Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Bemyndigande
Denna författning innehåller föreskrifter om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Definitioner
I denna författning avses med kritiska Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga beroenden verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar
[ UPPHÄ
uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. samhällsviktig En verksamhet som uppfyller minst ett av följande verksamhet villkor. Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
MSBFS 2010:6
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Gemensamma bestämmelser för kommuner och landsting
I 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.
Av 2 kap. 9 § lagen, jämförd med 2 och 3 §§ förordningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, framgår att kommunen och landstinget ska hålla länsstyrelsen respektive Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap informerade om åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat beredskapsläget.
Kommuner och landsting ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till de egna behoven och till övriga förutsättningar. VD ]
Arbetet bör samordnas och integreras med riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning.
För att underlätta jämförbarhet och för att möjliggöra för länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att göra sammanställningar och analyser på regional och nationell nivå ska kommunernas och landstingens risk- och sårbarhetsanalyser innehålla de punkter som anges i 6 § respektive 7 §.
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande punkter. 1. Övergripande beskrivning av kommunen.
[ UPPHÄ
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse.
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Förmågebedömningarna enligt 6 och 7 pp. ska göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan.
Analysen ska redovisas skriftligen till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Redovisningen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger.
Landstingets risk- och sårbarhetsanalys
Landstingets risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande punkter. 1. Övergripande beskrivning av landstinget. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av landstingets identifierade samhällsviktiga verksamhet.
VD ]
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden för landstinget och dess verksamhet. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som landstinget kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av landstingets förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Förmågebedömningarna enligt 6 p. ska göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan.
Analysen ska redovisas skriftligen till Socialstyrelsen med kopia till länsstyrelsen samt till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Redovisningen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger.
[ UPPHÄ
Det ska ske senast den 30 september under mandatperiodens första år.
MSBFS 2010:6
Kommuners och landstings regelbundna uppföljning och rapportering
Kommuner och landsting ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen respektive till Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporteringen ska redovisas skriftligen i elektronisk form senast den 15 september under de år då en redovisning enligt 6 eller 7 § inte behöver lämnas.
Rapporteringen ska omfatta följande punkter. 1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. 2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. 3. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser.
______________
VD ]
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2011.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
[ UPPHÄ
Bilaga
Förmågebedömning
Krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska bedömas med hjälp av nedanstående indikatorer.
Indikatorer på krishanteringsförmåga
Ledning, samverkan och information
Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information.
VD ]
Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Informationssäkerhet
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Larm
Det finns övade larmrutiner. Landstinget har en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året.
[ UPPHÄ
Omvärldsbevakning
Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka.
MSBFS 2010:6
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser.
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot extern personal som förstärkning.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar
Informationssäkerhet
Det finns redundans och robusthet inom kommunens respektive landstingets kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att VD ]
upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Det finns redundans och robusthet i kommunens respektive landstingets infrastruktur.
Reservkraft
Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka [ UPPHÄ
kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser.
Samverkan
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Bedömningsnivåer
Följande bedömningsnivåer ska användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar.
Nivå Beskrivning av förmåga
1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
VD ]
Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser.
Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive landstinget har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser.
Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen respektive landstinget står i det närmaste oförberett.
[ UPPHÄ
MSBFS 2010:6
VD ]
[ UPPHÄ
Beställningsadress: Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se