Föreskrifter och Allmänna råd om inventering samt bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar

Inventering

Medel

Organisation

Område och metoder

Kvalitetssäkring och kriterier

Sekretess

Dokumentation m.m.

Redovisning

Bidrag

Ersättning

Inventeringens mål och metoder

Mål

Inventeringens mål är att fastställa de reproduktiva stammarnas totala storlek, dvs. antal årliga föryngringar av varg, björn, järv, lodjur och kungsörn. Enhetliga kriterier för föryngring och förekomst skall användas och arbetet skall så långt möjligt genomföras med samma metodik inom hela renskötselområdet och präglas av objektivitet, trovärdighet och hög precision. Därutöver skall utbredning och förekomst fastställas utan hänsyn till antalet individer. Det innebär att i områden med inga eller få föryngringar av en art skall dokumentation ske även av övriga observationer för att spridning/ tillbakagång skall kunna följas. För varg skall därutöver inom samebyar fastställas: antalet individer, stationära djur, revirmarkerande par och familjegrupper.

Metoder

Inventeringsmetoderna kan indelas i passiva och aktiva. De aktiva är sådana som kräver fältarbete. För att uppnå bästa resultat krävs en kombination av flera metoder. Användbara passiva metoder är:

• rovdjursobservationer
• jaktstatistik (inklusive skyddsjakt)
• fallvilt
• bytesdjur (renar och övriga tamdjur samt vilt) som dödats av rovdjur. Användbara aktiva metoder är:
• fältinsatser för att verifiera observationer av varg, björn, järv och lodjur
• riktade fältinsatser för att verifiera lyor/boplatser av varg, järv och kungsörn
• rullande inventeringar
• riktade områdesinventeringar
• riktad spillningsinventering, insamling av löpblod från varg och annan provtagning.

Passiva metoder

Länsstyrelsen skall fortlöpande registrera observationer av varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i den nationella rovdjursdatabasen. Därutöver skall länsstyrelsen fortlöpande i den nationella rovdjursdatabasen registrera de rovdjur som fälls med stöd av skyddsjaktbestämmelser och de tamdjur (utom ren), som dödas, skadas eller rapporteras saknade i samband med rovdjursangrepp.

I renskötselområdet skall dock länsstyrelsens fältpersonal registrera de renkadaver som påträffas under normalt fältarbete, varvid dödsorsaken skall anges i de fall den är känd. Även andra observationer som verifierar rovdjursförekomst skall dokumenteras, exempelvis en funnen vargdödad älg. Även björnspillning utgör en indikation på förekomst liksom björniden.

Aktiva metoder

Föryngring av varg

• Länsstyrelsen skall i den nationella rovdjursdatabasen fortlöpande registrera samtliga observationer av vargföryngringar.
• Därutöver skall familjegrupper, revirmarkerande par samt stationära vargar registreras.
• Vargföryngringar får dokumenteras redan på sommaren eller hösten genom olika typer av observationer av vuxna djur och/eller valpar.
• Dokumentation av vargföryngring på snö skall ske i huvudsak på motsvarande sätt som för lodjur. Inventeringsperioden får utsträckas till den 30 april för att bättre kunna fånga upp nyetablerade par. I områden med sådana skall även ”löpblod” insamlas.
• Fastställandet av antalet individer i en föryngring/familjegrupp skall dock vara avslutat den 1 mars.

Föryngring av björn

• Länsstyrelsen skall i den nationella rovdjursdatabasen fortlöpande registrera samtliga observationer av björnhonor med ungar.
• Fältkontroller av observationer skall göras, där sådana bedöms meningsfulla, varvid det särskilt skall bedömas om det är årsungar eller äldre ungar i sällskap med björnhonan.
• Från varje föryngring skall det eftersträvas att ta spillningsprov eller annat prov från björnhonan.

Föryngring av järv (lyor)

• Länsstyrelsen skall i den nationella rovdjursdatabasen fortlöpande registrera samtliga observationer av järvföryngringar.
• Tidigare kända föryngringslokaler och potentiella föryngringsområden skall besökas årligen under mars–maj.
• Varje besök vid kända föryngringslokaler skall dokumenteras oavsett om observationer görs som tyder på aktivitet av järv eller inte. Observera att avsaknaden av spår också är ett resultat!
• Dokumentation av syn- eller spårobservationer av ungar skall eftersträvas.

• Från varje föryngring skall spillningsprov eller annat prov insamlas från det som bedöms vara järvhonan.
• Om osäkerhet beträffande föryngring fortfarande råder efter vårvinterns besök görs efterkontroll på försommaren innan ny växlighet försvårar arbetet.
• Observationer under barmarkstid av järvhonor med ungar är mycket ovanliga, och skall användas endast i de fall de är dokumenterade med foto eller video. Årsungar kan inte skiljas från vuxna djur utifrån synobservationer efter den 1 augusti.

Föryngring av lodjur

• Länsstyrelsen skall i den nationella rovdjursdatabasen fortlöpande registrera samtliga observationer av lodjursföryngringar.
• Fältkontroller av inkomna rapporter om lodjursföryngringar kan utföras på nivå 1 från första snön till och med den 14 februari.
• Från varje föryngring skall spillningsprov eller annat prov insamlas från det som bedöms vara lodjurshonan.
• I början av januari skall länsstyrelsen sammanställa och identifiera områden av högsta prioritet (i prioritetsordning: konstaterade aktuella föryngringar, områden mellan aktuella föryngringar, områden där föryngringar konstaterades under fjolåret, områden kring tidigare föryngringar, potentiella nya loområden, historiskt tomma områden).
• För att fastställa antalet föryngringar på nivå 2 genomförs riktat fältarbete och särskiljning under perioden den 10 januari – den 14 februari.
• I områden där det tidigare år funnits, eller kan förväntas finnas, flera lodjursföryngringar i närheten av varandra kan ”rullande inventeringar” göras. Länsstyrelsens fältpersonal bedömer i samråd med samebyns rovdjurssamordnare var detta skall göras. Rullande inventering innebär att en samebys betesområde/del av betesområde inventeras från öster till väster under säsongen. Insatsen skall vara så heltäckande att samtliga föryngringar fångas upp och att ytterligare insatser i området senare inte skall behöva utföras. Sådana inventeringar skall samordnas över samebygränserna, eftersom utbyte av rovdjur även sker mellan samebyarna.
• Ett alternativ till ”Rullande inventeringar” är ”Riktad områdesinventering”, varvid länsstyrelsen tillsammans med samebyn och de ideella organisationerna organiserar riktade, samordnade och samtidiga inventeringsinsatser till områden där flera observationer av föryngringar gjorts. Insatsen görs för att fastställa antal föryngringar genom att spåra ihop alternativt spåra isär de föryngringar man påträffar. Från föryngringsplatserna skall spillningsprover eller andra prover insamlas. Insatserna skall koncentreras till spår av föryngringar. Riktade områdesinventeringar skall genomföras med erforderligt antal personer under ett dygn med goda spårförhållanden. Ambitionen skall vara att samtliga föryngringar påträffas inom det inventerade området.

• Rullande inventeringar och riktade områdesinventeringar skall vara slutförda senast den 14 februari.
• Observationer under barmarkstid av lodjurföryngringar är mycket ovanliga, och skall användas endast i de fall de är dokumenterade med foto eller video.

Föryngring av kungsörn

• Tidigare kända revir/boplatser skall besökas årligen under häckningssäsongen (den 1 mars – den 31 augusti).
• Potentiella häckningsområden skall besökas under mars–april för att dokumentera spelflygande örnar eller andra observationer som kan tyda på revirhävdande par och/eller häckning.
• Bebodda boplatser skall besökas efter den 15 juni för att dokumentera häckningsresultat (antalet boungar eller flygga ungar).

Andra observationer än föryngring

Samtliga observationer av varg skall dokumenteras. I län eller delar av län där övriga arter befinner sig i en etableringsfas eller är på tillbakagång skall även andra observationer än föryngring dokumenteras. I övrigt skall regelbunden förekomst av de olika arterna redovisas på femkilometersrutor enligt Rikets nät.

Inventeringsperiod

Rapporterade observationer av varg, björn, järv, lodjur och kungsörn skall kvalitetssäkras och dokumenteras av länsstyrelsen under hela året. Riktade fältinsatser för att fastställa antalet föryngringar får koncentreras till följande perioder:

• varg; den 1 oktober – den 30 april, samt på barmark under juli–augusti
• björn; den 15 april – den 15 oktober
• järv; den 1 mars – den 30 juni (barmarkskontroller i juni)
• lodjur; den 10 januari – den 14 februari
• kungsörn; den 15 juni – den 31 augusti.

Reproduktionscykel

Varje observation av föryngring skall kopplas till det år då föryngring skett:

• varg; den 1 maj – den 30 april
• björn; den 1 januari – den 31 december
• järv; den 1 mars – den 28 (29) februari
• lodjur; den 1 maj – den 30 april

• kungsörn; den 1 mars – den 28 (29) februari.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring av observationer av varg, björn, järv, lodjur och kungsörn skall göras i två steg som här benämns nivåer. Kvalitetssäkring får endast göras av personer med behörighet, förvärvad genom särskild utbildning . Nivå 1 I fält skall bekräftas att artbestämningen är korrekt och att föryngring är konstaterad. Nivå 2. Antalet föryngringar skall fastställas utifrån kvalitetssäkrade observationer på nivå 1.

Kvalitetssäkringen på nivå 2 beträffande varg, björn, järv och lodjur får endast göras av länsstyrelsens fältpersonal. En observation som verifierar en tidigare inte känd föryngring skall kvalitetssäkras av länsstyrelsens fältpersonal för att berättiga till ersättning.

Kriterier för att fastställa en föryngring

Varg

Föryngring av varg skall fastställas främst genom observationer av alfadjur och årsvalpar från födseln och fram till den 30 april året efter föryngringen. Endast säkra föryngringar skall anges. Föryngring av varg skall bedömas som säker om något av följande kriterier är uppfyllda :

• observation före den 1 mars av minst fem vargar i sällskap eller sammanlagt inom ett revir (övriga villkor vid spårning se nedan),
• antalet vargar i ett revir är fler under den aktuella vintern jämfört med föregående vinter (gäller framför allt när det är färre än fem vargar i ett revir),
• valp/valpar observeras av fältpersonal eller rovdjurssamordnare eller dokumenteras i övrigt med foto el.dyl.,
• forskningsprojekt med radiopejling eller hantering av djur för märkning bekräftar att valpar fötts,
• valp tillvaratas/skjuts eller påträffas död,
• analys av en död varghonas inre könsorgan bekräftar att hon fött ungar,
• barmarkskontroll vid lya om samtliga fyra punkter a)–d) nedan är uppfyllda: a) Hålor: grävda eller naturliga hål som bedöms ha utgjort lyan påträffas.

2 De personer som kvalitetssäkrar uppgifter skall ha genomgått utbildning vid Viltskadecenter med godkänt resultat (gäller fr.o.m. inventeringssäsongen 2002/2003). Kriterierna gäller inte om det finns övertygande bevis som motsäger att föryngring ägt rum. 11

b) Upptrampade stigar/liggplatser: kring lyan finns ett system av väl slitna stigar liksom ett flertal väl använda liggplatser med bortnött eller vissen tillplattad vegetation. c) Bit-/rivmärken: kvistar och pinnar etc. vid lyan är söndertuggade eller bär bitmärken efter valparnas vassa mjölktänder. Grävda gropar i marken och sönderrivna murkna stubbar förekommer också. d) Spillning: rikligt med spillning finns från valpar och vuxna djur.

Villkor som skall vara uppfyllda vid spårning för att bedöma antal vargar är:

• spårningar är gjorda före den 1 mars (gäller det totala antalet individer eller antalet individer inom ett revir),
• djuren har spårats ”spårstämpel för spårstämpel” i minst 3 km,
• spåren är av samma ålder och vargarna har gått i samma riktning och följs åt. I övriga fall skall det inte bedömas föreligga en föryngring.

Björn

Föryngring av björn får fastställas tidigast under maj månad, då björnhonor med årsungar lämnar idena, och fram till idegången på hösten. Endast säkra föryngringar skall anges. Eftersom det efter den 1 augusti är svårt att säkert avgöra om en björnhona har årsungar eller ettåriga ungar skall alla observationer av björnhonor med ungar registreras oberoende av ungarnas ålder. Föryngring av björn skall bedömas som säker om:

• spår- eller synobservation görs av en björnhona med minst en årsunge eller äldre unge,
• forskningsprojekt med radiopejling eller hantering av djur för märkning bekräftar att ungar fötts,

eller om

• årsunge/äldre unge tillvaratas/skjuts eller påträffas död,
• analys av en död björnhonas inre könsorgan bekräftar att hon fött ungar,
• klomärken av klättrande björnungar, spillning etc. visar att björnungar fötts vid ett ide.

Järv

Föryngring av järv skall fastställas främst genom lokalisering av lyor under mars–maj. Föryngring skall anges som: säker föryngring eller sannolik föryngring Föryngring av järv skall bedömas som säker om:

• spår- eller synobservation av minst en järvunge görs vid lokalen (lyan eller dess närhet),

eller om

• järvunge tillvaratas/skjuts eller påträffas död vid lokalen,
• analys av en död järvhonas inre könsorgan bekräftar att hon fött ungar,
• forskningsprojekt med radiopejling eller hantering av djur för märkning bekräftar att ungar fötts. Föryngring skall bedömas som sannolik om minst fyra av villkoren a)–f) nedan är uppfyllda: a) Känd lokal: lyeplatsen är känd sedan tidigare, då säker föryngring har konstaterats. b) Bytesdjur: rester från flera bytesdjur finns i lyan. c) Spillning: rikligt med spillning finns vid flera ”toaletter”. d) Liggplatser: i gångsystemet hittas liggplatser efter djuren; liggplatserna är mer nedisade och släta än övriga delar av lyan; bäddar av ris, kvistar och mossa kan förekomma. e) Ullhår: i liggplatserna, i gångsystemen, på stenar, på kvistar m.m. finns rikligt med ljust ullhår från järv. f) Bitmärken: kvistar som varit exponerade i lyan är söndertuggade/rivna eller bär bitmärken efter ungar eller järvhona; andra föremål, som t.ex. renhorn, kan också bära bitmärken. eller om samtliga villkor nedan är uppfyllda:
• lyeplats/lyehål har hittats,
• lokalen är känd sedan tidigare då säker föryngring också har konstaterats,
• vid minst tre besök med goda spårförhållanden (minst ett spårdygn) har järvspår till och från lyan observerats som visar att lyehålet används regelbundet (varje dygn). Besöken skall ha gjorts över minst en treveckorsperiod under mars–maj. Om ovanstående krav inte är uppfyllda skall det inte bedömas föreligga en föryngring.

Lodjur

Föryngring av lodjur skall fastställas främst genom observationer av lodjurshonor som åtföljs av ungar. Endast säkra föryngringar skall anges. Föryngring av lodjur skall bedömas som säker om

• det är spår efter två eller flera lodjur som går tillsammans och samtliga tre villkor nedan är uppfyllda: a) Spårningen är gjord senast den 14 februari. b) Djuren har spårats ”spårstämpel för spårstämpel” i minst 3 km.

c) Spåren är av samma ålder och lodjuren har gått i samma riktning och följts åt. Andra iakttagelser som var för sig verifierar lodjursföryngring är:

• lodjursunge tillvaratas/skjuts eller påträffas död,
• analys av en död lodjurshonas inre könsorgan bekräftar att hon fött ungar,
• forskningsprojekt med radiopejling eller hantering av djur för märkning bekräftar att ungar fötts. Om ovanstående krav inte är uppfyllda skall det inte bedömas föreligga en föryngring.

Kungsörn

Påbörjad häckning av kungsörn får fastställas tidigast under april månad då ruvning påbörjas. Om häckning fullföljts kan fastställas tidigast efter den 10 juni. Häckning skall anges som: lyckad häckning eller häckning med okänt resultat.

Häckning av kungsörn skall bedömas som lyckad om:

• synobservation görs i boet av minst en unge som är minst sex veckor gammal (mest bruntecknad),
• synobservation görs före den 1 september av minst en flygg unge i känt revir,
• kungsörnunge tillvaratas eller påträffas död före den 1 september i eller invid bo eller inom revir.

Häckning av kungsörn med okänt resultat skall bedömas föreligga om:

• synobservation görs i boet av minst en unge som är yngre än sex veckor (mest vittecknad).

Kriterier för att fastställa antal föryngringar

Relevant information från forskningsprojekt om märkta djurs rörelser skall beaktas.

Varg

• Då två eller flera observationer av föryngringar förekommer relativt nära varandra skall spårlöporna av revirmarkerande vargar lokaliseras samtidigt genom parallella sammanhängande spårningar och/eller genom riktade områdesinventeringar. I båda fallen måste spåren av revirmarkerande vargar spåras ihop/isär.
• Alla observationer i närheten av varandra antas härröra från samma föryngring tills dess annat är visat genom särskiljning enligt ovan eller DNA-analys.

• Då riktade områdesinventeringar eller andra särskiljningsåtgärder skett skall de redovisas på kartor där även möjliga felkällor anges.
• Antal vargar i olika grupperingar skall inte utgöra kriterium för att det är olika föryngringar.
• I absoluta undantagsfall och då det inte varit möjligt att genomföra ”riktade områdesinventeringar” eller andra särskiljningsåtgärder får antalet föryngringar bedömas utifrån inbördes avstånd av kvalitetssäkrade observationer. Olika observationer inom ett avstånd av 100 km och inom en yta av 2 000 km kan bekräfta samma föryngring.

Björn

• Alla observationer av björnhonor med ungar i närheten av varandra skall antas härröra från samma föryngring tills dess annat är visat genom avståndet mellan kvalitetssäkrade observationer eller utifrån kombinationen avstånd/observationsdag eller efter DNA-analys av spillning eller andra prover.
• Olika antal ungar tillsammans med en hona skall inte utgöra ensam grund för bedömningen att det är olika föryngringar.
• Antalet föryngringar skall fastställas som ett lägsta antal för länet.

Järv

• Om en järvhona med ungar observeras under sommaren inom 10 km från en känd lya skall observationen bedömas ”tillhöra” den tidigare kända föryngringen. Om en sådan sommarobservation skall utgöra kriterium för ny föryngring, skall DNA-analys bekräfta att det rör sig om olika föryngringar.

Lodjur

• Då två eller flera observationer av föryngringar förekommer intill varandra skall spårlöporna av familjegrupperna lokaliseras samtidigt genom parallella sammanhängande spårningar.
• Alla observationer i närheten av varandra antas härröra från samma föryngring tills dess annat är visat genom samtidig spårning och särskiljning eller DNA-analys av prover.
• Då riktade områdesinventeringar skett skall de redovisas på kartor, där även möjliga felkällor skall anges.
• Olika antal djur i grupper av lodjur i ett område skall inte utgöra ensam grund för särskiljning av föryngringar.
• I absoluta undantagsfall och då det inte varit möjligt att genomföra ”riktade områdesinventeringar” eller andra särskiljningsåtgärder, kan antalet föryngringar bedömas utifrån inbördes avstånd av kvalitetssäkrade observationer. Olika observationer inom ett avstånd av 25 km kan bekräfta samma föryngring.

Bestämmelserna i Viltskadeförordningen (SFS 2001:724) och dessa föreskrifter innebär att det ersättningssystem som infördes från den 1 januari 1996 för att kompensera rennäringen för rovdjurens förekomst i renskötselområdet regleras. Till grund för bestämmelserna ligger bl.a. betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146), propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (2000/01:57) och Miljö- och Jordbruksutskottets betänkande 2000/01:MJU 9 samt riksdagsbeslut (rskr. 2000/01:174).

Definitioner (till 1 §)

Massdödande

I Sametingets och Naturvårdsverkets gemensamma förarbete till det ersättningssystem som infördes 1996 föreslogs att det inte skulle räcka med att ett visst antal renar har dödats inom en angiven tid, för att en situation skall kunna klassas som massdödande. Det hela måste också ha utspelats inom ett område på högst 1 km . Detta bör vara vägledande vid hantering av rapporterade fall av detta slag.

Fördelning av medel till länsstyrelserna (till 4 §)

Tillgängliga medel för såväl administration som fältarbete bör fördelas utifrån:

• de av länsstyrelsen fastställda regionala delmålen för rovdjursstammarna (gäller då sådana antagits av länsstyrelsen och fastställts av Naturvårdsverket),
• länets skogs- och fjällareal (lämpliga habitat),
• antal rovdjursarter som uppträtt i länet under de närmast föregående tre åren (differentiering mellan arterna beroende på artens hotstatus nationellt och i länet, tidsåtgång för fältarbete etc.),
• antalet rovdjursföryngringar som dokumenterats i länet under de närmast föregående tre åren,
• akut behov av uppföljning av mer utsatta arter (främst varg och järv) i särskilda områden,
• antalet samebyar med betesrätt i länet,
• om länet berörs av åretruntmarker eller bara vinterbetesmarker,
• hur många av länets samebyar som har konventionsområden i Norge och områdenas storlek och tillgänglighet.

Organisation (till 6 §)

Flera länsstyrelsetjänstemän bör arbeta tillsammans med flera samebyar. Varje sameby bör dock veta vilken tjänsteman på länsstyrelsen som är byns ”egen” kontaktperson. 17

Inventeringsmetoder (till 9 § samt avsnitt om metoder i bilagan)

Riktade fältinsatser m.m.

Järv

Föryngring av järv kan fastställas från det att ungarna föds i lyan vid månadsskiftet februari–mars, till dess de lämnar lyan tillsammans med honan i slutet av april eller i maj samt under den närmaste tiden därefter. Under denna tid bör tidigare kända föryngringslokaler och potentiella föryngringsområden besökas. Så länge föryngring inte är säkert fastställd bör ytterligare besök göras. Vid dokumentation bör varje revir ges ett unikt nummer som behålls år från år även om ingen föryngring sker. Helt nya revir bör ges nya nummer. Lyeplatsernas exakta lägen bör anges med koordinater i Rikets nät och omfattas av sekretess. Vid inventeringsarbete i kända lokaler och i andra områden bör störningar vid lyeplatsen undvikas så att inte honan flyttar med ungarna till en annan lyeplats. Flyttning kan påverka överlevnaden hos ungarna och dessutom försvåras inventeringen, eftersom en ny lyeplats måste återfinnas. Alla kontroller bör därför, så långt det är möjligt, göras på avstånd med hjälp av kikare. Mot slutet av lyeperioden kan synobservationer av ungar göras vid lyan. När honan och ungarna flyttar från lyan kan spår av ungar ibland dokumenteras. Spårstämplarna efter ungarnas framfötter är i april–maj ca 7–10 cm och från vuxna honor 11,5–14 cm. Ungarna har också kortare steglängd och har ofta en ”oregelbunden” gångart. I de fall där säker föryngring inte har kunnat fastställas under snösäsongen, men där det finns misstanke om att föryngring skett, bör efterkontroll göras på lyeplatsen. Vid sådan efterkontroll av platsen för en sannolik järvlya bör gångsystem m.m. granskas noga. Efterkontrollen bör göras när det fortfarande finns snö kvar på platsen, men då måste gångsystemet grävas ut, vilket kan vara mycket arbets- och tidskrävande. Man bör vara uppmärksam på möjligheten att det kan finnas ull från bytesdjur, exempelvis hare, i lyan. För att lätttare kunna göra kontrollen bör den göras i omedelbar anslutning till snösmältning och innan ny växtlighet döljer spårtecken och försvårar arbetet. Efterkontrollen är ett komplement till arbetet under vårvintern och bör inte ersätta detsamma. Sekundärlya kallas en tillfällig lya dit järvhonan flyttat med ungarna efter det att de lämnat födelselyan. Synobservationer av järvhonor med ungar bör värderas med stor försiktighet, särskilt om observation gjorts av endast två järvar i sällskap. Sommarobservationer av järvhonor med ungar bör vara dokumenterade med foto eller video.

Lodjur

Riktade fältinsatser för att fastställa antalet lodjursföryngringar bör koncentreras till perioden den 10 januari – den 14 februari. Alla spårlöpor bör följas så långt att det går att avgöra om löpan härrör från ett ensamt djur eller från flera djur i sällskap. Spårning ”spårstämpel för spårstämpel” i minst 3 km, helst på skidor/till fots, bör eftersträvas. När det inte är möjligt att göra så långa spårningar bör orsaken noteras.

Kvalitetssäkring (till 10 §)

Uppdrag att kvalitetssäkra observationer bör ges efter formellt beslut av länsstyrelsen.

Kriterier (till 11 § samt avsnitt om kriterier i bilagan)

Järv

Spillning av järvhonor bör insamlas från alla kända föryngringar. Det bör särskilt göras om en hona med ungar konstateras i ett område, där ingen lya är känd på mindre avstånd än 10 km.

Lodjur

Vid misstanke om att två eller flera föryngringar av lodjur överlappar eller förekommer intill varandra, bör spårlöporna av familjegrupperna lokaliseras samtidigt för särskiljning. Antalet föryngringar (nivå 2) bör i första hand fastställas genom att förmodade eller misstänkta föryngringar spåras samtidigt. I andra hand bör ringning eller avskärning användas, men både ringning och avskärning är mera osäkra, eftersom felkällorna kan vara många. Avståndskriterium får användas endast i absoluta undantagsfall.

Sekretess (till 12 §)

Ansvaret för att känsliga uppgifter hos länsstyrelsen om stora rovdjur och kungsörn inte kommer i orätta händer ligger i första hand på fältpersonalen. Boplatser av kungsörn bör inte röjas, eftersom sådana detaljerade uppgifter inte påverkar ersättningen till samebyarna. Stor försiktighet bör iakttas då det gäller vargars positioner inom ett revir under senvåren och sommaren, så att inte platsen för en eventuell lya avslöjas.

Dokumentation m.m. (till 13 §)

För utbyte av information, utvärdering av resultat m.m. bör återkommande möten hållas. Möten mellan länsstyrelsens fältpersonal och samebyarnas rovdjurssamordnare för att stämma av inventeringen av främst lodjur och järv bör göras under senare delen av inventeringsperioderna. Utvärderingsmöte bör hållas för samordning av organisationen och diskussion om eventuella förändringar av metodik m.m. Möten motsvarande dem som årligen hållits i Storuman bör under en inledande fas hållas årligen, senare sannolikt med ett par års mellanrum.

Redovisning (till 14 §)

Antalet föryngringar bör årligen redovisas fördelade på län och samebyar som följer:

Varg antal säkra föryngringar Björn antal säkra föryngringar (= minimiantal för länet) Järv antal säkra respektive sannolika föryngringar Lodjur antal säkra föryngringar Kungsörn antal lyckade häckningar respektive häckningar med okänt resultat. Föryngringar som delas mellan samebyar, län eller länder bör tydligt särredovisas. Om föryngring inte dokumenterats i en sameby skall regelbunden/tillfällig förekomst redovisas. Underlag bör redovisas som kan visa arternas utbredning och reproduktion i länet med femkilometersrutorna i Rikets nät som geografisk enhet. I områden som saknar förekomst bör inventeringsinsatsen redovisas. Av den bör framgå om frånvaron av förekomst beror på att området inte inventerats.

Ersättning (till 16 §)

Medel till samebyarna fördelas inom samebyn på sätt som byn beslutar.

Elanders Gotab 39678, Stockholm 2002