Guidelines on Article 25 of Directive 2011/61/EU

Riktlinjer

om artikel 25 i direktiv 2011/61/EU

23/06/2021 | ESMA34-32-701 SV

I. Tillämpningsområde

Vem? 1. Dessa riktlinjer är tillämpliga på behöriga myndigheter. Vad? 2. Dessa riktlinjer är tillämpliga med avseende på artikel 25 i direktivet om AIF-förvaltare. När? 3. Dessa riktlinjer börjar gälla två månader efter dagen för deras offentliggörande på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk.

II. Hänvisningar till lagstiftning, förkortningar och definitioner

Hänvisningar till lagstiftning Direktivet om AIF- Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den förvaltare 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 Esmaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut nr 2009/77/EG Nivå 2-förordningen till Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 om direktivet om AIF- komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv förvaltare 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn Förkortningar AIF-fond Alternativ investeringsfond AIF-förvaltare Förvaltare av alternativa investeringsfonder EBA Europeiska bankmyndigheten ECB Europeiska centralbanken Eiopa Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Esma Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

III. Syfte

4. Dessa riktlinjer grundar sig på artikel 16.1 i Esmaförordningen. Syftet med riktlinjerna är att fastställa konsekventa, effektiva och ändamålsenliga tillsynsmetoder inom EUsystemet för finansiell tillsyn och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av artikel 25 i direktivet om AIF-förvaltare. Dessa avser särskilt bedömning av hävstångsrelaterad systemrisk och syftar till att säkerställa att behöriga myndigheter antar ett konsekvent tillvägagångssätt vid bedömning av huruvida villkoret för införande av hävstångsrelaterade åtgärder är uppfyllt.

IV. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status 5. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen bör behöriga myndigheter med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer. 6. De behöriga myndigheter som omfattas av dessa riktlinjer bör följa dem genom att införliva dem i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsramar, beroende på vad som är lämpligast. Rapporteringskrav 7. Inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska de behöriga myndigheter som omfattas av riktlinjerna anmäla till Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följer och inte avser att följa riktlinjerna. 8. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma om skälen till varför de inte följer riktlinjerna. 9. En mall för anmälan finns på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.

V. Riktlinjer om artikel 25 i direktiv 2011/61/EU

V.I. Riktlinjer för bedömning av hävstångsrelaterad systemrisk 10. Vid bedömning av i vilken grad användning av finansiell hävstång bidrar till ackumulering av systemrisk i finanssystemet enligt artikel 25 i direktivet om AIFförvaltare (riskbedömningen) bör behöriga myndigheter beakta åtskillig information av såväl kvantitativ som kvalitativ art. 11. Behöriga myndigheter bör genomföra riskbedömningen kvartalsvis. 12. Riskbedömningen bör ske i två steg: a) Steg 1: Den finansiella hävstångens nivå, källa och olika användningar (tabell 1) b) Steg 2: Hävstångsrelaterad systemrisk (tabell 2) 13. I det första steget bör behöriga myndigheter identifiera de AIF-fonder som med större sannolikhet än andra kan medföra risker för finanssystemet. Riskerna för finanssystemet är större för följande typer av AIF-fonder: a) AIF-fonder som använder finansiell hävstång i betydande grad i enlighet med artikel 111.1 i nivå 2-förordningen till direktivet om AIF-förvaltare. b) AIF-fonder som inte använder finansiell hävstång i någon betydande grad i enlighet med artikel 111.1 i nivå 2-förordningen till direktivet om AIF-förvaltare och vars reglerade förvaltade tillgångar på rapporteringsdagen överstiger 500 miljoner euro . c) AIF-fonder som utnyttjar hävstång, faller utanför dem som nämns i punkterna a och b och vars ovanligt stora användning av hävstång enligt indikatorerna i tabell 1 kan innebära risker för den finansiella stabiliteten. 14. I led c punkt 13 ovan avser ”ovanligt stor användning av hävstång” en användning av hävstång som väsentligen (t.ex. med en hög percentil i fördelningen) skiljer sig från andra alternativa investeringsfonder om AIF-fondens hävstångsvärde jämförs med a) median- eller medelvärdet för finansiell hävstång för AIF-fonder av samma typ (t.ex. hedgefonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder, fondandelsfonder och andra AIFfonder) och b) AIF-fondens historiska median- eller medelvärde för finansiell hävstång. 15. Inom ramen för steg 2 bör behöriga myndigheter utvärdera de potentiella hävstångsrelaterade systemriskerna för den finansiella stabiliteten hos de AIF-fonder som identifierats i steg 1 och i bedömningen inkludera åtminstone följande risker: a) Risk för marknadspåverkan. b) Risk för blixtförsäljning. c) Risk för direkt spridning till finansinstitut. d) Risk för avbrott i direkt kreditförmedling. 16. Behöriga myndigheter bör basera sin riskbedömning på uppgifter enligt direktivet om AIF-förvaltare mottagna med en rapporteringsfrekvens som uppfyller kraven i artikel 110 i nivå 2-förordningen till direktivet om AIF-förvaltare. Förutom de uppgifter som krävs enligt direktivet om AIF-förvaltare bör behöriga myndigheter använda de bästa tillgängliga uppgifterna för vissa av indikatorerna i tabell 2, bl.a. nationella tillsynsuppgifter och/eller tredjepartsuppgifter där detta är lämpligt. För att begränsa inkonsekvensrisken bör behöriga myndigheter utgå från (den icke-uttömmande) listan över datakällor i bilaga I. 17. Behöriga myndigheter bör meddela resultaten av sin riskbedömning till Esma åtminstone årligen och varje gång de identifierar en risk som kan påverka den finansiella stabiliteten. Behöriga myndigheter bör underrätta andra behöriga myndigheter inom EU vid åtgärder eller verksamhet från AIF-förvaltares sida i andra EU-jurisdiktioner som kan medföra risker för den finansiella stabiliteten och för finanssystemets integritet. 18. Behöriga myndigheter bör använda sin riskbedömning, i förekommande fall i kombination med en kvalitativ bedömning, för att välja ut de AIF-fonder där en hävstångsgräns enligt riktlinjerna i avsnitt V.II är motiverad. Tabell 1.

Hävstångsrelaterad 4 Indikator Beskrivning Omfattning Datakälla systemrisk

Hävstångsmått Bruttovärde för AIF-fondens hävstång enligt En AIF- Direktivet om AIF-

Den finansiella hävstång bruttometoden fond förvaltare: 294

hävstångens nivå, källa och olika användningar Hävstång enligt AIF-fondens finansiella hävstång den En AIF- Direktivet om AIFberäknad enligt den åtagandebaserade fond förvaltare: 295 åtagandebaserade metoden metoden

Bruttoexponeringar (utom

räntederivat och valutaderivat för Justerad finansiell En AIF- Direktivet om AIF- 5 risksäkringsändamål) som hävstång fond förvaltare: 123,124, 53 procentandel av

nettotillgångsvärdet

Värde på lånade pengar eller Finansiell En AIF- Direktivet om AIFvärdepapper som procentandel av hävstång fond förvaltare: 283,286, 53 nettotillgångsvärdet

Värde i basvalutan för AIF-fondens

Förvaltade tillgångar

Föreskrivna förvaltade tillgångar med metoden En AIF- Direktivet om AIFförvaltade enligt artiklarna 2 och 10 i nivå 2fond förvaltare: 48 tillgångar förordningen till direktivet om AIF-

förvaltare

Siffrorna avser motsvarande avsnitt i direktivet om AIF-förvaltare.

Denna åtgärd utelämnar räntederivat från hävstångsberäkningen enligt den metod som används i den årliga statistiska rapporten

om AIF-fonder i EU. Användning av räntederivat tenderar att överdriva hävstångsmått på grund av att räntederivat mäts med ett

teoretiskt belopp (i stället för justering med hjälp av tidslängd som vid den åtagandebaserade metoden).

Tabell 2

Hävstångsrelaterad 6 Indikator Beskrivning Omfattning Datakälla systemrisk

Nettotillgångsvärdet x finansiell Direktivet om En AIF- Nettoexponering hävstång beräknad med den AIF-förvaltare: fond åtagandebaserade metoden 53, 295

Direktivet om

AIF-förvaltare:

Huvudkategorier av tillgångar som 123, 124

AIF-fonden har investerat i jämfört Grupp av Storleken på den

Marknadspåverkan

med storleken på den underliggande AIF-fonder underliggande

En enskild AIF-fond marknaden marknaden enligt

eller en grupp av externa uppgifter

AIF-fonder är Marknadsavtryck på (se bilaga II)

tillräckligt stor för att den underliggande Direktivet om

påverka marknaden marknaden AIF-förvaltare:

126 Värdet på omsättning i varje Omsättning på tillgångsklass över Grupp av den rapporteringsmånaderna jämfört med AIF-fonder underliggande tillgångsklassens omsättning marknaden enligt

externa uppgifter

(se bilaga II)

Procentandel av AIF-fondens kapital Direktivet om En AIF- Investerarkoncentration vars verkliga ägare är de fem största AIF-förvaltare: fond ägarna 118

Genomsnittlig skillnad i samtliga

tidsintervall mellan andel av AIF- Direktivet om

fonders portföljer som kan likvideras En AIF- AIF-förvaltare: Likviditetsprofil och investerarens möjlighet att få fond 53, 57, 178-184,

betalningar av inlösen 186-192

Risk för

Illikvida tillgångar inbegriper fysiska

blixtförsäljning

tillgångar, ej börsnoterade aktier,

En AIF-förvaltares företagsobligationer och konvertibla Direktivet om Andelen mindre likvida En AIFverksamhet kan bidra obligationer med låg kreditvärdighet AIF-förvaltare: tillgångar fond till en nedåtgående samt lån i procent av de förvaltade 33, 123,

prisspiral för tillgångarna

finansinstrument eller

andra tillgångar på En enda Nettoaktier delta så sätt att de hotar AIF-fond Direktivet om finansinstrumentens Riskmått DV01 netto eller grupp AIF-förvaltare: eller andra tillgångars av AIF- 53, 139:142 bärkraft Potentiella CS01 netto fonder likviditetskrav till följd Ytterligare av marknadschock (en Value-at-Risk (VaR) information enda AIF-fond: i som procent av En enda behöriga Vega-exponering nettotillgångsvärdet; AIF-fond Direktivet om myndigheter grupp av AIF-fonder: i eller grupp AIF-förvaltare: kan kräva Nettovalutaexponering basvaluta) av AIF- 53, 139,145, 302 att AIF- delta fonder förvaltare Nettoråvaruexponering periodiskt delta rapporterar

Siffrorna avser motsvarande avsnitt i direktivet om AIF-förvaltare.

Hävstångsrelaterad 6 Indikator Beskrivning Omfattning Datakälla systemrisk

enligt

artikel 24.5 i

direktivet

om AIF-

förvaltare

Potentiella likviditetskrav från begärda Direktivet om

säkerheter (på AIF-derivat och repor) i En AIF- AIF-förvaltare:

förhållande till tillgängliga likvida fond 185, 284-289, Andra potentiella tillgångar 157-159 likviditetskrav

Direktivet om En AIF- Potentiella likviditetskrav (efter källa) AIF-förvaltare: fond 297-301

Direktivet om

Långsiktigt värde på investeringar i AIF-förvaltare:

börsnoterade aktier och Grupp av 123

företagsobligationer som emitterats AIF-fonder (värdepapper

av finansinstitut. emitterade av

Kopplingar till finansinstitut)

finansinstitut via

investeringar

Summa långsiktiga exponeringar i Direktivet om Risk för direkt Grupp av strukturerade och AIF-förvaltare: spridning till AIF-fonder värdepapperiserade produkter. 53, 57, 123

finansinstitut

Exponering för en

eller flera AIF-fonder 160-171 kan utgöra en viktig Storleken på AIFkälla för marknads-, Marknadsvärderad En AIF- fondens motpart likviditets- eller motpartskreditexponering netto i motpartsrisk för ett fond på basis av förhållande till AIF-fonden finansinstitut externa uppgifter Motpartsrisk (se bilaga II)

Potentiella likviditetskrav till följd av En AIF- 7 En AIF-fond marknadschock (se ovan) fond

Kopplingar till Direktivet om 8 Grupp av finansinstitut via Finansinstitut utsatt för risk för förlust AIF-förvaltare: AIF-fonder investerarbas 209

Risk för avbrott i Summa långsiktiga värden på direkt AIF-fonders företagsobligationer och konvertibla Direktivet om kreditförmedling investeringar i Grupp av obligationer ej emitterade av AIF-förvaltare: kreditinstrument från AIF-fonder AIF-fonders finansinstitut. 123 icke-finansinstitut bidragande till

finansiering av

Likviditetskrav till följd av derivat utgör särskilt en motpartsrisk för motparten.

Bankexponering till enheter inom skuggbanksystemet begränsas emellertid av EBA:s riktlinjer. EBA ståndpunkt är att endast AIF-fonder med begränsad finansiell hävstång kan anses ligga utanför definitionen ”enheter inom skuggbanksystemet”.

Hävstångsrelaterad 6 Indikator Beskrivning Omfattning Datakälla systemrisk minskad hävstång inom realekonomin vid nedgång, vilket Direktivet om förstärker den Summa lån med hävstång (leveraged Grupp av AIF-förvaltare: allmänna loans) och övriga lån. AIF-fonder 123 kredittillgångens procykliska effekt.

V.II. Riktlinjer om hävstångsgränser 19. När man beslutar att införa hävstångsgränser för en AIF-förvaltare som förvaltar AIFfonder som utgör risker för den finansiella stabiliteten bör behöriga myndigheter ta följande i beaktande (illustreras genom fallstudierna i bilaga II): a) Risker efter AIF-fondernas typ (hedgefond, riskkapitalfonder, fastighetsfonder, fondandelsfonder eller annan relevant typ) och riskprofil enligt definitionen i riskbedömningen utförd i enlighet med punkt 12. b) Risker orsakade av gemensamma exponeringar. Om behöriga myndigheter beslutar att en grupp AIF-fonder av samma typ och med liknande riskprofiler kollektivt kan medföra hävstångsrelaterade systemrisker bör de tillämpa hävstångsgränser på samtliga AIF-fonder och grupper av AIF-fonder på liknande eller identiskt sätt. 20. Behöriga myndigheter bör tillämpa hävstångsgränser noggrant vad gäller såväl val av tidpunkt och in- och utfasning: a) Om behöriga myndigheter inför kontinuerliga hävstångsgränser för en AIF-fond eller en grupp av AIF-fonder som hotar den finansiella stabiliteten bör gränserna behållas så länge riskerna som AIF-fonden eller gruppen av AIF-fonder medför inte har minskat. b) Om behöriga myndigheter inför tillfälliga hävstångsgränser i syfte att begränsa ackumulering av risk, inklusive eventuellt procykliskt agerande av en AIF-fond eller grupp av AIF-fonder, t.ex. om AIF-fonden bidrar till överflödig kredittillväxt eller utveckling av för höga priser på tillgångar, bör hävstångsgränserna tas bort när förändringen av marknadsvillkoren eller AIF-fondens agerande inte längre har en procyklisk effekt. c) Behöriga myndigheter bör tillämpa hävstångsgränser progressivt (”infasningsperioden”) för att undvika procyklikalitet, i synnerhet om ett procykliskt införande av gränser kan ge upphov till just den risk som de avser att reducera. d) Behöriga myndigheter bör ta hänsyn till möjligheten att använda cykliska gränser för att hämma ackumulering och förverkligande av risker under den finansiella cykelns uppgångs- och nedgångsfaser. 21. Vid fastställande av den lämpliga nivån för hävstångsgränser bör behöriga myndigheter ta i beaktande dessa åtgärders effektivitet vid avvärjande av risken för marknadspåverkan, blixtförsäljning, spridning till finansiella motparter och avbrott i kreditförmedling för att säkerställa sektorns fortsatta förmåga att tillhandahålla värdefulla tjänster till ekonomin. Behöriga myndigheter bör ta följande i beaktande: a) Om risker kan kopplas direkt till hävstångens storlek ska införandet av hävstångsgränser syfta till att minska dessa risker. b) Om risker delvis är relaterade till storleken men införandet av gränser inte kan reducera riskerna i samma omfattning på grund av att AIF-fonder kan justera sin strategi för att hålla risken på samma nivå, bör behöriga myndigheter överväga införande av andra begränsningar när det gäller förvaltningen av sådana AIF-fonder (t.ex. begränsningar av investeringspolicy, inlösenpolicy eller användarpolicy). c) Om införandet av gränser tillfälligt kan leda till en riskökning, t.ex. genom en AIFförvaltarens försäljning av tillgångar med lägre risk för att kunna uppfylla de nya kraven, bör behöriga myndigheter införa andra begränsningar vad gäller förvaltningen av denna AIF-fond, åtminstone fram till infasningsperiodens slut. Begränsningarna kan till exempel innefatta fastställande av gränser för andelen av vissa tillgångar utifrån deras betydelse för AIF-fondens riskprofil, deras känslighet för marknadsriskfaktorer, deras exponering för motpartsrisk eller deras likviditet i ett ansträngt marknadsläge. För att avvärja likviditetsobalanser kan behöriga myndigheter även kräva att AIF-förvaltaren ska tillämpa inlösenpolicyer och reducera frekvensen för inlösen som erbjuds av en AIF-fond, eller införa varselperioder för sådan inlösen. 22. Behöriga myndigheter bör utvärdera hur effektiva hävstångsgränserna är när det gäller att reducera för hög hävstång, genom att ta följande i beaktande: a) Hävstångsgränsernas proportionalitet gentemot den systemrisk som AIFförvaltarens utnyttjande av hävstången innebär. b) Hävstångsgränsernas motståndskraft när det gäller manipulering och arbitrage, särskilt gäller att i) om den behöriga myndigheten beslutar att en AIF-fond kan orsaka hävstångsrelaterad systemrisk bör samma gränser övervägas för olika typer av AIF-fonder så länge de har liknande riskprofiler enligt definitionen i riskbedömningen. Syftet med detta är främst att förebygga en situation där en AIF-förvaltare kan deklarera någon annan typ av AIF-fond för att undvika hävstångsgränser. ii) Kalibreringens komplexitet.

VI. Bilagor

Bilaga I: Användning av externa uppgifter för riskbedömning 1. Behöriga myndigheter kan jämföra AIF-fonder på deras marknad med aggregerade uppgifter på EU-nivå: Esma offentliggör årligen sin statistiska rapport om alternativa investeringsfonder i EU . 2. Externa uppgifter kan vara nödvändiga vid bedömning av hävstångsrelaterade systemrisker, till exempel för att kunna mäta AIF-fondens exponering i förhållande till dess motpart eller den marknad där den agerar. Detta gäller särskilt om a) behöriga myndigheter vill bedöma marknadsandelen för en AIF-fond eller grupp av AIF-fonder och därmed behöver informationen om AIF-fondens exponering och storlek på den underliggande marknaden, b) behöriga myndigheter vill mäta motpartsrisk och därmed behöver information om motparten. 3. Datakällorna i tabell 3 anges med förbehåll för alla ytterligare datakällor som Esma i fortsättningen kan inkludera för mer uttömmande bedömning, särskilt vad gäller instrument och geografiska områden. Finansiella instrument som Underliggande marknad Källa handlas och individuella exponeringar a) Värdepapper Börsnoterade aktier börsnoterade aktier ECB: Statistikurval för euroområdet och uppdelning per land – emission av värdepapper Företagsobligationer som inte skuldförbindelser i euro ECB: Statistikurval för emitterats av finansinstitut emitterade av icke- euroområdet och uppdelning per finansföretag land – emission av värdepapper Företagsobligationer emitterade skuldförbindelser i euro ECB: Statistikurval för av finansinstitut emitterade av icke- euroområdet och uppdelning per monetära finansinstitut land – emission av värdepapper Statsobligationer skuldförbindelser i euro ECB: Statistikurval för emitterade av nationell euroområdet och uppdelning per regering land – emission av värdepapper Strukturerade/värdepapperiserade finansiella företag ECB – Statistik – Finansföretag produkter – Finansiella företag – b) Derivat Aktiederivat aktiederivat Esma: Årlig statistisk rapport om EU:s derivatmarknader CDS kreditderivat Esma: Årlig statistisk rapport om EU:s derivatmarknader Valutaderivat valutaderivat Esma: Årlig statistisk rapport om EU:s derivatmarknader Räntederivat räntederivat Esma: Årlig statistisk rapport om EU:s derivatmarknader Råvaruderivat råvaruderivat Esma: Årlig statistisk rapport om EU:s derivatmarknader c) Företag för kollektiva investeringar Företag för kollektiva balansräkningar för en ECB – Statistik – Pengar, kredit investeringar inom penningmarknadsfond inom och bankverksamhet – penningmarknadsfonder och euroområdet Kreditinstitut och likviditetsförvaltning penningmarknadsfonder Börshandlad fond (ETF) balansräkningar för ECB – Statistik – Finansföretag investeringsfonder inom – Balansräkningar för euroområdet investeringsfonder Övriga företag för kollektiva balansräkningar för ECB – Statistik – Finansföretag investeringar investeringsfonder inom – Balansräkningar för euroområdet investeringsfonder Största motpartsexponering Uppgifter om motparter Källa Banker Balansräkning bank EBA:s EU-omfattande insynsbedömning Försäkring Balansräkning försäkring Eiopas försäkringsstatistik Bilaga II: Fallstudier (i illustrerande syfte)

Hävstångsrelaterad systemrisk Indikator*

Fondandelsfond Hedge Fastighet Riskkapital Övrigt 90:e 90:e 90:e 90:e 90:e

Justerat bruttovärde för AIF 1 AIF 2 AIF 3 AIF 4 AIF 5

percentilen percentilen percentilen percentilen percentilen

hävstång

8x 1x 15x 11x 4x 2x 3x 1x 4x 2x

Hävstångsmått Steg 1 90:e 90:e 90:e 90:e 90:e AIF 1 AIF 2 AIF 3 AIF 4 AIF 5

Finansiell hävstång enligt percentilen percentilen percentilen percentilen percentilen den åtagandebaserade metoden 6x 1x 36x 8x 4x 2x 4x 1x 4x 1x

90:e 90:e 90:e AIF 1 AIF 2 AIF 3 AIF 4 3:e kvartil AIF 5 3:e kvartil percentilen percentilen percentilen

Nettoexponering (miljoner

Marknadspåverkan

euro) 2 300 353 50 000 2 528 1 500 295 170 81 230 185

AIF 1 Medianvärde AIF 2 Medianvärde AIF 3 Medianvärde AIF 4 Medianvärde AIF 5 Medianvärde

Likviditetsprofil* 12 % 0 % 0 % 13 % 0 % 0 % 47 % 0 % 46 % 0 %

90:e 90:e 90:e Risk för blixtförsäljning AIF 1 Medianvärde AIF 2 3:e kvartilen AIF 3 AIF 4 AIF 5 percentilen percentilen percentilen

Andelen mindre likvida Steg 2 tillgångar 4 % 3 % 27 % 25 % 368 % 400 % 221 % 113 % 350 % 119 %

Långsiktigt värde på 90:e 90:e

AIF 1 Medianvärde AIF 2 AIF 3 Medianvärde AIF 4 AIF 5 Medianvärde

investeringar i percentilen percentilen börsnoterade aktier och företagsobligationer som Risk för direkt spridning emitterats av finansinstitut till finansinstitut och summa av långsiktiga 2 % 7 % 41 % 33 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 14 % exponeringar i strukturerade och värdepapperiserade produkter. Färgkodning: grön = genomsnittlig eller låg risk för en AIF-fond av denna typ, orange = hög risk för en AIF-fond av denna typ (i relativa tal), röd = hög risk för en AIF-fond (i absoluta tal). *Ju högre värden desto högre risk, utom vid indikatorn för likviditetsprofil.

2 1. AIF-fonder bör bedömas i enlighet med indikatorernas absoluta värde och relativa värde, jämfört med AIF-fonder av samma typ och övriga AIF-fonder. Exemplen ovan (AIF 1–5) grundar sig på verkliga fall. Samtliga AIF-fonder har omfattande hävstång (hävstång enligt den åtagandebaserade metoden > x 3) och bör därför genomgå riskbedömningen. 2. Ett högt absolut värde för en indikator markeras med rött i tabellen. Ett högt relativt värde jämfört med AIF-fonder av samma typ markeras med orange. Ett lågt eller medelhögt värde markeras med grönt. För varje indikator visar tabellen även en jämförelse med det relevanta beskrivande statistiska värdet för AIF-fonder av samma kategori (t.ex. en jämförelse med medianvärdet, 3:e kvartilen eller 90:e percentilen). 3. AIF 1 har en hög hävstång i absoluta tal såväl som i jämförelse med AIF-fonder av samma typ (fondandelsfonder) Dess viktigaste risk avser dess potentiella marknadspåverkan på grund av dess höga nettoexponering (2,3 miljarder euro). Riskerna för blixtförsäljning och direkt spridning till finansinstitut förefaller mer begränsade och i linje med andra AIF-fonder i samma kategori. Därför bör den behöriga myndigheten överväga införande av hävstångsgränser för denna AIF-fond om den förväntas ha en potentiell marknadpåverkan, med hänsyn till hur djup marknaden är där AIF-fonden agerar (dvs. dess förmåga att påverka marknadspriser vid försäljning av tillgångar). 4. AIF 2 har en mycket hög hävstång både i absoluta tal och vid jämförelser med AIFfonder av samma typ. Den viktigaste risken avser dess potentiella marknadpåverkan på grund av dess mycket höga nettoexponering (50 miljarder euro). Den har även en relativt hög andel mindre likvida tillgångar (27 procent av nettotillgångsvärdet), en mindre likvid profil än andra AIF-fonder av samma kategori (0 procent respektive 13 procent) och den är exponerad för finansinstitut (41 procent av nettotillgångsvärdet). Den behöriga myndigheten bör därför överväga att införa hävstångsgränser för denna AIF-fond, särskilt för att minska dess potentiella marknadspåverkan. 5. AIF 3 har en högre hävstång än andra AIF-fonder av samma typ och en relativt hög nettoexponering (1,5 miljarder euro). I likhet med de flesta fonder i gruppen i fråga har denna AIF-fond investerat i illikvida tillgångar (fastigheter). Denna kombination kan vid ett fall av väsentlig inlösen leda till blixtförsäljning. Likviditetsprofilen för AIF-fonden uppvisar emellertid inga likviditetsobalanser. Den behöriga myndigheten bör därför överväga införande av hävstångsgränser utifrån en djupare analys av lämpligheten av AIF-fondens inlösenpolicy. 6. AIF 4 har en högre hävstång än AIF-fonder av samma typ och dess nettoexponering är relativt hög jämfört med jämförelsegruppen men begränsad i absoluta tal (170 miljoner euro). Som de flesta i jämförelsegruppen har denna AIF-fond investerat i illikvida tillgångar (private equity). Denna kombination kan i ett fall av väsentlig inlösen leda till blixtförsäljning. Likviditetsprofilen för AIF-fonden uppvisar emellertid inga likviditetsobalanser. Den behöriga myndigheten bör därför överväga införande av hävstångsgränser utifrån en ingående analys av huruvida AIF-fondens inlösenpolicy är lämplig. 7. AIF 5 tillhör kategorin ”övriga”. Den har en högre hävstång än andra AIF-fonder av samma typ och en nettoexponering som är relativt hög i förhållande till jämförelsegruppen men begränsad i absoluta tal (230 miljoner euro). AIF-fonden har 2 investerat mycket i mindre likvida tillgångar (private equity) men uppvisar inga likviditetsobalanser. Med tanke på den typ av AIF-fond det rör sig om (”övriga”) bör den behöriga myndigheten överväga att införa hävstångsgränser utifrån en ingående analys av AIF-fondens affärsmodell och bedöma hur lämplig fondens inlösningspolicy är. 3