lagen.nu
EBA/GL/2014/02

Riktlinjer för offentliggörande av globalt systemviktiga indikatorer

Utgivare
Europeiska bankmyndigheten
Antagen
2015-03-27
Språk
svenska
Källa
www.eba.europa.eu
Ersatt vägledningEuropeiska bankmyndigheten har ersatt detta dokument med en senare lydelse: EBA/GL/2023/10. Texten nedan är den tidigare lydelsen.

för offentliggörande av globalt systemviktiga indikatorer

Riktlinjer för offentliggörande av globalt systemviktiga indikatorer

Riktlinjernas status

Detta dokument innehåller riktlinjer som utfärdats enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (”EBA-förordningen”). I enlighet med artikel 16.3 i EBA-förordningen måste behöriga myndigheter och finansinstitut med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna. I riktlinjerna redovisar EBA vad den anser vara lämpliga tillsynsrutiner inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller hur unionsrätten ska tillämpas inom ett visst område. EBA förväntar sig därför att alla behöriga myndigheter och finansinstitut som berörs av riktlinjerna följer dem. Behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin tillsynsverksamhet (till exempel genom att ändra sina rättsliga ramverk, tillsynsregler eller rutiner för tillsyn), även då riktlinjerna i första hand riktas till institut.

Rapporteringskrav

Enligt artikel 16.3 i EBA-förordningen ska behöriga myndigheter meddela EBA om de följer eller avser att följa dessa riktlinjer, eller i annat fall ange skälen till varför de inte avser att följa dem senast den 30 september 2014. Om en behörig myndighet inte svarar inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att den behöriga myndigheten inte följer riktlinjerna. Anmälningar sker genom att formuläret i avsnitt 5 skickas till compliance@eba.europa.eu med angivande av referensen ”EBA/GL/2014/02”. Anmälningar kan endast lämnas in av personer med befogenhet att rapportera efterlevnad för sina behöriga myndigheters räkning. Anmälningar enligt ovan offentliggörs på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3 i EBAförordningen.

Avdelning I – Ämne, tillämpningsområde och definitioner

1. Riktlinjerna gäller det årliga offentliggörandet av värdena på de indikatorer som används för att bestämma poängen för institutioner i enlighet med metoden för att identifiera globalt systemviktiga institut som anges i artikel 131 i direktiv 2013/36/EU. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en konsekvent tillämpning av de tekniska standarder för genomförande, med angivande av enhetliga format och datum för offentliggörande, som fastställdes i enlighet med artikel 441 i förordning (EU) nr 575/2013 och för att uppmuntra offentliggörande för ett större antal institut, med hänsyn till framställd systemrisk. I riktlinjerna tas hänsyn till processen som fastställts av Baselkommittén för banktillsyn för att identifiera globala systemviktiga institut. 2. Riktlinjerna gäller för moderinstitut inom EU, finansiella moderholdingföretag inom EU, blandade finansiella moderholdingföretag inom EU och institut som inte är dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU (”relevanta enheter”) med en bruttosoliditetsexponering som överstiger 200 miljarder euro, vid användning av en lämplig växelkurs som tar hänsyn till den växelkurs som Europeiska centralbanken offentliggjort, som tillämpas vid räkenskapsårets slut, och internationella standarder, och för behöriga myndigheter enligt artikel 4.40 i förordning (EU) nr 575/2013, inklusive Europeiska centralbanken när det gäller frågor som rör de uppgifter som den tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013.

Avdelning II – Krav på offentliggörande för institut

3. De behöriga myndigheterna bör se till att de berörda enheterna offentliggör värdena för de indikatorer som används för att bestämma poängen för institut på årsbasis och i enlighet med identifieringsmetoden som avses i artikel 131 i direktiv 2013/36/EU. 4. De behöriga myndigheterna bör se till att offentliggörandet sker med hjälp av den elektroniska mall som finns för detta ändamål på EBA:s webbplats och i enlighet med de tekniska standarder för genomförande som antagits i enlighet med artikel 441 i förordning (EU) nr 575/2013, med beaktande av anvisningarna som anges i bilagan till riktlinjerna. I avvaktan på tillämpningen av sådana tekniska standarder för genomförande bör de relevanta enheterna offentliggöra den finansiella informationen vid årsskiftet senast fyra månader efter varje räkenskapsår. De behöriga myndigheterna får tillåta relevanta enheter vars räkenskapsår inte sammanfaller med 31 december att rapportera indikatorvärden baserat på deras position närmare 31 december. I varje fall bör utlämnandet av denna information ske senast den 31 juli för första gången i 2014. 5. De behöriga myndigheterna bör se till att indikatorvärdena är identiska med dem som skickades in till Baselkommittén för banktillsyn.

Avdelning III – Meddelande om offentliggörande av värden för indikatorer

6. De relevanta enheterna ska publicera sina individuella mallar på sina webbplatser. I den mån det är möjligt, bör dessa mallar också ingå i det dokument som innehåller information som begärs i enlighet med del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013, eller så bör en hänvisning göras i detta dokument till den webbplats där mallarna offentliggörs. 7. De behöriga myndigheterna bör förse EBA med värdena för indikatorerna när de offentliggörs i det format som krävs av de tekniska standarder för genomförande som antagits i enlighet med artikel 441 i förordning (EU) nr 575/2013 för centraliseringsändamål på EBA:s webbplats.

Avdelning IV – Slutbestämmelser och införande

8. Dessa riktlinjer ska tillämpas efter offentliggörandet på EBA:s webbplats. 9. De behöriga myndigheterna bör meddela EBA om de och de relevanta enheterna inom deras jurisdiktion har följt de upplysningskrav som ingår i avdelning II.

Bilaga 1 – Instruktioner för ifyllning av mallen för offentliggörande enligt de tekniska standarderna för genomförande ITS, i enlighet med artikel 441 i förordning (EU) nr 575/2013

1. Data krävs för alla insamlade mätvärden. 2. När databegränsningar finns kan kvantitativa uppgifter baserade på ”bästa insatser” tillhandahållas. I tveksamma fall bör den behöriga myndigheten rådfrågas om hur man ska gå vidare. När uppskattningar har använts, bör kolumnen ”Kommentarer” innehålla ordet ”Uppskattat”. 3. Celler kan tilldelas ett värde på noll om något av följande två fall gäller: a) Den rapporterande gruppens verksamhet avseende det begärda metriska värdet är verkligen noll. I detta fall bör kolumnen ”Kommentarer” innehålla orden ”bekräftad nolla”. b) Det begärda värdet inte kan anges på grund av otillräckliga datadetaljer, men har tagits med på en separat rad i samma panel. I detta fall bör kolumnen ”Kommentarer” innehålla orden ”Brist på fördelning”, och information om platsen för den sammanlagda siffran bör ges i kolumnen ”Kommentarer”. 4. Text (t.ex. ”n/a” eller ”none/ingen/inget/inga”) bör under inga omständigheter föras in i en datacell. 5. Institutioner är fria att välja rapportvalutan som används, men EBA rekommenderar starkt att de använder samma valuta som används för att lämna liknande information till Baselkommittén för banktillsyn. På samma sätt bör växelkursen som ska tillämpas vara densamma. Rapportvalutan bör användas för alla värden i arbetsboken med undantag för de betalningsuppgifter i panelen D1, som rapporteras med den ursprungliga valutan för betalning. 6. Instituten bör också ange den enhet som används för rapportering (1, 1 000 eller 1 000 000). Samma enhet ska användas för alla belopp i hela arbetsboken. Detta gäller även betalningsuppgifterna i panel D1. Vid valet av den rapporterande enheten, bör det anses att kalkylbladet visar alla belopp som heltal. 7. Data bör rapporteras vid räkenskapsårsavslutet som ligger närmast slutet av december, dvs. räkenskapsårsavslutet infaller under perioden den 1 juli år X till den 30 juni år X+1. Relevanta enheter vars räkenskapsår slutar den 30 juni ska ordna med den behöriga myndigheten och EBA så att interimsdata används baserat på deras position vid slutet av december i stället för finansiella uppgifter vid årets slut, om det tjänar syftet att rapportera uppgifter närmare slutet av december. 8. Vissa dataposter kräver aggregerad aktivitet under rapporteringsåret, vilket definieras som de 12 månaderna omedelbart före rapportdatum.

Dataarbetsbok

Avsnitt 1, posterna 1.a till 1.h: Allmänna data

Post Etikett Beskrivning 1.b(1) Rapportdatum Välj datum då alla data rapporteras. 1.b(2) Rapportvaluta (ISO-kod) Tre tecken lång ISO-kod för valuta

1.b(4) Enhet (1, 1 000, 1 000 000) Enheter i vilka resultaten rapporteras 1.b(5) Redovisningsstandard Redovisningsstandard som används (t.ex. IFRS, US GAAP) Plats där G-SII indikatorvärden offentliggörs. Om 1.b(6) Plats för offentliggörande informationen finns tillgänglig på webben, ange relevant URL.

Avsnitt 2, posterna 2.a till 2.n: Poster i balansräkningen Storleksindikatorn som beskrivs nedan är avsedd att motsvara det totala exponeringsvärdet som definierades för användning i Basel III-bruttosoliditetsgraden i december 2012. Totala exponeringar (post 2.o) i MPG-rapporteringsmallen kommer inte att matcha cell J128 i bruttosoliditetsgradens blad version 2.6 i rapporteringsmallen för övervakning av genomförande av Basel III, eftersom formeln har uppdaterats sedan insamlingen i december 2012. Observera att alla poster bör tas med, oavsett om de ingår i handelslager eller i bankboken. Bilaga 1 ger ytterligare detaljer om korsreferenserna till rapporteringsmallen för övervakning av genomförande av Basel III.

Post Etikett Beskrivning Rapportera motpartsriskexponering för derivatinstrument efter tillämpning av regulatoriska standarder för nettning som bygger på Basel II (inte redovisningsreglerna för nettning). Data bör inte innehålla några andra kreditriskreducerande effekter. Alla derivat som handlas OTC, på en börs och genom en central motpart, ska vara med. Erhållna säkerheter (oavsett om de är kontanter eller inte) bör inte kvittas mot (netto)derivatpositionen (nettoderivatpositionen är den (positiva) skillnaden mellan positiva och negativa marknadsvärden på derivat i en nettning). Om de tillämpliga 2.a Motpartsexponering för derivatkontrakt redovisningsstandarderna tillåter ett institut att kvitta skulder (att återvända säkerhetsställanden) från motsvarande derivattillgång, bör institutet först beräkna bruttobeloppet på derivattillgången innan det beräknar nettoersättningskostnaden i formeln i punkterna 186 och 187 i Basel II-regelverket (vilket ger formeln för beräkning av motpartskreditrisk under aktuell exponeringsmetod). Med hjälp av samma formel bör alla institut ange värdet för den volatilitetsjusterade säkerhetens belopp (CA) till noll. Om en derivattransaktion inte täcks under ett kvalificerat Basel IInettningsavtal, bör derivatexponeringsbeloppet rapporteras brutto. Rapportera bruttovärdet (exklusive särskilda bestämmelser och värdejusteringar) av SFT (SFT innefattar transaktioner som återköpsavtal, omvända repa, utlåning och upplåning av värdepapper, samt marginalutlåning, där värdet av transaktionen är beroende av marknadsvärderingar och transaktionen i sig ofta är föremål för marginalavtal) förutsatt att inga redovisningsnettningseller kreditriskreducerande effekter finns. SFT-tillgångar ska Bruttovärdet av transaktioner för 2.b rapporteras utan erkännande av redovisningsnettning av värdepappersfinansiering (SFT) (kontanta)skulder gentemot (kontanta)fordringar som tillåts enligt gällande redovisningsstandarder I situationer där relevanta redovisningsstandarder kräver att instituten redovisar som tillgång värdepapperet mottaget i en SFT, måste värdet av en sådan säkerhet redovisas under post 2 d(1). SFT som handlas OTC, på en börs och genom en central motpart, ska vara med. Rapportera motpartsexponeringen för SFT Data bör inte innehålla några andra kreditriskreducerande effekter. SFT som handlas OTC, 2.c Motpartsexponering för SFT på en börs och genom en central motpart, ska vara med. För SFT är motpartsexponeringsvärdet bestämt som det

sammanlagda verkliga värdet av värdepapper och kontanter utlånade till en motpart för alla transaktioner som ingår i ett kvalificerat Basel II-nettningsavtal (ett kvalificerat nettningsavtal är ett nettningsavtal som uppfyller kraven enligt punkt 173 och 174 i Basel II-regelverket), minus det totala verkliga värdet av kontanter och värdepapper som erhållits från motparten för dessa transaktioner, begränsat till noll (instituten bör tillämpa följande del av formeln som anges i punkt 176): E * = max {0, [(Σ (E) -Σ (C)]}. Beträffande bruttosoliditetsgraden, bör därför värderingsavdragen för Es (nettopositionen i ett visst värdepapper) och Efx (nettopositionen i en valuta) inte beaktas. Om inget kvalificerande Basel II-nettningsavtal finns, ska motpartsexponeringsvärdet av SFT beräknas baserat på transaktion-för-transaktion (dvs. varje SFT behandlas som en egen nettningsmängd). Rapportera värdet av alla andra tillgångar som inte särskilt identifierats på någon av raderna ovan (t.ex. likvida medel enligt definitionen i likviditetstäckningsgraden, exponeringar mot egna värdepapperiseringar som uppfyller redovisningskriterierna för borttagande och som inte konsolideras i institutets balansräkning, värdepapperiserade exponeringar som inte uppfyller redovisningskriterierna för borttagande eller som konsolideras i institutionens balansräkning, misslyckade och oreglerade 2.d Övriga tillgångar transaktioner, och mer generellt alla andra bokföringstillgångar som inte ingår i derivat eller SFT-poster). Detta innefattar alla instrument (inklusive kontanter) som lånats från eller lånats ut via en SFT när de rapporteras i balansräkningen. Rapportera data med hjälp av summan av bokföringsvärden (netto av särskilda bestämmelser och värderingsjusteringar), under förutsättning att det inte finns några bokföringsnettnings- eller mildrande effekter för kreditrisken (dvs. bruttovärden). Rapportera värdet av värdepapper som mottagits i en SFT som redovisas som en tillgång i enlighet med tillämpliga Värdepapper mottagna i SFT som redovisas redovisningsstandarder. Exempelvis måste en part som överlåter 2.d(1) som tillgångar värdepapper enligt US GAAP redovisa mottaget värdepapper i en värdepappersutlåningstransaktion som en tillgång om överlåtaren har rätt att pantsätta värdepapperet, men inte har gjort det. Rapportera eventuell framtida exponering av derivat vid tillämpning av den aktuella exponeringsmetoden och Basel IInettningsstandarder. Data bör inte innehålla några andra mildrande effekter för kreditsrisken än reglerad nettning. Tillägget för kreditderivat ska beräknas enligt den fullständiga texten i punkt 707, inklusive fotnoten. Detta innebär att tillägget av sålda CDS som omfattas av slutavräkning bör begränsas till obetalda Potentiell framtida exponering av premier, medan tillägget för sålda CDS som inte omfattas av 2.f derivatkontrakt – Metod 1 slutavräkning inte bör ingå. Punkt 707 ska tillämpas på alla kreditderivat, oavsett om de ingår i bankboken eller i handelslagret. Vid beräkning av tillägget för nettade transaktioner (ANet i formeln i punkt 96 iv i bilaga IV till Basel II-regelverket), bör bankerna inte ta med kostnaden för erhållna säkerheter i nettoersättningen, oberoende av hur säkerheterna behandlas enligt tillämpliga redovisningsstandarder. Rapportera det teoretiska värdet av poster utanför balansräkningen som skulle tilldelas 0 % kreditkonverteringsfaktor (KKF) enligt schablonmetoden för kreditrisk i Basel II-regelverket, dvs. åtaganden som villkorslöst kan återkallas när som helst av banken Teoretiskt belopp för poster utanför 2.g utan förhandsbesked (UCC), eller som kan annulleras automatiskt balansräkningen med en 0 % KKF till följd av låntagarens försämrade kreditvärdighet (se punkt 83 i Basel II-regelverket och fotnoten till denna punkt). Observera att raderna 3d och 3e inte uppgår till totalsumman på rad 3c, eftersom den senare innehåller åtaganden som effektivt sörjer för automatisk

annullering till följd av låntagarens försämrade kreditvärdighet, men inte är UCC. Rapportera det teoretiska värdet av åtaganden för kreditkort som villkorslöst kan återkallas när som helst av banken utan förhandsbesked (UCC), som skulle tilldelas 0 % KKF enligt Villkorslöst återkalleliga åtaganden för 2.g(1) schablonmetoden för kreditrisk. kreditkort Åtaganden för kreditkort som effektivt leder till automatiskt återkallande på grund av låntagarens försämrade kreditvärdighet, men inte är UCC, bör inte ingå i denna rad. Rapportera det teoretiska värdet av andra åtaganden som villkorslöst kan återkallas när som helst av banken, utan förhandsbesked, som skulle få en 0 % KKF enligt schablonmetoden 2.g(2) Andra villkorslöst återkalleliga åtaganden för kreditrisk. Åtaganden som effektivt leder till automatiskt återkallande på grund av låntagarens försämrade kreditvärdighet, men inte är UCC, bör inte ingå i denna rad. Rapportera det teoretiska värdet av poster utanför balansräkningen Teoretiskt belopp av poster utanför som skulle tilldelas 20 % KKF enligt schablonmetoden för kreditrisk 2.h balansräkningen med 20 % KKF (se punkterna 83 och 85 i Basel II-regelverket och fotnoten till punkt 83). Rapportera det teoretiska värdet av poster utanför balansräkningen som skulle tilldelas 50 % KKF enligt schablonmetoden för kreditrisk (se punkterna 83, 84 ii och 84 iii i Basel II-regelverket). Detta omfattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden för värdepapperiseringar som innehåller ändringarna enligt Teoretiskt belopp av poster utanför förbättringarna till Basel II-regelverket ( ), dvs. KKF för alla 2.i balansräkningen med 50 % KKF godtagbara likviditetsfaciliteter i värdepapperiseringsregelverket är 50 % oavsett löptid. OBS: exponeringar mot ursprungliga värdepapperiseringar bör endast tas med om värdepapperiseringen har uppfyllt redovisningskriterierna för borttagande (för att undvika dubbelräkning). Rapportera det teoretiska värdet av poster utanför balansräkningen som skulle tilldelas 100 % KKF enligt schablonmetoden för kreditrisk (se punkterna 83 i, 83 ii, 84 och 84 i Basel II-regelverket). Detta omfattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden för Teoretiskt belopp av poster utanför värdepapperiseringar som innehåller ändringarna enligt 2.j balansräkningen med 100 % KKF förbättringarna till Basel II-regelverket. OBS: exponeringar mot ursprungliga värdepapperiseringar bör endast tas med om värdepapperiseringarna har uppfyllt redovisningskriterierna för borttagande och inte är konsoliderade i bankens balansräkning (för att undvika dubbelräkning). Rapportera exponeringar för enheter (finansiella, värdepapperiseringar och kommersiella) som konsolideras för redovisningsändamål och inte för riskbaserade tillsynsändamål. Vid bestämning av exponeringsmått för varje typ av enhet, gäller följande kriterier. Enheter som konsolideras för 1. Finansiella enheters exponeringar bör bestämmas i enlighet med 2.l redovisningsändamål och inte för riskbaserade punkterna 157–164 i Basel III-standarderna och sedan pro-ratatillsynsändamål beräknas för att ingå i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden enligt punkt 156 ( ). Förutsatt att bank A har köpt 75 % av investeringsobjekt B till bokfört värde och att investeringsobjektets eget kapital är 4 (dvs. banken A:s investeringsvärde är 3 och det finns en minoritetsandel av 1). Förutsatt att investeringsobjektet B:s

( ) Dokumentet finns på www.bis.org/pub/bcbs157.pdf. ( ) I punkt 156 anges: ”Enligt behandlingen som beskrivs i punkterna 84–89, där en ekonomisk enhet ingår i redovisningskonsolidering men inte i regleringskonsolidering, måste investeringarna i kapitalet i dessa enheter dras i den mån de överstiger vissa tröskelvärden. För att säkerställa att kapital och exponering mäts konsekvent vid tillämpningen av bruttosoliditetsgraden, bör tillgångarna av sådana enheter som ingår i redovisningskonsolideringen undantas från måttet för exponeringen i förhållande till det kapital som är undantagen enligt punkterna 84 till 89. ”

totala exponeringsbelopp (bestämt enligt punkterna 157–164 i Basel III-standarderna) är 40 och att 2,2 av A:s investering i B ska dras av från bank A:s kärnprimärkapital, enligt punkterna 84–89 i Basel III-standarderna. Baserat på dessa antaganden, är den andel av investeringsobjektets kapital (netto efter minoritetsintressen) som ingår i bank A:s kapital 26,7% – dvs. 1 – [2,2 / (4 – 1)]. Därför bör bank A ta med 26,7 % av måttet för investeringens exponering, vilket är 10,7 (26,7 % av 40). 2. Exponeringarna för enheterna för värdepapperiseringar bör bestämmas i enlighet med punkterna 157–164 i Basel IIIstandarderna och sedan ingå i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden i deras helhet. 3. Kommersiella enheters exponeringar bör bestämmas i enlighet med punkterna 157–164 i Basel III-standarderna och sedan ingå i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden i deras helhet. Rapportera alla tillgångarna i balansräkningen för enheter som är 2.l(1) Tillgångar i balansräkningen konsoliderade redovisningsmässigt, men inte för riskbaserade tillsynsändamål. Rapportera eventuell framtida exponering av derivat vid tillämpning Potentiell framtida exponering av av den aktuella exponeringsmetoden och Basel II- 2.l(2) derivatkontrakt nettningsstandarder för enheter som är konsoliderade redovisningsmässigt, men inte för riskbaserade tillsynsändamål. Rapportera det teoretiska värdet av villkorslöst återkalleliga 2.l(3) Andra villkorslöst återkalleliga åtaganden åtaganden för enheter som är konsoliderade redovisningsmässigt, men inte för riskbaserade tillsynsändamål. Rapportera det teoretiska värdet av andra åtaganden utanför 2.l(4) Övriga åtaganden utanför balansräkningen balansräkningen för enheter som är konsoliderade redovisningsmässigt, men inte för riskbaserade tillsynsändamål. Rapportera bokföringsvärdet av investeringen i konsoliderade enheter. För finansiella enheter, bör endast den del av 2.l(5) Investeringsvärde i konsoliderade enheter investeringen som inte dras av från bankernas kapital tas med. För investeringar i värdepapperisering och kommersiella enheter bör hela investeringsvärdet ingå. Rapportera värdet av regulatoriska justeringar som ingår i bruttosoliditetsgradens kalkylblad i rapporteringsmallen för 2.m Regulatoriska justeringar översynen av införandet av Basel III. Detta värde innehåller de anpassningar till kapitalet på nivå 1 och CET1 under Basel III:s fullständiga infasningsregelverk. Rapportera nettofordringar för kontantsäkerheter som ställts av banken till följd av bankens nettoskuld för kvalificerade derivattransaktioner som omfattas av skriftliga, rättsligt bindande nettningsöverenskommelser där derivatexponeringar är omvärderade till det aktuella marknadsvärdet på daglig basis och är föremål för krav på dagliga underhållsmarginaler Fordringar på kontantsäkerheter som ställts i (variationsmarginaler). Banker som är tillåtna enligt tillämpliga 2.n(1) derivattransaktioner redovisningsstandarder att netta fordran för kontantsäkerheter som ställts mot relaterade skuldderivat (negativt verkligt värde) och som väljer att göra det, måste reversera nettningen och rapportera netto kontantfordran. Denna post bör alltså omfatta värdet av alla kontantsäkerheter som ställts i derivattransaktioner som minskade bankens tillgångar i balansräkningen enligt gällande redovisningsram. Rapportera det totala teoretiska beloppet för kreditriskskydd som säljs minus värdet av kvalificerade kreditskydd som har köpts. Ett köpt kreditderivat uppfyller kraven för avdrag om det omfattar samma underliggande referensnamn som det sålda skyddet och har 2.n(2) Kreditderivatens teoretiska nettobelopp en löptid som är lika med eller större än löptiden för detta skydd (dvs. det finns ingen löptidsobalans mellan det sålda och köpta skyddet). Referensnamnen är desamma endast om de avser samma juridiska person och senioritet. Ta med kreditderivat från både bankboken och handelslagret.

Skydd som har köpts på en pool av referensenheter kan kompensera sålt skydd för individuella referensnamn om det köpta skyddet är ekonomiskt likvärdigt med att köpa skyddet separat för vart och ett av de enskilda namnen i poolen (detta skulle, till exempel, vara fallet om en bank skulle köpa skydd på en hel värdepappersstruktur för att kompensera skyddet som såldes i en enda tranch i samma värdepapperisering). Om en bank köper skydd på en pool av referensnamn, men kreditriskskyddet inte täcker hela poolen (dvs. skyddet täcker bara en delmängd av poolen, som i fallet med ett kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget eller en tranch av en värdepapperisering), är avräkning inte tillåtet för skyddet som säljs för individuella referensnamn. Emellertid kan ett sådant köpt skydd avräknas mot sålt skydd på en pool endast om det inköpta skyddet täcker hela delmängden av poolen på vilken skydd har sålts. Med andra ord kan avräkningen endast redovisas när poolen av referensenheter och underordningen i båda transaktionerna är identiska. Rapportera det teoretiska nettobeloppet av kreditderivat för Det teoretiska nettobeloppet av kreditderivat enheterna som konsoliderades redovisningsmässigt men inte för 2.n(3) för enheterna i posten 2.l. riskbaserade tillsynsändamål. Nettoexponeringen bör bestämmas i enlighet med de kriterier som anges i posten 2.n(2). Rapportera det teoretiska värdet av andra åtaganden inom och utanför balansräkningen för enheter som är konsoliderade Exponeringar inom och utanför redovisningsmässigt, men inte för riskbaserade tillsynsändamål. 2.n(4) balansräkningen mellan enheter som ingår i Exponeringen ska bestämmas enligt de kriterier som anges i posten 2.l. posterna 2.a till 2.j, med ett undantag: villkorslöst återkalleliga åtaganden bör ingå efter tillämpning av en 10 % kreditkonverteringsfaktor. Rapportera inom och utanför balansräkningens exponeringar av varje enhet som konsoliderades för redovisningsändamål men inte Exponeringar inom och utanför för riskbaserade tillsynsändamål mot enheter som konsolideras för balansräkningen för enheter som ingår i 2.n(5) riskbaserade tillsynsändamål. Exponeringen ska bestämmas enligt posten 2.l mot enheter som är konsoliderade de kriterier som anges i posterna 2.a till 2.j, med ett undantag: för riskbaserade tillsynsändamål. villkorslöst återkalleliga åtaganden bör ingå efter tillämpning av en 10 % kreditkonverteringsfaktor. Rapportera inom och utanför balansräkningens exponeringar för varje enhet som konsolideras för riskbaserade tillsynsändamål mot enheter som är konsoliderade för redovisningsändamål men inte för Exponeringar inom och utanför riskbaserade tillsynsändamål. Exponeringen ska bestämmas enligt balansräkningen för enheter som är 2.n(6) de kriterier som anges i posterna 2.a till 2.j, med ett undantag: konsoliderade för riskbaserade tillsynsändamål villkorslöst återkalleliga åtaganden bör ingå efter tillämpning av en mot enheter som ingår i posten 2.l. 10 % kreditkonverteringssfaktor. Exponeringar mot finansiella enheter måste vara beräknade pro-rata enligt punkt 156 (se instruktionerna för post 2.l). Rapportera totala exponeringar enligt definitionen i Basel III- 3 Totala exponeringar för beräkning av regelverket angående bruttosoliditetsgraden från januari 2014 ( ). 2.n(7) bruttosoliditetsgraden (definition från januari Detta värde kan beräknas med hjälp av versionen från december 2014) 2013 (v2.7) i Basel III-övervakningsarbetsboken.

Avsnitt 3, posterna 3.a till 3.e: Tillgångar hos andra finansiella institut För tillämpning av indikatorerna som gäller sammanlänkningar definieras finansiella institut som innefattande banker (och andra inlåningsinstitut), bankholdingbolag, värdepappersmäklare, försäkringsföretag, fonder, hedgefonder, pensionsfonder, investmentbanker och centrala motparter.

( ) Se https://www.bis.org/publ/bcbs270.pdf.

Centralbanker och andra offentliga organ (t.ex. multilaterala utvecklingsbanker) ska inte innefattas, men statligt ägda vinstdrivande banker ska innefattas. Avsnitt 3 och 4 avser båda intrafinansiell verksamhet. Avsnitt 5 omfattar de värdepapper som emitterats av det berörda företaget.

Post Etikett Beskrivning Rapportera alla medel som satts in hos med eller utlånats till andra finansinstitut (dvs. finansinstitut utanför den rapporterande gruppen). Utlåning bör omfatta alla former av term/revolverande Medel som satts in hos eller utlånats till andra utlåning, accepter av andra banker och andra utvidgningar av 3.a finansinstitut kreditgivningen till finansiella institut. Ta inte med företagscertifikat, som redovisas i posten 3.c(4). Insättningar bör omfatta saldon som ska betalas av finansinstitut. Ta med insättningsbevis, men inte marginalkonton.

Rapportera det totala innehavet av insättningsbevis som fordras av 3.a(1) Insättningsbevis icke-närstående finansinstitut som ingår i posten 3.a.

Outnyttjade kreditmöjligheter utvidgade till Rapportera det teoretiska värdet av samtliga kreditmöjligheter 3.b andra finansinstitut utvidgade till andra finansinstitut. Denna post bör reflektera alla innehav av värdepapper som utfärdats av andra finansinstitut. Summa innehav ska redovisas till verkligt värde för värdepapper som klassificerats som värdepapper som innehas för handel och som kan säljas; värdepapper som klassificerats som innehavda till förfallodagen ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisa inte produkter för vilka det Innehav av värdepapper som emitterats av 3.c emitterande institutet inte ger säkerhet för tillgångens avkastning andra finansinstitut (t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar). Om fördelningen inte är tillgänglig för en eller flera av dessa värden, fyll i cellen(cellerna) för de(t) icke-tillgängliga värde(na) med ”0” och fyll i med den tillgängliga totalsumman i en av de andra raderna i panelen. Kommentarerna för raden med den tillgängliga totalsumman bör ange vilka underkategorier som har tagits med. Rapportera de totala innehaven av räntebärande värdepapper med 3.c(1) Räntebärande värdepapper med säkerhet säkerhet (t.ex. säkerställda obligationer). Prioriterade räntebärande värdepapper utan Rapportera de totala innehaven av prioriterade räntebärande 3.c(2) säkerhet värdepapper utan säkerhet. Rapportera de totala innehaven av efterställda räntebärande 3.c(3) Efterställda räntebärande värdepapper värdepapper. Rapportera de totala innehaven av företagscertifikat från icke- 3.c(4) Företagscertifikat närstående finansinstitut.

Aktier (inklusive det nominella värdet och Rapportera totala aktieinnehavet, inklusive stamaktier och 3.c(5) övervärdet av stam- och preferensaktier) preferensaktier. Avräkning av korta positioner i förhållande till Rapportera det verkliga värdet av den rapporterande gruppens 3.c(6) de specifika aktieinnehav som ingår i posten skulder som härrör från korta positioner som innehas mot 3.c(5) aktieinnehav i posten 3.c(5). Du bör inkludera följande: (a) positiv nettoexponering från omvänd repa, där värdet av kassaflöde överstiger det verkliga värdet av de värdepapper som mottagits (b) positiv nettoexponering från repa, där det verkliga värdet av ställda värdepapper överstiger värdet av mottagna kontanter (c) positiv nettoexponering från Positiv nuvarande nettoexponering av värdepappersutlåning, där det verkliga värdet av utlånade 3.d transaktioner för värdepappersfinansiering värdepapper överstiger värdet av erhållna kontanta säkerheter med andra finansinstitut (eller det verkliga värdet av erhållna icke-kontanta säkerheter), och (d) positiv nettoexponering från värdepappersupplåning, där värdet av ställda kontanta säkerheter (eller det verkliga värdet av ställda icke-kontanta säkerheter) överstiger det verkliga värdet av de värdepapper som lånats.

Det redovisade värdet är inte avsett att återspegla belopp som redovisas i balansräkningen. Snarare utgör det det enda lagliga beloppet som innehas per nettningsmängd. Nettning bör endast användas där transaktionerna omfattas av ett juridiskt verkställningsbart nettningsavtal (se punkt 173 i Basel II-regelverk). Om dessa kriterier inte uppfylls, bör bruttobalansräkningsbeloppen redovisas. Ta inte med förmedlade utlåningstransaktioner. Där balansräkningsbeloppen måste användas (dvs. för transaktioner som inte står under ett berättigat nettningsavtal), bör bankerna rapportera utifrån redovisningsstandarden som de har angett i post 1b(5). Over-the-counter (OTC)-derivat med andra 3.e finansinstitut som har ett verkligt positivt nettovärde Rapportera summan av det verkliga positiva nettovärdet för OTCderivatexponeringar som nettats endast när de är lagligt verkställningsbara och i enlighet med Basel II-regelverkets nettningsregler (dvs. utsedda, rättsligt bindande, nettningsmängder eller grupper). Endast nettningsmängder med positivt värde bör inkluderas. Nettningsmängder där nettoresultatet är negativt bör ingå i post 4.e(1). Basel II definierar nettningsmängder i bilaga 4 till Verkligt positivt nettovärde (inkludera Basel II-regelverket. Inkludera hållna säkerheter endast om detta är 3.e(1) säkerheter som hålls om detta är inom ramen inom ramen för nettningsavtal (dvs enligt rättsligt bindande Credit för nettningsavtalet) Support Annex (CSA)). Om så är tillämpligt, netta motsatta säkerhetspositioner (t.ex. initial marginal som ställts med variationsmarginal som hålls). Dra av nettosäkerhetsposition från den underliggande förpliktelsen endast om det minskar den totala exponeringen. Om nettosäkerheterna överstiger betalningsskyldigheten gentemot banken, redovisa ett verkligt värde på noll för nettningsmängden. Rapportera mängden av potentiell framtida exponering (PFE), som beräknas med hjälp av den aktuella exponeringsmetoden, för de 3.e(2) Potentiell framtida exponering derivat som ingår i posten 3.e(1). Inkludera PFE för eventuella nettningsmängder med ett verkligt värde på noll.

Avsnitt 4, posterna 4.a till 4.g: Skulder till andra finansiella institut

Post Etikett Beskrivning Insättningar som ska betalas till Rapportera totala insättningar som ska betalas till (dvs. som satts in 4.a inlåningsinstitut av) inlåningsinstitut. Insättningar som ska betalas till icke- Rapportera totala insättningar som ska betalas till icke- 4.b inlåningsfinansinstitut inlåningsfinansinstitut. Outnyttjade kreditmöjligheter som erhållits Rapportera det teoretiska värdet av samtliga outnyttjade 4.c från andra finansinstitut kreditmöjligheter som erhållits från andra finansinstitut. Bör innehålla: (a) negativ nettoexponering från omvänd repa, där det verkliga värdet av de mottagna värdepapperen överstiger värdet av ställda kontanter (b) negativ nettoexponering från repa, där värdet av erhållna kontanter överstiger det verkliga värdet av Nuvarande negativ nettoexponering av ställda värdepapper (c) negativ nettoexponering från 4.d transaktioner för värdepappersfinansiering värdepappersutlåning, där värdet av erhållna kontanta säkerheter med andra finansinstitut (eller det verkliga värdet av erhållna icke-kontanta säkerheter) överstiger det verkliga värdet av värdepapper som lånats ut, och (d) negativ nettoexponering från värdepappersupplåning, där det verkliga värdet av inlånade värdepapper överstiger värdet av ställda kontanta säkerheter (eller det verkliga värdet av ställda icke-

kontanta säkerheter). Det redovisade värdet är inte avsett att återspegla belopp som redovisas i balansräkningen; snarare utgör det det enda lagliga beloppet som innehas per nettningsmängd. Nettning bör endast användas där transaktionerna omfattas av ett juridiskt verkställningsbart nettningsavtal (se punkt 173 i Basel IIregelverket). Om dessa kriterier inte uppfylls, bör bruttobalansräkningsbeloppet redovisas. Ta inte med förmedlade utlåningstransaktioner. Där balansräkningsbelopp måste användas (dvs. för transaktioner som inte står under ett berättigat nettningsavtal), bör bankerna rapportera utifrån redovisningsstandarden som de har angett i post 1.b(5). Rapportera summan av verkligt nettovärde av OTC-derivatskulder nettade endast när de är lagligt verkställningsbara och i enlighet med Basel II-regelverkets nettningsregler (dvs. utsedda, rättsligt bindande, nettningsmängder eller grupper). Endast nettningsmängder med ett negativt värde bör inkluderas här. Nettningsmängder där nettoresultatet är positivt bör ingå i post 3.e(1). Basel II definierar nettningsmängder i bilaga 4 till Basel II- Negativt verkligt nettovärde (inkludera ställda regelverket. Inkludera säkerheter som endast ställs om detta är 4.e(1) säkerheter om detta är inom ramen för inom ramavtalet om nettning (dvs. enligt rättsligt bindande Credit nettningsramavtalet) Support Annex (CSA)). Om tillämpligt, netta motsatta säkerhetspositioner (t.ex. initial marginal som hölls med ställd variationsmarginal). Dra av nettosäkerhetspositionen från den underliggande förpliktelsen endast om det minskar den totala exponeringen. Om nettosäkerheten överstiger betalningsskyldigheten gentemot motparten, redovisa ett verkligt värde på noll för nettningsmängden. Rapportera beloppet för PFE, beräknat efter aktuell 4.e(2) Potentiell framtida exponering (PFE) exponeringsmetod, för de derivat som ingår i posten 4.e(1). Rapportera det belopp som upplånats från andra finansinstitut (dvs. finansinstitut utanför den rapporterande gruppen). Inkludera 4.f(1) Medel upplånade från andra finansinstitut upplånade medel från både inlånings- och icke-inlåningsinstitut. Inkludera inte företagscertifikat. Insättningsbevis som ingår i posterna 4.a och Rapportera värdet av insättningsbevis som ingår i posterna 4.a och 4.f(2) 4.b 4.b.

Avsnitt 5, posterna 5.a till 5.h: Utestående värdepapper Komponenterna nedan bör återspegla värdet av utestående värdepapper som emitterats av det rapporterande företaget. Skilj inte mellan intrafinansiell och annan verksamhet. Rapportera inte produkter för vilka det emitterande institutet inte ger säkerhet för tillgångens avkastning (t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgång). Om fördelningen inte är tillgänglig för en eller flera av dessa värden, fyll i cellen (cellerna) för det/de icke-tillgängliga värdet/värdena med ”0” och fyll i med den tillgängliga totalsumman i en av de andra raderna i panelen. Kommentarerna för raden med den tillgängliga totalsumman bör ange vilka underkategorier som har tagits med.

Post Etikett Beskrivning Rapportera värdet av samtliga utestående räntebärande värdepapper 5.a Räntebärande värdepapper med säkerhet med säkerhet (t.ex. täckta obligationer) som emitterats av den relevanta enheten. Rapportera det bokförda värdet av samtliga prioriterade Prioriterade räntebärande värdepapper utan 5.b räntebärande värdepapper utan säkerhet som emitterats av den säkerhet. relevanta enheten.

Rapportera det bokförda värdet av samtliga utestående efterställda 5.c Efterställda räntebärande värdepapper räntebärande värdepapper som emitterats av den relevanta enheten. Rapportera det bokförda värdet av samtliga utestående 5.d Företagscertifikat företagscertifikat som emitterats av den rapporterande gruppen. Rapportera det bokförda värdet av samtliga utestående 5.e Insättningsbevis insättningsbevis som emitterats av den rapporterande gruppen. Rapportera det verkliga värdet av samtliga utestående stamaktier som emitterats av den rapporterande gruppen. Ta inte med intyg 5.f Stamaktier från ömsesidiga banker. Inkludera också inte utestående aktier för vilka ett marknadspris inte är tillgängligt, eftersom dessa ingår separat i post 5.h.(1). Rapportera det verkliga värdet av samtliga utestående preferensaktier som emitterats av den rapporterande gruppen. Preferensaktier och alla andra former av Inkludera också alla andra former av efterställd finansiering som inte 5.g efterställd finansiering som inte omfattas av omfattas av post 5.c. Ta inte med utestående aktier för vilka ett post 5.c. marknadspris inte är tillgängligt, eftersom dessa ingår separat i post 5.h.(1). Rapportera det bokförda värdet av aktier, inklusive ordinarie och Bokfört värde av aktier för vilka 5.h(1) preferens(premium)aktier för vilka ett marknadspris inte är marknadspriset inte är tillgängligt tillgängligt. Ta inte med intyg från ömsesidiga banker.

Avsnitt 6, posterna 6.a till 6.m: Betalningsaktivitet

Post Etikett Beskrivning Rapportera det totala bruttovärdet av samtliga kontantbetalningar som skickas av den rapporterande gruppen via massbetalningssystem, tillsammans med bruttovärdet av alla kontantbetalningar som skickas via en korrespondentbank (t.ex. med ett korrespondent- eller nostrokonto), under rapporteringsåret i varje indikerad valuta. Alla betalningar som skickas via en korrespondentbank bör redovisas, oavsett hur korrespondentbanken faktiskt reglerar transaktionerna. Ta inte med transaktionerna inom gruppen (dvs. transaktioner inom eller mellan enheter inom den rapporterande gruppen). Betalningar ska rapporteras oavsett syfte, plats eller avräkningsmetod. Detta omfattar – men är inte begränsat till – kontantbetalningar i samband med derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och valutatransaktioner. Ta inte med 6.a till värdet av någon icke-kontantpost reglerad i samband med dessa 6.m Betalningar som görs under rapporteringsåret transaktioner. Inkludera kontantbetalningar som gjorts på uppdrag av 6.m (1) (exklusive betalningar inom gruppen) det rapporterande företaget samt de som gjorts på uppdrag av till (3) kunder (inklusive finansinstitut och andra kommersiella kunder). Ta inte med betalningar som görs via betalningssystem inom detaljhandel. Inkludera endast utbetalningar (dvs. inbetalningar ska uteslutas). Inkludera alla betalningar till CLS. Förutom CLS-betalningar, netta inte några utgående grossistbetalningsvärden, även om transaktionen avräknades på nettobasis (dvs. alla grossistbetalningar i betalningssystem med stora värden eller genom ombud måste redovisas brutto). Betalningar inom detaljhandel skickade genom betalningssystem med stora värden eller genom ombud kan redovisas på nettobasis. Om exakta bruttosummor saknas kan kända överskattningar rapporteras. Rapportera värdena i deras ursprungliga valutor, genom att använda den rapporterande enheten som anges i 1 b(4).

Avsnitt 7, post 7.a: Tillgångar under förvaring

Post Etikett Beskrivning Rapportera värdet av samtliga tillgångar, inklusive gränsöverskridande tillgångar som den rapporterande gruppen har innehaft som en depåhållare för kunders räkning, däribland andra finansföretag (dvs. andra finansinstitut än den rapporterande gruppen). Inkludera sådana tillgångar, även om de innehas av ickenärstående institut (t.ex. värdepapperscentraler, betalningssystem, Värdet av tillgångar som innehas som en 7.a centralbanker och underdepåhållare). Ta inte med några tillgångar depåhållare för kunders räkning under förvaltning eller tillgångar under förvaltning som inte räknas som tillgångar under förvar. Vid tillämpningen av denna rapport, definieras en depåhållare som en bank eller annan organisation som förvaltar eller administrerar förvar eller förvaring av aktiebrev, skuldförbindelser eller andra tillgångar för institutionella och privata investerare.

Avsnitt 8, posterna 8a till 8b: Transaktioner tecknade på skuld- och aktiemarknader Inkludera all garantiverksamhet över verksamhetsåret där banken var skyldig att köpa osålda värdepapper. När garantiverksamhet utövas efter bästa förmåga (dvs. banken är inte skyldig att köpa resterande tillgångar), inkludera endast de värdepapper som faktiskt såldes.

Post Etikett Beskrivning Rapportera det totala värdet för alla typer av aktier som tecknats under verksamhetsåret, exklusive transaktioner med dotterbolag och/eller närstående och självledda transaktioner. Detta innefattar alla typer av transaktioner på aktiemarknaden såsom börsintroduktioner, ytterligare erbjudanden av stamaktier, enheter, depåbevis (t.ex. amerikanska depåbevis (ADRs) och globala depåbevis (GDR)) och nyemissioner. Inkludera även aktierelaterade transaktioner såsom konvertibla obligationer, konvertibla preferensobligationer och utbytbara obligationer. Inkludera alla typer av 8.a Garantiverksamhet för aktier transaktioner på alla löptider. Skilj inte på transaktioner mellan front-end- transaktioner, back-end-transaktioner, och transaktioner efter bästa insats. Gör inte åtskillnad med avseende på löptid, valuta, eller marknad för emittering. Aktier med inbäddade derivat bör inkluderas, medan fristående derivatgaranti bör uteslutas. När det gäller avgränsningen mellan värdepapper med inbäddade derivat och fristående derivat, använd de redan befintliga definitionerna i IFRS eller US GAAP. Om rapporteringen bygger på en nationell redovisningsstandard där skillnaden inte finns, bör IFRS-definitionen användas. Rapportera det totala värdet för alla typer av skuldförbindelser garanterade under rapporteringsåret, exklusive transaktioner inom gruppen eller självledda transaktioner. Detta innefattar alla typer av garantitransaktioner avseende skuldförbindelser. Värdet bör omfatta både säkrade skuldinstrument (t.ex. säkerställda obligationer, transaktioner med bakomliggande tillgångar (ABS) etc.) och skuldförbindelser utan säkerhet. Inkludera alla typer av transaktioner på alla löptider. Skilj inte på transaktioner mellan front-end, back- 8.b Garantiverksamhet för skuldförbindelser end, och transaktioner efter bästa insats. Gör inte åtskillnad med avseende på löptid, valuta, eller marknad för emittering. Skilj inte mellan statsskuld och företagsskuld. Skuldförbindelser med inbäddade derivat bör också ingå. För mer information om inbäddade derivat, se instruktionerna för post 8.a. Instrument som kan fördelas till antingen post 8.a eller 8.b (t.ex. obligationer med kopplade warranter) bör inte räknas dubbelt. Uppgiftslämnarna kan ställa avgränsningen efter eget godtycke.

Avsnitt 9, posterna 9.a till 9.b: Det teoretiska beloppet av OTC-derivat Denna indikator är utformad för att mäta omfattningen av rapporteringen av gruppens engagemang i transaktioner med OTC-derivat och bör omfatta alla typer av riskkategorier och instrument. En detaljerad översikt över instrumenttyper och riskkategorier finns i se tabell 19 i statistikbilagan i BIS Quarterly Review. Säkerheter ska inte dras av vid redovisning av teoretiska derivatvärden. Observera att summan av posterna 9.a och 9.b bör vara lika med värdet som rapporteras i tabell 19 i BIS Quarterly Review.

Post Etikett Beskrivning Rapportera det utestående teoretiska beloppet av OTC- OTC-derivat clearade genom en central derivatpositioner som clearades genom en central motpart. Ta med 9.a motpart alla typer av riskkategorier och instrument (t.ex. valutaväxling, räntesats, kapital, råvaror och kreditswappar (CDS)). Rapportera det utestående teoretiska belopet av OTC- 9.b OTC-derivat avräknade bilateralt derivatpositioner som avräknades bilateralt (dvs. utan användning av en central motpart). Ta med alla typer av riskkategorier och instrument (t.ex. valutaväxling, räntesats, kapital, råvaror och CDS).

Avsnitt 10, posterna 10.a till 10.f: Värdepapper tillgängliga för handel och försäljning (AFS) Denna indikator ska omfatta värdet av värdepapper (dvs. obligationer och aktier) som om de säljs snabbt under perioder av svår marknadsstress är mer benägna att utsättas för stora försäljningsavdrag eller nedsättningar för att kompensera för hög marknadsrisk. Den mäts som den totala mängden av värdepapper i redovisningskategorier som innehas för handel (HFT) och kan säljas (AFS) ( ) minus delmängden av värdepapper i de kategorier som uppfyller definitionen för tillgångar på nivå 1 och nivå 2 enligt definitionen i Basel III likviditetstäckningskvot (LCR) ( ). Alla värden som rapporteras bör vara på rapportdatum och på bruttobas (dvs. korta positioner ska inte nettas mot långa positioner). För långa och korta positioner i samma cusip ska den långa positionen således rapporteras innan någon cusip-nettning.

Post Etikett Beskrivning Rapportera det verkliga värdet av alla värdepapper klassificerade som HFT, vilket omfattar alla värdepapper för vilka optionen om verkligt värde väljs (redovisat till verkligt värde (DaFV)). Värdepapper som är avsedda att innehas huvudsakligen i syfte att säljas på kort sikt bör klassificeras som handelstillgångar. Handelsaktiviteten omfattar 10.a Värdepapper som innehas för handel (HFT) aktivt och frekvent köp och försäljning av värdepapper i syfte att generera vinst på kortfristiga fluktuationer i priset. Värdepapper som innehas för handelsändamål ska redovisas till verkligt värde. Ta inte med lån, derivat och tillgångar som inte kan överlåtas (t.ex. fordringar). Rapportera det verkliga värdet av alla värdepapper klassificerade som 10.b Värdepapper som kan säljas (AFS) AFS. Alla värdepapper som inte kategoriseras som värdepapper som innehas för handel, eller som innehas till förfallodagen (HTM) ska

( ) För ytterligare vägledning om redovisningskategorierna handel, AFS, DaFV eller HTM hänvisas till lämpliga IFRSdefinitioner. ( ) Se Basel III: Övervakningsverktyg för likviditetstäckningskvoten och likviditetsrisken på www.bis.org/publ/bcbs238.pdf

rapporteras som AFS. Ta inte med lån, derivat och tillgångar som inte kan överlåtas (t.ex. fordringar).

Rapportera det verkliga värdet av alla värdepapper som handlas och Värdepapper som kan handlas och AFS- AFS-värdepapper som är kvalificerade som nivå 1-tillgångar enligt 10.c värdepapper som är kvalificerade som nivå 1- punkterna 50 c, 50 d och 50 e i Basel III LCR. Ta med kvalificerade tillgångar värdepapper även om de inte uppfyller de operativa LCR-krav som anges i punkterna 31-40. Rapportera det verkliga värdet, efter tillämpning av värderingsavdrag, för alla värdepapper som handlas och AFSvärdepapper som är kvalificerade som nivå 2-tillgångar enligt Värdepapper som handlas och AFSpunkterna 52 och 54 i Basel III LCR. Ta med kvalificerade värdepapper 10.e värdepapper som är kvalificerade som nivå 2även om de inte uppfyller de operativa LCR-krav som anges i tillgångar, med värderingsavdrag punkterna 31–40. Nivå 2A-, nivå 2B RMBS-, och nivå 2B icke-RMBStillgångar ska rapporteras med värderingsavdrag på 15 %, 25 % respektive 50 %. Rapportera det bokförda värdet för alla värdepapper som innehas till Värdepapper som innehas till förfallodagen 10.e(1) förfallodagen (HTM). Denna post omfattar alla skuldförbindelser som (HTM) en institution har för avsikt och förmåga att inneha till förfallodagen.

Avsnitt 11, post 11a: Nivå 3-tillgångar

Post Etikett Beskrivning Rapportera värdet av alla tillgångar som är prissatta på en återkommande basis med hjälp av nivå 3-mätningsdata. Internationellt erkända redovisningsstandarder använder ofta en hierarki för verkligt värde med tre nivåer som prioriterar indata som används för att mäta det verkliga värdet baserat på observerbarhet. Nivå 3-värdemätningsdata är inte lätt att observera på marknaden, men används för att utveckla ett exitpris för tillgången (eller skulden) ur en marknadsaktörs perspektiv. Därför bör nivå 3värdemätningsdata återspegla den rapporterade gruppens egna antaganden om de antaganden som en marknadsaktör skulle Tillgångar värderade med hjälp av nivå 3- 11.a använda i prissättningen av en tillgång (eller skuld) och bör baseras mätningsdata på den bästa informationen som finns under de givna omständigheterna. Nivån i hierarkin för verkliga värdet inom vilken värdering till verkligt värde klassas bestäms på basis av den lägsta ingångsdata som är signifikant för värderingen till verkligt värde i sin helhet. Om en värdering till verkligt värde använder observerbara ingångsdata som kräver betydande justering baserad på ickeobserverbara ingångsdata, anses detta vara en nivå 3-mätning. Om redovisningsstandarden som anges i posten 1.b(5) inte har en motsvarande definition av Level 3-tillgångar, samråda med den behöriga myndigheten för ytterligare vägledning.

Avsnitt 12, posterna 12.a till 12.b: Fordringar över jurisdiktionsgränser Denna indikator använder data som internationellt verksamma banker rapporterar till centralbankerna i deras hemland för sammanställningen av BIS konsoliderade internationella bankstatistik (se kolumn S i tabell 9C i statistikbilagan i BIS Quarterly Review). Banker rapporterar dessa siffror kvartalsvis om gruppens ställning. Om den rapporterande gruppen inte kan sammanställa de uppgifter som behövs, kontakta den behöriga myndigheten för ytterligare vägledning.

Post Etikett Beskrivning Rapportera värdet av alla fordringar över alla sektorer som, på en slutlig riskbasis, är gränsöverskridande fordringar, lokala fordringar från utländska dotterbolag i utländsk valuta, eller lokala fordringar från utländska dotterbolag i lokal valuta ( ). Gränsöverskridande fordringar sträcker sig från ett kontor i ett land till en låntagare i ett annat land. Lokala fordringar från utländska dotterbolag i utländsk Summa utländska fordringar på en slutlig 12.a och lokal valuta sträcker sig från det lokala kontoret i banken till riskbasis låntagare på den platsen. Fordringar innefattar insättningar och saldon hos andra banker, lån och förskott till banker och icke-banker, och innehav av värdepapper och andelar. Ta inte med fordringar från positioner i derivatkontrakt. Eftersom dessa uppgifter avser konsoliderade verksamheter, utesluter de alla fordringar inom kontoret. Rapportera det positiva verkliga värdet av alla derivatfordringar som, på en slutlig riskbasis, är gränsöverskridande fordringar, lokala fordringar från utländska dotterbolag i utländsk valuta, eller lokala fordringar från utländska dotterbolag i lokal valuta. Gränsöverskridande fordringar sträcker sig från ett kontor i ett land till en låntagare i ett annat land. Lokala fordringar från utländska dotterbolag i utländsk och lokal valuta sträcker sig från det lokala kontoret i banken till låntagare på den platsen. Derivat innefattar terminer, swappar och optioner relaterade till valutaväxling, Fordringar som bygger på utländska derivat på 12.b(1) räntesats, aktier, råvaror och kreditinstrument. Köpta kreditderivat, en slutlig riskbasis som kreditswappar och totalavkastningsswappar, bör endast rapporteras om de är klassificerade som innehav för handel. Sålda kreditderivat klassificeras som garantier och bör därför inte rapporteras. Observera att alla derivatinstrument med positivt verkligt värde bör behandlas som fordringar. Rapporteringen av ”nettopositioner” är endast tillåten om den tillämpliga nationella redovisningsstandarden medger nettning av flera matchande swappar (efter valuta och löptid) med samma motpart som omfattas av ett juridiskt bindande nettningsavtal.

Avsnitt 13, posterna 13.a till 13.c: Skulder över jurisdiktionsgränser Denna indikator kombinerar data redovisade som en del av BIS lokaliseringsstatistik för banktjänster med siffror som redovisades för BIS konsoliderade bankstatistik. För att matcha behandlingen i den tvärjurisdiktionella tillgångsindikatorn, ingår skuldförbindelserna för samtliga kontor (dvs. huvudkontor, filialer och dotterbolag i olika jurisdiktioner) till enheter utanför hemmamarknaden tillsammans med skuldförbindelser till icke-inhemska subjekt inom hemlandet. Ta inte med skuldförbindelser inom kontoret. Eftersom BIS konsoliderade datauppsättning av bankstatistik inte innefattar ett koncept som liknar utländska fordringar för skulder behöver enskilda siffror som redovisats till olika centralbanker för BIS lokaliseringsstatistik för banktjänster läggas samman och därefter kombineras med information om skuldförbindelser inom kontoret. Om den rapporterande gruppen inte kan sammanställa de nödvändiga uppgifterna själva, kontakta den behöriga myndigheten för ytterligare vägledning.

( ) En fullständig beskrivning av data, definitioner och täckning finns i riktlinjerna för den internationella konsoliderade bankstatistiken på www.bis.org/statistics/consbankstatsguide.pdf.

Post Etikett Beskrivning Rapportera summan av alla utländska skuldförbindelser, exklusive skuldförbindelser från positioner i derivatkontrakt. Siffror Utländska skuldförbindelser (exklusive lokala rapporteras av kontor i varje enskild jurisdiktion till den relevanta 13.a skuldförbindelser i lokal valuta) centralbanken för sammanställningen av BIS konsoliderade internationella bankstatistik (se kolumnen ”Totalt positioner, Liab.” i tabell 8A i statistikbilagan i BIS Quarterly Review). Redovisa värdet av de skulder som ingår i post 13.a som är till rapporteringsgruppens eget utlandskontor. Siffror rapporteras av kontor i varje enskild jurisdiktion till den relevanta centralbanken för Eventuella utländska skulder till närstående 13.a(1) sammanställningen av BIS konsoliderade internationella bankstatistik kontor ingår i posten 13.a (se kolumnen ”Totalt positioner, varav: gentemot anknutna kontor, Liab” i tabell 8A i statistikbilagan i BIS Quarterly Review). Observera att denna siffra ska vara en delmängd av posten 13.a. Redovisa värdet av alla utländska kontors skulder i lokal valuta, exklusive skulder från positioner i derivatkontrakt. Denna siffra rapporteras av internationellt verksamma banker till centralbanken i 13.b Lokala skuldförbindelser i lokal valuta deras hemland för sammanställningen av BIS konsoliderade internationella bankstatistik (se kolumn M i tabell 9A i statistikbilagan i BIS Quarterly Review). Rapportera det negativa verkliga värdet av samtliga derivatskulder som, på en slutlig riskbasis, är gränsöverskridande skulder, lokala skulder i utländska dotterbolag i utländsk valuta, eller lokala skulder i utländska dotterbolag i lokal valuta. Derivat innefattar terminer, swappar och optioner relaterade till valutaväxling, räntesats, aktier, råvaror och kreditinstrument. Köpta kreditderivat, som kreditswappar och totalavkastningsswappar, bör endast rapporteras 13.c(1) Utländska derivatskulder på en slutlig riskbasis om de är klassificerade som innehav för handel. Sålda kreditderivat klassificeras som säkerheter och bör därför inte rapporteras. Observera att alla derivatinstrument med negativt verkligt värde bör behandlas som skulder. Rapporteringen av ”nettopositioner” är endast tillåten om den tillämpliga nationella redovisningsstandarden medger nettning av flera matchande swappar (efter valuta och löptid) med samma motpart som omfattas av ett juridiskt bindande nettningsavtal.

Avsnitt 14, posterna 14.a till 14.b, 14.d till14.j: Kompletterande indikatorer

Post Etikett Beskrivning Rapportera de totala skulderna, exklusive kapitalbas och kapital samt 14.a Summa skulder olika uppkomna kostnader som fortfarande är utestående (t.ex. inkomstskatt, löner som kommer att betalas ut, etc.). Rapportera den totala inlåningen minus summan av (i) inlåning från inlåningsinstitut, (ii) inlåning från centralbanker, och (iii) inlåning och instättningsbevis som inte innehas av privatkunder eller små företag. Småföretagskunder är de kunder med mindre än 1 miljon euro i 14.b Finansiering på detaljmarknaden konsoliderade insättningar, som hanteras som privatkunder och i allmänhet anses ha liknande likviditetsriskegenskaper som privatkonton. Mer information finns i Basel II-regelverket – Internationell konvergens avseende kapitalmätning och kapitalstandarder, punkt 231, juni 2006 ( ). Rapportera nettointäkten från alla utlandskontor. För tillämpningen av denna post är ett utländskt kontor av en rapporterande grupp en filial eller konsoliderat dotterbolag belägna utanför organisationens 14.d Utländska nettointäkter hemland (dvs. det land där den rapporterande gruppen har sitt huvudkontor). Filialer eller konsoliderade dotterbolag i territorier eller besittningar till hemlandet anses vara ett utländskt kontor.

( ) Dokumentet finns på www.bis.org/publ/bcbs128.htm.

Nettoomsättningen definieras som ränteintäkter plus icke-

ränteintäkter minus räntekostnader.

Rapportera de totala nettointäkterna, som definieras som 14.e Totala nettointäkter ränteintäkter plus icke-ränteintäkter minus räntekostnader.

Rapportera de totala bruttointäkterna, som definieras som 14.f Totala bruttointäkter ränteintäkter plus icke-ränteintäkter.

Rapportera bruttovärdet av alla utlånade kontanter och det verkliga

bruttovärdet av alla värdepapper som lånades i SFT. Det redovisade Bruttovärdet av lånade kontanter och det värdet får inte innehålla någon motpartsnettning och bör endast verkliga bruttovärdet av värdepapper som 14.g utgöra transaktioner som genomförts av den redovisande gruppen lånats i transaktioner för för egen räkning. Värdet ska omfatta bruttovärdet av de utgående värdepappersfinansiering (SFT) flöden av alla SFT, inklusive eventuell variationsmarginal. Ta inte med

några förmedlade lånetransaktioner.

Rapportera bruttovärdet av alla inlånade kontanter och det verkliga

bruttovärdet av alla värdepapper som inlånats i SFT. Det redovisade

värdet får inte innehålla någon motpartsnettning och bör endast Bruttovärdet av lånade kontanter och det utgöra transaktioner som genomförts av den redovisande gruppen 14.h verkliga bruttovärdet av värdepapper som för egen räkning. Värdet ska omfatta bruttovärdet av de lånats i SFT inkommande flöden av alla SFT, inklusive eventuell

variationsmarginal som hålls. Ta inte med några förmedlade

lånetransaktioner.

Rapportera positivt verkligt bruttovärde av alla OTC- Positivt verkligt bruttovärde av over-the- 14.i derivattransaktioner. Det redovisade värdet får inte innehålla någon counter (OTC)-derivattransaktioner motpartsnettning.

Rapportera negativt verkligt bruttovärde av alla OTC- Negativt verkligt bruttovärde av OTC- 14.j derivattransaktioner. Det redovisade värdet får inte innehålla någon derivattransaktioner motpartsnettning.

Redovisa antal länder, däribland hemland, där den rapporterande

14.k Antal jurisdiktioner gruppen har antingen en filial eller ett dotterbolag. Jurisdiktionen ska

fastställas med den fysiska adressen för filial eller dotterbolag.

Fotnoter

  1. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER EBA/GL/2014/02 5 juni 2014
  2. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  3. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  4. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  5. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  6. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  7. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  8. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  9. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  10. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  11. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  12. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  13. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  14. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  15. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  16. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  17. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  18. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  19. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER
  20. RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV GLOBALT SYSTEMVIKTIGA INDIKATORER