LIVSFS 2022:12
Upphäver
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
I dessa föreskrifter finns bestämmelser om produktionen och hanteringen av samt kvaliteten på dricksvatten. Med dricksvatten avses i dessa föreskrifter allt vatten som är avsett att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor, inklusive källvatten, från och med den punkt där det tas in i vattenverken. Föreskrifterna ska inte tillämpas på naturligt mineralvatten.
Föreskrifterna gäller verksamhetsutövare som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller minst 10 m³ dricksvatten per dygn eller försörjer minst 50 personer med dricksvatten. Dricksvatten som tillhandahålls som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas dock alltid av föreskrifterna.
Verksamhetsutövare som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas endast av 6–9, 16–18, 20–32, 34 och 35 §§.
Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen samt rådets direktiv 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten, i den ursprungliga lydelsen. Se även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1
Verksamhetsutövare som med fartyg transporterar passagerare och producerar dricksvatten genom avsaltning omfattas endast av 6–8, 10–15, 17, 19–30, 32 och 33 §§.
Ord och uttryck
I dessa föreskrifter betyder 1. distributionsanläggning: sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten; 2. fara: en biologisk, kemisk, fysikalisk eller radiologisk agens i vatten eller en annan aspekt av vattnets tillstånd som kan ha en negativ hälsoeffekt; 3. fastighetsinstallation: de ledningar, installationer och anordningar som är installerade mellan distributionsanläggningen till och med de kranar som normalt används för tappning av dricksvatten; 4. filtermaterial: finfördelade material som används i filter vid beredningen av dricksvatten och som inte är en beredningskemikalie; 5. risk: funktionen av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara; 6. råvatten: vatten som är avsett att användas som dricksvatten efter uppfordring eller intag och eventuell beredning; 7. vattenförsörjningsområde: ett geografiskt begränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter och inom vilket dricksvattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig; 8. vattenverk: sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser uppfordring eller intag, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten.
Kvalitetskrav
Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent. Dricksvatten anses vara hälsosamt och rent om det 1. inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att det utgör en potentiell risk för människors hälsa, och 2. uppfyller de gränsvärden som anges i bilaga 1. För källvatten gäller för parametrarna Escherichia coli och intestinala enterokocker i stället de gränsvärden för dessa parametrar som anges i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:45) om naturligt mineralvatten och källvatten.
De gränsvärden som anges i bilaga 1 ska iakttas 1. för utgående dricksvatten från ett vattenverk: efter avslutad beredning innan det distribueras, 2. för dricksvatten som tillhandahålls från en distributionsanläggning: vid den punkt i en fastighet eller en anläggning där det tappas ur kranar som normalt används för dricksvatten, 3. för dricksvatten som tillhandahålls från en tank: vid den punkt där det tappas från tanken, 4. för dricksvatten som används i ett livsmedelsföretag: vid den punkt inom företaget där det används, och 5. för dricksvatten som tappas i flaskor eller behållare: vid den punkt där det tappas i flaska eller behållare.
Allmänna hygienregler, faroanalys och kritiska styrpunkter
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning eller tank ska uppfylla följande krav i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien: 1. allmänna regler för livsmedelslokaler i kapitel I, 2. särskilda regler för lokaler i kapitel II, 3. transport i kapitel IV, med undantag för punkt 4, 4. utrustning i kapitel V, 5. livsmedelsavfall i kapitel VI, med undantag för punkt 2, 6. vattenförsörjning i kapitel VII, punkterna 1 a och 2, 7. personlig hygien i kapitel VIII, 8. livsmedelsprodukter i kapitel IX, punkterna 3, 4 och 8, samt 9. utbildning i kapitel XII.
Vid anläggningar som i genomsnitt producerar mindre än 10 m dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, som en del av en offentlig eller kommersiell verksamhet, ska det finnas utrustning som varnar när fel uppkommer vid pHjustering och desinfektion. Om vattenverket använder ytvatten som råvatten och är utrustat med filter för att avskilja turbiditet ska det även finnas ett larm som utlöses vid förhöjd turbiditet.
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska, avseende de delar av anläggningen denna ansvarar för, dokumentera en beskrivning av försörjningssystemet från uppfordring eller intag till förbindelsepunkten.
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska identifiera och bedöma de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå (faroanalys). Vid faroanalysen ska åtminstone de parametrar som förtecknas i bilaga 1 beaktas. Om det sker en förändring avseende råvattnet eller försörjningssystemet ska faroanalysen, om det är nödvändigt, revideras. Faroanalysen ska ses över minst vart sjätte år.
Förfaranden enligt 11 och 12 §§ ska dokumenteras och det ska finnas rutiner som säkerställer att dokumentationen är aktuell.
All relevant dokumentation enligt 10 och 13 §§ ska bevaras under lämplig tid, dock minst sex år.
Kontrollmyndigheten ska fastställa faroanalysen enligt 11 §. Beslutet ska gälla högst sex år.
Beredningskemikalier och filtermaterial
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten ska säkerställa att beredningskemikalier och filtermaterial som kommer i kontakt med dricksvatten inte direkt eller indirekt äventyrar skyddet av människors hälsa, inte har en negativ inverkan på vattnets färg, lukt eller smak, inte oavsiktligt främjar mikrobiell tillväxt och inte förorenar vattnet i högre grad än vad som är nödvändigt för det avsedda syftet. Bilaga 2 innehåller en förteckning över de beredningskemikalier som får användas vid beredning av dricksvatten samt ändamål och villkor för användningen.
Undersökningsprogram
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten ska ta fram ett skriftligt förslag till program för regelbundna undersökningar (undersökningsprogram) i enlighet med de parametrar och undersökningsfrekvenser som anges avseende utgående dricksvatten i bilaga 1 och bilaga 3, avsnitt A samt avsnitt B, tabell 1 och 2. Under
sökningarna ska fördelas på ett sådant sätt att de är representativa för vattnets kvalitet under året. Verksamhetsutövare som tillhandahåller dricksvatten från en distributionsanläggning eller tank ska ta fram ett skriftligt förslag till undersökningsprogram i enlighet med de parametrar och undersökningsfrekvenser som anges avseende dricksvatten hos användaren i bilaga 1 och bilaga 3, avsnitt B, tabell 3. Parametrarna för radioaktiva ämnen kan minskas i enlighet med bilaga 3, avsnitt C, del III. Undersökningarna ska fördelas på ett sådant sätt att de är representativa för dricksvattnets kvalitet under året och vid distributionsanläggningar ska prover tas från olika representativa punkter. Livsmedelsföretagare som använder dricksvatten som inte tillhandahålls av annan ska, utöver vad som framgår i första stycket, i sitt förslag till undersökningsprogram ange de parametrar och undersökningsfrekvenser som anges avseende dricksvatten hos användaren i bilaga 1 och bilaga 3, avsnitt B, tabell 3. Parametrarna för radioaktiva ämnen kan minskas i enlighet med bilaga 3, avsnitt C, del III.
Verksamhetsutövare som tappar dricksvatten i flaskor eller behållare ska ta fram ett skriftligt förslag till undersökningsprogram i enlighet med de parametrar och undersökningsfrekvenser som anges i bilaga 3, avsnitt B, tabell 4. Parametrarna för radioaktiva ämnen kan minskas i enlighet med bilaga 3, avsnitt C, del III.
Vid framtagande av förslag till undersökningsprogram enligt 17 § ska resultatet av faroanalysen beaktas. Om något av de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt C, del I är uppfyllt ska antalet parametrar utvidgas eller undersökningsfrekvensen i undersökningsprogrammet utökas. Under de förutsättningar som anges i bilaga 3, avsnitt C, del II får antalet parametrar eller undersökningsfrekvensen i undersökningsprogrammet minskas.
Ett undersökningsprogram enligt 17 och 18 §§ ska ses över löpande, minst vart sjätte år, och uppdateras vid behov.
Kontrollmyndigheten ska fastställa undersökningsprogrammet. Beslutet ska gälla högst sex år.
Undersökningar
Verksamhetsutövare ska följa det undersökningsprogram som kontrollmyndigheten har fastställt.
Undersökning avseende andra mikroorganismer, parasiter och ämnen än de som anges i undersökningsprogrammet ska ske om det finns anledning att misstänka att de kan förekomma i sådant antal eller sådana halter att det kan utgöra en risk för människors hälsa.
Provtagning av dricksvatten för parametrarna koppar, bly och nickel ska ske vid kran hos användaren. Ett prov på en liter ska tas vid en slumpmässig tidpunkt under dagen och utan föregående spolning.
Provtagning av dricksvatten för mikrobiologisk analys ska utföras i enlighet med SSEN ISO 19458.
De prov som tagits enligt undersökningsprogrammet ska analyseras på ett laboratorium som har ackreditering för dessa analysmetoder. Analyserna ska uppfylla de krav som framgår av bilaga 4. Undersökning av klor och pH avseende utgående dricksvatten samt lukt och smak avseende dricksvatten hos användaren behöver dock inte analyseras på ett ackrediterat laboratorium.
Verksamhetsutövaren ska efter undersökning enligt 22 § bedöma om dricksvattnet är hälsosamt och rent. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att anlitat laboratorium omedelbart informerar denne om ett dricksvattenprov inte bedöms, eller sannolikt inte kommer att bedömas, uppfylla gränsvärdena avseende mikroorganismer eller kemiska och radioaktiva ämnen som framgår av bilaga 1.
Kraven på provtagnings och analysmetoder enligt 23–25 §§ gäller även för kontrollmyndigheten vid offentlig kontroll.
Utredning och åtgärder
Om resultatet av en undersökning visar att det finns avvikelser från gränsvärde angivet i bilaga 1 ska verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning eller tank omedelbart utreda orsaken till avvikelsen, bedöma om avvikelsen innebär en risk för människors hälsa samt så snart som möjligt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med avvikelsen. Vid bedömningen av vilka åtgärder som behöver vidtas ska hänsyn tas till hur omfattande avvikelsen är och risken för människors hälsa.
Om andra mikroorganismer, parasiter eller ämnen i dricksvatten än de som anges i bilaga 1 medför en risk för människors hälsa ska
verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning eller från tank omedelbart utreda och, om möjligt, fastställa orsaken till riskens uppkomst samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors hälsa.
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska snarast informera kontrollmyndigheten när omedelbara åtgärder för att skydda människors hälsa behöver vidtas.
Skyldighet att bedöma risker och vidta åtgärder enligt 28 och 29 §§ gäller inte om avvikelse från gränsvärde i bilaga 1 eller annan risk för människors hälsa har orsakats av en fastighetsinstallation eller underhållet av denna. I sådant fall ska verksamhetsutövaren snarast informera fastighetsägaren och kontrollmyndigheten om att det finns behov av att vidta åtgärder.
Information
Verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska 1. omedelbart informera konsumenterna och ge dem de råd som är nödvändiga, när användningen av dricksvattnet begränsas eller andra åtgärder vidtas för att skydda människors hälsa, 2. informera konsumenterna, när nödvändiga åtgärder vidtas enligt 28 och 29 §§ för att avhjälpa brister, om inte kontrollmyndigheten anser att avvikelsen från kvalitetskraven är av ringa betydelse, och 3. informera konsumenterna när det inte längre föreligger en potentiell risk för människors hälsa och när produktionen eller distributionen har återgått till det normala.
Undantag
Under förutsättning att kvaliteten på dricksvattnet inte äventyras kan kontrollmyndigheten medge undantag från 11–13 §§ för verksamhetsutövare som producerar eller tillhandahåller i genomsnitt 10–100 m dricksvatten per dygn eller försörjer 50–500 personer med dricksvatten. Om ett sådant undantag beviljats tillämpas inte 19 §. Om ett undantag enligt första stycket har meddelats ska det vid anläggningen finnas utrustning som varnar när fel uppkommer vid pHjustering och desinfektion. Om vattenverket använder ytvatten som råvatten och är utrustat med filter för att avskilja turbiditet ska det även finnas ett larm som utlöses vid förhöjd turbiditet.
Kontrollmyndigheten kan besluta att en livsmedelsföretagare ska undantas från dessa föreskrifter i fråga om dricksvatten som används specifikt för dennes livsmedelsverksamhet. Ett sådant undantag får endast meddelas om 1. kvaliteten på vattnet inte bedöms kunna påverka det färdiga livsmedlets säkerhet och 2. livsmedelsföretagaren kan visa att skyldigheter följs i relevant unionslagstiftning på livsmedelsområdet, särskilt bestämmelserna om förfarandena för principerna för faroanalys och kritiska styrpunkter samt avhjälpande åtgärder.
Under förutsättning att det inte medför en potentiell risk för människors hälsa och dricksvattenförsörjningen i det berörda området inte kan upprätthållas genom några andra rimliga medel, kan Livs medelsverket medge att verksamhetsutövare som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning får av vika från de gränsvärden för kemiska ämnen som anges i bilaga 1. Ett sådant medgivande kan endast meddelas till följd av 1. ett nytt tillrinningsområde för uttagspunkter för dricksvatten, 2. att en ny föroreningskälla upptäckts vid tillrinningsområdet för uttagspunkterna för dricksvatten eller parametrar som nyligen eftersökts eller påvisats, eller 3. en oförutsedd och exceptionell situation i ett befintligt tillrinningsområde för uttagspunkterna för dricksvatten som skulle kunna leda till tillfälliga och begränsade överskridanden av gränsvärdena. Ett medgivande enligt första stycket kan inte meddelas för dricksvatten som ska tappas i flaskor eller behållare.
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Genom föreskrifterna upphävs Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. 3. Bestämmelserna om undersökning av råvatten i bilaga 3, avsnitt B ska tillämpas första gången den 1 januari 2026. 4. Bestämmelserna om undersökning av, och åtgärder avseende, bisfenol A, halogenerade ättiksyror, klorat, klorit, mikrocystinLR, PFAS 4, PFAS 21 samt uran i 6 § och i bilaga 1 ska tillämpas första gången den 1 januari 2026.
ANNICA SOHLSTRÖM Elin Häggqvist (Juridiska avdelningen)
(till LIVSFS 2022:12 )
Gränsvärden vid bedömning av kvaliteten på dricksvatten
Parametrar för mikroorganismer
Parameter Utgående Dricksvatten Dricksvatten Enhet Provgrupp Kommentar dricksvatten hos som tappas i användaren flaskor eller behållare
Escherichia Påvisad Påvisad Påvisad antal/100 ml A och B För dricksvatten coli (E. coli) som tappas i flaskor eller behållare är enheten antal/ 250 ml. Intestinala Påvisad Påvisad Påvisad antal/100 ml A och B För dricksvatten entero som tappas i flaskor kocker eller behållare är enheten antal/ 250 ml.
i t
m er s. t t er ch an at so , o ev ap is lig ak m n el m er el sk åv en nt ne id ed d er s r en s p ko ko m m na i et t öv ä ric se eg es m
er as eh ka ka de ch an e a. so äk ttn a r d rn el er nd t b is , a an o nd om le ym va er er el te ed b ol . . E äk an gs sk oe a et ks id gl el n en m p s. el el nt rg re in eb åg ric te o oc tn ed fr de um gs ttn de d pa ed ed at xt nn n in m m at es ry m t i ns va an m m v vä r i lä gs gs vs em db gs ne ge pn ks ar s o en ill in ha m ic sv til in in ) a , n , t ne n tin r ko na i er er pn äm fö kä dr ot /l pn pn er el r, de a an i äk m m id id m tt ig tt k be m μg m ic ed ite is a en er 0 kä kä m tic m kä a gl r a ån ng ol or ld er fr t b 1 be be es gs be se un ls et eko fu ab tt lle ki om n as lt lt (p in et an pr e hä rd ör el r, e tt ns on tio nd . ki ki pn m rs kt n e Kommentar er vä ns ns t f ed de m av l a e la m ra r e ci ta it t u ffe ig ns e e ik m kä e ar al av ve ym je je ol bi kä an ol de m rä gs i ka er v n hö ol ar ar nn in er be ev ab s s er a al p r g , h el et nn ifi lte be få r v r v sa pn em em en an im n de er t r m fi d ec m ha 6 fö fö m , sl r g st ax er an äm id am et ed sp m et 02 so ic er En d ts te re m ar lla lla ek id r s r. m su m sv i 2 gä gä el b kt a le uk er am ic te te om er ot ar a a ed ed se n ar ed od vs r o ar m nt uk uk m vs a m nu sk sk in tte rb pr a ne . P gs . M de od od fö gs et et ed ja et et om ro va gs et rd tio 1 rd rd in as pr pr in rd tn s s r, e ns ks äm lin vä ka at t m en vä vä pn ök pn vä m rs de nd ric r j m nd ns ifi v ak d ns ns nd ci tio ä ns ec nt re kä de vä na r d m kä va rä ed rä rä gi ak rä
G sp m ko Fö G G be un an al lik re fö so be om G
p rup
B B B B B B B
ovg Pr
t
he /l /l /l /l /l /l /l n En µg µg µg µg µg µg µg
ne
m os r ch re som ko
a ä n h n la te en o as ål
te 0 30 0 tiv at ar at 10 10 10 50
beh 0, 5, 0, 0, 1, sv nd as i fl 0,0
ksv r
ak ck vä pp le ri ic
io an ta el D dr
ad
en tt
ch r nde
va åe tg ks
a o U ic
dr
isk
em ,
or
kl ör k – ta – –
el ep el el r f ed h d ed ed
m n, xi m m ra gs ri gs gs
ld po et er id in re in in
ie t et on k pn lo pn a pn m am , d n
am yl im ni äm in ak äm ild äm hal se ra kr nt rse ek dr pt ek sk ek tal en
Par A A A B al he B en B to B
10 Pa
i as
t t er er i a es er e . lig ak m an vs kt ig d m a ng kl et en nt k h fe är d m et a sa d ttn ko ko oc in i et rd om ud er va na so r es er er vä r s d uv on nd äk ttn lo er ns ik ga m h gi ru ym va od rä b ol ks et d in so en re et m n s. d r i p . G r, tn or i g ttn ric ns et lo ät s. te pa är lle de d ts at n va an io ttn ok pa m e v b m kt ru m sv lä te et ks ar va on at r a s o fe . fö lä ck til ic sv ks m e t v em åe dr na in ra til ri /l st iv ot es ric n: d ta i äk sy /l r d μg al sy m d d ne er 0 a n en er tik μg fö vs gs ån är av äm nd s 1 ög er fr t b n ät 5 et a in s n a s u et är jn om n as io om ka rd ill h nd ka kt tiv ka rd sö s n ör on tio . ta br Kommentar vä rs a t ra er sö fe di sö vä er m r e er en er ns pa ed ig in h ns nd rä m fö av ve ym nd es es nd rä da m hö ol oc t u r g llä an l n t u r d pr t u r g ör al be p o as få ti a k lte as re as få år er im n de fö m on nd 6 b en ha nd nd 6 l f st ax er an ds fe 02 et nd et r e e t m r e 02 r e r. g/ re m ar än m . i 2 r d lla m sv ve nd ve i 2 ve ga m er am nv sa D ar fö hå ar ot hö a a hö tt ar hö in ,4 n vs r o lja nu 2 ör a m be A fö yr be ni nu be en la ne . P A ja et et et ed n v ks n vs ja n 1 äl tio H a 1 er för rd ka f rd tn er tti er , a en vä nk is vä ka at t m et ra an et 3 en et lor re rä m d ns tte og ns ifi v ak m m lo m ga d k
re rä va ol rä ec ed nt ra ne m ik ra la re ra ed
Fö G rå ge G sp m ko Pa ge su tr Pa bi Fö Pa m
p rup
B B B B B B B B B B B B
ovg Pr
t
/l /l /l /l /l /l /l /l /l /l /l he Sv
µg µg µg mg µg µg µg µg mg/l µg m µg mg
En
os ch r som re n h ko la n as te en o te ål
at ar 0 5 0 10 10 50 at 010 2,5 5, 1, 10 50 3, 1,5 60 sv beh 0, 0, 0, 0,
nd as i fl r ck ksv vä ic pp le ri ta el D an dr
en tt nde
va 40 åe 0,
tg ks U ic dr
r
ro
sy
tik
ät n an in e
re et ad os er dr py l A or er m al et rhy tiv d iu ot a) no at en am s( nid dikl lo A) ka m ik og A r, t en sfe y or om ya 2 al di ad lo
Par B Bi Bl B Br C 1, Ep Fluorid H (H In K K
. . et tt et i ar ch t a ttn ttn ig va ng o 3 va nd m ks m ni r O ks N vä so ric so ric om lle i a d t e ds öd od od d bl rn av av he än te r n et et lla m n m n ät nv al t ä io io tie llt a h de ns ns io kt io kt s. en ce in ån tt kt fe kt fe pa ot ll m fr in p e r a in m rie ra ra nfe es nfe es lä av lo nd si si e te k ke r d r d til ak åe di de de ls m tg fö fö /l n: n n de ob o , u in e ds e ds μg än an A en ne är är 0 ,5 än än 5 h cy pp /0 2 ys äm s n nv s n nv et s i e ru O al e
ka , a ka a rd ka nd vg N an nd Kommentar sö id sö d, vä sö ka ro + ro lja ) er ox er xi er 0 fa io ns (ö i p /5 fö S) xS nd di nd rä nd å 3 m v or rd en O o a FH t u t u lo r g t u ng FO ) kl ng N as an (P ) (P as as k få as ni t i n A A a lt 6 ök m a nd ki nd ilt nd ed as er 1. FN yr et ≤ rs m yr FO r e rs r e sk 02 r e er nd ns är l). e ra de su ns (P (P ve sä ve i 2 ve r b am ra lfo t, , s ar tia te va un er lfo ra hö hö hö le ås ar a a vs sy su ra rit nu el en P su sy be lo be lo be ot m n. sk sk a an an an an n n ja n n n n et te sp l, . kt kt on ex er r k er r k 1 er er ge g/ er ta rd et ra et ra en et äk ng et in et et ro ro rn rh ni m vä m re m re d m nt m dn i m uo uo uo uo 2 ns ra ne ra ne re ra tte om ra re O ra ra d rä rfl rfl rfl rfl
Pa ge Pa ge Fö Pa va bl Pa be N Pa gö G Pe Pe Pe Pe
p lt.
a rup B st B B B B B B B B B B ch da
ovg
o en Pr A
t
he /l /l /l /l /l /l /l /l /l /l
mg mg mg µg µg µg µg mg mg ng
En
os ch r som re n h ko la n as
te en o te ål 0 0 at ar 0 0 50 at 0,7 0,7 2,0 25 1, 1, 20 50 4,0 sv as i fl beh 0,
nd r ck ksv le vä ic pp ri ta el D an dr
en tt nde
va 10 åe 0,
tg ks U ic dr
LR er in er st et ilv cy 4 at ar ks el am rit ro at it S pp ik ck tr A lor lo rom vic itr Par K K Ko K K M Ni Ni N PF
tt
t a ig
nd vä
öd
r n
t ä de tt
r a ra ke di in n: en ne
ys äm al e an nd S) S) S) Kommentar ro lja ) ) nD oD rD ) fa fö ) ) S) xS pS S) S) m A A S) S) FU FD FT TS v A) FP FH o a ) ) nD D FB FH FO FN FD (P (P (P F ) ) ) oD (P (P a a a :2 as an ) A pA ) A (P a (P (P (P (P A xA H A A FU FD FTr a a a a yr yr yr (6 ök m a yr yr a a rs m FP FH FN FD (P yr yr yr yr yr ns ns ns FB FO (P (P ns ns yr (P (PF ra ra ra ns ns ns ns ns fo fo fo de su (P a (P a (P (P (P fo fo ul ul ul ns er ra ra ra sy sy sy fo lfo lfo fo un ra yr yr ra ul ul lfo ul ns ns ns lfo a vs sy ns sy ns sy sy sy an an an ul ns su ns su su a ns su sk an ta an ta an an an ek ek ek ans ta an ta an an eka eka eka er n . et nd nd rd ut en ex ep kt on ek od rid ut en ex ep kt on eka od rid er ta rb rp rh rh ro rn rd ru rd rt rb rp rh rh ro rn rd ru rd rt om et et vä el m ns uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo uo rt ra ra d rä rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl rfl uo
Pa gö G Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Pe Fl
p rup
B
ovg Pr
t
he /l
ng
En
os ch r som re n h ko la n as te en o te ål
0
at ar at
sv beh 10
nd as i fl r ck ksv le vä ic pp ri ta el D an dr
en tt nde va åe tg ks U ic dr
er
et 21
am S A
Par PF
a i
: t t er en m ar lig ak nd nt m la ng en : ån ål ni ån d ko ko
ar fr rh re fr na i et ng er . er äk er fö fö ttn ni ch m an m er m ka de et m ym va re o is ra b ol ks m et fö en ko og ce or ko p yl et et ttn ric de ol r. ifi kl de d ra er ttn ra ttn va an m n. ge ec di n. ce )p va e et sp m va ks ar hi tte d m tte ic s o ifi ks . e ro ks sv (g va är et ra b va dr ot na ec ric nd ric so nd d pa ch nd i m äk sp d er ttn å lja d er e en m ru va o m ru en ån b on tv fö an er fr t b nd n, s o t g nd s o t g gi sa av et n as lja ka ka ru a ka ka om nte er re es m er tio nd . Kommentar fö sö s i d rn or sö on ra åv åv ra r e er av er pa av ne kl er m ig a uo np en i g a io m np av ve ym )fl nd m el nd rn tte rn at ro tte n m hö ol (k t u lä v s tr t u al p ne as va til ne ib as va lte be io so a r a io en im n de nd yt , d nd yt ha at en n. n sk åe at nc m n st ax er an tr b re r e rå iv tr ko r e rå et ar n, /l or re m en py ve r f a n en v of ve r f er m am sv te μg a nc d) hö le 0 nc m hö le vs r o ar ot an el ög an el ko c be 3 ko ro be a ne . P m v or ,3 n et v m n et n ill h , b n et ed a flu ,2 er te rd a m er te rd tio at a t um at tn an b) (1 et vä an or et vä ka at t m m o( m dv ed m r s m dv ifi ak eno ns ä of ns v m ns ra un rä n l m et or ra un rä ec ed nt
Su be ind Pa gr G ka Su D kl Pa gr G sp m ko
p rup
B B B B B B B
ovg Pr
t
he /l /l /l /l /l /l /l
µg Bq µg µg µg µg µg
En
os ch r som re n h ko la n as te en o te ål
10 0 0 50 at ar at 20 10 30 sv beh 0, 10 10 0,
nd as i fl r ck ksv le vä ic pp ri ta el D an dr
en tt nde va åe tg ks U ic dr
n te re ka lo ) – is ik M at tr H m h ro ) (T H oc er a n ka A te an er is (P re et rid et kl en lo om lo cy ät on n ak al lk am lt ly lv ad le tr ih ta an iny
Par Po ko R Se Te Tr to Ur V
r . in ra et m , as ll rd tt ke r ra ån ök ä ti vä r a lo di rs rn ra fr re en ns k in de jä la ke om er ak rä m m m en un m ål rs di s s o o m ys d o eh . G da A A A . O as in al lti r b kt än pp pp ko an al pp ök et lle °C lu nv ru ru ro a ru . rs ttn t. r e 20 de r a vg vg fa sk vg vt d de ar va . ar iv si an bö ro n. ro m ta ro sko vi un rå os es g d m e ent i p ge i p r o et ng i p rr fla nt å å m d ri å gr in lti äm m in le i t i o el ra nd ko ag kn al fr ng dn ng as ng a as a a de om t i re t i n gö rä t i sö ig K ök te ar pp ar sk tt as be as . tt fö as . v v er dl en rs at a en ta l. ar ty t a nd i nd tv t a nd te m te nd e e de ig al e u ng n na ds ng y m ng in so m in ri e re te än te ni un v, nd te ni ör n 50 ör er ås ås a or ås vs nd är ro nv ed s a vä ed b l/2 b fö m m sk on m et tte et a rä s n n a n er n ka öd ll n er ta et å n. b b va fö pa er m er er er ti er ttn an ttn rd a r s tte iu s i r n s i ks m ä et et et åv ä en et va n va vä al lä va m in m nd m et m nd ks ric te ks m et r p ak ns til ks ra um ra vä ra le t d rs ra vä ric r d he ric rä or a ttn ic
Pa al Pa an Pa el at O Pa an D Fö en D G on sk va dr
p lt. lt. lt.
a a B a B B B rup B st B B st B ch B st B ch ch ch B B B B ch da ch da o ch da o o o ovg A A A A o en o en o en Pr A A A
t l l l id / / / v he al /l /l al /l /l /l /l al 0 m 0 m 0 m m °C ant µg mg ant mg µg mg mg ant /c 20 En 10 10 10 µS
n r te s i
pa lle re d at 0 0 0 sa ig sv lla 50 00 dl ap or e 20 30 20 10 250 vi hå 0, 2 5 ck sk På Ty
ri m t be D so fla
os n
n h re d d te 0 0 sa 0 0 sa ig at da 50 00 dl 10 20 0, vi 30 20 10 250 vi sv vän 2 5 Ty På På
ck ri an D
en
tt d nde 0 sa
va
åe 15 10 vi
tg ks
ic På
U dr
rar
et ,
ns am ge r
in ar fr rie
er te er er or t rp et p ak
m m m sp ite to er yc iu iu et a b
et iu tiv in on ip m rm ka rid iu uk
am inom m m st gr rid fo be rg rn nd kt di kt lu m lo alc lo oli
Par A A A C in Fä Jä K K K Ko Lu
In 15
r . n et tt
as t gå å at tte r in ll rd r a er lig ti vä s p yr va fö g ra ys ls r ur et in en ns pa al ks , ke om m ko få at rd er ak rä di an re ric ed st rs s s lä ke d r n vä . G in til C la ä s m ju da O ic ål ör m ns . O as ak a at rä H än T ör eh . F p °C ök sk m er so ik G sm nv n . F er m rs o r b et ch e. 20 de r a t. vt b s o d de tte as si lle nh o gr an bö iv ar re äg lä pa vi un va ök es r e e g d m e os ent ks la v a m nt rs gr H ål rd in lti rr m ic sko p ar lä äm t i de ag jo kn al ko dr a fla ,5 eh t v til a fr de a om e n. un i 4 tg a sö ig e ar r b de tt ar K nd tte v as ill ns är sk er sk dl v nt lle ko n ar ty t a åe va r i te pp s t iv nd te r e å tte u ng n na tg ks ve in ta ka p im ri e re in ör m än sko in va er ör r u ric hö vs nd är ro d b so t s fla om ks b fö be et r m n. a rä s n fö et et at n n de i r s ric et å n. få ge fö pa rd ter er ttn tte är as lle d d in rd a r s tte ttn e m ä vä ek et va va iv pp xi de vä al lä va va å, dn m et ns nf m ks ks im ta p io en ns til ks ks
rä si ra ric ic in m kt ld gå ere rä or a ttn ic ric
G de Pa D dr m so ri ko ut i b G on sk va dr D
p
B B B B B rup ch ch ch ch ch B B B B B ovg o o o o o A A A A A
Pr
l 2 t / /l /l al /l l O ter /l he 0 m mg µg mg g/ pH he mg En ant 10 en m
n r al 5
te s i 9, lle re rm ng ≤ at pa ri ig lla 0 no 0 h sv ap or e 30 50 nd 5, dl hå 20 n o oc 250 ck sk rä 5 Ty ri m t be ge fla fö 6, D so In ≥
os 5 n al al n h 9, re rm ng rm ng ≤ te ri 0 0 ri h ig at da no no 0 dl nd 30 50 10 20 nd 5, oc 250 sv vän n o rä n o rä 5 Ty
ck ge fö ge fö 6, ri an In In ≥
D
al
en
tt rm ng nde ri va no ,5 åe nd 10 tg ks n o rä
U ic
ge fö dr In
r t
na n) rie te ga io
an at ak tr
b ro rm en
de ik pe nc
m id t ( xan p ko ra er v he er vä um am ar on et ba ej am si n sv m sm rb gs ät am gs ne ro iu in ni de x) nga tr °C (v ak lfat ag ik dl ga xi de
Par Lån M Ma M Na O or 22 O in pH Sm Su
la la . et n n as äl e äl e n ga ttn tte r d tte r d m la ök va r k va r k s e O rs va s u ka s u ka t. bi nd lle nd lle ed nn i de ks da s s et da s s de ru le ) e ru le ) e r m fi es un ric id ttn id et rå t g är lla s. t g är lla s. te ng d d kr ta va kr ta d m m ka h kä rs ka h kä rs äk m a lti kt ks kt so al er an ve er an ve r t om s o k um ia ric k um ia s o ng a åv iti om ö D åv iti om ö D fö . ni r s ka m et d m et ka sk sö np tr in tt m np tr in tt as ag sö in ar te so n er rd te so n er rd /d llko ar er ni ni ök 3 er llr at lla ge vä s o at lla ge vä rs vi ng ent nd lid vs lid vs m nd ti ri m tv kä po ns ka tv kä po ns 0 e uk rä , a uk rä , a de d nd t u y 3 sö y 3 00 t u om om as n, um tro on g er n, um tro on g un as ka rä ga ga e 0 in K nd tte iti an di m nd tte iti an di m 1 nd s s fö tr O la tr O la nt lla a va r ( ra bi va r ( ra bi än id r e n te la t. r u n te la t. r i r e kä al ve nd i ve nd i ve g ve kr s. m s e ite el de s e ite el de um rs ta ru ci rå es ru ci rå es tta or hö nn tiv hö nn tiv hö hö iti ve kt g ifi m ng g ifi m ng nu on be fi a be fi a be be tr t ö ia n ån et ak rt so n ån et ak rt so n tte n n ll a a a a de D er fr d ng om er fr d ng om er va er ge tt ti et er m lig ra et er m lig ra et et är ni r s ni r s e po ni en m m r o sk nd in m m r o sk nd in m dr m sv vs ak ra m le än l a lr llko ra m le än l a lr llko ra in ra tro än a rs
Pa ko el m til til vi Pa ko el m til til vi Pa m Pa an gr 3, O
p
B rup ch B B B B ovg o A
Pr
t
he /l /l /l U/ U/ TU Bq Bq Bq FN FT N
En
n r al
te s i
lle re rm ng at pa ri lla 10 0 no 0 5 sv ap or e 1, nd 1, hå 0, n o 10 ck sk rä ri m t be ge fla fö D so In
os
n al n h re rm ng te ri 0 at da 10 0 no 5 0, 1, nd 10 1, sv vän n o rä
ck ge fö ri an In
D
en tt
nde 5
va
åe 0,
tg ks U ic dr
) C
TO l ( t t
ite ite t ko iv sk tiv kt ni er ak aa ga t
et lfa et or ite
l a l b lt um id am ta ta ta rb iti
Par To To To Tr Tu
Bilaga 2
(till LIVSFS 2022:12)
Beredningskemikalier för dricksvatten enligt 16 §
Beredningskemikalie och Villkor ändamål
För beläggningshämning före membran för omvänd osmos
Produkten ”Ameroyal 363” Doseringen av produkten får Produkten ”Ameroyal 642” inte överstiga 5 g/m . Produkten ”Ameroyal 710” Produkten ”Kemguard 5800” Doseringen av produkten får Produkten ”Kemguard 5802E” inte överstiga 5 g/m . Produkten ” Vitec 1141” Doseringen av produkten får inte överstiga 5 g/m .
För beläggningshämning före nanofiltrering
Produkten ”Ameroyal 363” Doseringen av produkten får Produkten ”Ameroyal 710” inte överstiga 5 g/m . Produkten ”Kemguard 5800” Doseringen av produkten får Produkten ”Kemguard 5802E” inte överstiga 5 g/m . Produkten ” Vitec 1141” Doseringen av produkten får inte överstiga 5 g/m .
För desinfektion och oxidation
Kalciumhypoklorit Dosering får normalt inte Klor överstiga 1,0 g/m , beräknat som Natriumhypoklorit Cl2, såvida inte ett särskilt beredningssteg för reducering av klorföreningar finns. Klordioxid Dosering av natriumklorit (NaClO2) och natriumklorat (NaClO3) för framställning av klordioxid får normalt inte överstiga 0,7 g/m , såvida inte ett särskilt beredningssteg för reducering av klorföreningar finns. Kaliumpermanganat Endast för oxidation.
Beredningskemikalie och Villkor ändamål
Natriumklorid För framställning av klor eller natriumhypoklorit genom elektrolys. Ozon Väteperoxid Syre För framställning av ozon samt för oxidation genom luftning. Ammoniak För framställning av Ammoniumklorid monokloramin. Ammoniumsulfat
För fällning och koagulering
Aluminiumsulfat Kaliumaluminiumsulfat Järn(II)klorid/sulfat Järn(III)klorid/sulfat Kalciumklorid Natriumaluminat Polyaluminiumkloridsilikat Polyaluminiumklorid/sulfat Natriumsilikat (vattenglas) Får aktiveras med annan beredningskemikalie som får användas för dricksvattenberedning. Polyakrylamid Den genomsnittliga doseringen Polyakrylamidakrylsyra får inte överstiga 0,5 g/m räknat kopolymer som aktiv substans. Monomerhalter i polyakrylamid får vara högst 500 mg/kg. Produkten ”Hydrex 3841” Doseringen av produkten får Produkten ”Hydrex 3842” inte överstiga 5 g/m . Produkten ”Sobra 10” Produkten ”Sobra 20”
Beredningskemikalie och Villkor ändamål
För pH-justering och alkalisering
Kalciumhydroxid (släckt kalk) Kalciumkarbonat (kalksten, Slurry av kalciumkarbonat som marmorkross, krita) doseras före kemisk fällning eller infiltration får innehålla tillsats av högst 0,5 % natriumpolyakrylat räknat på torr kalciumkarbonat. Monomerhalt (akrylsyra) i natriumpolyakrylaten får vara högst 0,1 % och slurrydoseringen får vara högst 75 g/m . Kalciumkarbonatmagnesiumoxid (halvbränd dolomit) Kalciummagnesiumkarbonat (dolomit) Kalciumoxid (bränd kalk) Kaliumkarbonat Koldioxid (kolsyra) Natriumhydroxid (lut, natronlut) Natriumkarbonat (soda) Natriumvätekarbonat (bikarbonat) Saltsyra Svavelsyra
För övriga ändamål
| Aktiverat kol | För adsorptionsändamål. |
| Kalciumklorid | För justering av kalciumhalten. Doseringen får inte överstiga 3 30 g/m vatten. |
| Kaliumpermanganat Natriumklorid | För regenerering av järn och manganfilter. För regenerering av jonbytesfilter. |
| Natriumvätesulfit | För reduktion av oxidationsmedel i samband med membranfiltrering. Doseringen av natriumvätesulfit får inte 3 överstiga 2 g/m vatten. |
Bilaga 3
(till LIVSFS 2022:12)
Avsnitt A – Program för driftkontroll
Undersökningsprogram enligt 17 § första stycket ska innehålla ett program för driftkontroll som ger snabb insyn i driftsprestanda och vattenkvalitetsproblem och som möjliggör snabba och i förväg planerade avhjälpande åtgärder. Programmet för driftkontroll ska vara försörjningsspecifikt, med beaktande av resultaten av faroanalysen, och avsett att bekräfta att alla kontrollåtgärder i samband med uttag, beredning, distribution och lagring är effektiva.
Programmet för driftkontroll ska innefatta övervakning av parametern turbiditet vid vattenverket i syfte att regelbundet kontrollera effektiviteten i den fysiska reningen genom filtrering, i enlighet med de frekvenser som anges i följande tabell (gäller inte grundvattentäkter där turbiditeten orsakas av järn och mangan). Gränsvärdet är 0,3 FNU/ FTU/NTU i 95 % av proven (varav inget får överskrida 1 FNU/FTU/ NTU).
Producerad volym dricks- Minimifrekvens för vatten per dygn (m ) i ett övervakning vattenförsörjningsområde
≤ 1 000 Varje vecka > 1 000–10 000 Varje dag > 10 000 Kontinuerligt
Om faroanalysen indikerar att det är nödvändigt ska programmet för driftkontroll även innefatta övervakning av somatiska kolifager i råvatten i syfte att kontrollera beredningsprocessens effektivitet mot mikrobiologiska risker.
Parameter Gränsvärde Enhet Kommentar
Somatiska 50 (för Plackbildande Om parametern kolifager råvatten) enheter påträffas i råvatten (PFU)/100 ml i koncentrationer > 50 PFU/100 ml bör den analyseras efter vissa steg i beredningsprocessen så att det går att fastställa logreduktion
Parameter Gränsvärde Enhet Kommentar
genom befintliga barriärer och bedöma huruvida risken för att patogena virus inte elimineras är tillräckligt under kontroll.
Avsnitt B – Minimifrekvens för undersökningar
Tabell 1 – Råvatten (parametrar och antal prov per år)
De parametrar som åtminstone ska undersökas är Escherichia coli (E.coli), intestinala enterokocker, koliforma bakterier, somatiska kolifager , färg, konduktivitet, mangan (om grundvatten används), pH och turbiditet.
Undersökning ska utföras vid den punkt där råvatten tas in i vattenverket. Ingen undersökning krävs om beredning av dricksvattnet inte sker och den producerade volymen dricksvatten är mindre än 10 m per dygn.
Producerad volym Grundvatten Ytvatten och dricksvatten per ytvattenpåverkat
3 1
| dygn (m ) | grundvatten |
|---|---|
| < 10 1 | 2 |
| 10–100 2 | 4 |
| > 100–1 000 6 | 24 |
| > 1 000–10 000 9 | 36 |
| > 10 000–100 000 12 | 52 |
| > 100 000 24 | 52 |
Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. Antalet försörjda personer kan användas som bas för beräkning av producerad volym dricksvatten. I sådant fall antas att dricksvattenförbrukningen är 200 liter per dygn och person.
Ska endast undersökas om faroanalysen indikerar att det är nödvändigt, se även avsnitt A.
Tabell 2 – Utgående dricksvatten (antal prov per år)
Producerad Parametrar för mikroorga- Parametvolym dricks- nismer, koliforma bakterier rar för vatten per dygn och odlingsbara mikroorga- kemiska
3 1
| (m ) | nismer vid 22 °C enligt bilaga 1 ämnen, färg, järn, Grundvatten Ytvatten och ytvatten- pH och påverkat turbiditet enligt grundvatten bilaga 1 |
|---|---|
| ≤ 100 | 4 12 1 |
| > 100–1 000 | 6 24 2 |
| > 1 000–10 000 | 9 36 6 |
| > 10 000–100 000 | 12 52 12 |
| > 100 000 | 24 52 36 |
Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. Antalet försörjda personer kan användas som bas för beräkning av producerad volym dricksvatten. I sådant fall antas att dricksvattenförbrukningen är 200 liter per dygn och person.
För undersökning av parametrar som ska undersökas avseende utgående dricksvatten enligt bilaga 1 gäller att ingen undersökning behövs om den producerade volymen dricksvatten uppgår till högst 100 m per dygn, och dricksvattenproducenten kan visa för kontrollmyndigheten att det inte sker någon kvalitetsförändring mellan utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren.
Tabell 3 – Dricksvatten hos användaren (antal prov per år)
Distribuerad eller Parametrar som Parametrar som producerad volym ingår i provgrupp ingår i provgrupp dricksvatten per A enligt bilaga 1 B enligt bilaga 1 dygn i ett vattenförsörj nings-
3 1
område (m )
< 10 1 1 vart sjätte år 10–100 2 1 vartannat år > 100–1 000 4 1 3 3 > 1 000–10 000 4 + (3 per 1 000 m 1 + (1 per 3 300 m per dygn och del per dygn och del därav beräknat på därav beräknat på den totala volymen) den totala volymen)
Distribuerad eller Parametrar som Parametrar som producerad volym ingår i provgrupp ingår i provgrupp dricksvatten per A enligt bilaga 1 B enligt bilaga 1 dygn i ett vattenförsörj nings-
3 1
område (m )
3 3 > 10 000–100 000 4 + (3 per 1 000 m 3 + (1 per 10 000 m per dygn och del per dygn och del därav beräknat på därav beräknat på den totala volymen) den totala volymen) > 100 000 4 + (3 per 1 000 m 12 + (1 per 25 000 per dygn och del m per dygn och del därav beräknat på därav beräknat på den totala volymen) den totala volymen) Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. Antalet försörjda personer i ett vattenförsörjningsområde kan användas som bas för beräkning av volym distribuerat eller producerat dricksvatten. I sådant fall antas att dricksvattenförbrukningen är 200 liter per dygn och person.
Tabell 4 – Dricksvatten som tappas i flaskor eller behållare (parametrar och antal prov per år)
De parametrar som ska undersökas är radon, total alfaaktivitet, total betaaktivitet, tritium och indikativ dos.
Producerad volym Undersökning av parametrar för dricksvatten per dygn radioaktiva ämnen
3 1
(m )
≤ 60 1 > 60 1 + (1 per 100 m per dygn och del därav beräknat på den totala volymen) Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår.
Avsnitt C – Utökning eller minskning av undersökningsfrekvensen och utvidgning eller minskning av antalet parametrar
Del I – Utvidgning av antalet parametrar och utökning av undersökningsfrekvensen
Baserat på resultatet av faroanalysen enligt 11 § ska antalet parametrar som ska undersökas enligt provgrupp A och B enligt bilaga 1 samt
parametrarna för råvatten i avsnitt B utvidgas eller undersökningsfrekvensen enligt avsnitt B utökas om något av följande villkor är uppfyllt: 1. Ytterligare undersökning krävs för att säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent. 2. Ytterligare undersökning av råvattnet krävs för att säkerställa beredningens effektivitet. 3. Ytterligare undersökning krävs för att kunna verifiera att befintliga åtgärder som ska kontrollera riskerna för människors hälsa i vattenförsörjningskedjan från tillrinningsområde via uttag, beredning och lagring till distribution är effektiva och att vattnet vid den punkt där värdena ska iakttas är hälsosamt och rent.
Del II – Minskning av antalet parametrar och undersökningsfrekvensen
Baserat på resultatet av faroanalysen enligt 11 § får antalet parametrar som ska undersökas enligt provgrupp A och B och undersökningsfrekvensen enligt avsnitt B minskas. Detta gäller under förutsättning att faroanalysen bekräftar att inga ämnen eller mikroorganismer rimligtvis kan förväntas försämra dricksvattnets kvalitet. Förutsättningarna i övrigt framgår av punkt 1–3 nedan. Parametrarna E. coli och intestinala enterokocker ska alltid undersökas enligt den frekvens som anges i avsnitt B, tabell 3.
1. Minskning av undersökningsfrekvensen
Undersökningsfrekvensen enligt avsnitt B får minskas för en parameter om samtliga resultat från de prov som tagits enligt fastställt undersökningsprogram under minst tre år, från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet, är lägre än 60 procent av gränsvärdet som anges i bilaga 1. Undersökningsfrekvensen ska därvid fastställas i förhållande till parameterns långsiktiga trend och koncentrationens variation.
2. Undantag från möjligheten att minska undersökningsfrekvensen
Punkt 1 gäller inte för tritium, vars frekvens inte får minskas om det krävs undersökningar av parametern enligt bilaga 1 och det inte går att besluta om minskning enligt del III nedan.
3. Minskning av antalet parametrar
Minskning av antalet parametrar som ska undersökas enligt bilaga 1, med undantag för parametrar för radioaktiva ämnen, får göras om
a) samtliga resultat från prov som tagits enligt fastställt undersökningsprogram under minst tre år, från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet, är lägre än 30 procent av gränsvärdet som anges i bilaga 1 eller om faroanalysen visar att parametern inte förekommer i råvattnet, och b) faroanalysen bekräftar att människors hälsa skyddas från skadliga effekter av alla slags föroreningar i dricksvatten.
Del III – Minskning av antalet parametrar för radioaktiva ämnen
Parametrarna radon, total alfaaktivitet, total betaaktivitet, tritium och indikativ dos kan undantas från undersökning för en särskilt angiven tidsperiod om kontrollmyndigheten bedömer att parametern sannolikt inte kommer att förekomma i en täkt i halter som skulle kunna innebära en risk för att det uppstår avvikelser från de gränsvärden som anges i bilaga 1.
Avsnitt D – Undersökning av den indikativa dosen
När gränsvärdet för total alfaaktivitet, total betaaktivitet eller tritium har överskridits ska undersökning utföras av de radionuklider som anges i tabellen nedan och som är relevanta i förhållande till strålkällan.
Ursprung Nuklid
Naturligt U2381 U2341 Ra226 Ra228 Pb210 Po210 Artificiellt C14 Sr90 Pu239/Pu240 Am 241 Co60 Cs134 Cs137 I131
I denna tabell beaktas endast de radiologiska egenskaperna hos uran, inte dess kemiska toxicitet.
När undersökning har utförts av specifika radionuklider ska den indikativa dosen beräknas utifrån de uppmätta aktivitetskoncentrationerna och de doskoefficienter som anges nedan, baserat på ett årligt vattenintag om 730 liter per person.
Radionuklider Doskoefficienter (Sv/Bq)
U238 4,5 x 10 U234 4,9 x 10 Ra226 2,8 x 10 Ra228 6,9 x 10 Pb210 6,9 x 10 Po210 1,2 x 10 C14 5,8 x 10 Sr90 2,8 x 10 Pu239 2,5 x 10 Pu240 2,5 x 10 Am241 2,0 x 10 Co60 3,4 x 10 Cs134 1,9 x 10 Cs137 1,3 x 10 I131 2,2 x 10
Bilaga 4
(till LIVSFS 2022:12)
Analyser och analysmetoder
Avsnitt A – Parametrar för mikroorganismer och indikatorparametrar för vilka analysmetoder anges
| Parameter | Metod |
|---|---|
| Aktinomyceter Clostridium perfringens, inbegripet sporer | SS 28212 SSEN ISO 14189 |
| Escherichia coli (E. coli) och koliforma bakterier Intestinala enterokocker | SSEN ISO 93081, SSEN ISO 93082 eller SS 028167 SSEN ISO 78992 |
| Långsamväxande bakterier Mikrosvamp | SSEN ISO 6222 SS 28192 |
| Odlingsbara mikroorganismer vid 22 °C | SSEN ISO 6222 |
Avsnitt B – Parametrar för kemiska och radioaktiva ämnen för vilka metodkriterier anges
Den analysmetod som används för parametrarna i tabellen ska åtminstone kunna mäta koncentationer som är lika med gränsvärdet, med en kvantifieringsgräns på 30 procent eller mindre av gränsvärdet, och med en mätosäkerhet enligt specifikationen i tabellen. Resultatet ska uttryckas med minst samma antal decimaler som gränsvärdena i bilaga 1. Den mätosäkerhet som fastställs i tabellen ska inte användas som ytterligare tolerans för de värden som anges i bilaga 1.
Med kvantifieringsgräns avses en angiven multipel av detektionsgränsen vid en koncentration av ämnet som rimligen kan bestämmas med godtagbar noggrannhet och precision. Kvantifieringsgränsen kan beräknas med användning av lämplig standard eller lämpligt prov och kan erhållas från den lägsta kalibre28 ringspunkten på kalibreringskurvan, exklusive blankprovet.
Minimikrav på mätosäkerhet
Parameter Mätosäkerhet Kommentar (%) av gränsvärdet i bilaga 1 (utom för pH)
Akrylamid 30 Aluminium 25 Ammonium 40 Antimon 40
| Arsenik Bekämpningsmedel (enskilda) | 30 30 Metodkriterierna för enskilda bekämpningsmedel anges som indikation. Värden för mätosäkerhet så låga som 30 % kan uppnås för flera bekämpningsmedel, högre värden upp till 80 % får tillåtas för ett antal bekämpningsmedel. |
| Bensen Bens(a)pyren Bisfenol A Bly | 40 50 Om värdet på mätosäkerheten inte kan mätas bör bästa möjliga teknik väljas (upp till 60 %). 50 30 |
| Bor Bromat | 25 40 |
| Cyanid | 30 Denna metod bestämmer total cyanid i samtliga former. |
| 1,2dikloretan Epiklorhydrin Fluorid | 40 30 20 |
| Halogenerade ättiksyror (HAA) | 50 |
| Järn Kadmium Klorat | 30 25 40 |
| Klorid Klorit | 15 40 29 |
Parameter Mätosäkerhet Kommentar (%) av gränsvärdet i bilaga 1 (utom för pH)
Konduktivitet 20
| Koppar | 25 |
| Krom Kvicksilver Mangan | 30 30 30 |
| MikrocystinLR Natrium | 30 15 |
| Nickel Nitrat Nitrit | 25 15 20 |
| Oxiderbarhet (permanganatindex) | 50 F.d. SS 0281181 får användas för att bestämma parametern. Referensmetod SSEN ISO 8467. |
| PFAS 4 PFAS 21 | 50 50 |
| pH (vätejonkoncentration) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Selen | 0,2 Värdet för mätosäkerhet uttrycks i pHenheter. 40 Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 25 % av gränsvärdet i bilaga 1. 40 |
| Sulfat Tetrakloreten och trikloreten Totalt organiskt kol (TOC) | 15 40 Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 50 % av gräns värdet i bilaga 1. 30 Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 3 mg/l av totalt organiskt kol (TOC). Standarden SSEN 1484 för bestämning av TOC och löst organiskt kol (DOC) ska användas för specificering av testmetodens osäkerhet. |
Parameter Mätosäkerhet Kommentar (%) av gränsvärdet i bilaga 1 (utom för pH)
Trihalometaner 40 Metodkriterierna gäller för (THM) – totalt de enskilda ämnen som anges med 25 % av gränsvärdet i bilaga 1. Turbiditet 30 Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 1,0 FNU/FTU/NTU i enlighet med SSEN ISO 7027 eller annan likvärdig standardmetod. Uran 30 Vinylklorid 50 Mätosäkerhet är en ickenegativ parameter som karaktäriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet på grundval av den information som används. Metodkriterier för mätosäkerhet (k = 2) är procentandelen av det gränsvärde som anges i tabellen eller bättre. Mätosäkerheten uppskattas på parameternivå, om inte annat anges.
För följande parametrar och radionuklider måste den analysmetod som används åtminstone kunna mäta aktivitetskoncentrationer med de nedan angivna detektionsgränserna.
Parametrar och Detektionsgräns Kommentar radionuklider
Radon 10 Bq/l Detektionsgränsen för radon är 10 % av dess gränsvärde på 100 Bq/l. Total 0,04 Bq/l Detektionsgränsen för total alfaaktivitet alfaaktivitet är 40 % av gränsvärdet 0,1 Bq/l. Total beta 0,4 Bq/l Detektionsgränsen för total aktivitet betaaktivitet är 40 % av gränsvärdet 1,0 Bq/l. Tritium 10 Bq/l Detektionsgränsen för tritium är 10 % av dess gränsvärde på 100 Bq/l. U238 0,02 Bq/l U234 0,02 Bq/l Ra226 0,04 Bq/l
Parametrar och Detektionsgräns Kommentar radionuklider
Ra228 0,02 Bq/l Denna detektionsgräns gäller endast inledande screening för indikativ dos för en ny vattentäkt. Om inledande undersökningar tyder på att det inte är sannolikt att Ra228 överskrider 20 % av den härledda koncentrationen får detektionsgränsen höjas till 0,08 Bq/l för rutinmässiga Ra228nuklidspecifika mätningar till dess att en upprepad undersökning krävs.
| Pb210 Po210 C14 | 0,02 Bq/l 0,01 Bq/l 20 Bq/l |
| Sr90 Pu239/Pu240 | 0,4 Bq/l 0,04 Bq/l |
| Am 241 Co60 Cs134 | 0,06 Bq/l 0,5 Bq/l 0,5 Bq/l |
| Cs137 I131 | 0,5 Bq/l 0,5 Bq/l |
Detektionsgränsen ska beräknas enligt SSEN ISO 11929, med felsannolikheter av första och andra slaget på 0,05 vardera. Mätosäkerheter ska beräknas och rapporteras som standardosäkerheter eller som expanderade standardosäkerheter med en expansionsfaktor på 1,96, enligt ISO:s anvisningar för uppskattning av mätosäkerhet.
Avsnitt C – Parametrar för kemiska ämnen och indikatorparametrar för vilka inga metodkriterier anges
− Akrylamid (kontrolleras genom produktspecifikation) − Epiklorhydrin (kontrolleras genom produktspecifikation) − Färg − Klor, total − Lukt − Smak − Vinylklorid (kontrolleras genom produktspecifikation)
Elanders Sverige AB, 2022