Riktlinjer om STS-kriterierna för värdepapperiseringar i balansräkningen och om ändring av riktlinjerna EBA/GL/2018/08 och EBA/GL/2018/09 om STS-kriterier för ABCPvärdepapperisering och för värdepapperiseringar som inte är ABCP

EBA/GL/2024/05 27.5.2024

Riktlinjer om STS-kriterierna för värdepapperiseringar i balansräkningen och om ändring av riktlinjerna EBA/GL/2018/08 och EBA/GL/2018/09 om STS-kriterier för ABCPvärdepapperisering och för värdepapperiseringar som inte är ABCP

1. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

1. Detta dokument innehåller riktlinjer som utfärdats enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 . I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska de behöriga myndigheterna och finansinstituten med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna.

2. Av riktlinjerna framgår Europeiska bankmyndighetens (EBA) syn på lämplig tillsynspraxis inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller på hur unionslagstiftningen bör tillämpas inom ett särskilt område. De behöriga myndigheter, enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010, som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin praxis (till exempel genom att ändra sin rättsliga ram eller sina tillsynsförfaranden), även i de fall där riktlinjerna främst riktar sig till institut.

Rapporteringskrav

3. Enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska behöriga myndigheter anmäla till EBA att de följer eller avser att följa dessa riktlinjer, alternativt ange skälen till att de inte gör det, senast den 09.12.2024. Om någon sådan anmälan inte inkommer inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att de behöriga myndigheterna inte följer riktlinjerna. Anmälningarna ska lämnas in via det formulär som tillhandahålls på EBA:s webbplats, med hänvisningen EBA/GL/2024/05. Anmälningarna bör lämnas in av personer som på sina behöriga myndigheters vägnar har befogenhet att rapportera om hur riktlinjerna tillämpas. Alla förändringar i graden av efterlevnad måste rapporteras till EBA.

4. Anmälningarna kommer att offentliggöras på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010.

2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Syfte

5. I dessa riktlinjer anges, i enlighet med artikel 26a i förordning (EU) 2017/2402 , hur kraven rörande enkelhet, standardisering och transparens samt kraven rörande kreditriskskyddsavtal, tredjepartskontrollanter och syntetisk överskottsmarginal som anges i artiklarna 26b–26e i den förordningen ska tillämpas på värdepapperiseringar i balansräkningen för att sådana värdepapperiseringar ska anses vara enkla, transparenta och standardiserade (STS, ”simple, transparent and standardised”). Genom dessa riktlinjer ändras dessutom riktlinjerna EBA/GL/2018/08 och EBA/GL/2018/09 om STS-kriterier för ABCP-värdepapperisering och för värdepapperiseringar som inte är ABCP, som utfärdats i enlighet med artiklarna 19 och 23 i förordning (EU) 2017/2402.

Tillämpningsområde

6. Dessa riktlinjer bör tillämpas i enlighet med tillämpningsområdet som gäller för förordning (EU) 2017/2402 och som anges i artikel 1 i den förordningen.

Mottagare

7. Dessa riktlinjer riktar sig till de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 och som har utsetts till behöriga myndigheter enligt artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402, samt till finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1093/2010 som är föremål för reglering och tillsyn enligt förordning (EU) 2017/2402, inbegripet tredje parter som kontrollerar efterlevnaden av STS-kriterierna, även i enlighet med artikel 2.5 sista stycket i förordning (EU) nr 1093/2010. Även behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402, men som inte räknas som behöriga myndigheter enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010, uppmanas att följa dessa riktlinjer.

3. Genomförande

Datum för tillämpning

8. Dessa riktlinjer börjar gälla 09.12.2024. Dessa riktlinjer gäller för värdepapperiseringar i balansräkningen vars värdepapperiseringspositioner skapas i enlighet med kreditriskskyddsavtal som tecknats efter den 09.12.2024. Ändringarna av riktlinjerna EBA/GL/2018/08 och EBA/GL/2018/09 om STS-kriterier för ABCP-värdepapperisering och för värdepapperiseringar som inte är ABCP, som anges i avsnitt 8 i dessa riktlinjer, gäller för värdepapperiseringar vars värdepapper emitteras i enlighet med avtalsvillkor som antagits efter 09.12.2024.

4. Kriterier rörande enkelhet

Exponeringar som finns i balansräkningen (artikel 26b.3 i förordning (EU) 2017/2402) Balansräkning

9. Vid tillämpning av artikel 26b.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet balansräkning tolkas som den redovisade balansräkningen för originatorn eller för en enhet som tillhör samma koncern som originatorn.

Ingen dubbel risksäkring (artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402) Säkring utöver det skydd som erhållits genom kreditriskskyddsavtalet

10.Kriteriet som följer av artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402 innebär att det inte är tillåtet med flera kreditriskskydd med avseende på kreditrisken i gruppen av underliggande exponeringar, oavsett om ett sådant ytterligare kreditriskskydd avser skydd mot kreditrisken för en tranch, en del av en tranch eller en underliggande exponering. Detta syftar till att säkerställa att kreditrisken i gruppen av underliggande exponeringar inte säkras mer än en gång.

11.Vid tillämpningen av artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör separat kreditriskskydd som tillhandahålls för separata trancher, separata delar av trancherna eller separata underliggande exponeringar inom ramen för kreditriskskyddsavtalet inte betraktas som en säkring utöver det skydd som erhållits genom kreditriskskyddsavtalet.

Utfästelser och garantier (artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402) En enhet i den grupp som originatorn tillhör

12.Vid tillämpning av artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”grupp” tolkas som den konsoliderade grupp som enheten tillhör i redovisnings- eller tillsynssyfte.

En enhet som omfattas av gruppbaserad tillsyn

13.Vid tillämpning av artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”enhet som omfattas av tillsynen på gruppnivå” tolkas i den mening som avses i artikel 26b.3 i den förordningen.

Kreditgivningskriterier som inte är mindre strikta

14.Vid tillämpningen av artikel 26b.6 e i förordning (EU) 2017/2402 bör de kreditgivningskriterier som tillämpas på värdepapperiserade exponeringar jämföras med de kreditgivningskriterier som tillämpas på liknande exponeringar vid ursprungstidpunkten för de värdepapperiserade exponeringarna.

15.Uppfyllande av föregående punkt bör inte förutsätta att originatorn eller den ursprungliga långivaren behöver ha liknande exponeringar på sin balansräkning vid tidpunkten för valet av de värdepapperiserade exponeringarna eller vid den exakta tidpunkten för deras värdepapperisering, och det bör inte heller förutsätta att liknande exponeringar faktiskt initierades vid den tidpunkt då de värdepapperiserade exponeringarna initierades.

Kriteriet om originatorns kännedom

16.Med avseende på artikel 26b.6 f i förordning (EU) 2017/2402 bör kriteriet om originatorns kännedom anses vara uppfyllt om det grundas på information som originatorn erhållit från någon av följande källor och omständigheter eller från en kombination av dessa källor och omständigheter:

a. Information om gäldenärer som erhållits då exponeringarna initierades.

b. Information som erhållits i samband med originatorns förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden.

c. Information som meddelats originatorn av en tredje part.

d. Offentligt tillgänglig information eller information om eventuella poster i ett eller flera kreditregister för personer med negativ kredithistorik vid tidpunkten för initieringen av en underliggande exponering, endast i den mån som denna information redan beaktats i samband med den information som avses i led a, b eller c ovan, och i enlighet med tillämpliga regulatoriska och tillsynskrav, inbegripet med avseende på kriterier för sund kreditgivning enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2402.

Godtagbarhetskriterier, aktiv portföljförvaltning (artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402) Aktiv portföljförvaltning

17.Med avseende på artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör aktiv portföljförvaltning förstås som portföljförvaltning på vilken något av följande villkor är tillämpliga:

a. Portföljförvaltningen gör värdepapperiseringens resultat beroende både av resultaten för de underliggande exponeringarna och av resultaten för värdepapperiseringens portföljförvaltning, vilket hindrar investerarna från att modellera kreditrisken för de underliggande exponeringarna utan att ta hänsyn till portföljförvaltarens strategi för portföljförvaltningen.

b. Portföljförvaltningen görs i spekulativt syfte för att uppnå bättre resultat, ökad avkastning, total ekonomisk avkastning eller andra förmåner av rent finansiell eller ekonomisk natur.

18.De metoder för portföljförvaltning som inte bör anses utgöra aktiv portföljförvaltning omfattar följande:

a. Substitution av de underliggande exponeringar som är föremål för tvist eller utredning i tillsynshänseende, om syftet med substitutionen är att bidra till att tvisten får en lösning eller att utredningen läggs ner.

b. Förvärv av nya underliggande exponeringar under den inledande perioden i syfte att öka värdet på de underliggande exponeringarna så att de överensstämmer med värdet på de värdepapperiserade förpliktelserna.

Tydliga godtagbarhetskriterier

19.Med avseende på artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör godtagbarhetskriterier anses vara ”tydliga” om en domstol eller tribunal kan fastställa att de efterlevs på grundval av rättsliga eller materiella omständigheter eller båda delarna.

Godtagbarhetskriterier som ska vara uppfyllda för exponeringar som lagts till efter det att transaktionen avslutats

20.Vid tillämpning av artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”godtagbarhetskriterier som inte är mindre strikta än de som tillämpades vid det ursprungliga urvalet av de underliggande exponeringarna” förstås som att godtagbarhetskriterierna inte är mindre strikta än de godtagbarhetskriterier som tillämpades på de ursprungliga underliggande exponeringarna vid transaktionens avslutande.

21.De godtagbarhetskriterier som ska tillämpas på de underliggande exponeringarna i enlighet med föregående punkt bör anges i transaktionsdokumentationen och hänvisa till de godtagbarhetskriterier som tillämpas på exponeringsnivå.

Tillåtna borttaganden

22.I artikel 26b.7 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 förtecknas en uttömmande lista över omständigheter under vilka en underliggande exponering får tas bort från transaktionen.

Homogenitet, de underliggande exponeringarnas förpliktelser, periodiska betalningsflöden, inga överlåtbara värdepapper (artikel 26b.8 i förordning (EU) 2017/2402) Avtalsmässigt bindande och verkställbara förpliktelser

23.Vid tillämpning av artikel 26b.8 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 avser ”förpliktelser som är avtalsmässigt bindande och verkställbara, med full regressrätt mot gäldenärerna och, i tillämpliga fall, garantigivarna” alla förpliktelser i den avtalsmässiga specifikationen för de underliggande exponeringarna som är relevanta för investerare på grund av att de påverkar förpliktelser för gäldenären och, i tillämpliga fall, garantigivaren gällande utbetalningar eller tillhandahållande av säkerhet.

Exponeringar med periodiska betalningsflöden

24.Vid tillämpning av artikel 26b.8 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar med fastställda periodiska betalningsflöden omfatta följande:

a. Exponeringar som ska betalas som ett engångsbelopp vid revolverande värdepapperiseringar, enligt artikel 26b.12 a i förordning (EU) 2017/2402.

b. Exponeringar relaterade till kreditkortsfaciliteter.

c. Exponeringar med avbetalningsbelopp som består av ränta och där kapitalbeloppet återbetalas på förfallodagen, inbegripet amorteringsfria bostadslån.

d. Exponeringar med avbetalningsbelopp som består av ränta och där en del av kapitalbeloppet återbetalas, om något av följande villkor är uppfyllda:

(i) Det återstående kapitalbeloppet återbetalas på förfallodagen.

(ii) Återbetalningen av kapitalbeloppet är beroende av försäljningen av tillgångar som utgör säkerhet för exponeringarna.

e. Exponeringar med tillfälliga betalningsuppskov som avtalats mellan gäldenären och långivaren.

Kreditgivningsprinciper, originatorns sakkunskap (artikel 26b.10 i förordning (EU) 2017/2402) Redovisning av väsentliga ändringar av tidigare kreditgivningsprinciper

25.Med avseende på artikel 26b.10 första stycket i förordning (EU) 2017/2402, där det anges att ”väsentliga ändringar av tidigare kreditgivningsprinciper ska [...] redovisas fullt ut”, bör detta förstås som de väsentliga ändringar av kreditgivningsprinciper som tillämpas på de exponeringar som läggs till i gruppen av underliggande exponeringar efter det att värdepapperiseringen har avslutats, i samband med påfyllning eller portföljförvaltning så som anges i punkterna 20 och 21.

26.Ändringar av sådana kreditgivningsprinciper ska anses vara väsentliga när de hänför sig till någon av följande typer av ändringar av kreditgivningsprinciperna:

a. Förändringar som påverkar kravet på likhet mellan de kreditgivningsprinciper som närmare anges i artikel 1 första stycket led b i delegerad förordning (EU) 2019/1851.

b. Ändringar som väsentligen påverkar den sammantagna kreditrisken eller det förväntade genomsnittliga resultatet från gruppen av underliggande exponeringar utan att tillvägagångssättet när det gäller bedömningen av den kreditrisk som är förenad med de underliggande exponeringarna skiljer sig åt väsentligen.

27.Redovisning av samtliga ändringar av kreditgivningsprinciper ska omfatta en förklaring av syftet med sådana ändringar.

28.När det gäller kundfordringar som inte har initierats i form av ett lån bör hänvisningen till kreditgivningsprinciper i artikel 26b.10 första stycket i förordning (EU) 2017/2402 förstås som en hänvisning till de kreditprinciper som säljaren tillämpar på kortfristiga krediter av samma typ som ligger till grund för de värdepapperiserade exponeringarna i samband med betalningsmål som avtalats med dess kunder i samband med försäljningen av dess produkter och tjänster.

Bostadslån

29.I enlighet med artikel 26b.10 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 ska gruppen av underliggande exponeringar inte omfatta bostadslån som marknadsförts och tecknats på premissen att lånesökanden, eller i tillämpliga fall intermediärerna, fått kännedom om att de lämnade uppgifterna eventuellt inte kontrolleras av långivaren.

30.Bostadslån som tecknats men inte marknadsförts på premissen att lånesökanden eller intermediärerna fått kännedom om att de uppgifter som lämnats eventuellt inte kontrolleras av långivaren, eller att lånesökanden eller intermediärerna får kännedom om detta efter att lånet tecknats, bör inte omfattas av detta krav.

31.Med avseende på artikel 26b.10 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör ”uppgifterna” som tillhandahålls endast anses omfatta relevant information. Uppgifternas relevans bör baseras på huruvida uppgifterna utgör en relevant parameter för kreditgivning, t.ex. uppgifter som anses vara relevanta för att bedöma en låntagares kreditvärdighet, för att bedöma tillgången till säkerhet och för att minska risken för bedrägerier.

32.Relevanta uppgifter för allmänna icke-inkomstgenererande bostadslån omfattar vanligtvis inkomst, och relevanta uppgifter för inkomstgenererande bostadslån omfattar vanligtvis hyresintäkter. Uppgifter som inte är användbara som parametrar för kreditgivning, till exempel mobiltelefonnummer, bör inte betraktas som relevanta uppgifter.

Likvärdiga krav i tredjeländer

33.Vid tillämpning av artikel 26b.10 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör bedömningen av kreditvärdigheten för låntagare i tredjeländer baseras på följande principer där så är tillämpligt, i enlighet med direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EG:

a. Innan ett kreditavtal ingås, på grundval av tillräcklig information, bedömer långivaren låntagarens kreditvärdighet utifrån tillräcklig information, som i lämpliga fall erhålls från låntagaren och i nödvändiga fall genom en sökning i den relevanta databasen.

b. Om parterna kommer överens om att ändra det totala kreditbeloppet efter att kreditavtalet ingåtts bör långivaren uppdatera sin finansiella information om låntagaren och bedöma låntagarens kreditvärdighet innan någon betydande ökning av det totala kreditbeloppet görs.

c. Långivaren bör göra en grundlig bedömning av låntagarens kreditvärdighet innan ett kreditavtal ingås och ta vederbörlig hänsyn till faktorer som är relevanta för att kontrollera sannolikheten att låntagaren uppfyller sina skyldigheter enligt kreditavtalet.

d. De förfaranden och uppgifter som bedömningen baseras på bör dokumenteras och bevaras.

e. Bedömningen av kreditvärdigheten bör inte främst förlita sig på att bostadsfastighetens värde överskrider kreditbeloppet eller på ett antagande om att bostadsfastigheten kommer att öka i värde, såvida inte kreditavtalets syfte är att uppföra eller renovera bostadsfastigheten.

f. Långivaren bör inte kunna annullera eller ändra kreditavtalet till nackdel för låntagaren efter att det ingåtts med anledning av att bedömningen av kreditvärdigheten inte genomfördes korrekt.

g. Långivaren bör göra krediten tillgänglig för låntagaren endast i de fall där resultatet av kreditvärdighetsbedömningen anger att de skyldigheter som kreditavtalet innebär sannolikt kommer att uppfyllas på det sätt som krävs enligt avtalet.

h. Innan någon betydande ökning av det totala kreditbeloppet beviljas efter att kreditavtalet ingåtts, bör en ny bedömning göras av låntagarens kreditvärdighet på grundval av uppdaterade uppgifter, såvida inte sådan ytterligare kredit har angetts och inkluderats i den ursprungliga kreditvärdighetsbedömningen.

Kriterier för att fastställa originatorns eller den ursprungliga långivarens sakkunskaper

34.För att fastställa huruvida en originator eller ursprunglig långivare har sakkunskaper när det gäller att initiera exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna i enlighet med artikel 26b.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör följande två villkor uppfyllas:

a. Medlemmarna i originatorns eller den ursprungliga långivarens ledningsorgan samt den högre personal, förutom medlemmarna i ledningsorganet, som är ansvarig för att hantera initieringen av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna bör ha lämplig kunskap och kompetens när det gäller att initiera exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

b. Följande principer bör beaktas vad gäller sakkunskapernas kvalitet:

i. Styrelsemedlemmarnas och den högre personalens roller och uppgifter samt den kapacitet som krävs bör vara lämpliga.

ii. Styrelsemedlemmar och högre personal bör ha förvärvat tillräcklig erfarenhet genom tidigare tjänster och utbildning.

iii. Styrelsemedlemmarnas och den högre personalens deltagande inom styrningsstrukturen för funktionen för att initiera exponeringar bör vara lämpligt.

iv. Om det gäller en reglerad enhet som omfattas av tillsyn bör de lagenliga godkännanden eller tillstånd som enheten innehar anses vara relevanta för initieringen av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

35.En originator eller ursprunglig långivare bör anses ha nödvändiga sakkunskaper om något av följande villkor är uppfyllda:

a. Enhetens verksamhet, eller verksamheten av den konsoliderade grupp som enheten tillhör i redovisnings- eller tillsynssyfte, har under minst fem år omfattat

initiering av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

b. Båda följande villkor uppfylls om villkoret i led a ovan inte uppfylls:

i. Minst två av medlemmarna i ledningsorganet har relevant yrkeserfarenhet på minst fem år när det gäller att initiera exponeringar som liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

ii. Högre personal, som inte är med i styrelsen, med ansvar för förvaltningen av enhetens initiering av exponeringar som liknar de som värdepapperiseras, har relevant yrkeserfarenhet på minst fem år av initiering av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

36.För att styrka yrkeserfarenhetens längd bör de relevanta sakkunskaperna redovisas i tillräcklig detalj och i enlighet med de tillämpliga kraven på konfidentialitet för att göra det möjligt för investerarna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402.

Exponeringar av liknande art

37. Vid tillämpning av artikel 26b.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar anses vara av liknande art om något av följande villkor är uppfyllt:

a. Exponeringarna tillhör någon av de tillgångskategorier som avses i artikel 1 första stycket led a i–iii eller a v–vii i delegerad förordning (EU) 2019/1851.

b. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a iv i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och den typ av gäldenär som avses i artikel 2.3 a i den förordningen.

c. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket a viii i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och har liknande egenskaper med avseende på någon av de homogenitetsfaktorer som avses i artikel 2.6 i den förordningen.

Inga fallerande exponeringar eller exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet (artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402) Fallerande exponeringar

38.Med avseende på artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 ska fallerande exponeringar tolkas i den mening som avses i artikel 178.1 i förordning (EU) 575/2013, såsom specificeras ytterligare i den delegerade förordningen om väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser som utvecklats i enlighet med artikel 178.6 i nämnda förordning och genom EBA:s riktlinjer om tillämpningen av definitionen av fallissemang i artikel 178.7 i den förordningen.

39.I de fall där en originator eller ursprunglig långivare inte är ett institut och därför inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 bör originatorn eller den ursprungliga långivaren följa vägledningen i föregående punkt i den mån sådan tillämpning inte anses vara orimligt betungande. Originatorn eller den ursprungliga långivaren bör då tillämpa de fastställda förfarandena och den information som erhållits från gäldenärer om exponeringarnas ursprung, information som erhållits från originatorn under dess förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden eller information som meddelats originatorn av en tredje part.

Exponeringar mot en gäldenär eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet

40.Vid tillämpning av artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör de omständigheter som anges i led a–c i den punkten förstås som definitioner av nedsatt kreditvärdighet. Andra eventuella omständigheter för nedsatt kreditvärdighet som inte anges i led a–c bör anses vara uteslutna från detta krav.

41.Förbudet mot att inkludera underliggande exponeringar ”mot en gäldenär eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet” i den grupp av underliggande exponeringar som avses i artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som ett krav på att det vid tidpunkten för urvalet ska finnas regressrätt avseende det fullständiga värdepapperiserade exponeringsbeloppet mot minst en part som inte har nedsatt kreditvärdighet, oavsett om parten är en gäldenär eller garantigivare. Därför bör de underliggande exponeringarna inte omfatta något av följande:

a. Exponeringar mot en gäldenär med nedsatt kreditvärdighet, om det inte finns någon garantigivare för hela det värdepapperiserade exponeringsbeloppet.

b. Exponeringar mot en gäldenär med nedsatt kreditvärdighet med en garantigivare med nedsatt kreditvärdighet.

Såvitt känt av originatorn eller den ursprungliga långivaren

42.Vid tillämpning av artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör kännedomskravet anses vara uppfyllt endast på grundval av information som erhållits från någon av följande kombinationer av källor och omständigheter:

a. Gäldenärer om exponeringarnas ursprung.

b. Originatorn under dess förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden.

c. Information som meddelats originatorn av en tredje part.

d. Offentligt tillgänglig information eller information om eventuella poster i ett eller flera kreditregister om personer med negativ kredithistorik vid emitteringen av en underliggande exponering, endast i den utsträckning denna information redan har beaktats under a, b och c och i enlighet med de tillämpliga reglerings- och tillsynskraven, inbegripet med iakttagande av de sunda kriterier för kreditgivning som anges i artikel 9 i förordning (EU) 2017/2402. Detta gäller med undantag för kundfordringar som inte har emitterats i form av ett lån, med avseende på vilka kriterierna för kreditgivning inte behöver iakttas.

Exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet som har genomgått en process för omstrukturering av skuld

43.Vid tillämpningen av artikel 26b.11 a i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet på att utesluta exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet som har genomgått en process för omstrukturering av skuld med avseende på sina nödlidande exponeringar anses avse både de omstrukturerade exponeringarna från respektive gäldenär eller garantigivare och de av dess exponeringar som inte själva var föremål för omstrukturering. Vid tillämpning av denna punkt bör omstrukturerade exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 26b.11 a i–ii i förordning (EU) 2017/2402 inte medföra att en gäldenär eller garantigivare anges ha nedsatt kreditvärdighet.

Kreditregister

44.Det krav som avses i artikel 26b.11 b i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som varande begränsat till exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare för vilka båda följande villkor gäller vid tidpunkten för initieringen av den underliggande exponeringen:

a. Gäldenären eller garantigivaren anges uttryckligen i ett kreditregister som en enhet med en negativ kredithistorik på grund av negativ status eller negativ information som lagras i kreditregistret.

b. Gäldenären eller garantigivaren finns med i kreditregistret av orsaker som är relevanta för kreditriskbedömningens syften.

Risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar

45.Vid tillämpning av artikel 26b.11 c i förordning (EU) 2017/2402 bör garantigivare för exponeringar eller gäldenärer med nedsatt kreditvärdighet inte anses ha en ”kreditvärdering eller ett kreditomdöme som tyder på att risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar från andra gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet, som inte är värdepapperiserade, som originatorn har”, när båda följande villkor är tillämpliga:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna och de jämförbara exponeringarna är likartade.

b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att de underliggande exponeringarnas resultat inte i någon betydande grad skulle vara sämre än jämförbara exponeringars resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.

46.Kravet i föregående punkt bör anses ha uppfyllts när något av följande gäller:

a. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar som klassificeras som tveksamma, med nedsatt kreditvärdighet, nödlidande eller klassificerade på liknande sätt enligt de relevanta redovisningsprinciperna.

b. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare vars kreditkvalitet, baserat på kreditvärderingar eller andra kreditkvalitetströsklar, är betydligt sämre än kreditkvaliteten för jämförbara exponeringar som originatorn initierar i sin normala utlåningsverksamhet och kreditriskstrategi.

Krav på minst en betalning (artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402) Kriteriets omfattning

47.Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör ytterligare förskott och inlösen när det gäller en exponering eller en omstrukturering av samma exponering mot en viss låntagare inte anses utlösa ett nytt krav om ”minst en betalning” när det gäller en sådan exponering.

48. Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör det avsedda valet av en annan separat exponering mot samma låntagare utlösa ett nytt krav om ”minst en betalning” med avseende på en sådan exponering.

Minst en betalning

49.Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den betalning som avses i kravet om att ”minst en betalning” ska ha gjorts vid tidpunkten för inkluderingen av de underliggande exponeringarna vara en hyres-, kapitalbelopps- eller räntebetalning eller annan typ av normal betalning som anges i det avtal som avser exponeringen.

5. Kriterier rörande standardisering

Efterlevnad av kraven på bibehållande av risk (artikel 26c.1 i förordning (EU) 2017/2402)

50.Vid tillämpning av artikel 26c.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2–29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika myndigheter.

Lämplig minskning av ränte- och valutarisker (artikel 26c.2 i förordning (EU) 2017/2402) Derivat

51.Vid tillämpning av artikel 26c.2 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 gäller att exponeringar i gruppen av underliggande exponeringar som endast innehåller en derivatkomponent vars enda syfte är att direkt säkra ränterisken eller valutarisken för respektive underliggande exponering, som inte i sig är derivat, bör inte anses vara förbjudna.

Allmänt accepterade normer i den internationella finansvärlden

52.Vid tillämpning av artikel 26c.2 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör allmänt accepterade normer i den internationella finansvärlden omfatta internationella svapphandlareföreningens (ISDA) normer eller liknande etablerade dokumentationsnormer på nationell nivå.

Referensräntebetalningar (artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402) Referensräntesatser

53.Vid tillämpning av artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör de räntor som betraktas som lämpliga referensgrunder för referensräntebetalningar inkludera samtliga följande: a. Interbankräntor inklusive Libor, Euribor och andra erkända referensräntor. b. Andra etablerade referensräntor, exempelvis kort euroränta (€STR), Reformed Sterling Overnight Index Average (Sonia), Secured Overnight Financing Rate Data (Sofr) och Tokyo Overnight Average Rate (Tona). c. Räntor som bestäms av penningpolitiska myndigheter, inklusive dagslåneräntor och centralbankernas diskonteringsräntor.

d. Sektorsräntor som speglar en långivares finansieringskostnader, inklusive standardvariabla räntor och internräntor som direkt speglar marknadens finansieringskostnader för en bank eller delmängd institut, i den utsträckning som medför att tillräckliga data tillhandahålls till investerare för att de ska kunna bedöma hur sektorsräntorna förhåller sig till andra marknadsräntor.

Komplicerade formler eller derivat

54.Vid tillämpning av artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör räntetak eller räntegolv inte anses utgöra en komplicerad formel eller ett derivat.

Krav efter underrättelse om verkställighet (artikel 26c.4 i förordning (EU) 2017/2402) Belopp som kvarhålls i specialföretaget för värdepapperisering

55.Vid tillämpning av artikel 26c.4 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör det kontantbelopp som är att anse som kvarhållet i specialföretaget för värdepapperisering fastställas i enlighet med transaktionsdokumentationen.

56.Vid tillämpning av artikel 26c.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör det vara tillåtet att kvarhålla de kontanta medlen i specialföretaget för värdepapperisering genom en reservfond för framtida användning, så länge användningen av reservfonden är begränsad till de ändamål som anges i artikel 26c.4 andra stycket i den förordningen, inbegripet återbetalning till investerarna under ordnade former.

Fördelning av förluster och amortering av trancher (artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402) Utlösande faktorer

57.Vid tillämpning av artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402 kan parterna i transaktionen, utöver den miniminivå av utlösande faktorer som krävs, komma överens om att inkludera andra utlösande faktorer kopplade till resultaten. Om en händelse inträffar som aktiverar en sådan resultatrelaterad utlösande faktor bör amorteringen av värdepapperiseringstrancherna återgå till sekventiella betalningar i prioritetsordning, oavsett om andra utlösande faktorer är tillämpliga eller inte.

Återgång till icke-sekventiell amortering

58.Vid tillämpning av artikel 26c.5 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 gäller att när väl amorteringen återgått till sekventiell betalning till följd av att en resultatrelaterad utlösande faktor har aktiverats, bör en påföljande återföring tillbaka till icke-sekventiell amortering inte tillåtas i enlighet med transaktionsdokumentationen.

Transaktionsdokumentation (artikel 26c.7 i förordning (EU) 2017/2402) Förvaltningsstandarder

59.Vid tillämpning av artikel 26c.7 d i förordning (EU) 2017/2402 bör förvaltningsstandarder förstås som de standarder avseende förvaltning som specificeras i transaktionsdokumentationen och som måste uppfyllas under värdepapperiseringstransaktionens hela löptid.

Förvaltningsförfaranden

60.Vid tillämpning av artikel 26c.7 c i förordning (EU) 2017/2402 bör förvaltningsförfarandena förstås som de faktiska förfaranden som är nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med förvaltningsstandarderna. Förfarandena får anpassas under hela värdepapperiseringstransaktionens löptid så länge förvaltningsstandarderna fortsätter att uppfyllas.

Motparter i transaktioner

61.Vid tillämpning av artikel 26c.7 b i förordning (EU) 2017/2402 bör trustförvaltaren och tredjepartskontrollanten alltid vara åtskilda från serviceföretaget, investeraren och originatorn. Tredjepartskontrollanten bör dessutom uppfylla de krav som anges i punkt 73.

Serviceföretagets sakkunskaper och förvaltningskrav (artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402) Kriterier för att fastställa serviceföretagets sakkunskaper

62.Följande två villkor bör vara uppfyllda för att ett serviceföretag ska anses ha sakkunskaper när det gäller att förvalta exponeringar som till sin art liknar dem som värdepapperiserats i enlighet med artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402:

a. Medlemmarna i serviceföretagets ledningsorgan samt den högre personal, förutom medlemmarna i ledningsorganet, som är ansvarig för att förvalta exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna bör ha adekvat kunskap och kompetens när det gäller att förvalta exponeringar som liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

b. Följande principer gällande sakkunskapernas kvalitet bör beaktas vid fastställandet av sakkunskapsnivån:

i. Styrelsemedlemmarnas och den högre personalens roller och uppgifter samt den kapacitet som krävs bör vara lämpliga.

ii. Styrelsemedlemmar och högre personal bör ha förvärvat tillräcklig erfarenhet genom tidigare tjänster och utbildning.

iii. Medlemmarna i ledningsorganet och den högre personalen bör ha en lämplig nivå av deltagande i styrningsstrukturen när det gäller förvaltningsfunktionen för exponeringarna.

iv. Om det rör sig om en tillsynsreglerad enhet bör de godkännanden eller tillstånd som enheten innehar vara relevanta för förvaltning av exponeringar som liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

63.Ett serviceföretag bör anses ha de sakkunskaper som krävs om något av följande villkor gäller:

a. Verksamheten vid enheten, eller vid den konsoliderade grupp som enheten tillhör för redovisnings- eller tillsynssyften, har i minst fem år inkluderat förvaltning av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

b. Samtliga följande villkor uppfylls om villkoret i led a ovan inte uppfylls:

i. Minst två av medlemmarna i serviceföretagets ledningsorgan har relevant yrkeserfarenhet på minst fem år när det gäller att förvalta exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

ii. Högre personal, förutom medlemmar i ledningsorganet, som ansvarar för att hantera enhetens förvaltning av sådana exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna, har relevant yrkeserfarenhet på minst fem år när det gäller att förvalta exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.

iii. Enhetens förvaltningsfunktion backas upp av ett reservserviceföretag som uppfyller villkoret i led a.

64.För att styrka yrkeserfarenhetens längd bör de relevanta sakkunskaperna redovisas i tillräcklig detalj och i enlighet med de gällande kraven på konfidentialitet, för att göra det möjligt för investerarna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402.

Exponeringar av liknande art

65.Vid tillämpningen av artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402 bör tolkningen av begreppet ”exponeringar av liknande art” stämma överens med definitionen i punkt 37.

Väldokumenterade och adekvata riktlinjer, förfaranden och kontroller för riskhantering

66.Vid tillämpning av artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402 bör serviceföretaget anses ha ”väldokumenterade och adekvata riktlinjer, förfaranden och kontroller för riskhantering avseende förvaltning av exponeringar” om något av följande villkor är uppfyllt:

a. Serviceföretaget är en enhet som omfattas av reglering, tillsyn och kapitallagstiftning inom unionen, och dess godkännanden eller tillstånd anses vara relevanta för förvaltningen.

b. Serviceföretaget är en enhet som inte omfattas av reglering, tillsyn och kapitallagstiftning inom unionen, och ett bevis på att väldokumenterade och adekvata riktlinjer och kontroller för riskhantering tillhandahålls, vilket även inkluderar ett bevis på iakttagande av god marknadspraxis och rapporteringskapacitet. Beviset bör styrkas genom en lämplig granskning av tredje part, t.ex. av ett kreditvärderingsinstitut eller en extern revisor.

Snabb lösning av konflikter mellan investerare (artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402) Tydliga bestämmelser som gör det lättare att snabbt lösa konflikter mellan olika kategorier av investerare

67.Vid tillämpning av artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402 bör de bestämmelser i transaktionsdokumentationen som ”gör det lättare att snabbt lösa konflikter mellan olika kategorier av investerare” vid värdepapperiseringstransaktioner med fler än en investerare innehålla samtliga följande delar:

a. En metod för att sammankalla möten eller anordna konferenssamtal.

b. Maximal tidsfrist för att anordna ett möte eller ett konferenssamtal.

c. Erforderlig beslutsförhet.

d. Tröskelvärden för lägsta antalet röster för att bekräfta ett beslut, med tydlig åtskillnad mellan de lägsta antalen för varje typ av beslut.

e. I tillämpliga fall, en plats för mötena, vilken bör vara belägen inom unionen.

68.Vid tillämpning av artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402, och i de fall där det finns obligatoriska lagstadgade bestämmelser i den tillämpliga jurisdiktionen som anger hur tvister mellan investerare måste lösas, kan transaktionsdokumentationen hänvisa till sådana bestämmelser.

6. Kriterier rörande transparens

Uppgifter om tidigare fallissemang och förlustresultat (artikel 26d.1 i förordning (EU) 2017/2402) Uppgifter

69.Vid tillämpning av artikel 26d.1 i förordning (EU) 2017/2402, och i de fall där originatorn inte kan tillhandahålla uppgifter i enlighet med uppgiftskraven i den punkten, kan externa uppgifter som är offentligt tillgängliga eller tillhandahålls av en tredje part, till exempel ett värderingsinstitut eller en annan marknadsaktör, användas, under förutsättning att alla övriga krav i artikeln uppfylls.

Väsentligen liknande exponeringar

70.Vid tillämpning av artikel 26d.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet ”exponeringar som väsentligen liknar” förstås som att det avser exponeringar som uppfyller följande två villkor:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna är likartade.

b. Till följd av den likhet som avses i led a kan det, på grundval av indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, rimligen förväntas att de underliggande exponeringarnas resultat under transaktionens löptid, eller under högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år, inte skulle vara betydligt sämre än resultatet för de värdepapperiserade exponeringarna.

71.Vid tillämpning av artikel 26d.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör de väsentligen liknande exponeringarna inte begränsas till exponeringar i originatorns balansräkning.

Kontroll av ett urval av de underliggande exponeringarna (artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402) Extern kontroll av ett urval av de underliggande exponeringarna

72.Vid tillämpning av artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör de underliggande exponeringar som bör kontrolleras före transaktionens avslutsdag vara ett representativt urval av den preliminära portfölj från vilken den värdepapperiserade gruppen hämtats och ha en rimligen slutgiltig form före transaktionens avslutsdag.

Part som utför kontrollen

73.Vid tillämpningen av artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör en part anses lämplig och oberoende när den uppfyller följande två villkor:

a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen.

b. Parten är inte något av följande:

i. Ett kreditvärderingsinstitut.

ii. En tredje part som kontrollerar att STS-kriterierna är uppfyllda i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2017/2402.

iii. En enhet som är anknuten till originatorn, det medverkande institutet, investeraren eller specialföretaget för värdepapperisering.

Kontrollens omfattning

74.Vid tillämpning av artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör kontrollen utföras med hjälp av en lämplig statistisk metod och baseras på ett slumpmässigt urval av underliggande exponeringar som extraherats från de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen, medan storleken på urvalet bör fastställas på ett sätt som säkerställer att det råder en sannolikhet (konfidensnivå) på minst 95 procent för att man korrekt ska kunna avvisa antagandet om att det inte finns några undantag från kravet i hela gruppen av underliggande exponeringar i värdepapperiseringen (dvs. sannolikheten för att det så kallade typ II-felet, där en hel grupp felaktigt godtas utan undantag, bör vara högst 5 procent).

75.Antalet underliggande exponeringar i urvalet bör i alla händelser vara minst 50. För värdepapperiseringar där gruppen av underliggande exponeringar består av mindre än 50 underliggande exponeringar bör urvalet bestå av samtliga underliggande exponeringar.

76.Verifieringen bör omfatta en kontroll av originatorns databas eller it-system mot kreditriskskyddsavtalet och tillhörande dokumentation, för att bekräfta att förekomsten av en kredithändelse skulle utlösa en kreditriskskyddsbetalning från investeraren om förluster på den underliggande exponering som är föremål för en kredithändelse skulle hänföras till den skyddade tranchen (eller de skyddade trancherna) med avseende på de exponeringar som är föremål för kontrollen. Om denna kontroll inte är möjlig med hjälp av originatorns databas eller it-system bör den part som utför kontrollen granska andra typer av dokument eller register.

77.Kontrollen bör utföras i form av en överenskommen rapport om förfarandena.

Bekräftelse av kontrollen

78.Vid tillämpning av artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör en bekräftelse av att denna kontroll har gjorts och att inga betydande negativa resultat har påträffats offentliggöras.

Innan transaktionen avslutas

79.Vid tillämpning av artikel 26d.2 i förordning (EU) 2017/2402, och om inga obligationer emitteras inom ramen för en syntetisk värdepapperisering, bör löptiden innan transaktionen avslutas tolkas som tiden fram till dess att garantin eller kreditderivatet enligt kreditriskskyddsavtalet träder i kraft.

Kassaflödesmodell för skulder (artikel 26d.3 i förordning (EU) 2017/2402) Exakt representation av avtalsförhållandet

80.Vid tillämpningen av artikel 26d.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör kassaflödesmodellen för skulder anses ha utförts ”exakt” om den utformats på ett korrekt sätt och på en tillräcklig detaljnivå för att investerare i tillämpliga fall ska kunna modellera betalningsförpliktelser, inklusive förpliktelser hos specialföretaget för värdepapperisering, och prissätta värdepapperiseringen i enlighet med detta. Detta kan inkludera algoritmer som gör det möjligt för investerare att modellera en rad olika scenarier som påverkar kassaflödena, t.ex. olika frekvenser på förskottsbetalade lån eller olika fallissemangsfrekvenser.

Tredje part

81.Vid tillämpning av artikel 26d.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör originatorn förbli ansvarig för att göra informationen tillgänglig för potentiella investerare i de fall kassaflödesmodellen för skulder utvecklas av tredjepartsleverantörer.

Upplysningar om miljöprestanda och hållbarhet för tillgångarna (artikel 26d.4 i förordning (EU) 2017/2402) Tillgänglig information om miljöprestanda och de viktigaste negativa konsekvenserna med avseende på hållbarhetsfaktorer

82.Kravet i artikel 26d.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör vara tillämpligt endast om originatorn har tillgång till informationen på energicertifikaten som avses i första stycket, eller om informationen om de viktigaste negativa konsekvenserna med avseende på hållbarhetsfaktorer för de tillgångar som finansieras av de underliggande exponeringarna som avses i andra stycket är tillgänglig för originatorn och originatorn beslutar att tillämpa det andra stycket i nämnda artikel, samt om respektive uppgifter kan hämtas från originatorns interna databas eller itsystem. I de fall där någon sådan information endast finns tillgänglig för en del av de underliggande exponeringarna bör kravet endast gälla för den del av de underliggande exponeringarna för vilken information finns tillgänglig.

Efterlevnad av upplysningskraven enligt artikel 7 (artikel 26d.5 i förordning (EU) 2017/2402)

83.Vid tillämpning av artikel 26d.5 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2–29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i den förordningen, såvida det inte rör sig om en och samma myndighet.

7. Kriterier som är specifika för värdepapperisering i balansräkningen

Kredithändelser som omfattas av kreditriskskyddsavtalet (artikel 26e.1 i förordning (EU) 2017/2402) Ytterligare kredithändelser

84.Vid tillämpning av artikel 26e.1 första stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet på att kreditriskskyddsavtalet ska täcka åtminstone de kredithändelser som anges i det stycket inte hindra parterna från att komma överens om ytterligare kredithändelser eller striktare definitioner av de händelser som avses i del tre avdelning II kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kreditriskskyddsbetalningar (artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402) I proportion till andelen av det utestående nominella beloppet för den underliggande exponeringen

85.Vid tillämpning av artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402 och om beloppet för den underliggande exponering som omfattas av kreditriskskyddsavtalet är lägre än det utestående teoretiska beloppet för den underliggande exponeringen, bör de mellanliggande och slutliga kreditriskskyddsbetalningarna beräknas i samma proportion (pro rata) med avseende på andelen av det utestående nominella belopp som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.

Fastställande av mellanliggande kreditriskskyddsbetalning

86.Vid tillämpning av artikel 26e.2 andra stycket led b i förordning (EU) 2017/2402 bör ”i tillämpliga fall” förstås som tillämpligt endast om den behöriga myndigheten gett originatorn tillstånd att tillämpa internmetoden för att fastställa det förväntade förlustbeloppet för respektive underliggande exponering för vilken det ”det högsta av”-villkoret bedöms, och om det riskklassificeringssystem som används för den underliggande exponeringen därmed har bedömts av den behöriga myndigheten för användning enligt internmetoden.

Förväntat förlustbelopp

87.Vid tillämpning av artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör det förväntade förlustbeloppet beräknas på nivån för enskilda underliggande exponeringar för vilka en kredithändelse har inträffat. Som ett undantag kan det förväntade förlustbeloppet beräknas på undergruppsnivå för hushållsexponeringar i enlighet med förslaget till tekniska tillsynsstandarder om beräkning av KIRB i enlighet med metoden för förvärvade fordringar, som utarbetats i enlighet med artikel 255.9 i förordning (EU) nr 575/2013.

Skulduppgörelser och kreditriskskyddspremier (artikel 26e.3 i förordning (EU) 2017/2402) Beroende av de presterande värdepapperiserade exponeringarnas utestående nominella belopp vid tidpunkten för betalningen

88.Vid tillämpning av artikel 26e.3 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 och om kreditriskskyddsavtalet endast delvis omfattar de presterande värdepapperiserade exponeringarna, bör de kreditriskskyddspremier som ska betalas enligt kreditriskskyddsavtalet struktureras som beroende av den del av det utestående nominella beloppet av de presterande värdepapperiserade exponeringarna som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.

Tredjepartskontrollant (artikel 26e.4 i förordning (EU) 2017/2402) Part som utför kontrollen

89.Vid tillämpning av artikel 26e.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör tredjepartskontrollanten uppfylla följande två villkor:

a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen.

b. Parten är inte något av följande:

i. Ett kreditvärderingsinstitut.

ii. En tredje part som kontrollerar att STS-kriterierna är uppfyllda i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2017/2402.

iii. En enhet som är knuten till originatorn, det medverkande institutet, investeraren eller specialföretaget för värdepapperisering.

Kontroll på urvalsbasis vid värdepapperiseringar med mellanliggande positioner

90.Vid tillämpning av artikel 26e.4 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402, och utan att det påverkar investerarnas rätt att begära kontroll av huruvida en viss underliggande exponering är godtagbar, får parterna vid värdepapperiseringar med mellanliggande positioner komma överens om att kontrollen av urvalet ska inledas när avskiljningspunkten (detachment point) för den första förlusttranchen minskar till under en viss procentandel av denna avskiljningspunkt, som fastställs vid transaktionens avslutsdag.

Slutligt förlustbelopp

91.Vid tillämpning av artikel 26e.4 första stycket led e i förordning (EU) 2017/2402 bör ”det slutliga förlustbeloppet” förstås som ”originatorns slutliga förlustberäkning” i enlighet med artikel 26e.3 första stycket i den förordningen, om ingen slutlig kreditriskskyddsbetalning har gjorts för en underliggande exponering som är föremål för en kredithändelse i slutet av den förlängningsperiod som anges i kreditriskskyddsavtalet.

Händelser som ger originatorn rätt att säga upp transaktioner före utgången av löptiden (artikel 26e.5 i förordning (EU) 2017/2402) Beräkning av den viktade genomsnittliga löptiden för den ursprungliga referensportföljen

92.Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led d i förordning (EU) 2017/2402 bör den viktade genomsnittliga löptiden för den ursprungliga referensportföljen av underliggande exponeringar beräknas genom tidsviktning endast för återbetalningarna av kapitalbelopp och bör inte ta hänsyn till eventuella antaganden om förskottsbetalning eller betalningar som rör avgifter eller ränta som ska betalas av gäldenärerna för de underliggande exponeringarna.

Påfyllningsperiod eller rullande period

93.Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led d i förordning (EU) 2017/2402 bör den viktade genomsnittliga löptiden vid förekomst av en påfyllningsperiod eller en rullande period vara summan av påfyllningsperioden eller den rullande perioden och den uppskattade viktade genomsnittliga löptiden beräknad i slutet av påfyllningsperioden eller den rullande perioden. För denna uppskattning bör originatorn, för varje värdepapperiserad exponering som förfaller före utgången av påfyllningsperioden eller den rullande perioden, justera den planerade löptiden så att den motsvarar summan av den aktuella löptiden och den längsta tillåtna löptiden för en exponering som får läggas till den värdepapperiserade portföljen under påfyllningsperioden eller den rullande perioden. Justeringar bör göras så många gånger som nödvändigt för detta om den justerade löptiden är kortare än påfyllningsperioden eller den rullande perioden.

Investerare

94.Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led b, när det gäller kreditlänkade obligationer som utfärdats av ett specialföretag för värdepapperisering, bör hänvisningen till investeraren förstås som en hänvisning till specialföretaget för värdepapperisering eller någon tillhandahållare av skydd som har ingått kreditriskskyddsavtalet med originatorn.

Syntetisk överskottsmarginal (artikel 26e.7 i förordning (EU) 2017/2402) Beräkning av förväntad förlust under ett år

95.Vid tillämpning av artikel 26e.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör de lagstadgade förväntade förlustbeloppen på årsbasis för alla underliggande exponeringar beräknas med beaktande av ett antal betalningsperioder som motsvarar ett år, och genom att multiplicera procentandelen som det förväntade förlustbeloppet utgjorde av de värdepapperiserade exponeringarna på transaktionens avslutsdag med det totala utestående portföljsaldot för de presterande värdepapperiserade exponeringarna vid början av den ettårsperioden.

96.Vid tillämpning av artikel 26e.7 a i förordning (EU) 2017/2402 avser begreppet ”fast syntetisk överskottsmarginal” den del av den syntetiska överskottsmarginalen som originatorn åtar sig att använda som kreditförstärkning för varje period. Detta belopp uttrycks som produkten av en fast procentandel av det utestående presterande portföljsaldot för varje period.

97.Vid tillämpning av artikel 26e.7 d i förordning (EU) 2017/2402 gäller att för originatorer som inte använder den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013, bör beräkningen av den förväntade förlusten för ett år göras i enlighet med riskavsättningarna enligt det tillämpliga redovisningsramverket. Om den metoden leder till en förlusttäckning som inte är tillräckligt representativ för de förväntade framtida förlusterna inom de värdepapperiserade exponeringarna bör originatorinstitutet i stället modellera förväntade förlustbelopp utifrån andra interna riskparametrar, såsom de som beaktas i dess interna process för bedömning av kapitalbehov (ICAAP), och dessa parametrar bör tydligt anges i transaktionsdokumentationen.

Användning av internmetoden för tillämpningen av led c

98.Artikel 26e.7 c i förordning (EU) 2017/2402 bör tillämpas om originatorn fastställer kapitalbaskraven med hjälp av den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013 för hela gruppen av underliggande exponeringar.

Betalningsperiod

99.Vid tillämpning av artikel 26e.7 a bör termen ”betalningsperiod” förstås som den period under vilken den syntetiska överskottsmarginalen fastställs i enlighet med transaktionsdokumentationen.

Krav för regressrätt till säkerhet av hög kvalitet (artikel 26e.10 i förordning (EU) 2017/2402) Godtagbar säkerhet

100. Vid tillämpning av artikel 26e.10 första stycket led a i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet ”säkerhet i form av räntebärande värdepapper med en riskvikt på 0 % risk” förstås som säkerhet i form av räntebärande värdepapper som emitterats av enheter som tillskrivs en riskvikt på 0 procent i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

Löptidskrav för godtagbara säkerheter av hög kvalitet

101. Artikel 26e.10 första stycket led a i i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som en hänvisning till räntebärande värdepapper som, oavsett ursprunglig löptid, har en återstående löptid på högst tre månader. Om perioden fram till nästa betalningsdag enligt kreditriskskyddsavtalet understiger tre månader bör den återstående löptiden för de räntebärande värdepapperna inte vara längre än den perioden, för att undvika eventuell löptidsobalans mellan den dag då de räntebärande värdepapperna återbetalas och nästa betalningsdag enligt kreditriskskyddsavtalet.

Investeringar i kreditlänkade obligationer

102. Vid tillämpning av artikel 26e.10 första stycket led b i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet avseende säkerhet i form av kontanta medel anses vara uppfyllt om det gäller investeringar i kreditlänkade obligationer som emitterats av originatorn i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) nr 575/2013.

8. Ändringar av riktlinjerna EBA/GL/2018/08 och EBA/GL/2018/09 om STS-kriterier för ABCP-värdepapperisering och för värdepapperiseringar som inte är ABCP

103. EBA/GL/2018/09 ska ändras på följande sätt: a. Punkt 8 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Dessa riktlinjer riktar sig till de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 1093/2010 och som har utsetts till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402, samt till finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 1093/2010 som är föremål för reglering och tillsyn i enlighet med förordning (EU) 2017/2402, inbegripet tredje parter som kontrollerar att STS-kriterierna uppfylls även i enlighet med artikel 2.5 sista stycket i förordning (EU) nr 1093/2010. Även de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402 men som inte räknas som behöriga myndigheter enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 uppmanas att följa dessa riktlinjer.”

b. Punkt 22 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Vid tillämpning av artikel 20.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar betraktas som liknande när något av följande villkor uppfylls: a. Exponeringarna tillhör någon av de tillgångskategorier som avses i artikel 1 första stycket led a i–iii eller a v–vii i delegerad förordning (EU) 2019/1851. b. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a iv i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och den typ av gäldenär som avses i artikel 2.3 a i den förordningen. c. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a viii i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och har liknande egenskaper i fråga om någon av de homogenitetsfaktorer som avses i artikel 2.6 i den förordningen.”

c. Punkt 26 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Ändringar av sådana kreditgivningsprinciper bör betraktas som väsentliga när de avser någon av följande typer av ändringar av kreditgivningsprinciper:

a. Ändringar som påverkar det krav om kreditgivningsprincipernas likhet som specificeras ytterligare i artikel 1 första stycket led b i delegerad förordning (EU) 2019/1851.

b. Ändringar som väsentligt påverkar den allmänna kreditrisken för eller det förväntade genomsnittliga resultatet av gruppen av underliggande exponeringar utan att leda till väsentligt annorlunda metoder när det gäller bedömningen av den kreditrisk som förknippas med de underliggande exponeringarna.”

d. Punkt 39 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör de omständigheter som anges i led a-c i den punkten förstås som definitioner av nedsatt kreditvärdighet. Andra eventuella omständigheter för nedsatt kreditvärdighet som inte anges i led a–c bör anses vara uteslutna från detta krav.”

e. Punkt 44 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.11 c i förordning (EU) 2017/2402 bör garantigivare för exponeringar eller gäldenärer med nedsatt kreditvärdighet inte anses ha en 'kreditvärdering eller ett kreditomdöme som tyder på att risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar, som inte är värdepapperiserade, som originatorn har' när följande två villkor uppfylls:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna och de jämförbara exponeringarna är likartade.

b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att de underliggande exponeringarnas resultat inte i någon betydande grad skulle vara sämre än jämförbara exponeringars resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”

f. Punkt 45 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Kravet i föregående punkt bör anses ha uppfyllts när något av följande gäller:

a. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar som klassificeras som tveksamma, med nedsatt kreditvärdighet, nödlidande eller klassificerade på liknande sätt enligt de relevanta redovisningsprinciperna.

b. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare vars kreditkvalitet, baserat på kreditvärderingar eller andra kreditkvalitetströsklar, är betydligt sämre än kreditkvaliteten för jämförbara exponeringar som originatorn initierar i sin normala utlåningsverksamhet och kreditriskstrategi.”

g. Punkt 46 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör ytterligare förskott och inlösen när det gäller en exponering eller en omstrukturering av samma exponering mot en viss låntagare inte anses utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

h. En punkt 46 a läggs till efter punkt 46: ”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den avsedda överföringen av en annan separat exponering mot samma låntagare till specialföretaget för värdepapperisering utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

i. Punkt 47 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den betalning som avses i kravet om att 'minst en betalning' bör ha gjorts vid tidpunkten för överföringen vara en hyres-, kapitalbelopps- eller räntebetalning eller annan typ av normal betalning som anges i det avtal som avser exponeringen.”

j. En punkt 50a läggs till efter punkt 50: ”Krav på bibehållande av risk Vid tillämpningen av artikel 21.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2– 29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika behöriga myndigheter.”

k. Punkt 57 i riktlinjerna ersätts med följande:

Vid tillämpning av artikel 21.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör samtliga följande räntor betraktas som lämpliga referensgrunder för referensräntebetalningar:

a. Interbankräntor inklusive Libor, Euribor och andra erkända referensräntor.

b. Andra etablerade referensräntor, exempelvis kort euroränta (€STR), Reformed Sterling Overnight Index Average (Sonia), Secured Overnight Financing Rate Data (Sofr) och Tokyo Overnight Average Rate (Tona).

c. Räntor som bestäms av penningpolitiska myndigheter, inklusive dagslåneräntor och centralbankernas diskonteringsräntor.

d. Sektorsräntor som speglar en långivares finansieringskostnader, inbegripet standardvariabla räntor och interna räntor som direkt speglar marknadens finansieringskostnader för en bank eller en delmängd institut, förutsatt att investerarna tillhandahålls tillräckliga data för att de ska kunna bedöma sektorsräntornas relation till andra marknadsräntor.

l. En punkt 66a ska läggas till efter punkt 66: ”Vid tillämpning av artikel 21.5 i förordning (EU) 2017/2402, och när betalningen av amorteringen återgår till sekventiell betalning, bör ytterligare återgång till icke-sekventiell amortering inte vara tillåtet i enlighet med transaktionsdokumentationen.”

m. Punkt 76 i riktlinjerna ersätts med följande:

Vid tillämpning av artikel 22.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet ”exponeringar som väsentligen liknar” förstås som att det avser exponeringar som uppfyller följande två villkor:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna är likartade.

b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att exponeringarnas resultat inte kommer att bli väsentligt sämre än de värdepapperiserade exponeringarnas resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”

n. En punkt 78a läggs till efter punkt 78:

”För värdepapperiseringar som innebär emission av flera serier av värdepapper, inbegripet masterfonder, bör en ny kontroll genomföras före emissionen om ett år har gått sedan den senaste kontrollen gjordes.”

o. Punkt 79 ersätts med följande punkt: ”Vid tillämpning av artikel 22.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör en lämplig och oberoende part anses vara en part som uppfyller följande två villkor: a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen. b. Parten är inte något av följande: i. Ett kreditvärderingsinstitut. ii. En tredje part som kontrollerar att STS-kriterierna är uppfyllda i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2017/2402. iii. En enhet som är anknuten till originatorn, det medverkande institutet, investeraren eller specialföretaget för värdepapperisering.”

p. Punkt 80 ersätts med följande punkter: ”Vid tillämpning av artikel 22.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör kontrollen göras med hjälp av en lämplig statistisk metod och baseras på ett slumpmässigt urval av underliggande exponeringar som härletts från de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen, medan urvalet bör ha en storlek som säkerställer en sannolikhet (konfidensnivå) på minst 95 procent för att man korrekt ska kunna avvisa antagandet om att det inte finns några undantag från kravet i hela gruppen för de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen (dvs. sannolikheten för att det så kallade typ II-felet inträffar, där en hel grupp felaktigt godtas utan undantag, bör vara högst 5 procent). 80a. Antalet underliggande exponeringar i urvalet bör i alla händelser vara minst 50. För värdepapperiseringar där gruppen av underliggande exponeringar består av mindre än 50 underliggande exponeringar bör urvalet bestå av samtliga underliggande exponeringar. 80b. Kontrollen bör utföras i form av en överenskommen rapport om förfarandena.”

q. Punkt 83 ersätts med följande punkt: ”Vid tillämpning av artikel 22.3 i förordning (EU) 2017/2402, och i de fall där kassaflödesmodellen för skulder utvecklas av tredje parter, bör originatorn förbli ansvarig för att göra uppgifterna tillgängliga för potentiella investerare.”

r. Punkt 84 ersätts med följande punkt:

”Detta krav bör vara tillämpligt endast om informationen på energicertifikaten som avses i första stycket är tillgänglig, eller om informationen om de viktigaste negativa konsekvenserna med avseende på hållbarhetsfaktorer för de tillgångar som finansieras av de underliggande exponeringar som avses i andra stycket är tillgänglig för originatorn och originatorn beslutar att tillämpa det andra stycket, och om respektive information registreras i dess interna databas eller it-system. I de fall där information endast finns tillgänglig för en del av de underliggande exponeringarna bör kravet endast gälla för den del av de underliggande exponeringarna för vilken information finns tillgänglig.”

s. En punkt 85 läggs till: ”Efterlevnad av kraven på offentliggörande enligt artikel 7 Vid tillämpning av artikel 22.5 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2–29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika myndigheter.”

104. EBA/GL/2018/08 ska ändras på följande sätt:

a. Punkt 8 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Dessa riktlinjer riktar sig till de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 1093/2010 och som har utsetts till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402, samt till finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 1093/2010 som är föremål för reglering och tillsyn i enlighet med förordning (EU) 2017/2402, inbegripet tredje parter som kontrollerar att STS-kriterierna uppfylls även i enlighet med artikel 2.5 sista stycket i förordning (EU) nr 1093/2010. Även de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402 men som inte räknas som behöriga myndigheter enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 uppmanas att följa dessa riktlinjer.”

b. Punkt 29 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 24.9 i förordning (EU) 2017/2402 ska de omständigheter som anges i led a–c i denna punkt förstås som definitioner på nedsatt kreditvärdighet. Andra eventuella omständigheter för nedsatt kreditvärdighet som inte anges i led a–c bör anses vara uteslutna från detta krav.”

c. Punkt 34 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 24.9 c i förordning (EU) 2017/2402 bör garantigivare för exponeringar eller gäldenärer med nedsatt kreditvärdighet inte anses ha en ”kreditvärdering eller ett kreditomdöme som tyder på att risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar, som inte är värdepapperiserade, som originatorn har”, när båda följande villkor uppfylls:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna och de jämförbara exponeringarna är likartade.

b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att de underliggande exponeringarnas resultat inte i någon betydande grad skulle vara sämre än jämförbara exponeringars resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”

d. Punkt 35 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Kravet i föregående punkt bör anses ha uppfyllts när något av följande gäller:

a. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar som klassificeras som tveksamma, med nedsatt kreditvärdighet, nödlidande eller klassificerade på liknande sätt enligt de relevanta redovisningsprinciperna.

b. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare vars kreditkvalitet, baserat på kreditvärderingar eller andra kreditkvalitetströsklar, är betydligt sämre än kreditkvaliteten för jämförbara exponeringar som originatorn initierar i sin normala utlåningsverksamhet och kreditriskstrategi.”

e. Punkt 36 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Vid tillämpning av artikel 24.10 i förordning (EU) 2017/2402 bör ytterligare förskott och inlösen när det gäller en exponering eller en omstrukturering av samma exponering mot en viss låntagare inte anses utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

f. En punkt 36 a läggs till efter punkt 36: ”Vid tillämpning av artikel 24.10 i förordning (EU) 2017/2402 bör den avsedda överföringen av en annan separat exponering mot samma låntagare till specialföretaget för värdepapperisering utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

g. Punkt 37 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Vid tillämpning av artikel 24.10 i förordning (EU) 2017/2402 bör den betalning som avses i kravet om att 'minst en betalning' bör ha gjorts vid tidpunkten för överföringen vara en hyres-, kapitalbelopps- eller räntebetalning eller annan typ av normal betalning som anges i det avtal som gäller för exponeringen.”

h. Punkt 51 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Med avseende på artikel 24.14 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet 'exponeringar som väsentligen liknar' förstås som att det avser exponeringar som uppfyller följande två villkor:

a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna är likartade.

b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att exponeringarnas resultat inte kommer att bli väsentligt sämre än de värdepapperiserade exponeringarnas resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”

i. Punkt 57 i riktlinjerna ersätts med följande:

Med avseende på artikel 24.16 i förordning (EU) 2017/2402 bör samtliga följande räntor betraktas som lämpliga referensgrunder för referensräntebetalningar:

a. Interbankräntor inklusive Libor, Euribor och andra erkända referensräntor.

b. Andra etablerade referensräntor, exempelvis kort euroränta (€STR), Reformed Sterling Overnight Index Average (Sonia), Secured Overnight Financing Rate Data (Sofr) och Tokyo Overnight Average Rate (Tona).

c. Räntor som bestäms av penningpolitiska myndigheter, inklusive dagslåneräntor och centralbankernas diskonteringsräntor.

d. Sektorsräntor som speglar en långivares finansieringskostnader, inbegripet standardvariabla räntor och interna räntor som direkt speglar marknadens finansieringskostnader för en bank eller en delmängd institut, förutsatt att investerarna tillhandahålls tillräckliga data för att de ska kunna bedöma sektorsräntornas relation till andra marknadsräntor.

j. Punkt 65 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 24.18 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar anses vara av liknande art om något av följande villkor är uppfyllt:

a. Exponeringarna tillhör någon av de tillgångskategorier som avses i artikel 1 första stycket led a i–iii eller a v–vii i delegerad förordning (EU) 2019/1851.

b. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a iv i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och den typ av gäldenär som avses i artikel 2.3 a i den förordningen.

c. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a viii i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och har liknande egenskaper i fråga om någon av de homogenitetsfaktorer som avses i artikel 2.6 i den förordningen.”

k. Punkt 69 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Ändringar av sådana kreditgivningsprinciper bör betraktas som väsentliga när de avser någon av följande typer av ändringar av kreditgivningsprinciper:

a. Ändringar som påverkar det krav om kreditgivningsprincipernas likhet som specificeras ytterligare i artikel 1 första stycket led b i delegerad förordning (EU) 2019/1851.

b. Ändringar som väsentligt påverkar den allmänna kreditrisken för eller det förväntade genomsnittliga resultatet av gruppen av underliggande exponeringar utan att leda till väsentligt annorlunda metoder när det gäller bedömningen av den kreditrisk som förknippas med de underliggande exponeringarna.”

l. Punkt 82 ersätts med följande punkt: ”Vid tillämpning av artikel 26.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör en lämplig och oberoende part anses vara en part som uppfyller följande två villkor: a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen. b. Parten är inte något av följande: i. Ett kreditvärderingsinstitut. ii. En tredje part som kontrollerar att STS-kriterierna är uppfyllda i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2017/2402. iii. En enhet som är anknuten till originatorn, det medverkande institutet, investeraren eller specialföretaget för värdepapperisering.”