Europeiska centralbankens yttrande av den 30 november 2020 om ändring av riksdagsordningen (CON/2020/30)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 30 november 2020 om ändring av riksdagsordningen (CON/2020/30) Inledning och rättslig grund

Den 19 oktober 2020 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Sveriges riksdag (nedan kallad riksdagen) om ett yttrande över ett författningsförslag som bl.a. innehåller förslag till ändringar av 1 2 regeringsformen (som utgör en del av den svenska grundlagen) och riksdagsordningen , vad gäller aspekter som berör riksdagens funktionssätt som har konsekvenser för myndigheter, bland dem Riksbanken (nedan kallat lagförslaget). Lagförslaget utgör en del av betänkandet (nedan kallat betänkandet) från kommittén för 2019 års riksdagsöversyn (nedan kallad kommittén). ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2.1 tredje strecksatsen i rådets förordning (EG) nr 98/415 eftersom lagförslaget rör Sveriges riksbank.

1. Syftet med lagförslaget

1.1 Sammansättningen på Riksbankens fullmäktige Enligt lagförslaget ska, när en riksdagsledamot av någon orsak upphör att vara medlem i ett politisk parti som är representerat i riksdagen, denna ledamots uppdrag i kommittéer och andra parlamentariska organ och delegationer upphöra – inklusive i Riksbankens fullmäktige – till vilka ledamoten har valts på grund av sitt medlemskap i det politiska partiet . Enlig kommittén är motivet till detta element i lagförslaget att säkerställa att sammansättningen på kommittéer och andra parlamentariska organ och delegationer speglar riksdagens politiska sammansättning . Även under den aktuellt gällande lagstiftningen krävs medlemskap i ett politiskt parti för att bli riksdagsledamot , dock är ledamotsuppdraget är personligt och en ledamot som har valts kan normalt inte tvingas att lämna uppdraget. Att vara medlem i en kommitté eller något annat parlamentariskt

organ eller en delegation är dock inte någon personlig position, utan ledamoten har fått denna genom att tillhöra ett politiskt parti som är representerat i riksdagen .

riksdagen

Enligt lagförslaget ska ett parlamentariskt organ eller en delegation – vilket inkluderar Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion – inhämta behövliga upplysningar och yttranden innan det gör en framställning hos riksdagen . Enlig kommittén är motivet till detta element i lagförslaget att förberedelserna innan ett parlamentariskt organ eller en delegation – som Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion – lägger fram ett förslag till riksdagen bör samordnas med de beredningskrav som gäller för lagförslag från regeringen till riksdagen . Av lagförslaget framgår dock också att det är riksdagsstyrelsen, och inte Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion, som ska inhämta behövliga upplysningar från Lagrådet . Kommittén skriver också att ett ytterligare skäl för att inte kräva att Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion ska inhämta ett yttrande från Lagrådet är att Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion har en mer begränsad förslagsrätt än riksdagsstyrelsen . Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion lägger normalt inte fram lagförslag, och det är mycket ovanligt att ett lagförslag från Riksbankens fullmäktige eller Riksbankens direktion remitteras till Lagrådet. Om ett yttrande från Lagrådet ändå skulle behöva inhämtas över ett förslag från Riksbankens fullmäktige eller Riksbankens direktion kan ett yttrande begäras under beredningen av ärendet .

2. Allmänna kommentarer

2.1 Sammansättningen på Riksbankens fullmäktige 2.1.1 Det yttersta ansvaret för Riksbankens verksamhet ligger hos direktionen , och denna är det beslutande organet i frågor som gäller utförandet av Sveriges riksbanks ECBS-relaterade uppgifter. Riksbankens fullmäktige får bl.a. utse Riksbankens direktion samt riksbankschefen och vice 15 16 riksbankschef , fastställa direktionsledamöternas ersättning , under vissa förutsättningar skilja en 17 18 ledamot av direktionen från hans anställning , granska direktionens arbete , leda revisionsarbetet i samband med direktionens arbete , göra förslag avseende hur Riksbanken vinst ska 20 21 disponeras samt bidra till utformningen av sedlar och mynt som ges ut av Sveriges riksbank .

Ansvarsfördelningen mellan Riksbankens direktion och fullmäktige faller visserligen utanför ramen för detta yttrande, men ECB vill ändå upprepa att, med beaktande av både fullmäktiges struktur, som en grundläggande del av Riksbanken, och dess uppgifter, fullmäktige inte får försöka påverka direktionen i dess roll som beslutande organ i frågor som gäller utförandet av Sveriges riksbanks ECBS-relaterade uppgifter . 2.1.2 Riksbanken har elva fullmäktige som väljs av riksdagen . Ledamöterna i fullmäktige utses av Riksdagens valberedning för samma mandatperiod som riksdagsledamöterna; ledamöterna utses så snart som möjligt efter allmänna val . I normalfallet lägger Riksdagens valberedning fram en lista över ledamöter som kan väljas till fullmäktige utifrån hur de olika politiska partierna är representerade i riksdagen, och riksdagen röstar sedan om denna . Enligt den information som ECB fått, är sex av de elva fullmäktige just nu riksdagsledamöter, och alla elva är medlemmar i politiska partier som är representerade i riksdagen . Det finns dock inget krav på att en ledamot i fullmäktige måste vara riksdagsledamot eller medlem i ett politisk parti som är representerat i riksdagen . 2.1.3 ECB förstår det som att den aktuellt gällande lagstiftningen är sådan att, om en person upphör att vara riksdagsledamot, denna person också upphör att vara ledamot i de kommittéer och andra parlamentariska organ och delegationer till vilka ledamoten har valts i egenskap av riksdagsledamot . Om en person upphör att vara ledamot i en kommitté eller annat parlamentariskt organ eller en delegation – t.ex. Riksbankens fullmäktige – utser det parti som nominerat personen även dennes efterföljare och informerar riksdagens talman om detta som sedan bekräftar nomineringen . För närvarande finns det dock inget krav på att en riksdagsledamot som upphör att vara medlem i ett politisk parti som är representerat i riksdagen också ska lämna sina uppdrag i kommittéer och andra parlamentariska organ och delegationer (inklusive i Riksbankens fullmäktige) till vilka ledamoten har valts på grund av sitt medlemskap i det politiska partiet . Enligt vad ECB förstår förekommer det relativt ofta att en riksdagsledamot upphör att vara medlem i ett politisk parti . Mot denna bakgrund tolkar ECB det som att den föreslagna ändringen avseende sammansättningen på Riksbankens fullmäktige utgör en mindre ändring för att säkerställa att sammansättningen av kommittéerna och de andra parlamentariska organen och delegationerna i största möjliga utsträckning speglar riksdagsmajoriteten.

Så som ECB förstår det får både Riksbankens fullmäktige och Riksbankens direktion göra framställningar till riksdagen i) avseende frågor som rör Riksbanken kompetens, organisation, personal 33 34 och verksamhetsformer , och ii) inom sitt egna behörighetsområde . ECB har förstått att sådana framställningar inte bara kan bestå av lagförslag, utan även av andra former av rättsakter och dokument. ECB välkomnar det föreslagna beredningskravet för framställningar till riksdagen, eftersom det kan förbättra lagstiftningsförfarandet och kvaliteten på den lagstiftning som riksdagen antar.

Detta yttrande kommer att offentliggöras i EUR-Lex.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 30 november 2020.

[Namnteckning]

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande