla U: 2024-07-01/
4 §
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i
- förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
- lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och
- lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.
Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Lag (2022:146).
Prop. 2017/18:18: Paragrafen är ny och beskriver det första ledet i åtgärdsgarantin i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med åtgärdsgarantin är bl.a. att tidigt identifiera elever som kan vara i behov av extra anpassningar enligt 5 § eller särskilt stöd enligt 6– 12 §§ samt att ge dem rätt utformat stöd.
Prop. 2017/18:195: Paragrafen är ny och beskriver det första ledet i garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är bl.a. att tidigt identifiera elever som kan vara i behov av extra anpassningar enligt 5 § eller särskilt stöd enligt 6–12 §§ samt att ge dem rätt utformat stöd.
Ändrad: SFS 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser), 2022:146 (Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning)
/Träder i kraft I: 2024-07-01/
4 § Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i
- förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
- lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och
- lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.
Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Lag (2022:1315).
Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens
4 a §
Ansvarig förskollärare eller lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid
- en särskild bedömning enligt 4 §,
- planering av stöd som anges i 5 § när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och
- uppföljning enligt 4 b §.
Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens. Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:18: Paragrafen är ny och föreskriver en skyldighet för ansvarig förskollärare eller lärare att vidta åtgärder inom ramen för åtgärdsgarantin i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Av 2 kap. 25 § första stycket skollagen följer att elevhälsan ska omfatta bl.a. specialpedagogiska insatser. Av sistnämnda paragrafs andra stycke framgår att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas ...
Prop. 2017/18:195: Paragrafen är ny och föreskriver att ansvarig förskollärare eller lärare ska vidta åtgärder inom ramen för garantin för tidiga stödinsatser i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Av 2 kap. 25 § första stycket skollagen följer att elevhälsan ska omfatta bl.a. specialpedagogiska insatser. Av sistnämnda paragrafs andra stycke framgår att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas ...
Uppföljning
/Upphör att gälla U: 2024-07-01/
4 b §
I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:18: Paragrafen är ny och reglerar skyldigheten att i vissa situationer följa upp stöd i form av extra anpassningar.
Prop. 2017/18:195: Paragrafen är ny och reglerar skyldigheten att i vissa situationer följa upp stöd i form av extra anpassningar.
/Träder i kraft I: 2024-07-01/
4 b § I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Lag (2022:1315).
Stöd i form av extra anpassningar
5 §
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet. Lag (2022:146).
Prop. 2017/18:18: Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Paragrafen, som för närvarande har beteckningen 5 a §, betecknas 5 §.
Prop. 2017/18:195: Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Paragrafen, som för närvarande har beteckningen 5 a §, betecknas 5 §.
Upphävd: SFS 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser)
Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
6 §
Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Lag (2015:246).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
6 § Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315).
Utredning
7 §
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första-tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.
Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. Lag (2022:724).
Prop. 2017/18:18: I första stycket har i uppräkningen av exempel ”ett nationellt kartläggningsmaterial” lagts till. För att tydliggöra paragrafens koppling till bestämmelserna om extra anpassning har det vidare gjorts en hänvisning till 5 §. I den förevarande paragrafen regleras skyldigheten att anmäla till rektorn om extra anpassningar inte har gett önskat resultat. Detta för att rektorn skyndsamt ska kunna utreda elevens behov av särskilt stöd. Av 7 § första stycket andra meningen följer att en sådan anmälan ...
Prop. 2017/18:195: I första stycket har ”ett nationellt kartläggningsmaterial” lagts till i uppräkningen av exempel. För att tydliggöra paragrafens koppling till bestämmelserna om extra anpassning har det vidare gjorts en hänvisning till 5 §. I den förevarande paragrafen regleras skyldigheten att anmäla till rektorn om extra anpassningar inte har gett önskat resultat. Detta för att rektorn skyndsamt ska kunna utreda elevens behov av särskilt stöd. Av 7 § första stycket andra meningen följer att en sådan anmälan ...
- HFD 2017:50:Det strider inte mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver s.k. resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.
Ändrad: SFS 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser), 2022:146 (Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper), 2022:724 (Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd)
Upphävd: SFS 2018:1098 (Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser)
Hur särskilt stöd får ges
8 §
Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:183: Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts ...
- HFD 2017:50:Det strider inte mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver s.k. resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.
Åtgärdsprogram
9 §
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges
- i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,
- i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller
- i form av anpassad studiegång enligt 12 §.
Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2020:605).
Prop. 2019/20:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärdsprogram för elever som ska ges särskilt stöd.
Av andra stycket framgår att det är rektorn som beslutar om ett åtgärdsprogram och att rektorn i vissa fall inte får överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Stycket ändras på så sätt att det anges att rektorn inte heller får överlåta sin beslutanderätt när det gäller beslut som innebär att en elev ska ges särskilt stöd i form av distansundervisning och annan undervisning enligt ...
Prop. 2017/18:195: Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärdsprogram för elever som ska ges särskilt stöd.
- HFD 2017:50:Det strider inte mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver s.k. resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.
Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
10 §
För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Lag (2022:146).
- HFD 2017:50:Det strider inte mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver s.k. resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
10 § För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Lag (2022:1315).
Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
11 §
Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.
- HFD 2017:50:Det strider inte mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver s.k. resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Lag (2022:1315).
Distansundervisning
11 a §
Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap., om kraven i 22 kap.5 eller 7 § är uppfyllda.
Ett beslut enligt första stycket får avse högst en termin åt gången. Lag (2020:605).
Prop. 2019/20:127: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap. som en form av särskilt stöd.
Av första stycket framgår att ett beslut om att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd får innebära att eleven får särskilt stöd i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap. Med annan undervisning avses fjärrundervisning eller närundervisning, se kommentaren till 22 kap. 2 § andra ...
Anpassad studiegång
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 §
Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Lag (2017:620).
- 3 kap. 7 § 6 st
- 11 kap. 9 § 1 st 2 p, 10 kap. 6 § 1 st 3 p, 3 kap. 6 §, 12 kap. 6 § 1 st 2 p, 3 kap. 9 § 2 st 3 p, 3 kap. 1 § 1 st 5 p, 3 kap. 7 § 4 st, 28 kap. 16 § 1 st 3 p
- 27 § Förordning (2011:7) om dansarutbildning
- 10 kap. 4 § 3 st, , , 5 kap. 3 §, , Skolförordning (2011:185)
- Skolförordning (2011:185)
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Lag (2022:1315).
Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever
Definition av nyanländ
12 a §
Med nyanländ avses i denna lag den som
- har varit bosatt utomlands,
- nu är bosatt i landet, och
- har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. Lag (2015:246).
Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 b §
Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka skolformer som bestämmelserna i 12 c–12 i §§ är tillämpliga.
Paragrafen ändras genom ett förtydligande om att bestämmelserna ska tillämpas i vissa skolformer om inte annat anges och genom att en hänvisning till de nya bestämmelserna i 12 g–12 i §§ läggs till.
Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3, <a href="https://lagen.nu/prop/2017/18:194#S4-4" ...
Ändrad: SFS 2018:1303 (Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning)
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 b § Bestämmelserna i 12 c-12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2022:1315).
Bedömning av en elevs kunskaper
12 c §
En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.
Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som
- har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller
- efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.
Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2015:246).
12 d §
En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §.
Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och h §§, upprättande av individuell studieplan enligt 12 g § och bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet enligt 12 i § samt vid övrig planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §.
Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och h §§, upprättande av individuell studieplan enligt 12 g § och bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet enligt 12 i § samt vid övrig planering av undervisningen och vid fördelning ...
Placering i årskurs och undervisningsgrupp
12 e §
En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c § andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.
Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Lag (2015:246).
Förberedelseklass
12 f §
Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.
En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till.
En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. Lag (2015:246).
Individuell studieplan
12 g §
För en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska en individuell studieplan upprättas senast inom två månader från mottagandet.
Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder.
Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder. Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper.
Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om att en individuell studieplan ska upprättas för vissa nyanlända ...
Prop. 2017/18:183: skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.
När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan till gymnasieskolan ...
Ändrad: SFS 2018:1303 (Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas)
Anpassad timplan
12 h §
Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, ska ges undervisning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad timplan), om
- rektorn efter att elevens kunskaper har bedömts enligt 12 c § eller senare, bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten eller motsvarande rätt till utbildning enligt 7 kap. 2 §, och
- eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.
En anpassad timplan ska utformas så att
- eleven ges undervisning i sådana ämnen och minst det antal ämnen som krävs för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan,
- ett av de ämnen som avses i 1 är idrott och hälsa, och
- eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skoltiden. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: 1. rektorn efter att elevens kunskaper har bedömts enligt 12 c § eller senare, bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten eller motsvarande rätt till utbildning enligt 7 kap. 2 §, och
2. eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.
Studiehandledning på modersmålet
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 i §
En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. Lag (2022:146).
Prop. 2017/18:194: Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.
Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om studiehandledning på modersmålet för vissa nyanlända elever.
Första stycket första meningen innebär att en nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller i specialskolan och som har blivit bedömd enligt 12 c §, ...
Ändrad: SFS 2022:146 (Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning)
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 i § En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. Lag (2022:1315).
Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 j §
När en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.
När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt. Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:195: Paragrafen innehåller bestämmelser om överlämnande av uppgifter om elever i vissa skolformer när de övergår från en skolform till en annan eller från en skolenhet till en annan skolenhet inom samma skolform.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 j § När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.
När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt. Lag (2022:1315).
Allmänna bestämmelser om betyg
Skolformer där betyg ges
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
13 §
I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. Lag (2020:446).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
13 § I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. Lag (2022:1315).
Rektorns ansvar
14 §
Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
14 a §
En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras.
En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.
Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2021:191).
Prop. 2020/21:58: Paragrafen är ny. Paragrafen, som delvis har utformats efter synpunkter från Lagrådet, innehåller bestämmelser som innebär att en rektor får besluta att betyg i viss utsträckning ska sättas utöver vad som i övrigt följer av skollagen.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
14 a § En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras.
En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.
Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2022:1315).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
14 b §
Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.
Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 4 i grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan eller i årskurs 5 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2021:191).
Prop. 2020/21:58: Paragrafen är ny. Paragrafen, som har införts efter synpunkter från Lagrådet, innehåller bestämmelser om vad som gäller om en rektor vill vidta åtgärder för att ett beslut om betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
14 b § Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.
Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 4 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 5 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2022:1315).
Information om grunderna för betygssättningen
15 §
Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen.
Beslut om betyg
16 §
Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.
Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som saknar legitimation. Lag (2013:823).
Prop. 2012/13:187: Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid ...
Prop. 2011/12:144: I paragrafen finns det bestämmelser om vem som ska besluta om betyg.
I första stycket har det gjorts en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Enligt fjärde stycket i nuvarande lydelse får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för ...
Prop. 2010/11:20: Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid ...
- 15 kap. 22a §, 18 kap. 22a §
- övg. best. SFS 2012:493 1 st, övg. best. SFS 2011:189 3 p, 15 kap. 22 § 2 st, 18 kap. 22 § 4 st
- 4 kap. 1 § Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
- 7 kap. 1 § Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
- 6 kap. 2 § Skolförordning (2011:185)
- 9 § Förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning
- 8 kap. 1 § Gymnasieförordning (2010:2039)
Information om skälen för betyget
17 §
Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.
Utfärdande av betyg
18 §
Betyg ska utfärdas skriftligt.
Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende
19 §
Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.
Ändring av uppenbart oriktiga betyg
20 §
Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.
Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om
- den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,
- det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller
- det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.
Prövning för betyg
21 §
För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag.
Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.
- 15 kap. 21 §, 3 kap. 1 § 1 st 8 p, 11 kap. 18 §, 20 kap. 7 §, 18 kap. 21 §, 12 kap. 14 §, 20 kap. 34 §, 10 kap. 14 §, 13 kap. 15 §
- 6 kap. 16 §, 5 kap. 15 § Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
- 5 §, 6 § Förordning (2012:488) om lokala kurser och betyg i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och viss annan utbildning
4 kap. Kvalitet och inflytande
Kapitlets innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Systematiskt kvalitetsarbete
Nationell nivå
2 §
I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.
Huvudmannanivå
3 §
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om huvudmannens ansvar för att det bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete.
Enhetsnivå
4 §
Sådan planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Lag (2022:940).
Prop. 2017/18:194: Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
I paragrafen finns bestämmelser om det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå och att det är rektorn och förskolechefen ...
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet
5 §
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Dokumentation
Bemyndigande
6 a §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om huvudmannens hantering av klagomål mot utbildningen och rutiner för detta.
Åtgärder
7 §
Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Huvudmannens klagomålshantering
8 §
Huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta detta, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som har framfört klagomålet. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshanteringen och aktivt verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Lag (2022:940).
Inflytande och samråd
Allmänt om barnens och elevernas inflytande
9 §
Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.
I 6 kap.17 och 18 §§arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud.
Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse
10 §
Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.
Ledighet och kompensation för elevföreträdare
11 §
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen.
Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.
Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
12 §
Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Lag (2022:1315).
Forum för samråd
13 §
Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Lag (2019:801).
Prop. 2018/19:166: Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.
Paragrafen innehåller bestämmelser om forum för samråd vid ...
Planering och information
14 §
Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §.
Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas. Lag (2019:801).
Prop. 2018/19:166: Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om planering och information i fråga om inflytande och samråd.
I paragrafens andra stycke tas ordet förskolechef bort till följd av att titeln förskolechef har ändrats till rektor ...
Lokala styrelser
15 §
En kommun eller en region får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller regionen är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 8 kap.4-8 §§kommunallagen (2017:725) om inte annat följer av denna lag. Lag (2019:947).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
16 §
I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola eller kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. Lag (2020:446).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
16 § I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. Lag (2022:1315).
17 §
Rektorn får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever. Lag (2019:801).
Prop. 2018/19:166: Rektorn får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka frågor en lokal styrelse får uppdras att besluta i.
I paragrafen tas ordet förskolechef bort till följd av att titeln förskolechef har ändrats till rektor (2 kap. 9 §).
Paragrafen ...
5 kap. Trygghet och studiero
Ändrad: SFS 2015:482 (Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning), 2020:446 (Komvux för stärkt kompetensförsörjning), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning), 2022:940 (Skolans arbete med trygghet och studiero)
Kapitlets innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2021/22:160: I paragrafen beskrivs innehållet i 5 kap. om trygghet och studiero.
Tillämpningsområde
2 §
Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för fritidshemmet.
Arbetsmiljö
3 §
Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.
Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det förebyggande arbetet. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att utbildningen måste utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
4 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.
I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag.
4 a §
Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som
- sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller
- utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap.
Om det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning vid undervisning.
4 b §
Rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen.
Rektorn eller en lärare får omhänderta sådan utrustning även för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller ett annat liknande utrymme.
Rektorn eller en lärare får även i andra liknande situationer eller om det finns särskilda skäl omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning.
Den som får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt första, andra eller tredje stycket får även uppdra åt någon annan att göra detta.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940).
4 c §
Ett föremål som har omhändertagits enligt
- 4 b § första stycket ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven,
- 4 b § andra stycket ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen,
- 4 b § tredje stycket ska återlämnas när skälet för omhändertagandet har upphört. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: – 4 b § första stycket ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven,
– 4 b § andra stycket ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen,
4 d §
Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.
Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.
Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om en möjlighet för rektor att i vissa utbildningar omhänderta mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning utöver vad som regleras i 4 b §.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
4 d § Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.
Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.
Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl. Lag (2022:1315).
4 e §
Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4 b-4 d §§. Rektorn beslutar om sådana rutiner. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om rutiner för hantering av vissa omhändertaganden.
Ordningsregler
5 §
Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. Ordningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna.
Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940).
Disciplinära och andra särskilda åtgärder
Allmänna befogenheter för personalen
6 §
Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
En åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
Enligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål. Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Lag (2022:940).
Prop. 2019/20:127: I paragrafen regleras rektorns och lärarens befogenheter att omedelbart ingripa för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende.
Ändringarna i andra stycket är endast av språklig och redaktionell karaktär.
Av tredje stycket, som är nytt, framgår att den handledare som enligt 21 kap. 13 § vid fjärrundervisning ska finnas närvarande där eleverna befinner sig, får vidta samma ...
Prop. 2021/22:160: I första stycket andra meningen, som är ny, slås fast att de allmänna befogenheterna innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Detta framgick tidigare bara av förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 680 f.). Den oskrivna grunden för straffrättslig ansvarsfrihet, baserad på tillsynsplikten som först slogs fast av Högsta domstolen i <a href="https://lagen.nu/dom/nja/1988s586" ...
- NJA 2020 s. 578:Ett fysiskt ingripande av en lärare mot en elev vid en ordningsstörning har inte ansetts utgöra en kränkande behandling i skollagens mening.
Utvisning ur undervisningslokalen
7 §
I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om
- eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
- eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.
Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om utvisning från undervisningslokalen.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
7 § I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om
- eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
- eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.
Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. Lag (2022:1315).
Kvarsittning
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
8 §
Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Lag (2022:1315).
Utredning
9 §
Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2022:940).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2022:1315).
10 §
Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.
Skriftlig varning
11 §
Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.
Tillfällig omplacering
12 §
I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: I första stycket görs en språklig förenkling genom att några ord tas bort. Därutöver görs två tillägg. Det första tillägget innebär att rektorn kan besluta om en tillfällig placering enligt bestämmelsen om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande ”för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero”. Med formuleringen ”Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande” avses både situationen att sådana åtgärder inte har prövats därför att de inte bedöms vara tillräckligt ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
12 § I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:1315).
Tillfällig placering utanför den egna skolenheten
13 §
Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation.
Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten.
Elevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs.
En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:940).
Avstängning i vissa obligatoriska skolformer
14 §
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad.
Rektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om
- åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra eller det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och
- det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
Eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.
Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för rektorn att i de obligatoriska skolformerna grundskolan, specialskolan och sameskolan stänga av elever från utbildningen.
Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer
15 §
Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.
En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.
Inhämtande av yttrande och information till berörda
16 §
Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.
Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.
Avstängning i de frivilliga skolformerna
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
17 §
I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning får huvudmannen eller rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om
- eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,
- eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,
- eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
- eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,
- eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller
- elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om avstängning helt eller delvis i de frivilliga skolformerna gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
17 § I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning får huvudmannen eller rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om
- eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,
- eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,
- eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
- eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,
- eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller
- elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315).
Avstängningstid i de frivilliga skolformerna
18 §
Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket.
Huvudmannen får besluta att förlänga avstängningen om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: I första stycket görs ett tillägg som innebär att rektorn får samma befogenhet som huvudmannen att besluta att helt eller delvis stänga av en elev enligt stycket. Det tydliggörs också att denna befogenhet gäller utöver de befogenheter att stänga av elever som regleras i 17 § första–tredje styckena.
Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
19 §
Huvudmannen eller rektorn får, utöver vad som anges i 17 § första- tredje styckena, besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller kommunal vuxenutbildning, om
- det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och
- det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.
Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:940).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
19 § Huvudmannen eller rektorn får, utöver vad som anges i 17 § första-tredje styckena, besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, om
- det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och
- det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.
Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315).
Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag
20 §
Huvudmannens beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning.
Rektorns beslut om avstängning enligt 19 § får inte avse längre tid än två veckor. Lag (2022:940).
Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet
21 §
Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.
Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning enligt 17 eller 19 §.
Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om ett beslut enligt 17 eller 19 §.
Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas enligt 17 eller 19 § som innebär att den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om huvudmannens och rektorns samråds- och informationsskyldighet vid avstängningar i de frivilliga skolformerna.
Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
21 a §
I 10 kap.30 och 31 §§ och 11 kap.29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller grundsärskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Lag (2022:940).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
21 a § I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Lag (2022:1315).
Omhändertagande av föremål
22 §
Personal får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.
Föremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § har omhändertagit med stöd av första stycket ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka enligt 23 §.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940).
Prop. 2021/22:160: Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att omhänderta föremål.
23 §
Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.
Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap.2 och 3 §§brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2022:940).
Dokumentation
24 §
Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
- 26 kap. 4 § 2 st, 1 kap. 12 § 2 st 6 p
- 33 kap. 1 § 1 st 1 p, 36 kap. 4 § 1 st 2 p Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
- 3 § 2 st, 3 § Förordning (2015:801) om internationella skolor
- 13 § 1 st 1 p, 13 § 1 st 2 p Förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion
- 33 kap. 1 § 1 st 3 p Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Ändamål och tillämpningsområde
1 §
Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
- HFD 2014:47:Internatverksamheten vid en riksinternatskola har ansetts tillhöra Skolinspektionens tillsynsområde.
Diskriminering
2 §
Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 §
I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
- NJA 2020 s. 578:Ett fysiskt ingripande av en lärare mot en elev vid en ordningsstörning har inte ansetts utgöra en kränkande behandling i skollagens mening.
Tvingande bestämmelser
4 §
Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.
Ansvar för personalen
5 §
Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 §
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
- AD 2018 nr 19:Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 §
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 §
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 §
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
- NJA 2016 s. 596:En lärare utdelade under en lektion ett slag med öppen hand mot en elevs kind. Frågor rörande skadestånd för kränkande behandling enligt skollagen.
- NJA 2020 s. 578:Ett fysiskt ingripande av en lärare mot en elev vid en ordningsstörning har inte ansetts utgöra en kränkande behandling i skollagens mening.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 §
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen ...
- HFD 2014:47:Internatverksamheten vid en riksinternatskola har ansetts tillhöra Skolinspektionens tillsynsområde.
Förbud mot repressalier
11 §
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 §
Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
- NJA 2016 s. 596:En lärare utdelade under en lektion ett slag med öppen hand mot en elevs kind. Frågor rörande skadestånd för kränkande behandling enligt skollagen.
- NJA 2020 s. 578:Ett fysiskt ingripande av en lärare mot en elev vid en ordningsstörning har inte ansetts utgöra en kränkande behandling i skollagens mening.
Rättegången
13 §
Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 §
Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 §
I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.
16 §
Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning
Ändrad: SFS 2018:608 (Samling för skolan), 2017:1115 (Skolstart vid sex års ålder), 2022:146 (Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper), 2022:1315 (Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning)
Kapitlets innehåll
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- vilka som omfattas av skolplikt (2 §),
- rätten till utbildning (3 §),
- hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),
- när skolplikten inträder (10 §),
- tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass (11–11 b §§),
- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12–16 §§),
- deltagande i utbildning (17–19 a §§), och
- ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§). Lag (2018:608).
Prop. 2017/18:182: – vilka som omfattas av skolplikt (2 §), – rätten till utbildning (3 §), – hur skolplikten fullgörs (4–9 §§), – när skolplikten inträder (10 §), – tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass (11–11 b §§),
– när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12–16 §§), – deltagande i utbildning (17–19 a §§), och – ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).
I paragrafen beskrivs innehållet ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vilka som omfattas av skolplikt (2 §),
- rätten till utbildning (3 §),
- hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),
- när skolplikten inträder (10 §),
- tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass (11-11 b §§),
- att gå om en årskurs (11 c §),
- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§),
- deltagande i utbildning (17-19 a §§), och
- ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§). Lag (2022:1315).
Vilka som omfattas av skolplikt
2 §
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.
Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.
Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.
Rätten till utbildning
3 §
Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
Av 2 § tredje stycket och 15 § följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. Lag (2017:1115).
Hur skolplikten fullgörs
Förskoleklassen och grundskolan
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
4 §
Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.
Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Lag (2017:1115).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
4 § Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.
Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Lag (2022:1315).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
Grundsärskolan
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
Anpassade grundskolan
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
5 §
Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i grundsärskolan.
Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2022:146).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
5 § Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan.
Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2022:1315).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
5 a §
Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp.
En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2012:109).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
5 a § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp.
En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2022:1315).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
5 b §
Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör grundsärskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform. Lag (2012:109).
Prop. 2011/12:50: Paragrafen är ny. I paragrafen finns bestämmelser om vad som ska hända om en kommuns utredning skulle visa att en elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp. Den motsvarar i sak delvis 3 kap. 4 § tredje stycket första meningen i 1985 års skollag. Någon motsvarighet i 2010 års skollag finns inte. Om en utredning visar att eleven inte tillhör grundsärskolans målgrupp ska hemkommunen fatta ett beslut om detta och därefter ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
5 b § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform. Lag (2022:1315).
Specialskolan
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
6 §
Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de
- är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
- i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
- har en grav språkstörning.
Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
6 § Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan ska tas emot i specialskolan om de
- är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
- i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
- har en grav språkstörning.
Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Lag (2022:1315).
Sameskolan
7 §
Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.
Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen.
Mottagande på försök
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
8 §
Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
8 § Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Lag (2022:1315).
Integrerade elever
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
9 §
En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.
För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
9 § En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom anpassade grundskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.
För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Lag (2022:1315).
När skolplikten inträder
10 §
Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.
Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.
Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. Lag (2017:1115).
Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass
11 §
Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Lag (2017:1115).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
11 a §
Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om
- barnet då har gått ut förskoleklassen, eller
- barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.
Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av
- rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,
- Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och
- barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan. Lag (2017:1115).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
11 a § Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om
- barnet då har gått ut förskoleklassen, eller
- barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.
Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av
- rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,
- Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och
- barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan. Lag (2022:1315).
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
11 b §
Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Lag (2017:1115).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
11 b § Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Lag (2022:1315).
Gå om en årskurs
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
11 c §
Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2022:1315).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2022:1316).
När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången
Skolpliktens upphörande
12 §
Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det tionde året eller, om eleven går i specialskolan, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, om inte annat följer av 13 eller 14 §. Lag (2017:1115).
Senare upphörande
13 §
För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år.
Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tidigare upphörande
14 §
Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Lag (2022:146).
Rätt att slutföra skolgången
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
15 §
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket. Lag (2022:146).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
15 § En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket. Lag (2022:1315).
16 §
Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Deltagande i utbildning
Närvaro
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
17 §
En elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och specialskolan.
Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2017:1115).
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
17 § En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i anpassade grundskolan och specialskolan.
Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2022:1315).
Ledighet
18 §
En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.
Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.
Befrielse
19 §
En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.
Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.
Utredning om frånvaro
19 a §
Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.
Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.
När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:1098).
Prop. 2017/18:182: avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.
Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.
När ...
Prop. 2017/18:195: Paragrafen innehåller bestämmelser om att en rektor i de obligatoriska skolformerna har en utredningsskyldighet vid en elevs upprepade eller längre frånvaro.
Ansvar för att skolplikten fullgörs
Vårdnadshavares ansvar
20 §
Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.
Hemkommunens ansvar
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
21 §
Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.
Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2018:608).
Prop. 2017/18:182: Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
21 § Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.
Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1315).
Huvudmannens ansvar
/Upphör att gälla U: 2023-07-02/
22 §
Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2018:608).
Prop. 2017/18:182: När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.
I paragrafen finns bestämmelser om huvudmannens ansvar för att skolplikten fullgörs.
Ändringen i andra stycket innebär att en annan offentlig huvudman än hemkommunen, i likhet med vad som redan ...
/Träder i kraft I: 2023-07-02/
22 § Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2022:1315).
Föreläggande och vite
23 §
Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2017:1115).
8 kap. Förskolan
Kapitlets innehåll
1 §
I detta kapitel finns
Allmänna bestämmelser
Utbildningens syfte
2 §
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.
Erbjudande av förskola
3 §
Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4–7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Lag (2017:1115).
4 §
Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5-7 §§.
5 §
Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
6 §
Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.
7 §
Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.
Barngrupperna och miljön
8 §
Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Särskilt stöd
9 §
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Lag (2018:1303).
Prop. 2017/18:194: Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.
I paragrafen finns bestämmelser om att barn i förskolan som behöver särskilt stöd i sin utveckling har rätt till det stöd som deras speciella behov kräver och att ...
Modersmål
10 §
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal
11 §
Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet.
Förskola med offentlig huvudman
Hemkommunens ansvar
12 §
Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och
- vars vårdnadshavare önskar det, eller
- som ska tas emot i förskolan efter ett erbjudande om plats enligt 14 a §.
Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.
Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Lag (2022:833).
Uppsökande verksamhet
12 a §
Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som inte har en plats i förskola och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola.
Första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Kontakt ska sedan tas inför varje höst och varje vår då barnet inte har en plats i förskola. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.
Kommunen behöver inte ta kontakt enligt första stycket med vårdnadshavare till barn som inte är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Lag (2022:833).
Prop. 2017/18:199: En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats ...
Förskola på nationella minoritetsspråk
12 b §
En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola som avses i första stycket. Lag (2022:833).
Mottagande i en annan kommun
13 §
Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.
Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.
Erbjudande av plats
14 §
När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.
Ett särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska
14 a §
Ett barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § ska av hemkommunen erbjudas en plats vid en förskoleenhet även utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare om
- barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller
- barnets vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år.
Kommunen ska sträva efter att erbjuda även andra barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska en plats vid en förskoleenhet utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare. Lag (2022:833).
14 b §
Kommunen behöver inte erbjuda en plats enligt 14 a § om barnet inte är folkbokfört i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Kommunen behöver inte heller erbjuda en plats enligt 14 a § första stycket om det med hänsyn till barnets levnadsförhållanden eller situation i övrigt är uppenbart obehövligt. Lag (2022:833).
14 c §
Ett erbjudande om plats enligt 14 a § ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas till barnets vårdnadshavare senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot.
Kommunen ska hålla platsen reserverad för barnet till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunens skyldighet att hålla platsen reserverad upphör om barnet inte börjar i verksamheten inom den tiden eller det framgår på något annat sätt att det inte finns önskemål om den erbjudna platsen.
Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst barnet inte har en plats i förskola till och med det år då barnet fyller fem år. Lag (2022:833).
Placering vid en förskoleenhet
15 §
Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.
Avgifter
16 §
En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.
Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.
För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.
Interkommunal ersättning
17 §
En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.
Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Fristående förskola
Mottagande
18 §
Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.
Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.
Urval
19 §
Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner.
Avgifter
20 §
Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga.
Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.
För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.
Bidrag från hemkommunen
21 §
Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten.
Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.
Prop. 2017/18:159: Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.
I paragrafen införs ett nytt andra stycke i vilket fastslås att bidrag endast ska lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering.
Ett godkännande av en enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 § kommer därmed inte att medföra en rätt till bidrag om inte huvudmannen också uppfyller de krav som ställs för tillstånd ...
- HFD 2020:8:Storleken på bidrag enligt skollagen till en fristående förskola i form av tilläggsbelopp ska bestämmas individuellt och inte utifrån en förutbestämd budgetram.
- HFD 2015:53:Ett beslut att under ett budgetår tillföra skolverksamhet och fritidshem som bedrivs i kommunal regi ytterligare resurser strider mot skollagen när fristående verksamheter får del av motsvarande bidrag först under påföljande budgetår. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
22 §
Grundbeloppet ska avse ersättning för
- omsorg och pedagogisk verksamhet,
- pedagogiskt material och utrustning,
- måltider,
- administration,
- mervärdesskatt, och
- lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.
Prop. 2021/22:161: Grundbeloppet ska bestå av en basersättning och en strukturersättning.
- HFD 2015:53:Ett beslut att under ett budgetår tillföra skolverksamhet och fritidshem som bedrivs i kommunal regi ytterligare resurser strider mot skollagen när fristående verksamheter får del av motsvarande bidrag först under påföljande budgetår. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
23 §
Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.
Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550).
- HFD 2020:8:Storleken på bidrag enligt skollagen till en fristående förskola i form av tilläggsbelopp ska bestämmas individuellt och inte utifrån en förutbestämd budgetram.
24 §
Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§.
9 kap. Förskoleklassen
Kapitlets innehåll
1 §
I detta kapitel finns
Allmänna bestämmelser
Utbildningens syfte
2 §
Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Läsår och terminer
3 §
Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.
Tester och prov
6 §
Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.
Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Lag (2014:1013).
6 a §
Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 6 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.
När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Lag (2014:1013).
Omfattning
7 §
Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår.
Avgifter
8 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2017:1115).
9 §
Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.
Modersmål
10 §
Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Utvecklingssamtal
11 §
Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.
Förskoleklass med offentlig huvudman
Hemkommunens ansvar
12 §
Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som enligt denna lag har rätt att gå i förskoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.
Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.
Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Lag (2017:1115).
Mottagande i en annan kommun
13 §
Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.
Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun.
14 §
En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.
Placering vid en skolenhet
/Upphör att gälla U: 2023-07-01/
15 §
En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.
Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
- HFD 2015 not 53:Fråga om lagligheten av beslut om placering av barn i förskoleklass vid viss skola / Mål om placering av barn i förskoleklass vid viss skola avskrevs sedan tiden för placeringen passerats
- HFD 2015:50:Vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska placeras vid viss skola kan inte med stöd av 9 kap. 15 § första stycket skollagen frångås med hänvisning endast till att de barn som bor närmast skolan ges företräde. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
/Träder i kraft I: 2023-07-01/
15 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.
Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Om utbildningen vid en viss skolenhet har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola) gäller inte första stycket andra meningen. Om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Lag (2022:1104).
15 a §
En elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 15 § andra stycket. Lag (2017:1115).
Skolskjuts i hemkommunen
15 b §
En elev i förskoleklass med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskoleklass med stöd av 13 §. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i dessa fall.
Elevens hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas. Lag (2017:1115).