lagen.nu
KN2026/02189

Nya svavelkontrollområden

Typ
Promemoria
Datum
2026-11-19
Källa
www.regeringen.se

Promemoria Klimat- och näringslivsdepartementet Nya svavelkontrollområden

November 2026

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås att förbudet mot att använda marint bränsle med en svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent även ska inkludera Kanadas arktiska område och Norska havsområdet.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027.

2 Förslag till förordning om ändring i svavelförordningen (2014:509)

Härigenom föreskrivs i fråga om svavelförordningen (2014:509)

dels att 20 § och bilaga 5 ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 9 c och 9 d §§, och två nya bilagor, bilaga 6 och 7, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 c § Med Kanadas arktiska område avses i denna förordning allt vattenområde med
1. startpunkt vid Yukons fastland vid 68 grader 54 minuter nordlig bredd och 137 grader västlig längd, och därefter till nordkusten på Hans ö (Tartupaluk) vid 80 grader 49,91 minuter nordlig bredd och 66 grader 27,40 minuter västlig längd, sammanbundna med de räta (geodetiska) linjerna mellan de punkter vars koordinater anges i tabell 1 i bilaga 6, och
2. fortsättning från sydkusten på Hans ö (Tartupaluk) vid 80 grader 49,29 minuter nordlig bredd och 66 grader 27,4 minuter västlig längd och slutpunkt vid kusten av Newfoundland och Labrador vid 60 grader nordlig bredd och 64 grader 9,60 minuter västlig längd, sammanbundna med de räta (geodetiska) linjerna mellan de punkter vars koordinater anges i tabell 2 i bilaga 6.
9 d § Med Norska havsområdet avses i denna förordning allt vattenområde som begränsas av linjerna mellan de punkter vars koordinater anges i bilaga 7.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att 4 minska svavelhalten i vissa flytande bränslen, i den ursprungliga lydelsen.

20 § Ett marint bränsle med en Ett marint bränsle med en svavelhalt som överstiger svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent får inte användas i 0,10 viktprocent får inte användas i svenskt inre vatten, Östersjö- svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet, Nord- området, Nordsjöområdet, Nordamerikaområdena, Förenta stat- amerikaområdena, Förenta staternas karibiska havsområde och ernas karibiska havsområde, Medelhavsområdet. Medelhavsområdet, Kanadas ark-

tiska område och Norska havs-

området.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2027.

2 Senaste lydelse 2025:249. 5

Bilaga 5

Koordinater för begränsning av Medelhavsområdet i fråga om område som ska exkluderas vid norra ingången till Suezkanalen

Nuvarande lydelse

För varje punkt anges koordinaterna enligt exemplet latitud 31º 29′ 00″ N. som betyder 31 grader 29 minuter 0 sekunder nordlig bredd och exemplet longitud 32º16′ 00″ E. som betyder 32 grader 16 minuter 0 sekunder östlig längd.

Punkt Latitud Longitud

1 31º 29′ 00″ N. 32º 16′ 00″ E. 2 31º 29′ 00″ N. 32º 28′ 48″ E. 3 31º 14′ 00″ N. 32º 32′ 62″ E. 4 31º 14′ 00″ N. 32º 16′ 00″ E.

Föreslagen lydelse

För varje punkt anges koordinaterna enligt exemplet latitud 31º 29′.00 N som betyder 31 grader 29,00 minuter nordlig bredd och exemplet longitud 32º 16′.00 Ö som betyder 32 grader 16,00 minuter östlig längd.

Punkt Latitud Longitud

1 31º29′.00 N 32º16′.00 Ö 2 31º29′.00 N 32º28′.48 Ö 3 31º14′.00 N 32º32′.62 Ö 4 31º14′.00 N 32º16′.00 Ö

Bilaga 6

Koordinater för begränsning av Kanadas arktiska område

För varje punkt anges koordinaterna enligt exemplet latitud 68°54'.00 N som betyder 68 grader 54,00 minuter nordlig bredd och exemplet longitud 137°0'.00 V som betyder 137 grader 0,00 minuter västlig längd.

Tabell 1 Kanadas arktiska område

Punkt Latitud Longitud

1 68°54'.00 N 137°0'.00 V 2 72°56'.58 N 137°0'.00 V 3 73°0'.42 N 136°21'.72 V 4 73°21'.72 N 136°20'.46 V 5 73°56'.34 N 136°57'.60 V 6 74°30'.18 N 137°13'.08 V 7 75°3'.42 N 137°7'.20 V 8 75°49'.26 N 136°32'.04 V 9 76°42'.18 N 136°57'.06 V 10 77°28'.26 N 136°34'.74 V 11 78°7'.26 N 135°28'.50 V 12 78°39'.72 N 133°44'.88 V 13 79°29'.58 N 131°24'.96 V 14 79°53'.16 N 129°32'.22 V 15 80°31'.44 N 127°33'.48 V 16 81°54'.36 N 118°36'.24 V 17 82°16'.32 N 116°28'.98 V 18 82°52'.86 N 115°29'.46 V 19 83°54'.54 N 112°7'.20 V 20 85°46'.14 N 97°16'.86 V 21 86°9'.78 N 89°14'.46 V 22 86°22'.56 N 78°59'.58 V 23 86°19'.18 N 60°10'.17 V 24 85°38'.92 N 58°10'.58 V 25 85°22'.29 N 57°59'.22 V 26 85°12'.04 N 57°54'.68 V 27 84°49'.56 N 57°13'.28 V 28 84°22'.15 N 56°43'.09 V 29 84°17'.32 N 56°35'.78 V 30 84°11'.05 N 56°29'.53 V 31 83°10'.79 N 57°0'.21 V 32 83°4'.29 N 57°27'.78 V

Punkt Latitud Longitud

33 83°0'.95 N 57°32'.72 V 34 82°44'.71 N 58°0'.38 V 35 82°42'.57 N 58°6'.78 V 36 82°40'.69 N 58°11'.74 V 37 82°34'.95 N 58°25'.30 V 38 82°31'.25 N 58°38'.56 V 39 82°27'.52 N 58°50'.12 V 40 82°22'.87 N 59°2'.00 V 41 82°20'.26 N 59°21'.38 V 42 82°18'.54 N 59°32'.25 V 43 82°17'.22 N 59°41'.31 V 44 82°14'.41 N 59°56'.06 V 45 82°12'.06 N 60°2'.23 V 46 81°51'.67 N 62°9'.60 V 47 81°17'.89 N 64°8'.73 V 48 80°50'.48 N 66°15'.33 V 49 80°50'.10 N 66°26'.97 V 50 80°49'.91 N 66°27'.40 V

Tabell 2 Kanadas arktiska område

Punkt Latitud Longitud

51 80°49'.29 N 66°27'.04 V 52 80°49'.19 N 66°26'.57 V 53 80°45'.43 N 67°3'.99 V 54 80°26'.16 N 68°14'.39 V 55 80°1'.79 N 68°46'.99 V 56 79°40'.38 N 69°4'.68 V 57 78°48'.09 N 72°52'.36 V 58 78°25'.05 N 73°45'.66 V 59 77°30'.83 N 74°38'.24 V 60 76°43'.47 N 74°56'.49 V 61 75°0'.00 N 73°16'.07 V 62 74°50'.67 N 73°2'.71 V 63 74°44'.20 N 72°52'.86 V 64 74°28'.67 N 71°45'.72 V 65 74°24'.02 N 71°25'.67 V 66 74°12'.42 N 70°33'.06 V 67 74°10'.03 N 70°23'.12 V 68 74°7'.50 N 70°12'.16 V 69 74°6'.15 N 70°6'.69 V 70 74°2'.53 N 69°51'.43 V

Punkt Latitud Longitud

71 74°2'.25 N 69°50'.33 V 72 73°57'.54 N 69°31'.02 V 73 73°52'.27 N 69°10'.88 V 74 73°46'.73 N 68°51'.14 V 75 73°46'.17 N 68°48'.81 V 76 73°41'.77 N 68°29'.65 V 77 73°37'.91 N 68°12'.34 V 78 73°36'.51 N 68°5'.42 V 79 73°31'.14 N 67°15'.52 V 80 73°25'.90 N 66°24'.99 V 81 73°18'.48 N 66°7'.91 V 82 72°50'.89 N 65°7'.52 V 83 72°47'.70 N 65°0'.63 V 84 72°45'.76 N 64°58'.22 V 85 72°43'.78 N 64°54'.27 V 86 72°36'.40 N 64°38'.74 V 87 72°30'.58 N 64°26'.04 V 88 72°24'.89 N 64°13'.11 V 89 72°10'.96 N 63°40'.55 V 90 72°6'.33 N 63°30'.42 V 91 72°1'.65 N 63°20'.73 V 92 71°52'.98 N 63°3'.86 V 93 71°47'.21 N 62°52'.67 V 94 71°44'.71 N 62°49'.41 V 95 71°32'.90 N 62°33'.35 V 96 71°31'.73 N 62°31'.66 V 97 71°29'.39 N 62°28'.99 V 98 71°25'.93 N 62°25'.37 V 99 71°18'.98 N 62°17'.45 V 100 71°12'.10 N 62°8'.98 V 101 70°51'.84 N 61°42'.53 V 102 70°48'.17 N 61°37'.62 V 103 70°35'.55 N 61°20'.28 V 104 70°33'.07 N 61°17'.10 V 105 70°13'.48 N 61°10'.49 V 106 70°8'.83 N 61°8'.67 V 107 70°7'.55 N 61°7'.92 V 108 70°1'.68 N 61°4'.08 V 109 69°55'.82 N 60°59'.85 V 110 69°55'.27 N 60°59'.41 V 111 69°49'.82 N 60°57'.99 V 112 69°29'.41 N 60°51'.36 V 113 69°12'.82 N 60°27'.40 V 114 69°10'.24 N 60°23'.47 V 9

Punkt Latitud Longitud

115 69°6'.79 N 60°18'.33 V 116 69°0'.88 N 60°8'.99 V 117 68°56'.83 N 60°2'.21 V 118 68°38'.02 N 59°14'.43 V 119 68°37'.86 N 59°14'.01 V 120 68°34'.02 N 59°4'.46 V 121 68°32'.88 N 59°1'.49 V 122 68°25'.25 N 58°42'.06 V 123 68°21'.67 N 58°38'.64 V 124 68°16'.07 N 58°33'.75 V 125 68°7'.40 N 58°26'.93 V 126 68°6'.87 N 58°26'.58 V 127 68°4'.26 N 58°24'.69 V 128 68°1'.89 N 58°23'.15 V 129 67°56'.94 N 58°19'.62 V 130 67°44'.25 N 58°9'.79 V 131 67°39'.77 N 58°6'.05 V 132 67°35'.33 N 58°2'.07 V 133 67°30'.76 N 57°57'.66 V 134 67°29'.16 N 57°56'.00 V 135 67°28'.21 N 57°55'.01 V 136 67°27'.27 N 57°54'.57 V 137 67°21'.52 N 57°52'.35 V 138 66°49'.47 N 57°42'.84 V 139 66°41'.71 N 57°40'.35 V 140 66°37'.88 N 57°39'.45 V 141 66°36'.02 N 57°38'.99 V 142 66°30'.27 N 57°38'.04 V 143 66°24'.50 N 57°37'.56 V 144 66°18'.68 N 57°37'.55 V 145 66°12'.84 N 57°38'.01 V 146 66°3'.50 N 57°39'.45 V 147 65°57'.62 N 57°39'.93 V 148 65°57'.50 N 57°39'.93 V 149 65°51'.75 N 57°40'.44 V 150 65°50'.81 N 57°40'.46 V 151 65°37'.59 N 57°41'.74 V 152 65°34'.74 N 57°42'.18 V 153 65°23'.33 N 57°44'.83 V 154 65°18'.08 N 57°45'.70 V 155 65°14'.52 N 57°44'.99 V 156 65°11'.49 N 57°44'.22 V 157 65°8'.79 N 57°43'.69 V 10 158 65°6'.04 N 57°43'.95 V

Punkt Latitud Longitud

159 64°12'.06 N 57°48'.09 V 160 64°4'.20 N 57°49'.01 V 161 63°57'.36 N 57°53'.40 V 162 63°52'.57 N 57°56'.46 V 163 63°50'.05 N 57°57'.01 V 164 63°43'.99 N 57°58'.60 V 165 63°37'.16 N 58°1'.00 V 166 63°35'.02 N 58°1'.86 V 167 63°28'.62 N 57°59'.62 V 168 63°22'.86 N 57°57'.29 V 169 62°47'.14 N 57°40'.83 V 170 62°11'.35 N 57°25'.12 V 171 62°3'.47 N 57°22'.15 V 172 62°2'.23 N 57°21'.62 V 173 62°0'.39 N 57°20'.92 V 174 61°24'.74 N 57°16'.16 V 175 61°10'.14 N 57°38'.70 V 176 60°43'.56 N 57°17'.64 V 177 60°15'.36 N 57°4'.56 V 178 60°0'.00 N 56°43'.02 V 179 60°0'.00 N 64°9'.60 V

Bilaga 7

Koordinater för begränsning av Norska havsområdet

För varje punkt anges koordinaterna enligt exemplet latitud 69º47′.6904 N som betyder 69 grader 47,6904 minuter nordlig bredd och exemplet longitud 030º49′.00 E som betyder 30 grader 49,059 minuter östlig längd.

Tabell Norska havsområdet

Punkt Latitud Longitud

1 69°47'.6904 N 030°49'.059 Ö 2 69°58'.758 N 031°6'.2598 Ö 3 70°8'.625 N 031°35'.1354 Ö 4 70°16'.4826 N 032°4'.3836 Ö 5 73°23'.0652 N 036°28'.5732 Ö 6 73°35'.6586 N 035°27'.3378 Ö 7 74°2'.9748 N 033°17'.8596 Ö 8 74°20'.7084 N 030°33'.5052 Ö 9 74°29'.7972 N 026°28'.1808 Ö 10 74°24'.2448 N 022°55'.0272 Ö 11 74°13'.7226 N 020°15'.9762 Ö 12 73°35'.439 N 016°36'.4974 Ö 13 73°14'.8254 N 014°9'.4266 Ö 14 72°42'.54 N 011°42'.1392 Ö 15 71°58'.2 N 009°54'.96 Ö 16 71°37'.5612 N 008°43'.8222 Ö 17 70°43'.161 N 006°36'.0672 Ö 18 69°36'.624 N 004°47'.322 Ö 19 68°58'.3164 N 003°51'.2154 Ö 20 68°14'.9892 N 003°17'.0322 Ö 21 67°25'.7982 N 003°10'.2078 Ö 22 66°49'.7292 N 003°25'.1304 Ö 23 66°25'.9344 N 003°17'.1102 Ö 24 65°22'.7214 N 001°24'.5928 Ö 25 64°25'.9692 N 000°29'.3214 V 26 63°53'.2242 N 000°29'.442 V 27 62°53'.4654 N 000°38'.355 Ö 28 62° N 001°22'.2498 Ö 29 62° N 004°52'.3464 Ö

3 Ärendet

Den internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antog den 4 oktober 2024 en resolution i Kommittén för skydd av den marina miljön, MEPC.392(82). Genom resolutionen görs ändringar i 1973 års internationella konvention om förhindrande av havsföroreningar från fartyg, den så kallade Marpol-konventionen. Ändringarna innebär att Kanadas arktiska område och Norska havsområdet blir nya svavelkontrollområden.

4 Ett marint bränsle med en svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent ska inte få användas i Kanadas arktiska område och Norska havsområdet

Förslag

Ett marint bränsle med en svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent ska inte få användas i Kanadas arktiska område och Norska havsområdet.

Det ska definieras vad som avses med Kanadas arktiska område och Norska havsområdet.

Skälen för förslaget

Kanadas arktiska område och Norska havsområdet är sedan den 1 mars 2026 nya svavelkontrollområden enligt Marpol-konventionen. Marpolkonventionens svavelkontrollområden ingår i de utsläppskontrollområden för marina bränslen som gäller inom EU enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (svaveldirektivet).

Att Kanadas arktiska område och Norska havsområdet är svavelkontrollområden innebär att ett marint bränsle med en svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent inte får användas där (artikel 14 i Marpolkonventionen och artikel 6.2 och 6.3 i svaveldirektivet). För att genomföra kravet i svensk rätt bör ett sådant förbud införas i svavelförordningen (2014:509).

Gränserna för områdena bör beskrivas med angivande av geografiska platser och av koordinater. Koordinaterna anges i resolutionen i grader och decimalminuter. En definition av vilket område som ska betraktas som Kanadas arktiska område och Norska havsområdet som överensstämmer med resolutionen bör införas.

En överträdelse av förbudet kan leda till att en miljösanktionsavgift döms ut, se 7 kap. 17 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

5 Rättelse av koordinatangivelserna för begränsning av Medelhavsområdet

Förslag

Koordinaterna för Medelhavsområdet ska vara uttryckta i grader och decimalminuter.

Skälen för förslaget

I dag regleras i bilaga 5 till svavelförordningen koordinater för begränsning av Medelhavsområdet. Bilagan genomför IMO:s resolution MEPC.361(79). I resolutionen anges koordinaterna i grader och decimalminuter. Koordinaterna har dock kommit att i stället uttryckas i grader, minuter och sekunder. Bilagan till förordningen bör därför ändras så att koordinaterna återspeglar resolutionen.

6 Ikraftträdande

Förslag

Förordningsändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2027.

Skälen för förslaget

Nya svavelkontrollområden ska tillämpas tolv månader efter att Marpolkonventionens beslut har trätt i kraft (artikel 6.3 i svaveldirektivet). Resolutionen som anger att Kanadas arktiska område och Norska havsområdet är nya svavelkontrollområden trädde i kraft den 1 mars 2026 och ändringarna av förordningen bör därför träda i kraft så snart som möjligt ett år därefter, vilket bedöms vara den 1 maj 2027.

7 Konsekvenser

De som berörs av regleringen

Transportstyrelsen ansvarar för tillsynen enligt svavelförordningen i fråga om användning av marina svavelhaltiga bränslen i fartyg. Svavelförordningens bestämmelser om svavelhalt i marina bränslen träffar alla fartyg som anlöper svensk hamn, oavsett flagg.

Konsekvenser för företag

Att Kanadas arktiska område och Norska havsområdet blir nya svavelkontrollområden innebär att fartyg som trafikerar dessa områden inte längre får använda marina bränslen vars svavelhalt överstiger 0,10 viktprocent. Används otillåtet bränsle kan en miljösanktionsavgift tas ut. Enligt svavelförordningen får dock ett bränsle med högre svavelhalt användas, om det används i kombination med en metod för att minska utsläppen. Metoden ska säkra att svaveldioxidutsläppen kontinuerligt inte blir större än vad som hade blivit fallet med den angivna högsta tillåtna svavelhalten. Exempel på detta är avgasreningssystem eller inblandning av biodrivmedel. En vanlig metod är så kallade skrubbrar för rökgasrening, dvs. maskinell rengöring av rökgaser med vatten eller kemikalier.

Fartyg som trafikerar Kanadas arktiska område eller Norska havsområdet kommer i och med den nya regleringen att behöva använda antingen lågsvavligt bränsle eller en utsläppsminskningsmetod. Marint bränsle med låg svavelhalt är vanligen dyrare än ett bränsle med hög svavelhalt, vilket leder till ökade bränslekostnader för rederierna och kan komma att påverka fraktpriserna marginellt. Även tillämpning av en metod för att minska utsläppen av svaveldioxid, såsom installation av ett nytt avgasreningssystem eller inbladning av biobränslen, kan medföra ökade kostnader. Många fartyg har emellertid i dagsläget rutiner och system på plats för att kunna uppfylla varierande krav på svavelhalt i marina bränslen. De kan t.ex. bunkra olika bränslen med varierade svavelhalt i separata tankar för nyttjande i olika havsområden eller ha installerat avgasreningssystem. Dessa existerande rutiner och system förväntas kunna nyttjas även för att följa bestämmelserna om de två nya svavelkontrollområdena. När det gäller fartyg med hemvist i Sverige kan det antas att i princip alla fartyg är utrustade för att klara de krav som nu ställs inom Kanadas arktiska område och Norska havsområdet, eftersom motsvarande krav redan gäller i Östersjön och Nordsjön.

Konsekvenser för offentlig sektor

Transportstyrelsen genomför hamnstatskontroller av utländska fartyg. Vid en kontroll tas ett oljeprov på den olja som fartyget använder för sin framdrift. Provet skickas till ett laboratorium för analys av svavelhalten. Transportstyrelsen kontrollerar därmed svavelhalten i det bränsle som används av fartyget vid tidpunkten för ankomst till svensk hamn.

Svavelhalten i bränslen för fartyg som trafikerar ett visst svavelkontrollområde kontrolleras i första hand av de stater vars hamnar ingår i det svavelkontrollområdet. Skulle ett svenskt fartyg som trafikerar exempelvis Norska havsområdet upptäckas bryta mot de internationella bestämmelserna om svavelhalt i marina bränslen för området kan fartyget bli föremål för sanktioner från aktuell hamnstat. Alternativt kan hamnstaten låta fartygets flaggstat, i detta fall Sverige, ansvara för sanktioner. I det fallet informeras Transportstyrelsen om resultaten av tillsynen av den utländska hamnstaten. Transportstyrelsen kan då, om det

är lämpligt, påföra en miljösanktionsavgift för det svenska fartyget. I dagsläget inträffar detta endast i mycket sällsynta fall.

Tillägget av Kanadas arktiska område och Norska havsområdet som svavelkontrollområden förväntas därmed inte leda till några ökade uppgifter eller kostnader för Transportstyrelsen.

Konsekvenser för miljö, hälsa och klimat

De nya svavelkontrollområdena förväntas leda till minskade utsläpp av svaveldioxid från fartyg som trafikerar de båda områdena. När svaveldioxid oxideras i atmosfären bildas svavelsyra som bidrar till försurning av mark och vatten. Höga halter av svaveldioxid kan även orsaka andningsbesvär hos känsliga individer. Minskade utsläpp av svaveldioxid i Kanadas arktiska område och Norska havsområdet får därmed positiva effekter både för miljön i form av minskad försurning och för luftkvaliteten i området. Eftersom svavel kan röra sig över mycket stora områden i atmosfären kan vissa positiva miljö- och hälsoeffekter förväntas också i Europa och Nordamerika när utsläppen minskar i de utpekade områdena till havs.

Övriga effekter på miljö och klimat beror på vilket alternativt bränsle som rederierna väljer att använda i sina fartyg för att uppfylla de nya kraven. Ett lågsvavligt fossilt bränsle, som ett petroleumbaserat bränsle eller flytande naturgas, medför ingen eller möjligtvis en liten, positiv effekt på klimatet. Däremot leder ett fossilfritt bränsle, som ett biobaserat bränsle, till minskade utsläpp av fossil koldioxid.

Även utsläpp av partiklar och kväveoxider skiljer sig åt mellan olika bränslen, vilket innebär att det inte går att säga exakt vilka miljöeffekter som kan förväntas av eventuella bränslebyten. Metoder för att minska utsläppen av svaveldioxid på fartyg kan också ha en betydande negativ miljöpåverkan, då utsläpp av skrubbervatten från avgasreningssystem kan medföra utsläpp av olika typer av föroreningar i havet.

Svaveldioxid bidrar också till molnbildning som reflekterar solinstrålningen, vilket innebär att utsläpp av svaveldioxid har en avkylande effekt på jordens klimat. Samtidigt ger bränslen med hög svavelhalt ofta samtidigt utsläpp av sot, vilket ökar absorptionen av solljus om sotet landar på snö och is. Minskade utsläpp av sot i arktiska miljöer kan alltså minska den globala uppvärmningen. De båda effekterna motverkar följaktligen varandra.

Förslagens förenlighet med EU-rätten

Av svaveldirektivet följer att EU:s medlemsstater ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att marina bränslen med en svavelhalt som överstiger 0,10 viktprocent inte används i svavelkontrollområden (artikel 6). Med svavelkontrollområden avses i direktivet de havsområden som definieras som sådana av Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) enligt bilaga VI till Marpol (artikel 2 h). De förordningsändringar som föreslås uppfyller Sveriges skyldighet att vidta de åtgärder som krävs

enligt svaveldirektivet. Att inte genomföra de nya svavelkontrollområdena innebär att ett överträdelseärende kan initieras av Europeiska kommissionen, vilket ytterst kan resultera i att EU-domstolen på Europeiska kommissionens talan beslutar att Sverige ska betala ekonomiska sanktioner i form av ett standardbelopp och ett löpande vite tills bristerna har åtgärdats.