Guidelines on performance fees in UCITS and certain types of AIFs
Riktlinjer
för resultatbaserade avgifter i fondföretag och vissa typer av AIF-fonder
05/11/2020 | ESMA34-39-992 SV
I. Tillämpningsområde
Vem?
1. Dessa riktlinjer gäller förvaltare och behöriga myndigheter.
2. Om medlemsstaterna tillåter AIF-förvaltare att på sitt territorium till icke-professionella investerare marknadsföra andelar eller aktier av AIF-fonder som de förvaltar i enlighet med artikel 43 i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, gäller riktlinjerna även AIF-förvaltare av dessa AIF-fonder, förutom för a) slutna AIF-fonder, samt b) öppna AIF-fonder som är EuVECA (eller andra typer av riskkapital-AIF-fonder), Eusef, AIF-fonder för private equity eller AIF-fonder för fast egendom. Vad?
3. Dessa riktlinjer gäller resultatbaserade avgifter i fondföretag (Ucits) och i de alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som avses i punkt 2.
4. Vad gäller fondföretag, gäller de främst inom ramen för artikel 14 i direktivet om fondföretag som närmare anges i artikel 22 i nivå 2-direktivet om fondföretag. De gäller även inom ramen för artikel 78 i direktivet om fondföretag som närmare anges i artiklarna 10, 12 och 14 i nivå-2-förordningen om direktivet om fondföretag och inom ramen för artikel 69 i direktivet om fondföretag.
5. Vad gäller de AIF-fonder som avses i punkt 2, gäller de inom ramen för artikel 43 i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. När?
6. Dessa riktlinjer börjar gälla två månader efter den dag de offentliggörs på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk.
7. Förvaltare av alla nya fonder som inrättats efter datumet för tillämpning av riktlinjerna med en resultatbaserad avgift, eller alla fonder före datumet för tillämpning som för första gången inför en resultatbaserad avgift efter detta datum, ska omedelbart följa dessa riktlinjer för dessa fonder.
8. Förvaltare av fonder med en resultatbaserad avgift som fanns före datumet för dessa riktlinjers tillämpning ska tillämpa dessa riktlinjer för dessa fonder vid början av räkenskapsåret räknat 6 månader från datumet för riktlinjernas tillämpning.
II Hänvisningar till lagstiftning, förkortningar och definitioner
Lagstiftningsreferenser
AIFM-direktivet Direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010
Esmaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG
Förordningen om basfakta Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli för investerare 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats
Nivå 2-direktivet om Kommissionens direktiv nr 2010/43/EU om genomförande fondföretag av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag
Nivå 2-förordningen om Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 direktivet om förvaltare av om komplettering av Europaparlamentets och rådets alternativa direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna investeringsfonder verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn
Nivå 2-förordningen om Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2016/438 fondföretag om komplettering av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/65/EG vad gäller krav avseende förvaringsinstitut
Ucits-direktivet Direktiv nr 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
Förkortningar
AIF-fond Alternativ investeringsfond AIF-förvaltare Förvaltare av alternativa investeringsfonder ESFS Europeiska systemet för finansiell tillsyn Esma Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Eusef Europeiska fonden för socialt företagande EuVECA Europeiska riskkapitalfonden Iosco Internationella organisationen för värdepapperstillsyn NAV Nettoandelsvärde Ucits Fondföretag (företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper)
Definitioner
fond ett företag för kollektiva investeringar som omfattas av kraven i Ucits-direktivet och en AIF-fond som avses i punkt 2
fond förvaltad i en fond där ett referensvärde spelar en roll i fondens förhållande till ett förvaltning, till exempel explicit eller implicit vid referensvärde bestämmandet av portföljens sammansättning och/eller mål och mått för fondens resultat.
förvaltare a) ett förvaltningsbolag (enligt definitionen i artikel 2.1 b i direktivet om fondföretag), b) ett investeringsbolag som inte har utsett något förvaltningsbolag som auktoriserats i enlighet med direktivet om fondföretag, c) en AIF-förvaltare (enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder) av de AIF-fonder som avses i punkt 2 i dessa riktlinjer. high-on-high-modell en resultatbaserad avgiftsmodell där den resultatbaserade avgiften bara får tas ut om NAV:et överskrider det NAV vid vilket den resultatbaserade avgiften senast kristalliserades.
högvattenmärke det högsta NAV:et per aktie eller andel. (high-water mark)
högvattenmärkesmodell en resultatbaserad avgiftsmodell där den resultatbaserade (high-water mark model) avgiften bara får tas ut om det nya högvattenmärket uppnås under resultatets referensperiod.
Kristalliseringsfrekvens den frekvens med vilken den upplupna resultatbaserade (crystallisation avgiften, om sådan finns, ska utbetalas till frequency) förvaltningsbolaget.
referensindikator den referensindikator mot vilken fondens relativa resultat (reference indicator) kommer att jämföras.
resultatets den tidshorisont över vilken resultatet mäts och jämförs med referensperiod det för referensindikatorn, vid vars slut mekanismen för kompensation för tidigare underavkastning (eller negativ (performance reference avkastning) kan återställas. period)
överavkastning skillnaden mellan portföljens nettoresultat och (excess performance) referensvärdets resultat.
referensvärde ett marknadsindex mot vilket fondens resultat kommer att (benchmark) jämföras.
referensvärdesmodell en resultatbaserad avgiftsmodell där de resultatbaserade (benchmark model) avgifterna bara får tas ut vid överavkastning i förhållande tillreferensvärdet.
fulcrumavgift en typ av resultatbaserad avgift som innebär att avgiftsnivån ökar eller minskar i proportion till fondens investeringsresultat under en viss tidsperiod i förhållande till investeringsresultatet hos en lämplig referensindikator (inbegripet en negativ avgift som dras av från den grundavgift som tas ut från fonden).
tröskelnivå en fördefinierad lägsta avkastningsnivå. (hurdle rate)
III Syfte
9. Dessa riktlinjer utfärdas enligt artikel 16.1 i Esmaförordningen. Syftet med dessa riktlinjer är att fastställa konsekventa, effektiva och ändamålsenliga tillsynsmetoder inom ESFS och att säkra en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen. De har till uppgift att främja en större konvergens och standardisering på området resultatbaserade avgifter och främja en konvergerande tillsyn mellan behöriga myndigheter. De har särskilt till uppgift att tillse att förvaltningsbolagens resultatbaserade avgiftsmodeller följer principerna om en hederlig och rättvis affärsverksamhet och att verka med vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet, med beaktande av den förvaltade fondens intresse, på ett sådant sätt att fonden och dess investerare inte debiteras onödiga kostnader. De har även till uppgift att fastställa en gemensam standard avseende tillhandahållandet av information om resultatbaserade avgifter till investerare.
IV Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter
Riktlinjernas status
10. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer.
11. De behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att införliva dem i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsregler utifrån vad som är lämpligt, även i fall där enskilda riktlinjer i dokumentet i första hand riktar sig till finansmarknadsaktörer. I detta fall ska de behöriga myndigheterna genom sin tillsyn se till att finansmarknadsaktörerna följer riktlinjerna. Rapporteringskrav
12. Inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska de behöriga myndigheter som omfattas av riktlinjerna anmäla till Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följer och inte avser att följa riktlinjerna.
13. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma om skälen till varför de inte följer riktlinjerna.
14. En mall för anmälan finns på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.
V Riktlinjer för resultatbaserade avgifter i fondföretag och vissa typer av AIF-fonder
Riktlinje 1 - Beräkningsmetod för resultatbaserad avgift
15. Beräkningen av en resultatbaserad avgift bör vara kontrollerbar och inte möjliggöra manipulering.
16. I beräkningsmetoden för resultatbaserad avgift bör minst följande delar ingå: a. Referensindikatorn för att mäta fondens relativa resultat. Denna referensindikator kan vara ett index (t.ex. Eonia, Eurostoxx 50, osv.), ett högvattenmärke, en tröskelnivå (2 %) eller en kombination (t.ex.: högvattenmärke + tröskelnivå), b. Den kristalliseringsfrekvens med vilken den upplupna resultatbaserade avgiften, om sådan finns, ska utbetalas till förvaltaren och ett kristalliseringsdatum vid vilket den resultatbaserade avgiften krediteras förvaltaren. c. Resultatets referensperiod. d. Nivån på den resultatbaserade avgiften som också kan kallas ”fast nivå” dvs. nivån på den resultatbaserade avgiften som kan tillämpas i alla modeller. e. Den metod för resultatbaserad avgift som definierar metoden för beräkning av resultatbaserade avgifter utifrån ovanstående parametrar och alla andra relevanta parametrar. f. Beräkningsfrekvensen, vilken bör överensstämma med beräkningsfrekvensen för NAV:et (t.ex.: om fonden beräknar sitt NAV varje dag ska den resultatbaserade avgiften beräknas och periodiseras i NAV:et varje dag).
17. Beräkningsmetoden för resultatbaserad avgift ska utformas så att de resultatbaserade avgifterna alltid står i proportion till fondens faktiska investeringsresultat. Artificiella ökningar som uppstår till följd av teckning av andelar ska inte beaktas när fondens resultat beräknas.
18. En förvaltare ska alltid kunna visa hur den resultatbaserade avgiftsmodellen är ett lämpligt incitament för förvaltaren och är förenlig med investerarnas intressen.
19. Avsättningar för och utbetalning av resultatbaserade avgifter ska genomföras och reverseras på ett symmetriskt sätt. Det ska till exempel inte vara möjligt att tillämpa en nivå för utbetalning (t.ex. 20 % av fondens resultat när resultatet ökar) och en annan nivå för reversering (t.ex. 15 % av fondens – negativa – resultat när resultatet minskar).
20. Resultatbaserade avgifter kan beräknas på individuell basis. Riktlinje 2 - Förenligheten mellan den resultatbaserade avgiftsmodellen och fondens investeringsmål, -strategi och -policy
21. Förvaltaren ska införa och upprätthålla ett förfarande för att visa och regelbundet kontrollera att den resultatbaserade avgiftsmodellen överensstämmer med fondens investeringsmål, -strategi och -politik.
22. När förvaltaren bedömer förenligheten mellan den resultatbaserade avgiftsmodellen och fondens investeringsmål, -strategi och -politik ska följande kontrolleras: a. Huruvida den valda resultatbaserade avgiftsmodellen är lämplig för fonden med beaktande av dess investeringspolitik, -strategi och -mål. För fonder som t.ex. har ett absolut avkastningsmål är en högvattenmärkesmodell eller tröskel lämpligare än en resultatbaserad avgift som beräknas i förhållande till ett index, eftersom fonden inte förvaltas i förhållande till ett referensvärde. Dessutom kan en högvattenmärkesmodell för ett absolut avkastningsmål behöva innefatta en tröskel för att anpassa modellen till fondens risk-och avkastningsprofil. b. För fonder som beräknar den resultatbaserade avgiften i förhållande till ett referensvärde, huruvida referensvärdet är lämpligt med beaktande av fondens investeringspolitik och -strategi och adekvat representerar fondens risk- och avkastningsprofil. Denna bedömning ska även beakta alla betydande skillnader i risk (t.ex. volatilitet) mellan fondens investeringsmål och det valda referensvärdet, liksom de indikatorer som anges nedan under punkt 26. Det ska t.ex. inte anses lämpligt att en fond med en huvudsakligen lång aktie-inriktad strategi beräknar den resultatbaserade avgiften i förhållande till ett penningmarknadsindex.
23. Som generell princip gäller att om en fond förvaltas i förhållande till ett referensvärde och den tillämpar en resultatbaserad avgiftsmodell som baseras på ett referensvärde ska de två indexen vara desamma.
24. Detta innefattar bland annat fall av - resultatmått: fonden har ett resultatmål som är kopplat till resultatet för ett referensvärde (t.ex.: Index A + positivt absolut avkastningsmål; Index A + högvattenmärke; Index A + X % tröskelnivå, osv.) - portföljsammansättning: fondens portföljinnehav bygger på innehaven i ett referensvärde (t.ex.: de enskilda innehaven i fondens portfölj avviker inte signifikant från dem i referensvärdet).
25. I dessa fall ska referensvärdet för portföljens sammansättning vara detsamma som det referensvärde som används för att beräkna den resultatbaserade avgiften.
26. Om fonden dock förvaltas i förhållande till ett referensvärde men fondens portföljinnehav inte bygger på innehaven i referensvärdet (t.ex.: indexet används som ett univers från vilket värdepapper väljs), så ska referensvärdet för portföljens sammansättning vara förenligt med det referensvärde som används för att beräkna den resultatbaserade avgiften. Förenligheten ska främst bedömas mot de liknande risk- och avkastningsprofilerna för olika referensvärden (t.ex.: de hamnar i samma kategori vad gäller syntetisk risk/avkastningsindikator och/eller volatilitet och förväntad avkastning). Nedan följer en icke uttömmande kumulativ lista över ”förenlighetsindikatorer” som bör beaktas av förvaltaren, vilken bygger på fondens typ av investeringar (till exempel aktier, obligationer eller derivat): Förenlighetsindikatorer - förväntad avkastning, - investeringsunivers, - beta-exponering mot en underliggande tillgångsklass, - geografisk exponering, - sektorsexponering, - fondens inkomstfördelning, - likviditetsmått (t.ex.: dagliga transaktionsvolymer, köp/sälj-spread osv.), - duration, - kreditvärderingskategori, - volatilitet och/eller historisk volatilitet.
27. Om resultatbaserade avgifter ska utbetalas på grund av ett överträffat referensvärde (t.ex. ”Eurostoxx 50 + 3 %”, ”Eonia”, osv.) skulle det inte vara lämpligt att använda en referensindikator som systematiskt sätter en lägre tröskel för avgiftsberäkning än det faktiska referensvärdet (t.ex. beräkna resultatbaserade avgifter utifrån ”Eurostoxx -1 %” där fondens mål är ”Eurostoxx”).
28. Om beräkningen av den resultatbaserade avgiften bygger på en modell för fulcrumavgift ska den resultatbaserade avgiften vara baserad på samma referensvärde som används för att bestämma överavkastning.
29. Under alla omständigheter ska överavkastningen beräknas netto efter alla kostnader (till exempel förvaltningsavgifter eller administrativa avgifter) men kan beräknas utan att den resultatbaserade avgiften i sig dras av, så länge som detta är i investerarens bästa intresse (dvs. leder till att investeraren betalar lägre avgifter).
30. Om referensindikatorn ändras under referensperioden ska referensindikatorns resultat för denna period beräknas genom att det referensvärde som tidigare gällde kopplas fram till förändringsdatumet och den nya referensindikator som användes därefter. Riktlinje 3 – Frekvens för kristallisering av den resultatbaserade avgiften
31. Frekvensen för kristallisering och den efterföljande betalningen av den resultatbaserade avgiften till förvaltaren bör definieras på ett sätt som säkerställer överensstämmande intressen mellan portföljförvaltaren och andelsägarna och rättvis behandling av investerarna.
32. Kristalliseringsfrekvensen bör inte överskrida en gång om året.
33. Punkt 32 kan inte tillämpas om fonden tillämpar en högvattenmärkesmodell eller en high-on-high-modell där resultatets referensperiod motsvarar fondens hela löptid och inte kan återställas, eftersom resultatbaserade avgifter inte kan ackumuleras eller betalas mer än en gång för samma resultatnivå under fondens hela löptid med denna modell.
34. Punkt 32 ska inte gälla för modellen med fulcrumavgift och andra modeller som innehåller en symmetrisk avgiftsstruktur (varigenom resultatbaserade avgifter minskar eller ökar beroende på fondens resultat), eftersom dessa modellers egenskaper inte är förenliga med den rekommendation som anges i punkt 32.
35. Kristalliseringsdatumet ska vara detsamma för alla andelsklasser i en fond som tar ut en resultatbaserad avgift.
36. Om fonder avvecklas/fusioneras och/eller vid investerares inlösen ska resultatbaserade avgifter, om sådana finns, kristalliseras i rimlig proportion vid datumet för avvecklingen/fusionen och/eller investerares inlösen. Vid fusion av fonder ska kristallisering av den överlåtande fondens resultatbaserade avgifter vara tillåten med förbehåll för investerarnas bästa intresse i både den överlåtande och den övertagande fonden. Om till exempel alla berörda fonder förvaltas av samma förvaltare (t.ex. inom ramen för en gränsöverskridande fusion) ska kristallisering av resultatbaserade avgifter antas strida mot investerarnas bästa intresse om inte förvaltaren kan motivera något annat. I allmänhet ska kristalliseringsdatumet infalla den 31 december eller vid räkenskapsårets slut för fonden. Riktlinje 4 – Återhämtning efter negativt resultat (förlust)
37. En resultatbaserad avgift ska bara utbetalas i situationer där ett positivt resultat har uppkommit under resultatets referensperiod. All underavkastning eller förlust som tidigare skett under resultatets referensperiod ska återhämtas innan en resultatbaserad avgift kan utbetalas. För att undvika oförenliga intressen mellan portföljförvaltaren och investerarna kan en resultatbaserad avgift även utbetalas om fonden har en högre avkastning än referensvärdet men hade ett negativt resultat, så länge som en varning på en framträdande plats har tillhandahållits investeraren.
38. Den resultatbaserade avgiftsmodellen ska vara utformad på ett sätt så att förvaltaren inte ges incitament att ta för stora risker och att ackumulerade vinster på ett lämpligt sätt kvittas mot ackumulerade förluster.
39. Förvaltarens prestation ska bedömas och ersättas över en tidsperiod som i möjligaste mån överensstämmer med investerares rekommenderade innehavstid.
40. Om fonden tillämpar en resultatbaserad avgiftsmodell baserad på ett referensvärde ska det säkerställas att all underavkastning från fonden jämfört med referensvärdet återhämtas innan någon resultatbaserad avgift kan utbetalas. Om längden på resultatets referensperiod är kortare än fondens hela löptid ska denna därför sättas till minst 5 år.
41. Om en fond tillämpar en högvattenmärkesmodell ska en resultatbaserad avgift endast utbetalas när det nya högvattenmärket, under resultatets referensperiod, överträffar det senaste högvattenmärket. Den startpunkt som beräkningarna utgår ifrån ska vara det ursprungliga priset per andel. För högvattenmärkesmodellen, om resultatets referensperiod är kortare än fondens hela löptid, ska resultatets referensperiod sättas till minst fem år enligt ett rullande schema. I detta fall kan en resultatbaserad avgift bara utgå om överavkastningen överträffar all underavkastning de föregående fem åren och resultatbaserade avgifter ska inte kristalliseras oftare än en gång om året.
42. Resultatets referensperiod ska inte tillämpas på modellen med fulcrumavgifter och andra modeller som innehåller en symmetrisk avgiftsstruktur, eftersom nivån på den resultatbaserade avgiften ökar eller minskar proportionellt i förhållande till fondens investeringsresultat med dessa modeller. Riktlinje 5 – Tillhandahållande av information om den resultatbaserade avgiftsmodellen
43. Investerare ska få tillräcklig information om förekomsten av resultatbaserade avgifter och om deras potentiella inverkan på avkastningen på investeringen.
44. Om en resultatbaserad avgift kan utgå även när fonden har ett negativt resultat (fonden har t.ex. en högre avkastning än dess referensvärde men har totalt sett ett negativt resultat) ska faktabladet med basfakta för investerare innehålla en varning till investerare på en framträdande plats.
45. Om en fond som förvaltas i förhållande till ett referensvärde beräknar resultatbaserade avgifter med en referensvärdesmodell som bygger på ett annat men förenligt referensvärde (enligt fallet under punkt 26 i riktlinjerna) ska förvaltaren kunna förklara valet av referensvärde i prospektet.
46. Prospektet och alla förekommande dokument med förhandsinformation samt marknadsföringsmaterialet ska tydligt innehålla all information som krävs för att investerarna ska kunna förstå den resultatbaserade avgiftsmodellen samt beräkningsmetoden. Dessa dokument bör innehålla en beskrivning av den använda metoden för att beräkna den resultatbaserade avgiften, med särskild hänvisning till parametrar och det datum då den resultatbaserade avgiften ska betalas, utan att påverka tillämpningen av andra mer specifika krav som fastställts i särskild lagstiftning eller förordning. Prospektet bör innehålla konkreta exempel på hur den resultatbaserade avgiften ska beräknas för att ge investerarna en bättre förståelse av den resultatbaserade avgiftsmodellen, särskilt när modellen tillåter att resultatbaserade avgifter tas ut också vid negativt resultat.
47. I enlighet med principerna i riktlinje 1 bör de huvudsakliga delarna av beräkningsmetoden för resultatbaserad avgift anges.
48. Faktabladet med basfakta för investerare ska innehålla all information som krävs för att tydligt förklara förekomsten av den resultatbaserade avgiften, på vilken grund avgiften tas ut och när avgiften gäller, i enlighet med artikel 10.2 c i förordningen om basfakta för investerare. När resultatbaserade avgifter beräknas utifrån resultat mot ett referensvärde, ska faktabladet med basfakta för investerare och prospektet uppge referensvärdets namn och visa tidigare resultat mot det.
49. Års- och halvårsrapporterna och all annan efterhandsinformation ska för varje relevant andelsklass ange inverkan av de resultatbaserade avgifterna genom att tydligt visa: i) de faktiska beloppen av uttagna resultatbaserade avgifter och ii) avgifternas procentandel baserat på andelsklassens NAV.
Fotnoter
- 1 EUT L 174, 1.7.2011, s. 1. 2 EUT L 331, 15.12.2010, s. 84. 3 EUT L 176, 10.7.2010, s. 1. EUT L 176, 10.7.2010, s. 42–61 5 EUT L 83, 22.3.2013, s. 1.
- 6 EUT L 78, 24.3.2016, s. 11–30 7 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
- 8 Se avsnitt II ”Key Investor Information Document (KIID) for UCITS”, fråga 8 (”Disclosure of the benchmark index in the objectives and investment policies”) i frågor och svar (ESMA34-43-392), på https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/esma-qasclarify-benchmark-disclosure-obligations-ucits.