lagen.nu
LIVSFS 2008:2

Livsmedelsverkets föreskrifter om modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Titel
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:2) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring
Utgivare
Livsmedelsverket
Normkedja
31999L0021, 32006L0141, SFS 2006:813LIVSFS 2008:2
Beslutad
2008-01-24
Ändrad genom
LIVSFS 2011:16, LIVSFS 2014:2, LIVSFS 2014:20, LIVSFS 2014:21, LIVSFS 2016:10, LIVSFS 2019:3, LIVSFS 2021:2
Upphäver
SLVFS 1994:46
Källa
www.livsmedelsverket.se
Upphävd eller ersattDenna föreskrift anges som upphävd eller ersatt av LIVSFS 2020:6.

Upphäver

  • SLVFS 1994:46

Bemyndigande

Genomför EU-direktiv

Upphävs eller ersätts av

1 §

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om sammansättning och märkning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring avsedda för friska spädbarn. Föreskrifterna gäller utöver Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål. Särskilda bestämmelser gäller för modersmjölksersättning och tillskottsnäring avsedda för speciella medicinska näringsändamål samt för modersmjölksersättning och tillskottsnäring avsedda för export till länder som inte omfattas av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

2 §

I dessa föreskrifter förstås med spädbarn: barn under 12 månader, småbarn: barn mellan 12 och 36 månader, modersmjölksersättning: livsmedel avsedda som särskild näring för spädbarn under de första månaderna och vilka som enda näring tillgodoser näringsbehovet för spädbarn tills de börjar få lämplig tilläggskost, tillskottsnäring: livsmedel avsedda som särskild näring för spädbarn när de börjar få lämplig tilläggskost och som utgör den huvudsakliga flytande beståndsdelen i en allt mer varierad kost för sådana spädbarn,

Jfr rådets direktiv 2006/141/EG om modersmjölksersättning och tillskottsnäring och om ändring av direktiv 1999/21/EG (EUT L 401, 30.12.2006, s. 1, Celex 32006L0141).

modersmjölksersättning baserad på mjölk: modersmjölksersättning baserad på komjölksproteiner, tillskottsnäring baserad på mjölk: tillskottsnäring baserad på komjölksproteiner, bekämpningsmedelsrester: rester av växtskyddsmedel samt nedbrytnings- eller omvandlingsprodukter av sådana.

Sammansättning m.m.

3 §

Produkterna ska ha den sammansättning och beskaffenhet som framgår av dessa föreskrifter. Endast de produkter som uppfyller kraven i bilagorna 1 och 2 om produkternas sammansättning och beskaffenhet i övrigt får släppas ut på marknaden under de beteckningar som framgår av 2 §.

4 §

Beteckningarna modersmjölksersättning och tillskottsnäring och i förekommande fall modersmjölksersättning baserad på mjölk och tillskottsnäring baserad på mjölk ska användas på produkter som uppfyller definitionen i 2 § samt för modersmjölksersättning kraven i bilaga 1 och för tillskottsnäring kraven i bilaga 2.

5 §

Berikning får endast ske med ämnen som finns upptagna i bilaga 3 och som enligt vad som framgår av Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser har en för livsmedelsändamål lämplig renhet.

6 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla något ämne i sådan mängd att det kan innebära hälsorisk för spädbarn och småbarn.

7 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla rester av de enskilda bekämpningsmedel som anges i bilaga 6 i högre halter än som framgår där. Modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla rester av de enskilda bekämpningsmedel som anges i bilaga 7 i halter som överstiger 0,003 mg/kg i den färdiga produkten. I fråga om rester av andra enskilda bekämpningsmedel än de som anges i bilagorna 6 och 7 får modersmjölksersättning och tillskottsnäring inte innehålla halter som överstiger 0,01 mg/kg. Gränsvärdena avser produkter som är färdiga att konsumeras eller som bereds enligt tillverkarens anvisningar.

Jfr artikel 2.1 rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv (EUT L 293, 24.10.2006, s.3).

8 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska vara sammansatta så att de, om så behövs, kan tillredas för konsumtion med tillsats av endast vatten.

Märkning m.m.

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring

9 §

Föreskrifter om märkning m.m. av livsmedel finns i Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel. Utöver dessa föreskrivna krav ska förpackning med modersmjölksersättning och förpackning med tillskottsnäring vara märkt med följande uppgifter; 1. Energiinnehåll uttryckt i kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal) samt uppgift om mängden av protein, kolhydrat och fett, uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara. 2. Genomsnittlig halt av mineralämnen och varje vitamin som nämns i bilaga 1 respektive bilaga 2 och i förekommande fall halt av kolin, inositol och karnitin, uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara. 3. Lämplig tillredning och förvaring av livsmedlet för konsumtion samt varning för de hälsorisker som kan bli följden av olämplig tillredning eller förvaring.

10 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska innehålla nödvändig information om produkternas lämpliga användning. Uppgifterna ska vara utformade så att de inte motverkar amning. Uttryck som "humaniserad", "modersanpassad", ”anpassad" eller liknande får inte användas.

11 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska vara märkta så att konsumenterna klart kan skilja mellan produkterna, så att det inte finns risk att förväxla modersmjölksersättning och tillskottsnäring.

12 §

Märkning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring får – om en sådan uppgift inte täcks av bestämmelserna i 9 § 2 – ange genomsnittlig mängd av de näringsämnen som anges i bilaga 3, uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara.

13 §

Märkning av tillskottsnäring får, utöver numerisk information, även ange information om vitaminer och mineralämnen, uttryckt i procent av de referensvärden som anges i bilaga 8, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara.

14 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning får innehålla näringspåståenden och hälsopåståenden endast i de fall och under de villkor som anges i bilaga 9.

Modersmjölksersättning

15 §

Märkning av modersmjölksersättning ska omfatta följande information. 1. Uppgift om att produkten är lämplig som särskild näring för spädbarn från födseln, när de inte ammas. 2. Uttryck som "Viktigt meddelande" eller liknande, följt av uppgift om bröstmjölkens överlägsenhet, rekommendation om att produkten bör användas endast på tillrådan av opartiska personer som har medicinsk, näringsfysiologisk eller farmaceutisk utbildning, eller andra som arbetar med barn- och mödravård. Detta gäller även för presentation.

16 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning får inte vara försedd med bilder av spädbarn och inte heller med andra bilder eller texter som kan idealisera produktens användning. Märkningen får dock omfatta en grafisk illustration som gör det lätt att identifiera produkten och som visar hur den tillreds.

Tillskottsnäring

17 §

Märkning av tillskottsnäring ska ge information om att produkten 1. är lämplig endast för spädbarn över 6 månaders ålder, 2. endast bör ingå som del av en varierad kost, 3. inte bör användas som ersättning för bröstmjölk under barnets första 6 månader, samt 4. att ett beslut om att börja ge lämplig tilläggskost och eventuella undantag före 6 månaders ålder enbart bör fattas på inrådan av opartiska personer med utbildning i medicin, näringslära eller farmaci, eller andra som arbetar med barn- och mödravård och med utgångspunkt i det enskilda spädbarnets särskilda tillväxt- och utvecklingsbehov.

Anmälningsskyldighet

18 §

Livsmedelsföretagare ska när de släpper ut modersmjölksersättning på marknaden anmäla detta till Livsmedelsverket och skicka in den etikett som används för produkten. Anmälan ska göras av den som i Sverige tillverkar livsmedlen, importerar livsmedlen från tredje land eller för in livsmedlen från länder som omfattas av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

Undantag

19 §

Föreskrifterna i 3, 5 och 8 §§ om sammansättning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring gäller inte sådana produkter för vilka Europeiska kommissionen, med stöd av artikel 4 punkten 1a i direktiv 89/398/EEG, har beslutat tillåta saluhållande under viss tid.

_____________

Dessa föreskrifter träder i kraft den dag de utkommer från trycket, då Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1994:46) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring upphör att gälla. Handel med produkter som inte överensstämmer med dessa föreskrifter (LIVSFS 2008:2) får fortsätta till och med den 31 december 2009, under förutsättning att de är i enlighet med äldre bestämmelser (SLVFS 1994:46 med senare ändringar) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring.

INGER ANDERSSON

Anders Larsson (Regelavdelningen)

Bilaga 1

(till LIVSFS 2008:2)

Sammansättning m.m. av modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning ska tillverkas av livsmedelsingredienser som genom allmänt erkända vetenskapliga rön har visats vara lämpliga för spädbarn. Lämpligheten ska visas genom en systematisk granskning av tillgängliga uppgifter om förväntade fördelar och säkerhetsaspekter samt vid behov genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. Modersmjölksersättning, som efter beredning enligt tillverkarens anvisning är färdig för konsumtion, ska uppfylla följande krav.

1. Energi

Lägst: Högst: 250 kJ/100 ml 295 kJ/100 ml (60 kcal/100 ml) (70 kcal/100 ml)

2. Protein

Modersmjölksersättning ska tillverkas av någon av de proteinkällor som anges i punkterna 2.1-2.3. Proteininnehållet beräknas som 6,25 gånger kväveinnehållet.

2.1 Modersmjölksersättning framställd av komjölksproteiner

Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (1,8 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)

Vid samma energiinnehåll ska modersmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och konditionellt essentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4); vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet metionin/cystin inte är större än 2, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2. Förhållandet metionin/cystin får vara större än 2 men får inte överstiga 3 under förutsättning att produktens lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn visas genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras.

För modersmjölksersättning med ett proteininnehåll mellan lägsta nivån och 0,5 g/100 kJ (2 g/100kcal) ska modersmjölksersättningens lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn visas genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras.

2.2 Modersmjölksersättning framställd av hydrolyserade proteiner

Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (1,8 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)

Vid samma energiinnehåll ska modersmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och konditionellt essentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4); vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet metionin/cystin inte är större än 2, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2. Förhållandet metionin/cystin får vara större än 2 men får inte överstiga 3 under förutsättning att produktens lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn visas genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. För modersmjölksersättning med ett proteininnehåll mellan lägsta nivån och 0,56 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) ska modersmjölksersättningens lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn visas genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras samt uppfylla de relevanta specifikationerna i bilaga 5. Innehållet av L-karnitin ska vara minst 0,3 mg/ 100kJ (1,2 mg/ 100 kcal).

2.3 Modersmjölksersättning framställd av sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner

Lägst: Högst: 0,56 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)

Endast proteinisolat från soja får användas vid framställning av dessa produkter. Vid samma energiinnehåll ska modersmjölksersättning innehålla minst lika mycket av alla essentiella och konditionellt essentiella aminosyror som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4). Vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet

metionin/cystin inte är större än 2, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2. Förhållandet metionin/cystin får vara större än 2 men får inte överstiga 3 under förutsättning att produktens lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn visas genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. Innehållet av L-karnitin ska vara minst lika med 0,3 mg/100 kJ (1,2 mg/100 kcal).

2.4 Aminosyror får tillsättas enbart för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet.

3. Taurin

Om taurin tillsätts modersmjölksersättning får mängden inte vara större än 2,9 mg/100 kJ (12 mg/100 kcal).

4. Kolin

Lägst: Högst: 1,7 mg/100 kJ 12 mg/100 kJ (7 mg/100 kcal) (50 mg/100 kcal)

5. Fett

Lägst: Högst: 1,05 g/100 kJ 1,4 g/100 kJ (4,4 g/100 kcal) (6,0 g/100 kcal)

5.1 Sesamfröolja samt bomullsfröolja får inte användas vid tillverkning av modersmjölksersättning.

5.2 Laurinsyra och myristinsyra

Lägst: Högst: - Var för sig eller tillsammans: 20 % av den totala fettmängden

5.3 Transfettsyror

Halten transfettsyror får inte överstiga 3 procent av den totala fettmängden.

5.4 Erukasyra

Halten erukasyra får inte överstiga 1 procent av den totala fettmängden.

5.5 Linolsyra (i form av glycerider = linoleater)

Lägst: Högst: 70 mg/100 kJ 285 mg/100 kJ (300 mg/100 kcal) (1200 mg/100 kcal)

5.6 Halten alfalinolensyra får inte vara lägre än 12 mg/100 kJ (50mg/100kcal). Förhållandet linolsyra/alfalinolensyra får inte vara lägre än 5 eller högre än 15.

5.7 Fleromättade fettsyror

Långkedjiga (20 och 22 kolatomer) fleromättade fettsyror (LCP) får tillsättas. Om så sker får halten av dem inte överstiga 1 procent av den totala fettmängden för n-3 LCP, samt 2 procent av totala fettmängden för n-6 LCP (1 procent av det sammanlagda fettinnehållet för arkidonsyra (20:4 n-3). Innehållet av eikosapentaensyra (20:5 n-3) får inte överstiga innehållet av dokosahexaensyra (22:6 n-3). Innehållet av dokosahexaensyra (22:6 n-3) får inte överstiga innehållet av n-6 LCP.

6. Fosfolipider

Mängden fosfolipider i modersmjölksersättning får inte vara större än 2 g/l.

7. Insitol

Lägst: Högst: 1mg/100 kJ 10 mg/100 kJ (4 mg/100 kcal) (40 mg/100 kcal)

8. Kolhydrater

Lägst: Högst: 2,2g/100 kJ 3,4 g/100 kJ (9 g/100 kcal) (14 g/100 kcal)

8.1 Vid tillverkning av modersmjölksersättning får endast följande kolhydrater användas:

– laktos – maltos – sackaros – glukos – maltodextriner – glukossirap eller torkad glukossirap – förkokt stärkelse (naturligt fri från gluten) – gelatiniserad stärkelse (naturligt fri från gluten)

8.2 Laktos

För produkter vars sojaproteininnehåll inte utgör mer än 50 % av det totala proteininnehållet: Lägst: Högst: 1,1g /100 kJ - (4,5 g/100 kcal) -

8.3 Sackaros

Sackaros får endast tillsättas modersmjölksersättning som framställts ur hydrolyserade proteiner. I sådana fall får sackarosinnehållet inte överskrida 20 procent av hela kolhydratsinnehållet.

8.4 Glukos

Glukos får endast tillsättas modersmjölksersättning som framställts ur hydrolyserade proteiner. I sådana fall får glukosinnehållet inte överskrida 0,5 g/100 kJ (2g/100 kcal).

8.5 Förkokt eller gelatiniserad stärkelse

Lägst: Högst: - 2 g/100 ml och högst 30 % av det totala kolhydratinnehållet

9. Fruktooligosackarider och galaktooligosackarider

Fruktooligosackarider och galaktooligosackarider får tillsättas modersmjölksersättning. I sådana fall får halten inte överstiga 0,8 g/100ml i en sammansättning bestående av 90 procent oligogalaktosyl-laktos och 10 procent oligofruktosyl-sackaros med hög molekylvikt. Andra sammansättningar och maximinivåer av fruktooligosackarider och galaktooligosackarider får användas om deras lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn redan från födseln har visats genom allmänt erkända vetenskapliga rön. Lämpligheten ska visas genom en systematisk granskning av tillgängliga uppgifter om förväntade fördelar och säkerhetsaspekter samt vid behov genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras.

10 Mineralämnen

10.1 Modersmjölksersättning baserade på komjölksproteiner eller hydrolyserande proteiner

Per 100 kJ Per 100 kJ Per 100 kcal Per 100 kcal

.

Lägst Högst Lägst Högst

Natrium mg 5 14 20 60 Kalium mg 15 38 60 160 Klorid mg 12 38 50 160 Kalcium mg 12 33 50 140 Fosfor mg 6 22 25 90 Magnesium mg 1,2 3,6 5 15 Järn mg 0,07 0,3 0,3 1,3 Zink mg 0,12 0,36 0,5 1,5 Koppar µg 8,4 25 35 100 Jod µg 2,5 12 10 50 Selen µg 0,25 2,2 1 9 Mangan µg 0,25 25 1 100 Fluorid µg - 25 - 100 Förhållandet kalcium/fosfor ska vara minst 1,0 och högst 2,0

10.2 Modersmjölksersättning baserad på sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner

För dessa produkter gäller de värden som anges i punkt 10.1. För järn och fosfor ska dock följande krav tillämpas.

Per 100 kJ Per 100 kJ Per 100 kcal Per 100 kcal Lägst Högst Lägst Högst

Järn mg 0,12 0,5 0,45 2 Fosfor mg 7,5 25 30 100

11 Vitaminer

Per 100 kJ Per Per 100 kcal Per

100 100 kJ kcal Lägst Högst Lägst Högst

Vitamin A μg-RE 14 43 60 180 Vitamin D μg 0,25 0,65 1 2,5 Tiamin μg 14 72 60 300 Riboflavin µg 19 95 80 400 Niacin µg 72 375 300 1500 Pantotensyra μg 95 475 400 2000 Vitamin B6 µg 9 42 35 175 Biotin µg 0,4 1,8 1,5 7,5 Folsyra µg 2,5 12 10 50 Vitamin B12 µg 0,025 0,12 0,1 0,5 Vitamin C mg 2,5 7,5 10 30 Vitamin K µg 1 6 4 25 Vitamin E mg α- 0,5/g fleromättade 1,2 0,5/g fleromättade 5 TE fettsyror, uttryckt fettsyror, uttryckt (d- som linolsyra som linolsyra tokoferolekvivalent) korrigerat för korrigerat för 7 8 dubbelbindningarna , dubbelbindningarna , dock aldrig mindre dock aldrig mindre än 0,1 mg per 100 än 0,5 mg per 100 tillgängliga KJ tillgängliga kcal

3 all-trans-retinolekvivalent (RE) 4 I form av kolecalciferol, varav 10 µg motsvarar IE av vitamin D 5 Färdigbildat niacin 6 d-α-tokoferolekvivalent

12 Nukleotider

Följande nukleotider får tillsättas.

Högst

mg/100 kJ mg/100 kcal Cytidin 5´-monofosfat 0,60 2,50 Uridin 5´-monofosfat 0,42 1,75 Adenosin 5´-monofosfat 0,36 1,50 Guanosin 5´-monofosfat 0,12 0,50 Inosin 5´-monofosfat 0,24 1,00

7 0,5 mg α-TE/1 g linolsyra (18:2 n-6); 0,75 mg α-TE/1 g α-linolensyra (18:3 n-3); 1,0 mg α- TE/1 g arakidonsyra (20:4 n-6); 1,25 mg α-TE/1 g eikosapentaensyra (20:5 n-3); 1,5 mg α-TE/1 g dokosahhexaensyra (22:6 n-3). Se sid 13 8 0,5 mg α-TE/1 g linolsyra (18:2 n-6); 0,75 mg α-TE/1 g α-linolensyra (18:3 n-3); 1,0 mg α- TE/1 g arakidonsyra (20:4 n-6); 1,25 mg α-TE/1 g eikosapentaensyra (20:5 n-3); 1,5 mg α-TE/1 g dokosahhexaensyra (22:6 n-3). Se sid 13 9 Den sammanlagda mängden av nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/100 kJ (5 mg/100 kcal).

Bilaga 2

(till LIVSFS 2008:2)

Sammansättning m.m. av tillskottsnäring

Tillskottsnäring ska tillverkas av livsmedelsingredienser som genom allmänt erkända vetenskapliga rön har visats vara lämpliga för spädbarn äldre än sex månader. Lämpligheten ska visas genom en systematisk granskning av tillgängliga uppgifter om förväntade fördelar och säkerhetsaspekter samt vid behov genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. Tillskottsnäring, som efter beredning enligt tillverkarens anvisning är färdig för konsumtion, ska uppfylla följande krav.

1. Energi

Lägst: Högst: 250 kJ/100 ml 295 kJ/100 ml (60 kcal/100 ml) (70 kcal/100 ml)

2. Protein

Tillskottsnäring ska tillverkas av någon av de proteinkällor som anges i punkterna 2.1-2.3. Proteininnehållet beräknas som 6,25 gånger kväveinnehållet.

2.1 Tillskottsnäring framställd av komjölksproteiner

Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ 0,8 g/100 kJ (1,8 g/100 kcal) (3,5 g/100 kcal) Vid samma energiinnehåll ska tillskottsnäringen innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och konditionellt essentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4). Vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet metionin/cystin inte är större än 3, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2.

2.2 Tillskottsnäring framställd av hydrolyserade proteiner

Lägst: Högst: 0,56 g/100 kJ 0,8 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3,5 g/100 kcal) Vid samma energiinnehåll ska tillskottsnäringen innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och konditionellt essentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4). Vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet metionin/cystin inte är större än 3, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2.

2.3 Tillskottsnäring framställd av sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner

Lägst: Högst: 0,56 g/100 kJ 0,8 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3,5 g/100 kcal) Endast proteinisolat från soja får användas vid framställning av dessa produkter. Vid samma energiinnehåll ska tillskottsnäringen innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och konditionellt essentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4). Vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas om förhållandet metionin/cystin inte är större än 3, och halten av fenylalanin och tyrosin får sammanräknas om förhållandet tyrosin/fenylalanin inte är större än 2.

2.4 Aminosyror får i samtliga fall tillsättas tillskottsnäring uteslutande för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet.

3 Taurin

Om taurin tillsätts tillskottsnäring får mängden inte vara större än 2,9 mg/100 kJ (12 mg/100 kcal).

4. Fett

Lägst: Högst: 0,96 g/100 kJ 1,4 g/100 kJ (4,0 g/100 kcal) (6,0 g/100 kcal)

4.1 Sesamfröolja och bomullsfröolja får inte användas vid tillverkningen av tillskottsnäring.

4.2 Laurinsyra och myristinsyra

Lägst: Högst: - Var för sig eller tillsammans 20 % av den totala fettmängden

4.3 Halten transfettsyror får inte överstiga 3 procent av den totala fettmängden.

4.4 Halten erukasyra får inte överstiga 1 procent av den totala fettmängden.

4.5 Linolsyra (i form av glycerider = linoleater)

Lägst: Högst: 70 mg/100 kJ 285 mg/100 kJ (300 mg/100 kcal) 1 200 mg/100 kcal

4.6 Halten alfalinolensyra får inte vara lägre än 12 mg/100 kJ (50mg/100 kcal). Förhållandet linolsyra/alfalinolensyra får inte vara lägre än 5 eller högre än 15.

4.7 Långkedjiga (20 och 22 kolatomer) fleromättade fettsyror (LCP) får tillsättas. Om så sker får halten av dem inte överstiga – 1 procent av den totala fettmängden för n-3 LCP, och – 2 procent av den totala fettmängden för n-6 LCP (1 procent av det sammanlagda fettinnehållet för arakidonsyra (20:4 n-6)). Innehållet av eikosapentaensyra (20:5 n-3) får inte överstiga innehållet av dokosahexaensyra (22:6 n-3) Innehållet av dokosahexaensyra (22:6 n-3) får inte överstiga innehållet av n-6 LCP.

5. Fosfolipider

Mängden fosfolipider i tillskottsnäring får inte vara större än 2 g/l.

6. Kolhydrater

Lägst: Högst: 2,2 g/100 kJ 3,4 g/100 kJ (9 g/100 kcal) (14 g/100 kcal)

6.1 Vid tillverkning av tillskottsnäring får inte ingredienser som innehåller gluten användas.

6.2 Laktos

För produkter vars sojaproteininnehåll inte utgör mer än 50 procent av hela proteininnehållet: Lägst: Högst: 1,1 g/100 kJ - (4,5 g/100 kcal) -

6.3 Sackaros, fruktos, honung

Lägst: Högst: - Var för sig eller tillsammans: 20 % av hela kolhydratinnehållet. Honung ska behandlas så att sporer av Clostridium botulinum förstörs.

6.4 Glukos

Glukos får endast tillsättas tillskottsnäring som framställs av hydrolyserade proteiner. I sådana fall får glukosinnehållet inte överskrida 0,5 g/100 kJ (2g/100 kcal).

7. Fruktooligosackarider och galaktooligosackarider

Fruktooligosackarider och galaktooligosackarider får tillsättas tillskottsnäring. I sådana fall får halten av dem inte överstiga 0,8 g/100 ml i en sammansättning bestående av 90 procent oligogalaktosyl-laktos och 10 procent oligofruktosylsackaros med hög molekylvikt. Andra sammansättningar och maximinivåer av fruktooligosackarider och galaktooligosackarider får användas om deras lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn äldre än 6 månader har visats genom allmänt erkända vetenskapliga rön. Lämpligheten ska visas genom en systematisk granskning av tillgängliga uppgifter om förväntade fördelar och säkerhetsaspekter samt vid behov genom ändamålsenliga studier utförda enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras.

8. Mineralämnen

8.1 Tillskottsnäring framställd av komjölksproteiner eller hydrolyserade proteiner

Per 100 kJ Per 100 kJ Per 100 kcal Per 100 kcal Lägst Högst Lägst Högst

Natrium (mg) 5 14 20 60 Kalium (mg) 15 38 60 160 Klorid (mg) 12 38 50 160 Kalcium (mg) 12 33 50 140 Fosfor (mg) 6 22 25 90 Magnesium (mg) 1,2 3,6 5 15 Järn (mg) 0,14 0,5 0,6 2 Zink (mg) 0,12 0,36 0,5 1,5 Koppar (μg) 8,4 25 35 100 Jod (μg) 2,5 12 10 50 Selen (μg) 0,25 2,2 1 9 Mangan (μg) 0,25 25 1 100 Fluorid (μg) - 25 - 100

Förhållandet kalcium/fosfor i tillskottsnäring får inte vara mindre än 1,0 och inte större än 2,0.

8.2 Tillskottsnäring framställd av sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner

För dessa produkter gäller de värden som anges i punkten 8.1. För fosfor och järn ska dock följande krav tillämpas:

Per 100 kJ Per 100 kJ Per 100 kcal Per 100 kcal Lägst Högst Lägst Högst

Fosfor (mg) 7,5 25 30 100 Järn (mg) 0,22 0,65 0,9 2,5

9. Vitaminer

Per 100 kJ Per 100 kJ Per 100 Per 100 kcal kcal Lägst Högst Lägst Högst

10 14 43 60 180 Vitamin A μg-RE Vitamin D μg 0,25 0,75 1 3 Tiamin μg 14 72 60 300 Riboflavin μg 19 95 80 400 12 Niacin μg 72 375 300 1500 Pantotensyra μg 95 475 400 2000 Vitamin B6 μg 9 42 35 175 Biotin μg 0,4 1,8 1,5 7,5 Folsyra μg 2,5 12 10 50 Vitamin B12 μg 0,025 0,12 0,1 0,5 Vitamin C mg 2,5 7,5 10 30 Vitamin K μg 1 6 4 25 13 0,5/g 0,5/g Vitamin E mg α−ΤΕ 1,2 5 fleromättade fleromättade fettsyror, fettsyror, uttryckt som uttryckt som linolsyra linolsyra korrigerat korrigerat för dubbel- för dubbelbindningarna bindningarna 14 15 , dock , dock aldrig aldrig mindre än mindre än 0,1 mg per 0,5 mg per 100 tillgäng- 100 tillgängliga kJ liga kcal

10 All-trans-retinolekvivalent (RE) 11 I form av kolecalciferol, varav 10 μg motsvarar 400 IE av vitamin D 12 Färdigbildat niacin 13 d- -tokoferolekvivalent ( TE) α α− 14 0,5 mg α-TE/1 g linolsyra (18:2 n-6); 0,75 mg α-TE/1 g α-linolensyra (18:3 n-3); 1,0 mg α- TE/1 g arakidonsyra (20:4 n-6); 1,25 mg α-TE/1 g eikosapentaensyra (20:5 n-3); 1,5 mg α-TE/1 g dokosahexaensyra (22:6 n-3) 15 0,5 mg α-TE/1 g linolsyra (18:2 n-6); 0,75 mg α-TE/1 g α-linolensyra (18:3 n-3); 1,0 mg α- TE/1 g arakidonsyra (20:4 n-6); 1,25 mg α-TE/1 g eikosapentaensyra (20:5 n-3); 1,5 mg α-TE/1 g dokosahexaensyra (22:6 n-3)

10. Nukleotider

Följande nukleotider får tillsättas

Högst mg/100 kJ mg/100 kcal

Cytidin 5´-monofosfat 0,60 2,50

Uridin 5´-monofosfat 0,42 1,75

Adenosin 5´-monofosfat 0,361,50
Guanosin 5´-monofosfat 0,120,50
Inosin 5´-monofosfat 0,241,00
16 Den sammanlagda mängden av nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/100 kJ (5 mg/100 kcal)

Bilaga 3

(till LIVSFS 2008:2)

Berikningsmedel

1. Vitaminföreningar

Vitamin Berikningsmedel

Vitamin A Retinylacetat Retinylpalmitat Retinol Vitamin D Vitamin D2 (ergokalciferol) Vitamin D3 (kolekalciferol) Vitamin B1 Tiaminhydroklorid Tiaminmononitrat Vitamin B2 Riboflavin Natriumriboflavin-5´-fosfat Niacin Nikotinamid Nikotinsyra Vitamin B6 Pyridoxinhydroklorid Pyridoxin-5´-fosfat Folat Folinsyra Pantotensyra Kalcium-D-pantotenat Natrium-D-pantotenat Dexpantenol Vitamin B12 Cyanokobalamin Hydroxokobalamin

VitaminBerikningsmedel
BiotinD-biotin
Vitamin CL-askorbinsyra Natrium-L-askorbat Kalcium-L-askorbat L-askorbyl-6-palmitat Kaliumaskorbat
Vitamin ED-alfa-tokoferol DL-alfa-tokoferol D-alfa-tokoferylacetat DL-alfa-tokoferylacetat
Vitamin KFyllokinon (fytomenadion)

2. Mineralföreningar

Mineralämne Berikningsmedel

Kalcium (Ca) Kalciumkarbonat Kalciumklorid Kalciumcitrater Kalciumglukonat Kalciumglycerofosfat Kalciumlaktat Kalciumsalter av orto-fosforsyra Kalciumhydroxid

Magnesium (Mg) Magnesiumkarbonat Magnesiumklorid Magnesiumoxid Magnesiumsalter av orto-fosforsyra Magnesiumsulfat Magnesiumglukonat Magnesiumhydroxid Magnesiumsalter av citronsyra

Mineralämne Berikningsmedel

Järn (Fe)Ferrocitrat Ferroglukonat Ferrolaktat Ferrosulfat Ferriammoniumcitrat Ferrofumarat Ferridifosfat (ferripyrofosfat) Järn(II)bisglycinat
Koppar (Cu)Kopparcitrat Kopparglukonat Kopparsulfat Kopparlysin-komplex Kopparkarbonat
Jod (I)Kaliumjodid Natriumjodid Kaliumjodat
Zink (Zn)Zinkacetat Zinkklorid Zinklaktat Zinksulfat Zinkcitrat Zinkglukonat Zinkoxid
Mangan (Mn)Mangankarbonat Manganklorid Mangancitrat Mangansulfat Manganglukonat

Mineralämne Berikningsmedel

Natrium (Na)Natriumbikarbonat Natriumkarbonat Natriumklorid Natriumcitrat Natriumglukonat Natriumlaktat Natriumsalter av orto-fosforsyra Natriumhydroxid
Kalium (K)Kaliumbikarbonat Kaliumkarbonat Kaliumklorid Kaliumcitrater Kaliumglukonat Kaliumlaktat Kaliumsalter av orto-fosforsyra Kaliumhydroxid
SelenNatriumselenat Natriumselenit

3. Aminosyror och andra kväveföreningar

L-cystein och dess hydroklorid L-cystin och dess hydroklorid L-fenylalanin L-histidin och dess hydroklorid L-isoleucin och dess hydroklorid L-karnitin och dess hydroklorid L-leucin och dess hydroklorid L-lysin och dess hydroklorid L-metionin L-treonin L-tryptofan L-tyrosin L-valin L-karnitin-L-tartrat Taurin Cytidin 5´-monofosfat och dess natriumsalt Uridin 5´-monofosfat och dess natriumsalt Adenosin 5´-monofosfat och dess natriumsalt

3. Aminosyror och andra kväveföreningar, forts.

Guanosin 5´-monofosfat och dess natriumsalt Inosin 5´-monofosfat och dess natriumsalt

4. Andra näringsämnen

Inositol Kolin Kolinbitartrat Kolincitrat Kolinklorid

Bilaga 4

(till LIVSFS 2008:2)

Referensvärden för essentiella och konditionellt essentiella aminosyror i bröstmjölk

I dessa föreskrifter avses med essentiella och konditionellt essentiella aminosyror i bröstmjölk följande, uttryckt i mg per 100 kJ och 100 kcal.

Per 100 kJ Per 100 kcal

Cystin 9 38 Histidin 10 40 Isoleucin 22 90 Leucin 40 166 Lysin 27 113 Metionin 5 23 Fenylalanin 20 83 Treonin 18 77 Tryptofan 8 32 Tyrosin 18 76 Valin 21 88

17 1 kJ=0,239 kcal

Bilaga 5

(till LIVSFS 2008:2)

Specifikation för proteininnehåll för modersmjölksersättning framställd av hydrolyserat vassleprotein

Specifikation för proteininnehållet - proteinkällan och beredningen av protein som används vid framställning av modersmjölksersättning med ett proteininnehåll lägre än 0,56 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) och framställd av hydrolyserat vassleprotein från komjölksprotein.

1. Proteininnehåll

Proteininnehållet beräknas som 6,25 gånger kväveinnehållet.

Lägst: Högst: 0,44g/100 kJ 0,7 g/100 kJ 1,86 g/100 kcal 3g/100 kcal

2. Proteinkälla

Avmineraliserat protein av söt vassle från komjölk efter en enzymatisk kaseinutfällning med hjälp av kymosin, bestående av a) 63 procent kasein-glykomakropeptidfritt vassleproteinisolat med ett proteininnehåll på lägst 95 procent torrvara, en proteindenaturering lägre än 70 procent och ett högsta askinnehåll på 3 procent, och b) 37 procent proteinkoncentrat av söt vassle med ett proteininnehåll på lägst 87 procent torrvara, en proteindenaturering lägre än 70 procent och ett högsta askinnehåll på 3,5 procent.

3. Proteinberedning

En hydrolysprocess i två steg med hjälp av en trypsinberedning, med en värmebehandling (3-10 minuter vid 80-100°C) mellan de två hydrolysstegen.

Bilaga 6

(till LIVSFS 2008:2)

Gränsvärden för vissa bekämpningsmedelsrester enligt 7 § första stycket

Substans Gränsvärde (mg/kg)

Kadusafos 0,006

Demeton-S-metyl 0,006 demeton-S-metylsulfon oxidemetonmetyl (var för sig eller i kombination uttryckt som demeton-S-metyl)

Etoprofos 0,008

Fipronil 0,004 (summan av fipronil och fipronil-desulfinyl, uttryckt som fipronil)

Propineb 0,006 Propylentiourea (summan av propineb och propylentiourea)

Bilaga 7

(till LIVSFS 2008:2)

Bekämpningsmedel som avses i 7 § andra stycket

Substans

Aldrin och dieldrin (uttryckt som dieldrin) Disulfoton (summan av disulfoton, disulfoton sulfoxid och disulfoton sulfon, uttryckt som disulfoton) Endrin Fensulfotion (summan av fensulfotion, dess syreanalog och motsvarande sulfoner, uttryckt som fensulfotion) Fentin (uttryckt som trifenyltenn-katjon) Haloxifop (summan av haloxifop, dess salter och estrar inklusive konjugat, uttryckt som haloxifop) Heptaklor och trans-heptaklorepoxid (uttryckt som heptaklor) Hexaklorbensen Nitrofen Ometoat Terbufos (summan av terbufos, dess sulfoxid och sulfon, uttryckt som terbufos)

Bilaga 8

(till LIVSFS 2008:2)

Referensvärden för näringsvärdesdeklaration av livsmedel för spädbarn och småbarn

Näringsämne Referensvärde för märkning

Vitamin A μg 400 Vitamin D μg 7 Vitamin E mg TE 5 Vitamin K μg 12 Vitamin C mg 45 Tiamin mg 0,5 Riboflavin mg 0,7 Niacin mg 7 Vitamin B6 mg 0,7 Folat μg 125 Vitamin B12 μg 0,8 Pantotensyra mg 3 Biotin μg 10 Kalcium mg 550 Fosfor mg 550 Kalium mg 1000 Natrium mg 400 Klorid mg 500 Järn mg 8 Zink mg 5 Jod μg 80 Selen μg 20 Koppar mg 0,5 Magnesium mg 80 Mangan mg 1,2

Bilaga 9

(till LIVSFS 2008:2)

Näringspåståenden och hälsopåståenden för modersmjölksersättning och villkor för användning av sådana påståenden

1. Näringspåståenden

Näringspåstående om 1.1 Enbart laktosVillkor för användning Produkten innehåller ingen annan kolhydrat än laktos
1.2 LaktosfriProdukten innehåller inte mer laktos än 2,5 mg/100 kJ (10 mg/100 kcal)
1.3 Fleromättade fettsyror har tillsatts, eller motsvarande näringspåstående i fråga om tillsats av dokosahexaensyraInnehållet av dokosahexaensyra utgör minst 0,2 % av det sammanlagda fettsyreinnehållet.

1.4 Näringspåståenden om tillsatser av följande fakultativa ingredienser;

1.4.1 Taurin Frivillig tillsats i en mängd som är 1.4.2 Fruktooligosackarider och lämplig för den avsedda särskilda galaktooligosackarider användningen och i enlighet med villkoren i bilaga 1. 1.4.3 nukleotider

2. Hälsopåståenden (inklusive påståenden om minskad sjukdomsrisk)

Hälsopåstående om Villkor för användning

2.1 Minskad risk för allergi mot a) Objektiva och vetenskapligt mjölkproteiner. Detta hälsopåstående belagda uppgifter som bevisar de får inbegripa termer som hänvisar till påstådda egenskaperna ska finnas minskade allergena eller minskade tillgängliga. antigena egenskaper. b) Modersmjölksersättningen ska uppfylla villkoren i punkten 2.2 i bilaga 1 och mängden immunreaktivt protein, mätt med allmänt erkända metoder, ska vara mindre än 1 procent av kväveinnehållande ämnen i modersmjölksersättningen.

c) Etiketten ska tydligt ange att produkten inte får förtäras av barn som är allergiska mot de intakta proteiner den är framställd av. Sådan text behövs inte om allmänt erkända kliniska försök visar att modersmjölksersättningen tolereras av mer än 90 procent av spädbarn (95 procent konfidensintervall) som är överkänsliga mot det protein som hydrolysatet är framställt av.

d) Modersmjölksersättningen får vid oral tillförsel inte ge upphov till överkänslighet hos djur mot de intakta proteiner hydrolysatet är framställt av.