Europeiska centralbankens yttrande av den 26 januari 2004 på begäran av Sveriges riksbank över ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik (CON/2004/2)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 26 januari 2004 på begäran av Sveriges riksbank över ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik (CON/2004/2)

1. Den 8 december 2003 mottog Europeiska centralbanken en begäran från Sveriges riksbank om ett yttrande över ett förslag till ändring av Sveriges riksbanks föreskrifter och allmänna råd om monetära finansinstituts rapportering av finansmarknadsstatistik (Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RFBS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik) (nedan kallat "förslaget").

2. ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 105.4 andra strecksatsen i fördraget och artikel 4 a andra strecksatsen i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken samt artikel 2.1 fjärde strecksatsen i rådets beslut 98/415/EG av den 29 juni 1998 om nationella myndigheters samråd med Europeiska centralbanken rörande förslag till rättsregler , eftersom förslaget rör insamling, sammanställning och spridning av finansmarknadsstatistik. Detta yttrande har antagits av ECB-rådet i enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken.

3. Huvuddelen av förslaget består av en uppsättning föreskrifter som var och en åtföljs av allmänna råd som förklarar hur föreskriften i fråga skall tillämpas (1-10§§ i förslaget). Dessa föreskrifter och allmänna råd rör tillämpningsområdet och definitionerna för insamling av statistiska uppgifter, samt vilka institutioner som har ålagts rapporteringsskyldighet och med vilken frekvens och inom vilken tidsram uppgifterna skall rapporteras. Föreskrifterna innehåller också specifikationer för statistikrapporteringens utformning och innehåll, hur beloppen skall anges, hur tillgångar och skulder skall behandlas och hur uppgifterna skall arkiveras.

4. Därutöver finns elva bilagor som innehåller blanketterna som de monetära finansinstituten skall använda för att rapportera uppgifter från sina balansräkningar (de s.k. MFI-blanketterna) samt tekniska specifikationer avseende de olika balansräkningsposterna och övriga poster som skall rapporteras. De tekniska specifikationerna av de poster som skall rapporteras innehåller ett flertal hänvisningar till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:11) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (nedan kallade "FI:s föreskrifter"), särskilt vad gäller definitionen av termer som används för rapporteringsändamål. Riksbankens förslag trädde i kraft den 1 januari 2004 och ECB utgår ifrån att FI:s föreskrifter trädde i kraft samma datum. Emellertid har ECB inte erhållit den slutliga versionen av FI:s nya föreskrifter som en del av den föreliggande begäran om yttrande och framför inte några slutliga synpunkter på hur dessa kommer att påverka Sveriges riksbanks nya system för insamling av statistik.

5. ECB välkomnar förslaget då det genomför en stor del av kraven för finansmarknadsstatistik för monetära finansinstituts balansräkning i euroområdet och då det i stora drag stämmer överens med ECB:s krav på det statistiska underlaget för kassakrav. Även om Sverige inte har någon skyldighet att uppfylla dessa krav innan euron införs, rekommenderas en anpassning till ECB:s statistikrapporteringskrav också för medlemsstater med undantag, så att dessa i god tid kan förbereda en anpassning på statistikområdet innan de blir deltagande medlemsstater. Detta yttrande fokuserar på statistikkraven i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut , senast ändrad genom förordning ECB/2003/10.

6. Riksbankens förslag riktar sig till banker och ett antal andra finansinstitut. ECB känner till att riksbanken senare under året planerar att ta upp penningmarknadsfonder i förteckningen över rapporteringsskyldiga institut. ECB välkomnar detta, eftersom det är i linje med förordning ECB/2001/13 och är lämpligt mot bakgrund av de hänvisningar till penningmarknadsfonder som redan finns på andra ställen i förslaget (t.ex. i den huvudsakliga balansräkningstabellen). Vidare hänvisar ECB till sitt yttrande CON/2003/10 av den 20 juni 2003 på begäran av det svenska finansdepartementet över ett lagförslag om reformerade regler för bank– och finansieringsrörelse. Med detta lagförslag om reformerade regler föreslogs avskaffandet av bankernas monopol på inlåning. ECB rekommenderar att utvidga insamlingen av finansmarknadsstatistik till att omfatta även institut som inte är banker men som tar emot inlåning från allmänheten i enlighet med definitionen av penningmarknadsfonder i artikel 1.1 i förordning ECB/2001/13, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.2 i den förordningen.

7. ECB noterar att riksbankens förslag omfattar två centrala element: a) blanketterna på vilka monetära finansinstitut rapporterar uppgifter från sina balansräkningar i linje med ECB:s nya krav i förordning ECB/2001/13 i dess nuvarande lydelse, och b) Statistiska centralbyråns (SCB) önskemål rörande finansräkenskaper . Förslaget täcker de flesta kraven i förordning ECB/2001/13. Emellertid görs inte följande uppdelning av stockar: 7.1. Den månadsvisa uppdelningen efter ändamål av utlåning till hushåll som föreskrivs i tabell 1 i förordning ECB/2001/13 beaktas inte. 7.2. I tabell S2 i förslaget, som specificerar post nr 203 om emitterade värdepapper, finns en uppdelning efter hemvist för innehavare av värdepapper med löptid upp till 1 år, men inte för dem med en löptid på mellan 1 och 2 år, vilket krävs enligt artikel 2.5 i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2003/2 av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik . 7.3. I enlighet med ECB:s kassakravssystem behövs en separat identifiering av positioner gentemot institut som omfattas av kassakrav. Innan riksbanken deltar i Eurosystemet behövs ytterligare uppdelningar för att kunna identifiera dessa positioner både vad gäller de som har och inte har hemvist i andra medlemsstater.

8. ECB föreslår att de ovan nämnda uppdelningarna skall införas i MFI-blanketterna, såvida detta inte redan sker genom andra nationella rapporteringskrav, vilket antas vara fallet åtminstone vad gäller punkt 7.1 o ovan. ECB rekommenderar därutöver att följande terminologiska problem löses. 8.1. Generellt sett bör uttrycket "euro och EMU-valutor" ersättas med "euro", eftersom det skulle vara klarare och eftersom uttrycket "EMU-valutor" inte längre är lämpligt efter införandet av euron (utom möjligtvis för sedlar och mynt i nationella valörer under den övergångsperiod som tog slut under 2002). Det skulle vidare kunna indikeras att "euro" omfattar nationella sedlar i medlemsstater som inför euron i framtiden, såvida en övergångsperiod för utbyte av sedlar och mynt beslutas för sådana medlemsstater. 8.2. I tabell S1 Konto, löptid 1.10, som specificerar post nr. 201 in- och upplåning, motparter efter kontoslag och löptid, är inlåning med uppsägningstid uppdelade efter "löptid". Den korrekta termen är "uppsägningstid". 8.3. ENS 95-sektorn S.125 beskrivs i förslaget (i t.ex. i tabell T3. Dagslån 1.2. post nr 1031133) som "försäkringföretag och pensionsinstitut" vad gäller hemmahörande i Sverige och som "försäkringsföretag" vad gäller utländska aktörer. Det vore bättre att använda samma term, eller om detta anses ändamålsenligt, förklara skillnaden. 8.4. I tabellen som specificerar övriga EU–valutor och övriga valutor, borde dessa valutor inte omfatta positioner denominerade i euro. Detta framgår inte tydligt av tabellen.

9. Ytterligare en viktig punkt i förslaget är tillägget av en ny avdelning för rapportering av justeringar av omvärderingar vad gäller flöden. Förslaget är helt i linje med kraven på justeringar för omvärderingar i förordning ECB/2001/13. Förslaget går längre än minimikraven vad gäller uppgiftsrapporteringen, eftersom det omfattar alla uppdelningar i tabell 1A i förordning ECB/2001/13. Detta välkomnas av ECB.

10. I förslaget introduceras också nya hänvisningar i lands- och valutaspecifikationerna till de länder som väntas bli nya medlemsstater i EU fr.o.m. maj 2004 (de "anslutande staterna"). Med beaktande av de ovan nämnda rekommendationerna, välkomnar ECB också dessa ändringar.

11. Vidare omfattar förslaget en ytterligare uppdelning av utlåning efter löptid och en mer enhetlig sektorsvis uppdelning, som också är i linje med förordning ECB/2001/13. För närvarande har dock inte någon uppdelning av lån till hushåll efter ändamål inkluderats, något som är viktigt i den monetära analysen av krediter till hemmahörande.

12. ECB utgår ifrån att förslaget inte omfattar insamling av uppgifter vad gäller räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på in- och utlåning gentemot hushåll och icke-finansiella företag enligt förordning ECB/2001/18 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och ickefinansiella företag . Trots att förslaget omfattar vissa krav vad beträffar belopp för nya låneavtal, noterar ECB att förslaget inte helt täcker statistikkraven för icke-finansiella företag.

13. ECB bekräftar att den inte har någon invändning mot att behöriga nationella myndigheter offentliggör detta yttrande om de så önskar. Detta yttrande kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats sex månader efter datum för antagandet. Utfärdat i Frankfurt am Main den 26 januari 2004. [Namnteckning] Jean-Claude TRICHET ECB:s ordförande