Guidelines on liquidity stress testing in UCITS and AIFs

Riktlinjer

för likviditetsstresstester i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och alternativa investeringsfonder

16/07/2020 | ESMA34-39-897 SV

I. Tillämpningsområde

Vem?

1. Dessa riktlinjer tillämpas på förvaltare, förvaringsinstitut och nationella behöriga myndigheter. Vad?

2. Dessa riktlinjer gäller i samband med likviditetsstresstester i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och alternativa investeringsfonder.

3. Särskilt när det gäller förvaltare tillämpas de främst i samband med artikel 16.1 i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, artiklarna 47 och 48 i nivå 2förordningen om direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder, artikel 51 i direktivet om fondföretag, artikel 40.3 i nivå 2-direktivet om fondföretag och artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder.

4. Vid förvaringsinstitut tillämpas dessa riktlinjer främst i samband med artikel 21 i direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder, artikel 92 i nivå 2förordningen om direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder, artikel 22.3 i direktivet om fondföretag och artikel 3 i nivå 2-förordningen om fondföretag.

5. Dessa riktlinjer gäller i samband med företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och alternativa investeringsfonder, inklusive a) börshandlade fonder, oavsett om de fungerar som fondföretag eller som alternativa investeringsfonder , b) Slutna alternativa investeringsfonder med hävstång

6. Riktlinjerna i avsnitt V.1.1 (Planering av modeller för likviditetsstresstester), V.1.2 (Insikt i likviditetsrisk), V.1.3 (Styrningsprinciper för likviditetsstresstester), V.1.4 (Policyn för likviditetsstresstester), V.2 (Riktlinjer som tillämpas på förvaringsinstitut) samt punkterna 79 och 81 i avsnitt V.3 (Samarbete med nationella behöriga myndigheter) tillämpas på penningmarknadsfonder utan att detta påverkar tillämpningen av förordningen om penningmarknadsfonder och Esmas riktlinjer som enbart tillämpas på penningmarknadsfonder. Dessa ska ha företräde vid eventuell konflikt. 2

7. Dessa riktlinjer bör anpassas till fondens karaktär, storlek och komplexitetsgrad. Vidare överlappar frågan om likviditetsstresstester naturligt med andra aspekter av likviditetsförvaltning i fonder, såsom förvaltning av likvida och mindre likvida tillgångar, diversifiering och vidtagande av åtgärder såsom ytterligare instrument för likviditetshantering. Dessa riktlinjer avser inte att ge någon fullständig vägledning när det gäller frågor kring likviditetsförvaltning utanför användningsområdet för likviditetsstresstester. När?

8. Dessa riktlinjer gäller från och med den 30 september 2020. 3

II. Hänvisningar till lagstiftning, förkortningar och definitioner

Hänvisningar till lagstiftning

Direktivet om fondföretag Direktiv nr 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) .

Nivå 2-direktivet om Kommissionens direktiv nr 2010/43/EU om genomförande fondföretag av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag.

Direktivet om förvaltare av Direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG

investeringsfonder

och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 .

Nivå 2-förordningen om Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av direktivet om förvaltare av den 19 december 2012 om komplettering av

alternativa

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad

investeringsfonder

gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

Förordning (EU) nr Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2016/438 2016/438 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller krav avseende förvaringsinstitut .

Förordningen om Förordning (EU) nr 2017/1131 om penningmarknadsfonder 7 penningmarknadsfonder .

Esmaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr

4

716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG .

Förkortningar

AIF alternativ investeringsfond riskhanteringspolicy för riskhanteringspolicy för en AIF-förvaltare

en alternativ

AIF-förvaltare investeringsfond förvaltare av alternativa investeringsfonder a-LMT ytterligare instrument för likviditetshantering ETF börshandlad fond Esma Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESRB Europeiska systemrisknämnden EU Europeiska unionen FiF fond-i-fond FSB rådet för finansiell stabilitet FX utländsk valuta LST likviditetsstresstester MMF penningmarknadsfond NBM nationell behörig myndighet ITK inlösenstäckningskvot OST omvända stresstester Fondföretag företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepappe riskhanteringsprocess för riskhanteringsprocess för företag för kollektiva investeringar fondföretag i överlåtbara värdepapper

Definitioner

sluten en alternativ investeringsfond som inte är någon öppen alternativ investeringsfond, dvs. en alternativ investeringsfond som uppfyller kriterierna enligt artikel 1.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 694/2014

förvaringsinstitut förvaringsinstitutet av ett fondföretag eller en alternativ investeringsfond

ytterligare instrument för verktyg/åtgärder som används av förvaltare i undantagsfall likviditetshantering för att kontrollera eller begränsa handel med fondenheter/andelar i investerarnas intressen, inklusive men inte begränsade till avbrott i handeln med enheter, uppskjutande av handel och ”sidofickor” (side pocketing)

snabbförsäljningspris likvidering av en tillgång till ett väsentligt nedsatt pris jämfört med dess verkliga värde

fond fondföretag eller en alternativ investeringsfond

likvidationskostnad den kostnad som säljaren av en tillgång betalar för att en viss transaktion ska genomföras i tid i likviditetssyfte

likviditetsrisk risken för att en position i fonden inte kan säljas, likvideras eller avslutas till begränsad kostnad för att vid varje tidpunkt fullgöra skyldigheter till inlösen av enheter/andelar

likviditetsstresstester ett riskhanteringsverktyg inom en förvaltares allmänna ram för likviditetsriskhantering som simulerar en rad olika förhållanden, bl.a. normala och stressade (dvs. extrema, osannolika eller ogynnsamma) troliga förhållanden, för att bedöma deras eventuella effekt på fondens finansiering (skulder), tillgångar och allmänna likviditet samt de nödvändiga uppföljningsåtgärderna

förvaltare a) vid ett fondföretag: förvaltningsbolaget för ett fondföretag eller, vid ett självförvaltande fondföretag, investeringsbolaget för fondföretaget,

b) vid en alternativ investeringsfond: förvaltaren av en alternativ investeringsfond eller en alternativ investeringsfond med intern förvaltning,

c) vid en penningmarknadsfond: förvaltaren av en penningmarknadsfond.

inlösenstäckningskvot ett mått på förmågan hos en fonds tillgångar att fullgöra finansieringsskyldigheter till följd av skuldsidan i balansräkningen såsom inlösenschock

omvänt stresstest ett stresstest på fondnivå som börjar från fastställandet av ett förutbestämt resultat för fondens likviditet (dvs. punkten där fonden inte längre skulle vara tillräckligt likvid för att betala ut inlösenkrav om enheter) och sedan undersöker olika scenarier och omständigheter som kunde leda till detta

särskilda arrangemang specifika typer av åtgärder med ytterligare instrument för likviditetshantering som finns tillgängliga för vissa alternativa investeringsfonder och som påverkar investerares inlösenrättigheter såsom ”sidofickor” (side pockets) eller spärrar

tidsperioden mellan initial en metod med vilken förvaltaren kan uppskatta den volym av investering och försäljning tillgångar som kan likvideras till ett acceptabelt pris inom en (time to liquidity) viss tidsram

III. Syfte

9. Dessa riktlinjer grundar sig på artikel 16.1 i Esmaförordningen. Syftet med dessa riktlinjer är att etablera konsekventa, effektiva och ändamålsenliga tillsynsmetoder inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn och säkra gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen. I synnerhet är syftet att öka standarden på samt konsekvensen och i vissa fall frekvensen hos de likviditetsstresstester som redan genomförs och att främja nationella behöriga myndigheters enhetliga tillsyn av likviditetsstresstester.

IV. Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

10. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska nationella behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer.

11. Behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att införliva dem i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsregler utifrån vad som är tillämpligt, även i fall där enskilda riktlinjer i dokumentet i första hand riktar sig till finansmarknadsaktörer. I det fallet bör de behöriga myndigheterna genom sin tillsyn se till att finansmarknadsaktörerna följer riktlinjerna. 7 Rapporteringskrav

12. Inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska behöriga myndigheter som omfattas av dessa riktlinjer anmäla till Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följer och inte avser att följa riktlinjerna.

13. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma om skälen till att de inte följer riktlinjerna.

14. En mall för anmälan finns på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.

15. Finansmarknadsaktörer är inte skyldiga att rapportera om huruvida de följer dessa riktlinjer. 8

V. Riktlinjer för likviditetsstresstester i fondföretag och alternativa investeringsfonder

V.1 Riktlinjer som tillämpas på förvaltare V.1.1 Planering av modeller för likviditetsstresstester

16. Förvaltare bör fastställa följande vid planering av modeller för likviditetsstresstester: a De riskfaktorer som kan påverka fondens likviditet. b De typer av scenarier som ska användas och deras allvarlighetsgrad. c De olika resultat och indikatorer som ska övervakas utifrån resultaten av likviditetsstresstesterna. d Rapportering av likviditetsstresstesters resultat, output och indikatorer till ledningen, och e hur resultaten av likviditetsstresstester används av funktionerna för riskhantering och portföljförvaltning samt av företagsledningen.

17. En förvaltare bör säkerställa att likviditetsstresstesterna tillhandahåller information som möjliggör för uppföljningsåtgärder.

V.1.2 Insikt i likviditetsrisker

18. En förvaltare bör ha en god insikt i de likviditetsrisker som följer av tillgångar och skulder i fondens balansräkning och dess allmänna likviditetsprofil för att använda lämpliga likviditetsstresstester för den fond som förvaltas.

19. Förvaltaren bör uppnå en balans genom att använda likviditetsstresstester som a. är tillräckligt fokuserade och fondspecifika samt framhäver de viktigaste likviditetsriskfaktorerna, och b. använder ett tillräckligt brett urval av olika scenarier för att representera mångfalden av riskerna för fonden på ett korrekt sätt.

V.1.3 Styrningsprinciper för likviditetsstresstester

20. Likviditetsstresstester bör tillbörligt integreras och införlivas i fondens riskhanteringsram som stödjer likviditetsförvaltningen. De bör omfattas av lämplig styrning och översyn, bl.a. lämpliga förfaranden för rapportering och upptrappning. 9

21. Likviditetsstresstester bör genomföras under liknande förhållanden som andra riskhanteringsinsatser som omfattas av lagstadgade krav på oberoende, bl.a. kravet på att riskhanteringspersonalen bör agera oberoende av andra funktioner såsom portföljförvaltning. Styrningsstrukturen bör dock beakta hur funktionen för portföljförvaltning tar hänsyn till resultaten av likviditetsstresstester vid förvaltning av fonden.

22. Om förvaltaren delegerar uppgifter för portföljförvaltning till en tredje part bör man särskilt iaktta kravet på oberoende för att undvika att förlita sig på eller påverkas av den tredje partens egna likviditetsstresstester.

23. Organisatoriska krav inkluderar kravet på effektiv hantering av konflikter till följd av införande av likviditetsstresstester. Sådana intressekonflikter inkluderar följande: a. Att andra parter såsom portföljförvaltningspersonal (bl.a. portföljförvaltare från separata juridiska enheter) tillåts ha otillbörligt inflytande över genomförandet av likviditetsstresstester, bl.a. genom att förlita sig på omdömen om likviditet av tillgångar, och b. hantering av information om resultaten av stresstester. Om information delas med en klient bör det säkerställas att detta inte strider mot förvaltarens skyldighet att behandla alla investerare rättvist när det gäller avslöjande av information om fonden.

V.1.4 Policyn för likviditetsstresstester

24. Likviditetsstresstester bör dokumenteras i en policy för likviditetsstresstester inom fondföretags och alternativa investeringsfonders riskhanteringspolicy som bör föreskriva att förvaltaren periodiskt bör se över likviditetsstresstester och i förekommande fall anpassa dem efter behov. Policyn för likviditetsstresstester bör åtminstone inkludera följande: a. En tydlig definition av företagsledningens roll i processen, bl.a. rollen för det styrande organet (t.ex. styrelsen eller förvaltarna). b. Internt ägarskap för policyn och vilken/vilka ledningsfunktion(er) som ansvarar för dess genomförande. c. Policyns interaktion med andra förfaranden för hantering av likviditetsrisker, bl.a. förvaltarens beredskapsplaner och funktionen för portföljförvaltning. d. Ett krav på regelbunden intern rapportering av resultat av likviditetsstresstester där rapporteringsintervallet och rapportmottagarna anges. e. Periodisk översyn, dokumentering av resultaten och ett förfarande för ändring av policyn om behovet av detta följer av översynen. 10 f. Omständigheter där upptrappning krävs, bl.a. vid överskridande av gränsvärden/tröskelvärden för likviditet. g. De fonder som är föremål för likviditetsstresstester. h. Initial kontroll av modellerna för likviditetsstresstester och antaganden bakom dessa; kontrollen bör genomföras oberoende från portföljförvaltningen, dock inte nödvändigtvis av en enhet/person utanför förvaltaren. i. Typer och allvarlighetsgrader av de stresstestscenarier som används och skälen för att dessa scenarier har valts. j. De antaganden om dataåtkomst som används, det bakomliggande resonemanget om dessa och hur ofta de ses över. k. Intervallet för genomförande av likviditetsstresstester och skälen för att detta intervall har valts. l. Metoderna för likvidering av tillgångar, bl.a. de begränsningar och antaganden som används.

Intervall för likviditetsstresstester

25. Likviditetsstresstester bör genomföras minst årligen och i förekommande fall användas i alla etapper av en fonds livscykel. Det rekommenderas att genomföra likviditetsstresstester varje kvartal eller med ännu kortare intervall. Ett längre eller kortare intervall bör beslutas med utgångspunkt i fondens egenskaper och skälen för ett sådant beslut bör dokumenteras i policyn för likviditetsstresstester. Flexibilitet i denna fråga är tillåten beroende på fondens karaktär, storlek, komplexitet och likviditetsprofil.

26. Vid val av lämpligt intervall bör förvaltare ta hänsyn till följande: a. Fondens likviditet som har fastställts av förvaltaren och eventuell förändring av likviditeten av tillgångar. b. Intervallet bör anpassas till fonden i stället för att en ”universalmetod” tillämpas på alla fonder som sköts av förvaltaren, och c. typen av investeringsinstrument (slutet eller öppet), inlösenpolicy och instrument för likviditetshantering såsom spärrar eller ”sidofickor” (side pockets) kan vara ytterligare faktorer som behöver iakttas när ett lämpligt intervall för likviditetsstresstester fastställs.

27. Förvaltare bör ta faktorerna i tabellen nedan i beaktande vid fastställande av ett lämpligt intervall för likviditetsstresstester: 11 Rekommenderat intervall för • Varje kvartal utom när ett längre eller kortare likviditetsstresstester intervall är motiverat med hänsyn till fondens egenskaper. Motiveringen bör anges i policyn för likviditetsstresstester. • Högre frekvens av handel med enheter. • Ökad risk som härrör från skulder, t.ex. en koncentrerad investerarbas. • En komplex investeringsstrategi (t.ex. omfattande användning av derivat). • En mindre likvid tillgångsbas. • Kommande händelser som kan ha negativ effekt på fondens likviditet. • En höglikvid tillgångsbas. • Mindre frekvent handel med fondens enheter. • Ad hoc-likviditetsstresstester bör utföras snarast möjligt om förvaltaren har identifierat en väsentlig risk för fondens likviditet och risken kräver snabba åtgärder.

V.1.6 Användning av resultat av likviditetsstresstester

28. Likviditetsstresstester bör ge resultat som a. hjälper att säkerställa tillräcklig likviditet för fonden i enlighet med kraven i tillämpliga regler och inlösenvillkor fastställda i fondens dokumentation, b. ökar förvaltarens förmåga att förvalta fondens likviditet i investerarnas intressen, bland annat planera för perioder med ökad likviditetsrisk, c. hjälper att identifiera eventuella likviditetsrelaterade svagheter i en investeringsstrategi och bidrar till beslutsfattandet om investeringar, och d. bidrar till övervakning av riskhantering och beslutsfattande, bl.a. förvaltarens fastställande av relevanta interna gränser för fondens likviditet som ett extra riskhanteringsverktyg. Detta kan inkludera att man säkerställer att resultaten av likviditetsstresstester kan mätas med hjälp av ett jämförbart mått såsom en nyckelriskindikator.

29. Likviditetsstresstester bör hjälpa en förvaltare att förbereda en fond för en kris och vid förvaltarens bredare beredskapsplanering. Denna beredskapsplanering kan omfatta förvaltarens planer för användning av ytterligare instrument för likviditetshantering vid en fond. 12

V.1.7 Anpassning av likviditetsstresstester till enskilda fonder

30. Likviditetsstresstester bör anpassas till varje enskild fond på ett lämpligt sätt, bland annat genom att anpassa följande: a. Intervallet för likviditetsstresstester. b. Typerna och allvarlighetsgraderna av de scenarier som används för att skapa stressade förhållanden; dessa bör alltid vara tillräckligt allvarliga men ändå troliga och utgå från de likviditetsrisker som härrör från tillgångar och skulder i fondens balansräkning och dess allmänna likviditetsprofil. c. Antaganden om investerares beteende (brutto- och nettoinlösen) och likvidering av tillgångar. d. LST-modellens komplexitet som bör ta hänsyn till komplexiteten hos fondens investeringsstrategi, portföljens uppbyggnad, instrument för likviditetshantering och användning av effektiva tekniker för portföljförvaltning. e. Vid en börshandlad fond särdragen hos börshandlade fonder, t.ex. genom att beakta rollen för auktoriserade deltagare, inlösenmodeller och replikationsmodeller.

V.1.8 Scenarier för likviditetsstresstester

31. Likviditetsstresstester bör använda hypotetiska och historiska scenarier samt i förekommande fall omvända stresstester. Likviditetsstresstester får inte stödja sig alltför mycket på historiska uppgifter, särskilt eftersom framtida stressituationer kan vara annorlunda än tidigare.

32. Historiska scenarier för likviditetsstresstester kan inkludera den globala finanskrisen 2008–2010 eller den europeiska skuldkrisen 2010–2012. Hypotetiska scenarier kan inkludera stigande räntesatser, ökning av kreditspreaden eller politiska händelser.

33. Förvaltare som använder omvända stresstester bör simulera likvidering av tillgångar på ett sätt som avspeglar hur förvaltaren skulle likvidera tillgångar under en period med exceptionell marknadsstress. Omvända stresstester bör ta hänsyn till hanteringen av både kvarvarande och inlösande enhetsinnehavare, rollen för transaktionskostnader och huruvida snabbförsäljningspriser skulle accepteras eller inte.

34. Fonder som använder investeringsstrategier som utsätter dem för risker med låg sannolikhet men hög eventuell effekt bör ägna särskild uppmärksamhet åt användning av omvända stresstester för att bedöma följderna av en extrem marknadshändelse för fondens likviditetsprofil.

35. Omvända stresstester kan användas för att bestämma om åtgärder ska vidtas för att säkra tillräcklig likviditet för fonden och huruvida en sådan omständighet skulle vara tillräckligt exceptionell för att möjliggöra avbrott i handeln i enlighet med tillämpliga 13 regler. Vid fondföretag omfattar ”exceptionella omständigheter” sådana som avses i artikel 84.2 i direktivet om fondföretag, tillämpliga nationella regler och fondens prospekt eller regler.

36. En alternativ investeringsfond kan använda omvända stresstester för simulering av den tillgångsnivå som kan likvideras före tillämpning av ”särskilda arrangemang” tillåtna enligt fondens inlösenspolicy och nationella regler.

V.1.9 Dataåtkomst

37. Likviditetsstresstester bör visa en förvaltares förmåga att övervinna begränsningar när det gäller dataåtkomst, bland annat genom att a. undvika optimistiska antaganden, b. motivera sin förlitan på tredje parters modeller för likviditetsstresstester, bl.a. om modellen har utarbetats av en tredjeparts portföljförvaltare, och c. använda kvalitativt expertomdöme.

38. Förvaltare bör i synnerhet anpassa sin metod vid begränsade uppgifter och eventuella antaganden bör ses över tillräckligt.

39. Lämpliga minskningar av tillgångslikviditet bör simuleras under såväl normala som stressade marknadsförhållanden, särskilt om historiska uppgifter inte ger tillräckliga exempel på stressade förhållanden. Man får inte anta att portföljen kan likvideras med en tillgångs fulla genomsnittliga handelsvolym på dagsbasis, utom om detta antagande kan stödjas med empiriska bevis.

V.1.10 Produktutveckling

40. Under produktutveckling bör förvaltaren av en fond som kräver auktorisering från en nationell behörig myndighet a. kunna visa för den nationella behöriga myndigheten att fondens nyckelelement, bl.a. dess strategi och handelsfrekvens, gör det möjligt för fonden att förbli tillräckligt likvid under normala och stressade förhållanden, och b. i förekommande fall genomföra likviditetsstresstester såväl på tillgångssidan (med hjälp av en modellportfölj) som på skuldsidan samt införliva den förväntade investerarprofilen både från de tidigare och de senare etapperna i fondens verksamhet.

41. Likviditetsstresstester kan även användas vid lansering av fonder för att identifiera viktiga faktorer för fondens framtida riskhantering. Till exempel: kvantifiering av känsligheten av fondens likviditetsrisk; identifiering av faktorer som påverkar likviditetsrisken; identifiering av mätmetoder/nyckelriskindikatorer för övervakning av befintlig likviditetsrisk; frekvensen av riskhantering; och bedömning av eventuella ytterligare instrument för likviditetshantering eller särskilda arrangemang som ska anges i prospekten eller fondens regler.

V.1.11 Stresstester av fondtillgångar för fastställande av effekten på fondens likviditet

42. Likviditetsstresstester bör möjliggöra för förvaltaren att inte bara bedöma tidsåtgången och/eller kostnaderna för likvidering av tillgångar i en portfölj utan även bedöma om sådan aktivitet skulle vara tillåten med hänsyn till a. fondens målsättningar och investeringspolicy, b. skyldigheten att förvalta fonden i investerarnas intresse, c. eventuell tillämplig skyldighet att likvidera tillgångar till begränsad kostnad, och d. skyldigheten att upprätthålla fondens riskprofil efter likvidering av en andel av dess tillgångar.

43. Likvidationskostnaden och tidsperioden mellan initial investering och försäljning (time to liquidity) är de två viktigaste metoderna som förvaltare normalt använder för simulering av tillgångslikviditet under normala och stressade förhållanden. Förvaltare bör använda den lämpliga metoden för den aktuella fonden. Även andra metoder kan tillämpas på fonden.

44. Likvidationskostnaden beror på typen av tillgång, likvidationstidplanen och storleken på transaktionen/ordern. Förvaltare bör ta dessa tre faktorer i beaktande vid bedömning av likvidationskostnaden för sina tillgångar under normala och stressade förhållanden.

45. Förvaltare bör återspegla ett väsentligt antal och en väsentlig mångfald av typer av marknadsstress i sin bedömning av likvidationskostnad och tidsperioden mellan initial investering och försäljning under stressade förhållanden som normalt kännetecknas av ökad volatilitet, lägre likviditet (t.ex. högre diskonteringsfaktor) och förlängd tidsperiod för likvidering (beroende på tillgångsklass). I detta sammanhang bör förvaltare inte bara åberopa historiska iakttagelser om stressade marknader.

46. En förvaltare bör även välja metoden för likvidering av tillgångar i likviditetsstresstester med beaktande av tillgångarna och skulderna samt fondens inlösenvillkor. Vidare bör förvaltaren vara medveten om metodens begränsningar och göra konservativa justeringar i sin övergripande likviditetsriskhantering för att minska dessa begränsningar. 15

47. Metoden för likvidering av tillgångar i ett likviditetsstresstest bör a. återspegla hur förvaltaren skulle likvidera tillgångar under normala och stressade förhållanden i enlighet med tillämpliga regler, antingen lagstadgade krav (i enlighet med direktivet om fondföretag) eller fondspecifika begränsningar som återfinns i fondens prospekt eller fondreglerna, b. säkerställa att den modell som används för fonden är och förblir i överensstämmelse med dess målsättningar, investeringspolicy och fondregler, c. återspegla förvaltningen av fonden i alla investerares (både inlösande och kvarblivande) intressen, d. fullgöra fondens tillämpliga skyldigheter att upprätthålla den riskprofil som avses i fondens dokumentation, e. återspeglas i policyn för likviditetsstresstester, f. i förekommande fall beakta de eventuella negativa effekterna på andra investerare eller på marknadens integritet i allmänhet.

48. Förvaltare bör i synnerhet uppmärksamma scenarier med låg sannolikhet men hög effekt, bl.a. eventuella svårigheter med pålitlig prissättning av mindre likvida tillgångar under en period med marknadsstress.

V.1.12 Stresstest på fondens skulder för att bestämma effekten på fondens likviditet

49. Likviditetsstresstester bör inkludera scenarier avseende fondens skulder, inklusive både inlösen och andra eventuella riskkällor för likviditeten som härrör från skuldsidan av fondens balansräkning.

50. Likviditetsstresstester bör inkludera riskfaktorer avseende investerartyp och koncentration med hänsyn till fondens karaktär, storlek och komplexitet.

51. Inlösenskrav är den vanligaste och normalt viktigaste källan till likviditetsrisk för investeringsfonder. Även olika typer av skulder i fondens balansräkning och deras eventuella effekt på fondens likviditet varierar mellan olika fonder. Särskilda arrangemang eller ytterligare instrument för likviditetshantering kan också beaktas vid hantering av skuldrisken.

52. Vid normala förhållanden kan förvaltare övervaka de historiska utflödena (i genomsnitt och trender över tiden), genomsnittliga inlösen av jämförbara fonder och information om prognoser om inlösen från ett eventuellt distributionsnät. Förvaltare bör säkerställa att tidsserien är tillräckligt lång för att ge en korrekt bild av ”normala” förhållanden. 16

53. Vid stressade förhållanden är exempelscenarier historiska trender, historiska händelser, aktuella trender i jämförbara fonder, hypotetiska/händelsebaserade scenarier och omvända stresstester.

54. Beroende på åtkomst till granulära historiska uppgifter om inlösen per investerartyp och andra uppgifter om en fonds specifika distribution kan förvaltare även simulera inlösenkrav av olika investerartyper.

55. Förvaltaren bör ta i beaktande i vilken omfattning variabler till följd av tilläggsfaktorer såsom investerares beteende kan eller borde inkluderas i förvaltarens scenarier i modellen för likviditetsstresstester. Beslutet avseende granularitet, analysdjup och användning av uppgifter ska utgå från nödvändighet och proportionalitet. Förvaltare bör förstå de eventuella riskerna i samband med fondens investerarbas och kunna visa att dessa risker spelar en viktig roll i den löpande likviditetsriskhanteringen av en fond.

56. Tabellen nedan visar exempel på faktorer om investerarbeteende som kan inkluderas i modellen för likviditetsstresstester. Faktor Exempel på eventuell Exempel på eventuellt likviditetsrisk införlivande i likviditetsstresstester Investerarkategori Inlösenrisken kan variera mellan Utifrån förvaltarens investerartyper. Till exempel kan kunskaper och erfarenhet sannolikheten för inlösen under av sina klienter kan stressade förhållanden modellen för kategoriseras med utgångspunkt i likviditetsstresstester huruvida investerare är simulera till exempel fond-itillgångsförvaltare, fonder som ger upphov till pensionsprogram, direkta privata större inlösenrisk än andra investerare eller andra typer av investerare och fondföretag eller alternativa först simulera deras utträde investeringsfonder. ur fonden. Investerarkoncentration En eller flera investerare kan äga Förvaltaren kan modellera en väsentligt större andel av samtidig inlösen av en eller fonden än andra, vilket ger flera av de största upphov till en särskild risk för investerarna från fonden fondens likviditet från inlösen av inom en viss tidsperiod . sådan(a) investerare. Investerares Investerare i olika regioner eller Förvaltaren kan först geografiska läge länder kan orsaka en påtaglig simulera en väsentlig andel inlösenrisk på grund av av investerare i ett visst idiosynkratiska faktorer kopplade land som gör inlösen inom till politiska, ekonomiska eller en viss tidsperiod. andra faktorer som beror på deras läge. Till exempel kan investerare i en region med annan penningpolitik ge upphov till påtagliga inlösenrisker under perioder då växelkurser och/eller räntesatser förändras. Politiska och/eller ekonomiska risker kan leda till att investerare i andra regioner eller länder gör inlösen. Investerarstrategi Medan många investerares Förvaltaren kan simulera strategier är långfristiga och i inlösen från investerare vilket fall som helst som följer liknande svåranalyserade följer vissa strategier under stressade investerare formella eller och normala förutbestämda strategier som kan marknadsförhållanden. ge upphov till särskild inlösenrisk om marknadsförhållandena ändras. Till exempel har vissa fonder uttryckligen en viss risknivå (mätt som volatilitet) som mål och kan identifieras som sådana utifrån fondnamn och angivna investeringsmål. Sådana fonder vill ofta minska riskerna under volatila perioder och kan ge upphov till högre inlösenrisk under volatila perioder i vissa tillgångsklasser. Om fonder med formella eller förutbestämda strategier är investerare kan förvaltaren behöva vara tillräckligt uppmärksam på likviditetsrisken på grund av sådana fonder under stressade och normala marknadsförhållanden.

V.1.13 Likviditetsstresstester på andra typer av skulder

57. En förvaltare bör i förekommande fall inkludera andra typer av skulder i likviditetsstresstester under normala och stressade förhållanden. Alla relevanta 18 poster på skuldsidan av fondens balansräkning (inklusive andra poster än inlösen) bör omfattas av likviditetsstresstester.

58. Nettoinlösen är inte nödvändigtvis den enda relevanta risken för likviditet som härrör från skuldsidan av fondens balansräkning och som därför bör omfattas av likviditetsstresstester. I vissa fall bör likviditetsstresstester fastställa förhållanden där likviditetsrisken inte kan minskas, t.ex. en nivå av marginalsäkerhetskrav som fonden inte skulle kunna finansiera. Beredskapsplanering bör återspegla detta tillräckligt och hjälpa till vid minskning av likviditetsrisken under sådana förhållanden.

59. Tabellen nedan visar exempel på faktorer som kan påverka likviditetsrisken: Typ av skuld Exempel på faktorer som Eventuella händelser kan påverka som kan simuleras likviditetsrisken Derivat Förändringar i värdet på Simulering av en den underliggande förändring i värdet på komponenten kan leda till derivatets underliggande marginalsäkerhetskrav för komponent som leder till derivatet, vilket påverkar ett större fondens tillgängliga marginalsäkerhetskrav likviditet än vanligt Investerat kapital Fonder som investerar i fast Simulering av en egendom behöver ofta oförutsedd händelse som investera kapital i skötsel av leder till nya/ökade investeringen, såsom kapitalutgifter till en underhålls- eller investering i fast renoveringskostnader egendom Transaktioner för Fonder som lånar ut Simulering av motpartens värdepappersfinansiering/effektiv tillgångar är utsatta för fallissemang i en utlåning portföljförvaltning låntagarens motpartsrisk av värdepapper. och den tillhörande Simulering av likviditetsrisken till följd av återinvesteringsrisk för ett eventuellt fallissemang. kontantsäkerhet Detta kan minskas med den ställda säkerheten, men likviditetsrisken kan inte elimineras (med hänsyn till säkerhetens likviditet). Utbetalningar av ränta/kredit Fonder som inkluderar Simulering av ökade hävstångseffekt i sin räntesatser på fondens investeringsstrategi utsätts betalningsskyldigheter för likviditetsrisk som härrör 19 från faktorer såsom räntesatskänslighet

V.1.14 Fonder som investerar i mindre likvida tillgångar

60. Risker som härrör från mindre likvida tillgångar och skuldrisken bör återspeglas i likviditetsstresstester.

61. Många fonder som investerar i mindre likvida tillgångar utsätts för specifika risker med avseende på både tillgångar och skulder jämfört med fonder som investerar i mer likvida tillgångar. Till exempel har många alternativa investeringsfonder som investerar i fast egendom längre transaktionsperioder och uppsägningstider, vilket minskar skuldrisken till följd av inlösen. Sådana fonder utsätts emellertid också för en specifik skuldrisk som härrör från skötsel och underhåll av fast egendom inom tillgångarna (bl.a. svårsimulerade risker såsom juridiska risker).

62. Fonder som investerar i mindre likvida tillgångar kännetecknas av inneboende lägre flexibilitet när de ska förbättra den allmänna likviditeten genom försäljning av tillgångar med en begränsad prisnedsättning under perioder med stressade marknadsförhållanden. Därför kan resultaten av likviditetsstresstester genomförda av förvaltare av mindre likvida tillgångar ha vissa utmärkande egenskaper.

63. Scenarier med låg sannolikhet men hög effekt, bl.a. eventuella svårigheter med pålitlig prissättning av mindre likvida tillgångar under en period med marknadsstress, kommer att vara viktiga för mindre likvida tillgångar. Dessa tillgångar kan vara särskilt känsliga för likviditetsbrist under marknadsstress som påverkar tidsperioden mellan initial investering och försäljning, likvidationskostnaden och om tillgångar överhuvudtaget kan likvideras med beaktande av investerarnas intressen. Omvända stresstester kan vara ett särskilt värdefullt verktyg i detta sammanhang och hjälpa att identifiera scenarier som kan leda till väsentlig likviditetsrisk för fonden (t.ex. identifiering av scenarier som skulle leda till tillämpning av särskilda arrangemang eller avbrott).

64. Karaktären av en mindre likvid tillgångsbas framhäver ännu mer vikten av att förvaltare säkerställer opartisk behandling av investerare under stressade marknadsförhållanden. Likviditetsstresstester kan därför hjälpa en förvaltare att etablera en styrningsram som ska bidra till ett rättvist resultat för alla investerare genom att hjälpa till att modellera en rättvis metod för likvidering av tillgångar.

65. Ett sätt för en förvaltare att ta fondens likviditet i beaktande är att prioritera användning av ad hoc-likviditetsstresstester på fonder som investerar i mindre likvida tillgångar vid identifiering av en kommande händelse som kan ha negativ effekt på fondens likviditet. Förvaltare bör följaktligen ägna särskild uppmärksamhet åt lämpligheten av intervallet för likviditetsstresstester vid fonder som investerar i mindre likvida tillgångar.

66. Fond-i-fonder som indirekt utsätts för mindre likvida tillgångar via sina målfonder bör ta tillräcklig hänsyn till överväganden om mindre likvida tillgångar. Skälet till detta är att 20 den underliggande exponeringen av dessa målfonder kan leda till avbrott i målinvesteringsinstrumentet eller andra åtgärder. Detta kan påverka fond-i-fonder, så denna risk bör beaktas i modellen för likviditetsstresstester.

V.1.15 Kombinerade likviditetsstresstester på tillgångar och skulder

67. Efter separata stresstester på tillgångarna och skulderna i fondens balansräkning bör förvaltaren på ett lämpligt sätt kombinera resultaten av likviditetsstresstester för att bestämma den övergripande effekten på fondens likviditet.

68. Kombinerade likviditetsstresstester på tillgångar och skulder kan bidra till bedömning av vilka fonder som medför den största likviditetsrisken för tillfället (med hänsyn till likviditetsrisken för både tillgångssidan och skuldsidan). Detta kan spela en viktig roll i förvaltarens beredskapsplanering för en kris, t.ex. planering för effekten av en kristalliserad likviditetsrisk i en eller flera fonder på företagsnivå.

69. Förvaltare bör inkludera riskbetyg i likviditetsstresstester om det möjliggör en bättre översikt över likviditeten i de förvaltade fonderna, bl.a. vid beredskapsplanering och operativ förberedelse för en likviditetskris.

70. Ett resultat av kombinerade likviditetsstresstester på tillgångar och skulder kan vara ett jämförbart mått eller betyg, t.ex. baserat på inlösentäckningskvoten. Metoden som förvaltaren valt bör förklaras och dokumenteras i policyn för likviditetsstresstester, i synnerhet om metoden inte kräver någon bedömning av tiden och/eller kostnaden för likvidering av tillgångar i en portfölj i enlighet med punkt 42. Om en fond som sköts av förvaltaren kan jämföras med en annan med hjälp av ett sådant mått kan det vara en betydelsefull riskindikator för företagsledningen.

71. Om fondens betyg/mått förändras väsentligt inom en viss tidsram kan kombinerade likviditetsstresstester på tillgångar och skulder bidra till etableringen av ett varningssystem för bedömning av om någon åtgärd för fondens likviditet krävs.

V.1.16 Aggregering av likviditetsstresstester för olika fonder

72. En förvaltare bör aggregera likviditetsstresstester för olika fonder under sin förvaltning om förvaltaren bedömer att sådan aktivitet är lämplig för dessa fonder.

73. Aggregering av likviditetsstresstester för olika fonder innebär användning av samma likviditetsstresstest vid flera fonder med liknande strategier eller exponeringar. Detta kan vara praktiskt med hänsyn till att en mindre likvid marknad kan ”absorbera” försäljningar av tillgångar om de sker samtidigt i olika fonder som sköts av förvaltaren. 21 Detta kan vara särskilt relevant om fonder som sköts av förvaltaren äger en väsentlig andel av tillgångar på en viss marknad. Aggregering av likviditetsstresstester kan göra det möjligt för förvaltaren att bättre fastställa likvidationskostnaden eller tidsperioden mellan initial investering och försäljning för varje värdepapper genom att ta transaktionens storlek, stressade marknadsförhållanden och motpartsrisken i beaktande.

V.2 Riktlinjer som tillämpas på förvaringsinstitut

74. Ett förvaringsinstitut bör införa lämpliga kontrollförfaranden för att kontrollera att förvaltaren av en fond har etablerat dokumenterade förfaranden för sitt program för likviditetsstresstester.

75. Denna kontroll kräver emellertid inte att förvaringsinstitutet ska bedöma lämpligheten av likviditetsstresstester. Ett sätt att kontrollera införande och genomförande av likviditetsstresstester är t.ex. att bekräfta att fondföretagets eller den alternativa investeringsfondens riskhanteringspolicy gör det möjligt för förvaltaren att genomföra likviditetsstresstester på fonden.

76. Såväl direktivet om fondföretag som direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreskriver att förvaringsinstitut ska genomföra förfaranden för att kontrollera att fonden agerar i överensstämmelse med skyldigheterna enligt dessa direktiv.

77. Om förvaringsinstitutet inte är övertygat om att likviditetsstresstester tillämpas bör institutet vidta åtgärder på samma sätt som vid alla andra bevis på en eventuell regelöverträdelse av en förvaltare. Beroende på den nationella ordningen kan detta kräva att förvaringsinstitutet underrättar (eller kräver att förvaltaren underrättar) den tillbörliga nationella behöriga myndigheten om förvaltarens underlåtenhet att följa tillämpliga regler.

78. Förvaringsinstitutet behöver inte upprepa eller ifrågasätta likviditetsstresstester genomförda av en förvaltare.

V.3 Samarbete med nationella behöriga myndigheter

79. Nationella behöriga myndigheter kan efter eget gottfinnande begära inlämnande av en förvaltares likviditetsstresstester som ska bidra till att visa att fonden sannolikt kommer att följa tillämpliga regler, bl.a. vad gäller fondens förmåga att betala ut inlösenkrav under normala och stressade förhållanden.

80. Vidare bör förvaltare underrätta nationella behöriga myndigheter om väsentliga risker och vidtagna åtgärder för att hantera dessa risker.

81. Nationella behöriga myndigheter kan efter eget gottfinnande begära att förvaltare ska meddela andra uppgifter med anknytning till likviditetsstresstester, bl.a. modeller för likviditetsstresstester och deras resultat. Detta kan gälla särskilt under en period med stora inlösen på hela marknaden. 23