Kollegial handläggning i domstol - en justering av omröstningsreglerna

Lagrådsremiss

Kollegial handläggning i domstol – en justering av omröstningsreglerna

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 augusti 2007

Mikael Odenberg Helena Swenzén

(Justitiedepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås en justering av omröstningsreglerna i rättegångsbalken. Genom de föreslagna ändringarna klargörs i vilka situationer som ordföranden har utslagsröst samt att ordföranden ska säga sin mening sist av de ledamöter som är lagfarna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2007.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 och 4 §§ samt 29 kap. 1 och 3 §§ rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

1TPF FPT

1 §

Yppas vid överläggning till dom Om det vid en överläggning till eller beslut skiljaktiga meningar, dom eller beslut framförs skiljakskall omröstning ske. tiga meningar ska omröstning ske.

Vid omröstning skall den yngste Vid omröstningen ska den i rätten först yttra sig och sedan yngste i rätten yttra sig först. Därvar efter annan, såsom de hava efter ska ledamöterna yttra sig allt säte i rätten. Har målet beretts av eftersom de har säte i rätten. Av de viss ledamot, säge han först sin ledamöter som är lagfarna ska mening. ordföranden säga sin mening sist.

Om en av ledamöterna har berett målet ska dock han eller hon alltid säga sin mening först. Envar angive de skäl, varå han Var och en ska ange skälen för

grundar sin mening. sin mening.

2TPF FPT

4 §

Yppas vid omröstning flera än Om det vid en omröstning framtvå meningar, utan att någon enligt förs flera meningar än två utan att 3 § skall gälla, och är fråga om någon av dem enligt 3 § ska gälla penningar eller annat, som utgör och det är fråga om pengar eller viss myckenhet, skola rösterna för annat som utgör viss mängd, ska den större myckenheten samman- rösterna för den större mängden läggas med rösterna för närmast sammanläggas med rösterna för mindre och, om det erfordras, den närmast mindre. Om det sammanläggningen fortsättas efter behövs ska sammanläggningen samma grund, till dess någon fortsätta efter samma grund till mening skall gälla; i annat fall dess någon mening ska gälla. gälle den mening, för vilken rösterna äro flera än för annan, eller, om för flera meningar rösterna äro lika många, den som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

Avser omröstningen i fall som

avses i första stycket något som

1TP PT Senaste lydelse 1969:244. 2TP PT Senaste lydelse 1969:244.

inte utgör viss mängd, ska den

mening gälla som har fått flest

röster. Har flera meningar fått

lika många röster gäller den

mening som biträtts av ordföranden eller, om han eller hon inte biträtt någon av dessa meningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

29 kap. TPF3FPT 1 § Om det vid överläggning till Om det vid en överläggning till

dom eller beslut framförs skiljakti- dom eller beslut framförs skiljaktiga meningar, skall omröstning ske. ga meningar ska omröstning ske.

Vid omröstningen skall den Vid omröstningen ska den yngste i rätten först yttra sig. Där- yngste i rätten yttra sig först. Därefter skall ledamöterna yttra sig efter ska ledamöterna yttra sig allt allt eftersom de har säte i rätten. eftersom de har säte i rätten. Av de Om målet har beretts av en viss ledamöter som är lagfarna ska ledamot, skall denne först säga sin ordföranden säga sin mening sist. mening. Om nämndemän ingår i Om en av ledamöterna har berett rätten, skall dessa säga sin mening målet ska dock han eller hon alltid sist. säga sin mening först. Om

nämndemän ingår i rätten ska dessa säga sin mening efter övriga ledamöter. Var och en skall ange de skäl Var och en ska ange skälen för

han grundar sin mening på. sin mening.

TPF4FPT

3 §

Vid omröstning skall den Vid omröstning ska den mening mening gälla som omfattas av mer som omfattas av mer än hälften av än hälften av ledamöterna. Om ledamöterna gälla. Om någon någon mening har fått hälften av mening har fått hälften av rösterna rösterna och denna är den lind- och denna är den lindrigaste eller rigaste eller minst ingripande för minst ingripande för den tilltalade, den tilltalade, skall den meningen ska den meningen gälla. Kan ingen gälla. Kan ingen mening anses mening anses som lindrigare eller som lindrigare eller mindre ingri- mindre ingripande, gäller den pande, gäller den mening som fått mening som fått hälften av rösterhälften av rösterna, bland dem ord- na, bland dem ordförandens. förandens.

Om det framförs flera meningar Om det framförs flera meningar än två utan att någon av dem skall än två utan att någon av dem ska

3TP PT Senast lydelse 1983:370. 4TP PT Senaste lydelse 1988:1369.

gälla, skall de röster som är gälla, ska de röster som är ogynnogynnsammast för den tilltalade sammast för den tilltalade läggas läggas samman med de röster som samman med de röster som är är därnäst minst förmånliga för därnäst minst förmånliga för honom. Om det behövs, skall sam- honom eller henne. Om det behövs manläggningen fortsätta till dess ska sammanläggningen fortsätta någon mening skall gälla. Kan inte till dess någon mening ska gälla. någon mening anses som ogynn- Kan inte någon mening anses som sammare för den tilltalade, skall ogynnsammare för den tilltalade, den mening gälla som har fått flest ska den mening gälla som har fått röster. Har flera meningar fått lika flest röster. Har flera meningar fått många röster, gäller den som lika många röster gäller den biträtts av den främste bland dem mening som biträtts av ordsom röstat för någon av dessa föranden eller, om han eller hon meningar. inte biträtt någon av dessa me-

ningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar. Ingen mening skall anses lindri- Ingen mening ska anses lindri-

gare eller mindre ingripande än gare eller mindre ingripande än någon annan mening vid omröst- någon annan mening vid omröstning enligt 2 § tredje stycket. ning enligt 2 § tredje stycket.

U

Denna lag träder i kraft den 1 december 2007.

3 Ärendet och dess beredning

Domstolsverket har på uppdrag av samtliga presidenter i hovrätt och kammarrätt i juni 2006 till regeringen gett in en promemoria med förslag till vissa ändringar av hovrätts- och kammarrättsinstruktionerna. Förslaget innebär, såvitt här är aktuellt, att domstolarna ges möjlighet att själva avgöra vem av de ordinarie ledamöter som ingår i rätten som ska vara ordförande när varken presidenten, en lagman eller en vice ordförande deltar i handläggningen (dnr Ju2006/5626/DOM).

Inom Justitiedepartementet har promemorian Ordförande vid kollegial handläggning i domstol – en justering av omröstningsreglerna (dnr Ju2007/4137/DOM) utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 3 finns en förteckning över remissinstanserna. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2007/4137/DOM).

4 En justering av omröstningsreglerna

Regeringens förslag: Omröstningsreglerna justeras så att det, vid en reglering av vem som ska vara ordförande när ingen av ledamöterna har högre tjänsteställning än övriga, inte framstår som oklart i vilka situationer som ordföranden har utslagsröst. Det klargörs också att huvudregeln är att ordföranden ska säga sin mening sist av de ledamöter som är lagfarna.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Kammarrätten i Sundsvall har vissa synpunkter på den lagtekniska utformningen. Sveriges domareförbund avstyrker de tilltänkta förändringarna i domstolarnas instruktioner.

Skälen för regeringens förslag Vem ska vara ordförande?

Vid handläggning i domstol där flera domare deltar ska en av domarna vara ordförande. Ordföranden har bl.a. särskilda befogenheter och skyldigheter vid en förhandling. Det ankommer t.ex. på ordföranden att hålla ordning i rättssalen, se närmare 5 kap. 9 § rättegångsbalken.

Ordförande ska den domare vara som har högst tjänsteställning. Frågan vem som ska vara ordförande när ingen av ledamöterna har högre tjänsteställning än övriga är omdiskuterad. Enligt ett uttalande från JO ska företrädet mellan ledamöter med samma tjänsteställning bestämmas med utgångspunkt i anställningstidens längd, den s.k. senioritetsprincipen, vilket innebär att den ledamot i rätten ska vara ordförande som har längst anställningstid (JO 1996/97 s. 43). Någon möjlighet för domstolen att

besluta vem av rättens ledamöter som ska vara ordförande, om dessa har samma tjänsteställning, anses med detta synsätt inte finnas.

I det reformarbete som har bedrivits inom domstolsväsendet de senaste åren har en av utgångspunkterna varit att alltmer överlåta till de enskilda domstolarna att besluta om sin inre organisation och sina interna arbetsformer. Enligt regeringens uppfattning är det en naturlig fortsättning av reformarbetet att låta domstolarna bestämma vem som ska vara ordförande när ingen ledamot i rätten har högre tjänsteställning än övriga. Domstolarna skulle genom en sådan förändring få ökade möjligheter att dra nytta av specialistkunskaper av olika slag hos enskilda domare. En mer flexibel ordning skulle i praktiken också innebära en förstärkning av domstolarnas ordförandekapacitet. Dessutom skulle flera av de ordinarie ledamöterna få möjlighet att pröva ordföranderollen vid kollegial handläggning, vilket kan vara både stimulerande och utvecklande för den enskilde domaren. Därigenom gynnas även domstolens kompetensförsörjning. Det förekommer även att den ledamot som har längst anställningstid inte är bäst lämpad att vara ordförande. Mot denna bakgrund avser regeringen att ändra instruktionerna för tings- och länsrätterna samt hov- och kammarrätterna så att dessa domstolar ges möjlighet att välja vem av de ordinarie ledamöterna i rätten som ska vara ordförande när ingen ledamot har högre tjänsteställning än övriga. Som Kammarrätten i Sundsvall har förordat bör motsvarande även gälla när flera befordrade domare med samma tjänsteställning ingår i rätten.

Omröstningordningen

Enligt 17 kap. 9 § rättegångsbalken ska överläggning hållas innan dom beslutas. Det finns inte några särskilda föreskrifter om hur överläggningen ska gå till. Framkommer det olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Bestämmelserna rörande omröstning i tvistemål och brottmål finns i 16 respektive 29 kap. rättegångsbalken. Även vid omröstning i domstolsärenden är dessa omröstningsregler tillämpliga (se 3 § lagen [1996:242] om domstolsärenden). Vid omröstning i allmän förvaltningsdomstol gäller samma regler i tillämpliga delar (se 26 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). För familjemålen i allmän domstol finns vissa särbestämmelser med anledning av att nämndemän ska delta trots att det rör sig om tvistemål (se 14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapsbalken och 20 kap. 1 § föräldrabalken).

Enligt rättegångsbalkens omröstningsregler ska den yngste i rätten yttra sig först. Därefter ska ledamöterna yttra sig allt eftersom ”de har säte i rätten” (se 16 kap. 1 § andra stycket och 29 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken). Enligt nuvarande ordning anses det endast vara ledamöternas tjänsteställning och anställningstid som har betydelse för i vilken ordning som de lagfarna ledamöterna ska säga sin mening. Bestämmelsen bör därför ändras så att det framgår att ordföranden ska säga sin mening sist även om en annan ledamot i rätten har samma tjänsteställning som ordföranden och längre anställningstid än denne.

I 16 kap. 1 § och 29 kap. 1 § rättegångsbalken anges det vidare att en ledamot som har berett målet ska säga sin mening först. När bestämmelserna infördes var det i regel den domare som hade varit ansvarig för

beredningen av målet som var referent vid avgörandet (jfr NJA II 1943 s. 192). Beredningsorganisationen vid tings- och länsrätterna samt hovoch kammarrätterna har dock förändrats på senare år. Numera är det vanligt att den domare som är referent vid målets avgörande inte har deltagit i beredningen av målet. Det kan också vara så att en annan ledamot i rätten har berett målet. Kammarrätten i Sundsvall har därför föreslagit att bestämmelsen ändras så att det framgår att den domare som är ansvarig för målet ska säga sin mening först. Förslaget har lämnats mot bakgrund av att det bl.a. i 15 § förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion anges att det vid varje tidpunkt ska finnas en ansvarig domare för varje mål. Regeringen delar uppfattningen att de förändringar som har skett av tings- och länsrätternas samt hov- och kammarrätternas inre organisationer på senare år har medfört att det kan uppstå tolkningssvårigheter vid tillämpningen av den aktuella bestämmelsen. Ansvarsfördelningen när det gäller målen är emellertid inte densamma i samtliga domstolar som tillämpar rättegångsbalkens omröstningsregler. En sådan ändring kräver ytterligare överväganden och kan därför inte hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Det bör dock klargöras att bestämmelsen även är tillämplig på ordföranden och har företräde framför den nya bestämmelsen om att ordföranden ska säga sin mening sist.

Utslagsröst

Hur resultatet av de omröstningar rätten håller ska fastställas regleras för tvistemålens del i 16 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken. Motsvarande bestämmelser finns för brottmålsrättegången i 29 kap. 3 § rättegångsbalken. Av 16 kap. 3 § rättegångsbalken följer att varje ledamot av rätten har en röst och att absolut majoritet gäller. Ordföranden har utslagsröst om den mening han eller hon har röstat för samlar hälften av rösterna. Om det inte är möjligt att med stöd av bestämmelserna i 3 § fastställa omröstningens resultat gäller 4 §. Den paragrafen reglerar hur omröstningsresultatet ska bestämmas i de fall där det förekommer flera än två meningar utan att någon av dem antingen samlar mer än hälften av rösterna eller samlar hälften av rösterna inklusive ordförandens. Paragrafen behandlar två olika situationer. Den första avser fall där omröstningen gäller en fråga om pengar eller annat som utgör en viss mängd. Om det vid en sådan omröstning framförs flera meningar än två ska rösterna för den större mängden läggas samman med rösterna för den närmast mindre. Om det behövs ska sammanläggningen fortsätta till dess att någon mening gäller. När omröstningen gäller en annan fråga ska däremot frågan avgöras med relativ majoritet, dvs. den mening som får de flesta rösterna gäller. Om ett avgörande inte kan åstadkommas ens med denna regel därför att två eller flera meningar har fått lika många röster gäller av dessa meningar den vilken omfattas av ”den främste” ledamoten. Motsvarande ordning gäller vid omröstning i brottmål enligt 29 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken.

Medan såväl 16 kap. 3 § som 29 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken kan ge ordföranden utslagsröst vid lika röstetal tillerkänner 16 kap. 4 § och 29 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken för vissa fall ”den främste” av dem som har röstat för någon av meningarna med lika

röstetal en sådan ställning. Skälet till denna skillnad är att det i de situationer som behandlas i 16 kap. 4 § och 29 kap. 3 § andra stycket kan inträffa att ordföranden röstar för en mening som befinner sig i minoritet i förhållande till andra meningar. Processlagberedningen anförde i författningskommentaren till 16 kap. 4 § rättegångsbalken att med ”den främste” avsågs den i tjänsten äldste bland de ledamöter som röstat för någon av nämnda meningar (NJA II 1943 s. 200). Om domstolarna ges större möjligheter att själva välja vem som ska vara ordförande kan det mot den angivna bakgrunden framstå som oklart vem som har utslagsröst när en ledamot med samma tjänsteställning som ordföranden har längre anställningstid än denne. I en sådan situation bör ordföranden ha utslagsröst. Detta bör uttryckligen framgå av lagtexten. Den anställning eller det vikariat som domaren innehar är avgörande för tjänsteställningen. Vid tillämpning av omröstningsreglerna saknar det alltså betydelse om en domare har anförtrotts särskilda uppgifter av domstolschefen, t.ex. som chef för en enhet vid domstolen.

5 Ikraftträdande m.m.

Regeringens bedömning och förslag: Lagändringarna ska träda

i kraft den 1 december 2007. Inga övergångsbestämmelser behövs.

Lagändringarna är inte förenade med några kostnadsökningar.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har inte uttalat sig om förslaget i denna del.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: Regeringen anser att ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna bör därför lämpligen träda i kraft den 1 december 2007.

De nya bestämmelserna ska tillämpas vid omröstningar som äger rum efter ikraftträdandet. Inga övergångsbestämmelser behövs.

Lagändringarna är inte förenade med några kostnadsökningar.

6 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

16 kap. 1 § Om det vid en överläggning till dom eller beslut framförs skiljaktiga meningar ska omröstning ske.

Vid omröstningen ska den yngste i rätten yttra sig först. Därefter ska ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Av de ledamöter som är lagfarna ska ordföranden säga sin mening sist. Om en av ledamöterna har berett målet ska dock han eller hon alltid säga sin mening först.

Var och en ska ange skälen för sin mening.

I paragrafen anges när omröstning i tvistemål ska äga rum och i vilken ordning ledamöterna ska säga sin mening.

Andra stycket har justerats så att det framgår att ordföranden ska säga sin mening sist även om det i rätten finns någon ledamot med samma tjänsteställning som har längre anställningstid. Sedan tidigare gäller att en ledamot som har berett målet ska säga sin mening först. Genom ändringen av fjärde meningen klargörs att denna bestämmelse är tillämplig även på ordföranden och alltså har företräde framför den nya bestämmelsen i styckets tredje mening om att ordföranden ska säga sin mening sist.

Paragrafen har därutöver justerats språkligt.

16 kap. 4 § Om det vid en omröstning framförs flera meningar än två utan att någon av dem enligt 3 § ska gälla och det är fråga om pengar eller annat som utgör viss mängd, ska rösterna för den större mängden sammanläggas med rösterna för den närmast mindre. Om det behövs ska sammanläggningen fortsätta efter samma grund till dess någon mening ska gälla.

Avser omröstningen i fall som avses i första stycket något som inte utgör viss mängd, ska den mening gälla som har fått flest röster. Har flera meningar fått lika många röster gäller den mening som biträtts av ordföranden eller, om han eller hon inte biträtt någon av dessa meningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

I paragrafen anges hur omröstningsresultatet ska bestämmas i de fall där det förekommer flera än två meningar utan att någon av dem samlar mer än hälften av rösterna eller samlar hälften inklusive ordförandens.

Paragrafen har delats upp i två stycken. Första stycket avser sådana situationer där omröstningen gäller en fråga om pengar eller annat som utgör en viss mängd. Stycket motsvarar, med vissa språkliga moderniseringar, den del av paragrafen som föregår semikolonet i paragrafens nuvarande lydelse.

I andra stycket regleras hur omröstningsresultatet ska fastställas om varken bestämmelserna i 3 § eller i paragrafens första stycke leder till att resultatet av omröstningen kan fastställas. Stycket motsvarar i sak vad som i paragrafens nuvarande lydelse regleras efter semikolonet. Bestämmelsen har justerats för att klargöra att den mening som ordföranden biträder alltid gäller så länge det inte finns någon mening som har fått flera röster än denna. Ordförandens utslagsröst i en sådan situation påverkas alltså inte av att det beträffande en mening som har fått lika många röster som den som biträtts av ordföranden ingår en ledamot med längre anställningstid än ordföranden.

Paragrafen har därutöver justerats språkligt.

29 kap. 1 § Om det vid en överläggning till dom eller beslut framförs skiljaktiga meningar ska omröstning ske. 11

Vid omröstningen ska den yngste i rätten yttra sig först. Därefter ska ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Av de ledamöter som är lagfarna ska ordföranden säga sin mening sist. Om en av ledamöterna har berett målet ska dock han eller hon alltid säga sin mening först. Om nämndemän ingår i rätten ska dessa säga sin mening efter övriga ledamöter.

Var och en ska ange skälen för sin mening.

I paragrafen anges när omröstning i brottmål ska äga rum och i vilken ordning ledamöterna ska säga sin mening.

Ändringarna motsvarar ändringarna i 16 kap. 1 § rättegångsbalken. Se kommentaren till den paragrafen.

29 kap. 3 § Vid omröstning ska den mening som omfattas av mer än hälften av ledamöterna gälla. Om någon mening har fått hälften av rösterna och denna är den lindrigaste eller minst ingripande för den tilltalade, ska den meningen gälla. Kan ingen mening anses som lindrigare eller mindre ingripande, gäller den mening som fått hälften av rösterna, bland dem ordförandens.

Om det framförs flera meningar än två utan att någon av dem ska gälla, ska de röster som är ogynnsammast för den tilltalade läggas samman med de röster som är därnäst minst förmånliga för honom eller henne. Om det behövs ska sammanläggningen fortsätta till dess någon mening ska gälla. Kan inte någon mening anses som ogynnsammare för den tilltalade, ska den mening gälla som har fått flest röster. Har flera meningar fått lika många röster gäller den mening som biträtts av ordföranden eller, om han eller hon inte biträtt någon av dessa meningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

Ingen mening skall anses lindrigare eller mindre ingripande än någon annan mening vid omröstning enligt 2 § tredje stycket.

I paragrafen regleras hur resultatet av omröstningen ska fastställas i brottmål.

I andra stycket anges hur omröstningsresultatet ska fastställas om flera än två meningar framförts i en och samma omröstning. Ändringarna motsvarar ändringarna i 16 kap. 4 §. Se kommentaren till den paragrafen.

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Ordförande vid kollegial handläggning i domstol – en justering av omröstningsreglerna

I promemorian föreslås en justering av omröstningsreglerna i rättegångsbalken. Genom de föreslagna ändringarna klargörs i vilka situationer som ordföranden har utslagsröst samt att ordföranden ska säga sin mening sist av de ledamöter som är lagfarna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2007.

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 och 4 §§ samt 29 kap. 1 och 3 §§ rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

1TPF FPT

1 §

Yppas vid överläggning till dom Om det vid överläggning till eller beslut skiljaktiga meningar dom eller beslut framförs skiljakskall omröstning ske. tiga meningar, skall omröstning

ske.

Vid omröstning skall den yngste Vid omröstningen skall den i rätten först yttra sig och sedan yngste i rätten yttra sig först. Därvar efter annan, såsom de hava efter skall ledamöterna yttra sig säte i rätten. Har målet beretts av allt eftersom de har säte i rätten. viss ledamot, säge han först sin Av de ledamöter som är lagfarna mening. skall ordföranden säga sin mening

sist. Om målet har beretts av en

viss ledamot, skall dock denne

alltid säga sin mening först.

Envar angive de skäl, varå han Var och en skall ange de skäl grundar sin mening. som han eller hon grundar sin

mening på.

2TPF FPT

4 §

Yppas vid omröstning flera än Om det vid en omröstning framtvå meningar, utan att någon enligt förs flera meningar än två utan att 3 § skall gälla, och är fråga om någon av dem enligt 3 § skall gälla penningar eller annat, som utgör och det är fråga om pengar eller viss myckenhet, skola rösterna för annat som utgör viss mängd, skall den större myckenheten samman- rösterna för den större mängden läggas med rösterna för närmast sammanläggas med rösterna för mindre och, om det erfordras, den närmast mindre. Om det sammanläggningen fortsättas efter behövs skall sammanläggningen samma grund, till dess någon fortsätta efter samma grund till mening skall gälla; i annat fall dess att någon mening skall gälla. gälle den mening, för vilken Avser omröstningen i fall som rösterna äro flera än för annan, avses i första stycket något som eller, om för flera meningar inte utgör viss mängd, skall den rösterna äro lika många, den som mening gälla som fått flest röster.

1TP PT Senaste lydelse SFS 1969:244. 2TP PT Senaste lydelse SFS 1969:244.

biträtts av den främste bland dem Har flera meningar fått lika Bilaga 2 som röstat för någon av dessa många röster, gäller den mening meningar. som biträtts av ordföranden eller,

om han eller hon inte biträtt någon av dessa meningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

29 kap. TPF3FPT 1 § Om det vid överläggning till Om det vid överläggning till

dom eller beslut framförs skilj- dom eller beslut framförs skiljaktiga meningar, skall omröstning aktiga meningar, skall omröstning ske. ske.

Vid omröstningen skall den Vid omröstningen skall den yngste i rätten först yttra sig. Där- yngste i rätten yttra sig först. Därefter skall ledamöterna yttra sig efter skall ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. allt eftersom de har säte i rätten. Om målet har beretts av en viss Av de ledamöter som är lagfarna ledamot, skall denne först säga sin skall ordföranden säga sin mening mening. Om nämndemän ingår i sist. Om målet har beretts av en rätten, skall dessa säga sin mening viss ledamot, skall dock denne sist. alltid säga sin mening först. Om

nämndemän ingår i rätten, skall dessa säga sin mening efter övriga ledamöter. Var och en skall ange de skäl Var och en skall ange de skäl

han grundar sin mening på. som han eller hon grundar sin

mening på.

TPF4FPT

3 §

Vid omröstning skall den Vid omröstning skall den mening gälla som omfattas av mer mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöterna. Om än hälften av ledamöterna. Om någon mening har fått hälften av någon mening har fått hälften av rösterna och denna är den lind- rösterna och denna är den lindrigaste eller minst ingripande för rigaste eller minst ingripande för den tilltalade, skall den meningen den tilltalade, skall den meningen gälla. Kan ingen mening anses gälla. Kan ingen mening anses som lindrigare eller mindre som lindrigare eller mindre ingripande, gäller den mening som ingripande, gäller den mening som fått hälften av rösterna, bland dem fått hälften av rösterna, bland dem ordförandens. ordförandens.

Om det framförs flera meningar Om det framförs flera meningar än två utan att någon av dem skall än två utan att någon av dem skall

3TP PT Senast lydelse SFS 1983:370. 4TP PT Senaste lydelse SFS 1988:1369.

gälla, skall de röster som är gälla, skall de röster som är Bilaga 2 ogynnsammast för den tilltalade ogynnsammast för den tilltalade läggas samman med de röster som läggas samman med de röster som är därnäst minst förmånliga för är därnäst minst förmånliga för honom. Om det behövs, skall honom eller henne. Om det sammanläggningen fortsätta till behövs, skall sammanläggningen dess någon mening skall gälla. fortsätta till dess någon mening Kan inte någon mening anses som skall gälla. Kan inte någon mening ogynnsammare för den tilltalade, anses som ogynnsammare för den skall den mening gälla som har fått tilltalade, skall den mening gälla flest röster. Har flera meningar fått som har fått flest röster. Har flera lika många röster, gäller den som meningar fått lika många röster, biträtts av den främste bland dem gäller den som biträtts av ordsom röstat för någon av dessa föranden, eller om han eller hon meningar. inte biträtt någon av dessa me-

ningar, den mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar. Ingen mening skall anses lind- Ingen mening skall anses

rigare eller mindre ingripande än lindrigare eller mindre ingripande någon annan mening vid om- än någon annan mening vid omröstning enligt 2 § tredje stycket. röstning enligt 2 § tredje stycket.

U

Denna lag träder i kraft den 1 december 2007.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Nacka tingsrätt, Falu tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund, JUSEK samt Sveriges domareförbund.