Guidelines on the reporting to competent authorities under Article 37 of the MMF Regulation

Riktlinjer

om rapportering till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder

22/06/2020 | ESMA34-49-173 SV

I. Tillämpningsområde

Vem?

1. Dessa riktlinjer gäller för behöriga myndigheter, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i den mening som avses i förordningen om penningmarknadsfonder. Vad?

2. Dessa riktlinjer gäller med avseende på artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder och rapporteringsmallen i bilagan till genomförandeförordningen om rapportering. När?

3. Dessa riktlinjer börjar gälla två månader efter dagen för deras offentliggörande på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk.

II. Hänvisningar till lagstiftning, förkortningar och definitioner

Hänvisningar till lagstiftning

Esmaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG Förordningen om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) penningmarknadsfonder 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder

Genomförandeförordningen

om rapportering Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/708 av den 17 april 2018 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller den mall som förvaltare av penningmarknadsfonder ska använda när de rapporterar till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131

Förkortningar

Esma Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten EU Europeiska unionen

MMF Penningmarknadsfond

III. Syfte

4. Dessa riktlinjer grundar sig på artikel 16.1 i Esmaförordningen. De syftar till att fastställa konsekventa, effektiva och ändamålsenliga tillsynsmetoder samt till att säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder och av genomförandeförordningen om rapportering. Dessa riktlinjer syftar i synnerhet till att ge vägledning om innehållet i fälten i den rapporteringsmall som finns i bilagan till genomförandeförordningen om rapportering.

IV. Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

5. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer. De behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att införliva dem i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsregler utifrån vad som är lämpligt, även i fall där enskilda riktlinjer i dokumentet i första hand riktar sig till finansmarknadsaktörer. I dylika fall bör de behöriga myndigheterna genom sin tillsyn se till att finansmarknadsaktörerna följer riktlinjerna.

Krav på rapportering (gäller för behöriga myndigheter)

6. Inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska de behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna anmäla till Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följer och inte avser att följa riktlinjerna. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma om skälen till varför de inte följer riktlinjerna. En mall för anmälan finns på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.

V. Närmare information om rapporteringsmallen enligt artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder

5.1 Allmänna principer

7. I detta avsnitt anges de allmänna principer som gäller generellt för penningmarknadsfonders rapportering. I avsnittet ges närmare vägledning om rapportering och rapporteringsperioder samt förfarandet för första rapportering.

5.1.1 Perioder för rapportering och inlämnande

8. Rapporteringsperioder anpassade till det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET).

9. Express Transfer-kalendern (TARGET-kalendern) och rapporteringsperioder ska löpa ut den sista dagen i mars, juni, september och december varje år. Detta innebär att penningmarknadsfonder med rapporteringsskyldighet på årsbasis bör rapportera en gång om året per den sista dagen i december. Penningmarknadsfonder med rapporteringsskyldighet på kvartalsbasis bör rapportera varje kvartal per den sista dagen i mars, juni, september och december.

10. Om den sista dagen på en rapporteringsperiod är en helgdag i jurisdiktionen för den rapporterande penningmarknadsfonden och inga uppgifter finns tillgängliga för detta datum bör penningmarknadsfonden använda information per den senaste föregående dag då informationen finns tillgänglig, men rapporteringsdatumet ska fortfarande anges som den sista dagen på rapporteringsperioden enligt TARGET-kalendern. I alla dessa fall kan förvaltare av penningmarknadsfonder sända rapporten till den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden senast 30 dagar efter utgången av kvartalet/året i fråga.

5.1.2 Förfarandet för det första rapporteringstillfället

11. I vissa fall kan det hända att förvaltare av penningmarknadsfonder inte har någon information att rapportera om sina penningmarknadsfonder. I så fall bör förvaltare av penningmarknadsfonder dock lämna in en rapport till sina nationella behöriga myndigheter och ange i ett särskilt fält att ingen information finns tillgänglig.

12. Den första rapporteringen ska omfatta perioden från datumet för auktorisering av penningmarknadsfonden (exakt datum) till utgången av rapporteringsperioden.

13. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör endast rapportera till sina nationella behöriga myndigheter en gång per rapporteringsperiod och rapporten ska då omfatta hela rapporteringsperioden. Till exempel bör förvaltare av penningmarknadsfonder med rapporteringsskyldighet på årsbasis endast lämna in en rapport för varje årsperiod (en årsperiod som alltid löper ut den 31 december året i fråga) till sina nationella behöriga myndigheter. Förvaltare av penningmarknadsfonder med rapporteringsskyldighet på kvartalsbasis bör endast lämna in en rapport för varje kvartalsperiod till sina nationella behöriga myndigheter.

5.1.3 Förfaranden vid ändring av rapporteringsintervall eller ändringar i rapporteringen för förvaltare av penningmarknadsfonder

14. När det gäller de tröskelvärden som nämns i artikel 37.1 i förordningen om penningmarknadsfonder anses det totala värdet av förvaltade tillgångar i samband med rapporteringsmallen vara lika med nettotillgångsvärdet enligt fält A.4 (A.4.1 och A.4.2). Vidare bör nettotillgångsvärdet mätas när motsvarande uppgifter görs tillgängliga på kvartalsbasis (på den sista dagen i kvartalet).

15. Enligt artikel 37.1 i förordningen om penningmarknadsfonder gäller att om en penningmarknadsfonds totala förvaltade tillgångar (lika med nettotillgångsvärdet enligt föregående stycke) inte överstiger 100 000 000 euro ska förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera minst en gång om året till sin behöriga myndighet. I så fall har förvaltaren av penningmarknadsfonden dock möjlighet att även rapportera på kvartalsbasis.

16. För att ta reda på sin rapporteringsskyldighet ska förvaltare av penningmarknadsfonder varje kvartal kontrollera penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde på den sista dagen för vart och ett av de tre första kvartalen: (i) Om penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde vid utgången av kvartalet i fråga ligger under tröskelvärdet på 100 000 000 euro har förvaltaren ingen rapporteringsskyldighet. (ii) Om penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde vid utgången av kvartalet i fråga överskrider eller är lika med tröskelvärdet på 100 000 000 euro är förvaltaren skyldig att lämna in en rapport för perioden som omfattar alla de senaste kvartal som inte rapporterats. (iii) Förvaltaren är skyldig att rapportera vid årsslutet för perioden som omfattar alla de senaste kvartal som inte rapporterats. Förvaltaren av penningmarknadsfonden bör tillsammans med rapporteringsåret även ange den rapporteringsperiod för vilken rapporteringsmallen lämnas in. Rapporteringsperioden fastställs utifrån kvartalet för rapporteringsperiodens början och kvartalet för rapporteringsperiodens utgång. Dessa principer tillämpas beroende på de olika möjligheter som beskrivs i tabellen nedan:

5.1.4 Europeiska centralbankens växelkurs (avses i fält A.4.1, A.6.12, A.6.16, A.6.30, A.6.34, A.6.52, A.6.54, A.6.56, A.6.67, A.6.70, A.6.80, A.6.91, A.6.93, A.6.97, B.1.11, B.1.13)

17. Fälten A.4.1, A.6.12, A.6.16, A.6.30, A.6.34, A.6.52, A.6.54, A.6.56, A.6.67, A.6.70, A.6.80, A.6.91, A.6.93, A.6.97, B.1.11 och B.1.13 i genomförandeförordningen om rapportering fastställer att Europeiska centralbankens växelkurs (vid kvartalsslutet) ska tillämpas om basvalutan inte är euro.

18. Europeiska centralbanken anger referensväxelkurser för valutor som basvaluta mot euro (t.ex. uttryckt som 1 EUR = 129,04 JPY per den 29 juni 2018). Värdet i fälten i basvalutan bör följaktligen divideras med denna kurs. Ett exempel: om fondens nettotillgångsvärde vid utgången av andra kvartalet 2018 (sista affärsdag den 29 juni 2018) anges i JPY och värdet är 150 miljarder japanska yen (det värde som rapporteras i fält A.4.2) ska det värde som rapporteras i fält A.4.1 vara 150 miljarder / 129,04 = 1,162 miljarder euro (här avrundat till tre decimaler).

5.1.5 Icke-obligatoriska och obligatoriska fält

19. Information markerad som a. obligatorisk ska rapporteras av alla förvaltare av penningmarknadsfonder, b. icke-obligatorisk bör rapporteras av förvaltaren av en penningmarknadsfond såvida inte denna föreskrivna information vid den aktuella tidpunkten inte gäller för penningmarknadsfonden i fråga, c. villkorad är knuten till annan information (och flaggad) i rapporteringsmallen. Om dessa flaggor besvaras med ”ja” bör den motsvarande villkorade informationen rapporteras. Om dessa flaggor besvaras med ”nej” bör den motsvarande villkorade informationen dock inte rapporteras.

5.1.6 Kommentar till ett rapporterat element

20. Med anknytning till databasen för penningmarknadsfonder finns en rullgardinslista med fält i vilka förvaltaren av penningmarknadsfonden kan ange kommentarer med användbara upplysningar. Denna lista kommer att inkluderas i den digitala mall som ska fyllas i av förvaltarna. Förvaltare bör använda denna rullgardinslista med fält för att lägga till denna typ av kommentarer.

5.1.7 Betydelsen av formatet ”%” (fält A.4.5, A.4.6, A.4.7, A.4.8, A.4.9, A.4.10, A.5.1 till A.5.9, A.7.1, A.7.2, A.7.3, A.7.4, A.7.7) och användning av siffran ”0” i samband med att rapporteringsmallen fylls i

21. När det gäller fälten för rapportering av procentandelar vars summa är 100 % (fält A.4.7, A.7.2, A.7.3, A.7.4) bör förvaltarna försäkra sig om att summan av de rapporterade procentandelarna (i förekommande fall) verkligen är 100 %. Procentandelar bör rapporteras som tal mellan 0 och 100. 53 % ska till exempel anges som 53 (och inte 0,53). Detta gäller även för fält A.4.7 i genomförandeförordningen om rapportering, som inte inkluderar ”%” i kolumnen ”rapporterade uppgifter”.

22. Behöriga myndigheter bör avvisa alla rapporter där summan av rapporterade procentandelar (i förekommande fall) inte uppgår till 100 %.

23. Vidare gäller att om en förvaltare av en penningmarknadsfond fyller i något fält i rapporteringsmallen för penningmarknadsfonder med siffran ”0” får detta endast avse värdet av siffran (0), aldrig något annat (såsom ”ej inlämnad”, ”ej relevant”, ”tillämpas ej” eller ”ingen information finns tillgänglig”).

5.2 Block (grupper av fält)

24. Detta avsnitt ger närmare information om varje block av fält i rapporteringsmallen och beskriver fält relaterade till olika teman med vägledning om hur de ska fyllas i. Blocken är utformade så att de är oberoende av varandra.

Block 1 – Uppgifter om penningmarknadsfonden

5.2.1 Den medlemsstat där penningmarknadsfonden är auktoriserad (fält A.1.9)

25. Fält A.1.9 avser en medlemsstat (singular) medan fält A.1.10 avser flera medlemsstater (plural). Singularformen avser en penningmarknadsfond i EU men inte någon penningmarknadsfond utanför EU för vilken det kan finnas flera behöriga myndigheter (t.ex. en penningmarknadsfond utanför EU som är en alternativ investeringsfond och som marknadsförs i flera EU-medlemsstater utan pass, jfr. artikel 2.17 c i i förordningen om penningmarknadsfonder). Den medlemsstat som i så fall ska anges i fält A.1.9 är medlemsstaten för den behöriga myndighet som rapporten lämnas in till.

26. När det gäller den medlemsstat där penningmarknadsfonden är auktoriserad (fält A.1.9) gäller att om en penningmarknadsfond utanför EU kan ha flera sådana behöriga myndigheter ska alla dessa medlemsstater anges i fält A.1.9. Observera att när samma information om en viss penningmarknadsfond rapporteras till olika nationella behöriga myndigheter ska denna information vara identisk.

5.2.2 Medlemsstater där penningmarknadsfonden marknadsförs (fält A.1.10)

27. När det gäller medlemsstater där penningmarknadsfonden marknadsförs (fält A.1.10) bör alla aktuella medlemsstater rapporteras i fält A.1.10 (om tillämpligt) och om penningmarknadsfonden inte marknadsförs i någon medlemsstat bör den anges som ”icke-europeisk”.

5.2.3 Penningmarknadsfondens startdatum (fält A.1.11)

28. Startdatumet för en penningmarknadsfond i fält A.1.11 är datumet för beräkning av penningmarknadsfondens första nettotillgångsvärde. Om penningmarknadsfonden är en tidigare existerande fond som har auktoriserats som en penningmarknadsfond i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder bör datumet för beräkning av det första nettotillgångsvärdet för fonden i egenskap av en penningmarknadsfond (i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder) anges som startdatum.

5.2.4 Penningmarknadsfondens basvaluta (fält A.1.12)

29. Penningmarknadsfondens basvaluta i fält A.1.12 ska vara den basvaluta som anges i penningmarknadsfondens prospekt. Om en penningmarknadsfond inkluderar olika aktieklasser med olika basvalutor ska basvalutan i fält A.1.12 vara den basvaluta som anges i penningmarknadsfondens referensredovisningsdokument.

30. När det gäller penningmarknadsfonder med en basvaluta (fält A.1.12) som har flera koder (t.ex. onshore-/offshore-valutor såsom kinesisk renminbi med koderna CNY/CNH) bör instrumenten rapporteras med en enda valutakod (för onshore-valutan, i detta exempel CNY – koder enligt den officiella ISO-förteckningen) och konverteras till euro enligt den gällande växelkursen (instrument angivna i CNH bör således rapporteras med valutakoden CNY och konverteras till euro enligt den gällande växelkursen EUR/CNY).

31. Slutligen gäller att om penningmarknadsfondens basvaluta är euro bör fälten A.4.2, A.6.13, A.6.15, A.6.17, A.6.31, A.6.33, A.6.35, A.6.53, A.6.55, A.6.57, A.6.68, A.6.71, A.6.81, A.6.92, A.6.94, A.6.98, B.1.12 och B.1.14 inte fyllas i.

5.2.5 Feeder-penningmarknadsfonder för penningmarknadsfonder som endast marknadsförs via en sparplan för anställda (fält A.3.1 till A.3.4)

32. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör hantera olika Feeder- penningmarknadsfonder för samma masterfond individuellt. De får inte aggregera alla uppgifter om Feeder-penningmarknadsfonder för samma masterfond(er) i samma rapport (dvs. en rapport med alla uppgifter om Feederpenningmarknadsfonder och deras masterfond(er)).

33. Vid rapportering av information om Feeder-penningmarknadsfonder bör förvaltare av penningmarknadsfonder identifiera den masterfond som varje Feederpenningmarknadsfond investerar i men inte tillämpa genomsyn av masterfondens (-fondernas) innehav. I tillämpliga fall bör förvaltare av penningmarknadsfonder även rapportera detaljerad information om investeringar på feederfondnivå, såsom investeringar i finansiella derivatinstrument.

34. När det gäller fält A.3.1 gäller vidare att om penningmarknadsfonden uppfyller kraven enligt artikel 16.5 i förordningen om penningmarknadsfonder bör det anges om penningmarknadsfonden är en masterfond eller en Feeder-penningmarknadsfond [välj ett alternativ] – ange värdet NONE (Ingen) om fonden varken är en Feederpenningmarknadsfond eller en masterfond. Detta kommer att läggas till i den rapporteringsmall som ska fyllas i av förvaltare av penningmarknadsfonder.

5.2.6 Aktieklasser (fält A.3.5 till A.3.7)

35. När det gäller en penningmarknadsfond med olika aktieklasser angivna i olika valutor (fält A.3.7) bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera samtliga valutor för de olika aktieklasserna och ange vilken valuta som gäller för vilken aktieklass.

36. När det gäller ISIN-koder för de olika aktieklasserna (fält A.3.6) bör förvaltare av penningmarknadsfonder även ange (på grund av interaktionen med fält A.7.5) vilken aktie- eller andelsklass av penningmarknadsfonden som är den största bland de alternativ som anges i listan nämnd under fält A.3.6.

5.2.7 Sammanslagning av en penningmarknadsfond (fält A.3.8)

37. Förvaltare av sammanslagna penningmarknadsfonder bör lämna in penningmarknadsfondens sista rapport till sin behöriga myndighet senast 30 dagar efter utgången av det kvartal då sammanslagningen av penningmarknadsfonden ägde rum.

5.2.8 Likvidering av en penningmarknadsfond (fält A.3.9)

38. Likvideringsprocesser kan variera beroende på typ av penningmarknadsfond som förvaltas och penningmarknadsfondens jurisdiktion. Beroende på situation kan det hända att den sista rapporten inte innehåller någon information (om alla positioner av penningmarknadsfonden har blivit upplösta) men den kan också vara komplett. Ibland är det inte längre förvaltaren som förvaltar penningmarknadsfonden efter inlett likvideringsförfarande (administrativt förfarande) och likvideringen genomförs i stället av en likvidator. I så fall bör förvaltaren av penningmarknadsfonden lämna in en rapport om penningmarknadsfonden till penningmarknadsfondens behöriga myndigheter innan likvidatorn övertar ansvaret för likvideringen av penningmarknadsfonden.

39. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör lämna in penningmarknadsfondens sista rapport senast 30 dagar efter utgången av det kvartal då penningmarknadsfonden likviderades eller likvideringen inleddes.

5.2.9 Byte av förvaltare av en penningmarknadsfond

40. Om en penningmarknadsfond byter förvaltare mellan två rapporteringsdatum behöver den tidigare förvaltaren av penningmarknadsfonden inte rapportera någon information vid utgången av rapporteringsperioden. Informationen bör i stället rapporteras av den nya förvaltaren av penningmarknadsfonden; sådan rapportering ska ske vid utgången av rapporteringsperioden men omfatta hela perioden på basis av information tillhandahållen av den tidigare förvaltaren.

5.2.10 Återkallande av auktoriseringen av en penningmarknadsfond

41. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör lämna in den sista rapporten om penningmarknadsfonden senast 30 dagar efter utgången av det kvartal då penningmarknadsfondens auktorisering återkallades.

5.2.11 Auktorisering av en penningmarknadsfond till följd av ändrad strategi hos en tidigare existerande icke-penningmarknadsfond

42. Om förvaltaren av en fond beviljas auktorisering för fonden som en penningmarknadsfond enligt förordningen om penningmarknadsfonder och detta sker till följd av en ändring i fondens strategi bör förvaltaren av denna nya penningmarknadsfond vid utgången av rapporteringsperioden rapportera informationen för hela perioden från och med datumet för auktoriseringen.

5.2.12 Penningmarknadsfonder som paraplyfonder

43. Om en penningmarknadsfond agerar som en alternativ investeringsfond som är en paraplyfond med olika avdelningar bör penningmarknadsfondsspecifik information rapporteras på avdelningsnivå.

44. Rapporteringsintervallet för en penningmarknadsfond påverkas inte av penningmarknadsfondens juridiska struktur. Varje penningmarknadsfond, oavsett om de är avdelningar av samma paraplyfond eller inte, ska hanteras individuellt när det gäller rapporteringsskyldigheten (bl.a. rapporteringsintervallet).

Block 2 – Portföljindikatorer

5.2.13 Portföljens likviditetsprofil (fält A.4.7)

45. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera den procentandel av fondens portfölj som vid normala marknadsförhållanden kan likvideras inom varje angiven likviditetsperiod. Summan ska vara 100 %.

46. Om individuella positioner utgör viktiga komponenter av samma verksamhet bör förvaltare av penningmarknadsfonder gruppera alla dessa positioner under likviditetsperioden för komponenten med lägsta likviditet.

47. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör inta en konservativ hållning vid rapportering av information om portföljens likviditet. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör beakta fördröjningen med mottagande av försäljningsintäkterna på kontot om effekten av denna fördröjning på penningmarknadsfondens likviditetsprofil inte är försumbar.

5.2.14 Kumulativa intäkter (fält A.4.8)

48. När det gäller fält A.4.8 i genomförandeförordningen om rapportering ska beloppet av de rapporterade kumulativa intäkterna avse nettointäkter. Förvaltaren av en penningmarknadsfond bör rapportera de kumulativa intäkterna för den mest representativa aktieklassen enligt definitionen under fält A.4.9. Intervallet för de rapporterade kumulativa intäkterna bör fastställas på basis av utgångsdatumet för rapporteringsperioden.

5.2.15 Resultatet för den mest representativa aktieklassen (fält A.4.9)

49. Enligt fält A.4.9 i genomförandeförordningen om rapportering bör förvaltaren av en penningmarknadsfond rapportera kalenderårets resultat för den mest representativa aktieklassen. Intervallet bör fastställas på basis av kalenderåret. Detta innebär att samma värde bör rapporteras för samtliga kvartal av året vid N-1, N-2 och N-3.

50. När det gäller fält A.4.9 i genomförandeförordningen om rapportering, som avser kalenderårets resultat för den mest representativa aktieklassen, ska den mest representativa aktieklassen uppfattas som den aktieklass som vid rapporteringsperiodens utgång är knuten till den högsta andelen av nettotillgångsvärdet om inga särskilda omständigheter föranleder val av någon annan aktieklass. Dessutom bör inga uppgifter rapporteras om penningmarknadsfondens startdatum infaller mindre än 12 månader före rapporteringsperiodens utgångsdatum.

5.2.16 Portföljens volatilitet per månad och portföljens volatilitet per månad för ”NAV-skuggvärdet” (shadow NAV), om tillämpligt (fält A.4.10)

51. I samband med fält A.4.10 ska ”NAV-skuggvärdet” uppfattas som ”nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30” enligt artiklarna 31.4 och 32.4 i förordningen om penningmarknadsfonder. Rapporteringen av portföljens volatilitet per månad för NAV-skuggvärdet är inte relevant om det rör sig om penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde (VNAV). Förvaltare till de sistnämnda bör därför endast rapportera volatiliteten för nettotillgångsvärdet per månad per andel eller aktie. Förvaltare av penningmarknadsfonder med fast/lågvolatilt nettotillgångsvärde (CNAV/LVNAV) bör endast rapportera portföljens volatilitet per månad för NAVskuggvärdet för penningmarknadsfonden med fast/lågvolatilt nettotillgångsvärde.

52. När det gäller portföljens volatilitet per månad och portföljens volatilitet per månad för NAV-skuggvärdet bör även följande specificeringar användas: Följande formel bör användas för volatilitet per månad, uttryckt på årsbasis: Följande gäller: Vid rörligt nettotillgångsvärde (VNAV) utgörs fondens avkastning (rt) av avkastning per månad på nettotillgångsvärdet per andel eller aktie beräknad för de senaste perioderna T (tecknings- och inlösenavgifter tas inte med i beräkningen). Vid fast nettotillgångsvärde (CNAV) och lågvolatilt nettotillgångsvärde (LVNAV) utgörs (rt) av avkastning per månad på ”NAV-skuggvärdet” (shadow NAV) per andel eller aktie. m = 12 Beroende på intervallet är T = 12 vid 1 år, T = 24 vid två år och T = 36 vid tre år. r är det aritmetiska medelvärdet av fondens avkastningar per månad (där så är tillämpligt) över perioder T i enlighet med följande formel: Om de tillgängliga avkastningsuppgifterna inte är tillräckliga för att täcka ett visst intervall bör förvaltaren inte rapportera några uppgifter för detta intervall (en fond som bara funnits i 18 månader behöver t.ex. inte rapportera portföljens volatilitet per månad över 2 år eller 3 år).

Block 3 – Stresstester

5.2.17 Resultat av stresstester (fält A.5.1 till A.5.10)

53. Utom vid fält A.5.10 som avser den föreslagna handlingsplanen för stresstester gäller att om fritext är tillåten ska resten av informationen som rapporteras bestå av siffror, förutbestämda värden eller namn. När det gäller fält A.5.10 rekommenderar Esma att den nationella behöriga myndigheten ska tillåta förvaltare av penningmarknadsfonder att rapportera informationen på engelska med tanke på att detta gör det möjligt för multinationella koncerner att centralisera och harmonisera sin rapportering om penningmarknadsfonder.

54. Vidare gäller att förvaltare av penningmarknadsfonder bör fylla i fält A.5.1 till A.5.10 varje kvartal (även om inga stresstester har genomförts under respektive kvartal) och datumet för genomförande av varje stresstest vars resultat rapporteras bör anges. Ett av dessa datum ska vara den sista dagen av andra kvartalet och ett annat ska vara den sista dagen av året. Om flera stresstester genomfördes under rapporteringsperioden bör endast det senaste av dessa rapporteras.

55. Formatet för resultaten av stresstester som ska rapporteras i fält A.5.1 till A.5.10 specificeras närmare i Esmas riktlinjer om stresstestscenarier i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder . Anvisningar för ifyllande av mallen

56. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera resultaten av stresstester i enlighet med scenarierna i bilaga 2 till dessa riktlinjer (tabell 1) och sedan rapportera de motsvarande värdena. Tabell 1 i bilaga 2 anger alla stresstestscenarier definierade i Esmas riktlinjer om stresstestscenarier i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder och ger förklaringar om omfattningen av den information som ska tillhandahållas. Denna mekanism utgår från antagandet att mallen för rapportering av resultaten av stresstester ska täcka stresstestscenarierna enligt Esmas riktlinjer om stresstestscenarier som kommer att revideras årligen för att ta de senaste marknadsutvecklingarna i beaktande. Om Esmas riktlinjer om stresstestscenarier kompletteras med ett nytt stresstestscenario ska tabellen kompletteras med en ny scenariokod som visar vilka element som ska rapporteras.

57. Om inget annat anges bör förvaltarna rapportera positiva värden.

58. Några exempel på det som beskrivs ovan: - Fall LST-01 avseende effekten i samband med hypotetiska förändringar i likviditetsnivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj När det gäller hypotetisk förändringar i likviditetsnivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall CST-01 avseende effekten i samband med hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj på basis av stresstestet för kreditspread När det gäller hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall CST-02 avseende effekten i samband med hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj på basis av koncentrationsstresstestet När det gäller hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall FST-1 avseende effekten i samband med förändring av växelkurser enligt scenariot ”uppskrivning av EUR mot USD” När det gäller förändringsnivåer av växelkurser för scenariot med uppskrivning av euron i förhållande till den amerikanska dollarn bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall FST-2 avseende effekten i samband med förändring av växelkurser enligt scenariot ”nedskrivning av EUR mot USD” När det gäller förändringsnivåer av växelkurser för scenariot med nedskrivning av euron i förhållande till den amerikanska dollarn bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall IST-01 avseende effekten i samband med hypotetiska förändringar i räntesatser När det gäller förändringsnivåer av räntesatser bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall SST-01 avseende effekten i samband med hypotetisk ökning eller minskning av spreadar mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna När det gäller ökning eller minskning av spreadar mellan olika index bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall RST-01 avseende effekten i samband med hypotetiska inlösennivåer, mätt enligt beräkningen av det omvända likviditetsstresstestet När det gäller det omvända likviditetsstresstestet bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall RST-02 avseende effekten i samband med hypotetiska inlösennivåer, mätt enligt beräkningen av likviditetsstresstestet på veckobasis När det gäller likviditetsstresstestet på veckobasis bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera effekten som en procentandel som uttrycker förhållandet mellan utflöden på veckobasis (nämnaren) och likvida tillgångar på veckobasis (bucket 1 och total bucket, täljaren). - Fall RST-03 avseende effekten i samband med hypotetiska inlösennivåer, mätt enligt koncentrationsstresstestet När det gäller koncentrationsstresstestet bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera resultatet som en procentandel som uttrycker förhållandet mellan inlösen av fondens två viktigaste investerare (nämnaren) och de likvida tillgångarna på veckobasis (bucket 1 och total bucket; täljaren). - Fall MST-01 avseende effekten i samband med hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet, mätt som den kombinerade effekten av alla faktorer på nettotillgångsvärdet När det gäller den kombinerade effekten av alla faktorer på nettotillgångsvärdet bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera resultatet som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. - Fall MST-02 avseende effekten i samband med hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet, mätt som den kombinerade effekten av alla faktorer på likvida tillgångar på veckobasis När det gäller den kombinerade effekten av alla faktorer på likvida tillgångar på veckobasis bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera resultatet som en procentandel som uttrycker förhållandet mellan utflöden på veckobasis (nämnaren) och likvida tillgångar på veckobasis (bucket 1 och total bucket; täljaren). Dessutom bör förvaltaren av penningmarknadsfonden rapportera värdet av utflöden på veckobasis, beräknat för scenariot som ”ingångsfaktorn”. Anvisningar för mätning av effekten av stresstestscenarierna Likviditet (LST-01)

59. Vid varje relevant överlåtbart värdepapper bör diskonteringsfaktorerna tillämpas på det pris som används för värdering av fonden vid rapporteringstillfället(𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞) i enlighet med artikel 29.3 a och beroende på deras typ och löptid, för att beräkna ett justerat pris (VPriceadj): VPriceadj=(1-likviditetsdiskontering)*VPrice Förvaltaren av penningmarknadsfonden bör uppskatta effekten av eventuella förluster genom att värdera investeringsportföljen till det beräknade justerade priset, 𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞𝐚𝐝𝐣, för att bedöma det stressade nettotillgångsvärdet och rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet: Rapporterat nettotillgångsvärde-Stressat nettotillgångsvärde Effekten av tillgångslikviditetsrisk (%)= *100 Rapporterat nettotillgångsvärde Exempel: I det följande stycket anges ett exempel på värdering av värdepapper för att uppskatta effekten av potentiella förluster till följd av en försämring av marknadslikviditeten. Förvaltaren av en penningmarknadsfond bör ta värdepapper som utsätts för likviditetsstress samt deras betygsprofil och återstående löptid med i beräkningen. Det måste noteras att alla tillgångar inte är föremål för stresstest. Vid varje relevant värdepapper bör förvaltaren tillämpa den diskonteringsfaktor som anges i riktlinjerna i formeln Värderingadj=(1-likviditetsdiskontering)*värderingspris I exemplen nedan tillämpas likviditetsdiskonteringsfaktorer enligt riktlinjerna för stresstestscenarier 2019. • Ponera att en tysk statsobligation har ett värderingspris på 1 euro och en återstående löptid som understiger 3 månader. Enligt formeln ovan skulle det justerade värderingspriset vara följande: Värderingadj=(1-0,6)*1=0,94 • Ponera att en statsobligation med betyg A har ett värderingspris på 3 euro och en återstående löptid som understiger 2 år. Om en likviditetsdiskonteringsfaktor tillämpas på dess värderingspris skulle det stressade priset vara följande: Värderingadj=(1-0,77)*3=0,69 • Ponera att en företagsobligation med betyg AA har ett pris på 2 euro och en återstående löptid som understiger 1 år. Om en likviditetsdiskonteringsfaktor tillämpas på dess värderingspris skulle det stressade priset vara följande: Värderingadj=(1-0,49)*2=1,02 • Likviditetsstresstestet tillämpas inte på alla tillgångar. Till exempel skulle det justerade värderingspriset för en kontoplacering med ett värde på 1 euro också vara 1 euro. Förvaltaren bör sedan beräkna och rapportera det stressade nettotillgångsvärdet på basis av de justerade värderingspriserna på alla värdepapper efter tillämpning av likviditetsstress. Slutligen bör förvaltaren beräkna och rapportera effekten av tillgångslikviditetsrisk enligt följande formel och på basis av det stressade nettotillgångsvärdet: Rapporterat nettotillgångsvärde-Stressat nettotillgångsvärde Effekten av tillgångslikviditetsrisk (%)= *100 Rapporterat nettotillgångsvärde Kredit CST-01

60. För varje värdepapper bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa den ökning av spreaden som har meddelats av Esma. För varje värdepapper bör förvaltare av penningmarknadsfonder räkna om den motsvarande förändringen i spreaden till ett värderingsavdrag. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera effekten av de kumulerade värderingsavdragen som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. Rapporterat nettotillgångsvärde-Stressat nettotillgångsvärde Effekt av kreditrisk (%)= *100 Rapporterat nettotillgångsvärde Exempel: Om avkastningen på ett skuldebrev fram till förfallodagen utgörs av summan av emittentens kreditspread och swap-räntan för samma valuta och löptid: Obligationsavkastning = kreditspread (CreditSpreadBond) + ränteswapp Som standard ska förändringen i obligationens värde mätas som: ∆CreditSpreadBond %∆Price=-DUR× 1+Yield där ”%∆Price” är den procentuella förändringen av priset på värdepappret, ”DUR” är duration enligt förvaltarens uppgifter, ”Yield” är avkastningen på värdepappret enligt förvaltarens uppgifter, ”∆CreditSpreadBond” är den chock som har meddelats av Esma. Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Hitta den relevanta parameter som har publicerats av Esma • Vid en statsobligation med återstående löptid på 1 år bör förvaltaren använda de motsvarande chockerna enligt scenariotabellen: i detta exempel förutsätter vi att 1 års chock för kreditspreaden på obligationen är +35bp. 2) Hitta den relevanta interna parametern • I detta exempel finner förvaltaren att durationen är 1 år och avkastningen 1% 0,0035 %∆𝑃𝑟𝑖𝑐𝑒 = −1 × = −0,35% 1,01 3) Mäta det stressade nettotillgångsvärdet • I detta exempel är värdet av värdepappret 100. Värdeförlusten är följaktligen 0,35. • Beräkningen bör upprepas för samtliga stressade värdepapper i portföljen • Det stressade nettotillgångsvärdet är skillnaden mellan det rapporterade nettotillgångsvärdet och summan av värdeförlusterna: 4) Mäta effekten • Den effekt som ska rapporteras är: Rapporterat nettotillgångsvärde-Stressat nettotillgångsvärde Effekt av kreditrisk (%)= Rapporterat nettotillgångsvärde CST-02

61. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör även simulera fallissemanget av sina två största exponeringar. Den resulterande effekten på nettotillgångsvärdet skulle sedan rapporteras uttryckt som en procentandel: Exempel: Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Identifiera sina två största exponeringar • De exponeringar som nämns i CST-02 avser summan av samtliga instrument emitterade av en viss organisation och i förekommande fall även kontoplaceringar hos samma kreditinstitut. 2) Mäta det stressade nettotillgångsvärdet • Den mottagna säkerheten (eller någon annan riskreducerande åtgärd, t.ex. kreditderivat) bör tas med i beräkningen. Om inget antagande finns bör förvaltaren bedöma säkerhetens värde. När säkerhetens effekter har tagits med i beräkningen borde förlusten vid fallissemang vara följande: • Icke-efterställda exponeringar: 45 % • Efterställda exponeringar: 75 % • I detta exempel har penningmarknadsfonden ett rapporterat nettotillgångsvärde på 100 och två icke-efterställda exponeringar på 10 respektive 15: 𝐒𝐭𝐫𝐞𝐬𝐬𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 = 𝐑𝐚𝐩𝐩𝐨𝐫𝐭𝐞𝐫𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 − (𝟏𝟎 ∗ 𝟒𝟓% + 𝟏𝟓 ∗ 𝟒𝟓%) 𝐒𝐭𝐫𝐞𝐬𝐬𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝 = 𝟏𝟎𝟎 − 𝟏𝟏, 𝟐𝟓 = 𝟖𝟖, 𝟕𝟓 5) Mäta effekten • Den effekt som ska rapporteras är följande: Växelkurser (FST-01; FST-02)

62. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda följande parametrar som offentliggörs av Esma: Valutakurschocker som motsvarar förändringar i växelkurserna. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör omvärdera sina portföljer med beaktande av de nya parametrarna och uttrycka effekten av varje riskfaktor som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. ”Noll” får endast anges i rapporteringsmallen om ett scenario saknar effekt. Exempel: Vid varje scenario förväntas förvaltare av penningmarknadsfonder: 1) Hitta den relevanta parametern som offentliggjorts av Esma • Den relativa förändringen av utvalda valutor anges i tabellen. • Ett plustecken (minustecken) vid EUR/USD visar en uppskrivning (nedskrivning) av EUR mot USD. 2) Mäta prisförändringen • I detta exempel har förvaltaren ett värdepapper angett i USD och ett värde på 100. • Chocken för EUR/USD är +25 %, prisförändringen för värdepappret uttryckt i USD är följaktligen 100 ∆Price = 100- = -20 1,25 där ”∆Price” är prisförändringen för värdepappret • Förvaltaren bör ta alla befintliga säkringar enligt sina uppgifter med i beräkningen. Om inget antagande finns bör förvaltaren bedöma säkringens effektivitet. • Beräkningen bör upprepas för samtliga stressade värdepapper i portföljen. 3) Mäta det stressade nettotillgångsvärdet • Det stressade nettotillgångsvärdet är skillnaden mellan det rapporterade nettotillgångsvärdet och summan av värdeförändringarna (förluster och vinster): Stressat nettotillgångsvärde= Rapporterat nettotillgångsvärde+-  Värdeförändringar 4) Mäta effekten • Den effekt som ska rapporteras är följande: Räntor (IST-01)

63. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda följande parametrar som offentliggörs av Esma: Ränteavkastningschocker som motsvarar förändringar i räntor. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör omvärdera sina portföljer med beaktande av de nya parametrarna och uttrycka effekten av varje riskfaktor som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. ”Noll” får endast anges i rapporteringsmallen om ett scenario saknar effekt. Exempel: Om avkastningen på ett skuldebrev fram till förfallodagen utgörs av summan av emittentens kreditspread och swap-räntan för samma valuta och löptid: Obligationsavkastning = kreditspread (CreditSpreadBond) + ränteswapp Som standard bör obligationens värde mätas enligt nedan: ∆Räntesats SWAP %∆Price=-DUR× 1+Yield där ”%∆Price” är den procentuella förändringen av priset på värdepappret, ”DUR” är duration enligt förvaltarens uppgifter, ”Yield” är avkastningen på värdepappret enligt förvaltarens uppgifter, ∆Interest Rate SWAP är den chock som har meddelats av Esma. Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Hitta den relevanta parametern som offentliggjorts av Esma • För en obligation angiven i euro med en återstående löptid på 1 år bör förvaltaren använda de motsvarande chockerna enligt scenariotabellen: i detta exempel förutsätter vi att 1 års chock för ränteavkastningen på euro är +80 bp. 2) Hitta den relevanta interna parametern • I detta exempel finner förvaltaren att durationen är 1 år och avkastningen 1 % 0,008 %∆Price= -1× = -0,79 % 1,01 3) Mäta det stressade nettotillgångsvärdet • I detta exempel är värdepapprets värde 100. Värdeförlusten är följaktligen 0,79. • Beräkningen bör upprepas för samtliga stressade värdepapper i portföljen • Det stressade nettotillgångsvärdet är skillnaden mellan det rapporterade nettotillgångsvärdet och summan av värdeförlusterna. Stressat nettotillgångsvärde = Rapporterat nettotillgångsvärde-  Värdeförluster 4) Mäta effekten • Den effekt som ska rapporteras är Rapporterat nettotillgångsvärde-Stressat nettotillgångsvärde Effekten av ränterisk (%)= Rapporterat nettotillgångsvärde Spreaden mellan olika index (SST-01)

64. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda följande parametrar som offentliggörs av Esma: Ränteavkastningschocker som motsvarar förändringar i räntor. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör omvärdera sina portföljer med beaktande av de nya parametrarna och uttrycka effekten av varje riskfaktor som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. Om de scenarier som avser en förändring i räntor och ökning eller minskning av spreadar mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna har samma effekt bör förvaltare av penningmarknadsfonder rapportera resultatet en enda gång under IST-01. ”Noll” får endast anges i rapporteringsmallen om ett scenario saknar effekt. Exempel: Se IST-01 Inlösennivå RST-01

65. Det omvända likviditetsstresstestet består av följande etapper: • För varje tillgång bör förvaltare av penningmarknadsfonder mäta det omsättningsbara beloppet på veckobasis (inklusive tillgångar som förfaller). • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör mäta det maximala omsättningsbara beloppet på veckobasis som kan likvideras medan portföljtilldelningen fortfarande uppfyller alla lagstadgade krav (se exemplen nedan) på penningmarknadsfonden (”utan att portföljtilldelningen störs”). • Resultatet rapporteras i procent av nettotillgångsvärdet. Maximalt omsättningsbart belopp på veckobasis som kan likvideras utan att störa portföljtilldelningen Resultat (%)= *100 nettotillgångsvärde Exempel: Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Mäta det omsättningsbara beloppet på veckobasis • Förvaltare av penningmarknadsfonder identifierar den andel av fondens portfölj som kan likvideras inom en vecka. Sådan avsättning bör utgå från den kortaste möjliga perioden under vilken en sådan position rimligen kan likvideras till eller nära dess redovisade värde . 2) Bedöma det maximala omsättningsbara beloppet på veckobasis som kan likvideras utan att störa portföljtilldelningen • Den största mängden av utflöden som fonden kan klara inom en vecka utan att störa portföljtilldelningen avgörs av 1) summan av omsättningsbara belopp på veckobasis; och 2) fondens förmåga att uppfylla de lagstadgade kraven. • De lagstadgade kraven bör vara åtminstone följande (dock inte begränsade till följande): o Diversifiering (artikel 17 i förordningen om penningmarknadsfonder). o Koncentration (artikel 18 i förordningen om penningmarknadsfonder). o Portföljregler för kortfristiga penningmarknadsfonder (artikel 24 i förordningen om penningmarknadsfonder) och för standardiserade penningmarknadsfonder (artikel 25 i förordningen om penningmarknadsfonder), särskilt den maximala vägda genomsnittliga löptiden (WAM), den maximala vägda genomsnittliga livslängden (WAL), tillgångar som förfaller dagligen och tillgångar som förfaller på veckobasis. • Till exempel: om 50 procent av tillgångarna i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde kan omsättas inom en vecka medan dess vägda genomsnittliga löptid överskrider 60 dygn efter försäljningen av 30 % bör förvaltaren rapportera 30 %. 3) Mäta effekten • Resultatet som ska rapporteras är 𝐌𝐚𝐱𝐢𝐦𝐚𝐥𝐭 𝐨𝐦𝐬ä𝐭𝐭𝐧𝐢𝐧𝐠𝐬𝐛𝐚𝐫𝐭 𝐛𝐞𝐥𝐨𝐩𝐩 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 𝐬𝐨𝐦 𝐤𝐚𝐧 𝐥𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐞𝐫𝐚𝐬 𝐮𝐭𝐚𝐧 𝐚𝐭𝐭 𝐬𝐭ö𝐫𝐚 𝐩𝐨𝐫𝐭𝐟ö𝐥𝐣𝐭𝐢𝐥𝐥𝐝𝐞𝐥𝐧𝐢𝐧𝐠𝐞𝐧 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 RST-02

66. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör tillämpa följande stressade inlösenscenario: • Fonden får nettoinlösenkrav på veckobasis från 25 % av sina professionella investerare och 15 % av sina icke-professionella investerare. • Förvaltaren av penningmarknadsfonden ska mäta tillgängliga likvida tillgångar på veckobasis för utbetalning av inlösenkraven i enlighet med följande tabell: Tillgångar Artikel Kreditkvalitetssteg (CQS) Tillgångar enligt artikel 17.7 som är höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och 24 e vars återstående löptid är upp till 190 dagar. Kontanta medel som kan tas ut med fem 24 e arbetsdagars varsel utan straffavgift. 25 d 24 e Tillgångar som förfaller på veckobasis 25 d Omvända återköpsavtal som kan sägas upp med 24 e fem arbetsdagars varsel 25 d x 100 % = Likvida tillgångar på veckobasis (bucket 1) Tillgångar enligt artikel 17.7 som kan lösas in och 17.7 1,2 avvecklas inom en arbetsvecka. Penningmarknadsinstrument alternativt andelar eller 24 e aktier i andra penningmarknadsfonder som de kan 1,2 25 e lösa in och avveckla inom fem arbetsdagar. Godtagbara värdepapperiseringar och 9.1 b tillgångsbaserade certifikat (ABCP). x 85 % = Likvida tillgångar på veckobasis (bucket 2) Resultatet rapporteras som täckningen av utflöden av likvida tillgångar på veckobasis i procent. 𝐋𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐚 𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐚𝐫 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = ∗ 𝟏𝟎𝟎 𝐔𝐭𝐟𝐥ö𝐝𝐞𝐧 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 Exempel: Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Mäta utflöden på veckobasis • Fonden får nettoinlösenkrav på veckobasis från 25 % av sina professionella investerare och 15 % av sina icke-professionella investerare. • Om hälften av portföljen innehas av professionella investerare och den andra hälften av icke-professionella investerare uppgår de totala utflödena till: 50 %* 25 % + 50 %* 15 % = 20 % 2) Klassa tillgångar i bucket 1 och bucket 2: Förfall er Tillgånga Inneh Kreditkvalitetss Kreditkvalitetsst Bucket Buck inom r av teg 1 eg 2 1 et 2 <5 dagar Tillgångar enligt artikel 17. 7 som är 1,7 höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och vars återståen de löptid är upp till 190 dagar. • Tillgångar: beskrivning av tillgången; • Innehav: fonden har 15 % av sin portfölj i ”Tillgångar enligt artikel 17.7 som är höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och vars kvarstående löptid är upp till 190 dagar”, till exempel statsobligationer; • Kreditkvalitetssteg 1 (CQS 1): finansiella instrument som klassas i CQS 1 omfattar 8 % av fondens portfölj; • Förfaller inom <5 dagar: 7 % av portföljen klassas lägre än CQS 1 (15-8) varav 1 % av portföljen förfaller inom 5 dagar; • Kreditkvalitetssteg 2 (CQS 2): finansiella instrument som klassas i CQS 2 (och som förfaller inom >5 dagar) omfattar 2 % av fondens portfölj; • Bucket 1: finansiella instrument i CQS 1 (8 %) och finansiella instrument som förfaller inom 5 dagar (1 %) inkluderas i bucket 1 av likvida tillgångar på veckobasis (8 %+1 %=9 %); • Bucket 2: finansiella instrument i CQS 2 (2 %) inkluderas i bucket 2 av likvida tillgångar på veckobasis med en vikt på 85 % (2 %*85 %=1,7 %) 3) Mäta bucket 1 och bucket 2 • Bucket 1 utgörs av summan av samtliga tillgångar klassificerade i bucket 1. • Bucket 2 utgörs av 85 % av summan av samtliga tillgångar ej godtagbara för bucket 1 men klassificerade i bucket 2. • Varje tillgång får endast redovisas en gång. 4) Rapportera resultatet: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera två olika resultat: Bucket 1 Resultat (%)= Utflöden på veckobasis Bucket 1+bucket 2 Resultat (%)= Utflöden på veckobasis RST-03

67. Penningmarknadsfonden klarar nettoinlösen av sina två viktigaste investerare. Effekten av stresstestet bör bedömas i enlighet med metoden för likviditetsstresstest på veckobasis. Likvida tillgångar på veckobasis Resultat (%)= *100 Det investerade beloppet av de två viktigaste investerarna Exempel: Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Mäta utflödena • De två viktigaste investerarna tar ut 100 % av sin investering 2) Mäta bucket 1 och bucket 2 • Se RST-02 3) Rapportera resultatet: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera två olika resultat: 𝐁𝐮𝐜𝐤𝐞𝐭 𝟏 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = 𝐃𝐞𝐭 𝐢𝐧𝐯𝐞𝐬𝐭𝐞𝐫𝐚𝐝𝐞 𝐛𝐞𝐥𝐨𝐩𝐩𝐞𝐭 𝐚𝐯 𝐝𝐞 𝐭𝐯å 𝐯𝐢𝐤𝐭𝐢𝐠𝐚𝐬𝐭𝐞 𝐢𝐧𝐯𝐞𝐬𝐭𝐞𝐫𝐚𝐫𝐧𝐚 𝐁𝐮𝐜𝐤𝐞𝐭 𝟏 + 𝐛𝐮𝐜𝐤𝐞𝐭 𝟐 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = 𝐃𝐞𝐭 𝐢𝐧𝐯𝐞𝐬𝐭𝐞𝐫𝐚𝐝𝐞 𝐛𝐞𝐥𝐨𝐩𝐩𝐞𝐭 𝐚𝐯 𝐝𝐞 𝐭𝐯å 𝐯𝐢𝐤𝐭𝐢𝐠𝐚𝐬𝐭𝐞 𝐢𝐧𝐯𝐞𝐬𝐭𝐞𝐫𝐚𝐫𝐧𝐚 Makro (MST-01; MST-02)

68. Förvaltare bör: • För det första mäta effekten av en marknadschock som kombinerar olika riskparametrar (se tabell) • Bedöma effekten av en inlösenschock som följer efter marknadschocken. Försäljning av tillgångar som en reaktion till inlösenschocken resulterar i ytterligare förluster i enlighet med definitionen i likviditetsstresstestet. • Rapportera resultatet som en procentandel av nettotillgångsvärdet. • Rapportera värdet av likvida tillgångar på veckobasis efter marknadschocken som en procentandel av utflöden. • Rapportera värdet av utflödena som en memorandumpost. Riskfaktorer Parametrar som används vid kalibrering • Växelkurs • EUR/USD osv. Marknadschock • Ränta • Swapränta • Kredit • Avkastningar/spreadar på • Spread mellan olika index till statsobligationer vilka räntorna för portföljens • Avkastningar/spreadar på värdepapper är knutna företagsobligationer • Inlösennivå • % av utflöden Inlösenschock • Tillgångslikviditet • Bid-ask spread (diskonteringsfaktor) • % nettotillgångsvärde Q1: Resultat • Likvida tillgångar på veckobasis/utflöden Memo • % av utflöden Q2: Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas 1) Mäta den kombinerade effekten av riskfaktorerna (marknadschocken) • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda sina interna modeller för att mäta den kombinerade effekten av åtminstone kreditrisken, ränterisken och valutakursrisken. • Om de av Esma meddelade parametrarna är identiska med de parametrar som används för de andra scenarierna (t.ex. CST-01, FST-01, IST-01, SST-01) får resultaten inte aggregeras eftersom den kombinerade effekten av chockerna borde ha icke-linjära följder. 2) Mäta utflödena • Inlösenkraven bör mätas på nettotillgångsvärdet efter marknadschocken i enlighet med metoden för RST-02. • I exemplet nedan är det rapporterade nettotillgångsvärdet 100, marknadschocken är 10 och fonderna har en utlödessats på 20 %. Utflöden = (100-10)*20 %=18 Nettotillgångsvärde efter utflöden = 90-18 = 72 • Mäta täckningen av tillgångar av bucket 1 och bucket 2. Se RST-02. 3) Mäta effekten på likviditet • Fonden säljer tillgångar i en stressad miljö som kännetecknas av en ökning av bid-ask-spreaden enligt definitionen i likviditetsstresstestet. Vid varje sålt värdepapper bör förvaltaren tillämpa diskonteringsfaktorn enligt riktlinjerna om stresstester. • Endast de tillgångar som säljs på basis av inlösenkrav påverkas av likviditetsstress. I det föregående exemplet är värdet på tillgångar utsatta för likviditetsstress 18, medan värdet på tillgångar som inte påverkas av likviditetsstress är 72. • Vid makroscenariot antas det att penningmarknadsfonder säljer tillgångar proportionellt med sin portfölj (ingen störning). • Vid likviditetsstresstestet bärs hela förlusten av de kvarblivande investerarna (inte av de inlösande investerarna). 4) Mäta det stressade nettotillgångsvärdet • Effekten på nettotillgångsvärdet är följden av den kombinerade effekten av riskfaktorerna, utflödena och likviditetseffekten. 𝐒𝐭𝐫𝐞𝐬𝐬𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 = 𝐑𝐚𝐩𝐩𝐨𝐫𝐭𝐞𝐫𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 − 𝐌𝐚𝐫𝐤𝐧𝐚𝐝𝐬𝐜𝐡𝐨𝐜𝐤 − 𝐔𝐭𝐟𝐥ö𝐝𝐞𝐧 − 𝐋𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐢𝐭𝐞𝐭𝐬𝐞𝐟𝐟𝐞𝐤𝐭 5) Rapportera resultatet: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör rapportera tre olika resultat: Bucket 1 Likviditet på veckobasis (%)= Utflöden Bucket 1+bucket 2 Likviditet på veckobasis (%)= Utflöden

69. Följande definitioner bör användas i block 3: Kreditkvalitetssteg: Kreditkvalitetsstegen (CQS) kartlägger de kreditvärderingar som har utfärdats av externa kreditvärderingsinstitut (ECAI). Överensstämmelsen mellan relevanta kreditvärderingar utfärdade av externa kreditvärderingsinstitut och kreditkvalitetsstegen anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1799 . Löptid Om inget annat anges bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda de riskfaktorer som motsvarar instrumentets återstående löptid. Värderingspris Värderingspriset avser värderingen av penningmarknadsfonder enligt definitionen i artikel 29.3 i förordningen om penningmarknadsfonder. Likvida tillgångar på veckobasis Vid stresstester av penningmarknadsfonder utgörs likvida tillgångar på veckobasis av summan av höglikvida tillgångar och tillgångar som förfaller på veckobasis. Metoden för mätning av en höglikvid tillgång definieras i riktlinjerna om stresstestscenarier i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder. Omsättningsbart belopp på veckobasis: Förvaltare av penningmarknadsfonder rapporterar den andel av fondens portfölj som kan likvideras inom en vecka. Sådan avsättning bör utgå från den kortaste möjliga perioden under vilken en sådan position rimligen kan likvideras till eller nära dess redovisade värde .

Block 4 – Information om tillgångarna

5.2.18 Tillgångsbeskrivningen av penningmarknadsinstrumentet (fält A.6.2), den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet (fält A.6.21), andelen eller aktien i en annan penningmarknadsfond (fält A.6.61), kontoplaceringen eller de kompletterande likvida tillgångarna (fält A.6.72) och repan (återköpsavtalet) eller den omvända repan (fält A.6.82)

70. Fält A.6.2 bör endast fyllas i om penningmarknadsinstrumentet saknar såväl ISIN- kod (id-nummer för internationella värdepapper) som CFI-kod (kod för klassificering av det finansiella instrumentet). Fält A.6.21 bör endast fyllas i om värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet saknar ISIN-kod (fält A.6.22). Fält A.6.61 ska endast fyllas i om andelen eller aktien i en annan penningmarknadsfond saknar såväl ISIN-kod (fält A.6.62) som LEI-kod (fält A.6.63). Fält A.6.72 bör endast fyllas i om kontoplaceringen eller de kompletterande likvida tillgångarna saknar såväl ISIN-kod (fält A.6.73) som CFIkod (fält A.6.74). Fält A.6.82 bör endast fyllas i om repan eller den omvända repan saknar ISIN-kod (fält A.6.83).

5.2.19 CFI-koden (om den finns tillgänglig, och om ISIN-koden inte finns tillgänglig) för penningmarknadsinstrumentet (fält A.6.4), det finansiella derivatinstrumentet (fält A.6.43), andelen eller aktien i en annan penningmarknadsfond (fält A.6.64), kontoplaceringen eller de kompletterande likvida tillgångarna (fält A.6.74), repan eller den omvända repan (fält A.6.84) och den tillgång som avses i fält B.1.3

71. Vid den CFI-kod som ska anges för de olika tillgångarna (fält A.6.4, A.6.43, A.6.64, A.6.84, B.1.3) bör CFI-koden anges i kombination med en ISIN-kod eftersom de båda koderna tilldelas samtidigt av de nationella numreringsmyndigheterna. Om instrumentet saknar ISIN-kod bör även en CFI-kod rapporteras i enlighet med standard ISO 10962. I så fall ska åtminstone de två första tecknen av CFI-koden och det tecken som representerar tillgångsklassen (om detta är tillämpligt för det aktuella instrumentet) anges (dessa tecken får således inte anges som ”X” eftersom ”X” representerar ett ej tillämpligt eller ej fastställt värde). Esma har sammanställt en kartläggning av CFI-koden som omfattar alla godtagbara tillgångar (bilaga I) som vägledning för rapporterande organisationer vid generering av en CFI-kod. När det gäller CFI-koden för kontoplacering eller kompletterande likvida tillgångar (fält A.6.74) bör ingen CFI-kod anges.

5.2.20 Land för tillgången (fält A.6.8, A.6.23, A.6.50, A.6.66, A.6.75, A.6.85)

72. Vid rapportering av information om den geografiska inriktningen för de olika tillgångstyperna bör informationen rapporteras per den sista dagen i rapporteringsperioden (om informationen inte finns tillgänglig på denna sista dag bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda den senaste föregående informationen). Tillgångar som saknar dominerande geografisk inriktning bör inkluderas i kategorin ”överstatliga/flera regioner”.

73. För godtagbara värdepapperiseringar och tillgångsbaserade certifikat (fält A.6.23) som saknar sponsor bör landet för originatorn anges.

74. När det gäller fält A.6.8 utgörs landet för ett penningmarknadsinstrument av landet för emittenten av penningmarknadsinstrumentet.

75. För finansiella derivatinstrument (OTC-derivat och noterade derivat) gäller i linje med det ovan angivna att landet för det finansiella derivatinstrumentet (fält A.6.50) utgörs av landet för motparten av det finansiella derivatinstrumentet. Vid clearade finansiella OTC-derivatinstrument bör landet för det finansiella derivatinstrumentet (fält A.6.50) emellertid anges som landet för den centrala motparten.

76. Vid en kontoplacering eller kompletterande likvida tillgångar anges landet (fält A.6.75) utifrån hemvisten av den organisation hos vilken kontoplaceringen placeras. Till exempel ska USA anges som landet för en kontantinsättning i euro hos en bank i USA.

77. Vid en repa eller omvänd repa ska landet (fält A.6.85) avse hemvisten för motparten av repan eller den omvända repan.

5.2.21 Rent pris på penningmarknadsinstrumentet (A.6.12 och A.6.13), den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet (A.6.30 och A.6.31)

78. Vid rent pris på penningmarknadsinstrumentet (A.6.12 och A.6.13), den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet (A.6.30 och A.6.31) bör dessa fält alltid rapporteras i absoluta tal (i monetära värden, inte i procent). Upplupna räntor (A.6.14, A. 6.15, A.6.32, A.6.33) och de totala marknadsvärdena (A.6.16, A.6.17, A.6.34, A.6.35) bör även dem alltid rapporteras i absoluta tal (i monetära värden, inte i procent).

5.2.22 Upplupna räntor (A.6.14 och A.6.15), det totala marknadsvärdet av penningmarknadsinstrumentet (A.6.16 och A.6.17) samt den metod som används för prissättning av penningmarknadsinstrumentet (A.6.18)

79. I fråga om fält A.6.14 till A.6.18 gäller att om förvaltaren anger att metoden för prissättning av penningmarknadsinstrumentet (A.6.18) är ”modellvärderingsmetoden” eller ”nettokostnadsmetoden” bör förvaltaren inte fylla i de fält som avser rent pris (A.6.12 och A.6.13) och upplupna räntor (A.6.14 och A.6.15); det totala marknadsvärdet av penningmarknadsinstrumentet (A.6.16 och A.6.17) ska i så fall uppfattas som det totala värdet av penningmarknadsinstrumentet. Om förvaltaren anger att metoden för prissättning av penningmarknadsinstrumentet (A.6.18) är ”marknadsvärderingsmetoden” ska summan av fält A.6.13 (rent pris) och fält A.6.15 (upplupna räntor) motsvara fält A.6.17 (det totala marknadsvärdet).

5.2.23 Tillgångsbeskrivningen av den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet (fält A.6.21), LEI-koden (fält A.6.24) och sponsorns namn (fält A.6.25)

80. När det gäller tillgångsbeskrivningen av den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet (fält A.6.21) bör förvaltare rapportera beteckningen för värdepapperiseringen i formatet ”värdepapperiseringsregistrets LEI” följd av ett bindestreck och en unik beteckning för värdepapperiseringen som har genererats och tilldelats av värdepapperiseringsregistret. Denna beteckning är obligatorisk, i synnerhet för de tillgångar som klassas som ”enkla, transparenta och standardiserade” enligt förordning 2017/1131.

81. Om den godtagbara värdepapperiseringen eller det tillgångsbaserade certifikatet saknar sponsor bör fält A.6.24 (sponsorns LEI-kod) och A.6.25 (sponsorns namn) fyllas i med LEI-koden respektive namnet på originatorn.

5.2.24 Typ av derivatkontrakt (fält A.6.39)

82. För att fylla i fältet för typen av derivatkontrakt (fält A.6.39) bör förvaltare använda följande typologi för kontrakttyper: - ”CFDS” – CFD-kontrakt (kontrakt avseende prisskillnader) - ”FORW” – Forward - ”FRAS” – Räntetermin (FRA) - ”FWOS” – Forward på en swap - ”FUTR” – Future - ”FONS” – Future på en swap - ”OPTN” – Option - ”OTHR” – Övrigt - ”SWAP” – Swap - ”SWPT” – Swapoption

5.2.25 Namn på den underliggande komponenten (fält A.6.45)

83. När det gäller namnet på den underliggande komponenten (fält A.6.45) kan olika element anges för att komplettera kraven enligt genomförandeförordningen om rapportering och artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder. Om det finansiella derivatinstrumentet har en ISIN-kod eller är ett index i enlighet med fält A.6.46 bör fält A.6.45 inte fyllas i.Vid en underliggande komponent som saknar ISIN-kod och inte är något index bör förvaltare för penningmarknadsfonder ange att värdet för fält A.6.46 inte finns tillgängligt.

5.2.26 Exponering av repan eller den omvända repan (fält A.6.91 och A.6.92)

84. När det gäller exponeringen av repan eller den omvända repan (fält A.6.91 och A.6.92) ska den exponering som anges i dessa fält avse bruttoexponering.

85. När det gäller repor uppfattas bruttoexponeringen som marknadsvärdet på värdepapper sålda till motparterna av repotransaktioner (mot erhållna pengar) utan beaktande av eventuella nettningseffekter och utan att ta med den mottagna säkerheten för minskning av motpartsrisken till följd av dessa transaktioner i beräkningen.

86. När det gäller omvända repor uppfattas bruttoexponeringen som värdet på pengar betalda till motparterna av omvända repotransaktioner (mot inköpta värdepapper) utan beaktande av eventuella nettningseffekter och utan att ta med den mottagna säkerheten för minskning av motpartsrisken till följd av dessa transaktioner i beräkningen.

5.2.27 Internt kreditvärderingsförfarande (fält A.6.19, A.6.37 och A.6.95)

87. För den kreditvärdering som avses i fält A.6.19, A.6.37 och A.6.95 gäller att om det inte finns någon intern kreditvärdering för en viss tillgång bör den inkluderas i det motsvarande fältet ”ej tillämplig” (för statliga emittenter inom EU) eller ”ej genomförd”

Block 5 – Information om skulderna

5.2.28 Investerarkoncentration (fält A.7.2)

88. När det gäller investerarkoncentration (fält A.7.2), för penningmarknadsfonder med flera andels- eller aktieklasser bör förvaltare av penningmarknadsfonder ta med procentandelen av dessa andelar eller aktier i förhållande till penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde i beräkningen för att kunna aggregera procentandelarna av professionella investerare och icke-professionella investerare i penningmarknadsfonden. Summan ska vara 100 %. Summorna i fälten A.7.3 och A.7.4 ska också vara 100 %.

89. Vid fält A.7.2 bör förvaltaren av en penningmarknadsfond även ange procentandelen av nettotillgångsvärdet för både i) professionella kunder och ii) icke-professionella investerare som en uppskattning. Följaktligen bör fyra fält ifyllas: i) procent av nettotillgångsvärdet för professionella kunder, som inte är en uppskattning, ii) procent av nettotillgångsvärdet för professionella kunder som uppskattning, iii) procent av nettotillgångsvärdet för icke-professionella kunder, som inte är en uppskattning, och iv) procent av nettotillgångsvärdet för ickeprofessionella kunder som uppskattning.

90. Ytterligare två motsvarande underfält bör läggas till i rapporteringsmallens fält för ifyllande av förvaltaren av penningmarknadsfonden. Dessa motsvarar fält A.7.2 i genomförandeförordningen om rapportering.

91. Nedan anges en särskild kompletterande specificering av vilken taxonomi av emittentgrupper enligt Europeiska centralbanken som motsvarar den emittentkategori som avses i fält A.6.7 och A.6.86: - Emittentkategorin ”Statlig (EU)” tillsammans med ”Statlig (utanför EU)” motsvarar ”Centrala myndigheter” under kod IG2. - Emittentkategorin ”Centralbank i EU” tillsammans med ”Centralbank utanför EU” motsvarar ”Centralbank” under kod IG1. - Emittentkategorin ”Nationellt offentligt organ” tillsammans med ”Offentligt organ i EU (utöver nationella offentliga organ)” och ”Offentligt organ utanför EU” motsvarar ”Offentliga företag” under kod IG11. - Emittentkategorin ”Överstatligt offentligt organ (EU” tillsammans med ”Överstatligt offentligt organ (utanför EU)” motsvarar ”Överstatlig emittent” under kod IG6. - Emittentkategorin ”Kreditinstitut” motsvarar ”Kreditinstitut (utom Agencies – kreditinstitut)”, ”Agencies – ej kreditinstitut” och ”Agencies – kreditinstitut” under koder IG4, IG7 och IG8. - Emittentkategorin ”Andra finansiella företag” motsvarar ”Finansiella företag som inte är kreditinstitut” under kod IG9. - Emittentkategorin ”Icke-finansiella företag” motsvarar ”Företag och andra emittenter” under kod IG3. - Emittentkategorin ”Centralbank i EU” tillsammans med ”Centralbank utanför EU” motsvarar ”Centralbank” under kod IG1.

5.2.29 Uppdelning av investerargrupper (fält A.7.3) och geografisk uppdelning av investerare per land (fält A.7.4)

92. Summan av de procentandelar som avses i fält A.7.3 ska vara 100 %.

93. Summan av de procentandelar som avses i fält A.7.4 ska också vara 100 % och förvaltaren av penningmarknadsfonden bör ange den procentandel av nettotillgångsvärdet för vilken inget land kan anges.

94. De verkliga huvudmän som avses i fält A.7.1 och A.7.3 ska anges på nivån juridisk enhet, inte på moderbolagsnivå.

95. Vidare visar följande förteckning vilken institutionell sektor av ekonomin som enligt ESA:s handbok om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet från 2010 motsvarar den investerargrupp som avses i fält A.7.3: - Investerargruppen ”Icke-finansiella företag” motsvarar ”Icke-finansiella företag” under kod S11. - Investerargruppen ”Banker” motsvarar ”Monetära finansinstitut” under kod S12K. - Investerargruppen ”Försäkringsföretag” motsvarar ”Försäkringsföretag” under kod S128. - Investerargruppen ”Andra finansinstitut” motsvarar ”Andra finansinstitut” under kod S12O. - Investerargruppen ”Pensionsplaner/-fonder” motsvarar ”Pensionsinstitut” under kod S129. - Investerargruppen ”Offentlig förvaltning” motsvarar ”Offentlig förvaltning” under kod S13. - Investerargruppen ”Andra företag för kollektiva investeringar” motsvarar ”Kollektiva fondföretag, utom penningmarknadsfonder” under kod S124. - Investerargruppen ”Hushåll” motsvarar ”Hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer” under koder S14 och S15. - Investerargruppen ”Okända” motsvarar ”Ej specificerade” under kod S1N. - ”Övriga världen” under kod S2 får inte kopplas direkt till den förteckning över investerargrupper som avses i fält A.7.3.

5.2.30 Erforderlig frist för investerare vid inlösen (fält A.7.6)

96. I fråga om fält A.7.6 i genomförandeförordningen om rapportering gäller att om det finns flera klasser av aktier eller andelar bör den rapporterade fristen avse den största aktieklassen (förknippad med den största andelen av nettotillgångsvärdet eller dylikt). Dessutom ska bankdagar beaktas när ”dagar” anges i fält A.7.6.

5.2.31 Likviditetsarrangemang (fält A.7.7)

97. I fält A.7.7 bör förvaltaren av en penningmarknadsfond ange om det finns några ”Andra arrangemang för förvaltning av icke-likvida tillgångar” vid den aktuella penningmarknadsfonden. Om inga sådana arrangemang finns bör förvaltaren av penningmarknadsfonden ange ”0” i fältet för ”% av nettotillgångsvärdet” i samband med detta specifika fält. Dessutom bör termen ”handelsstopp” i samband med fält A.7.7 uppfattas som ”inlösenstopp”.

5.2.32 Information om penningmarknadsfondens skulder: teckningar (A.7.9), inlösen (A.7.10), betalningar till investerare (A.7.11), växelkurs (A.7.12)

98. När det gäller teckningar ska det teckningsdatum som beaktas vid ifyllandet av penningmarknadsfondens rapporteringsmall (fält A.7.9) vara det datum då penningmarknadsfondens aktie emitterades, inte det datum då det motsvarande beloppet för aktien betalades in till penningmarknadsfonden.

99. När det gäller inlösen ska det inlösendatum som beaktas vid ifyllandet av penningmarknadsfondens rapporteringsmall (fält A7.10) vara det datum då penningmarknadsfondens aktie blev inlöst, inte datumet för inbetalning av det motsvarande beloppet för aktien till penningmarknadsfonden. Utdelningar utbetalda till investerare får inte heller betraktas som inlösen i den mening som avses i fält A.7.10.

100. När det gäller betalningar till investerare ska även utdelningar inkluderas i de betalningar till investerare som avses i fält A.7.11. För att undvika tvivel gäller att när det är fråga om ackumulerande aktieklasser ska intäkter genererade under året inte betraktas som betalningar till investerare i den mening som avses i fält A.7.11.

101. När det gäller den växelkurs som avses i fält A.7.12 ska den rapporterade växelkursen vara växelkursen vid månadsslutet som motsvarar rapporteringsfälten A.7.8, A.7.9 och A.7.11 alternativt (om denna växelkurs inte finns tillgänglig på detta datum) den senaste tillgängliga föregående växelkursen. Samma växelkurs ska användas vid ifyllandet av EUR i fälten A.7.8, A.7.9 och A.7.11.

Block 6 – Information om lågvolatilt nettotillgångsvärde

5.2.33 Information om det pris som avses i fält B.1.4, B.1.5 (priset när händelsen inträffar, med nettokostnadsmetoden enligt B.1.5), B.1.8 (den lägsta prisavvikelsen mellan de två värden som avses i fält B.1.8), B.1.9 ange den högsta prisavvikelsen mellan de två värdena under den period som anges i fält B.1.6 och den genomsnittliga avvikelsen mellan de två värden som anges i fält B.1.7

102. När det gäller det pris som avses i fält B.1.4 och B.1.5 (priset när händelsen inträffar, med nettokostnadsmetoden enligt B.1.5) ska valutan för det angivna priset vara euro.

103. Vid den avvikelse som avses i fält B.1.7, B.1.8 och B.1.9 bör värdena anges i baspunkter. Vidare gäller att när förvaltaren av en penningmarknadsfond beslutar att definitivt överföra en tillgång från nettokostnadsmetoden till marknadsvärderingsmetoden ska perioden enligt fält B.1.6 upphöra.

VI. Bilaga

Bilaga I

CFI-koder för godtagbara värdepapper

Bilaga II

Tabell 1