Joint EBA and ESMA Guidelines on common procedures and methodologies for the supervisory review and evaluation process (SREP)

EBA/GL/2022/09 ESMA35-42-1470 21.7.2022

Riktlinjer

för gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) enligt direktiv (EU) 2019/2034

Avdelning 1 – Allmänna bestämmelser

1.1 Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

1. Detta dokument innehåller riktlinjer som utfärdats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 1 2 nr 1093/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 . I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 ska behöriga myndigheter och värdepappersföretag med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna.

2. Av riktlinjerna framgår Europeiska bankmyndighetens (EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) syn på lämplig tillsynspraxis inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller på hur EU-rätten bör tillämpas inom ett särskilt område. Behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 som berörs av riktlinjerna ska följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin praxis (till exempel genom att ändra sina rättsliga ramar eller tillsynsrutiner), även när riktlinjerna i första hand riktas till värdepappersföretag.

Rapporteringskrav

3. Enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska varje behörig myndighet, senast den 19.06.2023, underrätta EBA om den följer eller tänker följa dessa riktlinjer. Om en behörig myndighet inte följer eller avser att inte följa dessa riktlinjer, ska den informera myndigheten och ange skälen för detta inom samma tidsfrist. Om en sådan anmälan inte inkommer inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att de behöriga myndigheterna inte följer riktlinjerna. Anmälningar ska lämnas på det formulär som tillhandahålls på EBA:s webbplats med hänvisningen ”EBA/GL/2022/09 – ESMA35-42-1470”. Anmälningar ska lämnas in av personer med befogenhet att på de behöriga myndigheternas vägnar rapportera om hur riktlinjerna följs. Alla förändringar i graden av efterlevnad måste rapporteras till EBA.

4. Anmälningarna kommer att offentliggöras på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3.

1.2 Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Syfte

5. I dessa riktlinjer specificeras de gemensamma förfarandena och metoderna för hur den översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) som avses i artiklarna 36 och 45 i direktiv (EU) 2019/2034 ska fungera samt processer och åtgärder som vidtas med hänvisning till artiklarna 39, 40, 41 och 42 i det direktivet.

Tillämpningsområde

6. Dessa riktlinjer gäller i förhållande till översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) med avseende på värdepappersföretag enligt definitionen i artiklarna 36–45 i direktiv (EU) 2019/2034.

7. De behöriga myndigheterna bör tillämpa dessa riktlinjer på högsta konsolideringsnivå i enlighet med tillämpningsnivån för kraven i del ett avdelning II i förordning (EU) 2019/2033. För moderbolag och dotterbolag som omfattas av konsolideringen bör de behöriga myndigheterna anpassa djupet och detaljnivån i sina bedömningar så att de motsvarar tillämpningsnivån.

8. Om ett värdepappersföretag har ett dotterbolag i samma medlemsstat kan en proportionerlig bedömning av kapital- och likviditetsbehov tillämpas, som tar hänsyn till hur kapital och likviditet är fördelat över de olika enheterna och till potentiella hinder för överföring av kapital eller likviditet inom koncernen.

9. För värdepappersföretagskoncerner, inbegripet koncerner med företag som är etablerade i tredjeländer, bör förfarandekraven tillämpas på ett samordnat sätt inom ramen för tillsynskollegier som inrättats i enlighet med artikel 48 i direktiv (EU) 2019/2034. I avdelning 11 förklaras hur dessa riktlinjer ska tillämpas i fråga om gränsöverskridande koncerner och deras enheter.

Mottagare

10. Dessa riktlinjer riktar sig till behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 viii i förordning (EU) nr 1093/2010.

Definitioner

11. Om inget annat anges har de termer som används och definieras i förordning (EU) 2019/2033 , direktiv (EU) 2019/2034 eller direktiv 2014/59/EU samma innebörd i dessa riktlinjer. I dessa riktlinjer gäller följande definitioner: tillsynsmyndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism: avser en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av värdepappersföretagens efterlevnad av bestämmelserna i direktiv (EU) 2015/849. uppföranderisk: avser den aktuella eller framtida risken för förluster för ett värdepappersföretag till följd av avsiktlig eller försumlig misskötsamhet, inbegripet olämpligt tillhandahållande av finansiella tjänster. intern process för bedömning av kapitalbehov och intern process för riskbedömning (ICARAP): avser de arrangemang, strategier och processer som avses i artikel 24 i direktiv (EU) 2019/2034 och som kan delas upp ytterligare i intern process för bedömning av kapitalbehov (ICAAP), som avser arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapital som till belopp, slag och fördelning enligt värdepappersföretagens uppfattning är tillräckliga för att täcka arten av och nivån på de risker som de kan innebära för andra och som värdepappersföretagen själva är eller kan bli exponerade för, och intern likviditetsutvärderingsprocess (ILAAP), som avser arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla likvida tillgångar som till belopp, slag och fördelning enligt värdepappersföretagens uppfattning är tillräckliga för att täcka arten av och nivån på de risker som de kan innebära för andra och som värdepappersföretagen själva är eller kan bli exponerade för. ränterisk: avser en aktuell eller framtida risk för värdepappersföretagets inkomst och kapitalbas till följd av en ogynnsam ränteutveckling. intradagslikviditet: avser de medel som värdepappersföretaget har tillgång till under en affärsdag för att göra betalningar i realtid. intradagslikviditetsrisk: avser den aktuella eller framtida risken att värdepappersföretaget inte kan hantera sina behov av intradagslikviditet på ett effektivt sätt. IKT-risker (risker avseende information- och kommunikationsteknik): avser risk för förlust till följd av sekretessbrott, brister gällande systemintegritet och dataintegritet, olämpliga eller otillgängliga system och data, eller oförmåga att byta it-system inom en rimlig tid och med rimliga kostnader när miljö- eller verksamhetskrav förändras (dvs. flexibilitet). makrotillsynskrav eller makrotillsynsåtgärd: avser ett krav eller en åtgärd som fastställs av en behörig eller särskilt utsedd myndighet för att hantera makrotillsynsrisker eller systemrisker. marknadstillsynsmyndighet: avser en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av värdepappersföretags efterlevnad av bestämmelserna i direktiv 2014/65/EU . risk för penningtvätt och finansiering av terrorism: avser den risk som definieras i EBA:s riktlinjer för riskfaktorer avseende penningtvätt och finansiering av terrorism . samlad ÖUP-bedömning: avser en aktuell bedömning av ett värdepappersföretags generella bärkraft som grundar sig på en bedömning av de delar som ingår i ÖUP. samlat ÖUP-betyg: avser en numerisk indikator för den samlade risken för värdepappersföretagets bärkraft på grundval av den samlade ÖUP-bedömningen. riktlinje för ytterligare kapitalbas (P2G): avser nivån och kvaliteten på den kapitalbas som värdepappersföretaget förväntas hålla utöver sitt kapitalbaskrav, fastställt i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2019/2034. kapitalkrav enligt pelare 2 (P2R) eller krav på ytterligare kapitalbas: avser det krav på ytterligare kapitalbas som åläggs i enlighet med artikel 40 i direktiv (EU) 2019/2034. anseenderisk: avser den aktuella eller framtida risken för värdepappersföretagets inkomst, kapitalbas eller likviditet till följd av att värdepappersföretagets anseende skadats. riskaptit: avser den aggregerade risknivå och de risktyper som värdepappersföretaget är villigt att ta inom ramen för sin riskkapacitet, i enlighet med sin affärsmodell, för att uppnå sina strategiska mål. riskbetyg: avser det numeriska uttryck som sammanfattar tillsynsbedömningen av en individuell risk för kapital, likviditet och finansiering som representerar sannolikheten för att en risk kommer att ha en betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget efter att ha beaktat riskhantering och riskkontroll och innan beaktande av värdepappersföretagets förmåga att mildra risken genom tillgängliga kapitaleller likviditetsresurser. kapitalrisker: avser särskilda risker som om de förverkligas får en betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretagets kapitalbas under de närmaste tolv månaderna. Dessa omfattar men är inte begränsade till risker som omfattas av artiklarna 29 och 36 i direktiv (EU) 2019/2034. likviditets- och finansieringsrisker: avser särskilda risker som om de förverkligas får en betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretagets likviditet över olika tidshorisonter. ÖUP-del: avser något av följande: affärsmodellsanalys, bedömning av intern styrning och företagsomfattande riskkontroller, bedömning av kapitalrisker, ÖUP-kapitalbedömning, bedömning av likviditets- och finansieringsrisker eller ÖUP-likviditetsbedömning. referensmått: avser riskspecifika kvantitativa redskap som tas fram av den behöriga myndigheten för att uppskatta vilken kapitalbas som krävs för att täcka risker eller riskelement som inte omfattas av förordning (EU) 2019/2033. bärkraftighetsbetyg: avser det numeriska uttryck som sammanfattar tillsynsbedömningen av en ÖUP-del och som representerar en indikation på risken för värdepappersföretagets bärkraft som följer av den bedömda ÖUP-delen.

1.3 Genomförande

Tillämpningsdatum

12. Dessa riktlinjer gäller från och med 19.06.2023.

13. Dessa riktlinjer är omedelbart tillämpliga på de ÖUP-aktiviteter som inleds 2023.

Avdelning 2 – Den gemensamma översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP)

2.1 Översikt över den gemensamma ÖUP-ramen

14. De behöriga myndigheterna bör se till att ett värdepappersföretags ÖUP omfattar följande komponenter: a. Kategorisering av värdepappersföretaget och regelbunden översyn av denna kategorisering. b. Övervakning av nyckelindikatorer. c. Affärsmodellsanalys. d. Bedömning av intern styrning och företagsomfattande kontroller. e. Bedömning av kapitalrisker. f. Bedömning av likviditetsrisker. g. Bedömning av värdepappersföretagets kapitalbasbehov. h. Bedömning av värdepappersföretagets likviditetsbehov. i. Samlad ÖUP-bedömning. j. Tillsynsåtgärder (och vid behov åtgärder för tidigt ingripande).

2.1.1 Kategorisering av värdepappersföretag

15. De behöriga myndigheterna bör kategorisera varje värdepappersföretag, för vilket den översyn och utvärdering som avses i artikel 36 i direktiv (EU) 2019/2034 ska genomföras, i någon av följande kategorier: • Kategori 1 – värdepappersföretag som uppfyller minst ett av följande kriterier: i. Värdepappersföretagets totala tillgångar och exponeringar utanför balansräkningen är lika med eller överstiger 1 miljarder euro. ii. Värdepappersföretagets totala tillgångar och exponeringar utanför balansräkningen uppgår till minst 250 miljoner euro och det bedriver verksamhet som avses i avsnitt A punkt 3 eller 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU . iii. Det anses vara betydande på grundval av den behöriga myndighetens tillsynsbedömning. • Kategori 2 – värdepappersföretag vars värde av de totala tillgångarna och exponeringarna utanför balansräkningen understiger 1 miljard euro men uppgår till minst 250 miljoner euro, och som inte bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkt 3 eller 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU. • Kategori 3 – värdepappersföretag vars värde av de totala tillgångarna och exponeringarna utanför balansräkningen understiger 250 miljoner euro och som inte uppfyller villkoren för att klassificeras som små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033. • Små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033.

16. Kategoriseringen bör användas av de behöriga myndigheterna som utgångspunkt för tillämpningen av proportionalitetsprincipen, som beskrivs i avsnitt 2.4, och inte som ett sätt att avspegla ett värdepappersföretags kvalitet.

17. I kategorierna 1–3 kan de behöriga myndigheterna från fall till fall kategorisera ett värdepappersföretag i en kategori som är ett steg högre eller lägre i förteckningen än enligt kriterierna i punkt 15. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna beakta aspekter som verksamhetens omfattning och komplexitet, handelsverksamhetens omfattning, mängden kundmedel som innehas, värdepappersföretagets riskprofil och alla andra relevanta aspekter. Om en sådan omklassificering genomförs bör de behöriga myndigheterna sträva efter att säkerställa tillräcklig homogenitet och jämförbarhet mellan värdepappersföretag i samma kategori.

18. De behöriga myndigheterna bör grunda kategoriseringen på uppgifter från tillsynsrapporteringen och på information från den preliminära affärsmodellsanalysen (se avsnitt 4.2). Kategoriseringen bör ses över årligen eller vid betydande förändringar i verksamheten. Vid byte av kategori för ett värdepappersföretag bör det senaste året av en fullbordad ÖUP-cykel beaktas vid fastställandet av tidsplanen för nästa bedömning av ÖUPdelarna.

2.1.2 Fortlöpande bedömning av risker

19. De behöriga myndigheterna bör fortlöpande bedöma vilka risker värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för genom följande aktiviteter: a. Övervakning av nyckelindikatorer enligt avdelning 3. b. Affärsmodellsanalys enligt avdelning 4. c. Bedömning av intern styrning och företagsomfattande kontroller enligt avdelning 5. d. Bedömning av kapitalrisker enligt avdelning 6. e. Bedömning av likviditetsrisker enligt avdelning 8.

20. Bedömningarna bör genomföras i överensstämmelse med proportionalitetskriterierna i avsnitt 2.4. Bedömningarna bör ses över om ny information blir tillgänglig.

21. De behöriga myndigheterna bör se till att resultaten av bedömningarna som anges ovan a. tydligt dokumenteras i en resultatsammanfattning, b. avspeglas i ett betyg som ges enligt de särskilda anvisningar som behandlas i den delspecifika avdelningen i dessa riktlinjer, c. bekräftar bedömningarna av andra delar eller föranleder en grundlig undersökning av bristande överensstämmelse mellan bedömningarna av dessa delar, d. bidrar till den samlade ÖUP-bedömningen och det samlade ÖUP-betyget, e. i lämpliga fall leder till tillsynsåtgärder och beaktas i de beslut som fattas om sådana åtgärder.

2.1.3 Regelbunden bedömning av kapital- och likviditetsbehov

22. De behöriga myndigheterna bör regelbundet ompröva om värdepappersföretagets kapitalbas och likviditet är tillräckliga för att ge en fullgod täckning av de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för genom att göra följande bedömningar: a. ÖUP-kapitalbedömning enligt avdelning 7. b. ÖUP-likviditetsbedömning enligt avdelning 9.

23. De behöriga myndigheterna bör göra regelbundna bedömningar med beaktande av de minimikriterier för engagemang och proportionalitet som anges i avsnitt 2.4. De behöriga myndigheterna kan genomföra bedömningar oftare. De behöriga myndigheterna bör granska bedömningarna mot bakgrund av väsentliga nya upptäckter från riskbedömningen, om de anser att upptäckterna kan ha väsentlig inverkan på värdepappersföretagets kapitalbas och/eller likviditetsresurser.

24. De behöriga myndigheterna bör se till att resultaten av bedömningarna a. tydligt dokumenteras i en sammanfattning, b. avspeglas i det betyg som tilldelas värdepappersföretagets kapital- och likviditetsbehov enligt anvisningarna i den delspecifika avdelningen, c. bidrar till den samlade ÖUP-bedömningen och det samlade ÖUP-betyget, d. tar hänsyn till och informerar om tillsynskravet att värdepappersföretaget bör inneha en kapitalbas och/eller likviditetsresurser som överstiger kraven enligt förordning (EU) 2019/2033, när så är lämpligt.

2.1.4 Samlad ÖUP-bedömning

25. De behöriga myndigheterna bör fortlöpande bedöma värdepappersföretagets riskprofil och bärkraft med hjälp av den samlade ÖUP-bedömningen enligt avdelning 10. Genom den samlade ÖUP-bedömningen bör de behöriga myndigheterna fastställa sannolikheten för att riskerna leder till att värdepappersföretaget fallerar med nuvarande kapitalbas och likviditetsresurser, intern styrning, kontroller och/eller affärsmodell eller affärsstrategi. Med utgångspunkt i detta bör de behöriga myndigheterna även fastställa om det är nödvändigt att vidta åtgärder för tidigt ingripande och/eller fastställa om värdepappersföretaget kan anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera.

26. Bedömningen bör ses över fortlöpande mot bakgrund av resultaten av riskbedömningarna eller resultaten av ÖUP-bedömningarna avseende kapital och likviditet.

27. De behöriga myndigheterna bör se till att resultaten av bedömningen a. avspeglas i betyget för värdepappersföretagets generella bärkraft enligt anvisningarna i avdelning 10, b. tydligt dokumenteras i en sammanfattning av den samlade ÖUP-bedömningen som omfattar ÖUP-betygen (det samlade ÖUP-betyget och betygen för enskilda delar) och eventuella upptäckter som har gjorts sedan den senaste bedömningen, c. ligger till grund för tillsynsmyndighetens fastställande av huruvida värdepappersföretaget ska anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera, för värdepappersföretag som omfattas av direktiv 2014/59/EU bör detta fastställande göras i enlighet med artikel 32 i det direktivet, även med beaktande av EBA:s riktlinjer om när ett institut ska anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera .

2.1.5 Dialog med värdepappersföretag, tillämpning av tillsynsåtgärder och meddelande av resultat

28. Enligt modellen för lägsta engagemangsnivå i avsnitt 2.4 bör de behöriga myndigheterna inleda en dialog med värdepappersföretag för att bedöma enskilda ÖUP-delar, i överensstämmelse med kapitlen som behandlar de specifika delarna.

29. Med utgångspunkt i den samlade ÖUP-bedömningen och grundat på bedömningar av enskilda ÖUP-delar bör de behöriga myndigheterna vidta tillsynsåtgärder enligt avdelning 10.

30. Om resultaten av övervakningen av nyckelindikatorer, bedömningen av ÖUP-delar eller annan tillsynsverksamhet gör det nödvändigt att vidta tillsynsåtgärder för att hantera överhängande problem, bör de behöriga myndigheterna inte invänta bedömningen av samtliga ÖUP-delar och uppdateringen av den samlade ÖUP-bedömningen, utan besluta vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med situationen och därefter gå vidare med uppdateringen av den samlade ÖUP-bedömningen.

31. Såsom anges i avsnitt 2.4 bör de behöriga myndigheterna också inleda en dialog på grundval av resultaten av den samlade ÖUP-bedömningen, tillsammans med tillhörande tillsynsåtgärder, och informera värdepappersföretaget i slutet av processen om de kapital- och likviditetskrav och tillsynsåtgärder som det är skyldigt att följa.

2.2 Betygsättning i översyns- och utvärderingsprocessen

32. De behöriga myndigheterna bör tilldela risk- och bärkraftighetsbetyg för att sammanfatta resultaten av bedömningen av olika riskkategorier och delar inom ÖUP-ramen.

33. Vid bedömningen av enskilda riskkategorier och ÖUP-delar bör de behöriga myndigheterna använda ett betygsintervall – 1 (låg risk), 2 (låg till medelhög risk), 3 (medelhög till hög risk) och 4 (hög risk) – som återspeglar tillsynsbedömningen baserat på de relevanta betygsättningstabellerna i varje avdelning. De behöriga myndigheterna bör använda ”övervägandena” i dessa tabeller som vägledning för sina tillsynsbedömningar (dvs. alla ”överväganden” för exempelvis betyget 1 behöver inte gälla för värdepappersföretaget för att det ska få detta betyg) och/eller utveckla dem ytterligare eller lägga till andra överväganden. De behöriga myndigheterna bör sätta betyget 4 om resultatet av bedömningen är det sämsta tänkbara (detta betyg bör alltså sättas även om värdepappersföretagets position är sämre än den som beskrivs i ”övervägandena” för betyget 4).

34. Vid genomförandet av riktlinjerna kan de behöriga myndigheterna införa mer detaljerad betygsättning för sina interna ändamål, t.ex. resursplanering, under förutsättning att den allmänna betygsramen i dessa riktlinjer respekteras.

35. De behöriga myndigheterna bör se till att alla betyg ses över regelbundet åtminstone med den frekvens som anges i avsnitt 2.4 och utan oberättigat dröjsmål till följd av väsentliga nya upptäckter eller ny utveckling.

2.2.1 Riskbetyg

36. De behöriga myndigheterna bör ge riskbetyg till enskilda risker för kapital i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 6 och betygsätta risker för likviditet och finansiering i enlighet med kriterierna i avdelning 8. Dessa betyg representerar sannolikheten för att en risk kommer att ha en betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget, efter att ha beaktat kvaliteten på riskkontrollerna för att minska denna inverkan (dvs. kvarstående risk), men innan hänsyn tas till värdepappersföretagets förmåga att minska risken med hjälp av tillgängligt kapital eller tillgängliga likviditetsresurser.

37. De behöriga myndigheterna bör fastställa riskbetyget främst genom en bedömning av den inneboende risken, men de bör också beakta överväganden om riskhantering och riskkontroller. I synnerhet kan hanteringens och kontrollernas tillräcklighet komma att minska, eller – i vissa fall – öka risken för betydande tillsynsrelaterad inverkan (dvs. att överväganden som rör inneboende risk kan leda till att risknivån underskattas eller överskattas beroende på om hanteringen och kontrollerna är tillräckliga).

38. Vid genomförandet av dessa riktlinjer kan de behöriga myndigheterna utvärdera inneboende risknivåer och kvaliteten på riskhantering och riskkontroller separat (vilket resulterar i mellanliggande betyg och nettobetyg) eller sammantaget (vilket endast resulterar i nettoriskbetyg). De behöriga myndigheterna kan också införa aggregeringsmetoder för aggregering av enskilda risker för kapital, likviditet och finansiering.

2.2.2 Bärkraftighetsbetyg

39. De behöriga myndigheterna bör sätta separata betyg för att sammanfatta den risknivå som följer av värdepappersföretagets bärkraft på grundval av resultaten av bedömningen av de fyra ÖUP-delarna: a. Affärsmodell och affärsstrategi, i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 4. b. Intern styrning och företagsomfattande kontroller, i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 5. c. Kapitalbehov, i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 7. d. Likviditetsbehov, i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 9.

40. När det gäller kapital- och likviditetsbehov representerar dessa betyg tillsynsmyndighetens syn på värdepappersföretagets kapital- och likviditetsresurser för att minska/täcka individuella risker för kapital och likviditet, i enlighet med avdelningarna 6 och 8.

41. De behöriga myndigheterna bör också ge ett samlat ÖUP-betyg i enlighet med de kriterier som anges i avdelning 10. Detta betyg bör tilldelas på grundval av en tillsynsbedömning och bör representera tillsynens bedömning av värdepappersföretagets övergripande bärkraft.

42. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att betygsättningen av affärsmodell, intern styrning och företagsomfattande kontroller, kapitalbehov, likviditetsbehov och det samlade ÖUPbetyget uppfyller följande mål: a. Indikera sannolikheten för att tillsynsåtgärder behöver vidtas för att ta itu med problem i enlighet med kriterierna i avdelning 10. b. Agera som en utlösande faktor för beslutet om huruvida man, i lämpliga fall, ska tillämpa åtgärder för tidigt ingripande i enlighet med EBA:s riktlinjer om utlösande mekanismer för tidiga ingripanden. c. Bidra till prioritering och planering av tillsynsresurser och fastställande av prioriteringar.

43. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att det samlade ÖUP-betyg som tilldelats på grundval av den samlade bilden av hoten från ÖUP-delarna ger en indikation på värdepappersföretagets övergripande bärkraft, inbegripet huruvida värdepappersföretaget ska anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera.

44. När resultatet av den samlade ÖUP-bedömningen tyder på att ett värdepappersföretag ska anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera bör de behöriga myndigheterna tillämpa betyget ”F” och, i tillämpliga fall, följa det förfarande för samarbete med resolutionsmyndigheter som anges i artikel 32 i direktiv 2014/59/EU.

2.3 Organisatoriska arrangemang

45. De behöriga myndigheterna bör se till att deras organisation för att genomföra översyns- och utvärderingsprocessen åtminstone omfattar följande: a. En beskrivning av tillsynstjänstemännens roller och ansvarsområden när det gäller genomförandet av översyns- och utvärderingsprocessen, samt relevanta rapporteringsvägar under normala förhållanden och i krissituationer. b. Arrangemang för att samarbeta med andra relevanta tillsynsmyndigheter och inhämta deras synpunkter och relevanta påpekanden i specifika frågor som kan påverka ÖUP-resultat eller ÖUP-betyg för att undvika dubbelarbete och säkerställa en konsekvent bedömning och relaterade tillsynsåtgärder. c. Rutiner för dokumentering och registrering av resultat och tillsynsbedömningar. d. Arrangemang för godkännande av resultat och betyg, samt rutiner för hur ärenden ska hänskjutas till nästa organisatoriska nivå om det finns skiljaktiga uppfattningar inom den behöriga myndigheten, under normala förhållanden och i krissituationer. e. Arrangemang för att organisera en dialog med värdepappersföretaget enligt modellen för lägsta engagemangsnivå som föreskrivs i kapitel 2.4, i syfte att bedöma enskilda ÖUP-delar. f. Arrangemang för samråd med ett värdepappersföretag och information om resultaten av översyns- och utvärderingsprocessen till värdepappersföretaget.

46. När de behöriga myndigheterna fastställer formerna för dialogen med värdepappersföretag bör de beakta de potentiella konsekvenserna av att ge värdepappersföretagen betyget i fråga om deras offentliggörandeskyldigheter enligt kraven i förordning (EU) nr 596/2014 och 11 12 direktiv nr 2014/57/EU och direktiv 2004/109/EG .

2.4 Proportionalitet och tillsynsengagemang

47. De behöriga myndigheterna bör tillämpa proportionalitetsprincipen när det gäller omfattningen, frekvensen och intensiteten av tillsynsuppdraget och dialogen med ett värdepappersföretag, och tillsynsförväntningarna på de standarder som värdepappersföretaget bör uppfylla, i enlighet med den kategori av värdepappersföretag som anges i tabell 2 nedan.

48. När det gäller frekvensen av proportionalitetsaspekten av tillsynsenheternas engagemang bör de behöriga myndigheterna vid planeringen av ÖUP-verksamheten följa en modell för minsta engagemang, enligt de följande underkapitlen och tabell 2.

49. Om de behöriga myndigheterna fastställer att värdepappersföretag har liknande riskprofiler kan de genomföra tematiska ÖUP-bedömningar av flera värdepappersföretag som en enda bedömning (i synnerhet kan affärsmodellsanalys utföras på alla små värdepappersföretag som tar emot och vidarebefordrar order på ett fåtal tillgångsklasser, eftersom det är sannolikt att samma bärkraftsproblem identifieras hos alla dessa värdepappersföretag). De behöriga myndigheterna kan också använda skräddarsydda metoder för tillämpningen av ÖUP för värdepappersföretag med liknande riskprofiler.

50. För värdepappersföretag med ett samlat ÖUP-betyg på 4 och, vid behov, för värdepappersföretag med ett samlat ÖUP-betyg på 3, på grundval av resultaten från tidigare bedömningar av ÖUP-delar, bör de behöriga myndigheterna fastställa en ytterligare nivå av engagemang, vilket innebär att de bör kräva mer omfattande tillsynsresurser och en högre bedömningsfrekvens (åtminstone tillfälligt), oavsett värdepappersföretagets kategori. Med beaktande av minimifrekvensen för bedömningen av alla delar av ÖUP som anges i följande underkapitel och i tabell 2 kan de mer frekventa bedömningarna omfatta specifika ÖUP-delar där särskild uppmärksamhet krävs på grund av högre risk, eller den fullständiga ÖUPbedömningen.

51. Oavsett hur lång tid som förflutit sedan den senaste översyns- och utvärderingsprocessen bör de behöriga myndigheterna göra en ny bedömning om minst en av följande situationer har inträffat: a. Vid övervakningen av nyckelindikatorer observeras en betydande förändring jämfört med referensdatumet för den senaste bedömningen av alla ÖUP-delar. b. Det finns negativ offentlig information om värdepappersföretaget som tyder på en potentiell betydande risk (i samband med anseenderisk, uppföranderisk, itsäkerhet). c. De behöriga myndigheterna har andra skäl att tro att värdepappersföretagets affärsmodell eller riskprofil har ändrats väsentligt sedan referensdatumet för den senaste bedömningen av alla ÖUP-delar.

52. Vid planeringen av ÖUP-aktiviteterna bör de behöriga myndigheterna ägna särskild uppmärksamhet åt samordningsaktiviteter med andra parter som är direkt eller indirekt delaktiga i bedömningen, framför allt när det krävs bidrag från värdepappersföretaget och/eller andra behöriga myndigheter som är delaktiga i tillsynen av gränsöverskridande grupper enligt avdelning 11.

53. När det gäller proportionaliteten bör de behöriga myndigheterna, när de genomför översynsoch utvärderingsprocessen genom att tillämpa dessa riktlinjer, ta hänsyn till att olika delar, metodaspekter och bedömningsdelar enligt avdelningarna 4, 5, 6 och 8 inte har samma relevans för alla värdepappersföretag. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall tillämpa olika grader av detaljnivå vid bedömningen beroende på vilken kategori värdepappersföretaget tillhör och i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till värdepappersföretagets storlek och affärsmodell samt dess verksamhets art, omfattning och komplexitet.

54. I slutet av varje bedömning av alla ÖUP-delar kan de behöriga myndigheterna informera värdepappersföretaget om resultatet av den samlade ÖUP-bedömningen och de bör då tillhandahålla följande: a. En redogörelse för kvantiteten och sammansättningen av den kapitalbas som värdepappersföretaget måste inneha utöver de krav som anges i del två, tre och fyra i förordning (EU) 2019/2033 i enlighet med artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034. b. En redogörelse för kvantiteten och sammansättningen av den kapitalbas som värdepappersföretaget vägleds att inneha i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2019/2034. c. Ett uttalande om den likviditet som innehas och eventuella specifika likviditetskrav som fastställts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 42 i direktiv (EU) 2019/2034. d. Ett uttalande om andra tillsynsåtgärder som den behöriga myndigheten avser att vidta.

2.4.1 Värdepappersföretag i kategori 1

55. För att säkerställa en lämplig frekvens av tillsynsverksamhet avseende ÖUP för värdepappersföretag i kategori 1 bör de behöriga myndigheterna a. kontrollera nyckelindikatorer på kvartalsbasis, b. uppdatera bedömningarna av alla enskilda ÖUP-delar minst en gång vartannat år, c. ha fortlöpande kontakter och dialog med värdepappersföretagets ledningsorgan och verkställande ledning.

2.4.2 Värdepappersföretag i kategori 2

56. För att säkerställa en lämplig frekvens av tillsynsverksamhet avseende ÖUP för värdepappersföretag i kategori 2 bör de behöriga myndigheterna a. kontrollera nyckelindikatorer på kvartalsbasis, b. uppdatera bedömningarna av alla enskilda ÖUP-delar minst vart tredje år, c. ha kontakt med värdepappersföretagets ledningsorgan och verkställande ledning minst lika ofta som bedömningen av alla ÖUP-delar.

2.4.3 Värdepappersföretag i kategori 3

57. För att säkerställa en lämplig frekvens av tillsynsverksamhet avseende ÖUP för värdepappersföretag i kategori 3 bör de behöriga myndigheterna a. kontrollera nyckelindikatorer på kvartalsbasis, b. bedöma alla ÖUP-delar mot bakgrund av ny väsentlig information om den risk som de utgör, där granskningens omfattning och djup anpassats till värdepappersföretagets specifika riskprofil, c. ha kontakt med värdepappersföretagets ledningsorgan och verkställande ledning minst lika ofta som bedömningen av alla ÖUP-delar. Om det anses lämpligt kan de behöriga myndigheterna fastställa regelbundna minimifrekvenser för bedömningen av alla ÖUP-delar för alla eller en undergrupp av värdepappersföretag i kategori 3.

2.4.4 Små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag

58. För små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som uppfyller kriterierna i artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 bör de behöriga myndigheterna a. kontrollera nyckelindikatorer åtminstone årligen, b. bedöma alla ÖUP-delar mot bakgrund av ny väsentlig information om den risk som de utgör, där granskningens omfattning och djup anpassats till värdepappersföretagets specifika riskprofil, c. ha kontakter och dialog med värdepappersföretagets ledningsorgan och verkställande ledning när det anses nödvändigt och särskilt i samband med bedömningen av ÖUP-delar där detta har utförts. Tabell 2. Tillämpning av översyns- och utvärderingsprocessen på värdepappersföretag i olika kategorier Övervaknin g av Bedömning av alla Kategori Lägsta nivå av engagemang/dialog nyckelindik ÖUP-delar atorer Fortlöpande dialog med 1 kvartalsvis 2 år ledningsorganet och den verkställande ledningen. Händelsebaserad dialog med ledningsorganet och den 2 kvartalsvis 3 år verkställande ledningen, med minst samma frekvens som för ÖUP- bedömning. händelsebaserad (där Händelsebaserad dialog med granskningens ledningsorganet och den omfattning och djup 3 kvartalsvis verkställande ledningen, med minst anpassats efter samma frekvens som för ÖUPvärdepappersföretagets bedömning. specifika riskprofil) Små och ickehändelsebaserad (där sammanlänkade Händelsebaserad dialog med granskningens värdepappersföret ledningsorganet och den omfattning och djup ag enligt årligen verkställande ledningen, med minst anpassats till artikel 12.1 i samma frekvens som för ÖUPvärdepappersföretagets förordning (EU) bedömning. specifika riskprofil) 2019/2033

Avdelning 3 – Övervakning av nyckelindikatorer

59. De behöriga myndigheterna bör regelbundet övervaka finansiella och icke-finansiella nyckelindikatorer för att följa upp förändringar av värdepappersföretagens ekonomiska förhållanden och riskprofiler. De behöriga myndigheterna bör även använda denna övervakning för att fastställa om bedömningen av olika ÖUP-delar måste uppdateras med anledning av ny väsentlig information som har blivit tillgänglig på annat sätt än genom planerade tillsynsaktiviteter. Om det under övervakningen framkommer att värdepappersföretagets riskprofil har ändrats väsentligt eller att det finns avvikelser i indikatorerna, bör de behöriga myndigheterna utreda orsakerna till detta och i relevant fall se över bedömningen av relevanta ÖUP-delar mot bakgrund av den nya informationen.

60. De behöriga myndigheterna bör övervaka de finansiella nyckelindikatorerna i överensstämmelse med hur ofta värdepappersföretaget rapporterar. Övervakningen av ickefinansiella indikatorer bör anpassas till den specifika icke-finansiella indikatorns art och volatilitet, men bör genomföras minst en gång per år.

61. De behöriga myndigheterna bör upprätta system och mönster för övervakning som gör det möjligt att identifiera väsentliga förändringar och avvikelser i indikatorernas beteende samt i relevant fall införa tröskelvärden. De behöriga myndigheterna bör också se till att eventuella avvikelser och väsentliga förändringar undersöks för alla relevanta indikatorer (eller kombinationer av indikatorer) som omfattas av övervakningen. De behöriga myndigheterna bör därför fastställa orsaken till och bedöma väsentligheten av den potentiella tillsynsrelaterade inverkan på värdepappersföretaget och de eventuella konsekvenserna för hur företaget kategoriseras.

62. De behöriga myndigheterna bör anpassa uppsättningen av indikatorer och deras tröskelvärden i förhållande till enskilda värdepappersföretags särskilda karaktär eller grupper av värdepappersföretag med liknande egenskaper (jämförelsegrupper). Ramen för indikatorer, övervakningsmönster och tröskelvärden bör återspegla värdepappersföretagets storlek, komplexitet, affärsmodell och riskprofil samt omfatta geografiska områden, sektorer och marknader där värdepappersföretaget bedriver verksamhet.

63. De behöriga myndigheterna bör fastställa vilka indikatorer som ska kontrolleras genom regelbunden övervakning, framför allt utifrån den regelbundna tillsynsrapporteringen och med hjälp av definitioner från gemensamma redovisningsstandarder.

64. De fastställda indikatorerna och resultaten av övervakningen av nyckelindikatorer bör även användas vid bedömningen av kapitalrisker och likviditets- och finansieringsrisker i förhållande till respektive ÖUP-delar.

65. Övervakningsindikatorerna bör omfatta åtminstone följande företagsspecifika indikatorer: a. Finansiella och icke-finansiella indikatorer för de riskkategorier som omfattas av dessa riktlinjer och som är tillämpliga på den specifika kategorin av värdepappersföretag (se avdelningarna 6 och 8). b. Alla kvoter som härrör från tillämpningen av förordning (EU) 2019/2033 och den nationella lagstiftning som genomför direktiv (EU) 2019/2034. c. I tillämpliga fall, minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med direktiv 2014/59/EU. d. I förekommande fall, återhämtningsindikatorer som används i företagets egna återhämtningsplaner.

66. De behöriga myndigheterna bör inkludera icke-finansiella indikatorer som till exempel auktorisationens omfattning, antalet anställda, antalet klagomål eller andra icke-finansiella relevanta indikatorer, och de kan fastställa ytterligare indikatorer enligt vad som anses lämpligt.

67. De behöriga myndigheterna bör låta företagsspecifika indikatorer åtföljas av relevanta makroekonomiska indikatorer, om sådana finns tillgängliga, för geografiska områden, sektorer och marknader där värdepappersföretaget bedriver verksamhet.

68. De behöriga myndigheterna bör även överväga att utöka den regelbundna kontrollen av finansiella och icke-finansiella nyckelindikatorer till att omfatta en granskning av oberoende marknadsundersökningar och marknadsanalyser, om sådana finns.

Avdelning 4 – Analys av affärsmodellen

4.1 Allmänna överväganden

69. I denna avdelning anges kriterierna för bedömningen av värdepappersföretagets affärsmodell och affärsstrategi. De behöriga myndigheterna bör tillämpa denna bedömning på ett värdepappersföretag på samma nivå som den samlade ÖUP-bedömningen, men kan också tillämpa den på en specifik verksamhet, ett affärsområde eller på tematisk basis.

70. Utan att undergräva värdepappersföretagets ledningsorgans ansvar för att driva och organisera verksamheten, eller ge företräde åt en särskild affärsmodell, bör den behöriga myndigheten regelbundet genomföra en affärsmodellsanalys för att bedöma verksamhetsrisker och strategiska risker samt fastställa a. om värdepappersföretagets nuvarande affärsmodell är bärkraftig på grundval av dess förmåga att generera en godtagbar avkastning under de följande tolv månaderna, b. om värdepappersföretagets strategi är hållbar under en framåtblickande period på minst 3 år.

71. De behöriga myndigheterna bör använda resultatet av affärsmodellsanalysen som underlag vid bedömningen av alla andra ÖUP-delar. De behöriga myndigheterna kan bedöma specifika aspekter av affärsmodellsanalysen, särskilt den kvantitativa bedömningen av affärsmodellen, som en del av bedömningen av andra ÖUP-delar.

72. De behöriga myndigheterna bör även använda affärsmodellsanalysen för att underlätta identifieringen av vilka av värdepappersföretagets svagheter som mest sannolikt kommer att ha väsentlig inverkan på värdepappersföretaget eller leda till fallissemang i framtiden.

73. De behöriga myndigheterna bör också använda affärsmodellsanalysen för att bedöma tillsynskonsekvenserna av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som de känner till och som är kopplade till värdepappersföretagets affärsmodell. I detta avseende bör de behöriga myndigheterna använda de synpunkter som erhållits från tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt deras bedömningar av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och eventuella iakttagelser som rör väsentliga brister i ett värdepappersföretags kontroller av bekämpning av dessa, för att komplettera sina slutsatser från den pågående tillsynen och utvärdera om de ger upphov till tillsynsmässiga farhågor i samband med risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Om bedömningen visar att värdepappersföretagets affärsmodell ger upphov till tillsynsmässiga farhågor relaterade till risker för penningtvätt och finansiering av terrorism bör de behöriga myndigheterna dela resultatet av den tillsynsrelaterade bedömningen av affärsmodellen med tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

74. De behöriga myndigheterna bör vidta följande åtgärder som en del av affärsmodellsanalysen på ett proportionerligt sätt, dvs. anpassa analysens detaljnivå efter värdepappersföretagets specifika situation, den upplevda risken samt verksamhetens omfattning och komplexitet: a. Preliminär bedömning. b. Fastställande av fokusområden. c. Bedömning av affärsklimatet. d. Kvantitativ analys av den nuvarande affärsmodellen. e. Kvalitativ analys av den nuvarande affärsmodellen. f. Analys av den framåtblickande strategin (inklusive planerade ändringar av affärsmodellen). g. Bedömning av affärsmodellens bärkraft under de följande tolv månaderna. h. Bedömning av strategins hållbarhet. i. Identifiering av svagheter som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för på grund av sin affärsmodell och affärsstrategi. j. Sammanfattning av slutsatser och betygsättning.

75. För värdepappersföretag i kategori 3, där omfattningen och komplexiteten hos ett värdepappersföretags verksamhet är mindre, kan de behöriga myndigheterna utföra affärsmodellsanalys och tilldela relevant betyg på ett förenklat sätt. I dessa fall bör de åtminstone bedöma affärsmodellens bärkraft och hållbarheten i värdepappersföretagens strategi, med beaktande av dess affärsklimat, och de bör identifiera de viktigaste sårbarheterna. För värdepappersföretag i klass 3 bör de behöriga myndigheterna från fall till fall besluta om och i vilken form de ska utföra affärsmodellsanalys, och åtminstone bilda sig en heltäckande bild av hur sådana värdepappersföretag genererar avkastning och identifiera de sårbarheter som de är exponerade för och som kan påverka deras förmåga att generera sådan avkastning.

76. De behöriga myndigheterna kan använda följande källor till kvantitativ och kvalitativ information när de gör affärsmodellsanalyser: a. Värdepappersföretagets strategiska plan/planer, om den/de är tillräckligt tillförlitlig/tillförlitliga, med aktuella och framåtblickande prognoser och underliggande ekonomiska antaganden. b. Finansiell rapportering (inklusive resultaträkning, balansräkning och utlämnade upplysningar). c. Lagstadgad rapportering. d. Internrapportering (ledningsinformation, kapitalplanering, likviditetsrapportering, interna riskrapporter). e. I tillämpliga fall, återhämtnings- och resolutionsplaner. f. Rapporter från utomstående parter (inklusive revisionsrapporter, rapporter från kapital-/kreditanalytiker). g. Andra relevanta studier/undersökningar (inklusive från Internationella valutafonden [IMF], myndigheter och institutioner för makrotillsyn och EUinstitutionerna).

4.2 Preliminär bedömning

77. De behöriga myndigheterna bör analysera värdepappersföretagets huvudsakliga verksamhet, geografiska områden och marknadspositioner för att på den högsta konsolideringsnivån i jurisdiktionen fastställa värdepappersföretagets a. viktigaste geografiska områden, b. viktigaste dotterbolag/filialer, c. huvudsakliga verksamheter och, i förekommande fall, affärsområden eller produktområden.

78. De behöriga myndigheterna bör i detta sammanhang ta hänsyn till en rad relevanta mått och dessas förändringar över tiden. Dessa mått bör omfatta a. bidrag till totala intäkter/kostnader, b. andel av tillgångar, c. bidrag till kapitalbaskrav, d. marknadsposition.

79. De behöriga myndigheterna bör använda denna preliminära bedömning för att göra följande: a. Fastställa affärsverksamhetens väsentlighet. De behöriga myndigheterna bör fastställa vilka geografiska områden, dotterbolag/filialer, aktiviteter och, i förekommande fall, affärsområden eller produktområden som är mest väsentliga baserat på vinstbidrag (särskilt baserat på resultat), risk (inklusive K-faktorer eller andra riskmått) och/eller organisatoriska prioriteringar. De behöriga myndigheterna bör utgå från dessa uppgifter för att fastställa vad affärsmodellsanalysen bör fokusera på (se vidare i avsnitt 4.3). b. Identifiera jämförelsegruppen. De behöriga myndigheterna kan fastställa i) värdepappersföretagets relevanta jämförelsegrupp på grundval av dess struktur och verksamhet, ii) för att genomföra en affärsmodellsanalys, värdepappersföretagets relevanta jämförelsegrupp på grundval av konkurrerande produkter/affärsområden som är inriktade på samma källa till vinst/kunder. c. Stödja tillämpningen av proportionalitetsprincipen. De behöriga myndigheterna kan använda resultaten av den preliminära bedömningen för att hjälpa till att fastställa en lämplig detaljnivå för bedömningen.

4.3 Fastställande av fokusområden för affärsmodellsanalysen

80. De behöriga myndigheterna bör fastställa inriktning för affärsmodellsanalysen. De bör fokusera på de affärsområden som är viktigast för den nuvarande affärsmodellens bärkraft eller framtida hållbarhet och/eller som mest sannolikt kommer att öka värdepappersföretagets exponering mot befintliga eller nya sårbara punkter. De behöriga myndigheterna kan ta hänsyn till a. affärsverksamhetens väsentlighet – huruvida viss affärsverksamhet är viktigare när det gäller att generera vinster (eller förluster) eller kassaflöden, b. tidigare tillsynsiakttagelser – huruvida resultaten för andra delar av översyns- och utvärderingsprocessen kan ge indikatorer på affärsområden som kräver ytterligare utredning, inbegripet synpunkter från tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, c. resultat och iakttagelser från interna eller externa revisionsrapporter – om revisionsfunktionen har fastställt särskilda problem för vissa affärsområdens hållbarhet eller bärkraft, d. betydelsen av strategiska planer – om det finns affärsområden som värdepappersföretaget vill öka avsevärt eller minska, e. observerade förändringar i affärsmodellen – om det har observerats faktiska förändringar i affärsmodellen som har inträffat utan att värdepappersföretaget har anmält några planerade ändringar eller offentliggjort nya strategiska planer och huruvida ändringarna av affärsmodellen kan utsätta värdepappersföretaget för ökade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, f. jämförelser – om ett affärsområdes resultat avviker i förhållande till jämförelsegruppens resultat (extremvärden).

4.4 Bedömning av affärsklimatet

81. För att få en uppfattning om värdepappersföretagets strategiska antaganden är rimliga bör de behöriga myndigheterna genomföra en analys av affärsklimatet. Analysen bör ta hänsyn till under vilka nuvarande och framtida affärsförhållanden värdepappersföretaget bedriver verksamhet eller sannolikt kommer att bedriva sin verksamhet baserat på dess huvudsakliga eller väsentliga geografiska exponering och verksamhetsexponering. En sådan analys bör baseras på de viktigaste makroekonomiska variablerna, regleringstrender och marknadstrender samt konkurrenslandskapet.

4.5 Analys av nuvarande affärsmodell

82. För att förstå de medel och metoder som ett värdepappersföretag använder i sin verksamhet och för att skapa vinster bör de behöriga myndigheterna göra kvantitativa och kvalitativa analyser.

4.5.1 Kvantitativ analys

83. De behöriga myndigheterna bör genomföra både en statisk analys och en trendanalys av centrala kvantitativa egenskaper i värdepappersföretagets nuvarande affärsmodell för att förstå dess finansiella resultat och i vilken utsträckning detta beror på att dess riskaptit är högre eller lägre än jämförbara företag.

84. Följande områden kan omfattas av de behöriga myndigheternas analys: a. Resultaträkningen. De behöriga myndigheterna kan bedöma värdepappersföretagets underliggande lönsamhet (efter undantagsposter och engångsåtgärder), fördelningen av intäktsflöden, fördelningen av kostnader, avsättningar för nedskrivningar och nyckeltal (inklusive nettovinstmarginal och nettokassaflöde). b. Balansräkningen. De behöriga myndigheterna kan bedöma tillgångs- och skuldmixen, finansieringsstrukturen, förändringen i kapitalbas och kapitalbaskrav samt nyckeltal (inklusive avkastning på eget kapital, likviditetsgap för kärnprimärkapital). c. Koncentration. De behöriga myndigheterna bör bedöma koncentration i resultaträkningen och balansräkningen i relation till kunder, sektorer och geografiska områden. d. Riskaptit. De behöriga myndigheterna kan bedöma de formella begränsningar som värdepappersföretaget har infört (särskilt handelsbegränsningar) och dess efterlevnad av dem för att förstå de risker som värdepappersföretaget är villigt att ta för att driva på det finansiella resultatet.

4.5.2 Kvalitativ analys

85. De behöriga myndigheterna bör göra en analys av kvalitativa inslag i värdepappersföretagets nuvarande affärsmodell för att förstå framgångsfaktorer och centrala beroendeförhållanden.

86. Följande områden kan omfattas av de behöriga myndigheternas analys: a. Huvudsakliga externa beroendeförhållanden. De behöriga myndigheterna kan fastställa vilka huvudsakliga yttre faktorer som påverkar affärsmodellens framgång, bland annat utomstående långivare, mellanhänder och särskilda regleringsfaktorer. b. Huvudsakliga interna beroendeförhållanden. De behöriga myndigheterna kan fastställa vilka huvudsakliga interna faktorer som påverkar affärsmodellens framgång, bland annat it-plattformens kvalitet samt operativ kapacitet och resurskapacitet, och till och med nyckelpersoner. c. Lojalitet. De behöriga myndigheterna kan fastställa hur starka relationer värdepappersföretaget har till sina kunder, leverantörer och partner, bland annat värdepappersföretagets beroende av dess anseende, filialernas effektivitet, kundernas lojalitet och partnerskapens ändamålsenlighet. d. Områden med konkurrensfördel. De behöriga myndigheterna kan också fastställa på vilka områden värdepappersföretaget har en konkurrensfördel i förhållande till jämförelsegrupper, t.ex. it-plattformens kvalitet eller andra faktorer såsom värdepappersföretagets globala nätverk och verksamhetens eller produktutbudets omfattning. e. Risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. I analysen bör de behöriga myndigheterna beakta alla indikationer på att affärsmodellen och affärsverksamheten ger upphov till ökade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet kontanta transaktioner, etablering eller användning av juridiska personer i högrisktredjeländer, enligt vad som fastställts i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849. I förekommande fall bör dessa indikationer kompletteras med kvantitativa analyser, när så är lämpligt, med särskild inriktning på väsentligheten hos intäkterna och intäkterna från verksamhet som bedrivs i sådana högrisktredjeländer, de koncentrationer av exponeringar mot kunder för vilka värdepappersföretaget tillämpar skärpta åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II avsnitt 3 i direktiv 2015/849.

4.6 Analys av strategin

87. De behöriga myndigheterna bör göra en kvantitativ och kvalitativ långsiktig analys av värdepappersföretagets ekonomiska prognoser och strategiska plan för att förstå antagandena för, rimligheten i och riskerna med dess affärsstrategi.

88. Följande områden kan omfattas av de behöriga myndigheternas analys: a. Övergripande strategi. De behöriga myndigheterna kan beakta de huvudsakliga kvantitativa och kvalitativa förvaltningsmålen. b. Ekonomisk resultatprognos. De behöriga myndigheterna kan beakta ekonomiska resultatprognoser, inbegripet samma eller liknande mått som i den kvantitativa analysen av den nuvarande affärsmodellen. c. Framgångsfaktorer för strategin. De behöriga myndigheterna kan fastställa vilka huvudsakliga förändringar av den nuvarande affärsmodellen som föreslås för att uppfylla målen. d. Antaganden. De behöriga myndigheterna kan fastställa om de antaganden som värdepappersföretaget gör i sin strategi och sina prognoser är rimliga och konsekventa. Det kan gälla antaganden på områden som makroekonomiska mått, marknadsdynamik, volym och marginaltillväxt för viktiga produkter, segment och geografiska områden. e. Verkställighetskapacitet. De behöriga myndigheterna kan fastställa värdepappersföretagets verkställighetskapacitet med utgångspunkt i hur ledningen tidigare har följt strategier och prognoser, och strategiernas komplexitet och ambition jämfört med den nuvarande affärsmodellen.

4.7 Bedömning av affärsmodellens bärkraft

89. Efter att ha genomfört analyserna som beskrivs i avsnitten 4.4 och 4.5 bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning eller uppdaterat sin uppfattning om bärkraften för värdepappersföretagets nuvarande affärsmodell i förhållande till dess förmåga att generera en godtagbar avkastning under de följande tolv månaderna, mot bakgrund av kvantitativa resultat, centrala framgångsfaktorer och beroendeförhållanden samt affärsklimat.

90. De behöriga myndigheterna kan bedöma avkastningsnivån utifrån följande kriterier: a. Avkastning på eget kapital jämfört med kostnaden för eget kapital eller liknande mått. De behöriga myndigheterna kan överväga om affärsmodellen genererar en avkastning som överstiger kostnaderna (med undantag av engångsposter) på basis av avkastning på eget kapital jämfört med kostnaden för eget kapital. Även andra mått som t.ex. avkastning på tillgångar eller riskjusterad avkastning på kapital, samt beaktandet av förändringar av dessa mått över en cykel, kan bidra till bedömningen. b. Finansieringsstruktur. De behöriga myndigheterna kan överväga om kassaflödesmixen är lämplig för affärsmodellen och för strategin. Volatilitet eller bristande överensstämmelse i genereringen av kassaflödet kan innebära att en affärsmodell eller affärsstrategi inte är hållbar mot bakgrund av nuvarande eller framtida affärsklimat, även om avkastningen överstiger kostnaderna. c. Riskaptit. De behöriga myndigheterna kan överväga om värdepappersföretagets affärsmodell eller affärsstrategi bygger på en riskaptit, för enskilda risker eller mer allmänt, som anses vara hög eller är avvikande i jämförelsegruppen, om en sådan finns tillgänglig.

4.8 Bedömning av hållbarheten för värdepappersföretagets strategi

91. Efter att ha genomfört de analyser som avses i avsnitten 4.4–4.6 bör de behöriga myndigheterna bilda, eller uppdatera, sina synpunkter på hållbarheten för värdepappersföretagets strategi under en framåtblickande period med beaktande av dess strategiska planer och finansiella prognoser samt tillsynsbedömningen av företagsklimatet. En sådan framåtblickande period bör omfatta minst tre år men kan förlängas så att den motsvarar nästa förväntade fullständiga ÖUP-bedömning, i linje med den modell för minsta engagemang som anges i avdelning 2.

92. De behöriga myndigheterna kan särskilt bedöma hållbarheten för värdepappersföretagets strategi i förhållande till a. hur sannolika värdepappersföretagets antaganden och ekonomiska resultatprognos är, jämfört med tillsynsmyndighetens uppfattning om det nuvarande och framtida affärsklimatet, b. hur tillsynsmyndighetens uppfattning om affärsklimatet påverkar den ekonomiska resultatprognosen (om denna skiljer sig från värdepappersföretagets antaganden), c. strategins risknivå (dvs. strategins komplexitet och ambition jämfört med den nuvarande affärsmodellen) och sannolikheten för framgång baserat på värdepappersföretagets sannolika verkställighetskapacitet (utifrån hur framgångsrikt värdepappersföretaget har verkställt tidigare strategier av liknande omfattning eller resultatet hittills jämfört med den strategiska planen).

93. För icke-komplexa värdepappersföretag och där finansiella prognoser inte finns tillgängliga eller inte är tillförlitliga kan de behöriga myndigheterna bedöma hållbarheten i värdepappersföretagets strategi på ett kvalitativt sätt med fokus på a. den totala planerade tillväxten per betydande affärsverksamhet och den potentiella inverkan av företagsklimatet på förmågan att genomföra strategin, b. den potentiella diskrepansen mellan värdepappersföretagets långsiktiga vinstincitament och konsumenternas och finansmarknadernas intressen, c. överensstämmelsen mellan värdepappersföretagets strategi och dess riskaptit.

4.9 Identifiering av viktiga svagheter

94. Efter att ha gjort en affärsmodellsanalys bör de behöriga myndigheterna bedöma svagheter som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för på grund av sin affärsmodell och affärsstrategi, med hänsyn till någon av följande situationer: a. Förväntade dåliga ekonomiska resultat. b. En orealistisk strategi. c. Alltför stora koncentrationer eller överdriven volatilitet (inklusive inkomster, intäkter och kunder som omfattas av skärpta åtgärder för kundkännedom enligt kapitel II avsnitt 3 i direktiv (EU) 2015/849, högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9 i det direktivet). d. Ett alltför stort risktagande. e. Frågor som rör kassaflöde och finansieringsstruktur. f. Betydande omvärldsproblem (inklusive hot om regleringar, såsom att affärsenheter ska hållas åtskilda). g. Miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker och deras inverkan på affärsmodellens bärkraft och hållbarhet och värdepappersföretagets långsiktiga motståndskraft.

95. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om affärsmodellens bärkraft och strategins hållbarhet samt om eventuella åtgärder för att hantera problem och farhågor.

4.10 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

96. Med utgångspunkt i bedömningen av affärsmodellens bärkraft och hållbarhet bör de behöriga myndigheterna ha fått en övergripande uppfattning om affärsmodellens bärkraft och strategins hållbarhet, samt om eventuella risker för ett värdepappersföretags bärkraft till följd av denna bedömning. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett bärkraftighetsbetyg grundat på de överväganden som anges i tabellen nedan. Tabell 3. Tillsynsöverväganden för betygsättning av affärsmodellsanalys Tillsynsmyndighetens Betyg Överväganden uppfattning • Värdepappersföretagets avkastning är stark och stabil. Den är godtagbar med hänsyn till värdepappersföretagets riskaptit och finansieringsstruktur. • Det finns ingen väsentlig koncentration av tillgångar eller ohållbara koncentrerade inkomstkällor. Affärsmodellen och affärsstrategin utgör en • Värdepappersföretaget har en stark 1 låg risk för konkurrensposition på dess marknader och en värdepappersföretagets strategi som sannolikt kommer att stärka dess bärkraft. position. • Värdepappersföretaget har finansiella prognoser som utgår från rimliga antaganden om det framtida affärsklimatet. • De strategiska planerna är rimliga mot bakgrund av den nuvarande affärsmodellen och ledningens verkställighetskapacitet. • Värdepappersföretagets avkastning är genomsnittlig i förhållande till jämförbara Affärsmodellen och värdepappersföretag och/eller historiska resultat. affärsstrategin utgör en Den är allmänt godtagbar med hänsyn till 2 låg till medelhög risk för värdepappersföretagets riskaptit och värdepappersföretagets finansieringsstruktur. bärkraft. • Det föreligger en viss koncentration av tillgångar eller koncentrerade inkomstkällor. • Värdepappersföretagets produkter/tjänster utsätts för konkurrenstryck på en eller flera viktiga marknader. Dess strategi för att hantera situationen kan till viss del ifrågasättas. • Värdepappersföretagets finansiella prognoser utgår från optimistiska antaganden om det framtida affärsklimatet. • De strategiska planerna är rimliga mot bakgrund av den nuvarande affärsmodellen och ledningens verkställighetskapacitet, men de är inte riskfria. • Värdepappersföretagets avkastning är ofta svag eller instabil och förutsätter en riskaptit eller finansieringsstruktur för att generera rimlig avkastning som är oroande ur tillsynssynpunkt. • Det föreligger en avsevärd koncentration av tillgångar eller koncentrerade inkomstkällor. • Konkurrenspositionen för värdepappersföretagets Affärsmodellen och produkter/tjänster är svag på valda marknader. Det affärsstrategin utgör en kan finnas några affärsområden med goda medelhög till hög risk 3 framtidsutsikter. Värdepappersföretagets för marknadsandel kan vara markant sjunkande. Dess värdepappersföretagets strategi för att hantera situationen kan bärkraft. ifrågasättas. • Värdepappersföretagets finansiella prognoser utgår från alltför optimistiska antaganden om det framtida affärsklimatet. • De strategiska planerna är eventuellt inte rimliga mot bakgrund av den nuvarande affärsmodellen och ledningens verkställighetskapacitet. • Värdepappersföretagets avkastning är mycket svag och instabil eller förutsätter oacceptabel riskaptit eller finansieringsstruktur för att generera en rimlig avkastning. Affärsmodellen och • Värdepappersföretaget har en extrem affärsstrategin utgör en koncentration av tillgångar eller ohållbara 4 hög risk för koncentrerade inkomstkällor. värdepappersföretagets • Konkurrenspositionen för värdepappersföretagets bärkraft. produkter/tjänster är mycket svag på valda marknader. Det finns affärsområden med mycket dåliga framtidsutsikter. Det är mycket osannolikt att situationen ska kunna bemästras med de befintliga strategiska planerna. • Värdepappersföretagets finansiella prognoser utgår från orealistiska antaganden om det framtida affärsklimatet. • De strategiska planerna är orimliga mot bakgrund av den nuvarande affärsmodellen och ledningens verkställighetskapacitet.

Avdelning 5 – Bedömning av intern styrning och värdepappersföretagsomfattande kontroller

5.1 Allmänna överväganden

97. De behöriga myndigheterna bör bedöma om ett värdepappersföretags interna styrningssystem är tillräckliga och står i proportion till värdepappersföretagets riskprofil, affärsmodell, art, storlek och komplexitet. De bör identifiera i vilken utsträckning värdepappersföretaget uppfyller tillämpliga EU-krav och nationella krav i fråga om sunda interna styrningssystem och identifiera eventuella brister. De behöriga myndigheterna bör särskilt utvärdera om de interna styrningssystemen säkerställer en sund riskhantering och inkluderar lämpliga interna kontroller och tillsyn. De behöriga myndigheterna bör fastställa om det finns väsentliga risker förknippade med dåliga interna styrningssystem och deras potentiella inverkan på hållbarheten av värdepappersföretagets riskprofil.

98. När det gäller ÖUP bör bedömningen av värdepappersföretagets interna styrning och kontroller, med beaktande av tillämpningen av proportionalitetsprincipen, omfatta en bedömning av a. den övergripande ramen för intern styrning, som bör inbegripa en tydlig organisationsstruktur och lämplig företagsriskkultur, b. ledningsorganet och, i förekommande fall, dess kommittéers, sammansättning, organisation och funktion, c. ersättningspolicy och ersättningspraxis, d. ramen för intern kontroll, som bör omfatta oberoende regelefterlevnad och, i tillämpliga fall, interna funktioner för riskhantering och internrevision, e. ram för riskhantering, inbegripet intern process för bedömning av kapitalbehov och intern process för riskbedömning (ICARAP), f. informations- och kommunikationsteknik, g. planering av driftskontinuitet.

99. Bedömningen av intern styrning bör ligga till grund för den särskilda bedömningen av riskhantering och kontroller enligt avdelningarna 6 och 8 samt ÖUP-kapitalbedömningen i avdelning 7 och ÖUP-likviditetsbedömningen i avdelning 9. På samma sätt bör en riskanalys per enskild risk av internt kapitalbehov och intern riskbedömning som granskas enligt avdelning 7, och eventuella brister som konstateras i samband med detta, ligga till grund för bedömningen av den övergripande ram för riskhantering som bedöms enligt denna avdelning.

100. I linje med EBA:s riktlinjer för intern styrning bör bedömningen av ramen för intern styrning omfatta en kontroll av förekomsten av styrningssystem och mekanismer för att säkerställa att värdepappersföretaget uppfyller tillämpliga krav för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Bedömningen bör dessutom beakta eventuell kompletterande information som erhållits från tillsynsmyndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism om bedömningen av dessa arrangemang och mekanismer.

101. För att säkerställa ett enhetligt investerarskydd för alla finansiella tjänster bör de behöriga myndigheterna samordna med marknadsmyndigheterna och beakta relevant information från sådana myndigheter för bedömningen av styrningssystem och företagsomfattande kontroller.

Proportionalitetsprincipen

102. De behöriga myndigheterna bör beakta proportionalitetsprincipen i syfte att säkerställa att de interna styrningssystem som värdepappersföretagen inrättat, inbegripet inom ramen för värdepappersföretagskoncerner, är förenliga med företagets och koncernens individuella riskprofil, i proportion till deras storlek och interna organisation, relevanta för deras affärsmodell, lämpliga för deras verksamhets art, omfattning och komplexitet samt tillräckliga för att effektivt uppnå målen för de relevanta regleringskraven.

103. Vid tillämpningen av ovanstående punkt och med beaktande av de olika affärsmodeller inom vilka värdepappersföretag och värdepappersföretagskoncerner verkar bör det bedömas om värdepappersföretag som har en mer komplex organisation eller verkar i större skala bör ha mer sofistikerade styrningssystem, medan värdepappersföretag som har en enklare organisation eller en mindre komplex verksamhet eller verkar i en mindre skala kan införa enklare styrningssystem.

104. Kriterier som ska beaktas vid tillämpningen av proportionalitetsprincipen, såsom följande kriterier, bör beaktas vid bedömningen av den interna styrningen, i enlighet med EBA:s riktlinjer för intern styrning: a. Storleken på balansräkningarna hos det värdepappersföretag och dess dotterbolag som omfattas av konsolidering under tillsyn. b. Förvaltade tillgångar. c. Huruvida värdepappersföretaget har auktorisation att inneha kundmedel eller kundtillgångar. d. Tillgångar under förvaring och administration. e. Volymen kundorder som hanteras. f. Volymen av den dagliga handelsaktiviteten. g. Värdepappersföretagens geografiska närvaro och verksamhetens storlek i varje jurisdiktion, inbegripet i tredjeländer. h. Värdepappersföretagets juridiska form, inbegripet huruvida värdepappersföretaget ingår i en koncern och, om så är fallet, koncernens proportionalitetsbedömning. i. Huruvida värdepappersföretaget är auktoriserat att använda interna modeller för mätning av kapitalkrav i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/2033. j. Den typ av auktoriserad verksamhet och de tjänster som värdepappersföretaget utför enligt definitionen i avsnitten A och B i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och andra tjänster som värdepappersföretaget utför. k. Den underliggande affärsmodellen och affärsstrategin, affärsverksamhetens art och komplexitet samt värdepappersföretagets organisationsstruktur. l. Värdepappersföretagets riskstrategi, riskaptit och faktiska riskprofil, också med beaktande av resultaten av ÖUP-kapitalbedömning och ÖUP-likviditetsbedömning. m. Värdepappersföretagets ägar- och finansieringsstruktur. n. Typen av kunder. o. De finansiella instrumentens eller kontraktens komplexitet. p. De funktioner och distributionskanaler som utkontrakterats. q. Befintliga informations- och kommunikationssystem och befintlig informationsoch kommunikationsteknik (IKT), inbegripet kontinuitetssystem och utkontrakteringsfunktioner på detta område.

105. För en korrekt tillämpning av ÖUP när det gäller värdepappersföretag som i enlighet med avdelning 2 klassificeras i kategori 3 anges justerade minimikrav i respektive avsnitt i denna avdelning.

106. För värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att betraktas som små och ickesammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 (klass 3företag) bör de behöriga myndigheterna se över deras organisatoriska arrangemang på det sätt de finner lämpligt, med beaktande av tillämpliga regleringskrav.

5.2 Övergripande ram för intern styrning

107. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget inrättar robusta ramar och former för intern styrning i enlighet med bestämmelserna i artikel 26 i direktiv (EU) 2019/2034, EBA:s riktlinjer för intern styrning, EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy , kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 , Esmas riktlinjer för produktstyrningskrav enligt Mifid II och Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för bedömning av lämpligheten hos medlemmar i ledningsorganet och innehavare av nyckelfunktioner . De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget åtminstone kan uppvisa följande: a. Att ledningsorganet har fastställt, godkänt och övervakar en lämplig och effektiv ram för intern styrning och intern kontroll som omfattar en lämplig och transparent organisatorisk och operativ struktur och en välfungerande ram för intern kontroll, inbegripet sunda administrations- och redovisningsförfaranden och en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad och, när så är lämpligt och proportionellt, interna riskhanterings- och internrevisionsfunktioner som har tillräcklig auktoritet och ställning samt tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Om värdepappersföretagen inte inrättar och upprätthåller en riskhanteringsfunktion och en internrevisionsfunktion bör de behöriga myndigheterna bedöma om de riktlinjer och förfaranden som antagits och genomförts för en ram för intern kontroll uppnår samma resultat och det slutliga ansvaret ligger kvar hos ledningsorganet. b. Att ledningsorganet säkerställer och regelbundet utvärderar effektiviteten i värdepappersföretagets interna styrningssystem och vidtar lämpliga åtgärder för att åtgärda eventuella konstaterade brister. c. Att ledningsorganet har fastställt, godkänt och övervakar den övergripande affärsoch riskstrategin, inbegripet fastställandet av värdepappersföretagets riskaptit och dess ram för riskhantering, inbegripet lämpliga riktlinjer och förfaranden. d. Att ledningsorganet känner till och förstår värdepappersföretagets juridiska, organisatoriska och operativa struktur (”känn till din struktur”), särskilt om värdepappersföretaget har komplexa strukturer, och ser till att den är förenlig med dess godkända affärs- och riskstrategier samt riskaptit. e. Att värdepappersföretaget har en lämplig och transparent företagsstruktur som är ändamålsenlig och som inte ger upphov till farhågor om att värdepappersföretaget kan användas för ändamål som är kopplade till ekonomisk brottslighet och en sund företags- och riskkultur som är heltäckande och står i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i affärsmodellen och värdepappersföretagets verksamhet och som är förenliga med värdepappersföretagets riskaptit. f. Att värdepappersföretaget främjar och säkerställer en riskkultur och höga etiska professionella normer, genom en uppförandekod, och genomför lämpliga interna riktlinjer och förfaranden för varning. g. Att det finns en tydlig, stark och effektiv kommunikation av strategier, företagsvärden, etiska regler, risker och andra riktlinjer för all relevant personal. h. Att ledningsorganet har inrättat, godkänt och övervakar genomförandet och upprätthållandet av effektiva riktlinjer och processer för att identifiera, bedöma, hantera och begränsa eller förebygga faktiska och potentiella intressekonflikter på företagsnivå samt mellan värdepappersföretaget och personalens privata intressen, inbegripet medlemmar av ledningsorganet, som skulle kunna inverka negativt på utförandet av deras uppgifter och ansvar. i. Att ledningsorganet har fastställt och säkerställer genomförandet av en ram för ingående av lån och andra transaktioner med medlemmar i ledningsorganet och deras närstående parter. j. Att värdepappersföretag har infört och upprätthåller lämpliga interna riktlinjer och förfaranden för att personalen ska kunna rapportera potentiella eller faktiska överträdelser av förordning (EU) 2019/2033 och nationella bestämmelser som införlivar direktiv (EU) 2019/2034 genom en särskild, oberoende och autonom kanal. k. Att ett urvals- och lämplighetsbedömningsförfarande för medlemmarna i ledningsorganet och innehavarna av nyckelfunktioner har genomförts. l. Att åtgärder har vidtagits för att säkerställa integriteten i systemen för redovisning och finansiell rapportering, inbegripet finansiell och operativ kontroll samt efterlevnad av lagstiftningen och relevanta standarder. m. Att ramen för intern styrning fastställs, övervakas och regelbundet utvärderas av ledningsorganet. n. Att strategier, riktlinjer och förfaranden meddelas all relevant personal i ett värdepappersföretag och värdepappersföretagets strukturer samt att de är tydliga, effektiva och transparenta för värdepappersföretagets personal, aktieägare och andra intressenter samt för den behöriga myndigheten.

108. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretagets övergripande styrningsram även omfattar förvaltningen av förfarandet för godkännande av nya produkter och utkontraktering. När de behöriga myndigheterna analyserar ramen för intern styrning och företagsomfattande kontroller bör de också ta hänsyn till de bedömningar som görs av marknadstillsynsmyndigheterna och utvärdera om dessa ger upphov till tillsynsfarhågor. Detta kan särskilt vara fallet när resultaten pekar på väsentliga brister i ett värdepappersföretags system och kontroller när det gäller förfarandet för godkännande av nya produkter och utkontraktering. Omvänt gäller att om den behöriga myndighetens bedömning tyder på brister i ett värdepappersföretags interna kontroll- och styrningsram och företagsomfattande kontroller ger upphov till tillsynsfarhågor i samband med förfarandet för godkännande av nya produkter och utkontraktering, bör de behöriga myndigheterna dela resultatet av denna bedömning med marknadstillsynsmyndigheterna.

Värdepappersföretag i kategori 3

109. Av proportionalitetsskäl och när det gäller värdepappersföretag i kategori 3 bör de behöriga myndigheterna åtminstone bedöma om led a i punkt 107 efterlevs.

5.3 Ledningsorganets organisation och funktion

110. I enlighet med artiklarna 26 och 28 i direktiv (EU) 2019/2034, EBA:s riktlinjer för intern styrning och Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare, bör de behöriga myndigheterna åtminstone bedöma om a. arrangemang som syftar till att säkerställa ledningsorganets individuella och kollektiva lämplighet och den individuella lämpligheten hos de enskilda innehavarna av nyckelfunktioner har genomförts effektivt vid utnämningen, när väsentliga förändringar inträffar och fortlöpande, inbegripet anmälan till de relevanta behöriga myndigheterna, b. ledningsorganets sammansättning är lämplig och ledningsorganet utför sina uppgifter effektivt, c. det finns ett effektivt samspel mellan ledningsorganet i dess lednings- och tillsynsfunktioner, d. ledningsorganet i sin ledningsfunktion på lämpligt sätt leder verksamheten och tillsynsfunktionen övervakar ledningens beslutsfattande och åtgärder, e. det finns lämpliga rutiner och förfaranden för intern styrning för ledningsorganet och dess kommittéer, om sådana är inrättade, f. alla medlemmar i ledningsorganet informeras om värdepappersföretagets övergripande verksamhetssituation, finansiella situation och risksituation med tydliga, effektiva och transparanta rapporteringsvägar.

Värdepappersföretag i kategori 3

111. Av proportionalitetsskäl och när det gäller värdepappersföretag i kategori 3 bör de behöriga myndigheterna åtminstone bedöma om led a och b i punkt 110 efterlevs.

5.4 Ersättningspolicy och ersättningspraxis

112. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har en ersättningspolicy och ersättningspraxis som är könsneutral, i enlighet med artiklarna 25–26 och 30–33 i direktiv (EU) 2019/2034 och EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy, särskilt för personalkategorier, inbegripet personer i ledande befattning, risktagare, personal som utövar kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning motsvarar minst den lägsta ersättningen till den verkställande ledningen eller risktagare, vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller förvaltade tillgångar.

113. De behöriga myndigheterna bör åtminstone bedöma huruvida a. ersättningspolicyn för all personal är förenlig med värdepappersföretagets affärsoch riskstrategier, företagskultur och företagsvärderingar, värdepappersföretagets långsiktiga intressen och de åtgärder som vidtagits för att undvika intressekonflikter, är könsneutral och inte uppmuntrar till överdrivet risktagande samt upprätthålls, godkänns och övervakas av ledningsorganet, b. personal vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller förvaltade tillgångar identifieras på lämpligt sätt och i linje med den tekniska standarden för tillsyn enligt artikel 30.4 i direktiv (EU) 2019/2034, c. rörlig ersättning inte påverkar värdepappersföretagens förmåga att säkerställa en sund kapitalbas och beviljas i enlighet med kraven i artikel 32 i direktiv (EU) 2019/2034, d. ersättning för interna kontrollfunktioner där sådana inrättats inte är kopplad till utförandet av den verksamhet som kontrollfunktionerna övervakar och kontrollerar och på annat sätt sannolikt inte äventyrar deras objektivitet, e. värdepappersföretag i tillämpliga fall har inrättat en ersättningskommitté som ska ge råd till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion och förbereda de beslut som ska fattas av detta organ; om ingen ersättningskommitté behöver inrättas bör kraven avseende ersättningskommittén tolkas som tillämpliga på ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, f. ersättningspolicyn är föremål för en oberoende intern granskning av interna kontrollfunktioner.

114. Vid tillämpningen av proportionalitetsprincipen bör de behöriga myndigheterna beakta kriterierna i EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy, särskilt huruvida värdepappersföretaget är auktoriserat att tillhandahålla de tjänster och den verksamhet som avses i leden 2, 3, 4, 6 och 7 i avsnitt A i bilaga 1 till direktiv 2014/65/EU. I sådana fall bör den behöriga myndigheten som en allmän princip förvänta sig en högre sofistikeringsnivå, särskilt om värdepappersföretaget är auktoriserat att inneha kundmedel eller kundtillgångar.

5.5 Ram och funktioner för intern kontroll

5.5.1 Ram för intern kontroll

115. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretaget har en ram för intern kontroll som är lämplig med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten i värdepappersföretagens verksamhet, i enlighet med bestämmelserna i EBA:s riktlinjer för intern styrning. Denna bedömning bör åtminstone omfatta huruvida a. värdepappersföretag tillämpar en ram för intern kontroll som omfattar hela organisationen, inbegripet ledningsorganets ansvar och uppgifter, och verksamheten inom alla affärsområden och interna enheter, inbegripet interna kontrollfunktioner, utkontrakterad verksamhet och distributionskanaler, b. värdepappersföretag inför, upprätthåller och regelbundet uppdaterar lämpliga skriftliga policyer, mekanismer och förfaranden för intern kontroll, vilka bör godkännas av ledningsorganet, c. värdepappersföretags affärsområden ansvarar för att hantera de risker de ådrar sig när de bedriver sin verksamhet och har infört kontroller som syftar till att säkerställa efterlevnad av interna och externa krav, d. ledningsorganet ansvarar för att fastställa och övervaka att ramen, processerna och mekanismerna för intern kontroll är lämpliga och effektiva och för att övervaka alla affärsområden och interna enheter, inbegripet interna kontrollfunktioner, e. värdepappersföretagets ram för intern kontroll, i tillämpliga fall, anpassas individuellt till dess verksamhets särdrag, komplexitet och tillhörande risker, med beaktande av koncernsammanhanget, f. det finns en tydlig, transparent och dokumenterad beslutsprocess och en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter inom ramen för intern kontroll, inbegripet affärsområden, interna enheter och interna kontrollfunktioner, g. det sker ett utbyte av nödvändig information, inbegripet riktlinjer, mekanismer och förfaranden och uppdateringar av dessa, i god tid som säkerställer att ledningsorganet, varje affärsområde och intern enhet, inklusive varje intern oberoende kontrollfunktion, kan utföra sina uppgifter, h. interna kontrollfunktioner regelbundet och i god tid överlämnar korrekta, koncisa, heltäckande, tydliga och användbara skriftliga rapporter om större identifierade brister till ledningsorganet, och att sådana rapporter för varje ny identifierad större brist innehåller en konsekvensbedömning, rekommendationer och korrigerande åtgärder som ska vidtas, i. interna kontrollfunktioner har tillgång till och kan rapportera direkt till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, för att vid behov ta upp farhågor, j. ledningsorganet följer upp de interna kontrollfunktionernas iakttagelser i god tid och på ett effektivt sätt och kräver lämpliga korrigerande åtgärder och ett formellt uppföljningsförfarande för iakttagelser och korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.5.2 Interna kontrollfunktioner

116. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har en effektiv och permanent intern funktion för regelefterlevnad och, när så är lämpligt och proportionellt, en riskhanteringsfunktion och en internrevisionsfunktion med tillräckliga resurser och tillräcklig auktoritet, ställning och, vid behov, direkt tillgång till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion och till dess kommittéer, om sådana inrättats, i synnerhet inbegripet riskkommittén.

117. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretagets funktion för regelefterlevnad och, i förekommande fall riskhanteringsfunktion och internrevisionsfunktion, följer bestämmelserna i avdelning 5 i EBA:s riktlinjer för intern styrning.

5.6 Ram för riskhantering

118. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretaget har fastställt en lämplig riskhanteringsram och lämpliga riskhanteringsprocesser. De behöriga myndigheterna bör åtminstone se över a. riskstrategin, riskaptiten och ramen för riskhantering, b. ICARAP-ramen, c. känslighet för konjunktursvängningar.

5.6.1 Ram för riskhantering, riskaptit och strategi

119. Vid bedömningen av ramen för riskhantering bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till i vilken utsträckning den ingår i och hur den påverkar värdepappersföretagets övergripande strategi. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma om det finns lämpliga och konsekventa kopplingar mellan affärsstrategi, riskstrategi, riskaptit och ramen för riskhantering samt kapital- och likviditetsförvaltningsramarna.

120. När de behöriga myndigheterna ser över den riskstrategi, riskaptit och ram för riskhantering som gäller för ett värdepappersföretag bör de åtminstone bedöma huruvida a. värdepappersföretag har en holistisk ram för riskhantering som omfattar hela organisationen och som fullt ut tar hänsyn till den ekonomiska substansen i alla dess riskexponeringar, inbegripet de risker som värdepappersföretaget innebär för sig självt, sina kunder och sina marknader samt likviditetsrisker, särskilt sådana som kan ha en väsentlig inverkan på eller förbruka nivån på den tillgängliga kapitalbasen, b. riskhanteringsramen omfattar alla relevanta risker med lämplig hänsyn till både finansiella och icke-finansiella risker, c. värdepappersföretaget när det identifierar och mäter eller bedömer risker inte bara använder kvantitativa bedömningsmetoder (inklusive stresstester) utan även kvalitativa riskbedömningsverktyg (inklusive expertbedömningar och kritisk analys), d. det finns en effektiv riskrapportering som inbegriper sunda interna överväganden och kommunikation av riskstrategi och relevanta riskdata, både horisontellt i värdepappersföretagen och uppåt och nedåt i förvaltningskedjan, e. värdepappersföretagets ram för riskhantering omfattar riktlinjer, förfaranden, riskgränser och riskkontroller som säkerställer lämplig, snabb och kontinuerlig identifiering, mätning eller bedömning, övervakning, hantering, begränsning och rapportering av risker på affärsområdet, på värdepappersföretagsnivå och, i förekommande fall, på konsoliderad nivå, f. riskstrategin och riskaptiten omsätter alla väsentliga risker till specifika riskgränser, g. riskstrategin och riskaptiten på lämpligt sätt beaktar värdepappersföretagets riskaptit och ekonomiska resurser och beaktar tillsynskraven i fråga om kapitalbas och likviditet samt andra tillsynsåtgärder och krav, h. värdepappersföretaget har fastställt förfaranden för godkännande av beslut som funktionen för regelefterlevnad eller, i förekommande fall, riskhanteringsfunktionen har uttryckt en negativ syn på.

5.6.2 Ram för intern process för bedömning av kapitalbehov och intern process för riskbedömning (ICARAP)

121. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretag, som inte är små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2019/2033 eller för vilka de behöriga myndigheterna har utnyttjat den valmöjlighet som avses i artikel 24.2 andra stycket i direktiv (EU) 2019/2034, på individuell nivå, eller värdepappersföretagskoncerner på koncernnivå, har infört sunda, effektiva och heltäckande, arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapial och likvida tillgångar som till belopp, slag och fördelning enligt deras uppfattning är tillräckliga för att täcka arten av och nivån på de risker som de kan innebära för andra och som värdepappersföretagen själva är eller kan bli exponerade för. Sådana arrangemang, strategier och processer bör ingå i en intern process för bedömning av kapitalbehov och risk som kan delas upp ytterligare i en intern process för bedömning av kapitalbehov (ICAAP) och en intern likviditetsutvärderingsprocess (ILAAP).

122. När det gäller värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att betraktas som små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 och som på sina behöriga myndigheters begäran ska tillämpa kraven enligt artikel 24.2 i direktiv (EU) 2019/2034, bör de behöriga myndigheterna göra bedömningen på det sätt som anses lämpligt.

123. Dessa bedömningar bör bidra till fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas och bedömningen av kapitalbehov enligt avdelning 7, samt till bedömningen av likviditetsbehov i enlighet med avdelning 9.

Sundheten hos den interna processen för bedömning av kapitalbehov och den interna processen för riskbedömning (ICARAP)

124. Vid bedömningen av sundheten hos ICARAP bör de behöriga myndigheterna, i förekommande fall med åtskillnad mellan ICAAP och ILAAP, bedöma om a. de arrangemang, strategier och processer som ICARAP utgör är lämpliga och står i proportion till arten, storleken och komplexiteten hos värdepappersföretagets verksamhet, b. de arrangemang, strategier och processer som utgör ICARAP regelbundet ses över av värdepappersföretaget, c. de metoder och antaganden som värdepappersföretagen tillämpar är lämpliga och grundade på solida empiriska indata, d. konfidensgraden är förenlig med riskaptiten, e. definitionen och sammansättningen av tillgängliga interna kapital- eller likviditetsresurser som värdepappersföretaget beaktar för ICARAP är förenlig med de risker som mäts av värdepappersföretaget och är godtagbara för beräkning av kapitalbas och likviditetsbuffertar.

Effektiviteten hos den interna processen för bedömning av kapitalbehov och den interna processen för riskbedömning (ICARAP)

125. Vid bedömningen av effektivitetn hos ICARAP bör de behöriga myndigheterna, i förekommande fall med åtskillnad mellan ICAAP och ILAAP, bedöma om a. värdepappersföretaget beaktar ICARAP och dess resultat i besluts- och förvaltningsprocesserna på alla nivåer i värdepappersföretaget, b. värdepappersföretaget använder ICARAP och dess resultat i sin risk-, kapital- och likviditetshantering, c. värdepappersföretaget har riktlinjer, förfaranden och verktyg för att underlätta i. tydlig identifiering av de funktioner och/eller relevanta kommittéer som ansvarar för de olika delarna av ICARAP, ii. kapital- och likviditetsplanering – beräkning av kapital- och likviditetsresurser på framåtblickande basis i samband med den övergripande strategin eller betydande transaktioner, iii. fördelning och övervakning av kapital- och likviditetsresurser mellan affärsområden och risktyper, särskilt genom att fastställa riskgränser för affärsområden, enheter eller enskilda risker som är förenliga med målet att säkerställa att värdepappersföretagets interna kapital- och likviditetsresurser totalt sett är tillräckliga, iv. regelbunden och omedelbar rapportering av kapital- och likviditetbehov till personer i ledande befattning och ledningsorgan, v. medvetenhet hos personer i ledande befattning eller hos ledningsorganet och åtgärder där affärsstrategin och/eller betydande enskilda transaktioner kan vara oförenliga med ICAAP och tillgängligt internt kapital eller med ILAAP och tillgängliga interna likviditetsresurser, d. ledningsorganet visar ett lämpligt engagemang för och kunskap om ICARAP och dess resultat, e. ICARAP är framåtblickande genom att bedöma hur interna kapital- och likviditetstillgångar överensstämmer med strategiska planer.

Omfattningen av den interna processen för bedömning av kapitalbehov och den interna processen för riskbedömning (ICARAP)

126. De behöriga myndigheterna bör bedöma lämpligheten i ICARAP:s täckning av värdepappersföretagets affärsmodell, affärsområden, verksamheter och juridiska personer. På grundval av denna bedömning bör de behöriga myndigheterna bedöma lämpligheten av ICARAP:s identifiering och bedömning av de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för eller kan innebära för andra, och huruvida ICARAP uppfyller de rättsliga kraven. De bör framför allt göra en bedömning av a. huruvida ICARAP genomförs på ett enhetligt och proportionerligt sätt för värdepappersföretagets alla relevanta affärsområden, verksamheter och juridiska personer när det gäller riskidentifiering och riskbedömning, b. om en juridisk person har interna system eller processer för styrning som skiljer sig från dem som andra enheter i gruppen har, huruvida dessa avvikelser är motiverade. Användningen av avancerade modeller av endast en del av koncernen kan motiveras av att det saknas tillräckliga uppgifter för att uppskatta parametrar för vissa affärsområden, verksamheter eller juridiska personer, förutsatt att dessa affärsområden, verksamheter eller juridiska personer inte utgör en källa till riskkoncentration för resten av portföljen.

5.6.3 Värdepappersföretagets bedömning av konjunktursvängningar

127. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretagen gör en heltäckande bedömning av de risker som är väsentliga för deras affärs- och verksamhetsmodell, portföljsammansättning eller handelsstrategier. Detta bör inbegripa en bedömning av dessa risker i samband med konjunktursvängningar och av den inverkan de kan ha på värdepappersföretagens förmåga att uppfylla sina kapitalbaskrav, finansiera sin löpande verksamhet eller genomföra en ordnad avveckling.

128. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretag som bedriver sådan verksamhet som avses i punkt 3 eller 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU genomför en mer ingående bedömning med hjälp av stresstester eller känslighetsanalyser och förvänta sig att de återspeglar en omfattning och sofistikeringsnivå som är lämplig för värdepappersföretagens verksamheters art, omfattning och komplexitet.

129. De behöriga myndigheterna bör granska värdepappersföretagens bedömningar av konjunktursvängningar, i tillämpliga fall i form av stresstester eller känslighetsanalyser, och deras resultat. Om värdepappersföretagets bedömningar av effekterna av konjunktursvängningar på grundval av en sådan översyn är tillräckligt tillförlitliga, bör resultaten av en sådan översyn ligga till grund för bedömningen av olika inslag i översyns- och utvärderingsprocessen, särskilt följande: a. Identifiering av eventuella brister i de övergripande styrningssystem eller företagsomfattande kontroller som identifierats under översynen bör beaktas. b. Identifiering av relevanta affärssårbarheter som bör beaktas vid bedömningen av bärkraften av värdepappersföretagens affärsmodell och hållbarheten av deras strategier i enlighet med avdelning 4. c. Identifiering av eventuella sårbarheter eller svagheter i riskhantering och kontroller av enskilda riskområden som identifierats under översynen bör beaktas av de behöriga myndigheterna när de bedömer individuella kapitalrisker enligt avdelning 6 eller likviditetsrisker enligt avdelning 8. d. Det potentiella fastställandet av riktlinje för ytterligare kapitalbas (P2G), reviderad kapitalplanering och andra åtgärder enligt avdelningarna 7 och 10.

130. För värdepappersföretag som bedriver sådan verksamhet som avses i punkt 3 eller 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU bör de behöriga myndigheterna, när de bedömer stresstester eller känslighetsanalyser och deras resultat, ägna särskild uppmärksamhet åt följande: a. Lämpligheten i valet av scenarier, som bör vara relevanta för värdepappersföretagets affärsmodell eller enskilda affärsområden eller portföljer och den marknad där det är verksamt. b. Underliggande antaganden, metoder och riskfaktorer, inbegripet scenariots allvarlighetsgrad. c. Täckningen av de väsentliga risker och sårbarheter som identifierats och deras inverkan på värdepappersföretagens förmåga att generera vinst och upprätthålla tillräckliga kapitalkrav. d. Användningen av deras resultat, före och efter beaktande av relevanta förvaltningsåtgärder, i värdepappersföretagets riskförvaltning och strategiska förvaltning.

131. Vid bedömningen av stresstester och känslighetsanalyser och deras resultat när det gäller gränsöverskridande koncerner bör de behöriga myndigheterna överväga möjligheten att överföra kapital och likviditet mellan de juridiska personerna eller affärsenheterna under stressade förhållanden, samt hur väl etablerade koncerninterna finansiella stödarrangemang fungerar, med beaktande av de finansieringsproblem som kan förväntas under stressade förhållanden.

132. Om de behöriga myndigheterna upptäcker brister i utformningen av bedömningen av konjunktursvängningar eller, i förekommande fall, i utformningen av de scenarier eller antaganden som värdepappersföretagen använder för stresstester eller känslighetsanalyser, kan de kräva att värdepappersföretagen gör om sina analyser, eller vissa specifika delar av dem, med hjälp av ändrade antaganden som tillhandahålls av de behöriga myndigheterna eller specifika föreskrivna scenarier.

5.7 Risker för penningtvätt och finansiering av terrorism samt tillsynsfarhågor

133. När de behöriga myndigheterna analyserar ramen för intern styrning och företagsomfattande kontroller bör de också ta hänsyn till de bedömningar som erhållits från tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och utvärdera om dessa ger upphov till tillsynsfarhågor. Detta kan särskilt vara fallet om resultaten visar på väsentliga brister i ett värdepappersföretags system och kontroller för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Om den behöriga myndighetens bedömning visar på brister i ett värdepappersföretags interna kontroll- och styrningsram och företagsomfattande kontroller ger upphov till tillsynsfarhågor avseende risken för penningtvätt och finansiering av terrorism, bör de behöriga myndigheterna på samma sätt dela resultatet av denna bedömning med tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

134. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretagets övergripande styrningsram även omfattar hanteringen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

135. I linje med EBA:s riktlinjer för intern styrning och Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare bör de behöriga myndigheterna ur ett tillsynsperspektiv bedöma huruvida ledningsorganets ansvar i fråga om risker för penningtvätt och finansiering av terrorism efterlevs. De behöriga myndigheterna bör beakta all kompletterande information som mottagits från tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism efter deras bedömning.

Värdepappersföretag i kategori 3

136. Av proportionalitetsskäl bör de behöriga myndigheterna, om lägre risk för penningtvätt och finansiering av terrorism motiveras av typen av kunder och arten, omfattningen och komplexiteten hos värdepappersföretagets verksamhet, åtminstone bedöma om värdepappersföretagets övergripande styrningsram även omfattar hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

5.8 Informations- och kommunikationsteknik

137. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har sunda, effektiva och tillförlitliga informationssystem och om deras interna kontrollfunktioner har lämpliga itsystem och stöd till deras förfogande med tillgång till den interna och externa information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

138. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma om värdepappersföretaget kan skydda säkerheten i sina nätverks- och informationssystem för att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för sina processer, data och tillgångar.

139. De behöriga myndigheterna bör bedöma om informationssystemen på ett effektivt sätt stöder värdepappersföretagets affärs- och riskhantering.

5.9 Beredskaps- och driftskontinuitetsplanering

140. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har inrättat en effektiv hantering av driftskontinuitet för att säkerställa dess förmåga att bedriva löpande verksamhet och begränsa förluster i händelse av allvarliga störningar i verksamheten.

141. De behöriga myndigheterna bör bedöma om ett värdepappersföretag a. har infört och testat beredskaps- och driftskontinuitetsplaner för att säkerställa att värdepappersföretaget reagerar på lämpligt sätt i nödsituationer och kan upprätthålla sin kritiska verksamhet och sina kritiska funktioner om dess normala affärsrutiner störs, b. på lämpligt sätt har dokumenterat och genomfört sina beredskaps- och driftskontinuitetsplaner.

5.10 Tillämpning på konsoliderad nivå och konsekvenser för koncernenheter

142. Utöver vad som anges i avsnitten ovan bör de behöriga myndigheterna på konsoliderad nivå bedöma huruvida a. det samordnande värdepappersföretagets ledningsorgan har kunskap om både koncernens organisation och dess olika enheters roller, samt kopplingar och relationer mellan dem, b. koncernens organisatoriska och juridiska struktur är tydlig och öppen, och anpassad till verksamheten och verksamhetens storlek och komplexitet, c. värdepappersföretaget har inrättat ett effektivt koncernbaserat informations- och rapporteringssystem för alla affärsenheter och alla juridiska personer, och denna information är tillgänglig för ledningsorganet för värdepappersföretagets moderbolag i rätt tid, d. det samordnande värdepappersföretagets ledningsorgan har fastställt sammanhängande övergripande strategier på koncernnivå, inbegripet en koncernövergripande ram för riskstrategi och riskaptit, e. koncernriskhantering omfattar alla materiella risker oavsett om risken uppstår för enheter som inte är föremål för konsolidering (inklusive specialföretag och fastighetsbolag) och fastställer en övergripande syn på alla risker, f. den koncerngemensamma interna revisionsfunktionen, där en sådan har inrättats, är oberoende och har en koncernövergripande riskbaserad revisionsplan, har den personal och de resurser som krävs i lämplig utsträckning och har en direkt rapporteringslinje till det samordnande värdepappersföretagets ledningsorgan.

143. Vid bedömningen av den interna styrningen och värdepappersföretagets övergripande kontroller på dotterbolagsnivå bör de behöriga myndigheterna, utöver de inslag som anges i denna avdelning, bedöma om koncerngemensamma riktlinjer och förfaranden genomförs på ett konsekvent sätt på dotterbolagsnivå och huruvida koncernenheter har vidtagit åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet är förenlig med alla tillämpliga lagar och förordningar.

5.11 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

144. Efter dessa bedömningar bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om lämpligheten av värdepappersföretagets interna styrningssystem och värdepappersföretagsomfattande kontroller. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett bärkraftighetsbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 4. Tabell 4. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av intern styrning och värdepappersföretagsomfattande kontroller Betyg Tillsynsmyndighetens Överväganden uppfattning • Värdepappersföretaget har en robust och transparent organisationsstruktur med tydligt ansvar och åtskillnad av risktagande från riskhanterings- och kontrollfunktioner. • Det finns en sund företagskultur, hantering av intressekonflikter och förfaranden för att slå larm om missförhållanden. • Ledningsorganet har lämplig sammansättning och lämpligt funktionssätt. • Ersättningspolicyn överensstämmer med värdepappersföretagets riskstrategi och Brister i den interna styrningen långsiktiga intressen. och • Ramen och processerna för riskhantering är 1 värdepappersföretagsomfattande lämpliga. kontroller utgör en låg risknivå för • Ramen för intern kontroll och de interna värdepappersföretagets bärkraft. kontrollerna är lämpliga. • De interna funktionerna för riskhantering, efterlevnad och revision är oberoende och har tillräckliga resurser, och den interna revisionsfunktionen fungerar effektivt i enlighet med fastställda internationella standarder och krav. • Informations- och kommunikationstekniken är lämplig. • Arrangemangen för beredskaps- och driftskontinuitetsplanering är lämpliga. • Värdepappersföretaget har en i stort sett robust och transparent organisationsstruktur med tydligt ansvar och åtskillnad av risktagande från riskhanterings- och riskkontrollfunktioner. Brister i den interna styrningen och • Företagskultur, hantering av intressekonflikter värdepappersföretagsomfattande och förfaranden för att slå larm om 2 kontroller innebär en låg till missförhållanden är i stort sett sunda. medelhög risknivå för • Ledningsorganets sammansättning och dess värdepappersföretagets bärkraft. funktionssätt är i stort sett lämpliga. • Ersättningspolicyn ligger i stort sett i linje med värdepappersföretagets riskstrategi och långsiktiga intressen. • Ramen och processerna för riskhantering är i stora drag lämpliga. • Ramen för intern kontroll och de interna kontrollerna är i stora drag lämpliga. • Funktionerna för intern riskhantering, efterlevnad och revision är oberoende och deras verksamhet är i stora drag effektiva. • Informations- och kommunikationstekniken är i stora drag lämplig. • Arrangemangen för driftskontinuitets- och beredskapsplanering är i stora drag lämpliga. • Värdepappersföretagets organisationsstruktur och ansvarsområden är inte helt transparenta, och risktagandet är inte helt åtskilt från riskhanterings- och kontrollfunktionerna. • Det råder tvivel om huruvida företagskulturen, hanteringen av intressekonflikter och/eller förfarandena för att slå larm om missförhållanden är lämpliga. • Det råder tvivel om huruvida ledningsorganets sammansättning och funktionssätt är lämpliga. Brister i den interna styrningen • Det finns farhågor om att ersättningspolicyn och kan strida mot värdepappersföretagets värdepappersföretagsomfattande riskstrategi och långsiktiga intressen. 3 kontroller utgör en medelhög till • Det råder tvivel om lämpligheten hos ramen hög risk för och processerna för riskhantering. värdepappersföretagets bärkraft. • Det råder tvivel om huruvida ramen för intern kontroll och de interna kontrollerna är lämpliga. • Det råder tvivel om de interna funktionerna för riskhantering, efterlevnad och revision är oberoende och effektiva. • Det råder tvivel om informations- och kommunikationstekniken är lämplig. • Det råder tvivel om huruvida arrangemangen för driftskontinuitets- och beredskapsplanering är lämpliga. Brister i den interna styrningen och • Värdepappersföretagets organisationsstruktur värdepappersföretagsomfattande och ansvarsfördelning är inte transparenta och 4 kontroller innebär en hög risknivå risktagandet är inte åtskilt från riskhanteringsför värdepappersföretagets och kontrollfunktionerna. bärkraft. • Företagskulturen, hanteringen av intressekonflikter och/eller processer för att slå larm om missförhållanden är olämpliga. • Ledningsorganets sammansättning och funktionssätt är olämpliga. • Ersättningspolicyn står i strid med värdepappersföretagets riskstrategi och långsiktiga intressen. • Ramen och processerna för riskhantering är olämpliga. • De interna funktionerna för riskhantering, efterlevnad och/eller revision är inte oberoende och/eller funktionen för internrevision fungerar inte i enlighet med fastställda internationella standarder och krav; verksamheten är inte effektiv. • Ramen för intern kontroll och de interna kontrollerna är olämpliga. • Informations- och kommunikationstekniken är olämplig. • Arrangemangen för driftskontinuitets- och beredskapsplanering är olämpliga.

Avdelning 6 – Bedömning av kapitalrisker

6.1 Allmänna överväganden

145. De behöriga myndigheterna bör bedöma och betygsätta de kapitalrisker som identifieras som väsentliga för värdepappersföretaget. För att fastställa bedömningens omfattning bör de behöriga myndigheterna först identifiera källorna till de kapitalrisker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. De behöriga myndigheterna bör i detta sammanhang utnyttja informationen från bedömningen av andra ÖUP-delar, från jämförelsen mellan värdepappersföretaget och jämförelsegruppen och från alla andra tillsynsaktiviteter. Bedömningen av kapitalriskerna bör göras på ett proportionerligt sätt, dvs. genom en justering av analysens detaljnivå med beaktande av värdepappersföretagets art, storlek och komplexitet.

146. Syftet med denna avdelning är att fastställa en gemensam metod för bedömning av enskilda risker och riskhantering och kontroller. Den gör inte anspråk på att vara uttömmande och ger de behöriga myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till andra kriterier som anses vara relevanta baserat på deras erfarenhet och värdepappersföretagets särskilda egenskaper.

147. Denna avdelning ger behöriga myndigheter vägledning för bedömning av risker och kostnader i samband med en eventuell ordnad avveckling av värdepappersföretaget samt riktlinjer för bedömning och betygsättning av följande kategorier av kapitalrisker i värdepappersföretagens löpande verksamhet: a. Kundrisk. b. Marknadsrisk. c. Företagsrisk. d. Andra risker.

148. Led a–c i punkt 147 är tillämpliga på bedömningen av värdepappersföretag som klassificeras i kategori 1, 2 eller 3, med beaktande av omfattningen av dessa värdepappersföretags auktoriserade verksamhet. När så är lämpligt kan de behöriga myndigheterna beakta led a och c i punkt 147 vid bedömningen av små och icke-komplexa värdepappersföretag som uppfyller kriterierna i artikel 12 i förordning (EU) 2019/2033, med beaktande av relevansen av vissa underkategorier som förtecknas under ovannämnda kapitalrisker för dessa värdepappersföretag. De behöriga myndigheterna bör bedöma en ordnad avveckling av ett värdepappersföretag samt andra risker när det gäller alla värdepappersföretag som omfattas av ÖUP.

149. I kapitlet identifieras även en uppsättning underkategorier för varje riskkategori som måste beaktas vid bedömningen av kapitalrisker. Beroende på hur väsentliga dessa underkategorier är för ett visst värdepappersföretag kan de eventuellt bedömas och betygsättas individuellt.

150. För att avgöra hur väsentliga underkategorierna är ska de senaste tillgängliga uppgifterna, som också kan kompletteras med tillsynsbedömning, ligga till grund för bedömningen.

151. De behöriga myndigheterna bör också bedöma andra risker som identifierats som väsentliga för ett visst värdepappersföretag men som inte förtecknas ovan. Dessa andra risker, som inte rimligen kan hänföras till någon av de tre kategorier som anges i led a–c i punkt 147, utgör en separat riskkategori. Följande faktorer kan användas i identifieringsprocessen: a. Drivkrafter för kapitalbaskrav. b. Risker som identifierats i värdepappersföretagets ICARAP eller stresstester, om sådana finns tillgängliga. c. Risker som uppstår till följd av värdepappersföretagets affärsmodell (inbegripet risker som identifierats av andra värdepappersföretag som tillämpar en liknande affärsmodell). d. Information från övervakningen av nyckelindikatorer. e. Slutsatser och iakttagelser från interna eller externa revisionsrapporter. f. Rekommendationer och riktlinjer som utfärdats av EBA samt varningar och rekommendationer som utfärdats av makrotillsynsmyndigheter eller Europeiska systemrisknämnden och som är relevanta för företaget. g. Rapporter om överträdelser och incidenter till de behöriga myndigheterna.

152. De behöriga myndigheterna bör även ta hänsyn till ovannämnda faktorer när de planerar tillsynsintensiteten i samband med bedömningen av en bestämd risk.

153. De behöriga myndigheterna bör kontrollera värdepappersföretagets efterlevnad av de minimikrav som anges i förordning (EU) 2019/2033 när det gäller krav på kundrisk, marknadsrisk och företagsrisk samt krav på fasta omkostnader. Dessa riktlinjer gör det dock möjligt för de behöriga myndigheterna att utvidga bedömningens omfattning utöver dessa krav för att bilda sig en heltäckande bild av kapitalrisker. De behöriga myndigheterna bör särskilt identifiera situationer där vissa risker eller riskelement inte i tillräcklig utsträckning täcks av minimikapitalbaskraven, trots att kraven i förordning (EU) 2019/2033 uppfylls. Till exempel kan eftersläpningen på grund av användningen av rullande medelvärde för vissa K-faktorer plana ut aktivitetstoppar och användning av anknutna ombud i stället för intern personal leder till att kostnaderna underskattas. Denna bedömning bör användas som underlag vid fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas enligt avsnitt 7.2.1.

154. Vid genomförandet av de metoder som anges i denna avdelning bör de behöriga myndigheterna använda information från övervakningen av nyckelindikatorer, i enlighet med avdelning 3. De behöriga myndigheterna bör använda andra kvantitativa och kvalitativa indikatorer när så är relevant för denna bedömning.

155. När de behöriga myndigheterna gör sina bedömningar bör de använda alla tillgängliga informationskällor, inbegripet lagstadgad rapportering, ad hoc-rapportering, värdepappersföretagets interna mått och rapporter (inklusive internrevisionsrapporter, riskhanteringsrapporter, information från ICARAP), rapporter från inspektioner på plats och externa rapporter (inbegripet värdepappersföretagets meddelanden till investerare och kreditvärderingsinstitut). Även om bedömningen ska vara företagsspecifik bör jämförelser med jämförelsegrupper övervägas för att identifiera potentiell exponering mot kapitalrisker. Jämförelsegrupper bör därför fastställas för varje enskild risk och kan skilja sig från de jämförelsegrupper som identifieras för affärsmodellsanalysen eller andra analyser.

156. För varje riskkategori bör de behöriga myndigheterna bedöma och återspegla följande i riskbetyget: a. Inneboende risk (riskexponeringar). b. Riskhanterings- och kontrollfunktionernas kvalitet och effektivitet.

157. De behöriga myndigheterna bör återspegla resultatet av bedömningen av varje riskkategori i en sammanfattning av slutsatserna som ger en förklaring av de viktigaste riskfaktorerna och ett riskbetyg, i enlighet med vad som anges i följande avsnitt.

6.2 Bedömning av en ordnad avveckling av värdepappersföretaget

158. De behöriga myndigheterna bör identifiera och bedöma processen för ordnad avveckling av värdepappersföretaget enligt rimliga scenarier som återspeglar värdepappersföretagets affärsmodell och affärsstrategi. Detaljnivån för en sådan bedömning, inbegripet antalet övervägda scenarier, bör fastställas med beaktande av affärsmodellen, omfattningen och komplexiteten hos den verksamhet som värdepappersföretaget bedriver. Bedömningen bör omfatta åtminstone a. identifiering av avvecklingsscenarier, b. identifiering av en realistisk tidsram för avveckling av värdepappersföretagen, c. bedömning av konsekvenserna av en avveckling av ett värdepappersföretag för dess kunder, motparter och marknader samt för värdepappersföretaget självt.

6.2.1 Identifiering av avvecklingsscenarier

159. Det finns många scenarier där ett värdepappersföretag kan avvecklas. När de behöriga myndigheterna utför sin analys bör de fokusera på ett eller flera scenarier där värdepappersföretaget blir olönsamt och tvingas avveckla sin verksamhet. Några typiska scenarier som kan beaktas av de behöriga myndigheterna är a. betydande ekonomiska förluster på grund av allvarliga marknadsfluktuationer, b. förlust av kritisk infrastruktur som är omöjlig att ersätta i tid.

160. För att upprätta lämpliga scenarier i enlighet med punkt 159 bör de behöriga myndigheterna, när så är relevant, på grundval av den analys som utförts enligt avdelning 4 (affärsmodellsanalys) beakta a. värdepappersföretagets rättsliga form och tillhörande tillämpliga insolvenskrav, b. värdepappersföretagets affärsmodell och därmed sammanhängande sårbarheter, c. värdepappersföretagets viktigaste intäkts- och kostnadsdrivande faktorer, d. viktiga inflöden och utflöden av likvida medel, e. viktiga interna eller utkontrakterade operativa verktyg och processer (väsentliga itsystem), f. viktig affärsverksamhet, särskilt sådan som kan vara svår att avveckla eller som är föremål för hög intern/extern sammanlänkning.

161. Om en återhämtningsplan finns tillgänglig bör de behöriga myndigheterna, om så är lämpligt, förlita sig på scenarierna i återhämtningsplanen genom att ytterligare betona dem för att nå en avveckling (dvs. situationer där återhämtningsalternativ inte kommer att finnas tillgängliga).

6.2.2 Fastställande av en lämplig tidshorisont för avveckling

162. De behöriga myndigheterna bör fastställa en lämplig tidshorisont för värdepappersföretagets avveckling under ordnade former. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma huruvida en längre tidsperiod än tre månader skulle behövas för en ordnad avveckling av värdepappersföretagens verksamhet.

163. För att fastställa den förväntade tidshorisonten för ordnad avveckling bör de behöriga myndigheterna beakta de aspekter som beskrivs i punkterna 165–167 och som kan påverka hur lång tid avvecklingen tar. Behöriga myndigheter får också förlita sig på den genomsnittliga tidshorisonten för ordnad avveckling som tidigare genomförts för värdepappersföretag med liknande egenskaper inom deras jurisdiktion.

6.2.3 Bedömning av effekterna av en avveckling på kunder, motparter och marknader

164. De behöriga myndigheterna bör fastställa vilka olika intressenter som kan påverkas av värdepappersföretagets avveckling, enligt de analyserade scenarierna. Vid genomförandet av konsekvensbedömningen bör de behöriga myndigheterna åtminstone beakta värdepappersföretagets viktigaste kunder, andra motparter och marknader.

165. De behöriga myndigheterna bör göra en bedömning av effekterna av en avveckling för värdepappersföretagets kunder. En sådan bedömning bör omfatta åtminstone följande aspekter, i den mån relevant information finns tillgänglig: a. Värdepappersföretagens förmåga att avsluta utestående transaktioner och de konsekvenser som ett sådant avslut kan få för kunderna och värdepappersföretaget självt (dvs. huruvida värdepappersföretaget kommer att drabbas av uppsägningsstraffavgifter eller juridiska kostnader). b. Om avtal inte kan sägas upp, värdepappersföretagets förmåga att överlämna dem alla till ett annat finansinstitut och till vilka kostnader. c. Värdepappersföretagets förmåga att i rätt tid återlämna de kundmedel det innehar och de tillgångar värdepappersföretaget förvaltar, i enlighet med de regler som införts genom direktiv 2014/65/EU.

166. De behöriga myndigheterna bör göra en bedömning av effekterna av en avveckling på de marknader där värdepappersföretaget är verksamt. De behöriga myndigheterna bör särskilt inrikta sig på följande situationer: a. Om en stor andel av värdepappersföretagets verksamhet bedrivs på en eller vissa specifika marknader. b. Om värdepappersföretaget är en viktig tillhandahållare av affärsverksamhet på en viss marknad.

6.2.4 Bedömning av konsekvenserna av en avveckling för värdepappersföretaget

167. På grundval av analysen av värdepappersföretagets organisationsstruktur och verksamhetsmodell bör de behöriga myndigheterna fastställa de viktigaste riskerna för värdepappersföretaget i händelse av en avveckling. De behöriga myndigheterna bör beakta följande aspekter, i den mån de är relevanta för värdepappersföretaget och informationen är tillgänglig: a. Värdepappersföretagets förmåga att täcka sina driftskostnader, inbegripet kostnaderna för att upprätthålla dess centrala interna eller utkontrakterade processer och it-system, så att det kan fortsätta att fungera på en nivå som möjliggör en ordnad avveckling. b. Värdepappersföretagets förmåga att i tid avyttra sina fasta tillgångar och absorbera associerade förluster. c. Värdepappersföretagets förmåga att hantera/säga upp sina anställda, med beaktande av kraven i relevant arbetslagstiftning, särskilt i fall där värdepappersföretaget har gränsöverskridande enheter, och de kostnader som detta kan medföra (särskilt med beaktande av eventuella avgångsvederlag). d. Värdepappersföretagets förmåga att behålla nyckelanställda för att genomföra avvecklingen och de kostnader detta kan medföra. e. Eventuella andra driftskostnader eller risker som kan uppstå under avvecklingsprocessen.

6.3 Bedömning av kundrisk

6.3.1 Allmänna överväganden

168. De behöriga myndigheterna bör bedöma kundrisk för alla typer av exponeringar, inbegripet exponeringar utanför balansräkningen: förvaltade tillgångar, innehav av kundmedel, tillgångar under förvaring och administration samt hantering av kundorder. De bör också betrakta den nationella lagstiftning som reglerar separering av kundmedel och värdepappersföretagets tillgång till en ansvarsförsäkring som ett effektivt verktyg för riskhantering, i enlighet med artikel 29.1 i direktiv (EU) 2019/2034.

169. Vid bedömningen av kundrisk bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till olika typer av kunder och arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet avseende dessa kunder.

6.3.2 Bedömning av inneboende kundrisk

170. Genom bedömningen av inneboende kundrisk bör de behöriga myndigheterna fastställa de viktigaste drivkrafterna för värdepappersföretagets K-faktorbelopp avseende kundrisk och utvärdera betydelsen av den tillsynsrelaterade inverkan som denna risk har för värdepappersföretaget. Bedömningen av den inneboende kundrisken bör därför struktureras kring följande huvudsteg: a. Preliminär bedömning. b. Bedömning av arten och omfattningen av tjänster och verksamheter för förvaltning av kunders tillgångar, innehav av kundmedel, skydd av kundtillgångar och hantering av kundorder. c. Bedömning av system och processer för dessa verksamheter.

171. De behöriga myndigheterna bör bedöma kundrisk i både nuvarande och framåtblickande termer.

172. När det är relevant bör de behöriga myndigheterna också göra en mer detaljerad bedömning, eventuellt på enskild kundnivå.

Preliminär bedömning

173. För att fastställa omfattningen av bedömningen av kundrisk bör de behöriga myndigheterna först identifiera källorna till den kundrisk som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

174. De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande: a. Riskaptiten med avseende på kundrisk, med beaktande av värdepappersföretagets affärsmodell. b. Vikten av K-faktorbeloppet för kundrisk jämfört med det totala K-faktorbeloppet. c. Prognoser för K-faktorbeloppet för kundrisk, om tillgängligt. d. Arten, storleken och sammansättningen av värdepappersföretagets kundrelaterade poster inom och utanför balansräkningen. e. Om tillgängligt, kostnaden för rörelseförluster på kundkonton kontra avgifter.

175. De behöriga myndigheterna bör göra den preliminära analysen med beaktande av ändringen av ovanstående indikatorer över tid för att bilda en välgrundad bild av de viktigaste drivkrafterna bakom värdepappersföretagets kundrisk.

Förvaltade tillgångar

176. De behöriga myndigheterna bör bedöma risken för förluster för kunder på grund av bristfällig förvaltning av förvaltade kundtillgångar. Tillgångar under förvaltning omfattar både tillgångar under diskretionär portföljförvaltning och icke-diskretionära rådgivningsarrangemang av fortlöpande karaktär. Denna risk kan bland annat uppstå till följd av brott mot mandatets villkor, alltför hög bruttosoliditet, alltför hög koncentration, tillgångar som är föremål för likviditetsnöd eller otillräcklig produktkomplexitet i förhållande till mandatet.

177. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. Komplexiteten i mandat , investeringspolicyförklaring (IPS) eller genomförda strategier. b. Kundprofiler (nationell placeringsfond, institutionella investerare, företag eller privatpersoner) och risktolerans. c. Tillgångsklasser i underliggande portfölj. d. Värdet av förvaltade tillgångar.

Innehav av kundmedel

178. De behöriga myndigheterna bör bedöma risken för att förlora kundmedel och behöva kompensera kunder på grund av värdepappersföretagets bristfälliga förvaltning av kundkonton.

179. De behöriga myndigheterna bör bedöma om kundmedel innehas i enlighet med nationell lagstiftning om skydd av kunders pengar och om de tydligt kan särskiljas från värdepappersföretagets egna kontanter.

180. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. Typ av konto (inlåning från affärsbank). b. Överenskommelse om värdepappersföretags tillgång till kundmedel. c. Auktoriserad placeringspolicy för kundmedel. d. Samlingskonton eller enskilda separerade konton. e. Kundmedlens spårbarhet. f. Mängden kundmedel som innehas och antalet kunder. g. Valutor som används för kundkonton.

Tillgångar under förvaring och administration

181. De behöriga myndigheterna bör bedöma risken för att orsaka förluster för kunder och behöva kompensera kunder på grund av värdepappersföretagets bristfälliga förvaltning av tillgångar som det förvarar och administrerar.

182. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. Återanvändning av säkerheter som innehas. b. Rätt till likvidation av tillgångar. c. Avskrivning av säkerheter. d. Delegeringar från och till andra finansiella enheter. e. Typer av tillgångar. f. Verksamhet eller underlåtenhet att utföra transaktioner avseende händelser med anknytning till tillgångar (omröstning i bolagsstämma, kupongbetalning, rättighetsemissioner).

Hantering av kundorder

183. De behöriga myndigheterna bör bedöma risken för operativa förluster när de hanterar kundorder. Denna risk kan uppstå till följd av systemfel eller mänskliga fel på grund av komplexiteten i processer, förfaranden och it-system (inbegripet användning av ny teknik), i den mån de kan leda till fel, inbegripet förseningar, felaktig specificering eller säkerhetsöverträdelser.

184. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. Antal och storlek på kundorder som hanteras. b. Typ av underliggande tillgångar (OTC, mer eller mindre likvida osv.). c. Ordertyper och orderegenskaper (per block, fast pris osv.). d. Överföringsegenskaper eller utförandeegenskaper (elektronisk handel eller rösttelefoni osv.). e. Överförings- eller verkställandeprocesser och organisation (särskilda handlarbord per tillgångsklass, försäljare/handlare, handel för egen räkning, marknadstillträde osv.).

6.3.3 Bedömning av hantering och kontroll av kundrisk

185. För att uppnå en heltäckande förståelse av värdepappersföretagets riskprofil bör de behöriga myndigheterna också se över den riskhanteringsram som ligger till grund för dess verksamhet. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna i förekommande fall bedöma följande faktorer: a. Att värdepappersföretaget har en sund, tydligt formulerad och dokumenterad riskstrategi som vederbörligen validerats av styrelsen och som omfattar kapitalförvaltning, likviditetsförvaltning inom företaget och förvaltning av tillgångar som förvaras och administreras. b. Att värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av tjänster till kunder, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser (front- och backoffice, informationssystem). c. Att värdepappersföretaget har en stark och omfattande kontrollram (kontrollfunktionernas effektivitet och oberoende) och sunda skyddsåtgärder för att minska riskerna för kunderna i linje med förvaltningsstrategin och riskaptiten. d. Att värdepappersföretaget har tydligt definierade riktlinjer och förfaranden för identifiering, hantering, mätning och kontroll av operativa kundrisker. e. Att företagets tillträdesrätt till kundkonton är förenlig med tillämpliga bestämmelser.

6.3.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

186. Efter ovanstående bedömning bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om värdepappersföretagets kundrisk. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna tillsammans med ett betyg som baseras på de överväganden som anges i tabell 5. Om de behöriga myndigheterna, på grundval av väsentligheten hos vissa riskfaktorer, beslutar sig för att bedöma och betygsätta dem individuellt, bör den vägledning som ges i denna tabell i möjligaste mån tillämpas på motsvarande sätt. Tabell 5. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av kundrisk Överväganden när det gäller Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med Riskbetyg adekvat riskhantering och uppfattning inneboende risk kontroller • Riskexponeringens art och • Det är överensstämmelse sammansättning medför icke- mellan Det finns en låg risk för väsentlig risk/mycket låg risk. värdepappersföretagets betydande riskhantering och • Exponeringen för komplexa tillsynsrelaterad produkter och transaktioner kontroller och dess inverkan på 1 övergripande strategi och är inte väsentlig/mycket låg. värdepappersföretaget riskaptit. med beaktande av • Koncentrationsrisken är inte • Den organisatoriska inneboende risknivå väsentlig eller mycket låg. ramen är stark med samt riskhantering och • Risknivån för processer och tydliga ansvarsområden kontroller. system är inte och en tydlig åtskillnad av väsentlig/mycket låg. uppgifter mellan risktagare och Riskexponeringens art och riskhanterings- och Det finns en låg till sammansättning tyder på låg kontrollfunktioner. medelhög risk för till medelhög risk. • System för mätning, betydande Exponeringen för komplexa övervakning och tillsynsrelaterad produkter och transaktioner 2 rapportering är lämpliga. inverkan på är låg till medelhög. värdepappersföretaget Koncentrationsrisken är låg med beaktande av den till medelhög. inneboende risken Risknivån för processer och samt riskhantering och system är låg till medelhög. kontroller. Riskexponeringens art och • Det finns brister i Det finns en medelhög sammansättning innebär värdepappersföretagets till hög risk för medelhög till hög risk. riskhantering och betydande Exponeringen för komplexa kontroller i förhållande till tillsynsrelaterad produkter och transaktioner dess övergripande 3 inverkan på strategi och riskaptit. är medelhög till hög. värdepappersföretaget • Den organisatoriska Koncentrationsrisken är med beaktande av den ramen saknar tydliga medelhög till hög. inneboende risken ansvarsområden och en Risknivån för processer och samt riskhantering och tydlig åtskillnad av system är medelhög till hög. kontroller. uppgifter mellan risktagare och riskhanterings- och Det finns en hög risk • Riskexponeringens art och kontrollfunktioner. för betydande sammansättning medför hög 4 • Systemen för mätning, tillsynsrelaterad risk. övervakning och inverkan på rapportering är inte värdepappersföretaget med tanke på nivån på • Exponeringen för komplexa tillräckliga eller tillräckligt den inneboende risken produkter och transaktioner konsekventa, och vissa samt riskhanteringen är hög. risker övervakas eller och kontrollerna. • Koncentrationsgraden är hög. rapporteras inte ordentligt. • Risknivån för processer och system är hög.

6.4 Bedömning av marknadsrisk

6.4.1 Allmänna överväganden

187. De behöriga myndigheterna bör bedöma marknadsrisk för alla typer av exponeringar: för positioner som inte omfattas av clearing (dvs. exponering beräknad med hjälp av nettometoden för positionsrisk) och för positioner som omfattas av clearing eller marginalsäkerhet (dvs. exponering beräknad med hjälp av metoden med clearingmarginal).

188. Vid bedömningen av marknadsrisk bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet.

6.4.2 Bedömning av inneboende marknadsrisk

189. De behöriga myndigheterna bör med hjälp av bedömningen av inneboende marknadsrisk fastställa de viktigaste faktorerna för värdepappersföretagets exponering mot marknadsrisk och utvärdera om denna risk kan få en betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget. Bedömningen av inneboende marknadsrisk bör därför bestå av följande huvudsakliga steg: a. Preliminär bedömning. b. Bedömning av arten och sammansättningen av värdepappersföretagets positioner som omfattas av marknadsrisk. c. Lönsamhetsbedömning. d. Bedömning av marknadskoncentrationsrisk. e. Bedömning av ramen för försiktig värdering av positioner i handelslagret. f. Bedömning av modellrisken (dvs. modeller som används för tillsynsändamål).

Preliminär bedömning

190. För att fastställa omfattningen av bedömningen av marknadsrisk bör de behöriga myndigheterna först identifiera de källor till marknadsrisk som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

191. De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande: a. Värdepappersföretagets verksamhet på marknaden, affärsområden och produkter. b. Den huvudsakliga strategin för marknadsriskportföljen inom handelslagret och riskaptiten i marknadsverksamhet. c. Den relativa vikten av positioner i handelslagret i termer av totala tillgångar, förändringar över tid och värdepappersföretagets strategi för dessa positioner, om en sådan finns tillgänglig. d. Nettovinstens relativa vikt för marknadspositioner i förhållande till totalt rörelseresultat. e. Kapitalbaskravet för marknadsrisk jämfört med det totala kapitalbaskravet, inklusive den historiska förändringen i denna siffra och prognoser, om sådana finns tillgängliga.

192. De behöriga myndigheterna bör i sina inledande bedömningar även beakta väsentliga förändringar av värdepappersföretagets verksamhet på marknaden med fokus på möjliga förändringar av den totala exponeringen för marknadsrisk. De kan särskilt bedöma a. betydande förändringar av strategi, policyer och limiter för marknadsrisk, b. värdepappersföretagets riskprofils potentiella inverkan på dessa förändringar, c. viktiga trender på finansmarknaderna.

Arten och sammansättningen av värdepappersföretagets verksamhet avseende marknadsrisk

193. De behöriga myndigheterna bör analysera arten av värdepappersföretagets marknadsriskexponeringar för att identifiera särskilda riskexponeringar och relaterade marknadsriskfaktorer/drivkrafter (inbegripet växelkurser, räntesatser eller kreditspreadar) för ytterligare fördjupad bedömning.

194. De behöriga myndigheterna bör analysera marknadsriskexponeringar per tillgångsklass och/eller finansiella instrument i förhållande till deras storlek, komplexitet och risknivå. De behöriga myndigheterna bör bedöma relaterade riskfaktorer och drivkrafter för de mest relevanta exponeringarna.

195. När de behöriga myndigheterna analyserar marknadsriskverksamheten bör de också beakta komplexiteten hos de relevanta finansiella produkterna (inklusive produkter som värderas med hjälp av modellvärderingsmetoder) och specifika marknadstransaktioner (inklusive högfrekvenshandel). Följande punkter bör beaktas: a. Om värdepappersföretaget innehar derivatpositioner bör de behöriga myndigheterna bedöma både marknadsvärdet och det teoretiska beloppet. b. Om värdepappersföretaget ägnar sig åt OTC-derivat bör de behöriga myndigheterna utvärdera tillgängliga transaktioners vikt i den totala derivatportföljen och fördelningen av OTC-portföljen efter typ av kontrakt (swap, forward), underliggande finansiella instrument (den motpartsrisk som är förknippad med dessa produkter täcks av metoden för företagsrisk). c. Om värdepappersföretaget har genomfört säkringsstrategier bör de behöriga myndigheterna bedöma den kvarstående marknadsrisken efter genomförandet av dessa strategier.

196. När så är lämpligt bör de behöriga myndigheterna bedöma osäkra och/eller illikvida positioner och utvärdera deras inverkan på värdepappersföretagets lönsamhet.

197. För de värdepappersföretag som använder interna metoder för att beräkna sina lagstadgade kapitalbaskrav bör de behöriga myndigheterna även beakta följande indikatorer för att identifiera särskilda riskområden och relaterade riskfaktorer: a. Uppdelningen av kapitalbaskrav för marknadsrisk mellan value at risk-värde (VaR), stressjusterat VaR-värde, kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) och för korrelationshandelsportfölj. b. VaR-värdet fördelat per riskfaktor. c. Förändring av VaR-värdet och av stressjusterat VaR-värde (möjliga indikatorer: daglig/veckovis förändring, kvartalsgenomsnitt och resultat av utfallstest). d. Multipliceringsfaktor tillämpad på VaR-värdet och på stressjusterat VaR-värde.

198. De behöriga myndigheterna bör när så är lämpligt även bedöma värdepappersföretagens interna riskmått. Dessa kan omfatta det förväntade underskottet, det interna VaR som inte används i beräkningarna av kapitalbaskrav eller marknadsriskens känslighet för olika riskfaktorer och potentiella förluster.

199. Vid analys av inneboende marknadsrisk bör de behöriga myndigheterna beakta uppgifter och trender som är ”point-in-time”, både på aggregerad nivå och per portfölj. Denna analys bör om möjligt kompletteras med en jämförelse av värdepappersföretagets uppgifter i förhållande till jämförelsegrupper och relevanta makroekonomiska indikatorer.

Lönsamhetsanalys

200. De behöriga myndigheterna bör analysera den historiska lönsamheten, inbegripet fluktuationer av resultat och av verksamheter på marknaden för att få en bättre uppfattning om värdepappersföretagets marknadsriskprofil. Denna analys kan göras på portföljnivå och delas upp efter affärsområde, handlarbord eller tillgångsklass (eventuellt som en del av den bredare bedömning som görs som en del av affärsmodellsanalysen).

201. De behöriga myndigheterna bör när de bedömer lönsamheten särskilt uppmärksamma de huvudsakliga riskområdena som identifierats vid granskningen av verksamheter som innebär marknadsrisk. De behöriga myndigheterna bör skilja mellan å ena sidan handelsintäkter och intäkter som inte härrör från handel (såsom provisioner, kundavgifter) och å andra sidan realiserade och orealiserade vinster/förluster.

202. När det gäller tillgångsklasser och/eller exponeringar som ger upphov till onormala vinster eller förluster bör de behöriga myndigheterna bedöma lönsamheten jämfört med den risknivå som antas av värdepappersföretaget (t.ex. VaR-värde/nettovinster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel) för att identifiera och analysera möjliga bristande överensstämmelser. De behöriga myndigheterna bör när det är möjligt jämföra värdepappersföretagets siffror mot historiska resultat och jämförelsegrupper.

Marknadskoncentrationsrisk

203. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om i vilken grad värdepappersföretaget är exponerat för marknadskoncentrationsrisk, antingen i samband med exponeringar mot en enda riskfaktor eller exponeringar mot multipla sammanhängande riskfaktorer.

204. När de behöriga myndigheterna utvärderar möjliga koncentrationer bör de särskilt uppmärksamma koncentration av komplexa produkter (särskilt strukturerade medel), illikvida produkter (inklusive collateralised debt obligations, CDO) eller produkter som värderats med modellvärderingsmetoder.

Försiktig värdering av positioner i handelslagret

205. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om värdepappersföretagets ram för försiktig värdering, eftersom en felaktig värderingsprocess kan leda till fel i beräkningen av exitvärdet på finansiella instrument som leder till en underskattning av värdepappersföretagets potentiella förluster. Vid denna analys bör de behöriga myndigheterna ägna särskild uppmärksamhet åt beräkningen av reserver (särskilt reserver till verkligt värde, modellreserver) och deras potentiella inverkan på värdepappersföretagets kapitalställning.

206. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretagets positioner i handelslagret värderas till ett försiktigt värde som ger en lämplig grad av säkerhet med hänsyn till den dynamiska karaktären hos positioner i handelslagret. Den säkerhetsnivå som avses i kommissionens delegerade förordning 2016/101 bör anses uppnå en lämplig grad av säkerhet för detta ändamål.

207. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida värdepappersföretag har robusta försiktiga värderingsmetoder och att de beaktar följande värderingsjusteringar: a. Ej intjänade kreditspreadar. b. Slutavräkningskostnader. c. Operativa risker. d. Marknadsprisosäkerhet. e. Förtida avveckling. f. Investerings- och finansieringskostnader. g. Framtida administrativa kostnader. h. I förekommande fall, modellrisk.

208. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida a. systemen, processerna och förfarandena för styrning i samband med värderingsjusteringar är tillräckligt sunda, särskilt när det gäller mindre likvida positioner, och förenliga med värdepappersföretagets strategi, b. de it-system och processer som är kopplade till värderingsramen är robusta, c. lämpligheten i de justeringar som värdepappersföretagen gör regelbundet ses över.

Modellrisk

209. De behöriga myndigheterna bör bedöma den risk som avser underskattning av kapitalbaskrav med hjälp av godkända lagstadgade interna modeller som används, särskilt internmetoden (IRB), IRC-modeller som används för kreditriskreducering, VaR och sVaR.

6.4.3 Bedömning av hantering och kontroll av marknadsrisker

210. För att få en heltäckande uppfattning om värdepappersföretagets marknadsriskprofil bör de behöriga myndigheterna även granska ramen för styrning och riskhantering som ligger till grund för värdepappersföretagets marknadsaktiviteter. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna bedöma följande faktorer samtidigt som de tar hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet: a. Huruvida värdepappersföretaget har en sund, tydligt formulerad och dokumenterad marknadsriskstrategi som godkänts av ledningsorganet. b. Huruvida värdepappersföretagets marknadsriskstrategi på rätt sätt beaktar värdepappersföretagets benägenhet att ta risker på marknaden och är förenlig med den övergripande riskaptiten. c. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av marknadsrisker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser. d. Huruvida värdepappersföretaget har tydligt definierade riktlinjer och förfaranden för identifiering, hantering, mätning och kontroll av marknadsrisker, inbegripet gränser som återspeglar den riskaptit som godkänts av styrelsen. e. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig ram för att identifiera, förstå och mäta marknadsrisker, i linje med värdepappersföretagets storlek och komplexitet, och att denna ram uppfyller relevanta krav i enlighet med relevant EU-lagstiftning och nationell genomförandelagstiftning. f. Huruvida värdepappersföretaget har en stark och heltäckande kontrollram och sunda skyddsåtgärder för att minska sina marknadsrisker i linje med sin marknadsriskhanteringsstrategi och sin riskaptit.

6.4.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

211. Efter ovanstående bedömning bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om värdepappersföretagets marknadsrisk. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett riskbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 6. Om de behöriga myndigheterna, på grundval av väsentligheten hos vissa riskfaktorer, beslutar sig för att bedöma och betygsätta dem individuellt, bör den vägledning som ges i denna tabell i möjligaste mån tillämpas på motsvarande sätt.

212. De behöriga myndigheterna bör beakta alla dessa faktorer parallellt och inte isolerat och förstå drivkrafterna bakom marknadsrisk. Tabell 6. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av marknadsrisk Överväganden när det Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med gäller adekvat Riskbetyg uppfattning inneboende risk riskhantering och kontroller • Marknadsriskexponeringarnas • Värdepappersföretagets art och sammansättning marknadsriskpolicy och innebär inte väsentlig/mycket marknadsriskstrategi är Det finns en låg risk för låg risk. förenliga med den betydande övergripande strategin • Värdepappersföretagets tillsynsrelaterad och riskaptiten. exponering för marknadsrisk är inverkan på 1 okomplicerad. • Den organisatoriska värdepappersföretaget • Graden av ramen för marknadsrisk med beaktande av är stabil med ett tydligt marknadskoncentrationsrisk är inneboende risknivå ansvar och en tydlig inte väsentlig/mycket låg. samt riskhanteringsansvarsfördelning och kontrollfunktioner. • Värdepappersföretagets mellan risktagare och exponeringar mot förvaltnings- och marknadsrisk genererar ickekontrollfunktioner. volatil avkastning. • • Systemen för mätning, Marknadsriskexponeringarnas övervakning och art och sammansättning tyder på låg till medelhög risk. rapportering av Det finns en låg till marknadsrisker är medelhög • Komplexiteten i lämpliga. risk för betydande värdepappersföretagets • De interna tillsynsrelaterad marknadsriskexponeringar är 2 låg till medelhög. begränsningarna och inverkan på kontrollramarna för värdepappersföretaget • Risknivån för marknadsrisk är marknadsrisk är sunda med tanke på nivån på låg till medelhög. och ligger i linje med den inneboende risken • Värdepappersföretagets värdepappersföretagets samt riskhanteringen riskexponeringar för riskhanteringsstrategi och kontrollerna. marknadsrisk genererar och riskaptit. avkastning som har låg till medelhög volatilitet. • Marknadsriskexponeringarnas • Det finns brister i art och sammansättning tyder värdepappersföretagets på medelhög till hög risk. marknadsriskpolicy och Det finns en medelhög • Värdepappersföretagets marknadsriskstrategi i till hög risk för förhållande till dess riskexponering för betydande övergripande strategi marknadsrisker är medelhög tillsynsrelaterad och riskaptiten. till hög. 3 inverkan på • • Den organisatoriska Graden av värdepappersföretaget ramen för marknadsrisk marknadskoncentration är med beaktande av saknar tydliga medelhög till hög. inneboende risknivå ansvarsområden och en • Värdepappersföretagets samt riskhanteringstydlig åtskillnad av exponeringar mot och kontrollfunktioner. uppgifter mellan marknadsrisk genererar risktagare och avkastning med medelhög till riskhanterings- och hög grad av volatilitet. kontrollfunktioner. • Karaktären på och • Systemen för mätning, sammansättningen av övervakning och marknadsriskexponeringarna rapportering av tyder på hög risk. marknadsrisker är inte Det finns en hög risk • Komplexiteten i tillräckliga eller för betydande värdepappersföretagets tillräckligt konsekventa, tillsynsrelaterad inverkan på exponering mot marknadsrisk och vissa risker 4 värdepappersföretaget är hög. övervakas eller med tanke på nivån på rapporteras inte • Koncentrationen av den inneboende risken ordentligt. marknadsrisker är hög. samt riskhanteringen • Interna begränsningar • Värdepappersföretagets och kontrollerna. och kontrollramen för exponeringar mot marknadsrisk är inte i marknadsrisk genererar linje med avkastning som har hög värdepappersföretagets volatilitet. riskhanteringsstrategi och riskaptit.

6.5 Bedömning av företagsrisker

6.5.1 Allmänna överväganden

213. De behöriga myndigheterna bör bedöma företagsrisk med beaktande av olika riskfaktorer såsom operativa risker med beaktande av det dagliga handelsflödet, koncentrationsrisk på grund av stora exponeringar och exponering för fallissemang hos handelspartner. I sin bedömning bör behöriga myndigheter även beakta källor till risker för värdepappersföretaget, såsom väsentliga förändringar i tillgångarnas bokförda värde, kunders eller motparters fallissemang, positioner i finansiella instrument, utländska valutor och råvaror samt skyldigheter gentemot förmånsbestämda pensionssystem i enlighet med artikel 29 i direktiv (EU) 2019/2034. I förekommande fall bör de också beakta andra faktorer som kan utgöra en risk för värdepappersföretaget.

214. Vid bedömningen av företagsrisk bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet.

6.5.2 Bedömning av inneboende företagsrisk

215. Genom bedömningen av inneboende risk för företag bör de behöriga myndigheterna fastställa de viktigaste drivkrafterna och utvärdera betydelsen av den tillsynsrelaterade inverkan som denna risk har för värdepappersföretaget. Bedömningen av den inneboende företagsrisken bör struktureras kring följande huvudsteg: a. Preliminär bedömning. b. Bedömning av arten och omfattningen av den investeringsverksamhet som medför en risk för värdepappersföretaget. c. Bedömning av system och processer för dessa verksamheter.

216. De behöriga myndigheterna bör bedöma både aktuell och framtida företagsrisk.

217. I förekommande fall bör de behöriga myndigheterna också göra en mer detaljerad bedömning, eventuellt på enskild kundnivå.

Preliminär bedömning

218. För att fastställa omfattningen av bedömningen av företagsrisk bör de behöriga myndigheterna först identifiera källorna till den företagsrisk som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

219. De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande: a. Affärsmodell och riskaptit. b. Vikten av K-faktorbeloppet för företagsrisk jämfört med det totala Kfaktorbeloppet. c. Prognoser för K-faktorbeloppet för företagsrisk, om sådana finns. d. Kostnaden för företagets driftsförluster kontra intäkter.

220. De behöriga myndigheterna bör göra en preliminär analys med hänsyn till förändringen över tid för att få en uppfattning om värdepappersföretagets huvudsakliga företagsriskfaktorer.

Dagligt handelsflöde

221. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av operativ risk i samband med handel för egen räkning. Denna risk kan uppstå till följd av systemfel eller mänskliga fel på grund av komplexiteten i processer, förfaranden och it-system (inbegripet användning av ny teknik), i den mån de kan leda till fel, förseningar, felaktig specificering eller säkerhetsöverträdelser.

222. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. De genomförda transaktionernas volym, exponering, antal och komplexitet. b. Otillgängliga eller otillförlitliga it-system. c. Typer av finansmarknadsinfrastrukturer som används för att behandla transaktioner: rösttelefoni, elektroniska plattformar (MTF-plattform, OTFplattform). d. Algoritmisk handel.

Koncentrationsrisk

223. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av koncentrationsrisk som värdepappersföretaget är exponerat för. Mer konkret innebär detta att de behöriga myndigheterna särskilt bör bedöma risken för att värdepappersföretaget kommer att drabbas av betydande förluster till följd av en koncentration av exponeringar mot en liten grupp av motparter eller mot starkt korrelerade finansiella tillgångar.

224. De behöriga myndigheterna bör göra denna bedömning med hänsyn till olika kategorier av koncentrationsrisker, bland annat a. koncentration under ett enda namn (inbegripet en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt definitionen för stora exponeringar), b. sektoriell koncentration, c. geografisk koncentration, d. produktkoncentration, e. koncentration av säkerhet och garantier.

225. De behöriga myndigheterna bör särskilt uppmärksamma dolda källor till koncentrationsrisk som kan uppstå under stressade förhållanden, när graden av korrelation kan öka jämfört med under normala förhållanden och när ytterligare exponering kan uppstå ur poster utanför balansräkningen.

226. För koncerner bör de behöriga myndigheterna beakta den koncentrationsrisk som kan uppstå vid konsolidering, och som eventuellt inte syns på individuell nivå.

Motpartsrisk för handelstransaktioner

227. De behöriga myndigheterna bör bedöma den motpartsrisk som värdepappersföretag utsätts för till följd av exponeringar mot transaktioner med finansiella instrument.

228. För denna bedömning bör de behöriga myndigheterna i förekommande fall inrikta sig på följande inneboende riskkällor: a. Motparternas kvalitet och relevant kreditvärderingsjustering. b. Komplexiteten i de finansiella instrument som ligger till grund för de berörda transaktionerna. c. Korrelationsrisken som uppstår till följd av positiv korrelation mellan motpartsrisken och kreditriskexponeringen. d. Exponeringen för motparts- och avvecklingsrisker uttryckt både i aktuella marknadsvärden och nominella belopp, jämfört med samlad kreditexponering och kapitalbas. e. Andelen transaktioner som utförs via finansmarknadsinfrastrukturer och som betalas mot ett lösenpris. f. Andelen relevanta transaktioner till centrala motparter och effektiviteten hos deras mekanismer för förlustskydd, såsom marginalsäkerheter och obeståndsfondsbidrag. g. Förekomsten, betydelsen, effektiviteten och verkställbarhet av avtal om nettning (slutavräkning).

Väsentliga förändringar av tillgångarnas bokförda värde

229. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om de risker som värdepappersföretaget löper på grund av väsentliga förändringar i tillgångarnas bokförda värde. Denna risk kan leda till förluster om det värde till vilket tillgångarna bokförs inte korrekt återspeglar deras verkliga marknadsvärde.

230. De behöriga myndigheterna bör fokusera på tillgångar vars värde har uppskattats med hjälp av modeller och proxyvariabler i stället för indata som direkt härleds från marknaden.

Kreditrisk (kunders eller motparters fallissemang)

231. Kreditrisk kan uppstå genom att bevilja lån för att göra det möjligt för en kund att utföra en transaktion, direkta lån till personal, intradagskreditrisk på grund av övertrassering, garantier och villkorade kreditexponeringar, innehav till förfall eller illikvida obligationspositioner, marginallån till kunder, upplupna/obetalda avgifter och provisioner, direkta kreditexponeringar mot deras förvaltade fonder via lån, såddinvesteringar och garantier.

232. De behöriga myndigheterna bör fokusera på dessa inneboende riskkällor om relevanta uppgifter finns tillgängliga: a. Kreditriskens natur i värdepappersföretaget med beaktande av typerna av motparter och exponeringar. b. Exponeringar utanför balansräkningen, särskilt ställda eller erhållna garantier. c. Nedskrivningsrisk.

233. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av risk för nedskrivning eller avskrivning av tillgångar utanför handelslagret som inte fångas upp av Kfaktorer såsom K-TCD. Denna risk kan uppstå till följd av omvärderingar när till exempel en motparts sannolikhet för fallissemang ökar avsevärt eller ett dotterbolags värde har minskat sedan förvärvet.

234. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor: a. Förändringar i motparternas kreditvärdighet. b. Transaktionernas komplexitet och hög hävstångseffekt (särskilt lånefinansierat uppköp, LBO). c. Exceptionella händelser som utlöser omvärdering.

Positioner i finansiella instrument, utländska valutor och råvaror

235. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om de risker som värdepappersföretaget löper på grund av exponeringen mot finansiella instrument, utländska valutor och råvaror. Dessa riskkällor kan leda till förluster vid negativa rörelser på finansmarknaden, valutamarknaden och råvarumarknaderna.

236. De behöriga myndigheterna bör fokusera på arten av de finansiella instrument som innehas av värdepappersföretaget, värdepappersföretagets totala exponering mot valutamarknaden (även med beaktande av t.ex. korrelationen mellan de valutor i vilka värdepappersföretaget har en exponering) och på exponeringen mot specifika råvaror.

Risker i samband med ersättningar till anställda och pensionsrisker

237. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om riskerna som uppstår av värdepappersföretagets ersättnings- och pensionsplan. Denna risk kan leda till förluster om betalningarna är alltför stora i förhållande till företagets inkomst, vilket även skulle äventyra företagets lönsamhet och solvens.

238. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall fokusera på den risk som uppstår till följd av en strukturell klyfta mellan tillgångar och skulder relaterade till ersättningar till anställda.

6.5.3 Bedömning av hantering och kontroll av företagsrisker

239. För att uppnå en heltäckande förståelse av värdepappersföretagets riskprofil bör de behöriga myndigheterna se över den ram för styrning och riskhantering som minskar den risk som följer av handelsflöde, koncentration och motpartsfallissemang. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna bedöma följande faktorer samtidigt som de tar hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet: a. Huruvida värdepappersföretaget har en sund, tydligt formulerad och dokumenterad riskstrategi för handelsflöde, koncentration och motpartsfallissemang som godkänts av ledningsorganet. b. Huruvida värdepappersföretagets strategi återspeglar värdepappersföretagets aptit för dessa risker på ett korrekt sätt och är förenlig med den övergripande riskaptiten. c. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av marknadsrisker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser. d. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av koncentrationsrisker och motpartsrisker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser. e. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig ram för att identifiera, förstå och mäta företagsrisker, i linje med värdepappersföretagets storlek och komplexitet, och att denna ram uppfyller relevanta minimikrav i enlighet med relevant EU-lagstiftning och nationell genomförandelagstiftning. f. Huruvida värdepappersföretaget har en stark och omfattande kontrollram och sunda skyddsåtgärder för att minska företagsriskerna i linje med dess riskhanteringsstrategi och riskaptit.

6.5.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

240. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om värdepappersföretagets företagsrisk. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett riskbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 7. Om de behöriga myndigheterna, på grundval av väsentligheten hos vissa riskfaktorer, beslutar sig för att bedöma och betygsätta dem individuellt, bör den vägledning som ges i denna tabell i möjligaste mån tillämpas på motsvarande sätt.

241. De behöriga myndigheterna bör beakta alla dessa faktorer parallellt och inte isolerat, och förstå drivkrafterna bakom företagsrisk. Tabell 7. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av företagsrisk Överväganden när det Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med gäller adekvat Riskbetyg uppfattning inneboende risk riskhantering och kontroller • Verksamhetens art innebär icke- • Det är väsentlig risk/mycket låg överensstämmelse investeringsrisk. mellan värdepappersföretagets • Riskexponeringens art och sammansättning medför icke- riskhantering och Det finns en låg risk för kontroller och dess väsentlig risk/mycket låg risk. betydande övergripande strategi • Exponeringen för tillsynsrelaterad och riskaptit. motpartsfallissemang är inte inverkan på • Den organisatoriska 1 väsentlig/mycket låg. värdepappersföretaget ramen är stark med • Exponeringen för risker i med beaktande av tydliga ansvarsområden samband med ersättningar till inneboende risknivå och en tydlig åtskillnad anställda och pensionsrisker är samt riskhantering och av uppgifter mellan inte väsentlig/mycket låg. kontroller. risktagare och • Koncentrationsrisken är inte förvaltnings- och väsentlig eller mycket låg. kontrollfunktioner. • Den operativa risknivån för • System för mätning, processer och system är inte övervakning och väsentlig/mycket låg. • rapportering är Verksamhetens art innebär låg lämpliga. till medelhög investeringsrisk. • Riskexponeringens art och sammansättning tyder på låg Det finns en låg till till medelhög risk. medelhög • Exponeringen för risk för betydande motpartsfallissemang är låg till tillsynsrelaterad medelhög. 2 inverkan på • Exponeringen för risker i värdepappersföretaget samband med ersättningar till med tanke på nivån på anställda och pensionsrisker är den inneboende risken medelhög till hög. samt riskhanteringen • Koncentrationsrisken är låg till och kontrollerna. medelhög. • Den operativa risknivån för processer och system är låg till medelhög. • Verksamhetens art innebär • Det finns brister i medelhög till hög värdepappersföretagets investeringsrisk. riskhantering och Det finns en medelhög kontroller i förhållande till hög risk för • Riskexponeringens art och sammansättning innebär till dess övergripande betydande medelhög till hög risk. strategi och riskaptit. tillsynsrelaterad 3 • Den organisatoriska inverkan på • Exponeringen för ramen saknar tydliga värdepappersföretaget motpartsfallissemang är med beaktande av den medelhög till hög. ansvarsområden och en inneboende risken tydlig åtskillnad av • Koncentrationsrisken är samt riskhanteringen uppgifter mellan medelhög till hög. och kontrollerna. risktagare och • Den operativa risknivån för riskhanterings- och processer och system är kontrollfunktioner. medelhög till hög. • Systemen för mätning, • Verksamhetens art innebär hög övervakning och investeringsrisk. rapportering är inte Det finns en hög risk tillräckliga eller • Riskexponeringens art och för betydande tillräckligt konsekventa, sammansättning medför hög tillsynsrelaterad och vissa risker risk. inverkan på övervakas eller 4 • Exponeringen för värdepappersföretaget rapporteras inte motpartsfallissemang är hög. med tanke på nivån på ordentligt. • Exponeringen för risker i den inneboende risken samband med ersättningar till samt riskhanteringen anställda och pensionsrisker är och kontrollerna. hög. • Koncentrationsrisken är hög. • Den operativa risknivån för processer och system är hög.

6.6 Bedömning av andra risker

6.6.1 Allmänna överväganden

242. De behöriga myndigheterna bör bedöma betydelsen av andra risker för värdepappersföretagets kapital som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1, i enlighet med artikel 36 och 40 i direktiv (EU) 2019/2034. Vid bedömningen av dessa andra risker bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet, som påverkar betydelsen av dessa risker.

6.6.2 Bedömning av inneboende risker

243. Genom bedömningen av inneboende risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1 bör de behöriga myndigheterna fastställa de huvudsakliga drivkrafterna bakom värdepappersföretagets risker och utvärdera betydelsen av dessa riskers inverkan på värdepappersföretaget. Bedömningen av sådana risker bör struktureras kring följande huvudsteg: a. Preliminär bedömning. b. Bedömning av arten och omfattningen av investeringsverksamhet som medför en risk för värdepappersföretaget som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1. c. Bedömning av system och processer för dessa verksamheter.

244. De behöriga myndigheterna bör bedöma risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1 i både nuvarande och framåtblickande termer.

245. I förekommande fall bör de behöriga myndigheterna också göra en bedömning av andra risker än de som förtecknas i detta kapitel.

Preliminär bedömning

246. För att fastställa omfattningen av bedömningen av risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1 bör de behöriga myndigheterna först identifiera de riskkällor som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

247. De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande: a. Affärsmodell och riskaptit. b. Intern utveckling eller utkontraktering av it-lösningar. c. Stödfunktioner som regelefterlevnad, rättsliga och skattemässiga funktioner (även om de utkontrakteras). d. Kostnader för rättegångar och rättstvister. e. Totala driftsförluster, inklusive kostnader för internt och externt bedrägeri. f. Omfattning av verksamhet utanför handelslagret.

248. De behöriga myndigheterna bör göra en preliminär analys med hänsyn till förändringen över tid för att få en uppfattning om värdepappersföretagets huvudsakliga andra risker.

Ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

249. De behöriga myndigheterna bör bedöma den ränterisk som härrör från verksamhet utanför handelslagret som värdepappersföretaget är exponerat för.

250. De behöriga myndigheterna bör bedöma hur ränteförändringar kan ha en negativ inverkan på värdepappersföretagets tillgångar, skulder och exponeringar utanför balansräkningen. För att bättre kunna fastställa värdepappersföretagets komplexitet och ränteriskprofil bör de behöriga myndigheterna också förstå huvuddragen i värdepappersföretagets tillgångar, skulder och exponeringar utanför balansräkningen.

251. I sin kvantitativa bedömning bör de behöriga myndigheterna beakta resultaten av värdepappersföretagets interna metoder för att mäta ränterisk som härrör från verksamhet utanför handelslagret. Dessutom bör de behöriga myndigheterna överväga lämpliga chockscenarier med tanke på arten av den exponering mot ränterisk som härrör från värdepappersföretagets verksamhet utanför handelslagret.

Operativa risker som inte omfattas av pelare 1

252. De behöriga myndigheterna bör bedöma operativa risker som inte omfattas av minimikapitalbaskrav i enlighet med förordning (EU) 2019/2033. Dessa risker kan leda till direkta driftsförluster och indirekta förluster till följd av klagomål och rättstvister. Stora operativa risker kan också leda till personalbrist avseende nyckelbefattningar. Bedömningen bör inte bara ta hänsyn till operativa förluster, utan även till tillbud och operativa riskhändelser som leder till en vinst.

253. De behöriga myndigheterna bör beakta följande inneboende riskkällor och, i förekommande fall, inrikta bedömningen på de aspekter som anses vara mest betydande för värdepappersföretaget: a. Arbetsplatssäkerhet. b. Skador på materiella tillgångar. c. Interna bedrägerier. d. Externa bedrägerier. e. IKT-risker. f. Uppföranderisk. g. Regleringsmässiga, rättsliga och skattemässiga risker. h. Modellrisk, i förhållande till modeller som används för affärsändamål. i. Otillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser på nyckelpositioner. j. Anseenderisk.

254. Som en del av alla ÖUP-bedömningar bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om graden av IKT-risk och IKT-verksamhetens överensstämmelse med affärsstrategin. De behöriga myndigheterna bör i sin bedömning inkludera alla relevanta aspekter av IKT-risker, såsom säkerhetsrisker, it-projektrisker och IKT-förvaltningsrisker, i den mån detta inte redan omfattas av andra delar av dessa riktlinjer, och med beaktande av EBA:s riktlinjer om IKT-risker och säkerhetsrisker och Esmas riktlinjer för utkontraktering till molntjänstleverantörer .

255. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av uppföranderisk i samband med värdepappersföretagets investerings- och marknadsverksamhet, i den mån den inte fångas upp av kapitalbaskraven enligt pelare 1. Med uppföranderisk avses den nuvarande eller potentiella risk som kunder, marknader eller företaget självt löper på grund av ett olämpligt beteende från företagets eller dess personals sida. Denna risk kan uppstå till följd av avsiktlig eller försumlig misskötsamhet (inklusive olämpligt tillhandahållande av finansiella tjänster), i den mån de kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser eller konsekvenser för anseendet. Denna anseenderisk kan i sin tur leda till förlust av marknadsandelar eller nyckelkunder och en ökning av kundernas klagomål.

256. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på följande källor till inneboende uppföranderisker: a. Avveckling eller indragning av en fond. b. Antal incidenter med misskötsamhet: vilseledande försäljning, otillbörlig marknadspåverkan. c. Ådragna lagstadgade påföljder.

257. De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om regleringsmässiga, rättsliga och skattemässiga risker till följd av bristande efterlevnad av lagar och andra författningar. Sådana risker kan leda till rättstvister och påföljder för värdepappersföretaget. Korrigerande program kan också medföra stora kostnader för att följa lagar och andra författningar.

258. De behöriga myndigheterna bör inrikta sig på dessa källor till inneboende regleringsrisker, rättsliga risker och finanspolitiska risker där så är relevant: a. Kostnader för att uppnå efterlevnad av tillämpliga bestämmelser. b. Betalning av böter eller andra påföljder vid bristande efterlevnad. c. Skatteomräkning eller försenad betalning av avgifter, böter och straffavgifter. d. Föregripande av regleringsändringar som är relevanta för värdepappersföretaget.

259. De behöriga myndigheterna bör bedöma risken i samband med modeller som används för affärsändamål, inbegripet värderings-/prissättningsmodeller, modeller för algoritmisk handel och andra modeller som kan ha en betydande inverkan på värdepappersföretagets affärsbeslut och verksamhet.

260. Med beaktande av värdepappersföretagets särdrag får de behöriga myndigheterna, när de utför bedömningen av risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1, beakta andra riskkällor som inte ingår i de ovannämnda kategorierna.

Systemrisk

261. På grundval av kvantitativa och kvalitativa kriterier bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om värdepappersföretagets systemrisk. På grundval av denna bedömning bör de behöriga myndigheterna avgöra om värdepappersföretagets fallissemang skulle kunna leda till allvarliga störningar på de finansiella marknader där värdepappersföretaget är verksamt.

262. När så är lämpligt kan bedömningen av systemrisken göras på ett aggregerat sätt för en grupp av värdepappersföretag med en liknande affärsmodell och riskprofil. När de behöriga myndigheterna gör en sådan samlad bedömning bör de beakta de potentiella konsekvenserna av att ett visst antal eller en viss andel av dessa värdepappersföretag samtidigt fallerar på de finansiella marknader där de är verksamma. För detta ändamål kan de behöriga myndigheterna överväga ett eller flera scenarier.

6.6.3 Bedömning av riskhantering och kontroller

263. För att uppnå en heltäckande förståelse av värdepappersföretagets riskprofil när det gäller risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1 bör de behöriga myndigheterna se över den ram för styrning och riskhantering som minskar den risk som härrör från andra riskkällor. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna bedöma följande faktorer samtidigt som de tar hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet: a. Huruvida värdepappersföretagets strategi återspeglar värdepappersföretagets aptit för dessa risker på ett korrekt sätt och är förenlig med den övergripande riskaptiten. b. Huruvida värdepappersföretaget har interna riktlinjer och riktlinjer för att säkerställa en sund riskkultur. c. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av ränterisk som härrör från verksamhet utanför handelslagret. d. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av it-risker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser. e. Huruvida värdepappersföretaget har tydligt definierade riktlinjer och förfaranden för kontroll av operativ risk.

6.6.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

264. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om värdepappersföretagets andra risker. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett betyg grundat på de överväganden som anges i tabell 8. Om de behöriga myndigheterna, på grundval av väsentligheten hos vissa riskfaktorer, beslutar sig för att bedöma och betygsätta dem individuellt, bör den vägledning som ges i denna tabell i möjligaste mån tillämpas på motsvarande sätt.

265. De behöriga myndigheterna bör beakta alla dessa faktorer parallellt och inte isolerat, och förstå drivkrafterna bakom de risker som inte omfattas av kapitalbaskraven enligt pelare 1. Tabell 8. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av andra risker Överväganden när det gäller Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med Riskbetyg adekvat riskhantering och uppfattning inneboende risk kontroller • Verksamhetens art innebär • Det är överensstämmelse icke-väsentlig risk/mycket låg mellan uppföranderisk. värdepappersföretagets Det finns en låg risk för • Exponeringen för ränterisk till styrning och kontroller betydande och dess övergripande följd av verksamhet utanför tillsynsrelaterad strategi och riskaptit. handelslagret är inte inverkan på 1 väsentlig/mycket låg. • Den organisatoriska värdepappersföretaget • ramen är stabil med tydlig Nivån på andra operativa med beaktande av ansvarsfördelning och risker som inte omfattas av inneboende risknivå särskilda styr- och pelare 1, särskilt IKT-risker samt riskhantering och kontrollfunktioner. samt regleringsmässiga, kontroller. rättsliga och finanspolitiska • System för mätning, risker, är inte övervakning och väsentlig/mycket låg. rapportering är lämpliga. Det finns en låg till • Verksamhetens art innebär medelhög risk för låg till medelhög uppföranderisk. betydande tillsynsrelaterad • Exponeringen för ränterisk till 2 inverkan på följd av verksamhet utanför värdepappersföretaget handelslagret är låg till med beaktande av den medelhög. inneboende risken • Nivån på andra operativa samt riskhantering och risker som inte omfattas av kontroller. pelare 1 är låg till medelhög. • Verksamhetens art innebär • Det finns brister i Det finns en medelhög till hög risk för medelhög till hög värdepappersföretagets betydande uppföranderisk. riskhantering och tillsynsrelaterad • Exponeringen för ränterisk till kontroller i förhållande till 3 dess övergripande inverkan på följd av verksamhet utanför strategi och riskaptit. värdepappersföretaget handelslagret är medelhög till med beaktande av den hög. • Den organisatoriska inneboende risken • ramen saknar en tydlig Nivån på andra operativa samt riskhantering och ansvarsfördelning eller risker som inte omfattas av kontroller. särskilda styr- och pelare 1 är medelhög till hög. kontrollfunktioner. Det finns en hög risk • Verksamhetens art innebär • Systemen för mätning, för betydande hög uppföranderisk. övervakning och 4 tillsynsrelaterad • Exponeringen för ränterisk till rapportering är inte inverkan på följd av verksamhet utanför tillräckliga eller tillräckligt värdepappersföretaget handelslagret är hög. konsekventa, och vissa med tanke på nivån på den inneboende risken • Nivån på andra operativa risker övervakas eller samt riskhanteringen risker som inte omfattas av rapporteras inte och kontrollerna. pelare 1 är hög. ordentligt.

Avdelning 7 – ÖUP-kapitalbedömning

7.1 Allmänna överväganden

266. De behöriga myndigheterna bör genom ÖUP-kapitalbedömningen fastställa huruvida värdepappersföretagets kapitalbas ger en sund täckning för kapitalrisker som härrör från reglerade och icke-reglerade verksamheter som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för, eller innebär för andra, om sådana risker bedöms vara väsentliga för värdepappersföretaget.

267. De behöriga myndigheterna bör göra detta genom att fastställa och ange beloppet för den ytterligare kapitalbas som värdepappersföretaget är skyldigt att inneha för att täcka risker och riskelement som värdepappersföretaget är exponerat för eller innebär för andra, som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av delarna tre och fyra i förordning (EU) 2019/2033. Vid behov bör de behöriga myndigheterna fastställa krav på ytterligare kapitalbas för att åtgärda brister i värdepappersföretagets styrnings- och kontrollmekanismer, interna modeller som används för tillsynsändamål, försiktig värdering av handelslagret eller för att åtgärda värdepappersföretagens upprepade underlåtenhet att upprätthålla riktlinje för ytterligare kapitalbas på lämplig nivå. Krav på ytterligare kapitalbas bör uppfyllas av värdepappersföretaget vid varje given tidpunkt.

268. För att åtgärda potentiella kapitalbrister, även under ogynnsamma förhållanden, bör de behöriga myndigheterna vidta lämpliga tillsynsåtgärder, inbegripet, i förekommande fall, att fastställa och meddela riktlinje för ytterligare kapitalbas (P2G), som är det kapital som värdepappersföretaget förväntas inneha för att säkerställa att konjunktursvängningar inte leder till ett åsidosättande av kapitalbaskravet och kravet på ytterligare kapitalbas eller hotar värdepappersföretagets förmåga att avveckla och upphöra med sin verksamhet på ett ordnat sätt.

269. När de behöriga myndigheterna fastställer kravet på ytterligare kapitalbas och, i förekommande fall, P2G, bör de a. beakta alla tillsynsåtgärder som den behöriga myndigheten har tillämpat eller planerar att tillämpa på ett värdepappersföretag i enlighet med avdelning 10 och med beaktande av punkterna 291–293, b. tydligt motivera beslutet att införa krav på och riktlinje för ytterligare kapitalbas, c. tillämpa krav på och riktlinje för ytterligare kapitalbas på ett konsekvent sätt för att säkerställa en bred samstämmighet i tillsynsresultaten i alla värdepappersföretag.

270. De behöriga myndigheterna bör bedöma värdepappersföretagets kapitalbasbehov och hur det kan påverkas av konjunktursvängningar som en viktig bestämningsfaktor för värdepappersföretagets bärkraft. Detta fastställande bör sammanfattas och avspeglas i ett betyg som baseras på de kriterier som anges i slutet av denna avdelning.

271. De behöriga myndigheterna bör bestämma och fastställa kravet på ytterligare kapitalbas och, i förekommande fall, riktlinje för ytterligare kapitalbas, i enlighet med den modell för minsta engagemang som anges i avdelning 2. I synnerhet bör den minsta frekvens med vilken sådana ytterligare krav och, i förekommande fall, riktlinje för ytterligare kapitalbas, bestäms och fastställs följa frekvensen för bedömningen av kapitalbehov enligt ÖUP-modellen för minsta engagemang.

272. De behöriga myndigheterna kan fastställa krav på ytterligare kapitalbas för små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som uppfyller kriterierna i artikel 12 i förordning (EU) 2019/2033, när de anser det motiverat och från fall till fall. Sådana små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag omfattas inte av någon riktlinje för ytterligare kapitalbas i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2019/2034.

7.2 Fastställande av krav på ytterligare kapitalbas

273. De behöriga myndigheterna bör fastställa krav på ytterligare kapitalbas för väsentliga risker och riskelement som härrör från värdepappersföretagets verksamhet, med beaktande av alla situationer som anges i artikel 40.1 i direktiv (EU) 2019/2034, inbegripet a. risker eller riskelement som värdepappersföretaget är exponerat för eller innebär för andra täcks inte eller täcks inte tillräckligt av lämpliga belopp, lämpliga slag och lämplig fördelning av kapital i enlighet med del tre eller fyra i förordning (EU) 2019/2033, b. brister i värdepappersföretagens system, processer, rutiner och strategier, om sådana brister inte kan åtgärdas inom en lämplig tidsram, c. brister i värdepappersföretagets justeringar avseeende den försiktiga värderingen av handelslagret som gör det möjligt för värdepappersföretaget att avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande förluster under normala marknadsförhållanden, d. värdepappersföretagets bristande efterlevnad av kraven på tillämpningen av de tillåtna interna modellerna, vilket leder till otillräckliga kapitalnivåer, e. värdepappersföretagets upprepade underlåtenhet att upprätta eller bibehålla tillräckligt med ytterligare kapitalbas, i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2019/2034.

274. Det totala beloppet för krav på ytterligare kapitalbas bör vara summan av eventuella krav på ytterligare kapitalbas som fastställts av de behöriga myndigheterna för alla situationer som anges i föregående punkt.

7.2.1 Fastställande av ytterligare kapitalbas för att täcka risker eller riskelement som inte täcks eller inte täcks i tillräcklig utsträckning av del tre eller fyra i förordning (EU) 2019/2033

275. De behöriga myndigheterna är skyldiga att fastställa nivån på krav på ytterligare kapitalbas för att täcka risker eller riskelement som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av delarna tre och fyra i förordning (EU) 2019/2033 som specificeras närmare i den delegerade förordning som antagits i enlighet med artikel 40.6 i direktiv (EU) 2019/2034 och efter den riskbedömning som utförts enligt avdelning 6.

276. De behöriga myndigheterna bör förlita sig på följande informationskällor för att identifiera, bedöma och kvantifiera sådana risker eller riskelement: a. För värdepappersföretag som inte uppfyller kriterierna för att anses vara små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033, värdepappersföretagskoncerner och för värdepappersföretag som uppfyller dessa kriterier om den behöriga myndigheten anser det lämpligt, ICARAP eller konsoliderad ICARAP när det gäller en värdepappersföretagskoncern, och närmare bestämt dess ICAAP-komponent, och resultaten av den behöriga myndighetens bedömning, inbegripet ILAAP-beräkningarna, om de anses tillförlitliga eller delvis tillförlitliga i enlighet med punkterna 279–282. b. För värdepappersföretag som omfattas av direktiv 2014/59/EU, återhämtningsplanen och resultaten av den behöriga myndighetens bedömning av denna, med beaktande av kraven för de återhämtningsplaner som är tillämpliga på det värdepappersföretag som granskas. c. Tillsynsrapportering. d. Resultaten av tillsynsbedömningen och eventuella referensmåttsberäkningar. e. Resultaten av relevant tidigare tillsynsverksamhet. f. Alla andra relevanta uppgifter, inbegripet sådana som härrör från interaktioner och dialoger med värdepappersföretaget, offentliga marknadsundersökningar eller sektors- och portföljgranskningar.

277. Såsom avses i punkt 276 led a bör de behöriga myndigheterna beakta ICAAP och resultaten av dess bedömning som en av de viktigaste uppgifterna för identifiering och bedömning av risker och riskelement, som härrör från både icke-reglerade och reglerade verksamheter, som värdepappersföretaget är exponerat för eller innebär för kunder och marknader. Vid kvantifieringen av det kapitalbelopp som anses vara tillräckligt och krav på ytterligare kapitalbas bör man bland annat ta hänsyn till beräkningarna av ICAAP om de bedöms vara tillförlitliga eller delvis tillförlitliga.

278. Såsom avses i punkt 276 led b bör återhämtningsplanen och dess bedömning, när så är lämpligt, beaktas av de behöriga myndigheterna för att stödja fastställandet av det kapital som anses vara tillräckligt för ordnad avveckling, vilket specificeras närmare genom den delegerade förordning som antas i enlighet med artikel 40.6 i direktiv (EU) 2019/2034. Mer specifikt bör den behöriga myndigheten använda uppgifter i återhämtningsplanen för att identifiera viktiga affärsområden och kritiska funktioner, återhämtningsåtgärder, styrningssystem, operativa steg och scenarier. De kan utnyttja de scenarier som används i återhämtningsplanen genom att öka deras allvarlighetsgrad för att uppnå ett avvecklingsscenario.

ICAAP-beräkningar

279. De behöriga myndigheterna bör bedöma om ICAAP omfattar både a. de risker eller riskelement som värdepappersföretaget eller värdepappersföretagskoncernen är exponerade för eller innebär för andra som härrör från dess verksamhet och aktivitet, antingen reglerad eller icke-reglerad, och b. nödvändiga åtgärder och resurser, men även risker eller riskelement som kan uppstå till följd av en ordnad avveckling.

280. De behöriga myndigheterna bör bedöma tillförlitligheten i de ICAAP-beräkningar som berör punkt 279 led a och b genom att bedöma om de kan hänföras till någon av följande punkter: a. Tillräckligt konsekventa: De kvantifierade riskerna bör stå i proportion till värdepappersföretagets affärsmodell, portföljsammansättning och handelsstrategi. b. Tillräckligt detaljerade: ICAAP-metoderna bör göra det möjligt att dela upp beräkningarna åtminstone per riskkategori , om möjligt efter risk, i stället för att presentera en enda (ekonomisk kapital-) beräkning som täcker alla risker. c. Tillräckligt trovärdiga: De beräkningar/metoder som används bör bevisligen täcka de risker som de avser att hantera och bör baseras på värdepappersföretagets kunskap och erfarenhet eller, i tillämpliga fall, på lämpliga modeller och försiktiga antaganden. d. Tillräckligt begripliga: De underliggande faktorerna för beräkningarna/metoderna bör specificeras tydligt. En beräkning med okända faktorer bör inte accepteras. e. Tillräckligt jämförbara: De behöriga myndigheterna bör beakta ICAAP:s riskmätningsmetoder och justera eller kräva att värdepappersföretaget anpassar dem för att underlätta jämförbarheten med jämförelsegrupper och uppskattningar av referensmått för tillsyn.

281. De behöriga myndigheterna bör vidare bedöma tillförlitligheten i beräkningarna av ICAAP genom att jämföra dem med resultatet av de tillsynsmässiga referensmåtten för samma risker eller, om de är tillräckligt jämförbara, samma riskkategorier och andra relevanta uppgifter.

282. En ICAAP-beräkning bör betraktas som delvis tillförlitlig när beräkningen trots att den inte uppfyller alla kriterierna ovan ändå förefaller mycket trovärdig. Detta bör dock vara ett undantagsfall och omfatta åtgärder för att förbättra de brister som identifieras i ICAAPberäkningen.

Referensmått för tillsyn

283. De behöriga myndigheterna bör utveckla och tillämpa riskspecifika referensmått för tillsyn som ett sätt att ifrågasätta ICAAP-beräkningar för de väsentliga risker, eller delar av sådana risker, som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av delarna tre och fyra i förordning (EU) 2019/2033, eller för att ytterligare stödja fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas för varje riskkategori och helst för varje risk, om ICAAP-beräkningarna av dessa väsentliga risker, eller delar av sådana risker, bedöms vara otillförlitliga eller saknas.

284. Referensmåtten för tillsyn bör utvecklas, med beaktande av genomförandebördan för de behöriga myndigheterna, om försiktiga, konsekventa, transparenta och jämförbara mått kan tillhandahållas för att jämföra det kapital som anses lämpligt för en viss riskkategori eller ett visst riskelement mellan värdepappersföretag.

285. Med tanke på de olika affärsmodeller som används av värdepappersföretag, deras storlek och komplexitet, är resultatet av referensmåtten för tillsyn kanske inte alltid lämpliga för varje värdepappersföretag. De behöriga myndigheterna bör lösa detta genom att använda det lämpligaste referensmåttet när det finns alternativ och genom att bedöma referensmåttets resultat för att ta hänsyn till överväganden som är specifika för affärsmodellen och värdepappersföretaget.

286. När de behöriga myndigheterna överväger referensmått för tillsyn för att fastställa krav på ytterligare kapitalbas bör de som en del av dialogen med värdepappersföretaget förklara den logiska grunden och de allmänna principerna som ligger till grund för referensmåtten.

Andra relevanta uppgifter

287. De behöriga myndigheterna bör använda andra relevanta uppgifter för att stödja fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas för varje riskkategori eller individuell risk. Andra relevanta uppgifter kan härröra från analyser i jämförelsegrupper eller andra relevanta rapporter och studier.

288. Andra relevanta uppgifter bör få de behöriga myndigheterna att ompröva lämpligheten/tillförlitligheten hos en ICAAP-/referensmåttsberäkning för en specifik risk eller riskkategori, och/eller justera resultatet, om de ger anledning till tvivel om dess riktighet.

289. För att säkerställa konsekvens vid fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas för varje riskkategori eller enskild risk bör de behöriga myndigheterna använda samma jämförelsegrupper som inrättats för att analysera kapitalrisker enligt vad som anges i avdelning 6.

290. När de behöriga myndigheterna beaktar andra relevanta uppgifter vid fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas, som en del av tillsynsdialogen, bör de förklara den logiska grunden och de allmänna underliggande principerna för de uppgifter som används för värdepappersföretaget.

7.2.2 Fastställande av kapitalbas eller andra åtgärder för att täcka brister i modeller som används för regleringsändamål

291. Om de behöriga myndigheterna under den pågående översynen av de interna metoderna i enlighet med kraven i artikel 37 i direktiv (EU) 2019/2034 upptäcker modellbrister som skulle kunna leda till underskattning av de minimikapitalbaskrav som anges i förordning (EU) 2019/2033, bör de fastställa krav på ytterligare kapitalbas för sådana brister, om detta anses vara lämpligare än andra tillsynsåtgärder, såsom att kräva att värdepappersföretag anpassar sina modeller. Sådana krav på ytterligare kapitalbas bör endast fastställas som en tillfällig åtgärd medan bristerna åtgärdas.

7.2.3 Fastställande av kapitalbas eller andra åtgärder för att täcka brister i justeringen av den försiktiga värderingen av handelslagret

292. Om de behöriga myndigheterna under sin översyn enligt artikel 36 i direktiv (EU) 2019/2034, och efter den riskbedömning som utförts enligt avdelning 6, upptäcker brister i den försiktiga värderingen av värdepappersföretagets positioner i handelslagret som skulle kunna leda till en underskattning av K-NPR-kravet i artikel 22 i förordning (EU) 2019/2033, bör de fastställa krav på ytterligare kapitalbas för att täcka sådana brister. Sådana krav på ytterligare kapitalbas bör endast fastställas om de är lämpligare än andra tillsynsåtgärder och bör bibehållas endast som en tillfällig åtgärd till dess att bristerna åtgärdas.

7.2.4 Fastställande av kapitalbas eller andra åtgärder för att hantera andra brister

293. De behöriga myndigheterna bör fastställa ytterligare kapitalbas för att täcka brister i system, processer, rutiner och strategier för styrning eller andra brister – som identifierats efter den riskbedömning som beskrivs i avdelningarna 4–6 – om andra tillsynsåtgärder inte anses tillräckliga eller lämpliga för att säkerställa att kraven uppfylls. De behöriga myndigheterna bör endast fastställa sådana krav på ytterligare kapitalbas som en tillfällig åtgärd medan bristerna åtgärdas.

294. Om ett värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att betecknas som litet och icke-sammanlänkat enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 upprepade gånger underlåter att fastställa eller upprätthålla en tillräcklig kapitalbasnivå för att täcka den riktlinje om ytterligare kapitalbas som meddelats i enlighet med artikel 41.1 i direktiv (EU) 2019/2034, bör de behöriga myndigheterna fastställa krav på ytterligare kapitalbas för att täcka denna ytterligare risk senast två år efter överträdelsen av riktlinjen. De behöriga myndigheterna kan skjuta upp detta beslut om de tillåter värdepappersföretaget att bedriva verksamhet under riktlinjernas nivå på grund av konjunktursvängningar eller andra företagsspecifika omständigheter.

7.3 Utformning och motivering av kapitalbaskraven

295. Vid fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas i enlighet med artikel 40.3 i direktiv (EU) 2019/2034 vid en tidpunkt som anges i punkt 271 bör de behöriga myndigheterna fastställa a. ett absolut belopp för krav på ytterligare kapitalbas till följd av slutsatsen utifrån ÖUP-bedömningen, b. kvoten mellan det absoluta belopp som avses i led a och värdepappersföretagets kapitalbaskrav, fastställt i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033 vid den tidpunkt då det absoluta belopp som avses i led a (D) fastställs, i enlighet med följande formel: 𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴 𝐴𝐴𝑏𝑏𝐴𝐴𝐴𝐴𝑏𝑏𝑏𝑏 𝑓𝑓ö𝑟𝑟 𝑘𝑘𝑟𝑟𝑘𝑘𝑘𝑘 𝑏𝑏å 𝑦𝑦𝐴𝐴𝐴𝐴𝑏𝑏𝑟𝑟𝐴𝐴𝑦𝑦𝑦𝑦𝑘𝑘𝑟𝑟𝑏𝑏 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑏𝑏𝑦𝑦𝐴𝐴𝑘𝑘𝐴𝐴𝐴𝐴𝑘𝑘𝐴𝐴 𝐷𝐷

296. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att det tillämpliga kravet på ytterligare kapitalbas alltid bör vara lika med det högre av det absoluta belopp som avses i punkt 295 led a eller, i fall där D ökar och fram till dess att ett nytt absolut belopp fastställs till följd av de behöriga myndigheternas avslutande av ÖUP-bedömningen, det belopp för krav på ytterligare kapitalbas som krävs för att bibehålla den kvot som avses i punkt 295 led b.

297. När de behöriga myndigheterna informerar värdepappersföretag om tillsynskraven bör de motivera sitt beslut att införa krav på ytterligare kapitalbas och ge en tydlig redogörelse för den fullständiga bedömningen av de faktorer som anges i punkt 273 i enlighet med artikel 40.5 i direktiv (EU) 2019/2034. Motiveringen bör vara företagsspecifik och innehålla en tydlig angivelse av de huvudsakliga drivkrafterna bakom kravet på ytterligare kapitalbas, inbegripet risker och riskelement som bidrar till sådant krav på ytterligare kapitalbas. När de behöriga myndigheterna motiverar krav på ytterligare kapitalbas bör de hänvisa till alla relevanta riskkategorier, dvs. risker i samband med oordnad avveckling, kundrisk, marknadsrisk, företagsrisk och andra risker.

298. I motiveringen till kravet på ytterligare kapitalbas enligt punkt 273 led b–d bör de behöriga myndigheterna också identifiera de huvudsakliga brister som ska täckas av dessa krav till dess att de har åtgärdats, i enlighet med punkterna 291–293. Med beaktande av lämpliga tillsynsåtgärder i enlighet med avdelning 10 bör de behöriga myndigheterna begära att värdepappersföretagen identifierar lämpliga åtgärder för att rätta till dessa brister och meddela förväntade tidsfrister för att åtgärda bristerna.

7.4 Uppfyllande av kraven vid konjunktursvängningar

299. För värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att betraktas som små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 bör de behöriga myndigheterna fastställa om värdepappersföretagets kapitalbas är tillräcklig i händelse av negativa konjunktursvängningar och huruvida tillsynsåtgärder, inbegripet riktlinje för ytterligare kapitalbas (P2G), reviderad kapitalplanering och andra åtgärder enligt avdelning 10, är nödvändiga för att åtgärda potentiella brister.

300. När de behöriga myndigheterna beaktar negativa konjunktursvängningar bör de bedöma hur risker eller delar av risker som värdepappersföretagen innebär för andra eller är exponerade för kan utvecklas över en flerårig period, med beaktande av värdepappersföretagets konjunkturcykel. Detaljnivån i denna bedömning bör variera beroende på komplexiteten i värdepappersföretagets affärsmodell och riskprofil.

301. För att bedöma kapitalbehov vid negativa konjunktursvängningar bör de behöriga myndigheterna beakta de kvalitativa och kvantitativa resultaten av a. stresstester eller känslighetsanalyser avseende tillsyn, om sådana finns tillgängliga, b. värdepappersföretagens stresstester eller känslighetsanalyser, om sådana finns tillgängliga och är tillräckligt tillförlitliga på grundval av den bedömning som gjorts enligt avdelning 5, eller c. andra bedömningar av konjunktursvängningar som gjorts av behöriga myndigheter eller av värdepappersföretaget på grundval av den bedömning som gjorts enligt avdelning 5, om de anses vara tillräckligt tillförlitliga.

302. På grundval av bedömningen enligt punkt 301 bör de behöriga myndigheterna fastställa huruvida värdepappersföretagets kapitalbas är tillräcklig för att täcka tillämpliga kapitalbaskrav, inbegripet krav på ytterligare kapitalbas, vid negativa konjunktursvängningar.

7.4.1 Fastställande av P2G

303. De behöriga myndigheterna bör fastställa P2G enligt vad som anges i detta avsnitt och vid en tidpunkt som anges i punkt 271. Om fastställandet leder till ett positivt värde bör de sätta P2G för att hantera tillsynsfarhågor angående värdepappersföretagets känslighet för negativa konjunktursvängningar.

304. P2G är det kapital som anses tillräckligt och som bör fastställas för att ta hänsyn till konjunktursvängningar och samtidigt skydda mot eventuella överträdelser av relevanta kapitalbaskrav i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/2033 och krav på ytterligare kapitalbas som beräknas i enlighet med artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 och mot varje hot mot värdepappersföretagets förmåga att avveckla verksamheten under ordnade former. Om de behöriga myndigheterna anser att värdepappersföretaget inte berörs av sådana hinder under ogynnsamma ekonomiska förhållanden kan de behöriga myndigheterna besluta att inte fastställa P2G.

305. De behöriga myndigheterna bör bestämma och fastställa P2G på grundval av resultaten av bedömningen av konjunktursvängningar i enlighet med punkt 301. Sådana analyser bör ta hänsyn till värdepappersföretagets strategi och affärsmodell, samt till den miljö där det bedriver sin verksamhet, som grund för att identifiera sårbarheter och risker för skada på värdepappersföretagsnivå, och återspegla relevanta ekonomiska svängningar som kan vara systemomfattande i form av omfattande störningar i tillhandahållandet av finansiella tjänster till följd av en försämring av en stor del av det finansiella systemet eller en vida spridd volatilitet mellan tillgångspriser eller specifikt för värdepappersföretagets affärsmodell, som chockspecifika för arten och varaktigheten avseende de finansiella instrument som värdepappersföretaget handlar med över en framåtblickande tidshorisont.

306. Vid tillämpning av punkt 305 bör de behöriga myndigheterna säkerställa att de analyser som utförs för inrättandet av P2G på ett lämpligt sätt omfattar följande: a. Alla väsentliga risker som bidrar till det krav på ytterligare kapitalbas som fastställs i enlighet med artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034. b. Situationer där värdepappersföretaget drabbas av väsentliga förluster som hindrar verksamheten eller där det kan tvingas upphöra med verksamheten på ett ordnat sätt.

307. De behöriga myndigheterna bör i regel inte använda P2G för att täcka aspekter av risker som bör täckas av krav på ytterligare kapitalbas i enlighet med avsnitt 7.2 i dessa riktlinjer.

308. När de behöriga myndigheterna fastställer storleken på P2G bör de säkerställa att den fastställs på en nivå som är lämplig för att täcka de största förväntade variationerna i värdepappersföretagets kärnprimärkapital och säkerställa täckning av tillämpliga kapitalbaskrav.

309. Vid fastställandet av storleken på P2G bör de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall ta hänsyn till följande faktorer: a. Om P2G fastställs på grundval av stresstester, den tidpunkt då den maximala stresseffekten uppstår i förhållande till startpunkten och tidshorisonten för de scenarier som används i stresstesterna. b. Resultatet av ett tillförlitligt värdepappersföretags interna stresstest eller känslighetsanalys av värdepappersföretaget, med beaktande av specifika scenariedefinitioner och antaganden, särskilt om de anses vara mer relevanta för värdepappersföretagets affärsmodell och riskprofil eller om de interna scenarierna är strängare än tillsynsscenarierna, om sådana tillsynsscenarier finns tillgängliga. c. Värdepappersföretagens relevanta förmildrande åtgärder, om de är tillräckligt trovärdiga och mycket säkra efter tillsynsbedömningen. d. Information om och tillsynssynpunkter på relevansen av tillsynsmyndighetens eller värdepappersföretagets egna stresstester eller känslighetsanalyser för värdepappersföretagets strategi, finansiella planer och affärsmodell. e. Minskad säkerhet om värdepappersföretagets faktiska känslighet för negativa scenarier. f. Eventuella överlappningar med det tillämpliga kravet på ytterligare kapitalbas. g. Huruvida värdepappersföretaget är föremål för omstrukturering eller resolution.

310. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 271 bör de behöriga myndigheterna i god tid se över P2G-nivån om denna bedöms vara felaktig på grundval av all relevant information som de behöriga myndigheterna har tillgång till. De bör åtminstone bedöma om den befintliga P2G-nivån fortfarande är lämplig och vid behov revidera den när de kvalitativa och kvantitativa resultat som avses i punkt 305 uppvisar betydande förändringar jämfört med den analys som tidigare användes för att fastställa P2G.

311. P2G som fastställts av behöriga myndigheter är ett tillägg till den högsta komponenten i kapitalbaskraven i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033 och det krav på ytterligare kapitalbas som fastställs i enlighet med artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034.

7.4.2 Kommunikation och sammansättning av P2G

312. Om P2G fastställs eller uppdateras bör de behöriga myndigheterna meddela värdepappersföretaget dess nivåer och de relevanta tidsfristerna för dess inrättande i enlighet med punkt 316. De behöriga myndigheterna bör också förklara den potentiella tillsynreaktionen på situationer där P2G inte uppfylls.

313. Vid en översyn i enlighet med punkt 310, där tillsynsgranskningar i enlighet med artikel 36 i direktiv (EU) 2019/2034 inte utförs, bör de behöriga myndigheterna meddela den nya P2G-nivån.

314. De behöriga myndigheterna bör informera värdepappersföretag om att P2G förväntas uppfyllas genom kapitalbas bestående av kärnprimärkapital (CET1) och att P2G förväntas införlivas i deras ramar för kapitalplanering och riskhantering, inbegripet ramen för riskaptit och, i tillämpliga fall, återhämtningsplaneringen.

315. De behöriga myndigheterna bör också meddela värdepappersföretag att kapitalbasen för P2G inte kan användas för att uppfylla andra kapitalbaskrav.

316. När de behöriga myndigheterna fastställer och underrättar värdepappersföretagen om tidsfrister för upprättande av P2G bör de beakta åtminstone följande: a. Huruvida ett värdepappersföretag är föremål för omstrukturering eller rekonstruktion eller ej. b. De potentiella konsekvenser som CET1-denominerad P2G kan få för andra delar av kapitalkraven och värdepappersföretagens förmåga att emittera primärkapitaltillskottsinstrument (AT1) eller supplementärkapitalsinstrument (T2).

7.4.3 Kapitalplanering och andra tillsynsåtgärder för hantering av kapitalbehov i stressituationer Kapitalplanering

317. När de kvantitativa resultat som avses i avsnitt 7.4 visar att ett värdepappersföretag enligt de givna negativa scenarierna inte kommer att kunna uppfylla de tillämpliga kapitalkraven, bör de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget lämnar in en trovärdig kapitalplan som tar itu med risken för att det inte uppfyller de tillämpliga kapitalkraven.

318. För att fastställa kapitalplanens trovärdighet bör den behöriga myndigheten överväga följande, efter vad som är lämpligt: a. Huruvida kapitalplanen täcker hela den förmodade ogynnsamma tidshorisonten. b. Huruvida kapitalplanen innehåller en uppsättning trovärdiga åtgärder för att begränsa och hantera skador. c. Huruvida värdepappersföretaget är villigt och kapabelt att vidta sådana åtgärder för att hantera överträdelserna av de tillämpliga kapitalkraven under ogynnsamma förhållanden. d. Huruvida åtgärderna för att begränsa och hantera skador omfattas av rättsliga eller anseendemässiga begränsningar. e. Sannolikheten för att åtgärder för att begränsa och hantera skador skulle göra det möjligt för värdepappersföretaget att fullt ut uppfylla sina tillämpliga kapitalkrav inom en lämplig tidsram. f. Huruvida de föreslagna åtgärderna i stort sett är i linje med makroekonomiska överväganden och med kända framtida regleringsändringar som påverkar ett värdepappersföretag inom tillämpningsområdet och tidsplanen för de förmodade ogynnsamma scenarierna. g. I tillämpliga fall, de olika återhämtningsalternativen och deras analys enligt värdepappersföretagets återhämtningsplan.

319. Vid bedömningen av kapitalplaner bör de behöriga myndigheterna, när så är lämpligt och efter en effektiv dialog med värdepappersföretaget, kräva att värdepappersföretaget gör lämpliga ändringar av dessa planer, inbegripet de föreslagna hanteringsåtgärderna, eller kräva att värdepappersföretagen vidtar ytterligare skadebegränsande åtgärder som skulle bli relevanta med tanke på scenarierna och de nuvarande makroekonomiska förhållandena.

320. De behöriga myndigheterna bör förvänta sig att värdepappersföretagen genomför den reviderade kapitalplanen, inbegripet ytterligare ändringar som görs på grundval av resultaten av tillsynsbedömningen och tillsynsdialogen.

Ytterligare tillsynsåtgärder

321. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall överväga att tillämpa de ytterligare tillsynsåtgärder som anges i avdelning 10 för att säkerställa att värdepappersföretaget är tillräckligt kapitaliserat under ogynnsamma förhållanden.

322. I synnerhet om de kvantitativa resultaten av stresstester eller känslighetsanalyser tyder på att värdepappersföretaget sannolikt kommer att bryta mot sina tillämpliga kapitalkrav enligt det ogynnsamma scenariot inom de följande tolv månaderna, bör de behöriga myndigheterna, när så är lämpligt, behandla sådan information som en av de möjliga omständigheterna i den mening som avses i artikel 38 b i direktiv (EU) 2019/2034. I sådana fall bör de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 39.2 i direktiv (EU) 2019/2034 för att säkerställa tillräckliga kapitalbasnivåer. I synnerhet när sådana åtgärder rör kapital bör de behöriga myndigheterna särskilt beakta ett eller båda av följande, enligt definitionen i artikel 39.2 a och f: a. Krav på att värdepappersföretagen har ett lämpligt ytterligare kapitalbasbelopp i form av ett nominellt belopp med beaktande av resultatet av ÖUP-bedömningen. b. Krav på en minskning av den inneboende risken i värdepappersföretagets verksamhet, produkter och system.

7.5 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

323. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om huruvida de befintliga kapitalbastillgångarna ger en fullgod täckning av de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett bärkraftighetsbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 9. Tabell 9 – Tillsynsöverväganden vid betygsättning av kapitalbehov Betyg Tillsynsmyndighetens Överväganden uppfattning 1 Det kapitalbasbelopp • Värdepappersföretaget kan i tillämpliga fall utan som innehas utgör en problem uppnå sin P2G med tillgängligt låg risk för kärnprimärkapital (CET1). värdepappersföretagets • Värdepappersföretaget har en kapitalbasnivå som bärkraft. klart överstiger dess kapitalbaskrav och krav på ytterligare kapitalbas och detta förväntas bestå i framtiden. • Bedömningen av konjunktursvängningar, inbegripet eventuella stresstester eller känslighetsanalyser, visar inte på någon märkbar risk när det gäller effekterna av konjunktursvängningar på kapitalbasen. • Värdepappersföretaget har en rimlig och trovärdig kapitalplan som har potential att vara effektiv vid behov. 2 Det kapitalbasbelopp • Värdepappersföretaget har svårt att uppnå sin P2G som innehas utgör en med sitt tillgängliga kärnprimärkapital (CET1). låg till medelhög risk för Ledningens skadereducerande åtgärder för att ta itu värdepappersföretagets med denna svårighet bedöms vara trovärdiga och bärkraft. effektiva. • Bedömningen av konjunktursvängningar, inbegripet eventuella stresstester eller känslighetsanalyser, Betyg Tillsynsmyndighetens Överväganden uppfattning visar på en låg risknivå när det gäller effekterna av konjunktursvängningar på kapitalbasen, men ledningens åtgärder för att hantera detta bedöms vara trovärdiga och effektiva. • Värdepappersföretaget har en rimlig och trovärdig kapitalplan som, om än inte utan risk, kan vara effektiv vid behov. 3 Det kapitalbasbelopp • Värdepappersföretaget uppfyller inte sin P2G med som innehas utgör en tillgängligt kärnprimärkapital (CET1). Det finns medelhög till hög risk farhågor om trovärdigheten och effektiviteten hos för ledningens skadereducerande åtgärder för att värdepappersföretagets komma tillrätta med detta. bärkraft. • Bedömningen av konjunktursvängningar, inbegripet eventuella stresstester eller känslighetsanalyser, visar på en medelhög risk när det gäller effekterna av konjunktursvängningar på kapitalbasen. Ledningens åtgärder kanske inte kan komma till rätta med detta på ett trovärdigt och effektivt sätt. • Värdepappersföretaget har en kapitalplan som sannolikt inte kommer att vara effektiv. 4 Det kapitalbasbelopp • Värdepappersföretaget uppfyller inte sin P2G (eller som innehas utgör en har avsiktligt inte inrättat P2G) med tillgängligt hög risk för kärnprimärkapital (CET1) och kommer inte att kunna värdepappersföretagets göra det inom överskådlig framtid. Ledningens bärkraft. skadereducerande åtgärder för att komma till rätta med detta bedöms varken vara trovärdiga eller effektiva. • Bedömningen av konjunktursvängningar, inbegripet eventuella stresstester eller känslighetsanalyser, visar att värdepappersföretaget skulle komma att bryta mot sitt krav på ytterligare kapitalbas på grund av konjunktursvängningar. Ledningens åtgärder kommer varken på ett trovärdigt eller effektivt sätt att komma till rätta med detta. • Värdepappersföretaget har ingen kapitalplan eller en kapitalplan som är uppenbart otillräcklig.

Avdelning 8 – Bedömning av likviditetsrisker

8.1 Allmänna överväganden

324. De behöriga myndigheterna bör bedöma och betygsätta de likviditetsrisker som har identifierats som väsentliga för värdepappersföretaget samt värdepappersföretagets hantering och kontroll av dessa risker.

325. Bedömningens formalitet och detaljrikedom bör baseras på värdepappersföretagets storlek, struktur och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet samt värdepappersföretagets kundrisk, marknadsrisk och företagsrisk. För värdepappersföretag som inte handlar för egen räkning bör bedömningen vara mindre omfattande, medan bedömningen för värdepappersföretag som handlar för egen räkning bör vara detaljerad och mer omfattande.

326. Värdepappersföretag som handlar för egen räkning bör göra likviditetsbedömningar, inbegripet intradag, i enlighet med artikel 29.1 d i direktiv (EU) 2019/2034. De behöriga myndigheterna bör därför göra en heltäckande bedömning av värdepappersföretag som bedriver marketmakerfunktioner enligt definitionen i artikel 2.1 k i förordning (EU) nr 236/2012 och bedöma huruvida sådana värdepappersföretag omfattar faktorer som är relevanta för dem, såsom bedömningen av intradagslikviditetsrisken och de tillgängliga likvida resursernas tillräcklighet.

327. De behöriga myndigheterna bör kontrollera värdepappersföretagets efterlevnad av de minimilikviditetskrav som anges i förordning (EU) 2019/2033 och direktiv (EU) 2019/2034. De behöriga myndigheterna bör utvidga bedömningens omfattning för att få en heltäckande bild av likviditetsrisken.

328. Vid bedömningen av likviditetsrisk bör de behöriga myndigheterna beakta samtliga följande informationskällor, i den mån de finns tillgängliga: a. Resultaten av analysen av de tjänster och den verksamhet som värdepappersföretaget tillhandahåller och information från övervakningen av nyckelindikatorer, särskilt när detta kan bidra till förståelsen av de viktigaste källorna till likviditetsrisk. b. Tillsynsrapportering, särskilt den information som värdepappersföretaget tillhandahåller i sin rapportering enligt artikel 54 i förordning (EU) 2019/2033. c. Värdepappersföretags periodiska rapporter, kvantitativa rapporter, finansiella rapporter, interna rapporter såsom förvaltningsberättelser om likviditet och all annan information som den behöriga myndigheten begär från värdepappersföretaget. d. All information från värdepappersföretagets moderbolag om värdepappersföretaget är ett dotterbolag och omfattas av konsoliderad tillsyn, särskilt information om likviditetsrisk i värdepappersföretag som ingår i en bankkoncern. e. Resultat av all tillsynsverksamhet. f. All information från värdepappersföretagets ILAAP. g. Slutsatser och iakttagelser från interna eller externa revisionsrapporter. h. Rekommendationer och riktlinjer som utfärdats av EBA eller Esma samt varningar och rekommendationer som utfärdats av makrotillsynsmyndigheter eller Europeiska systemrisknämnden (ESRB). i. Risk som identifierats i andra värdepappersföretag som tillämpar en liknande affärsmodell.

329. Bedömningen av likviditetsrisken bör baseras på tillförlitlig och aktuell information, och resultaten bör beaktas vid bedömningen av likviditetsriskhanteringsprocessen.

330. De behöriga myndigheterna bör återspegla resultatet av bedömningen av likviditetsrisken i en sammanfattning av slutsatserna som ger en förklaring av de viktigaste riskdrivkrafterna och ett betyg.

8.2 Bedömning av likviditetsrisk

331. De behöriga myndigheterna bör utvärdera inverkan på likvida tillgångar under svåra men rimliga förhållanden och hur värdepappersföretaget är berett att minska stressade utflöden i enlighet med den ram för hantering av likviditetsrisker som avses i avsnitt 8.4 i dessa riktlinjer.

332. De behöriga myndigheterna bör bedöma den mängd likvida tillgångar som behövs för att säkerställa att värdepappersföretaget upprätthåller tillräckliga likvida resurser för att hantera väsentliga riskkällor för värdepappersföretaget, inbegripet kundrisk, marknadsrisk och risk för värdepappersföretaget under både normala och svåra men rimliga förhållanden för att täcka idiosynkratiska, marknadsomfattande och kombinerade chocker.

333. Vid bedömningen av hur svåra men rimliga förhållanden påverkar värdepappersföretagets likviditetsbehov bör de behöriga myndigheterna bedöma alla väsentliga källor till likviditetsrisk, inbegripet kundrisk, marknadsrisk och risk för värdepappersföretaget samt likvida resurser som behövs för att värdepappersföretaget potentiellt ska kunna avvecklas under ordnade former. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma samtliga följande faktorer: a. Huruvida värdepappersföretaget innehar kundernas tillgångar eller pengar och dess förmåga att i tid återlämna sådana tillgångar under svåra men rimliga scenarier. b. Huruvida värdepappersföretaget bedömer sitt likviditetsbehov för annan verksamhet utanför balansräkningen med beaktande av att den villkorade karaktären hos instrument utanför balansräkningen gör hanteringen av relaterade kassaflöden mer komplicerad. c. Andra potentiella källor till kassaflöden, inklusive swappar, tecknade eller sålda OTC-optioner, andra räntekontrakt, valutaterminskontrakt, marginalsäkerhetskrav och avtal om förtida uppsägning. d. Huruvida det är svårt för värdepappersföretaget att få tillträde till vissa marknader. e. Huruvida marknaderna för utländsk valuta kan sakna likviditet. f. Huruvida växelkursen kan deprecieras kraftigt när värdepappersföretaget utför transaktioner i utländsk valuta i betydande omfattning. g. Huruvida det värdepappersföretag som använder hävstångseffekt för sina positioner är exponerat för likviditetsrisk på grund av risken för att marknadsvärdet på en position minskar, vilket skulle utlösa behovet av ytterligare säkerheter eller marginalsäkerheter som skulle kräva en snabb avveckling av positionerna.

Utvärdering av intradagslikviditetsrisk

334. För värdepappersföretag som handlar för egen räkning bör de behöriga myndigheterna bedöma om värdepappersföretaget har en tillräcklig nivå av likvida tillgångar av hög kvalitet och andra likviditetsinflöden för att täcka likviditetsutflöden på daglig basis, inklusive intradagsperioder. De behöriga myndigheterna bör göra en mer omfattande bedömning av värdepappersföretag som bedriver marketmakerfunktionen. Den bör dock ta hänsyn till eventuella likviditetsriskreducerande åtgärder som tillhandahålls genom clearingtransaktioner via en clearingmedlem.

335. De behöriga myndigheterna bör grunda sin bedömning på värdepappersföretagets analys av intradagslikviditetsrisken i enlighet med artikel 29.1 d i direktiv (EU) 2019/2034. Intradagslikviditeten bör bedömas under normala och svåra men rimliga förhållanden.

336. Vid bedömningen av intradagslikviditetsrisken bör de behöriga myndigheterna bedöma om värdepappersföretaget clearar sina positioner via clearingmedlemmar eller är verksamt på en OTC-marknad. Om värdepappersföretaget garanteras av en clearingmedlem eller någon annan part bör den behöriga myndigheten bedöma garantins effektivitet när det gäller att minska likviditetsrisken.

337. För bedömningen av likviditetsbehov under normala förhållanden och utvärderingen av intradagslikviditetsrisken bör de behöriga myndigheterna stödja analysen med bevis från värdepappersföretagets interna rapporter och information och från tillsynsrapporteringen enligt vad som anges i den genomförandeförordning som antagits i enlighet med artikel 54.3 i förordning (EU) 2019/2033.

338. De behöriga myndigheterna bör bedöma värdepappersföretagets exponering mot intradagslikviditetsrisk, inbegripet intradagstillgången till likvida tillgångar. De behöriga myndigheterna bör bedöma om kraven på daglig avveckling kommer att uppfyllas, inbegripet en utvärdering av tillgänglig intradagslikviditet eller tillgänglig likviditet under normala förhållanden samt under finansiella eller operativa händelser som kan påverka tillgången till likviditet, såsom it-fel, rättsliga begränsningar för överföring av medel eller handelsmotparters fallissemang.

Utvärdering av tillgängliga likvida resurser

339. För värdepappersföretag som är marknadsgaranter enligt definitionen i artikel 2.1 k i förordning (EU) nr 236/2012 bör de behöriga myndigheterna bedöma tillgängliga likvida resurser. De behöriga myndigheterna bör göra liknande bedömningar av värdepappersföretag som inte är marknadsgaranter i den utsträckning som de behöriga myndigheterna anser det lämpligt.

340. De behöriga myndigheterna bör bedöma om de värdepappersföretag som är marknadsgaranter har tillräckliga likviditetsresurser för att tillgodose likviditetsbehov över olika tidshorisonter, inklusive intradag. Denna bedömning bör ta hänsyn till samtliga följande kriterier: a. De likvida tillgångar som är tillgängliga i tid för värdepappersföretagets bärkraft under normala och svåra men rimliga förhållanden. b. De totala likvida tillgångar som värdepappersföretaget har tillgång till under hela den period som de relevanta svåra, men rimliga villkoren gäller. c. Egenskaperna hos olika svåra men rimliga förhållanden, såsom svårighetsgrad och varaktighet, och perioder som beaktas vid bedömningen av värdepappersföretagets likviditetsbehov. d. De tillgångar som skulle behöva likvideras under berörda tidshorisonter. e. Huruvida de faktiska likvida resurserna, inbegripet kvaliteten på likvida tillgångar, är i linje med värdepappersföretagets likviditetsrisk. f. Tillgången till och storleken på de likviditetsresurser som tillhandahålls av en clearingmedlem.

341. De behöriga myndigheterna bör bedöma förmågan hos värdepappersföretag som är marknadsgaranter att i god tid monetarisera likvida tillgångar för att tillgodose sina likviditetsbehov under en stressperiod. De behöriga myndigheterna bör beakta samtliga följande kriterier: a. Huruvida värdepappersföretaget testar sitt marknadstillträde genom att sälja eller återköpa regelbundet. b. Huruvida det finns höga koncentrationer som kan utgöra en risk för felaktigt förutsedda likvida resurser. c. Huruvida likviditetsresurserna är lättillgängliga och står under den relevanta personalens kontroll. d. Huruvida de likvida tillgångarnas valör är förenlig med fördelningen av likviditetsbehov per valuta. e. Huruvida värdepappersföretaget har lånat likvida tillgångar, huruvida det inte längre skulle ha tillgång till dem för att uppfylla sina utflöden under svåra men rimliga förhållanden med tanke på transaktionens nettoeffekt. f. Tillförlitligheten hos de beviljade likviditetsfaciliteterna om de används av värdepappersföretaget.

Utvärdering av finansieringen

342. När de behöriga myndigheterna bedömer risken för likviditet bör de bedöma värdepappersföretagets finansieringsarrangemang och finansieringskällornas stabilitet under både normala och svåra men rimliga förhållanden.

343. De behöriga myndigheterna bör bedöma lämpligheten i värdepappersföretagets finansieringsprofil med beaktande av samtliga följande kriterier: a. Huruvida värdepappersföretagets skyldigheter uppfylls på ett adekvat sätt genom stabil finansiering. b. Huruvida det – om värdepappersföretaget tillhör en koncern – förekommer regelbundna flöden av likviditet inom koncernen och huruvida de är befullmäktigade genom avtal som fortfarande är i kraft. c. Huruvida värdepappersföretaget har tillgång till kreditfaciliteter från ett kreditinstitut eller en annan koncernenhet eller andra alternativa finansieringskällor.

344. De behöriga myndigheterna bör bedöma mångfalden av finansieringskällor. Bedömningen bör ta hänsyn till om finansieringen är säkrad eller saknar säkerhet, såsom användning av återköpsavtal, marknader för värdepapperslån, utgivning av långfristiga skulder på offentliga och privata marknader, en rad kortfristiga finansieringsinstrument såsom banklån och, i förekommande fall, mångfalden av regionala marknader.

345. De behöriga myndigheterna bör bedöma om potentiella brister till följd av värdepappersföretagets finansieringsprofil, såsom obalanser i inflöden och utflöden i marknadsverksamhet som överskrider godtagbara gränser, eller alltför stora koncentrationer av finansieringskällor, kan leda till likviditetsrisk. De behöriga myndigheterna bör bedöma värdepappersföretagens beroende av särskilda finansieringskällor på grundval av investeringstjänster, typ och tillhandahållare av medel.

346. De behöriga myndigheterna bör överväga faktorer som kan försämra finansieringens stabilitet i förhållande till såväl tillgångarnas som skuldernas typ och egenskaper.

347. De behöriga myndigheterna bör bedöma den risk för hållbarheten i värdepappersföretagets finansieringsprofil som uppstår till följd av koncentration av finansieringskällor. De bör ta hänsyn till huruvida värdepappersföretagets motparter är enskilda eller sammankopplade och andra koncentrationsrisker som kan påverka värdepappersföretagets tillgång till finansiering i framtiden. Bedömningen bör omfatta tillförlitligheten hos värdepappersföretagets alternativa finansieringsstrategier och deras lämplighet för att skydda företaget.

8.3 Bedömning av likviditetsriskhantering

348. De behöriga myndigheterna bör bedöma värdepappersföretagets ram för hantering av likviditetsrisker. För mindre och mindre komplexa värdepappersföretag bör denna bedömning rationaliseras för att undvika en alltför stor börda för både myndigheten och värdepappersföretaget.

Organisation, policyer och rutiner

349. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har en effektiv ram för likviditetsriskhantering som gör det möjligt för företaget att identifiera hur det är exponerat för likviditetsrisk. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har inrättat ett sunt system för hantering och kontroll av likviditetsrisker som gör det möjligt för värdepappersföretaget att övervaka effektiviteten i dess likviditet, likviditetsrisknivån och efterlevnaden av fastställda riktlinjer och förfaranden.

350. Ramen bör stå i proportion till värdepappersföretagets storlek, struktur och interna organisation och dess verksamhets art, omfattning och komplexitet samt till dess kundrisk, marknadsrisk och företagsrisk. För värdepappersföretag som inte handlar för egen räkning behöver ramen för likviditetsriskhantering inte vara åtskild från andra riskrelaterade riktlinjer och förfaranden.

351. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretagets riskhanteringsram beaktar hur värdepappersföretaget kan identifiera brister i likvida tillgångar innan stressade förhållanden uppstår.

352. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretagets strategier är inriktade på att säkerställa värdepappersföretagets förmåga att fortsätta att bedriva verksamhet och utnyttja nya affärsmöjligheter genom alla marknadsförhållanden under en längre period utan att omedelbart likvidera tillgångar eller anskaffa ytterligare finansiering.

353. När de behöriga myndigheterna bedömer ramen, riktlinjerna och förfarandena för hantering av likviditetsrisker bör de beakta samtliga följande kriterier: a. Huruvida ledningsorganet godkänner riktlinjer för hantering av likviditetsrisker och diskuterar och ser över dem regelbundet. b. Huruvida den verkställande ledningen ansvarar för att utveckla och genomföra en policy och rutiner för hantering av likviditetsrisk. c. Om den verkställande ledningen säkerställer att ledningsorganets beslut genomförs och övervakas aktivt. d. Huruvida ramen för hantering av likviditetsrisker är internt konsekvent och säkerställer att ILAAP, om tillgängligt, är heltäckande och väl integrerat i värdepappersföretagets bredare ram för riskhantering. e. Huruvida riktlinjerna och förfarandena är korrekt definierade, formaliserade och effektivt kommunicerade i värdepappersföretaget.

354. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning och kontroll av likviditetsrisker. De behöriga myndigheterna bör beakta samtliga följande kriterier: a. Huruvida kontroll- och uppföljningssystemen och processerna för likviditetsrisk kontrolleras av oberoende kontrollfunktioner. b. Huruvida funktionerna för hantering, mätning och kontroll av risk täcker all likviditetsrisk för hela värdepappersföretaget (inbegripet filialer), och framför allt alla områden där likviditetsrisker kan tas, minskas eller övervakas.

Ram för intern kontroll av likviditetsrisk

355. De behöriga myndigheterna bör bedöma om värdepappersföretaget har en stark och heltäckande kontrollram och sunda skyddsåtgärder för att minska eller begränsa dess likviditetsrisk. Ramen för likviditetskontroll och skyddsmekanismerna kan skiljas från andra ramar eller mekanismer för riskkontroll. Vid bedömningen av sådana ramar och mekanismer bör de behöriga myndigheterna beakta samtliga följande kriterier: a. Huruvida limit- och kontrollsystemet är tillfredsställande med tanke på värdepappersföretagets komplexitet, storlek och affärsmodell, och om det beaktar olika väsentliga likviditetsriskfaktorer, t.ex. löptidsobalanser, valutaobalanser, derivattransaktioner, poster utanför balansräkningen och intradagslikviditetsrisk. b. Huruvida värdepappersföretaget har infört lämpliga begränsningar och övervakningssystem som är förenliga med dess likviditetsriskaptit. c. Huruvida riskgränserna regelbundet ses över av värdepappersföretagets behöriga organ eller kontrollfunktion och tydligt kommuniceras inom företaget. d. Huruvida det finns tydliga och transparenta rutiner för hur efterlevnaden av enskilda likviditetsrisklimiter ska kontrolleras och hur överskridanden av limiter ska hanteras (inbegripet tydliga rutiner för hänskjutande till organisatoriskt nästa nivå och rapporteringsrutiner). e. Huruvida ramen för limiter och kontroll hjälper värdepappersföretaget att säkerställa tillgången till tillräckliga likvida tillgångar.

8.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

356. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om värdepappersföretagets likviditetsrisk. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett riskbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 10. Tabell 10. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av likviditetsrisk Överväganden när det Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med gäller adekvat Riskbetyg uppfattning inneboende risk riskhantering och kontroller Det finns en låg risk för • Det finns en icke- • Det är betydande väsentlig/mycket låg risk. överensstämmelse tillsynsrelaterad mellan 1 • Den likvida tillgångens inverkan på värdepappersföretagets storlek och sammansättning är värdepappersföretaget ram för hantering av tillräcklig och lämplig. med beaktande av likviditetsrisker och likviditetsrisk samt riskhanterings- och • Nivån på andra drivkrafter dess övergripande kontrollfunktioner. för likviditetsrisk inklusive strategi och riskaptit. • Systemen för anseenderisk, oförmåga att hantering och kontroll överföra koncernintern av likviditetsrisker är likviditet) är inte lämpliga och ligger i väsentlig/mycket låg. linje med • Det finns en icke värdepappersföretagets väsentlig/mycket liten risk vad riskhanteringsstrategi gäller värdepappersföretagets och riskaptit. finansieringsprofil eller stabilitet. • Andra drivkrafter för likviditetsrisk (inklusive anseenderisk) är inte väsentliga/mycket låga. • Obalanser (mellan löptider, valutor) medför låg till medelhög risk. • Risken som utgörs av likviditetsbuffertens storlek och sammansättning är låg till Det finns en låg till medelhög. medelhög risk för betydande • Nivån på andra drivkrafter tillsynsrelaterad för likviditetsrisk (inklusive 2 inverkan på anseenderisk, oförmåga att överföra koncernintern värdepappersföretaget med beaktande av den likviditet) är låg till medelhög. inneboende risken • Risken från värdepappersföretagets samt riskhantering och finansieringsprofil och dess kontroller. stabilitet är låg till medelhög • Andra drivkrafter för likviditetsrisk (inklusive anseenderisk) är låga till medelhöga. • Obalanser (inklusive mellan löptider och valutor) medför medelhög till hög risk. • De likvida tillgångarnas storlek och sammansättning Det finns en medelhög utgör medelhög till hög risk. till hög risk för • Nivån på andra drivkrafter betydande för likviditetsrisk (inklusive tillsynsrelaterad anseenderisk och oförmåga att 3 inverkan på överföra koncernintern värdepappersföretaget likviditet) är medelhög till hög. med beaktande av • Den risk som likviditetsrisken samt värdepappersföretagets riskhantering och finansieringsprofil och stabilitet kontroller. utgör är medelhög till hög. • Andra drivkrafter för likviditetsrisk (inklusive anseenderisk) är medelhöga till höga. • Obalanser (inklusive mellan löptider och valutor) medför hög risk. • De likvida tillgångarnas storlek och sammansättning utgör hög Det finns en hög risk risk. för betydande • Nivån på andra drivkrafter för tillsynsrelaterad likviditetsrisk (inklusive inverkan på 4 anseenderisk och oförmåga att värdepappersföretaget överföra likviditet inom med beaktande av koncernen) är hög. likviditetsrisknivå och riskhanterings- och • Den risk som kontrollfunktioner. värdepappersföretagets finansieringsprofil och stabilitet utgör är hög. • Andra drivkrafter för likviditetsrisk (inklusive anseenderisk) är höga.

Avdelning 9 – Fastställande av resultatet av likviditetsbedömningen

9.1 Allmänna överväganden

357. De behöriga myndigheterna bör använda bedömningen i avdelning 8 för att identifiera och bedöma nuvarande och framtida likviditetsrisker som värdepappersföretaget står inför eller kan ställas inför och hur värdepappersföretaget kan minska dessa risker.

358. De behöriga myndigheterna bör utföra ÖUP-likviditetsbedömningen genom följande steg: a. Övergripande bedömning av värdepappersföretagets likviditet. b. Fastställande av behovet av särskilda likviditetsåtgärder på grundval av den delegerade förordning som antagits i enlighet med artikel 42.6 i direktiv (EU) 2019/2034. c. Fastställande av likviditetsbetyg.

9.2 Övergripande bedömning av likviditetsrisken

359. För att bedöma om ett värdepappersföretags likviditet ger lämplig täckning av likviditetsrisker bör de behöriga myndigheterna använda samtliga följande informationskällor: a. Resultaten av bedömningen av likviditetsrisk. b. Värdepappersföretagets ILAAP, om tillgängligt. c. Andra relevanta uppgifter såsom information från inspektioner på plats, de analyser i jämförelsegrupper eller stresstester som tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism genomför, interna riskhanteringsrapporter och ad hoc-rapporter som begärts av de behöriga myndigheterna, i förekommande fall.

360. För resultatet av bedömningen av likviditetsrisken bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till resultaten när det gäller samtliga följande aspekter: a. Likviditetsrisk som inte omfattas av de likviditetskrav som anges i förordning (EU) 2019/2033, inbegripet, i förekommande fall, intradagslikviditetsrisk. b. Andra risker som inte täcks och mäts på ett tillfredsställande sätt av värdepappersföretaget till följd av underskattning av utflöden, överskattning av inflöden, överskattning av de likvida tillgångarna eller brist på likvida tillgångar ur operativ synvinkel av likvida tillgångar, såsom tillgångar som inte kan säljas och tillgångar som är lättillgängliga. c. Specifik koncentrationsfinansiering från motparter eller produkt/typ. d. Andra relevanta resultat från tillsynsmyndighetens likviditetsstresstester.

361. När de behöriga myndigheterna bedömer värdepappersföretagets ILAAP-ram bör de bedöma om ILAAP-beräkningarna är trovärdiga. Beräkningar som används av värdepappersföretag bör betraktas som trovärdiga om de på lämpligt sätt täcker de risker som de avser att hantera. Beräkningar bör anses vara begripliga om det finns en tydlig uppdelning och sammanfattning av de underliggande komponenterna i ILAAPberäkningarna.

362. De behöriga myndigheterna bör omvandla denna samlade bedömning till ett likviditetsoch finansieringsbetyg som återspeglar de behöriga myndigheternas uppfattning om hoten mot värdepappersföretagets bärkraft som kan uppstå till följd av likviditetsrisker.

9.3 Fastställande av behov av särskilda likviditetskrav

363. När de behöriga myndigheterna fastställer särskilda likviditetskrav i enlighet med artikel 42 i direktiv (EU) 2019/2034 bör de besluta om tillämpningen av kvantitativa krav som omfattas av denna avdelning eller om tillämpningen av kvalitativa krav, i enlighet med avdelning 10 i dessa riktlinjer.

364. För att fastställa det kvantitativa kravet bör de behöriga myndigheterna kräva en mängd likvida tillgångar i enlighet med den delegerade förordning som antagits i enlighet med artikel 42.6 i direktiv (EU) 2019/2034 som minskar de konstaterade bristerna.

9.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

365. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna bilda sig en uppfattning om huruvida befintliga likviditetsresurser ger en sund täckning av den risk som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna tillsammans med ett betyg som baseras på de överväganden som anges i tabell 11. Tabell 11. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av likviditetsbehov Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden • Värdepappersföretagets likviditet ligger över de specifika kvantitativa tillsynskraven och detta förväntas bestå. • Finansieringens sammansättning och stabilitet Värdepappersföretagets likviditetsposition utgör ingen märkbar risk i förhållande till och finansieringsprofil utgör ingen värdepappersföretagets verksamhet och 1 betydande risk för värdepappersföretagets affärsmodell. bärkraft. • Det fria flödet av likviditet mellan enheter i koncernen, i förekommande fall, hindras inte, eller alla enheter har en utjämningskapacitet och likviditet som överstiger tillsynskraven. • Värdepappersföretagets likviditet ligger över de specifika kvantitativa tillsynskraven, men det finns en risk att detta inte kommer att bestå. • Finansieringens sammansättning och stabilitet Värdepappersföretagets likviditetsposition utgör en låg risknivå i förhållande till 2 eller finansieringsprofil utgör en låg risknivå värdepappersföretagets verksamhet och för värdepappersföretagets bärkraft. affärsmodell. • Det fria flödet av likviditet mellan enheter i koncernen, om det är relevant, hindras eller skulle kunna hindras marginellt. • Värdepappersföretagets likviditet försämras och/eller ligger under specifika kvantitativa tillsynskrav, och det finns farhågor om värdepappersföretagets förmåga att återställa efterlevnaden av dessa krav i tid. Värdepappersföretagets likviditetsposition • Finansieringens sammansättning och stabilitet 3 eller finansieringsprofil utgör en medelhög utgör en medelhög risknivå i förhållande till risk för värdepappersföretagets bärkraft. värdepappersföretagets verksamhet och affärsmodell. • Det fria flödet av likviditet mellan enheter i koncernen, i förekommande fall, hindras. • Värdepappersföretagets likviditet försämras snabbt eller ligger under de specifika kvantitativa tillsynskraven, och det finns Värdepappersföretagets likviditetsposition allvarliga farhågor om värdepappersföretagets 4 eller finansieringsprofil utgör en hög risk för förmåga att återställa efterlevnaden av dessa värdepappersföretagets bärkraft. krav i tid. • Finansieringens sammansättning och stabilitet utgör en hög risknivå i förhållande till värdepappersföretagets verksamhet och affärsmodell. • Det fria flödet av likviditet mellan enheter i koncernen, i förekommande fall, hindras allvarligt.

Avdelning 10 – Samlad ÖUP-bedömning och tillämpning av tillsynsåtgärder

10.1 Allmänna överväganden

366. I denna avdelning behandlas och sammanställs resultaten från bedömningarna av ÖUPdelar i den samlade ÖUP-bedömningen. Den behandlar även de behöriga myndigheternas tillämpning av tillsynsåtgärder för att hantera brister som fastställts vid bedömningen av ÖUP-delar. De behöriga myndigheterna kan vidta de tillsynsåtgärder som föreskrivs i direktiv 2019/2034/EU (artiklarna 38, 39, 40, 41 och 42) och nationell lagstiftning samt, i tillämpliga fall, åtgärder för tidigt ingripande enligt artikel 27 i direktiv 2014/59/EU, eller en kombination av dessa.

367. De behöriga myndigheterna bör utöva sina tillsynsbefogenheter för att hantera de brister som identifieras vid bedömningen av de enskilda ÖUP-delarna och med hänsyn till den samlade ÖUP-bedömningen, även betyget, med avseende på följande: a. Bristernas/de sårbara punkternas väsentlighet och den potentiella tillsynsrelaterade inverkan av att inte hantera problemet (dvs. om det är nödvändigt att hantera problemet med en särskild åtgärd). b. Huruvida åtgärderna är förenliga med/proportionerliga i förhållande till den samlade bedömningen av en särskild ÖUP-del (och den samlade ÖUPbedömningen). c. Huruvida tillsynsåtgärder eller andra administrativa åtgärder behövs för att ta itu med tillsynsbrister/sårbarheter i samband med risker för penningtvätt och finansiering av terrorism inom ramen för myndighetens tillsynsbefogenheter efter att ha haft kontakt med relevanta tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. d. Huruvida bristerna/de sårbara punkterna redan har hanterats/täckts av andra åtgärder. e. Huruvida andra åtgärder skulle uppnå samma mål med mindre administrativa och finansiella konsekvenser för värdepappersföretaget. f. Vilken nivå och vilken tillämpningstid som är optimal för att åtgärden ska uppfylla tillsynsmålet. g. Möjligheten att risker och sårbara punkter kan vara korrelerade till varandra eller vara självförstärkande, eller både och, vilket talar för att tillsynsåtgärderna bör tillämpas strängare.

368. När de behöriga myndigheterna vidtar tillsynsåtgärder för att hantera särskilda brister som identifieras vid bedömningen av ÖUP-delar bör de ta hänsyn till den samlade kvantitativa kapitalbasen och de likviditetskrav som ska tillämpas enligt kriterierna i avdelningarna 7 och 9.

369. När de behöriga myndigheterna vidtar tillsynsåtgärder eller sanktioner för att ta itu med tillsynsbrister i samband med risker för penningtvätt och finansiering av terrorism bör de samarbeta med tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, så att de underliggande bristerna/sårbarheterna åtgärdas på lämpligt sätt genom lämpliga åtgärder inom respektive ansvarsområde för tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och behöriga myndigheter utifrån deras respektive perspektiv.

370. De behöriga myndigheterna kan vidta omedelbara tillsynsåtgärder som är direkt kopplade till resultaten av tillsynsverksamheten.

10.2 Samlad ÖUP-bedömning

371. När de behöriga myndigheterna fastställer den samlade ÖUP-bedömningen bör de beakta resultaten av bedömningarna av de enskilda ÖUP-delarna, i synnerhet a. riskerna som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för, b. sannolikheten att värdepappersföretagets styrning, bristande kontroll och/eller affärsmodell eller strategi sannolikt kommer att förvärra eller reducera dessa risker, eller exponera värdepappersföretaget för nya källor till risk, c. huruvida värdepappersföretagets kapitalbas och likviditetsresurser ger en sund täckning av dessa risker, d. möjligheten att delarna påverkar varandra positivt och negativt (t.ex. kan de behöriga myndigheterna anse att en stark kapitalposition kan reducera vissa problem som identifieras på området för likviditet och finansiering, eller tvärtom, att en svag kapitalposition kan förvärra problemen på det området).

372. Utifrån dessa överväganden bör de behöriga myndigheterna fastställa värdepappersföretagets bärkraft genom att definiera hur nära värdepappersföretaget befinner sig en punkt då det inte längre är bärkraftigt med hänsyn till hur lämplig dess kapitalbas och likviditetsresurser, styrning, kontroller och/eller affärsmodell eller affärsstrategi är för att täcka riskerna som det är eller kan bli exponerat för.

373. De behöriga myndigheterna bör med utgångspunkt i detta fastställande a. vidta alla tillsynsåtgärder som är nödvändiga för att ta itu med problem, b. fastställa framtida tillsynsresurser och planering för värdepappersföretaget, inbegripet huruvida någon specifik tillsynsverksamhet bör planeras för värdepappersföretaget, c. i tillämpliga fall fastställa om det är nödvändigt att vidta de åtgärder för tidigt ingripande som anges i artikel 27 i direktiv 2014/59/EU, d. fastställa om värdepappersföretaget ska anses vara fallerande eller sannolikt komma att fallera.

374. Den samlade ÖUP-bedömningen bör avspeglas i ett bärkraftighetsbetyg som utgår från de överväganden som anges i tabell 12 och dokumenteras tydligt i en sammanfattning av den samlade ÖUP-bedömningen. Denna årliga sammanfattning bör även omfatta det samlade ÖUP-betyget och betygen för de enskilda ÖUP-delarna, samt eventuella tillsynsiakttagelser för de senaste 12 månaderna. Tabell 12. Tillsynsöverväganden för det samlade ÖUP-betyget Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden De identifierade riskerna utgör en låg • Värdepappersföretagets affärsmodell och risknivå för värdepappersföretagets affärsstrategi ger inte upphov till några bärkraft. farhågor. • Den interna styrningen och de företagsövergripande kontrollsystemen för investeringar ger inte upphov till några farhågor. • Värdepappersföretagets risker för kapital och likviditet utgör en icke-materiell/mycket låg risk för betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget. 1 • Sammansättningen och kvantiteten av den kapitalbas som innehas ger inte upphov till några farhågor. • Värdepappersföretagets likviditetsställning och finansieringsprofil ger inte upphov till några farhågor. • I förekommande fall, inga väsentliga farhågor om trovärdigheten och genomförbarheten för värdepappersföretagets återhämtningsplan, inbegripet dess övergripande återhämtningskapacitet. De identifierade riskerna utgör en låg • Det finns en låg till medelhög grad av oro 2 till medelhög risk för när det gäller värdepappersföretagets värdepappersföretagets bärkraft. affärsmodell och affärsstrategi. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden • Det finns en låg till medelhög grad av till oro när det gäller värdepappersföretagets styrning eller företagsomfattande kontrollsystem. • Det finns en låg till medelhög risk för betydande tillsynsrelaterad inverkan på kapital och likviditet på grund av risker för kapital och likviditet. • Det finns en låg till medelhög grad av oro när det gäller sammansättningen av och kvantiteten av den kapitalbas som innehas. • Det finns en låg till medelhög grad av oro när det gäller värdepappersföretagets likviditetsställning och/eller finansieringsprofil. • I förekommande fall finns det en låg till medelhög grad av oro över trovärdigheten och genomförbarheten för värdepappersföretagets återhämtningsplan, inbegripet dess övergripande återhämtningskapacitet. De identifierade riskerna utgör en • Det finns en medelhög till hög grad av oro medelhög till hög risk för över värdepappersföretagets affärsmodell värdepappersföretagets bärkraft. och affärsstrategi. • Det finns en medelhög till hög grad av oro över värdepappersföretagets styrning eller företagsövergripande kontrollsystem. • Det finns en medelhög till hög risk för betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget på grund av kapitaloch likviditetsrisk. 3 • Det finns en medelhög till hög grad av oro över sammansättningen av och storleken på värdepappersföretagets kapitalbas. • Det finns en medelhög till hög grad av oro för värdepappersföretagets likviditetsprofil och/eller finansieringsprofil. • Det finns en medelhög till hög grad av oro över trovärdigheten och genomförbarheten hos värdepappersföretagets återhämtningsplan, inbegripet dess övergripande återhämtningskapacitet. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden De identifierade riskerna utgör en hög • Det finns en hög grad av oro angående risknivå för värdepappersföretagets värdepappersföretagets affärsmodell och bärkraft. affärsstrategi. • Det finns en hög grad av oro för värdepappersföretagets styrning eller företagsomfattande kontrollsystem. • Det finns en hög risk för betydande tillsynsrelaterad inverkan på värdepappersföretaget orsakade av risker för kapital och likviditet. 4 • Det finns en hög grad av oro när det gäller sammansättningen av och kvantiteten av värdepappersföretagets kapitalbas. • Det finns en hög grad av oro angående värdepappersföretagets likviditetsställning och/eller finansieringsprofil. • Det finns en hög grad av oro över trovärdigheten och genomförbarheten hos värdepappersföretagets återhämtningsplan, inbegripet dess övergripande återhämtningskapacitet. F Värdepappersföretaget anses vara • Det finns en omedelbar risk för fallerande eller sannolikt komma att värdepappersföretagets bärkraft. fallera. • Värdepappersföretaget uppfyller villkoren för att vara fallerande eller sannolikt komma att fallera, i enlighet med artikel 32.4 i direktiv 2014/59/EU .

375. När de behöriga myndigheterna fastställer att ett värdepappersföretag är fallerande eller sannolikt kommer att fallera, och detta avspeglas i det samlade ÖUP-betyget F, bör de inleda samråd med resolutionsmyndigheterna enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 32 i direktiv 2014/59/EU. När det gäller värdepappersföretag som inte omfattas av direktiv 2014/59/EU men som bedöms vara fallerande eller sannolikt komma att fallera bör de behöriga myndigheterna stärka kontakterna med värdepappersföretaget för att säkerställa en ordnad avveckling.

10.3 Tillämpning av kapitalåtgärder

376. De behöriga myndigheterna bör införa krav på ytterligare kapitalbas och fastställa förväntningar på kapitalbasen genom att fastställa P2R och P2G i enlighet med avdelning 7.

377. Oavsett de krav som avses i föregående punkt kan de behöriga myndigheterna med utgångspunkt i de sårbara punkter och brister som identifieras i bedömningen av ÖUP-delar ålägga ytterligare kapitalåtgärder, och bland annat a. kräva att värdepappersföretaget använder nettovinster för att stärka kapitalbasen i enlighet med artikel 39.2 h i direktiv (EU) 2019/2034, b. begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar från värdepappersföretaget till aktieägare, medlemmar eller innehavare av supplementärkapitalinstrument i kategori 1, om ett sådant förbud inte utgör en händelse av obestånd för värdepappersföretaget i enlighet med artikel 39.2 i) i direktiv (EU) 2019/2034, c. kräva att värdepappersföretaget tillämpar en särskild avsättningspolicy eller behandling av tillgångar när det gäller kapitalbaskrav i enlighet med artikel 39.2 d i direktiv 2013/2034/EU.

378. Om det, efter att ha samarbetat med tillsynsmyndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, finns ett behov av att behöriga myndigheter tar itu med tillsynsbrister/sårbarheter i samband med risker för penningtvätt och finansiering av terrorism till följd av bedömningen av delarna i översyns- och utvärderingsprocessen, bör de behöriga myndigheterna ta med dessa i sina överväganden när de fastställer krav på ytterligare kapitalbas endast om detta anses lämpligare än andra tillsynsåtgärder. Om krav på ytterligare kapitalbas införs bör de användas som en tillfällig åtgärd medan bristerna åtgärdas.

10.4 Tillämpning av likviditetsåtgärder

379. De behöriga myndigheterna bör ålägga särskilda likviditetskrav enligt processen och kriterierna i avdelning 9.

380. Oavsett de specifika kvantitativa krav som avses i föregående punkt kan de behöriga myndigheterna, på grundval av de sårbarheter och brister som konstaterats vid bedömningen av risker för likviditet och finansiering, införa ytterligare likviditetsåtgärder, däribland särskilda likviditetskrav i enlighet med artikel 39.2 k eller artikel 42 i direktiv (EU) 2019/2034.

10.5 Tillämpning av andra tillsynsåtgärder

381. För att hantera särskilda brister som identifieras i bedömningen av ÖUP-delar kan de behöriga myndigheterna överväga att vidta åtgärder som inte är direkt kopplade till kvantitativa kapital- eller likviditetskrav. Detta avsnitt innehåller en icke uttömmande förteckning över möjliga tillsynsåtgärder som kan tillämpas på grundval av artikel 39 i direktiv (EU) 2019/2034. De behöriga myndigheterna kan tillämpa andra tillsynsåtgärder enligt den artikeln om dessa är lämpligare för att åtgärda de identifierade brister som beskrivs i detta avsnitt. Vid valet av åtgärder bör hänsyn tas till resultaten av den bedömning som gjorts i enlighet med avdelningarna 4, 5, 6 och 8 i dessa riktlinjer.

Analys av affärsmodellen

382. Det är sannolikt att tillsynsåtgärderna för att hantera brister som identifieras vid affärsmodellsanalysen omfattar krav på att värdepappersföretaget ska anpassa styrning och kontrollåtgärder för att underlätta genomförandet av affärsmodellen och strategin eller begränsa vissa affärsverksamheter.

383. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv (EU) 2019/2034 får de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget anpassar riskhanterings- och kontrollsystemen, eller styrningssystemen, för att matcha den önskade affärsmodellen eller affärsstrategin, genom att bland annat a. anpassa finansplanen som antagits i strategin, om den inte understödjs av intern kapitalplanering eller trovärdiga antaganden, b. kräva att organisationsstrukturen ändras, att riskhanterings- och kontrollfunktionerna förstärks samt åtgärder till stöd för genomförandet av affärsmodellen eller strategin vidtas, och/eller c. kräva att it-systemen ändras och förstärks för att understödja genomförandet av affärsmodellen eller strategin.

384. I enlighet med artikel 39.2 e i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget ändrar affärsmodellen eller affärsstrategin om a. dessa inte understöds av lämpliga arrangemang för organisation, styrning eller kontroll och hantering av risker, b. dessa inte understöds av kapitalplaner och operativa planer, bland annat allokering av lämpliga finansiella, mänskliga och tekniska (it-)resurser, och/eller c. det finns betydande farhågor om affärsmodellens hållbarhet.

385. I enlighet med artikel 39.2 f i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. kräva att värdepappersföretag reducerar den inneboende risken i de produkter de framställer/distribuerar, genom att bland annat • kräva förändringar av de inneboende riskerna i vissa produkterbjudanden, och/eller • kräva förbättringar av styrnings- och kontrollarrangemangen för produktutveckling och produktunderhåll, b. kräva att värdepappersföretaget minskar den inneboende risken i sina system genom att bland annat • kräva förbättringar av systemen, öka investeringsnivån eller påskynda införandet av nya system, och/eller • kräva förbättringar av styrnings- och kontrollarrangemang för systemutveckling och systemunderhåll, c. kräva att värdepappersföretagen minskar den inneboende risken i sin verksamhet, inbegripet utkontrakterad verksamhet, genom att bland annat • kräva ändringar eller minskningar av vissa verksamheter i syfte att minska deras inneboende risk, och/eller • kräva förbättringar av styrnings- och kontrollarrangemangen och tillsyn över utkontrakterad verksamhet.

Intern styrning och företagsomfattande kontroller

386. Tillsynsåtgärder för att hantera brister som identifieras vid bedömningen av intern styrning och företagsomfattande kontroller kan omfatta krav på att värdepappersföretaget stärker styrnings- och kontrollarrangemangen, eller reducerar den inneboende risken i sina produkter, system och transaktioner. När de behöriga myndigheterna tillämpar tillsynsåtgärder för att åtgärda brister som konstaterats vid bedömningen av den interna styrningen bör de samarbeta med behöriga myndigheter i enlighet med direktiv 2014/65/EU, så att de underliggande bristerna/sårbarheterna åtgärdas på ett konsekvent sätt.

387. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. kräva att värdepappersföretaget ändrar övergripande styrningssystem och organisation, genom att bland annat kräva • ändringar av organisationsstrukturen eller den funktionella strukturen, inbegripet rapporteringsvägar, • ändringar av riskpolicyer eller hur de utarbetas och genomförs i organisationen, och/eller • en större transparens när det gäller styrningssystemen, b. kräva att värdepappersföretaget ändrar ledningsorganets organisation, sammansättning eller arbetsordning, c. kräva att värdepappersföretaget stärker sin övergripande riskhantering, bland annat genom att kräva • en förändring eller minskning av riskaptiten, eller av styrningssystemen för fastställandet av riskaptiten, och utvecklingen av en övergripande riskstrategi, • förbättringar av rutiner och modeller för ICAAP eller ILAAP, om dessa inte anses vara ändamålsenliga, • en utökad stresstestkapacitet och ett utökat övergripande stresstestprogram, och/eller • förbättrad beredskapsplanering, d. kräva att värdepappersföretaget stärker interna kontrollåtgärder och funktioner, genom att bland annat kräva • oberoende och adekvata personalresurser för internrevisionsfunktionen, och/eller • förbättringar av processen för internrapportering för att säkerställa en lämplig rapportering till ledningsorganet, e. kräva att värdepappersföretaget förbättrar informationssystemen eller kontinuitetsplaneringen, t.ex. genom att kräva • förbättringar av systemens tillförlitlighet, och/eller • utveckling och tester av kontinuitetsplaner.

388. I enlighet med artikel 39.2 g i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget a. ändrar ersättningspolicyn, och/eller b. begränsar rörlig ersättning som en procentandel av nettointäkterna.

389. Baserat på resultaten av den kvalitativa granskningen av stresstestprogram och om brister upptäcks, bör de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget gör följande: a. Utarbetar en plan för korrigerande åtgärder som syftar till att förbättra program och metoder för stresstester. b. Göra ändringar i värdepappersföretagets kapitalplan. c. Vid behov använder specifika föreskrivna scenarier (eller delar av sådana) eller använda särskilda antaganden.

Kundrisk

390. Det är sannolikt att tillsynsåtgärder för att hantera brister som identifieras i bedömningen av kundrisk och därmed sammanhängande hanterings- och kontrollåtgärder omfattar krav på att värdepappersföretaget minskar den inneboende risknivån eller stärker hanterings- och kontrollåtgärderna.

391. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv (EU) 2019/2034 får de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget a. mer aktivt involverar ledningsorganet eller dess kommittéer i hanteringen av kundrisk, b. förbättrar den organisatoriska ramen för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av tjänster till kunder med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser (inbegripet front- och back office, informationssystem), c. förbättrar kontrollramen (kontrollfunktionernas effektivitet och oberoende) för att minska riskerna för kunderna, d. förbättrar kvaliteten på och frekvensen av rapporteringen om kundrisker till ledningsorganet och den verkställande ledningen.

392. I enlighet med artikel 39.2 d i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget a. tillämpar en särskild avsättningsstrategi, b. justerar de interna skattningarna av K-faktorbeloppet för kundrisk och beräknar krav på ytterligare kapitalbas.

393. I enlighet med artikel 39.2 e och f i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget a. begränsar eller inskränker verksamheten, aktiviteterna eller nätverket, b. begär avyttring av verksamhet som utgör en alltför stor risk för värdepappersföretagets finansiella sundhet, c. minskar den inneboende risken i verksamheter, produkter (inbegripet exponering för komplexa produkter och transaktioner, koncentrationsrisk) och system, inklusive utkontrakterad verksamhet.

Marknadsrisk

394. Det är sannolikt att tillsynsåtgärder för att hantera brister som identifieras i bedömningen av marknadsrisk och därmed sammanhängande hanterings- och kontrollåtgärder, omfattar krav på att värdepappersföretaget minskar den inneboende risknivån eller stärker hanterings- och kontrollåtgärderna.

395. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att värdepappersföretaget åtgärdar de brister som konstaterats när det gäller värdepappersföretagets förmåga att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera marknadsrisk, genom att bland annat a. säkerställa att värdepappersföretagets marknadsrisk på ett korrekt sätt återspeglar värdepappersföretagets marknadsriskaptit och är förenlig med den övergripande riskaptiten, b. kräva en lämplig organisatorisk ram med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser, c. förbättra resultatet av värdepappersföretagets interna metoder, utfallstester eller stresstester, d. förbättra kvaliteten på och frekvensen för rapporteringen till värdepappersföretagets ledningsorgan och verkställande ledning, e. kräva mer frekventa och djupgående internrevisioner med avseende på marknadsrisk och beräkna krav på ytterligare kapitalbas.

396. I enlighet med artikel 39.2 e i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. begränsa investeringarna i vissa produkter när värdepappersföretagets policy och rutiner inte i tillräcklig utsträckning ser till att risken i samband med de produkterna täcks och kontrolleras, b. kräva att värdepappersföretaget lägger fram en plan för att gradvis minska sina exponeringar mot osäkra tillgångar och/eller illikvida positioner, och/eller c. kräva avyttring av finansiella produkter, inklusive när värdepappersföretagets värderingsprocesser inte ger försiktiga värderingar.

397. I enlighet med artikel 39.2 f i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. kräva att värdepappersföretaget minskar den inneboende marknadsrisken (genom risksäkring eller försäljning av tillgångar), b. kräva att värdepappersföretaget ökar mängden derivat som avvecklas genom centrala motparter.

Företagsrisk

398. Det är sannolikt att tillsynsåtgärder för att hantera brister som identifieras i bedömningen av företagsrisk därmed sammanhängande hanterings- och kontrollåtgärder omfattar krav på att värdepappersföretaget minskar den inneboende risknivån eller stärker hanterings- och kontrollåtgärderna.

399. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv 2013/2034/EU kan de behöriga myndigheterna a. säkerställa att värdepappersföretagets riskstrategi på ett korrekt sätt återspeglar värdepappersföretagets företagsriskaptit, inbegripet det dagliga handelsflödet, koncentrationen och motpartsfallissemang, och är förenlig med den övergripande riskaptiten, b. kräva en lämplig organisatorisk ram med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser, c. kräva att värdepappersföretaget mer aktivt involverar ledningsorganet eller dess kommittéer i företagsledningen, d. kräva att värdepappersföretaget beaktar inneboende risk för företag när det godkänner nya produkter och system, e. kräva att värdepappersföretaget förbättrar identifieringen av operativa risker (avseende det dagliga handelsflödet) och mätsystemen, f. justera de interna skattningarna av k-faktorbeloppet för företagsrisk och beräkna krav på ytterligare kapitalbas.

400. I enlighet med artikel 39.2 e och f i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. kräva att värdepappersföretaget begränsar eller inskränker värdepappersföretagens verksamhet, aktiviteter eller nätverk (för att minska koncentrationsrisken eller exponeringen för motpartsrisk), b. kräva avyttring av verksamhet som medför alltför stora risker för värdepappersföretagets sundhet, c. kräva att värdepappersföretaget minskar omfattningen och/eller omfattningen av utkontraktering, inbegripet omstrukturering eller utträde från utkontrakteringsarrangemang och byte till en annan tjänsteleverantör, d. kräva att värdepappersföretaget minskar risken för företagsriskexponeringar, e. begränsa eller inskränka värdepappersföretags verksamhet, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för värdepappersföretagets sundhet, f. kräva en minskning av den inneboende risken i värdepappersföretagens verksamheter, produkter och system, inbegripet risker för penningtvätt och finansiering av terrorism med tillsynsmässiga konsekvenser.

Andra kapitalrisker

401. Oberoende av kravet på ytterligare kapitalbas enligt artikel 39.1 a i direktiv (EU) 2019/2034 bör de behöriga myndigheterna överväga att tillämpa tillsynsåtgärder om resultaten av ÖUP eller annan tillsynsverksamhet visar på brister i värdepappersföretagets mätning, hantering, övervakning och kontroll av operativa risker, särskilt IKT-risker, ränterisk som härrör från verksamhet utanför handelslagret eller någon annan risk som är relevant för värdepappersföretaget.

Likviditetsrisk

402. I enlighet med artikel 39.2 k i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna a. kräva diversifiering av likviditetsbufferten och valutakonsekvens mellan likvida tillgångar och nettoutflöden, b. ställa krav på koncentration av likvida tillgångar, bland annat • krav på sammansättningen av värdepappersföretagets likviditetsprofil med avseende på tillgångsklasser, valutor, och/eller • övre gränser, limiter eller restriktioner för finansieringskoncentration, c. införa restriktioner för kortsiktiga avtalsmässiga eller beteendemässiga löptidsobalanser, såsom • gränser för löptidsobalanser (i särskilda löptidskategorier), • gränser för minsta överlevnadsperioder, och/eller • gränser för beroende av vissa kortfristiga finansieringskällor, t.ex. finansiering på penningmarknaden.

403. I enlighet med artikel 39.2 b i direktiv (EU) 2019/2034 kan de behöriga myndigheterna kräva att åtgärder vidtas för att avhjälpa de brister som konstaterats när det gäller värdepappersföretagets förmåga att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera likviditetsrisker, genom att bland annat a. förbättra dess förmåga att genomföra stresstester samt identifiera och kvantifiera väsentliga källor till likviditetsrisk för värdepappersföretaget, b. öka dess förmåga att omsätta sina likvida tillgångar, c. förbättra dess plan för likviditetsberedskap och dess system med indikatorer för tidig varning, d. förbättra rapporteringen av likviditetsförvaltningsinformation till värdepappersföretagets ledningsorgan.

404. I enlighet med artikel 39.2 k i direktiv (EU) 2019/2034 kan behöriga myndigheter kräva att åtgärder vidtas för att ändra värdepappersföretagets finansieringsprofil, inbegripet att a. minska dess beroende av vissa (potentiellt volatila) finansieringsmarknader, t.ex. marknadsfinansiering, b. minska finansieringsprofilens koncentration av motparter, toppar i långfristig löptidsprofil, (obalanser i) valutor, och/eller c. minska beloppet för intecknade tillgångar, eventuellt med åtskillnad mellan total inteckning och övervärde i säkerhetsmassan.

10.6 Tillsynsmyndighetens reaktion på en situation där kravet enligt pelare 2 inte är uppfyllt

405. Kravet enligt pelare 2 är ett rättsligt bindande krav som värdepappersföretag alltid måste uppfylla, även under stressade förhållanden. Om P2R som fastställts i enlighet med dessa riktlinjer inte längre uppfylls bör de behöriga myndigheterna överväga ytterligare befogenheter att ingripa, inbegripet återkallande av auktorisation, antingen direkt om de har sådan behörighet eller överväga att begära det hos de behöriga myndigheterna i enlighet med direktiv 2014/65/EU, eller, i tillämpliga fall, tillämpning av åtgärder för tidigt ingripande och resolutionsåtgärder, i enlighet med artikel 8 i direktiv 2014/65/EU respektive direktiv 2014/59/EU. När de behöriga myndigheterna utövar dessa befogenheter bör de överväga huruvida åtgärderna står i proportion till omständigheterna och deras bedömning av hur situationen sannolikt kommer att utvecklas. En överträdelse av P2R bör också beaktas vid fastställandet av om ett värdepappersföretag är fallerande eller sannolikt kommer att fallera.

10.7 Tillsynsreaktion på en situation där P2G inte är uppfylld

406. De behöriga myndigheterna bör övervaka huruvida värdepappersföretagets förväntade kapitalbas enligt P2G fastställs och upprätthålls av värdepappersföretaget över tid.

407. Om värdepappersföretagets kapitalbas sjunker, eller sannolikt kommer att sjunka, under den nivå som fastställts av P2G, bör den behöriga myndigheten förvänta sig att värdepappersföretaget ska anmäla detta och utarbeta en reviderad kapitalplan. De behöriga myndigheterna bör förvissa sig om att värdepappersföretaget i sin anmälan förklarar vilka negativa konsekvenser det sannolikt kommer att få och vilka åtgärder som planeras för att eventuellt återställa efterlevnaden av P2G som en del av en förstärkt tillsynsdialog.

408. Det finns i regel tre situationer som måste beaktas av en behörig myndighet vid vilken ett värdepappersföretag inte kan uppfylla sitt krav på P2G. a. Om kapitalbasnivån sjunker under P2G-nivån under de företagsspecifika eller externa omständigheter under vilka risker som P2G syftade till att täcka har förverkligats, kan den behöriga myndigheten tillåta värdepappersföretaget att tillfälligt bedriva verksamhet under P2G-nivån, förutsatt att den reviderade kapitalplanen anses vara trovärdig i enlighet med kriterierna i avsnitt 7.7.3. Den behöriga myndigheten kan också överväga att anpassa nivån på P2G om så är lämpligt. b. Om kapitalbasnivån sjunker under P2G-nivån i företagsspecifika eller yttre omständigheter till följd av att risker som P2G inte var avsedd att täcka förverkligades, bör de behöriga myndigheterna förvänta sig att värdepappersföretaget ökar kapitalbasen till P2G-nivån inom en lämplig tidsram. c. Om värdepappersföretaget bortser från P2G, inte införlivar den i ramen för riskhantering eller inte upprättar kapitalbas för att uppfylla P2G inom de tidsfrister som fastställts i enlighet med punkt 294, kan detta leda till att de behöriga myndigheterna vidtar ytterligare tillsynsåtgärder i enlighet med avsnitten 10.3 och 10.5. Om det tillstånd att bedriva verksamhet under P2G-nivån som avses i led a inte har beviljats och värdepappersföretagets kapitalbas upprepade gånger understiger P2G-nivån, bör den behöriga myndigheten införa krav på ytterligare kapitalbas i enlighet med avdelning 7.

409. Oavsett särskilda tillsynsreaktioner i enlighet med föregående punkt, kan de behöriga myndigheterna även överväga att tillämpa det kapital och de ytterligare tillsynsåtgärder som anges i avsnitten 10.3 och 10.5 om dessa åtgärder bedöms vara lämpligare för att åtgärda skälen till att kapitalbasen faller under den nivå som fastställts av P2G.

10.8 Interaktion mellan tillsynsåtgärder och åtgärder för tidig ingripande

410. Utöver de tillsynsåtgärder som avses i denna avdelning kan de behöriga myndigheterna, för värdepappersföretag som omfattas av kraven i direktiv 2014/59/EU, vidta åtgärder för tidigt ingripande enligt artikel 27 i det direktivet, vilka är avsedda att komplettera de tillsynsåtgärder som anges i artiklarna 39–42 i direktiv (EU) 2019/2034.

411. De behöriga myndigheterna bör vidta åtgärder för tidigt ingripande utan att det påverkar övriga tillsynsåtgärder och välja de åtgärder för tidigt ingripande som är lämpligast och som står i proportion till de särskilda omständigheterna.

10.9 Samverkan mellan tillsynsåtgärder och åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

412. Om de behöriga myndigheterna vid utövandet av sin tillsynsverksamhet har rimliga indikationer på brister i värdepappersföretagets system och kontrollram eller i den interna styrningsramen som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism eller rimliga skäl att misstänka att värdepappersföretaget har ökat sin exponering för risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, bör de a. underrätta tillsynsmyndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism om dessa brister och risker så snart de har identifierats, b. bedöma den inverkan som sådana brister och risker kan ha på värdepappersföretagets tillsynssituation, c. samarbeta med tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och i enlighet med respektive myndigheters uppdrag och funktioner överväga de lämpligaste tillsynsåtgärderna för att ta itu med dessa brister och risker utöver eventuella åtgärder som vidtagits av tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

413. Om de behöriga myndigheterna underrättas om eller får kännedom om tillsynsåtgärder eller sanktioner som planeras eller åläggs av tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bör de överväga om och hur de potentiella konsekvenserna av de svagheter och misslyckanden som identifierats av tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism behöver motverkas.

Avdelning 11 – Tillämpning av ÖUP på värdepappersföretagskoncerner

414. I denna avdelning behandlas tillämpningen av gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) enligt dessa riktlinjer, på värdepappersföretagskoncerner och deras enheter. Det tillhandahåller också kopplingar till samarbete och samordning mellan tillsynsmyndigheter i enlighet med artiklarna 48 och 49 i direktiv (EU) 2019/2034 och i enlighet med den delegerade förordning som antagits på grundval av artikel 48.8 i det direktivet .

415. I översyns- och utvärderingsprocessen bör de behöriga myndigheterna också beakta de potentiella riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, med beaktande av synpunkter från den berörda myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i den medlemsstat där ett moderbolag är etablerat samt de tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som ansvarar för tillsynen av företag i koncernen i olika jurisdiktioner, särskilt bedömning av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, väsentliga brister och överträdelser av lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som är kopplade till den gränsöverskridande koncernstrukturen.

416. När de behöriga myndigheterna bedömer tillsynskonsekvenserna av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism för en gränsöverskridande koncern bör de utnyttja den information som erhållits genom bilaterala åtaganden med relevanta behöriga myndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och genom sitt deltagande i kollegier för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och tillsynskollegier.

11.1 Tillämpa ÖUP på gränsöverskridande koncerner

417. När de behöriga myndigheterna tillämpar ÖUP och dessa riktlinjer på värdepappersföretagskoncerner bör de bedöma bärkraften hos gruppen som helhet såväl som hos dess enskilda enheter, samtidigt som de strävar efter att undvika onödig dubblering av tillsynskraven. Detta kan åstadkommas genom att dela upp denna process i två etapper: (1) de behöriga myndigheterna gör en inledande bedömning av enheter som står under deras direkta tillsyn, och (2) de behöriga myndigheterna samordnar

418. Enligt riktlinjernas tillämpningsområde som anges i avdelning 1 a. bör samordnande tillsynsmyndigheter göra den inledande bedömningen av moderbolaget och koncernen av värdepappersföretag på konsoliderad nivå, b. bör behöriga myndigheter göra den inledande bedömningen av de enheter som står under deras tillsyn (individuellt eller på undergruppsnivå).

419. Om dessa riktlinjer tillämpas på dotterbolag i en gränsöverskridande koncern bör de behöriga myndigheterna för dotterbolag, när de utför sin inledande bedömning, i första hand beakta värdepappersföretag på individuell basis, dvs. bedöma en enhets affärsmodell, strategi, interna styrning och kontroller, kapital- och likviditetsrisker samt kapital- och likviditetsbehov på samma sätt som för ett fristående värdepappersföretag. Resultaten av sådana inledande bedömningar bör, i förekommande fall, även omfatta identifiering av centrala sårbarheter i koncernsammanhang, som kan vara kopplade till ett värdepappersföretags beroende av sitt moderbolag/sin koncern för finansiering, kapital och tekniskt stöd. I sina inledande bedömningar på individuell nivå bör de behöriga myndigheterna även beakta styrkor och förmildrande omständigheter som beror på att enheten ingår i en koncern, vilka kan ha att göra med koncernens tekniska support och arrangemang för finansiellt stöd.

420. Resultaten av en sådan inledande bedömning av ÖUP-delar, inbegripet, om de identifieras, synpunkter på viktiga beroenden av moderbolaget/koncernen, bör tjäna som underlag för bedömningarna och bör diskuteras av de behöriga myndigheterna inom ramen för de tillsynskollegier som inrättats i enlighet med kraven i artikel 48 i direktiv (EU) 2019/2034.

421. Efter diskussionerna inom ramen för tillsynskollegier bör de behöriga myndigheterna avsluta sina respektive ÖUP-bedömningar och göra nödvändiga anpassningar i förhållande till resultaten av kollegiediskussionerna.

422. De behöriga myndigheterna bör diskutera och samordna följande inom ramen för tillsynskollegier: a. Planering, inklusive frekvens, och tidsplaner för bedömning av olika ÖUP-delar för den konsoliderade gruppen. b. Hur referensmått bör användas i detalj vid bedömningen av ÖUP-delar. c. Metoden för att individuellt bedöma och betygsätta underkategorier av risker, om sådana underkategorier identifieras som väsentliga. d. Uppgifter som krävs av värdepappersföretaget på konsoliderad nivå och på enhetsnivå för att genomföra bedömningen av ÖUP-delar. e. Resultat av bedömningen, inbegripet ÖUP-betyg för de olika delarna, samt den samlade ÖUP-bedömningen och det samlade ÖUP-betyget på konsoliderad nivå och enhetsnivå. När de behöriga myndigheterna diskuterar bedömningen av enskilda risker för kapital och likviditet, bör de fokusera på de risker som identifierats som väsentliga för respektive enhet. f. Gränsöverskridande konsekvenser av risker och farhågor för penningtvätt och finansiering av terrorism. g. Planerade tillsynsåtgärder och åtgärder för tidigt ingripande, i förekommande fall.

11.2 ÖUP-kapitalbedömning och särskilda tillsynskrav för värdepappersföretag

423. Fastställandet av kapitalbehov och kapitalkrav i enlighet med det förfarande som beskrivs i avdelning 7 för gränsöverskridande värdepappersföretagskoncerner är en del av diskussionen i tillsynskollegiet.

424. Utövandet av tillsynsbefogenheter och vidtagandet av tillsynsåtgärder, inbegripet när det gäller att införa ytterligare kapitalbas i enlighet med artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 på koncernnivå eller individuell enhetsnivå enligt avdelning 7, bör diskuteras i tillsynskollegiet.

425. I samband med diskussioner om huruvida kapitalbasen är tillräcklig och om fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas bör de behöriga myndigheterna a. beakta bedömningen av väsentligheten hos risker och brister som identifieras både på koncernnivå och enhetsnivå (dvs. vilka risker som är väsentliga för koncernen som helhet och vilka som är väsentliga för bara en enhet), samt vilken kapitalbasnivå som krävs för att täcka sådana risker, b. om brister identifieras som är gemensamma för alla enheter, överväga att samordna bedömning och tillsynsåtgärder, och framför allt besluta om huruvida åtgärder bör vidtas på konsoliderad nivå eller proportionellt på enhetsnivå om det föreligger gemensamma brister, c. beakta resultat av beräkningar av referensmått för tillsyn som används för att fastställa krav på ytterligare kapitalbas för alla enheter inom koncernen och på konsoliderad nivå, d. överväga krav på ytterligare kapitalbas som ska åläggas enheter och på konsoliderad nivå för att se till att de slutliga kapitalbaskraven är konsekventa och ta reda på om det finns ett behov av att överföra kapitalbas från konsoliderad nivå till enhetsnivå, e. överväga fastställande av P2G för moder- eller dottervärdepappersföretag, eller på konsoliderad nivå.

426. Kapitalkravet och andra kapitalåtgärder bör, i tillämpliga fall, fastställas på konsoliderad och enskild nivå. På undergruppsnivå bör det totala kapitalkravet och andra kapitalåtgärder endast omfatta undergruppens modervärdepappersföretag för att undvika att krav på ytterligare kapitalbas som de behöriga myndigheterna beaktar för dottervärdepappersföretag i andra medlemsstater räknas två gånger.

11.3 Tillämpning av andra tillsynsåtgärder

427. De behöriga myndigheterna som ansvarar för tillsynen av gränsöverskridande värdepappersföretagskoncerner och deras enheter bör diskutera och samordna, om möjligt, tillämpningen av alla tillsynsåtgärder och åtgärder för tidigt ingripande, i tillämpliga fall, i koncernen och/eller dess väsentliga enheter, för att se till att de lämpligaste åtgärderna vidtas konsekvent på de sårbara punkter som identifieras, med hänsyn till koncerndimensionen, inbegripet de inbördes beroenden och koncerninterna arrangemang som diskuteras i det föregående.

428. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av enheter i en gränsöverskridande värdepappersföretagskoncern bör, när de vidtar tillsynsåtgärder eller administrativa åtgärder, inbegripet sanktioner mot värdepappersföretag för deras underlåtenhet att på lämpligt sätt åtgärda brister i samband med risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, samarbeta med de relevanta tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.