Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1971 Prop. 1971: 93
Nr 93
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391), m. m.; given Stockholms slott den 2 april
1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att tullpreferenser i form av tullfrihet skall införas för import av halvfabrikat och färdigvaror från utvecklingsländerna. Vidare föreslås att en rekommendation den 9 juni 1970 av rådet för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna godtas för svenk del.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93
Förslag till
Förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391)
Härigenom förordnas att 8 § tulltaxeringsförordningen (1960: 391)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8§
Tullfrihet åtnjutes för:
1. varor, som inkomma för medlems av det kungliga huset räkning;
2.? varor, som införas av främmande stats beskickning, av person som tillhör sådan beskickning eller av någon av hans familjemedlemmar, i enlighet med lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, samt, i den mån Konungen därom förordnar, för varor, som införas av främmande stats konsulat, av person som tillhör sådant konsulat eller av någon av hans familjemedlemmar; i förekommande fall må hänsyn tagas till huruvida den främmande staten medgiver Sverige motsvarande förmån;
3.3 varor, som införas för sådana internationella organisationers eller till dylika organisationer knutna personers räkning vilka enligt lag eller annan författning äro berättigade till tullfrihet i enlighet med stadga cller avtal som gäller i förhållande till Sverige;
5.3 mindre maskiner och apparater samt instrument, redskap, verktyg och föremål av annat slag, som inresande yrkesutövare inför i och för sin yrkesutövning under tillfälligt uppehåll i riket, därest de äro avsedda att användas av honom eller under hans personliga överinseende samt tullanstalten icke med hänsyn till varornas mängd eller beskaffenhet finner tullfrihet böra medgivas allenast på sätt i 10 § punkten 3 sägs;
6. förnödenheter medförda på och avsedda för transportmedel, som inkommer i trafik, för så vitt förnödenheterna med avseende å beskaffenhet och mängd skäligen kunna anses motsvara behovet;
7. proviant medförd på transportmedel, som inkommer i trafik, och avsedd för besättning eller passagerare, i den mån Konungen därom förordnar;
8. livsförnödenheter avsedda för och införda samtidigt med från utlandet inkommande djur, i den mån förnödenheterna prövas icke överstiga behovet under djurens transport till bestämmelseorten;
9. ventilationstrummor av trä för lastrum samt bastmattor och annan s. k. garneringsmateriel, uppenbarligen avsedd endast att skydda gods under transport, därest föremålen icke införas i handelssyfte;
10. inventarier och annan till last ej hänförlig materiel, tillhörande förolyckat fartyg eller luftfartyg; ävensom sjöfynd, som enligt vad sär-
1 Senaste lydelse av rubriken 1968: 26. 3 Senaste lydelse 1968: 741. 3 Senaste lydelse 1967: 243. s Upphävd 1966: 395. 5 Senaste lydelse 1963: 190.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skilt är stadgat av tullanstalt utlämnas till bärgaren utan att bärgningen kungöres; 11. likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar och: blommor avsedda till minnesgärd åt avliden person; 12.5 varor, som annorledes än i handelssyfte införas av personer vilka inflytta från utlandet eller efter längre tids utlandsvistelse återvända därifrån, i den mån Konungen därom förordnar; 13. varor, som införas i anledning av arv, testamente eter gåva (härunder inbegripet utmärkelsetecken), ävensom varor, som inköpts för från utlandet skänkta medel, allt i den mån Konungen därom förordnar; 14. varuprov, mönster och modeller, som vid införseln eller efter nedskärning, makulering eller annan dylik åtgärd i samband med tulltaxeringen hava intet eller allenast obetydligt handelsvärde eller som med hänsyn till material eller utförande tydligen äro avsedda endast att utvisa varors beskaffenhet eller användning, ävensom, i den mån Konungen därom förordnar, kinematografisk film samt kataloger, prislistor och annat merkantilt tryck rörande varor och tjänster, som erbjudas från utlandet; 15. typisk markutrustning och speciell undervisningsmatcriel, som användes vid eller i samband med civil luftfart, när införseln företages av luftfartsmyndigheten celler lufttrafikföretag, så länge varorna användas för ifrågavarande ändamål; 16. varor, som införas för tillfällig användning vid aktuellt räddningseller bärgningsföretag eller därmed jämförlig humanitär hjälpaktion; 17. materiel för undervisnings-, vetenskapliga eller kulturella ändamål, i den mån Konungen därom förordnar; 18. materiel för turistpropaganda, i den mån Konungen därom förordnar; 19. blanketter till passersedlar, godslistor och dylika handlingar, som äro avsedda att begagnas vid in- och utförsel av varor eller vid internationell samfärdsel; 20.7 blanketter, register och andra handlingar avsedda att användas vid eller i samband med konferenser, kongresser eller liknande arrangemang av internationell karaktär; 21.7 varor, som äro avsedda att utdelas eller förbrukas vid utställningar och mässor, i den mån Konungen därom förordnar; 22.8 välfärdsmateriel för sjöfolk, i den mån Konungen därom förordnar; 23.9 handgjorda textilvaror, i 23. varor från utvecklingsländen mån IKonungen därom för- derna, i den mån Konungen därordnar; om förordnar; 24.10 varor, som inkomma till humanitär hjälporganisation, i den mån Konungen därom förordnar.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
s Senaste lydelse 1964: 254. 7 Senaste lydelse 1963: 190. s Senaste lydelse 1965: 613. » Senaste lydelse 1968: 359. 10 Senaste lydelse 1969: 288.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 april 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GETJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID- BOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för utvecklingsländerna, m. m. och anför.
Inledning
Alltsedan Förenta Nationernas första världshandelskonferens i Genéve år 1964 har överläggningar ägt rum inom ramen för UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) om införande av särskilda tullförmåner vid import av varor från utvecklingsländerna i form av tullfrihet eller nedsatt tull, s. k. tullpreferenser.
Vid förberedandet av svenska ställningstaganden och erbjudanden i samband med överläggningarna har yttranden inhämtats från generaltullstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kollegiet har överlämnat yttranden av Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges mekanförbund, Jernkontoret, Sveriges kemiska industrikontor, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Svenska skofabrikantföreningen och Svenska garveriidkarcföreningen, Svenska cellu- Ilosa- och pappersbruksföreningen, Stockholms handelskammare, Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens centralorganisation. Kollegiets principiella ställningstaganden har underställts det handelspolitiska rådet.
Överläggningarna har nu fortskridit så långt att riktlinjer för en generell preferensbehandling i industriländerna vid import av u-landsvaror har utarbetats inom UNCTAD och befunnits ömsesidigt godtagbara för både i-länder (givarländer) och u-länder (mottagarländer). Givarländerna har vid överläggningar i en inom UNCTAD tillsatt preferenskommitté hösten 1970 utfäst sig att så snart som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att preferensbehandlingen skall kunna genomföras så tidigt som möjligt under år 1971. Kommitténs rapport har överlämnats till FN:s generalförsamling och inrättandet av tullprefe-
renser har genom FN-beslut den 24 oktober 1970 intagits som ett moment i strategin för FN:s andra utvecklingsårtionde.
Jag vill nu lägga fram förslag om slutligt ställningstagande för Sveriges del i frågan om tullpreferenser för u-länderna,
Jag avser i detta sammanhang också att anmäla fråga om godkännande av vissa ändringar i Brysselnomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna som rekommenderats av rådet för samarbete på tullområdet. I anledning av de rekommenderade ändringarna har generaltullstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1970 lagt fram förslag om vissa ändringar i tulltaxan (1968: 25) över vilka vifranden avgivits av kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskoHegium, MHandelskamrarnas nämnd, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund, Svensk industriförcning, Sveriges grossistförbund, Jernkontoret, Sveriges kemiska industrikontor och Textilrådet.
Tullpreferenserna Överläggningarna i UNCTAD och OECD
En allmän avveckling av tullar och andra handelshinder för råvaror hos i-linder betraktades länge som den viktigaste handelspolitiska åtgården för en ökning av u-ländernas export.
Under förberedelscarbetet för den första UNCTAD-konferensen våren 1964 framgick det emellertid klart att en avveckling av handelshinder även för halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna tillmättes stor vikt av dessa länder. Konferensens generalsekreterare föreslog också i en rapport att tullpreferenser borde lämnas av alla i-länder till alla u-länder gemensamt inom ramen för ett enhetligt preferenssystem som i princip omfattade all import av halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna. Undantag härifrån skulle dock kunna göras för u-landsvaror som redan uppnått en skälig marknadshandel hos i-länderna. Likaså skulle varor kunna undantas eller preferensmarginalen minskas under systemets tillämpning om importen från u-länderna ledde till marknadsstörning hos i-länderna.
Från belgisk och fransk sida redovisades inför konferensen i den s, k. Brasseurplanen tankegångar som på vissa punkter helt avvek från vad generalsekreteraren föreslagit. Preferenser borde beviljas selektivt och sålunda ges endast till sådana industrier i u-länderna som verkligen behövde dem. Preferenserna borde vidare ges i form av tullkontingenter, som skulle utformas efter förhandlingar mellan berörda parter och underkastas någon form av internationell kontroll.
Under världshandelskonferensen enades 77 u-länder, den s.k. 77gruppen, om ett gemensamt förslag i preferensfrågan. I detta rekom-
Prop. 1971: 93 : 6
menderades i-länderna att införa generella icke-diskriminerande preferenscr. I-länderna borde, menade man, reducera sina tullar på u-ländernas industriella produkter med 50 9/; och avskaffa den återstående delen av tullen successivt inom fem år. Mycket låga tullar ansågs kunna avskaffas omedelbart. Preferenserna skulle beviljas under en tid av minst tio år. Existerande preferensarrangemang skulle gradvis uppgå i det nya preferenssystemet och de u-länder som härigenom förlorade tidigare preferensbehandling skulle på lämpligt sätt kompenseras.
Något beslut om tullpreferenser kunde dock inte uppnås vid 1964 års konferens, främst beroende på att vissa länder, särskilt USA, inte ansåg sig böra uppge den för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) grundläggande principen om mest-gynnad-nationsbehandling, som man ansåg i hög grad ha bidragit till världshandelns utveckling och särskilt ha varit till fördel för de mindre och svagare länderna.
Vissa i-länder såsom Storbritannien, Danmark samt länderna inom den Europeiska gemensamma marknaden (EEC) intog en positiv hållning till principen att någon form av preferenser borde inrättas.
I konferensens tidigare skede uttryckte man från svensk sida vissa tvivel huruvida tullpreferenser skulle medföra några väsentliga fördelar för u-länderna. Andra åtgärder borde i första hand övervägas som medel till stöd för u-ländernas exportansträngningar. Införandet av preferenser kunde dessutom möjligen negativt påverka möjligheterna att uppnå långtgående allmänna tullsänkningar i Kennedyronden. Vi var emellertid helt beredda att delta i fortsatta undersökningar om införande av preferenser. Den svenska synen på utformningen av ett preferenssystem var i stora drag följande. Ett generellt system som innebar minsta möjliga avsteg från principen om mest-gynnad-nationsbehandling var avgjort att föredra framför selektiva system baserade på bilaterala förhandlingar. Ett preferenssystem borde därför ha en multilateral utformning och binda i-ländernas handlande till vissa bestämda regler. I princip borde preferenserna avse alla varor från u-länderna utan diskriminering dem emellan. Vidare borde systemet omfatta alla de viktiga i-länderna och preferensbehandlingen om möjligt ges i form av full tullfrihet.
Enighet nåddes vid konferensen om att en kommitté skulle sättas till inom UNCTAD med uppgift att studera preferensproblemet dels för att nå fram till bästa metod för beviljande av preferenser, dels för att diskutera den principiella inställningen till preferenser. Vid ett ministermöte i november 1965 inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) beslöts på förslag av bl.a. USA och Sverige, att en arbetsgrupp skulle tillsättas också inom denna organisation för att behandla frågan om preferenser för u-landsvaror. Från svensk sida framhölls att arbetet i gruppen borde syfta till konstruktiva samordnade förslag som kunde läggas fram i UNCTAD. Arbetsgruppen kom att
bestå av företrädare för USA, Storbritannien, Frankrike och Västtyskland.
Sedan USA i april 1967 i samband med president Johnsons möte med de latinamerikanska statscheferna i Punta del Este i Uruguay övergivit sitt tidigare principiella motstånd mot preferenser lade arbetsgruppen inom OECD hösten 1967 fram en slutrapport med förslag till vissa grundläggande principer för generella tullpreferenser till förmån för u-länderna. De principer som förordades i rapporten var följande.
1. Tidsbegränsade förmåner i form av generella tullpreferenser borde inrättas för att stödja u-ländernas ansträngningar att öka exportintäkterna och på så sätt befordra deras ckonomiska tillväxt.
2. Största möjliga anslutning krävdes från i-ländernas sida för att därmed göra de potentiella fördelarna för u-länderna så stora som möjligt.
3. Preferenserna borde medge i stort sett likvärdiga möjligheter i i-länderna för u-länderna.
4. I-länderna emellan borde en jämn fördelning eftersträvas av de ökade tillträdesmöjligheterna till deras marknader.
5. Stöd från u-ländernas sida och hänsyn till deras synpunkter borde inhämtas när preferensarrangemanget utformades.
6. De tidsbegränsade preferenserna till u-länderna skulle inte innebära ett bindande åtagande och skulle inte på något sätt hindra en successiv sänkning av tullarna på mest-gynnad-nationsbasis vare sig unilateralt eller som följd av en internationell tullförhandling.
Gruppen redovisade också vissa närmare synpunkter i fråga om de olika elementen i ett preferenssystem.
Mottagarländer. Preferenserna skall kunna ges till de länder som betraktar sig själva som u-länder. De enskilda givarländerna skall dock ha rätt att utesluta ett land från preferenssystemet.
Omfattning. Preferenserna skall i princip omfatta samtliga färdigvaror och halvfabrikat. Andra produkter kan eventuellt inkluderas på vara-för-vara-basis.
Undantag. Det är sannolikt att givarländerna kommer att finna det nödvändigt att undanta vissa s. k. känsliga varor från preferenssystemet i sådana fall då u-länderna redan är fullt konkurrenskraftiga.
Ursprungsregler. Införandet av preferenser medför krav på ursprungsregler.
Varaktighet. Preferenserna bör vara tidsbegränsade. Preferensmarginalen skall inte garanteras. Systemet bör inrättas för en tid av tio år med bestämmelser om översyn dessförinnan i syfte att fastställa om preferenserna därefter skall bestå, modifieras eller avskaffas.
Preferensernas storlek. Preferenserna kan ges formen antingen av tullfrihet eller av kraftiga sänkningar i förhållande till gällande tullar.
Marknadsstörningsskydd. Någon form av marknadsstörningsskydd måste ingå som en integrerande del av ett preferenssystem. Två möjligheter föreligger, marknadsstörningsklausul eller tullkontingenter. Det ankommer på givarländerna att svara för att marknadsstörningsskyddet tillämpas på ett sätt som står i överensstämmelse med principen om en jämn fördelning av biståndsbördan.
Existerande preferenser. Många länder scr i ett generelit prefcerenssystem ett huvudsyfte att eliminera nu existerande preferenser. De u-länder som nu åtnjuter preferenser hos i-länderna torde förvänta att de nya arrangemangen skall leda till ökade exportmöjligheter som kompensation för bortfallet av deras tidigare förmåner. Åtgärder från statshandelsländernas sida. Ett av länderna med marknadsekonomi tillskapat preferenssystem bör kompletteras med biståndsåtgärder från statshandelsländernas sida för att maximera förmånerna för u-länderna och åstadkomma en jämn fördelning av biståndsbördan i-länderna emellan. Åtgärder från u-ländernas sida. Motprestationer från u-ländernas sida bör inte krävas. Regionalt samarbete bör dock främjas och utländska investeringar som ett led i industrialiseringsansträngningarna uppmuntras.
I ett särskilt yttrande anförde den amerikanske medlemmen av gruppen att det enligt hans mening var en förutsättning för varje preferensarrangemang att de preferenser som vissa u-länder tidigare medgav vissa i-länder eliminerades så snart som möjligt. Vid OECD:s ministermöte hösten 1967 konstaterades att den av arbetsgruppen framlagda rapporten kunde tas till utgångspunkt för fortsatta diskussioner med u-länderna. Vissa frågor var ännu ej lösta, men dessa avsågs bli föremål för fortsatt studium i OECD sedan man fått del av u-ländernas synpunkter. Vid den andra världshandelskonferensen i New Delhi våren 1968 nåddes enighet om principen att ett generellt icke-diskriminerande preferenssystem borde genomföras så snart som möjligt. Olika uppfattningar rådde dock på flera punkter om utformningen av preferenserna. Konferensen beslöt därför att en speciell preferenskommitté skulle tillsättas direkt under UNCTAD:s handels- och utvecklingsstyrelse med uppgift att utarbeta ett sådant preferenssystem. Mot bakgrunden av principbeslutet i New Delhi fortsatte förberedelsearbetet inom OECD. 1-länderna kunde i november 1969 lägga fram sina preliminära nationeHa erbjudanden inför preferenskommittén i UNCTAD. De olika ländernas erbjudanden uppvisade fortfarande vissa olikheter sinsemellan, varav de mest betydande gällde utformningen av skyddsåtgärder vid marknadsstörning. Sverige har alltsedan konferensen i New Delhi uppträtt gemensamt med de övriga nordiska länderna vid diskussionerna av preferensfrågan. I det nordiska erbjudande som lades fram föreslogs att tullpreferenser på industrivaruområdet, kap. 25—99 i Brysselnomenklaturen, borde ges generellt av alla i-länder i form av tullfrihet. Givarländerna skulle dock ha rätt att ingripa med skyddsåtgärder i händelse av marknadsstörning celler hot härom. Om några givarländer från början tog undan viktigare varuområden från preferensbehandlingen förbehöll sig de nordiska länderna också rätten att göra detta. EEC-länderna förordade i princip tullfrihet för de preferensbehand-
lade varorna. Den tullfria importen av vissa känsligare varor borde emellertid redan från början begränsas till i förväg fastställda kontingenter. För andra varor skulle också fastställas kontingenter, men dessa skulle i praktiken tillämpas endast vid marknadsstörning. Ett kontingentsystem föreslogs även av Japan. USA och Storbritannien däremot förordade i likhet med de nordiska länderna ett system som byggde på en skyddsklausul vid marknadsstörningar men ville dessutom redan i inledningsskedet undanta vissa varuområden, bl.a. textilvaror,. Samtliga i-länder lämnade även erbjudanden inom jordbruksvaruområdet, kap. 1—24 i Brysselnomenklaturen, för ett mer eller mindre begränsat antal varor.
Erbjudandena diskuterades vid ett möte med UNCTAD:s preferenskommitté våren 1970. Man kom därvid överens om att givarländerna så mycket som möjligt skulle försöka harmonisera sina olika uppfattningar hur ett preferenssystem borde utformas. Tidtabellen för arbetet borde vara att ett beslut om införande av preferenser skulle kunna föreligga hösten 1970 för att kunna ingå som ett moment i strategin för FN:s utvecklingsårtionde.
Vid det fortsatta OECD-arbetet, som bl. a. ägde rum på ministernivå, blev det klart att någon fullständig harmonisering givarländerna emellan inte kunde åstadkommas inom den utsatta tiden. I stället beslöt man att de olika länderna skulle ge preferenser i enlighet med sina erbjudanden. Vid konsultationer mellan givarländer och mottagarländer skulle man sedan bedöma behovet av ytterligare harmonisering. Mot bakgrunden av denna överenskommelse kunde OECD-länderna i september 1970 lägga fram reviderade preferenserbjudanden i UNCTAD:s preferenskommitté.
De ändringar som företagits i erbjudandena rörde i de flesta fall omfattningen av undantagen från preferensbehandlingen. De nordiska länderna kompletterade sin ursprungliga notifikation med en gemensam nordisk lista över varor som i ett eller flera av de nordiska länderna bedömts som särskilt känsliga för marknadsstörning.
De reviderade erbjudandena diskuterades vid UNCTAD:s preferenskommittés möte i september och oktober 1970. Kommittén antog en slutrapport som överlämnades till UNCTAD:s handels- och utvecklingsstyrelse, TDB, som den 13 oktober 1970 i sin tur avgav rapport till FN:s generalförsamling. I denna rapport föreslogs att följande text skulle införas i förslaget till den internationella utvecklingsstrategin för FN:s andra utvecklingsårtionde.
”Arrangemang för införandet av generell, icke-diskriminerande och icke-reciprok preferensbehandling av utvecklingsländernas export till industriländernas marknader har utarbetats inom Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling och befunnits vara ömsesidigt godtagbara för industriländer och utvecklingsländer. Preferensgivande länder har för avsikt att snarast möjligt genomföra nödvändig lagstiftning
eller inhämta annat bemyndigande i syfte att så tidigt som möjligt under år 1971 låta preferensarrangemangen träda i kraft. Ansträngningar att förbättra preferensarrangemangen ytterligare skall göras på ett dynamiskt sätt i ljuset av beslut 21 (II) den 26 mars 1968 från den andra sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling.”
Den 24 oktober 1970 antog FN:s generalförsamling förslaget om den internationella strategin för det andra utvecklingsårtiondet, i vilket den text som UNCTAD:s styrelse föreslagit angående preferenserna togs in som ett moment.
I UNCTAD-kommitténs slutrapport konstateras att erbjudandena om tullpreferenser ansetts vara ömsesidigt godtagbara för givar- och mottagarländer och utgör resultatet av detaljerade intensiva konsultationer inom UNCTAD. Vidare understryks givarländernas avsikt att så snart som möjligt begära nödvändiga parlamentariska bemyndiganden för att kunna sätta preferenserna i kraft så tidigt som möjligt under år 1971. Vissa frågor behandlas särskilt i rapporten. Sålunda framhålls att preferenserna enligt New Delhi-resolutionen avses skola träda i kraft samtidigt för alla mottagarländer. Konsultationer om avvecklingen av de preferenser som vissa u-länder nu beviljar vissa i-länder skall genomföras innan det nya preferenssystemet träder i kraft.
I rapporten redovisas vidare att givarländerna förbehållit sig rätten att tillgripa olika former av skyddsåtgärder mot marknadsstörning. Det framhålls att åtgärderna bara skall komma i fråga i exceptionella fall och u-länderna för sin del förbehåller sig rätt till konsultationer om verkningarna av åtgärderna.
I fråga om mottagarländerna underströk u-länderna i kommittén att preferenserna i princip borde medges alla u-länder inom 77-gruppen. Önskemål om preferensbehandling framfördes även av vissa länder som inte tillhör denna grupp men likväl räknar sig till u-länderna, såsom Cuba, Israel och Formosa samt s.k. dependent territories, inklusive Hongkong, de minst utvecklade länderna i Europa såsom Turkiet, Grekland, Spanien och Portugal samt vissa östländer. I denna fråga pågår fortfarande överläggningar.
Ett särskilt avsnitt i rapporten behandlar frågan hur de minst utvecklade u-länderna skall kunna dra fördel av preferenserna. Givarländerna bör, menar man, bland sina preferensvaror särskilt ta med sådana produkter som framför allt är av intresse för dessa länder och endast i yttersta nödfall tillgripa skyddsåtgärder på ett sådant sätt att dessa länder berörs. Vidare rekommenderar preferenskommittén att övriga UNCTAD-organ skall vidta åtgärder som hjälper dessa länder att dra förde! av preferenserna exempelvis genom att göra marknadsundersökningar för varor av särskilt intresse för dem, bistå dem med trade promotion, samt ge finansiellt och tekniskt bistånd i sådant syfte.
Preferenserna avses få gälla under en period om tio år. Inom UNCTAD kommer man en gång om året att göra en översyn av hur systemet fungerar. Vart tredje år skall man också bedöma vilka fördelar systemet medfört för u-länderna och möjligheterna av eventuella förbättringar. Före utgången av den tioårsperiod för vilken preferenserna skall gälla skall man i ljuset av erfarenheterna bedöma om systemet skall bibehållas efter utgången av denna period. Vilket UNCTAD-organ som skall följa upp tillämpningen av tullpreferenssystemet avgörs av UNCTAD:s styrelse vid dess möte i september 1971.
I UNCTAD-rapporten konstateras slutligen att preferenserna inte skall utgöra bindande åtaganden från givarländernas sida utan utgöra unilaterala medgivanden som när som helst tas tillbaka och inte heller får förhindra eventuella kommande tullsänkningar på grundval av principen om mest-gynnad-nationsbehbandling.
För inrättandet av preferenserna krävs även ett beslut av GATT som medger undantag från GATT-regeln om mest-gynnad-nationsbehandling av alla länder. Ett utkast till sådant medgivande föreligger och slutligt beslut torde komma till stånd inom den närmaste framtiden. För beslutet krävs två tredjedels majoritet.
En förutsättning för att en vara som importeras från ett u-land skall ges preferensbehandling bör självfallet vara att den har sitt ursprung i u-landet i fråga. Inom UNCTAD har också en expertgrupp arbetat med att fastställa vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en vara skall anses ha sådant ursprung.
Arbetet har baserats på erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av de preferensarrangemang som förekommer inom EEC till förmån för de associerade länderna i Afrika, i Storbritannien till förmån för samväldesländerna samt inom den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Enligt de överenskomna reglerna skall en vara helt ha framställts eller blivit föremål för en väsentlig bearbetning i u-landet för att den skall anses ha u-landsursprung. Det har emellertid inte varit möjligt att uppnå en fullständig enighet inom UNCTAD i denna fråga. Givarländer som i likhet med Sverige baserar sin tulltaxa på Brysselnomenklaturen är därför nu sysselsatta med att utarbeta gemensamma regler för vilken bearbetning en vara måste ha undergått för att varan skall få u-landsursprung. Den huvudprincip man arbetar efter är att en vara skall anses ha undergått väsentlig bearbetning om varans tullklassificering ändrats genom bearbetningen. Harmoniseringsarbetet torde komma att avslutas under våren. Övriga givarländer, bl. a. USA och Canada, kommer att basera sina bearbetningsregler på en bedömning av den värdeökning som varorna undergått genom bearbetningen. Avsikten är att de olika regelsystemen skall ge resultat som är i stort sett likvärdiga.
Expertgruppen i UNCTAD har vidare utarbetat regler för ursprungs-
kontrollen. Enligt dessa skall en myndighet i det exporterande landet, i regel tullmyndigheten, på grundval av deklarationer från exportören utfärda ett certifikat rörande varans u-landsursprung. Varan skall enligt huvudregeln, i likhet med vad som gäller inom EFTA och EEC, ha sänts direkt från exportlandet till importlandet. Undantag från direktförsändningsregeln skall dock kunna medges. På grundval bl.a. av ursprungscertifikatet skall tullmyndigheten i det importerande landet bedöma förutsättningarna för preferensbehandlingen. Tullmyndigheterna skall kunna vända sig till exportlandets myndigheter med begäran om ytterligare uppgifter i de fall då sådana bedöms nödvändiga. Preferensbehandlingen skall också kunna vägras om det visar sig att villkoren härför inte uppfyllts. Expertgruppen har vidare utarbetat formulär för ursprungscertifikat.
Givarländerna skall till UNCTAD:s generalsckreterare så snart detta kan ske redovisa de bestämmelser de avser att tillämpa i fråga om medgivandet av preferenser. U-länderna för sin del skall på samma sätt notifiera de åtgärder de vidtar beträffande bl. a. att utse myndighet som får utfärda ursprungscertifikat och vad som i övrigt krävs för att ett samarbete skall kunna etableras mellan vederbörande myndigheter i givar- och mottagarländer. Innan dessa uppgifter lämnats kan ett u-land icke räkna med att få del av preferensbehandlingen.
Erbjudandena
Det svenska erbjudandet om tullpreferenser har som nämnts framlagts som en del av en gemensam nordisk notifikation. De svenska ståndpunkterna har utarbetats efter hörande av generaltullstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Yttranden har också avgivits av berörda organisationer inom näringslivet.
Beträffande den närmare utformningen av erbjudandena framhöll kommerskollegium att det väsentliga problemet är att på ett rimligt sätt komma till rätta med eventuella marknadsstörningssituationer utan att de allmänna fördelarna för u-länderna skulle gå förlorade. Kollegiet hävdade att gällande tullar i regel inte skulle räcka till för att i en sådan situation skydda mot lågprisimport. Ett undantagande av känsliga varor från preferensbehandlingen ansågs väsentligt urholka fördelarna för u-länderna utan att ett tillfredställande skydd mot marknadsstörningar erhölls. Kollegiet förordade därför ett system utan undantag men med en skyddsklausul som gav möjlighet att tillgripa importrestriktioner.
Det ursprungliga nordiska preferenserbjudandet utformades i enlighet med dessa tankegångar. Preferenser i form av tullfrihet skulle i princip kunna komma i fråga för alla varor inom kap. 25-—99 i tulltaxan. Om de större givarländerna gjorde undantag celler på annat sätt begrän-
sade omfattningen av sina preferenserbjudanden skulle emellertid även de nordiska länderna kunna göra motsvarande begränsningar.
I den nordiska notifikationen intogs ett avsnitt om skyddsåtgärder mot marknadsstörning av följande lydelse.
Det har betraktats som en förutsättning för ett preferenssystem at detta innehåller en skyddsklausul, som gör det möjligt att vidtaga åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning.
Om några varor som omfattas av preferenssystemet importeras till ctt givarland i sådana kvantiteter och under sådana omständigheter att de orsakar eller hotar att orsaka marknadsstörning, får givarlandet, för att motverka eller undvika sådan marknadsstörning, söka konsultationer med det exporterande u-landet.
I kritiska fall av marknadsstörning får industrilandet införa importbegränsningar och/eller åtgärder på tullområdet i den utsträckning som bedöms nödvändig för att motverka marknadsstörning, som orsakats av importen av varor vilka ingår i preferenssystemet. Begränsningsnivån skall härvid inte vara lägre än importen under en representativ period innan marknadsstörningen uppstod och ge utrymme för rimlig ökning av importen under den tid begränsningen värar.
Skyddsåtgärder kan införas selektivt mot det eller de länder vars cxport orsakar eller hotar att orsaka marknadsstörning.
Ett givarland som unilateralt har vidtagit skyddsåtgärder skall så snart som möjligt meddela detta till det internationella organ som skall handha uppföljningen av preferenssystemet. Givarlandet skall på begäran ge de u-länder som har ett substantiellt handelsintresse av produkterna i fråga tillfälle till konsultationer.
Ett land som har infört skyddsåtgärder skall periodiskt se över dessa i syfte att lätta och eliminera dem så fort som möjligt.
Det förutsätts att införandet av ctt preferenssystem inte påverkar existerande internationella avtal och arrangemang, som innehåller skyddsmekanismer.
I notifikationen intogs också ett avsnitt om konsultationer mellan givarländerna med syfte att förhindra att skyddsåtgärder leder till marknadsstörningar i andra givarländer samt för att åstadkomma cn likvärdig bördefördelning.
På livsmedelsområdet (kap. 1—24 i tulltaxan) erbjöds för svensk del tullfrihet för ett trettiotal varupositioner som täcker närmare två tredjedelar av den svenska importen av tullbelagda livsmedelsprodukter från u-länderna vid sidan av kaffe. Erbjudandet omfattade bl. a. vissa varor som räknas som industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser samt drycker av olika slag. Därutöver erbjöds preferenser för bl. a. vissa frukt- och köksväxtberedningar.
Som nämnts förutsatte flertalet i-länder att känsliga varuområden skulle tas undan från preferensbehandlingen i en eller annan form och det nordiska villkoret för erbjudandet om tullfria preferenser för hela industrivaruområdet uppfylldes således inte.
Flertalet av de remissinstanser som hördes med anledning av det nya läget hävdade att omfattningen av övriga länders undantag gjorde en omprövning av det svenska erbjudandet erforderlig, varvid man i första hand tänkte sig ett undantagande av varor från preferensbehandlingen. Önskemål om undantag framfördes bl. a. av Kemikontoret, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen samt Skofabrikantföreningen och Garveriidkareföreningen. Dessa synpunkter stöddes av bl. a. Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening och Landsorganisationen. Inte heller Sveriges grossistförbund ville motsätta sig undantag för textilier. Vissa remissinstanser såsom Sveriges industriförbund förordade därutöver användandet av tullkontingenter som en metod att komma till rätta med marknadsstörningssituationer. Kommerskollegium ville mot denna bakgrund inte motsätta sig att vissa varor undantogs från preferensbehandlingen och förslag härom framlades. Däremot skulle ctt tullkontingentsystem enligt kollegiets mening inte lösa de svårigheter som kunde uppstå. I den tilläggsnotifikation som de nordiska länderna lade fram hösten 1970 presenterades mot den här redovisade bakgrunden cn lista över varor för vilka bl. a. undantag kunde komma att införas i något eller några av de nordiska länderna. För svensk del avsåg de sålunda angivna varorna områdena textil och konfektion, lädervaror samt skor. I erbjudandet från EEC-länderna, vilket den 30 mars 1971 bekräftats av EEC:s ministerråd, medges tullfrihet i princip för alla hel- och halvfabrikat i kap. 25—99 i tulltaxan för import som sker inom för varje år fastställda ramar, tullkontingenter. Dessa skall för flertalet varor bestå av två komponenter, dels importvärdet från de u-länder som avses ingå 1 preferenssystemet, baskvoten, dels 5 9/4 av importvärdet från övriga länder utanför EEC, tilläggskvoten. Baskvoten skall ligga fast och motsvara importen under ett givet referensår. Tilläggskvoten är rörlig och skall årligen beräknas på grundval av senaste tillgängliga statistik. Beräkningarna får ej leda till att kontingenterna reduceras. Intet land får i princip svara för mer än 50 9/9 eller beträffande vissa varor 20 9/9 eller 30 9/4 av importen inom en viss kontingent. Såväl kontingentsystemet som denna 50 9/o-regel skall tillämpas liberalt och flexibelt för flertalet varor. Beträffande varuområden där marknadsstörningar redan föreligger, bl.a. textilvaror, skall enligt en särskild lista den preferensbehandlade importen från början begränsas till kontingentbeloppen. Import därutöver får ske mot normal tull. För vissa andra varor skall importutvecklingen noggrant övervakas och åtgärder kan vidtas om kontingenterna skulle överskridas. För övriga varor kan kontingentbegränsning införas senare om marknadsstörning inträder. Vissa särskilda regler har slutligen föreskrivits för varor som omfattas av GATT:s bomullstextilavtal. Beträffande import från bl. a. Hongkong gäller i övrigt att textilvaror och skor helt undantas från preferensbehandlingen.
För jordbruksprodukter kommer EEC endast att göra begränsade tullsänkningar, i genomsnitt motsvarande 20 9/9 av gällande tull, för ett mindre antal varor.
Skyddsaspekten tillgodoses för industrivarorna genom kontingentsystemet och för jordbruksvarorna genom en klausul som ger rätt till skyddsåtgärder vid marknadsstörningar. Ministerrådets beslut innebär att EEC med verkan från den 1 juli 1971 får ge preferenser till länderna i 77-gruppen samt till områden som står under i-ländernas överhöghet, inklusive Hongkong. Kommissionen skall före den 1 juli 1972 studera möjligheterna att medge ytterligare länder preferensbehandling.
USA:s erbjudande innebär att tullfrihet införs för import från u-länderna av alla hel- och halvfabrikat inom industrivaruområdet med undantag för textilier av bomull, ull och konstfibrer, skor samt petroleumprodukter.
På industriråvaruområdet medges tullfrihet i begränsad utsträckning. Undantag görs dock för bl. a. vissa jord- och stenarter, råolja, vissa kemikalier, oberedda hudar och skinn, natursilke, ull och andra djurhår, berett lin, bomull, beredd hampa, jute och sisal, guld och silver, ferrolegeringar, aluminium, bly, zink samt övriga oädla metaller.
USA erbjuder tullfrihet för ett relativt begränsat antal varor på jordbruksvaruområdet.
Skyddsaspekten tillgodoses genom en i USA:s 1tullagstiftning föreslagen standardklausul som ger administrationen rätt att vidta åtgärder om marknadsstörningar hotar den inhemska industrin.
Storbritannien erbjuder preferenser i form av tullfrihet för varor på industrivaruområdet med undantag för flertalet textilvaror. Dessutom undantas vissa fiskaltullbelagda varor såsom mineraloljor, tändstickor och cigarrettändare. De textilvaror, för vilka man anser sig kunna ge preferenser, har upptagits i cn lista som omfattar ett fåtal positioner. Storbritannien har dock förklarat att man när det gäller undantagen på textilområdet ej tagit slutgiltig ställning.
Beträffande bearbetade jordbruksprodukter erbjuds tullfrihet för 70 positioner i tulltaxan.
Vid eventuella modifikationer av preferenserbjudandet kommer Storbritannien att ta hänsyn till i vilken utsträckning u-länderna inom samväldet erbjuds nya fördelar på andra givarländers marknader som kompensation för att de får dela sina samväldespreferenser med andra uländer. En reservation görs också för ändringar i preferenserbjudandet om förhandlingarna med EEC resulterar i ett brittiskt EEC-medlemskap.
Storbritannien förbehåller sig rätten att upphäva eller minska preferenserna om importen av en vara som ett resultat av preferensbehandlingen skulle komma att förorsaka marknadsstörning.
Schweiz erbjuder en tullsänkning om 30 9/9 för flertalet varor på
industriområdet. Undantagna från budet är fiskaltullbelagda varor såsom oljor, petroleumprodukter, motorfordon samt delar och utrustning därtill.
Preferenser i form av tullsänkningar erbjuds också för ett antal varor på jordbruksvaruområdet.
I Schwciz” notifikation anges att man som slutmål siktar till tullfrihet för alla i budet ingående varor. Detta skall ske i två ctapper med två års mellanrum. Mot bakgrund av vunna erfarenheter och med hänsyn till andra givarländers åtaganden skall man besluta i vilken utsträckning ytterligare tullsänkningar utöver angivna 30 9/9 skall beviljas.
Schweiz förbehåller sig rätten att, om marknadsstörning eller hot om marknadsstörning uppstår på den schweiziska marknaden som en följd av preferenssystemet, vidta skyddsåtgärder i enlighet med den inhemska utrikeshandelslagstiftningen celler upphäva preferensbehandlingen, helt eller delvis, för ifrågavarande produkt.
Som ctt första steg i förverkligandet av ett preferenssystem kommer Österrike att göra en lineär tullsänkning om 30 9/4 för industrivaror, med undantag av de varor som omfattas av GATT:s bomullstextilavtal. Undantagna från preferensernca är också de varor som enligt österrikisk lag är underkastade eller kan komma att underkastas rörliga avgifter eller utjämningsskatter.
Begränsade tullsänkningar erbjuds för vissa livsmedelsprodukter.
Österrike förbehåller sig rätten att unilateralt upphäva preferenstullen för en viss vara från alla u-länder, om importen av denna vara överstiger importen under en viss period med mer än 25 9/9. Preferensen kan också upphivas för en viss vara från ett visst land.
För industriella hel- och halvfabrikat erbjuder Canada en tullsänkning antingen med en tredjedel av tullnivån efter Kennedyronden eller till en nivå motsvarande samväldestullarna, beroende på vilken som är lägst. Undantag görs för handskar, vissa textilvaror samt clecktronrör. Vissa typer av skor kan också komma att undantas från preferensbehandling.
För jordbruksvaror erbjuds endast begränsade tullsänkningar.
För samtliga varor som omfattas av erbjudandet gäller att tullsänkningarna skall ske etappvis under en tvåårsperiod. Ytterligare tullsänkningar därefter kommer att övervägas mot bakgrund av gjorda erfarenheter.
I fall av marknadsstörning kommer Canada att tillimpa en skyddsklausul. Man avser härvid ej att diskriminera mellan mottagarländerna.
Japan erbjuder tullfrihet för i princip alla industrivaror inom ramen för årliga tullkontingenter. Dessa är uppbyggda på samma sätt som EEC:s tullkontingenter med den skillnaden att tilläggskvoten motsvarar 10 9/9 av i-landsimporten. Även Japan avser att tillämpa en 50 9/9-regel, som begränsar importen av en vara från ett visst land inom kontingent-
beloppen. Till skillnad från EEC ämnar man i Japan i princip inte medge preferensbehandlad import utanför kontingentramarna för någon vara. |
För vissa varor, bl.a. vissa lädervaror, skor, vissa textilvaror, vissa obearbetade metaller och leksaker erbjuds endast en 50-procentig tullsänkning. Undantag görs helt eller delvis för bl. a. plywood, silke, vissa skor samt mineraloijor.
Beträffande jordbruksprodukter ges begränsade tullsänkningar för ett 60-tal positioner i tulltaxan. För jordbruksvarorna förutses någon form av skyddsklausul, som avses kunna tillämpas diskriminatoriskt.
Utvecklingen av u-landshandeln
1960-talet har utmärkts av en mycket stark expansion för hela världshandeln. Ökningen har varit särskilt markerad för handeln mellan de industrialiserade länderna, vilken år 1960 enligt GATT:s statistik omfattade 63 9/9 av världshandeln men år 1969 hade stigit till nära 70 9/9. U-ländernas handelsandel har under samma tid minskat från 21,5 9/9 till 18 9/9. Trots denna relativa tillbakagång har u-ländernas handelsutveckling under 1960-talet blivit gynnsammare än vad man vid decenniets början vågade förutse, År 1960 visade sålunda u-ländernas totalhandel ett underskott om 1,5 miljarder dollar och pessimistiska beräkningar pekade här mot ctt underskott vid periodens slut om inemot 10 miljarder dollar. I stället har handeln de senaste åren nära nog balanserat. Orsaken härtill är främst den stigande ökningstakten för u-ländernas export som genomsnittligt under decenniet uppgått till 6,5 ?/9 per år mot 5.5 9/4 per år för importen. Under 1950-talet var exportökningen däremot endast 3,5 9/9 per år. Utvecklingen har varit särskilt accentuerad under det sista året då exportökningen uppgått till omkring 12 9/9 mot en importökning om 9 9/9. Olika u-länder har emellertid inte i samma utsträckning fått del i denna utveckling. För vissa u-länder ökar exporten sålunda med över 17 9/) per år medan andra länder har en mycket obetydlig eller helt obefintlig exportökning.
Varumässigt ligger tyngdpunkten på u-ländernas export fortfarande på råvarusidan. Av i-ländernas totalimport från u-länderna år 1969 om 42 miljarder dollar var 9,5 miljarder eller 23 9/9 livsmedel, främst kaffe, frukt, socker, kött och köttvaror samt kakao och 8 miljarder dollar eller 20 9/9 industriråvaror som textilfibrer, malmer, trä och gummi. Bränslen uppgick till nära 14 miljarder dollar, 33 9/9. Av återstoden var omkring 8 miljarder doltar, 20 9/0, bearbetade varor såsom metaller, textilvaror och kläder, trävaror, lädervaror och maskiner. Gruppen bearbetade varor får dock gradvis ökad betydelse för u-ländernas export. Ökningstakten per år har de sista åren närmat sig 20 9/, 2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93
och är därigenom betydligt högre än genomsnittet för ökningen av totalexporten. Härigenom har u-ländernas andel av världens totala export av bearbetade varor stigit från 4 9/9 till närmare 6 2/9 under 1960-talet.
Den kraftigaste ökningen för u-ländernas del har noterats i fråga om exporten till Japan, 18 ?/) år 1969, och till EEC-länderna, omkring 14 0/9. Till EFTA-länderna har exporten samma år ökat med 7 9/9 och till USA med 3 9/0.
Sveriges import från u-länderna (Latinamerika, Afrika, exklusive Sydafrika, Asien, exklusive statshandelsländer men inklusive Hongkong) har från år 1960 till år 1970 ökat från 2 till drygt 3,6 miljarder kr. Då samtidigt vår totalimport ökat från 12,5 till över 36 miljarder kr. har dock u-landsandelen härav minskat från 13 9/9 till 10 9/9. Varumässigt utgjorde mineraloljorna år 1970 en tredjedel av importen, 1,2 miljarder kr., och livsmedlen nära en tredjedel, 1,1 miljarder kr. I denna grupp var de största varorna kaffe, 640 milj. kr., frukt 214 milj. kr. och fodermedel 71 milj. kr. Industriråvarorna uppgick till 304 milj. kr. och utgjordes bl. a. av malmer, trä och gummi. Bland de bearbetade varorna, sammanlagt omkring 960 milj. kr., utgjordes de största posterna av metaller, nära 400 milj. kr., textilvaror 75 milj. kr. och kläder 265 milj. kr. (varav 225 milj. kr. avsåg import från Hongkong och Sydkorea). Den tullbelagda importen av bearbetade varor från de här redovisade u-länderna uppgick år 1969 till 380 milj. kr. (Hongkong 195 milj. kr.). Tulluppbörden för denna import uppgick till 48 milj. kr. (Hongkong 27 milj. kr.). Tullincidensen, bortsett från Hongkongimporten, har beräknats till drygt 10 9/9, räknat efter de under år 1969 utgående tullarna, dvs. högre än genomsnittet av tullbelastningen för den tullbelagda delen av Sveriges import.
Brysselnomenklaturen
Det av rådet för samarbete på tullområdet i Bryssel antagna förslaget om ändringar i den s.k. Brysselnomenklaturen, på vilken texten i den svenska tulltaxan vilar, är helt av teknisk natur. Eventuella cerinringar mot förslag skall framföras till rådet före utgången av juni 1971. Förslaget torde i svensk översättning som bilaga 1 få fogas till detta protokoll.
De föreslagna ändringarna har, framhåller generaltullstyrelsen, till syfte att anpassa nomenklaturen till den utveckling som skett på teknikens område samt åstadkomma klarare gränsdragningar mellan olika positioner i nomenklaturen. Många av ändringarna föranleder ej någon ändring av den svenska texten till tulltaxan. Andra ändringar saknar betydelse för varuklassificeringen medan ytterligare andra medför att varor kommer att hänföras till annan position än vad som gäller f.n.
Generaltullstyrelsen har angivit de fall där sådana överflyttningar skulle medföra att tullbeläggningen påverkades, samt lagt fram förslag till sådana tulltaxeändringar som krävs för att tullarna skall förbli oförändrade för berörda varor.
Vid remissbehandlingen har icke någon erinran framförts mot de av tullsamarbetsrådet rekommenderade nomenklaturändringarna. Grossistförbundet anför, att en revision av Brysselnomenklaturen med jämna intervaller inte bara är önskvärd utan också nödvändig med hänsyn till den tekniska utvecklingen, som kontinucrligt resulterar i tillkomsten av nya produkter och modifieringar av existerade varor. De nu beslutade ändringarna medför i det övervägande antalet fall klara förbättringar som inte minst från handelsstatistisk synpunkt måste hälsas med tillfredsställelse, anser förbundet. Liknande synpunkter anförs också av de Övriga remissinstanser som yttrat sig.
Departementschefen
I den svenska biståndspolitiken har åtgärder som syftar till att skapa bättre möjligheter för u-länderna att sälja sina produkter och öka sin andel av världshandeln givits hög prioritet. Utgångspunkten har varit att gynnsammare handelsvillkor skall stimulera utveckling och diversifiering av u-ländernas näringsliv. Genom större exportintäkter kan deras betalningsbalans förbättras och förutsättningarna för en fortsatt industrialisering öka.
De hittills vidtagna åtgärderna har för vår del inneburit att handelshindren i betydande utsträckning redan avvecklats. Genom uppgörelserna i samband med Kennedyronden har tullfrihet genomförts för den allra största delen av importen från u-länderna. Råvaruimporten är med undantag av kaffe numera tullfri. Även för de bearbetade varorna från u-länderna medförde Kennedyronden påtagliga svenska tullättnader och den del av vår u-landsimport som — bortsett från kaffe — i dag beläggs med tull uppgår knappast till mer än en tiondel av totalimporten från dessa länder. När det gäller u-ländernas export av industrivaror har vi från svensk sida också sedan länge starkt betonat betydelsen av förbättrad marknadsföring och marknadsinformation. Mot denna bakgrund har vi bl. a. stött den verksamhet som bedrivs av GATT:s och UNCTAD:s gemensamma organ International Trade Center (ITC).
U-länderna har alitsedan första världshandelskonferensen i Genötve år 1964 framfört krav att i-länderna skulle bevilja dem tullpreferenser i form av tullfrihet eller tullnedsättning för halvfabrikat och färdigvaror. I den resolution som antogs vid den andra världshandelskonferensen i New Delhi år 1968 kom i-länderna dessa krav till mötes och åtog sig
att gemensamt med u-länderna utarbeta ett generellt tullpreferenssystem till förmån för u-ländernas export. Preferenserna skulle på industrivaruområdet ges med ctt minimum av undantag samt på jordbruksvaruområdet för särskilt utvalda varuslag. Preferensfrågan har nu förts närmare sin lösning genom att i-länderna framlagt konkreta preferenserbjudanden. En rapport härom överlämnades som nämnts hösten 1970 av UNCTAD till FN:s generalförsamling. Genomförandet av erbjudandena ingår som ett moment i den av FN den 24 oktober 1970 antagna strategin för FN:s andra utvecklingsårtionde.
Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt deltagit i det internationella arbetet i preferensfrågan. En grundläggande synpunkt har därvid varit att preferenserna borde ges inom ramen för ett enhetligt system, där alla större i-länder deltar på ett sådant sätt att preferenserna kommer alla u-länder till godo på lika villkor. Vi har bestämt tagit avstånd från de tankar på selektivt utformade preferenser som framförts av vissa länder.
De preferenserbjudanden som nu Jagts fram innebär i och för sig ett stort framsteg. Det enhetliga system vi eftersträvat har emellertid inte kunnat uppnås. Värdet av preferenserna begränsas också genom att många för u-länderna betydelsefulla varor undantas från preferensbehandlingen. Preferensernas betydelse för u-länderna blir därför tyvärr svår att bedöma.
De industrivaror som omfattas av preferenserna utgör f.n. en liten del av u-ländernas export. U-ländernas export av sådana varor ökar emellertid i snabb takt. Det är vidare uppenbart att preferenserna för u-länderna är en fråga av stor psykologisk och politisk vikt. Den reella betydelsen av preferenserna ökar självfallet också i den mån u-länderna i större utsträckning kan utnyttja de konkurrensmässiga fördelar dessa innebär genom att utveckla de allmänna förutsättningarna för sitt näringsliv och förbättra sin produktions- och marknadsföringsteknik. Det finns enligt min uppfattning anledning att räkna med att preferenssystemet, framför allt på längre sikt, skall visa sig vara ett positivt bidrag till u-ländernas ekonomiska utveckling.
Erbjudandena inom UNCTAD innebär att preferenssystemet skall kunna sättas i kraft så tidigt som möjligt under innevarande år. Vissa frågor av betydelse för genomförandet av preferenserna — jag återkommer till dem i det följande -— har ännu inte fått en slutlig lösning på det internationella planet. Givarländerna är emellertid i färd med att vidta de åtgärder som krävs för att erbjudandena om preferenser skall kunna infrias. EEC:s ministerråd har som nämnts den 30 mars i år tagit ställning i frågan. Av våra nordiska grannländer har regeringen i Danmark fått bemyndigande att vid lämplig tidpunkt sätta preferenserna i kraft. Det är enligt min mening naturligt att även vi nu tar slutlig
ställning i frågan och att förslag om genomförande av tullpreferenser i Sverige nu framläggs för riksdagen utan att utgången av de pågående internationella överläggningarna i utestående frågor avvaktas.
När det gäller utformningen av preferenserna företer de olika givarländernas erbjudanden vissa skillnader sinsemellan, bl.a. beträffande formerna för åtgärder till skydd mot skador på den egna industrin. Vissa länder, såsom EEC-länderna och Japan, avser sålunda att tilllämpa ett system enligt vilket kontingenter fastställs för de varor på industrivaruområdet som omfattas av preferenserna. Den preferensbehandlade importen av varor som kan vålla marknadsstörning begränsas härvid redan från början genom att tullfriheten binds till vissa kontingenter. Även för övriga varor skall den preferensbehandlade importen kunna begränsas genom kontingentsystemet om marknadsstörningar skulle inträda under tiden för preferenssystemets tillämpning. Flertalet andra länder, bl. a. USA och Storbritannien, kommer att helt ta undan särskilt känsliga varor från preferensbehandlingen och förbehåller sig dessutom genom en skyddsklausul rätten att vidta lämpliga åtgärder om marknadsstörningar skulle uppträda. Även de nordiska länderna har förbehållit sig möjligheten till undantag och förutsätter en skyddsklausul av denna typ. Till sina verkningar torde dock de båda systemen i praktiken vara ungefär likvärdiga.
I fråga om den närmare utformningen av preferenserna för svensk del vill jag anföra följande.
Tullpreferenserna har av såväl de nordiska länderna som av EEC, Storbritannien, USA och Japan erbjudits i form av tullfrihet. Jag förordar att denna princip vidhålls för svensk del.
I fråga om industrivaror har Sverige tillsammans med de nordiska Jänderna under förhandlingarna erbjudit tullfrihet utan undantag. Om de större handelsnationerna valde att från början begränsa preferensbehandlingen för vissa varor ansåg de nordiska länderna sig dock också kunna bli tvungna att ta undan vissa kategorier av varor från preferenssystemet. Övriga i-länder har numera förklarat att de i en eller annan form kommer att begränsa preferensbehandlingen för viktiga industrivarusektorer. I Norge och Finland kommer också undantag att göras, och i Danmark har man förbehållit sig valfrihet i detta avseende. De industrivaruområden som för svensk del erfarenhetsmässigt är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens är framför allt textil- och konfektionsindustrin samt sko- och läderindustrin. Önskemål om undantag från preferensbehandlingen för varor inom dessa industribranscher har också framförts under remissbehandlingen. Det är för övrigt bl. a. för dessa varor preferensbehandlingen kommer att begränsas också i övriga i-länder. Ett genomförande i Sverige av preferenser utan undantag skulle innebära att dessa industrisektorer skulle kunna utsättas för markant
försämrade konkurrensförhållanden. I dagens läge talar därför starka skäl för att de varor, för vilka konkurrenssituationen är mest känslig, såsom väv av bomull och konstfibrer, trikå, kläder, handskar och skor. undantas från preferensbehandlingen, och jag förordar att så sker. Till undantagen bör också fogas vissa varor inom 35—39 kap. i tulltaxan som i Sverige omfattas av jordbruksregleringen. Dessa varor saknar från importsynpunkt intresse i detta sammanhang.
Det svenska preferenserbjudandet på jordbruksvaruområdet omfattar bl. a. vissa varor som räknas som industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser samt drycker av olika slag. Vidare ingår vissa frukt- och köksväxtberedningar. Erbjudandet har utformats efter samråd med bl.a. statens jordbruksnämnd. Vid konsultationerna i UNCTAD har u-länderna uttryckt sin uppskattning över erbjudandet och jag förordar att preferenserna inom detta område genomförs i enlighet med erbjudandet.
Förteckning över de varor som bör undantas från preferensbehandlingen samt över preferensberättigade varor på jordbruksområdet torde få fogas som bilaga 2 och 3 till statsrådsprotokollet i detta ärende. I den mån konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör Kungl. Maj:t ha rätt att slopa undantag i bilaga 2.
Även om preferensbehandlingen för särskilt känsliga varuområden hos i-länderna sålunda i en eller annan form redan från början begränsas har det i notifikationerna om preferenserna förutsatts möjligheter till ytterligare skyddsåtgärder av olika slag vid marknadsstörning. För vår del har vi förbehållit oss rätten att vid marknadsstörning återinföra tull eller tillgripa importrestriktioner. Vi har härvid bl. a. av hänsyn till att åtgärden inte skall drabba vissa mottagarländer onödigt hårt, cxempelvis mindre utvecklade länder som ej bidrar till marknadsstörning. förutsatt att skyddsåtgärderna skall kunna begränsas till importen endast från land som orsakar celler hotar att orsaka skada. Jag förordar att sådana skyddsåtgärder får vidtas. Det bör enligt min mening också vara möjligt att för vissa varor tillämpa tullkontingenter, om så skulle visa sig lämpligt.
Preferenssystemet bygger på det tekniska planet på ett utvecklat samarbete mellan givar- och mottagarländer. Tekniska skäl talar för att kretsen av mottagarländer i stort sett bör vara enhetlig hos de olika givarländerna. Detta underlättar ursprungskontrollen. Önskemålet om likvärdiga konkurrensförhållanden för industrin i de olika länderna talar också för en sådan enhetlighet. De nordiska länderna har också som en arbetshypotes utgått från att mottagarländerna i huvudsak bör vara de samma för de olika givarländerna.
Någon internationell definition på begreppet u-land har inte varit
möjlig att fastställa och några definitiva ställningstaganden till frågan om mottagarländerna synes ännu inte föreligga hos i-länderna. Det torde dock inte bli möjligt att nå fullständig enighet i denna fråga.
I UNCTAD har preferensfrågan framför allt drivits av den s.k. 77gruppen, som f. n. består av 90 utomeuropeiska länder samt Jugoslavien och Cypern. Gruppens talesman har i UNCTAD-rapporten fått antecknat att dessa länder utgår ifrån att de blir delaktiga av preferenserra. Inom UNCTAD hänförs till u-länderna också vissa utomeuropeiska länder som inte deltar i nämnda grupp men ingår i de av FN fastställda latinamerikanska och afro-asiatiska ländergrupperna. Till u-landskretsen bör också räknas vissa utomeuropeiska områden som står under vissa preferensgivande länders överhöghet, bl. a. Hongkong, samt länder för vilkas utrikesförbindelser ett givarland svarar. Därutöver finns ett antal u-länder, bl. a. Demokratiska Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam, som inte deltar i FN eller UNCTAD. Slutligen har vissa europeiska länder som cj ingår i 77-gruppen framfört önskemål om preferenser.
Med hänsyn till den osäkerhet som ännu råder ifråga om övriga iländers slutliga ställningstagande till frågan om mottagarländer, förordar jag att preferenserna för svensk del t.v. får ges till länderna i 77gruppen samt till Isracl, Cuba, Mongoliska Folkrepubliken och Västra Samoa. De fyra nyssnämnda länderna ingår i den grupp u-länder i UNCTAD som ej tillhör 77-gruppen. Demokratiska Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam bör också kunna medges preferenser. Preferenserna bör vidare efter närmare prövning av Kungl. Maj:t kunna utsträckas till nyss nämnda utomeuropeiska områden och länder för vilka i-länder ansvarar. Jag torde få anledning återkomma till frågan om preferensbehandling för andra länder än de här nämnda.
En förteckning över länder som deltar i 77-gruppen torde som bilaga 4 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Utöver vad tidigare berörts gäller som förutsättning för att en vara skall bli föremål för preferensbehandling självfallet att varan helt produceras i ett u-land eller i varje fall undergått en väsentlig bearbetning i ett sådant land. Vilka krav som i detta sammanhang skall uppställas är fortfarande föremål för överläggningar givarländerna emellan. Som grund för arbetet har lagts de regler som EEC tillämpar i förhållande till de med gemenskapen associerade länderna men också erfarenheterna i EFTA beaktas. Arbetct har fortskridit så långt att man nu torde kunna utgå från att resultatet kan godtas för svensk del.
För att preferenserna med säkerhet skall komma u-länderna till godo måste det också vara möjligt att kontrollera att de importerade varorna har sitt ursprung i dessa länder. Vid importen skall varorna därför åtföljas av ursprungscertifikat, utfärdade av exportlandets myndigheter:
I UNCTAD-överläggningarna har u-länderna åtagit sig att genom UNCTAD:s generalsekreterare meddela givarländerna vilka åtgärder de vidtagit för att komma i åtnjutande av preferensbehandlingen, bl. a. beträffande vilken myndighet som skall utfärda ursprungscertifikaten och hur uppgifterna skall kunna verifieras. Innan ett u-land gjort sådan notifikation är det inte möjligt att medge preferensbehandling för import från detta land.
Av det sagda framgår att det för den praktiska tillämpningen av preferenssystemet är nödvändigt att meddela detaljerade bestämmelser i en rad hänseenden. Att flera hithörande frågor ännu inte blivit slutbehandlade på det internationella planet bör inte få lägga hinder i vägen för ett ställningstagande till preferensernas införande. Det torde lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:t att senare fastställa de närmare föreskrifter som för svensk del blir nödvändiga för preferenssystemets tillämpning. Jag vill i detta sammanhang endast framhålla att tullmyndigheterna inte kan åläggas alltför betungande skyldigheter med avsecnde på ursprungskontrollen. Det är uppenbart att en stor del av arbetet för att preferenssystemet skall kunna fungera friktionsfritt måste få ske i samarbete mellan givarländerna samt mellan dessa och mottagarländerna.
Den sammanlagda tullbelagda importen till Sverige av jordbruksvaror och industrivaror från här nämnda utomeuropeiska länder och områden med undantag av Hongkong omfattade år 1969, bortsett från kaffe, varor till ett värde av ca 265 milj. kr. Importen av de varor som täcks av erbjudanden på jordbruksvaruområdet uppgick till 33 milj. kr. Undantagen på industrisidan motsvarar en import om 130 milj. kr. De varor för vilka preferens t. v. erbjuds omfattade år 1969 en import om totalt omkring 110 milj. kr. Tulluppbörden för denna import uppgick år 1969 till omkring 12 milj. kr. Den tullbelagda importen från Hongkong uppgick samma år till 195 milj. kr., varav 37 milj. kr., medförande en tulluppbörd om 5 milj. kr., skulle omfattas av eventuella preferenser. Det slutliga utfallet beträffande såväl importvolymen som tullbortfallet blir dock självfallet beroende av i vilken utsträckning u-länderna i framtiden kan utnyttja preferenserna för sin export.
Att ge vissa länder preferensbehandling i tullhänseende strider mot våra åtaganden i GATT. Förslag om undantag från åtagandena i denna del är därför under utarbetande inom GATT. Innan ett sådant medgivande lämnats, bör preferenserna inte sättas i kraft.
Bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge preferensbehandling för u-landsimporten torde lämpligen införas i 8 3 tulltaxeringsförordningen (1960: 391) under punkten 23, som f. n. innehåller en bestämmelse om tullfrihet för handgjorda textilvaror från u-länder. Någon ändring av tullfriheten för dessa varor syns det inte finnas anledning göra i detta sammanhang. För att uppnå tidsmässig samordning med det nyss berörda
medgivandet till undantag från GATT bör det överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma när ändringen i tulltaxeringsförordningen skall träda i kraft.
De föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaturen utgör en naturlig anpassning till den tekniska utvecklingen. Ingen erinran mot förslagen har framförts av remissinstanserna och jag förordar, att de godtas för svensk del. De ändringar i tulltaxan som blir påkallade ämnar jag i annat sammanhang lägga fram förslag om.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391),
dels antaga rekommendationen den 9 juni 1970 av rådet för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm-
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo-
sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga I
(Översättning)
Rekommendation den 9 juni 1970 av Rådet för samarbete på tullom-
rådet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i
tulltarifferna
Rådet för samarbete på tullområdet,
som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15
december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tullta-
rifferna,
som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i denna konvention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,
som beaktar Rådets rekommendationer den 16 juni 1960, den 8 december 1960 och den 9 juni 1961 rörande ändring av nomenklaturen,
som anser att det är nödvändigt att företaga ytterligare ändringar i nomenklaturen med hänsyn särskilt till den tekniska utvecklingen under senare tid och därav föranledda förändringar i internationell handel,
på nomenklaturkommitténs inrådan,
rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överenstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI, följande ändringar i nomen-
klaturen:
(I följande sammanställning har endast upptagits ändringar av sådan
art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten.)
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Allmänna bestämmelser Punkt 2
2. Anges under ett tulltaxenum- 2.a) Ett omnämnande av en armer visst ämne, hänföres ämnet tikel i ett tulltaxenummer skall antill detta nummer både när det är ses inbegripa artikeln i ej komplett i rent tillstånd och när det före- eller ej färdigarbetat skick, under
kommer i blandning eller förening förutsättning att den ej kompletta med annat ämne. Till tulltaxenum- eller ej färdigarbetade artikeln vid
mer, som anges omfatta vara av injörseln företer de väsentliga visst ämne, hänföres även vara kännetecknen på den kompletta elsom delvis är tillverkad av detta ler firdigarbetade artikeln. Det
ämne. Tulltaxering av blandning skall även anses inbegripa den
eller sammansatt vara regleras kompletta eller färdigarbetade ar-
närmare av bestämmelserna i 3. tikeln (eller en sådan artikel som enligt denna regel skall tulltaxeras
som komplett eller färdigarbetad)
inkommande antingen ej hopsatt
eller isärtagen.
b) Ett omnämnande av ett ma-
terial eller ämne i ett tulltaxenum-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
mer skall anses inbegripa bland-
ningar eller sammansättningar av
detta material eller ämne med
andra material eller ämnen. Ett
omnämnande av varor av ett visst
material eller ämne skall anses in-
begripa varor som helt eller delvis
består av detta material eller äm-
ne. Tulltaxeringen av varor som
består av mer iän ett material eller
ämne skall ske enligt principerna i
regel 3.
Punkt 3
3. Kan vid tulltaxeringen av en 3. Då av någon anledning vavara två eller flera tulltaxenum- ror synes kunna tulltaxeras enligt mer komma i fråga gäller följan- två eller flera tulltaxenummer,
de: skall tulltaxeringen verkställas på
a) tulltaxenummer med spect- följande sätt:
ficerad varubeskrivning tillämpas a) det tulltaxenummer som ger
framför tulltaxenummer med me- den mest specifika beskrivningen ra allmän varubeskrivning; skall ges företräde framför sådana
b) blandning och vara, som be- tulltaxenummer som ger en mera
står av olika ämnen eller är sam- allmän beskrivning; mansatt av olika beståndsdelar och b) blandningar och sammansatsom ej kan tulltaxeras med led- ta varor som består av olika matening av bestämmelsen under «a, rial eller är sammansatta av olika
tulltaxeras såsom det ämne eller komponenter och som ej kan tull-
den beståndsdel som ger bland- taxeras med hänvisning till 3 a ningen eller varan dess huvudsak- skall tulltaxeras som om de bestod liga karaktär; av det material eller den kompo-
c) tulltaxenummer som ger det nent som ger varorna deras hu-
högsta tullbeloppet tillämpas, om vudsakliga karaktär, i den mån
tulltaxeringen ej kan ske med till- detta kriterium är tillämpligt;
lämpning av bestämmelserna un- c) då varor ej kan tulltaxeras der a eller b. med hänvisning till 3 a eller 3 b
skall de tulltaxeras enligt det tull-
täxenummer som medför den
högsta tullsatsen.
Punkt 4
4. Anges i anmärkning till av- Utgår.
delning eller kapitel att avdelning- (Nuvarande punkt 5 blir punkt en eller kapitlet ej omfattar vissa 4.) varor och hänvisas samtidigt till
annan avdelning eller kapitel eller
till visst tulltaxenummer, avser un-
dantaget i anmärkningen, om ej
annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga till sistnämnda avdelning, kapitel eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tulltaxenummer, även om den i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.
1 kap.
Anmärkning Detta kapitel omfattar alla 1e- Detta kapitel omfattar alla Jevande djur utom fisk, kräftdjur, vande djur utom: blötdjur och mikrobkulturer. a) fisk, kräftdjur och blötdjur
enligt nr 03.01 och 03.03;
b) mikrobkulturer och andra produkter enligt nr 30.02;
c) djur enligt nr 97.08.
2 kap.
Anmärkning b)
b) tarmar, blåsor och magar av b) tarmar, blåsor och magar av
djur (nor 05.04) samt djurblod, djur (nr 05.04) samt djurblod (nr hänförligt till nr 05.15; 05.15);
Anmärkning c)
c) animaliska fetter (15 kap.) c) animaliskt fett, annat än proandra än produkter, hänförliga till dukter enligt nr 02.05 (15 kap.)
nr 02.05.
Nr 02.05
Ister och annat fett av svin eller Svinfett, ej innehållande kött, fjäderfä, icke utsmält eller utpres- och fjäderfäfett (ej utsmält, ut-
sat och icke innehållande kötträn- pressat eller extraherat med lös-
der, färskt, kylt, fryst, saltat, tor- ningsmedel), färskt, kylt, fryst, salkat eller rökt: tat, torkat eller rökt:
3 kap.
Nr 03.02
Fisk, saltad, torkad eller rökt: Fisk, torkad, saltad eller rökt
(även varmrökt):
4 kap.
Rubrik
4 kap. Mjölk och mejeriproduk- 4 kap. Mejeriprodukter; fågelter; ägg; naturlig honung ägg; naturlig honung; ätbara pro-
dukter av animaliskt ursprung, ej
annorstädes nämnda eller inbe-
gripna
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Nr 04.05
Ägg av fåglar samt äggula, färs- Fågelägg och äggula, färska,
ka, konserverade, torkade eller sö- torkade eller på annat sätt konsertade: verade, även sötade:
Nr 04.07 Nytt Ätbara produkter av animaliskt
ursprung, ej annorstädes nämnda
eller inbegripna
5 kap.
Anmärkning I d)
d) borst och andra djurhår i d) bindlar för borsttillverkning
bindlar för borstfabrikation (nr (nr 96.03). 96.03).
6 kap.
Anmärkning I
1. Detta kapitel omfattar endast 1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levande träd och varor (inbegripet
levereras av = trädgårdsmästare, köksväxtplantor) av sådana slag
plantskolor eller blomsterhandlare som vanligen levereras av träd-
för planterings- eller prydnadsän- gårdsmästare, plantskolor eller
damål. Potatis och ätbar lök hän- blomsterhandlare för planterings- Jföres dock till 7 kap. eller prydnadsändamål; kapitlet inbegriper dock ej potatis, ätbar
lök och andra produkter enligt 7
kap.
7 kap. Anmärkning
Såsom köksväxter enligt nt 07.01 Ordet ”köksväxter” i nr 07.01, anses även ätbara svampar, oliver, 07.02 och 07.03 skall anses inbekapris, tomater, potatis, rödbetor, gripa ätbara svampar, tryffel, oligurkor, pumpor, auberginer, söt- ver, kapris, tomater, potatis, rödpaprika (Capsicum grossum), fän- betor, gurkor, pumpor, auberginer,
kål, persilja, körvel, dragon, kras- sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, se, mejram, pepparrot och vitlök. dragon, krasse, mejram (Majora-
Såsom köksväxter enligt nr 07.02 na hortensis eller Origanum majo- —07.04 tulltaxeras alla de produk- rana), pepparrot och vitlök.
ter, som i färskt tillstånd hänföres
till nr 07.01.
Nr 07.04 omfattar dock icke: Nr 07.04 omfattar alla torkade,
dehydratiserade eller evaporerade
köksväxter av sådana slag som är
hänförliga till nr 07.01--07.03 andra än:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
a) torkade baljväxtfrön (nr a) torkade spritade baljväxtfrön
07.05); (nr 07.05): b) sötpaprika (Capsicum gros- b) malen sötpaprika (nr 09.04); sum), malen (nr 09.04); c) mjöl av torkade baljväxt- c) mjöl av torkade baljväxtfrön frön, hänförliga till nr 07.05 (nor enligt nr 07.05 (nr 11.03); 11.03);
d) mjöl, gryn och flingor av po- d) mjöl och flingor av potatis
tatis (nr 11.05). (nr 11.05).
9 kap.
Anmärkning 1, sista stycket Tillsatser av andra ämnen till Tillsats av andra ämnen till pro-
de produkter, som är upptagna i dukter enligt nr 09.04—09.10 (el-
nr 09.04—09.10, härunder inbegri- ler till de blandningar som avses pet de blandningar som avses i a i a och b ovan) skall ej påverka
och b ovan, skall icke påverka produkternas tulltaxering, under
tulltaxeringen, under förutsättning förutsättning att de erhållna blandatt de sålunda erhållna blandning- ningarna bibehåller den huvud-
arna fortfarande har karaktär av sakliga karaktären av varor, hänvaror, upptagna i något av de förliga till dessa nummer. I annat
nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres sådana blandningar fall hänföres dylika blandningar ej till detta kapitel; blandningar
icke till detta kapitel; om de utgör som utgör preparat för smaksätt-
preparat för smaksättning, tull- ning tulltaxeras enligt nr 21.04. taxeras de enligt nr 21.04.
Anmärkning 2 a) a) sötpaprika ( Capsicum gros- a) sötpaprika, omalen (7 kap.); sum), omalen (7 kap.):
Anmärkning 2 b) b) kubebapeppar av arten Cu- b) kubebapeppar (Piper cubeba)
beba officinalis Miq. eller Piper och andra produkter enligt nr cubeba (nr 12.07). 12.07.
10 kap.
Nr 10.07
Bovete, hirs, sorghum, kanarie- Bovetc, hirs, kanariefrö och frö och annan spannmål: sorghum; annan spannmål:
11 kap.
Anmärkning I b) (nuvarande anm.
b))
b) mjöl, värmebehandlat eller b) mjöl, berett för användning
på annat sätt berett till närings- som barnmat, för dietiskt ändamål medel för barn eller för dietiskt eller för matlagningsändamål, en-
bruk (nr 19.02); mjöl, som värme- ligt nr 19.02;
behandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan, hänföres dock till detta kapitel;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anmärkning I e) (nuvarande anm.
e))
e) stärkelse, utgörande kosme- e) stärkelse med karaktär av
tiska preparat enligt nr 33.06. parfymer, kosmetiska preparat eller toalettmedel hänförliga till nr 33.06.
Anmärkning 2 Ny 2. A. Förmalningsprodukter av de slag av spannmål som är Jförtecknade i nedanstående tabell hänföres till detta kapitel om de, beräknat på vikten av torrsubstansen, har: a) en stärkelsehalt (bestämd med Ewers modifierade polarimetriska metod) överstigande den som anges i kolumn 2; och b) en askhalt (efter avdrag för eventuellt tillsatta mineralämnen) ej överstigande den som anges i kolumn 3. I annat fall tulltaxeras de enligt nr 23.02. | B. Produkter som med tillämpning av ovanstående bestämmelser är hänförliga till detta kapitel skall tulltaxeras enligt nr 11.01 (mjöl av spannmål) om den mängd där-
av som passerar genom en sikt av
natursilke eller av syntetiska eller
regenererade textilfibrer med den
maskvidd som anges i kolumnerna 4 eller 5 efter vikten räknat uppgår till minst det procenttal som anges för respektive slag av spannmål. I annat fall tulltaxeras de enligt nr 11.02.
Mängd som passerar genom en sikt med en maskvidd av
| Spannmål | Stärkelsehalt Askhalt 315 mikron 500 mikron | |||
| (1) | (2) 45 9, | (3) / | (4) 80 04 TA | (5) — |
| Vete och råg | 2 | Or | ||
| Korn | 45 9, | 3 20 | 80 0 | = |
| Havre | 45 4, | 5 9 | 80 2, | |
| Majs och sorghum | 45 9, | 2 0 | ||
| Ris | 45 9, | 80 4, | > | |
| Bovete | 80 24, | = |
1 Tabellen avser föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 11.09
Gluten och glutenmjöl, även Vetegluten, även torkat rostade
12 kap. Anmärkning I
1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras 1. Nr 12.01 skall anses tillämpbl. a. jordnötter, sojabönor, se- ligt för bl. a. jordnötter, sojabönor, napsfrön, vallmofrön och kopra. senapsfrön, vallmofrön och kopra. Kokoksnötter hänföres till nr 08.01 Det skall ej anses tillämpligt för och oliver till 7 eller 20 kar. kokosnötter och andra produkter
enligt nr 08.01 eller för oliver (7
eller 20 kap.).
Anmärkning 2
2. Betfrön, klöver- och gräs- 2. För tillämpning av nr 12.03 frön, blomsterfrön, köksväxtfrön, gäller att betfrön, gräsfrön och frön av fruktträd och skogsträd andra vallväxtfrön, frön av prydsamt frön av vicker och lupiner nadsblommor, köksväxtfrön, frön tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr av skogsträd, frön av fruktträd 12.03 hänföres icke ärter, bönor samt frön av vicker och lupiner och andra till människo- eller skall anses som frön av sådana djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr slag som användes som utsäde. 07.05), kryddor och andra produk- Nr 12.03 skall dock ej anses tillter, upptagna i 9 kap., spannmål lämpligt för följande produkter, (10 kap), oljehaltiga frön och även om de är avsedda att använfrukter (nr 12.01) samt frön och das som utsäde: frukter, upptagna i nr 12.07. a) baljväxtfrön enligt 7 kap.,
b) kryddor och andra produkter
enligt 9 kap.;
c) spannmål (10 kap.);
d) produkter hänförliga till nr
12.01 eller 12.07.
13 kap. Anmärkning, första stycket
Till nr 13.03 hänföres bl. a. Nr 13.03 skall anses tillämpligt lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, för bl. a. lakritsextrakt och pyrethhumleextrakt, aloeextrakt och opi- rumextrakt, humleextrakt, aloeexum. Nr 13.03 omfattar icke: trakt och opium. Nurnret skall ej
anses tillämpligt för:
Anmärkning a)
a) lakritsextrakt, innehållande a) lakritsextrakt = innehållande mer än 10 viktprocent socker eller mer än 10 viktprocent sackaros utgörande sockerkonfektyrer (nr eller föreliggande som konfektyrer 17.04); (nr 17.04);
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anmärkning e)
e) kamfer (nr 29.13) och gly- e) kamfer, glycyrrhizin och andcyrrhizin (nr 29.41); ra produkter enligt nt 29.13 och
29.41;
Anmärkning f)
f) medikamenter (nr 30.03); f) medikamenter hänförliga till
nr 30.03 och blodgruppsreagenser
(nr 30.05); .
Anmärkning h)
h) fivktiga vegetabiliska oljor h) eteriska oljor, ”concretes”, samt resinoider (nr 33.01); vatten ”absolutes” och resinoider (nr
från destillation av flyktiga vege- 33.01) samt vatten från destillatabiliska oljor samt vattenlösning- tion av eteriska oljor och vatten-
ar av dylika oljor (nr 33.05); lösningar av sådana oljor (nr
33.05);
14 kap. Anmärkning 1
1. Detta kapitel omfattar icke 1. Detta kapitel omfattar ej fölmaterial eller fibrer med huvud- jande produkter, vilka skall hän-
saklig användning som textilmate- föras till elfte avd.: vegetabiliska rial, oavsett bearbetning, ej heller material och fibrer av vegetabiliska
andra vegetabiliska material, som material av sådana slag som an-
bearbetats för användning uteslu- vändes främst vid tillverkning av tande som textilmaterial (elfte textilvaror, oavsett bearbetning,
avd.) och andra vegetabiliska material, som undergått behandling i syfte att göra dem lämpliga för använd-
ning enbart som textilmaterial.
15 kap. Anmärkning I a)
a) ister och annat fett av svin a) svinfett och fjäderfäfett eneller fjäderfä, icke utsmält eller ut- ligt nr 02.05; pressat (nr 02.05);
Anmärkning I b)
b) kakaosmör (nr 18.04); b) kakaosmör (fett eller olja)
(nr 18.04);
Anmärkning I c)
c) grevar (nr 23.01), oljekakor c) grevar (nr 23.01) och åter-
och dylika återstoder från utvin- stoder enligt nr 23.04:
ning av vegetabiliska oljor (nr
23.04);
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 15.01
Ister och annat fett av svin eller Ister, annat svinfett och fjäderfjäderfä, utsmält eller utpressat fäfett, utsmälta, utpressade eller
extraherade med lösningsmedel
Nr 15.02
Talg (av nötkreatur, får eller Fetter av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier getter, ej utsmälta; ur sådana fetjus härunder inbegripen ter utsmälta eller med lösningsmedel extraherade fetter (inbegripet ”premier jus”)
16 kap.
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke kött, Detta kapitel omfattar ej kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, fläsk, andra djurdelar, fisk, kräftberedda eller konserverade på sätt djur och blötdjur, beredda eller som anges i 2 och 3 kap. konserverade på sätt som anges i
2 och 3 kap.
Nr 16.03 Köttextrakt och köttsaft Köttextrakt och köttsaft; fiskextrakt
17 kap.
Anmärkning I b)
b) kemiskt rena sockerarter (or b) kemiskt rena sockerarter 29.43), andra än sackaros, glukos (andra än sackaros, glukos och
och laktos; laktos) och andra produkter enligt
nr 29.43;
Anmärkning I c) c) farmaceutiska produkter (30 cv) medikamenter och andra pro-
kap.). dukter enligt 30 kap.
18 kap.
Anmärkning I 1. Detta kapitel omfattar icke 1. Detta kapitel omfattar ej såsådana varor, innehållande kakao, dana beredningar innehållande ka-
som avses i nr 19.02, 19.08, 22.02, kao eller choklad som är beskriv-
22.09 och 30.03. na i or 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.
19 kap.
Anmärkning I c)
c) farmaceutiska produkter (30 c) medikamenter och andra prokap.). dukter enligt 30 kap.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nr 19.02 Näringsmedel (för barn, för die- Beredningar av mjöl, stärkelse tiskt bruk eller för matlagningsän- eler maltextrakt av sådana slag
damål), beredda av mjöl, stärkelse som användes som barnmat, för eller maltextrakt, även med tillsats dietiskt ändamål eller för matlag-
av kakao till mindre än 50 vikt- ningsändamål, innehållande mindprocent: re än 50 viktprocent kakao:
20 kap.
Anmärkning I a)
a) köksväxter och frukter, be- a) köksväxter och frukter, be-
redda eller konserverade på sätt i redda eller konserverade på sätt
7 och 8 kap. anges; som anges i 7 och 8 kap.;
Anmärkning 2 |
2. Vid tillämpningen av nr 20. 2. Köksväxter enligt nr 20.01
01 och 20.02 anses såsom köks- och 20.02 är sådana som skulle vaväxter endast sådana produkter, ra hänförliga till nr 07.01—07.05
som i färskt tillstånd hänföres till om de infördes i där angivet skick.
nr 07.01.
21 kap.
Anmärkning I c) c) kryddor och andra produk- c) kryddor och andra produkter ter, hänförliga till nr 09.04—09.10; enligt nt 09.04—09.10;
Anmärkning I d)
d) jäst, utgörande medikament d) jäst föreliggande som medi- (nr 30.03). | kament samt andra produkter enligt nr 30.03.
Anmärkning 3
3. Med uttrycket ”homogenise-
Ny
rade sammansatta livsmedelsbe-
redningar” it nr 21.05 förstås be- -
.redningar av sådana slag som användes som barnmat eller för dietiskt ändamål och som består av
en fint homogeniserad' blandning av två eller flera grundbeståndsde-
lar, såsom kött (inbegripet andra djurdelar), fisk, köksväxter och frukt. Vid tillämpning av denna
definition skall ej fästas avseende
vid små mängder av beståndsdelar,
som kan ha tillsatts blandningen för smaksättning, konservering el- . ler andra ändamål. Beredningarna får innehålla liten mängd synliga
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
bitar av andra beståndsdelar än
kött, andra djurdelar eller fisk.
Nr 21.05
Sopp- och buljongpreparat samt Soppor och buljonger i flytande färdiga soppor och buljonger eller fast form eller i pulverform;
homogeniserade sammansatta livs-
medelsberedningar
22 kap. Anmärkning 1 b)
b) destillerat vatten och annat b) destillerat vatten, ledningsvatten av motsvarande eller högre Jörmågevatten och vatten av motrenhetsgrad (nr 28.58); svarande renhetsgrad (nr 28.58);
23 kap.
Nr 23.06
Vegetabiliska produkter för fo- Produkter av vegetabiliskt ur-
derändamål, ej hänförliga till an- Sprung av sådana slag som använ-
nat nummer des som djurfoder, ej annorstädes
nämnda eller inbegripna
Nr 23.07
Fodermedel med tillsats av me- Sötade fodermedel; andra belass eller socker: andra beredda redningar av sådana slag som anfodermedel vändes för utfodring av djur
25 kap.
Anmärkning 2 c) c) farmaceutiska produkter (30 c) medikamenter och andra pro-
kap.); dukter enligt 30 kap.;
Anmärkning 2 d) d) parfymer, toalettmedel och d) parfymer, kosmetiska prepa-
kosmetiska preparat (nr 33.06); rat och toalettmedel enligt nr
33.06;
Nr 25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidbkaltiga Jiknande kiseldioxidhaltiga jordarjordarter (infusoriejord, kiselgur, ter (t. ex. kiselgur, trippel och dia-
trippel, diatomit o. d.), med en tomit), även brända, med en
vikt per dm? av högst I kg, även skrymdensitet av I eller mindre
brända |
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 kap.
Anmärkning I
1. Detta kapitel omfattar icke: 1. Detta kapitel omfattar ej:
a) naturligt magnesiumkarbonat a) slagg och liknande industri- (magnesit), även bränt (nr 25.19); ellt avfall, berett till makadam (nr
b) thomasslagg, hänförlig till 31 25.17); kap.; b) naturligt magnesiumkarboc) slaggull, stenull och liknande nat (magnesit), även bränt (nr
mineralull (nr 68.07); 25.19);
d) produkter, hänförliga till nr c) thomasslagg enligt 31 kap.:
71.11 (guldsmedssopor m. m.); "d) slaggull, stenull och liknande e) koppar-, nickel- och kobolt- mineraluil (nr 68.07); skärsten, erhållna genom smält- e) guldsmedssopor, annat avfall
ning av malm (femtonde avd.). och skrot av ädel metall (nr
71.11); f) koppar-, nickel- och kobolt-
: skärsten, framställda genom smält-
ning av malm (femtonde avd.).
27 kap. Anmärkning I a)
a) isolerade kemiskt definierade a) isolerade kemiskt definierade
organiska föreningar; kemiskt rent organiska föreningar andra än ke-
metan hänföres dock till nr 27.11; miskt rent metan och kemiskt rent
propan, vilka skall tulltaxeras en-
ligt nr 27.11;
Anmärkning I b)
b) medikamenter (nr 30.03). b) medikamenter hänförliga till
nr 30.03.
Anmärkning I c)
c) blandningar av omättade kol-
Ny
väten hänförliga till nr 33.01,
33.02, 33.04 eller 38.07.
Anmärkning 3
3. Med oljor, erhållna ur pet- 3. Uttrycket ”oljor erhållna ur roleum eller ur bituminösa mine- petroleum eller ur bituminösa mi-
ral, i nr 27.10 avses även liknan- neral” i nr 27.10 skall anses inbe-
de oljor, oavsett framställnings- gripa ej endast oljor erhållna ur
sättet, om de efter vikten räknat petroleum eller ur bituminösa innehåller större kvantitet icke- mineral utan även, oavsett fram-
aromatiska ämnen än aromatiska ställningssättet, liknande oljor såämnen. väl som oljor bestående av blandningar av omättade kolväten, un-
der förutsättning att vikten av de
icke-aromatiska — beståndsdelarna
överstiger vikten av de aromatiska
beståndsdelarna.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 27.07
Oljor och andra produkter, er- Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av hög- hållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol, samt temperaturtjära från stenkol; likandra oljor och produkter enligt nande produkter enligt definition anm. 2 till detta kapitel i anm. 2 till detta kapitel
Nr 27.13
Petroleumvax (paraffin, ”slack- Paraffin, mikrovax, ”stackwax”,
wax”, mikrovax), ozokerit, cere- ozokerit, montanvax (lignitvax),
sin, montanvax och andra mine- torvvax och andra mineralvaxer, ralvaxer, även färgade även färgade
28 kap. Anmärkning 1, inledningen
1. Om ej annat är föreskrivet, 1. Där ej annat följer av lydelomfattar detta kapitel endast: sen av tulltaxenumren eller av an-
märkningarna till detta kapitel
skall tulltaxenumren i detta kapi-
tel anses tillämpliga endast för:
Anmärkning I e)
Ny e) produkter nämnda i a, b, c
eller d ovan, försatta med dam-
ningshindrande medel eller färgämne för att underlätta deras
identifiering eller av säkerhets-
skäl, under förutsättning att till-
satserna ej gör produkten lämpli-
gare för speciell användning in
för allmänt bruk.
Anmärkning 2 e) e) hydrogenperoxid i fast form ce) hydrogenperoxid i fast form
(nr 28.54), karbonylsulfid, tiokar- (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokar-
bonylhalogenider, cyan och cyan- bonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid halogenider samt cyanamid och
och metallderivat därav (nr 28.58), metallderivat därav (nr 28.58),
med undantag av kalciumeyan- andra än kalciumecyanamid inneamid, innehållande högst 25 vikt- hållande högst 25 viktprocent procent nitrogen, beräknat på nitrogen, beräknat på vattenfri
torrsubstansen (31 kap.). torrsubstans (31 kap.).
Anmärkning 3 d)
d) oorganiska produkter, utgö- d) oorganiska produkter av så-
rande s. k. luminoforer (nr 32.07); dana slag som användes som lu-
minoforer, hänförliga till nr 32.07;
Anmärkning 8
8. Kemiska grundämnen (t. ex.
Ny
kisel och selen), dopade för an-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vändning inom elektroniken, skall
hänföras till detta kapitel under
. förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid
dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.
Nr 28.03
Kol (kimrök, ”carbon black”, Kol (inbegripet ”carbon black”)
antracensvart, acetylensvart,lamp-
svart o.d.)
Nr 28.05 Alkalimetaller och alkaliska Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord- jordartsmetaller; sällsynta jord-
artsmetaller; skandium och ytt- artsmetaller, yttrium och skan-
rium; kvicksilver dium samt blandningar och legeringar av dessa ämnen med var-
andra; kvicksilver
Nr 28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra saltsyra; klorsvavelsyra
29 kap.
Anmärkning 1 g)
Ny g) produkter, nämnda i a, b, c,
(nuvarande anm. 1 g) blir anm. d, e eller f$ ovan, försatta med
1 h)) damningshindrande medel, färg-
ämne eller luktämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten
lämpligare för speciell användning
än för allmänt bruk;
Anmärkning 2 c)
c) metan (nr 27.11); c) metan och propan = (nr
27.11);
Anmärkning 2 e)
e) karbamid (urinämne), inne- e) karbamid = (urinämne) (nr hållande högst 45 viktprocent 31.02 eller 31.05 alltefter beskaf-
nitrogen, beräknat på torrsubstan- fenheten);
sen (31 kap.);
Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse Anmärkning 7 7. Nr 29.35 (heterocykliska för- 7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, eningar) skall ej anses inbegripa inre hemiacetaler, metylenetrar av inre etrar, inre hemiacetaler, metvåvärda ortofenoler, epoxider med tylenetrar av tvåvärda ortofenotre eller fyra atomer i ringen, ler, epoxider med tre eller fyra cykliska acetaler, cykliska poly- atomer i ringen, cykliska acetaler, merer av aldehyder, av tioaldehy- cykliska polymerer av aldehyder, der eller av aldiminer, anhydri- av tioaldehyder eller av aldimider och imider av flerbasiska sy- ner, anhydrider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda ror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylente- cykliska ureider och cykliska tiotramin och trimetylentrinitramin. ureider, imider av flerbasiska syror, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.
Nr 29.11 Aldehyder, = aldehydalkoholer, Aldehyder, — aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med aldehyd- andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion: sammansatt oxygenfunktion; cykliska polymerer av aldehyder; pa- raformaldehyd:
Underavdelning VI till 29 kap. Rubrik VII. Syror och deras anhydri- VIL Karboxylsyror och deras
der, halogenider, peroxider och anhydrider, halogenider, peroxi-
peroxisyror ävensom = halogen-, der och peroxisyror samt halosulfo-, nitro- och nitrosoderivat gen-, sulfo-, nitro- och nitrosodärav derivat därav
Nr 29.14 Enbasiska syror och deras an- Enbasiska karboxylsyror och hydrider, halogenider, peroxider deras anhydrider, <halogenider, och peroxisyror ävensom halo- peroxider och peroxisyror samt gen-, sulfo-, nitro- och nitrosode- halogen-, sulfo-, nitro- och nitrorivat därav: soderivat därav:
Nr 29.15 Flerbasiska syror och deras an- Flerbasiska karboxylsyror och hydrider, halogenider, peroxider deras anhydrider, halogenider, och peroxisyror ävensom -halo- :peroxider och peroxisyror samt gen-, sulfo-, nitro- och nitroso- halogen-, sulfo-, nitro- och nitroderivat därav: soderivat därav:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nr 29.16
Alkoholsyror, aldehydsyror, ke- Karboxylsyror med alkohol-, tonsyror, fenolsyror och andra fenol-, aldehyd- eller ketonfunkföreningar med syrafunktion jäm- tion och andra föreningar med
te annan enkel eller sammansatt karboxylsyrafunktion jämte annan oxygenfunktion samt dessa för- enkel eller sammansatt oxygeneningars anhydrider, halogenider, funktion samt dessa föreningars peroxider och peroxisyror även- anhydrider, halogenider, peroxi-
som halogen-, sulfo-, nitro- och der och peroxisyror ävensom hanitrosoderivat därav: logen-, sulfo-, nitro- och nitroso-
derivat därav:
Nr 29.25 Föreningar med amidofunktion: Föreningar med karboxiamido-
funktion; föreningar av kolsyra
med amidofunktion:
Nr 29.26
Föreningar med imido- eller Föreningar med karboxiumidoiminofunktion | funktion (inbegripet ortobensoe-
syrasulfimid och dess salter) och
föreningar med - iminofunktion
(inbegripet — hexametylentetramin
och trimetylentrinitramin):
Nr 29.39
Hormoner, även syntetiskt re- Hormoner, naturliga eller synproducerade, samt derivat därav tetiskt — reproducerade; = derivat
med huvudsaklig användning som därav använda främst som hor-
hormoner moner; andra steroider använda
främst som hormoner
30 kap.
Anmärkning 2 b)
b) tandkräm och liknande tand- b) tandkräm och andra tandren-
vårdsmedel, härunder inbegripet göringsmedel av alla slag, inbesådana med terapeutiska cller pro- gripet sådana med terapeutiska elfylaktiska egenskaper (nr 33.06); ler profylaktiska egenskaper, vilka
skall anses hänförliga till ny 33.06;
Anmärkning 2 c) c) medicinsk tvål och såpa (nr c) tvål och såpa och andra pro-
34.01). dukter enligt nv 34.01 med tillsats
av medikamenter.
Anmirkning 3 e)
e) blodgruppsreagenser;
Ny
(Nuvarande anm. 3 e) och f)
blir 3 f) och g))
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 kap. Anmärkning I A Å. endera av följande produk- Å. varor som motsvarar någon ter: av nedan angivna beskrivningar:
karbamid (urinämne), innehållande karbamid (urinämne) även ren; högst 45 viktprocent nitrogen;
Anmärkning 4 4. Ammoniumfosfater, innehål- 4. Monoammonium- och diamlande per kg 6 mg arsenik (As) el- moniumortofosfater, även rena, ler däröver, hänföres till nr 31.05. samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr 31.05. Anmärkning 5 5. De i anm, I A,2 A, 3 A och 5. Vid tillämpning av de kvanti- 4 angivna gränsvärdena hänför tativa kriterier som anges i anm. 1 sig till produkternas torrsubstans. A, 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras på vattenfri torrsubstans.
32 kap. Nr 32.03 Syntetiska garvämnen, även Syntetiska organiska garvämnen blandade med naturliga garväm- samt oorganiska garvämnen; garvnen; konstgiorda pyrmedel (t. ex. ningspreparat, även innehållande enzymatiska och mikrobiella pre- naturliga garvämnen; enzymatiska parat): garveripreparat (t. ex. pyrmedel av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt ursprung): Nr 32.12 Kitt, spackelfärger och andra Fönsterkitt; ympvax; spackelutfyllnings- eller tätningsmedel; färger; icke eldfasta preparat för ympvax: ytbeläggning; utfyllningsmedel, tätningsmedel o. d., inbegripet hartskitt och hartscement:
33 kap. Anmärkning 1 a) a) alkoholhaltiga beredningar a) sammansatta alkoholhaltiga (s. k. koncentrerade extrakt) för beredningar (s.k. koncentrerade framställning av drycker (nr extrakt) för tillverkning av dryc- 22.09); ker, enligt nr 22.09; Anmärkning I b) b) tvål, hänförlig till nr 34.01; b) tvål och såpa och andra produkter hänförliga till nr 34.01;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anmärkning 2
2. Nr 33.06 omfattar bl. a. pro- 2. Nr 33.06 skall anses tillämpdukter, även oblandade (med un- ligt för bl. a.: dantag av produkter, hänförliga till a) beredda rumsdesodoriseringsnr 33.05), lämpade för användning medel, även oparfymerade; såsom parfymer, toalettmedel eller b) produkter, även oblandade kosmetiska preparat och inkom- (andra än produkter enligt nr mande i förpackningar, som till- 33.05), lämpliga för användning handahålles i detaljhandeln för så- som parfymer, kosmetiska prepadan användning. rat eller toalettmedel eller som
rumsdesodoriseringsmedel, — före-
liggande i förpackningar av såda-
na slag som säljes i detaljhandeln
för sådan användning.
34 kap. Rubrik
34 kap. Tvål; organiska ytaktiva 34 kap. Tvål och såpa, organiska ämnen samt tvätt- och rengörings- ytaktiva ämnen, tvätt- och rengömedel; smörjmedel; konstgjorda ringsmedel, smörjmedel, konstvaxer och beredda vaxer; puts- gjorda vaxer, beredda vaxer, putsoch skurmedel; ljus och liknande och skurmedel, ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och artiklar, modelleringsmassa och s. k. dentalvax ”dentalvax”
Anmärkning 2
2. Nr 34.01 omfattar cndast vat- 2. Uttrycket ”tvål och såpa” i tenlöslig tvål, även med tillsats av nr 34.01 skall anses inbegripa enandra ämnen (desinfektionsmedel, dast vattenlöslig tvål och såpa. slippulver, fyllmedel, medicinskt Tvål och såpa och andra produkter verkande ämnen o. d.). hänförliga till nr 34.01 får inne-
hålla tillsats av andra ämnen (t. ex.
desinfektionsmedel, slippulver,
fyllmedel = eller medikamenter).
Produkter innehållande slippulver
tulltaxeras enligt nr 34.01 endast
om de föreligger i form av stäng-
er, kakor celler gjutna stycken. I
andra former tulltaxeras de enligt
nr 34.05 som ”skurpulver och lik-
nande preparat”.
Nr 34.01
Tvål och såpa, även medicinska: Tvål och såpa; organiska vytak-
tiva produkter och preparat för
användning som tvål, i form av
stänger, kakor eller gjutna stycken,
även innehållande tvål:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35 kap.
Anmärkning 2 Ny (nuvarande anm. blir anm. 2. Uttrycket ”dextrin” tt nr
1) 35.05 skall anses tillämpligt för
nedbrytningsprodukter av stärkelse
med ett innehåll av reducerande
socker, uttryckt som dextros, ej överstigande 10 9/4 av torrsubstansen. Produkter av detta slag med eft innehåll av reducerande socker överstigande 10 9/4 hänföres till nr 17.02.
38 kap.
Anmärkning I b) Ny (nuvarande anm. 1 b) blir b) blandningar av kemikalier
anm. 1 c) och födoämnen av sådana slag som
användes vid beredning av nä-
ringsmedel för människor (i allmänhet nr 21.07);
Anmärkning 2 g)
g) blandningar av alkener med g) kemiska grundämnen enligt mycket låg polymerisationsgrad. 28 kap. (t.ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller i likhande former, även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.
39 kap. Anmärkning I e)
e) korgmakeriarbeten och andra ec) flätor, korgmakeriarbeten
varor av flätningsmaterial, hänför- och andra artiklar hänförliga till
liga till 46 kap.; 46 kap.;
Anmärkning 1 f) f) syntetiska och konstgjorda f) varor hänförliga till elfte avd. textilfibrer (elfte avd.) samt varor (textilvaror); därav;
Anmärkning I k) k) delar = till transportmedel k) delar till luftfartyg och for- (sjuttonde avd.); don hänförliga till sjuttonde avd.
Anmärkning I m) m) boetter, urfoder och andra m) artiklar hänförliga till 91
artiklar, hänförliga till 91 kap.; kap. (£. ex. urfoder och boetter);
Prop: 1971: 93 AS
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anmärkning 1 o)
0) möbler och delar därtill (94 0) möbler och andra artiklar enkap.); ligt 94 kap.;
Anmärkning I p)
p) borstbinderiarbeten och and- p) borstar och andra artiklar ra varor, hänförliga till 96 kap.; hänförliga till 96 kap.:
Anmärkning I q)
q) leksaker, spel och sportartik- q artiklar hänförliga till 97
lar (97 kap.); kap. (fr. ex. leksaker, spel och
sportartiklar);
Anmärkning 3 d)
d) plattor, duk, folier och band d) plattor, duk, film, folier och (remsor ej hänförliga till nr 51.02 remsor (andra än sådana som tull-
härunder inbegripna), även ytbe- taxeras enligt nr 51.02 med till-
handlade (£. ex. tryckta), samt va- lämpning av anm. 4 till 51 kap.), ror av nämnda slag, med eller utan även tryckta eller på annat sätt ytbehandling, nedskurna till kvad- ytbehandlade, oskurna eller ned-
ratisk eller rektangulär form (även skurna till kvadratisk eller rekom de utgör färdiga artiklar) men tangulär form men ej vidare bearicke vidare bearbetade; betade (även om en sådan nedskär-
ning gör dem till bruksfärdiga ar-
tiklar):
40 kap. Anmärkning 2 e)
ey) fiberduk med impregnering e) fiberduk och liknande duk av eller överdrag av gummi eller med garn, impregnerad eller överdragummi som bindemedel, oavsett gen med gummi eller i vilken gumvikten per m2, samt artiklar, till- mi utgör bindemedlet, oavsett vikverkade av sådan duk; ten per m?, samt artiklar därav;
Anmärkning 3 e)
e) leksaker, spel och sportartik- e) artiklar hänförliga till 97 kap. lar (andra än idrottshandskar samt (andra än idrottshandskar och vavaror, hänförliga till nr 40.11) (97 ror hänförliga till nr 40.11);
kap.);
Anmärkning 4 4, Med syntetiskt gummi i anm. 4. I anm. 1 till detta kapitel och
1 till detta kapitel och i nr 40.02, i nr 40.02, 40.05 och 40.06 skall
40.05 och 40.06 avses: uttrycket ”syntetiskt gummi” an-
ses tillämpligt för:
a) omättade syntetiska produk- a) omättade syntetiska ämnen ter, vilka genom vulkning med sva- som genom vulkning med svavel vel, selen eller tellur irreversibelt kan irreversibelt överföras till icke : kan överföras till icke termoplas- termoplastiska ämnen och vilka, tiska produkter och vilka, sedan när de på detta sätt vulkas opti-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse de sålunda vulkats under gynn- malt (utan tillsats av andra ämnen, sammaste — möjliga — betingelser såsom mjukningsmedel, fyllmedel (dock utan tillsats av andra äm- eller förstärkningsmedel som ej är nen, såsom mjukningsmedel och nödvändiga för bildningen av fyllmedel, aktiva eller inaktiva, bryggbindningar), kan bilda ämnen, vilka icke är nödvändiga för bild- som vid cn temperatur mellan 78? ning av bryggbindningar), utgör och 299 C ej brister då de sträckes produkter, som vid en temperatur till tre gånger sin ursprungliga mellan + 15? och + 209 C kan längd och som efter att ha sträckts sträckas till tre gånger sin ur- till två gånger sin ursprungliga sprungliga längd utan att brista längd inom fem minuter återgår och som efter att ha sträckts till till en Jängd av högst en och en två gånger sin ursprungliga längd halv gång den ursprungliga länginom två timmar återgår till en den. Jängd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden;
bland dessa produkter märkes Bland sådana ämnen märkes ciscis-polyisopren, polybutadien, po- polyisopren (7R), polybutadien lyklorbutadien (GRM), polybuta- (BR), polyklorbutadien (CR), polydienstyren (GRS), polyklorbuta- butadienstyren (SBR), polyklordienakrylnitril (GRN), polybuta- butadienakrylnitril (NCR), polydienakrylnitril (GRA) och butyl- butadienakrylnitril (NBR) och bugummi (GRID); tylgummi UIR);
b) tioplaster (GRP); b) tioplaster (TM);
c) naturgummi, modifierat ge- c) naturgummi modifierat genom inympning eller inblandning nom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning att av plast, depolymeriserat naturden därvid erhållna produkten gummi samt blandningar av omätmed avseende å vulkning, elastici- tade syntetiska ämnen med mättatet och reversibilitet uppfyller i a de syntetiska högpolymerer, under ovan stadgade villkor. förutsättning att alla ovannämnda
produkter uppfyller villkoren be-
träffande vulkning, töjning och
återhämtning i a ovan.
Åttonde avd. Rubrik
Hudar, skinn, läder, pälsskinn Oberedda hudar och skinn, läoch varor därav; sadelmakeriarbe- der, pälsskinn och artiklar därav; ten; reseffekter, handväskor och sadelmakeriarbeten; = reseffekter, liknande artiklar; varor av tarmar handväskor och liknande artiklar;
artiklar av tarmar
42 kap. Rubrik
42 kap. Liidervaror; sadelma- 42 kap. Artiklar av läder; sadelkeriarbeten; reseffekter, handväs- makeriarbeten; reseffekter, handkor och liknande artiklar; varor väskor och liknande artiklar; arav tarmar tiklar av tarmar
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anmärkning 1 ij)
ij) leksaker, spel och sportartik- ij) artiklar hänförliga till 97 kap. lar, hänförliga till 97 kap.; (!. ex. leksaker, spel och sportar-
tiklar);
Anmärkning 2
2. Icke kompletta eller icke fär- Utgår diga varor tulltaxeras såsom mot- (nuvarande anm. 3 blir anm. 2) svarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
43 kap.
Anmärkning 2)
f) leksaker, spel och sportartik- f) artiklar hänförliga till 97 kap.
lar, hänförliga till 97 kap. (1. ex. leksaker, spel och sportar-
tiklar).
44 kap. Anmärkning I o)
o) leksaker, spel och sportartik- 0) artiklar hänförliga till 97 lar (97 kap.); kap. (t.ex. leksaker, spel och sport-
artiklar);
Anmärkning 2
2. Varor av trä, även med delar Utgår. |
eller tillbehör av glas, marmor, (Nuvarande anm. 3—5 blir anm.
eller annat material, inkommande 2-—4.)
isärtagna eller icke sammansatta,
tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer samtidigt.
Nr 44.09
Tunnbandsvidjor av trä; pålar av Tunnbandsvidjor av trä; kluvna
trä, kluvna; störar, pinnar o. d. av störar; pålar och störar av trä, tillträ, tillspetsade men icke sågade i spetsade men ej sågade i längdriktlängdriktningen; träspån för till-- ningen; träspån av sådana slag verkning av korgar, askar, siktar som användes för tillverkning av e.d.; klarspån och liknande spån korgar, askar, siktar o. d.; massa-
av trä ved i form av flis eller spån; trä-
spån av sådana slag som är lämp-
liga att användas vid tillverkning
av ättika eller för klarning av väts-
kor
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 44.21 Lådor, häckar, cylindriska tun- Kompletta packlådor, förpacknor och liknande förpackningar av ningsaskar, häckar, «cylindriska trä. ej hänförliga till nr 44.22, tunnor, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar samt liknande förpackningar av trä
45 kap. Anmärkning I c) c) leksaker, spel och sportartik- c) artiklar hänförliga till 97 kap. lar (97 kap.). (rt. ex. leksaker, spel och sportartiklar).
Elfte avd. Anmärkning I d) d) asbestfibrer (nt 25.24) och d) asbest enligt nt 25.24 samt varor av asbest (nr 68.13 och artiklar av asbest och andra pro- 68.14); dukter enligt nr 68.13 och 68.14:
Anmärkning I h) h) vävnader, stampad filt och -: h) vävnader, stampad filt, fiberfiberduk, impregnerade, överdrag- duk och liknande duk av garn, imna eller laminerade med gummi, pregnerade, överdragna eller lamioch varor därav, hänförliga till 40 nerade med gummi, och artiklar kap.; därav, hänförliga till 40 kap.;
Anmärkning I k) k) artiklar, hänförliga till nr k) artiklar av textilmaterial hän- 42.01 eller 42.02; förliga till nr 42.01 eller 42.02;
Anmärkning I I) 1) cellulosavadd (48 kap.); Dl) produkter enligt 48 kap. (fr. ex. cellulosavadd);
Anmärkning 1 t) t) artiklar, hänförliga till 97 kap. t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar). (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).
Anmärkning 2 A, inledningen 2 A. Textilvaror, hänförliga till 2 ÅA. Varor som kan tulltaxeras 50—57 kap. och innehållande två enligt något nummer i 50—57 kap. eller flera olika slag av textilmate- och som består av en blandning av rial (blandvaror), tulltaxeras så- två eller flera olika textilmaterial lunda: skall tulltaxeras enligt följande regler:
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Anmärkning 3 A Punkterna a) och b) a) garn av natursilke eller konst- a) garn av natursilke, inbegripet
gjorda textilfibrer (härunder inbe- bourettesilke "och schappesilke, gripet garn av två eller flera till 51 med en vikt överstigande 2 g/m
kap. hänförliga enfibertrådar), vä- (18 000 denier):
gande per m mer än 2 g (18 000
denier); b) garn av syntetiska textilfibrer b) garn av syntetiska eller rege-
(härunder inbegripet garn av två el- nererade textilfibrer (inbegripet
ler flera till 51 kap. hänförliga en- garn av två eller flera enfibertråfibertrådar), vägande per m mer än dar enligt 51 kap.) med en vikt 1 g (9 000 denier); överstigande I g/m (9 000 denier);
Anmärkning 3 B) Punkt b)
b) syntetiska eller konstgjorda b) fiberknippen för framställ-
textilfibrer i fiberknippen, kam-, ning av korta syntetiska eller rekard- och sträckband samt för- genererade textilfibrer samt multi-
garn av dylika fibrer; filament utan snodd eller med en
snodd av mindre än fem varv per meter;
Anmärkning 4 B Punkt d) d) enkelt eller flertrådigt garn d) enkelt eller flertrådigt garn
(en eller flera gånger tvinnat), (en eller flera gånger tvinnat), oavoavsett textilmaterialet: sett textilmaterialet: i härvor, korshasplat; — i korshasplade härvor;
upplagt på spolstommar av så- — på sådana spolstommar eller dana slag, som användes inom tex- i sådana andra uppläggningar som tilindustrin (t. ex. tvinnspolar, cops utvisar att det skall användas inom eller koniska rullar). textilindustrin (t.ex. på COPS,
tvinnspolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).
56 kap.
Anmärkning, punkt e)
e) har en vikt per m: e) knippets totala vikt mer än i fråga om konstgjort textilmate- 2 g/m (18 000 denier). rial, av mer än 0,5 g (4500 de nier); ve i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000
denier).
4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivydelse
57 kap.
Nr 57.03
Jute, oberedd eller beredd men Jute och andra bastfibrer för
icke spunnen; blånor och avfall textilt ändamål, ej annorstädes av jute, rivna varor härunder in- nämnda eller inbegripna, oberedda
begripna eller beredda men ej spunna; blånor och avfall därav (inbegripet riven lump och rivna rep)
Nr 57.06 Garn av jute: Garn av jute eller av andra
bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 57.03;
Nr 57.10 Vävnader av jute: Vävnader av jute eller av andra
bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 57.03
58 kap.
Nr 58.07 Sniljgarn och sniljer; överspun- Sniljgarn (inbegripet sniljgarn
net garn (annat än garn, hänför- framställt av textilstoft); överspunligt till nr 52.01, och överspunnet net garn (annat än garn enligt
tagelgarn); flätor, shörmakeriarbe- nr 52.01 och överspunnet tagelten och dylika arbeten, som längd- garn); flätor, snörmakeriarbeten
vara; tofsar, pomponger o. d.: och dylika arbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. d.:
59 kap.
Anmärkning 2 2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas 2 A. Nr 59.08 skall anses tillicke på vävnader, vilkas impreg- lämpligt för textilvävnader, im-
nering eller överdrag icke fram- pregnerade, överdragna eller la-
träder synbart eller endast med- minerade med cellulosaderivat elfört en förändring av varans färg. ler andra plaster oavsett vikten
Nr 59.12 tillämpas icke på vävna- per m? och oavsett plastens beskaf-
der med mönster, som åstadkom- fenhet (kompakt eller porös). mits genom målning (andra än Numret omfattar ej:
målade teaterkulisser, ateljéfonder a) vävnader i vilka impregne-
o.d.) eller genom beläggning med ringen eller överdraget ej kan ses stoft, korkpulver e. d., ej heller på med blotta ögat (vanligen 50—58 vävnader med normal. appretering och 60 kap.); vid tillämpning av av stärkelse eller liknande ämne. denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas till uppkommen färgförändring; b) produkter som ej utan att
brytas kan böjas för hand runt en
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15?
och 302 C (vanligen 39 kap.);
c) produkter i vilka textilvävna-
den är helt inbäddad i plast eller överdragen med plast på båda si-
dor (39 kap.). B. Nr 59.12 är ej tillämpligt för:
a) vävnader i vilka impregne-
ringen eller överdraget ej kan ses med blotta ögat (vanligen 50—58 och 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas till uppkommen färgförändring;
b) vävnader med målade möns-
ter (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.); c) vävnader belagda med textilstoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats; d) vävnader appreterade med
normala appreturmedel på basis av
stärkelseprodukter eller liknande produkter. Anmärkning 3 3. Som vävnader enligt nr 59.11 3. I detta kapitel: tulltaxeras:
a) vävnader, impregnerade, ÅA. förstås med uttrycket ”gumöverdragna eller laminerade med mibehandlade vävnader” i nr gummi: 59.11: vägande per m? högst I 500 g; a) textilvävnader, impregnerade,
eller överdragna eller laminerade med vägande per m? mer än 1 500 g gummi:
och innehållande mer än 50 vikt- — vägande högst I 500 g/m?; procent textilmaterial; — vägande mer än 1 500 g/m? och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
b) vävnadsliknande varor, be- b) vävnadsliknande varor, bestå-
stående av parallellt ordnade trå- ende av parallella trådar av textil-
dar av textilmaterial, sammanklist- material, sammanklistrade med
rade med gummi, oavsett vikten gummi, oavsett vikten per m?;
per m?; c) plattor, duk och band av c) plattor, duk och remsor av po-
poröst gummi i förening med väv- röst gummi i förening med textil-
nad, andra än varor, som i enlig- vävnad, andra än sådana som är het med anm. 2 sista stycket till hänförliga till 40 kap. med till- 40 kap. skall hänföras till nämnda lämpning av sista stycket i anm. 2 kapitel. till nämnda kapitel;
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse
B. förstås med uttrycket ”elastiska textilvävnader” i nr 59.13 vävnader (andra än trikåvaror) be-
stående av textilmaterial i förening
med. gummitråd eller med fibrer av andra elaster som har minst
samma töjnings- och Ååterhämt-
ningsegenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi.
Nr 59.03
Fiberduk samt varor därav, även Fiberduk, liknande duk av garn
med impregnering eller överdrag samt artiklar därav, även med impregnering eller överdrag
Nr 59.08 Vävnader, impregnerade eller Textilvävnader, impregnerade, överdragna med cellulosaderivat överdragna eller laminerade med eller andra plaster: cellulosaderivat eller andra plas-
ter:
Nr 59.13
Elastiska vävnader, andra än Elastiska textilvävnader (andra
trikåväv, av textilmaterial i för- än trikåvaror): ening med gummitråd:
60 kap.
Anmärkning 2 2. Till nr 60.02— 60.06 (och ej 2. Nr 60.02—-60.06 skall anses till 61 och 62 kap.) hänföres icke tillämpliga för artiklar av trikå blott direkt framställda artiklar och delar därtill som: (även icke färdiga eller icke komp- a) direkt genom stickningen el-
letta) av trikå utan även artiklar, ler virkningen erhållit sin slutliga tillverkade av trikåväv genom söm- form, oavsett om de införes som
nad e.d. (konfektionerade), delar separata artiklar eller i sammanav trikå till sådana varor härunder hängande längder; inbegripna. b) är konfektionerade genom
sömnad eller på annat sätt.
Anmärkning 5 5. Med trikåvaror, innehållande 5. I detta kapitel: gummi avses i detta kapitel:
a) trikåvaror av textilmaterial i a) beiyder ”elastiska”: beståen-
förening med gummitråd; de av textilmaterial i förening med
gummitråd. eller med fibrer av andra elaster, som har minst sam-
ma töjnings- och återhämtnings-
egenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi;
b) trikåvaror, impregnerade, b) betyder ”gummibehandlade”:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
överdragna eller Jaminerade med impregnerade, överdragna eller la-
gummi eller tillverkade av garn, minerade med gummi eller tillverimpregnerat celler överdraget med kade av rextilgarn, impregnerat gummi. eller överdraget med gummi.
61 kap. Anmärkning 5
5. Icke kompletta eller icke fär- 5. Tulltaxenumren i detta kapidiga varor, härunder inbegripet tel skall anses tillämpliga för styctillformade stycken av trikå för ken av textilmaterial (annat än tillverkning av artiklar, hänförliga trikåväv) tillklippta för tillverkning till nr 61.09, samt tillklippta styc- av artiklar enligt detta kapitel. ken av annan textilvära för till- Nr 61.09 inbegriper dock trikåverkning av hit hänförliga artik- väv, som genom stickningen eller
lar, tulltaxeras såsom motsvarande virkningen erhållit slutlig form för
kompletta eller färdiga varor. tillverkning av varor hänförliga
till detta nummer, oavsett om de
införes som separata artiklar eller
i sammanhängande längder.
62 kap. Anmärkning I
1. Detta kapitel omfattar kon- 1. Tulltaxenumren i detta kapi-
fektionerade artiklar av textilmate- tel skall anses tillämpliga för däri
rial, med undantag av trikåvaror beskrivna konfektionerade artiklar
och varor av stampad filt eller av av textilmaterial (annat än filt och fiberduk. fiberduk eller liknande duk av
garn), ej utgörande trikåvaror.
64 kap. Anmärkning I a)
a) skodon utan särskild sula, av a) skodon utan påsatt sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textil- trikå (nr 60.03) eller av annan texvara, med undantag av stampad tilvara (utom stampad filt, fiber-
filt och fiberduk (nr 62.05); duk eller liknande duk av garn)
(nr 62.05);
68 kap. Anmärkning 11)
D) leksaker, spel och sportartik- Å) artiklar hänförliga till 97
lar (97 kap.); kap. (t.ex. leksaker, spel och
sportartiklar);
69 kap.
Anmärkning I
1. 69 kap. omfattar endast efter 1. Tulltaxenumren i detta kapiformgivning brända keramiska tel skall anses tillämpliga endast
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse produkter. Värmeisolerande och för keramiska produkter som
eldfasta varor hänföres icke till bränts efter formgivning. Nr 69.04. nr 69.04—69.14. —69.14 skall anses tillämpliga en-
dast för andra keramiska produk-
ter än värmeisolerande eller eld-
fasta varor.
Anmärkning 2 f) f) leksaker, spel och sportartik- f) artiklar hänförliga till 97 kap. lar (97 kap.); (t. ex. Icksaker, spel och sportar-
tiklar);
Nr 69.01
Värmeisolerande produkter Värmeisolerande murstenar,
(sten, plattor m. m.) av diatomacé- block, plattor och andra värmeisohaltiga fossilmjöl eller liknande lerande varor av kiseldioxidhaltiga kiseldioxidhaltiga jordarter = (in- fossilmjöl eller av liknande kiselfusoriejord, kiselgur o. d.) dioxidhaltiga jordarter (t.ex. ki-
selgur, trippel eller diatomir)
Nr 69.10
Diskhoar, tvättställ, bidéer, klo- Diskhoar, tvättställ, bidéer, klo-
settskålar, badkar och dylika sani- settskålar, urinaler, badkar och
tetsartiklar för installation liknande sanitetsartiklar för instal-
lation
70 kap.
Anmärkning I f)
f) Knappar, monterade Tafrä- f) Knappar, hopsatta termos-
schissörer och termosflaskor sam! flaskor, rafräschissörer och andra
andra artiklar, hänförliga till 98 artiklar, hänförliga till 98 kap.
kap.
Anmärkning 3
3. I nr 70.20 förstås med uttryc-
Ny
(nuvarande anm. 3 blir anm. 4.) ket ”glasull:
a) mineralull med en halt av ki-
seldioxid (SiO3) av minst 60 viktprocent; b) mineralull med en halt av ki-
seldioxid (SiO3;) av mindre än 60
viktprocent men med en halt av alkalioxid (K,O och/eller Na;O) av
mer än 5 viktprocent eller en halt
av bortrioxid (B,O;) av mer än
2 viktprocent.
Mineralull som ej överensstäm-
mer med ovanstående beskrivning-
ar hänföres till nr 68.07.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 70.12
Glas, även icke färdiga, till ter- Glas till termosflaskor och andmosflaskor eller liknande värme- ra termoskärl: isolerande behållare:
Femtonde avd. Anmärkning I d)
d) ställningar och andra delar d) paraplyställningar och andra av metall till paraplyer, parasoller varor enligt nr 66.03; o.d. (nr 66.03);
Anmärkning I m)
m) varor, hänförliga till 97 kap. m) artiklar, hänförliga till 97 (leksaker, spel och sportartiklar); kap. (t. ex. leksaker, spel och sport-
artiklar);
Anmärkning 3
3. I fråga om tulltaxeringen av 3. Beträffande tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestäm- legeringar (andra än ferrolegering-
melser: ar och koppartillsatslegeringar, de-
finierade i 73 och 74 kap.) gäller
följande:
a) legeringar av oädla metaller, a) en legering av oädla metaller
som innehåller mer än 10 viktpro- innehållande mer än 10 viktpro-
cent nickel, tulltaxeras såsom nic- cent nickel skall tulltaxeras som
kel, om icke vikten av ingående nickellegering, utom då det är
järn överstiger vikten av var och fråga om en legering i vilken järn
en av Övriga ingående legerings- viktmässigt dominerar över var metaller; och en av de övriga metallerna;
b) ferrolegeringar hänföres till b) annan legering av oädla menr 73.02 och koppartillsatslege- taller skall tulltaxeras som legering ringar till nr 74.02; av den metall, som viktmässigt do-
minerar över var och en av de öv-
riga metallerna;
c) andra legeringar av oädla c) en legering sammansatt av
metaller tulltaxeras såsom den me- oädla metaller enligt denna avdel-
tall vars vikt överstiger vikten av ning och av beståndsdelar, ej hänvar och en av övriga ingående le- förliga till denna avdelning, skall
geringsmetaller; behandlas som legering av oädla
metaller enligt denna avdelning,
om den sammanlagda vikten av så-
dana metaller är lika med eller
större än den sammanlagda vikten av Övriga ingående beståndsdelar; d) legeringar (andra än ferro- d) i denna avdelning skall ut-
legeringar och koppartillsatslege- trycket ”legering” anses inbegripa
ringar) av oädla metaller, hänför- sintrade blandningar av metallpulliga till denna avdelning, och and- ver samt heterogena intima bland-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ra ämnen tulltaxeras såsom lege- ningar erhållna genom hopsmältringar av oädla metaller enligt den- ning (andra än kermeter). na avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än vikten av Övriga ingående ämnen;
e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena, hopsmälta blandningar av oädel metall.
Anmärkning 5 c)
Ny c) en kermet enligt nr 81.04 an-
ses som en enda oädel metall.
73 kap. Anmärkning 1 c)
c) Ferrolegeringar (nr 73.02): c) Ferrolegeringar (nr 73.02): sådana för valsning eller smidning järnhaltiga legeringar (andra än icke lämpade järnhaltiga legering- koppartillsatslegeringar, definieraar, som användes vid järn- och de i anm. I till 74 kap.), som ej är stålframställning och som innehål- lämpliga ' för valsning eller smidler ett eller flera legeringsämnen i ning, som vanligen användes som följande kvantiteter, efter vikten råmaterial vid järn- och stålframräknat, nämligen : ställning och som innehåller, efter
mer än 8 /9 kisel, vikten räknat, var för sig eller till-
mer än 30 9/, mangan; sammans: mer än 30 9/9 krom, mer än 8 9/9 kisel, mer än 40 9/, volfram eller mer än 30-:9/, mangan; sammanlagt mer än 10 9/4 andra mer än 30 9/, krom,
legeringsämnen (aluminium, titan, mer än 40 9/) volfram eller vanadin, molybden, niob rm. m.), sammanlagt mer än 10 9/) andra dock icke koppar. | legeringsämnen (aluminium, titan,
Halten av andra legeringsämnen vanadin, koppar, molybden, niob) än järn får dock icke överstiga eller andra beståndsdelar, i fråga 96 9/9 i fråga om ferrolegeringar, om koppar dock högst 10 ?/,, och innehållande kisel, 92 0/, i fråga som av grundämnet järn innehålom ferrolegeringar, innehållande ler, efter vikten räknat, i fråga om mangan men icke kisel; och 90 9/4 ferrolegeringar innehållande kisel i fråga om övriga legeringar. minst 49/,, i fråga om ferrolege-
ringar innehållande mangan men
ej kisel minst & 9/9 och i fråga om
andra ferrolegeringar minst 10 9/9.
Nr 73.21
Järn- och = stålkonstruktioner, Konstruktioner och delar till även i delar eller icke kompletta, konstruktioner (t. ex. skjul och samt delar därtill av järn eller stål andra byggnader, broar och bro- (såsom skjul, broar och brosektio- sektioner, slussportar, torn, fack-. ner, slussportar, torn, master, pe- .verksmaster, tak, fackverk till tak,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lare, stolpar, fackverk, tak, dörr- dörr- och fönsterkarmar, fönsteroch fönsterramar, rulljalusier, räc- luckor, räcken och pelare) av järn ken och staket); plåt, band, stång, eller stål; plåt, band, stång, rör profilstång, rör o.d. av järn eller o.d. av järn eller stål, bearbetade stål, bearbetade för användning i för användning i konstruktioner konstruktioner
Nr 73.22
Cisterner, kar och Jiknande be- Cisterner, tankar, kar och likhållare av järn eller stål, för alla nande behållare av järn eller stål, slags ämnen, med en rymd av mer för alla slags ämnen (andra än än 300 liter, även med inre bekläd- komprimerad eller till vätska förnad eller med värmeisolerande be- tätad gas), med en rymd överstiklädnad men utan maskinell ut- gande 300 liter, även med inre berustning och utan anordning för klädnad eller värmeisolerade men uppvärmning : ej försedda med maskinell utrust-.
ning eller utrustning för uppvärm-
ning eller avkylning
Nr 73.24
Cylindrar för förtätade gaser Behållare av järn eller stål för samt liknande tryckbehållare, av komprimerad eller till vätska förjärn eller stål - lätad gas
Nr 73.33
Synålar, virknålar, strumpstic- Nålar för handsömnad (inbegrikor, snörnålar och liknande artik- pet brodering), nålar för handknytlar samt ämnen därtill, av järn cl- ning av mattor, stickor, snörnålar, ler stål, för sömnad, brodyr, virk- virknålar o.d. samt broderprylar, ning o.d., andra än maskinnålar: av järn eller stål: :
Nr 73.37
Apparater för centraluppvärm- Värmepannor (med undantag av ning, såsom värmeledningspannor pannor enligt nr 84.01) och radiaoch värmeledningselement, av järn torer för centraluppvärmning, ej eller stål, icke elektriska, samt de- elektriskt uppvärmda, samt delar lar därtill av järn eller stål; varm- därtill, av järn eller stål; luftvärluftsgeneratorer och varmluftsför- mare och varmluftsfördelare (inbedelare (härunder inbegripet appa- gripet apparater som även kan förrater som även kan användas för dela sval eller konditionerad luft), fördelning av friskluft eller kondi- ej elektriskt uppvärmda, försedda tionerad luft) av järn eller stål, med motordriven fläkt eller blåsicke elektriska, försedda med mo- maskin, samt delar därtill, av järn tordriven fläkt eller blåsmaskin, eller stål samt delar därtill, av järn eHer stål
Nr 73.38
Hushålls- och = sanitetsartiklar Artiklar av sådana slag som samt delar därtill, av järn eller vanligen användes för hushållsstål: bruk, sanitetsgods för användning
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inomhus samt delar till sådana va-
ror, av järn eller stål:
74 kap. Anmärkning I
1. Med koppartillsatslegeringar I. Med uttrycket ”koppartillenligt nr 74.02 förstås sådana för satslegeringar” i nr 74,02 förstås valsning eller smidning icke läm- legeringar /utom kopparfosfid (fospade = kopparhaltiga legeringar, forkoppar) innehållande mer än 8 utan avseende på kopparhalten, viktprocent fosfor! som jämte andsom användes som tillsats vid ra legeringsämnen innehåller mer framställning av andra legeringar än 10 viktprocent koppar och ej eller som desoxidationsmedel eller är lämpliga för valsning eller smiddesulfureringsmedel eller för lik- ning och som vanligen användes nande ändamål vid framställning som råmaterial vid framställning av andra metaller än järn. av andra legeringar eller som des-
Föreningar av fosfor och kop- oxidationsmedel eller desulfurepar (fosforkoppar), innehållande ringsmedel eller för liknande änmer än 8 viktprocent fosfor hänfö- damål vid framställning av andra res till nr 28.55. metaller än järn.
/Kopparfosfid — (fosforkoppar)
innehållande mer än 8 viktprocent
fosfor hänföres till nr 28.55 och ej
till detta kapitel./
Anmärkning 2 b)
b) Srång (nr 74.03): b) Strång (nr 74.03): valsade, strängpressade, dragna el- valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med Jer smidda produkter med massivt ett största tvärmått av mer än 6 tvärsnitt, vilkas största tvärmått mm och. i fråga om platta pro- överstiger 6 mm och som, om de dukter, med tjockleken översti- är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. gande en tiondel av bredden.
Såsom stång anses även gjutna Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förut- former och dimensioner, vilka besättning att de efter formningen arbetats efter formningen (på anunderkastats bearbetning utöver nat sätt än genom enkel avputsenkel avputsning. ning), under förutsättning att de ej
genom bearbetningen erhållit ka-
raktär av produkter hänförliga till
andra nummer.
Trådämnen och billets med än-
darna avfasade eller på annat sätt
bearbetade enbart för att under-
lätta deras insättning i maskiner
för omformning till exempelvis
valstråd eller rör skall dock anses
utgöra obearbetad koppar enligt
nr 74.01.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nr 74.09
Cisterner, kar och liknande be- Cisterner, tankar, kar och lik-
hållare av koppar, för alla slags nande behållare av koppar, för alla
ämnen, med en rymd av mer än slags ämnen (andra än komprime- 300 liter, även med inre beklädnad rad eller till vätska förtätad gas), eller med värmeisolerande bekläd- med en rymd överstigande 300 1inad men utan maskinell utrust- ter, även med inre beklädnad celler ning och utan anordning för upp- värmeisolerade men ej försedda
värmning med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller av-
kylning
Nr 74.18
Hushålls- och = sanitetsartiklar Andra artiklar av sådana slag samt delar därtill, av koppar som vanligen användes för hus-
hållsbruk, sanitetsgods för använd-
ning inomhus samt delar till såda-
na varor, av koppar
75 kap.
Nr 75.05 Anoder för förnickling, gjutna, Anoder för förnickling, bearbe-
valsade eller framställda på elekt- tade eller obearbetade, inbegripet rolytisk väg, obearbetade eller be- sådana som framställts genom
arbetade elektrolys
76 kap.
Nr 76.08
Aluminiumkonstruktioner, även Konstruktioner och delar till
i delar eller icke kompletta, samt konstruktioner (t.ex. skjul och
delar därtill av aluminium (såsom andra byggnader, broar och broskjul, broar och brosektioner, torn, sektioner, torn, fackverksmaster, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, fackverk till tak, dörr- och tak, dörr- och fönsterramar samt fönsterkarmar, räcken och pelare) räcken); plåt, stång, rör o.d. av av aluminium; plåt, stång, rör o. d. aluminium, bearbetade för an- av aluminium, bearbetade för an-
vändning i konstruktioner vändning i konstruktioner
Nr 76.09
Cisterner, kar och liknande be- Cisterner, tankar, kar och lik-
hållare av aluminium, för alla slags nande behållare av aluminium, för
ämnen, med en rymd av mer än alla slags ämnen (andra än kompri- 300 liter, även med inre beklädnad merad eller till vätska förtätad
eller med värmeisolerande bekläd- gas), med en rymd överstigande nad men utan maskinell utrustning 300 liter, även med inre beklädoch utan anordning för uppvärm- nad eller värmeisolerade men ej ning försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 76.11
Cylindrar för förtätade gaser Behållare av aluminium för samt liknande tryckbehållare av komprimerad eller till vätska föraluminium | tätad gas |
Nr 76.15
Hushålls- och sanitetsartiklar Årtiklar av sådana slag som vansamt delar därtill, av aluminium ligen användes för hushållsbruk,
sanitetsgods för användning inom-
hus samt delar till sådana varor,
av aluminium
82 kap. Anmärkning I, inledningen
1. Till detta kapitel hänföres 1. Bortsett från = blåslampor, — bortsett från blåslampor, trans- transportabla smidesässjor, slipsteportabla smidesässjor, slipstenar nar och slipskivor med ställning, och slipskivor på ställning e. d., manikyr- eller pedikyrsatser samt verktygssatser för manikyr eller varor hänförliga till nr 82.07 eler pedikyr samt artiklar, hänförliga 82.15 omfattar detta kapitel entill nr 82.07 eller 82.15 — endast dast artiklar med blad, skär, besådana varor, i vilka den verksam- arbetande yta eller annan verksam ma delen (blad, skär o. d.) består del av: av:
Anmärkning 2, andra stycket
Ämnen till artiklar, hänförliga Utgår till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar.
Nr 82.02
Monterade handsågar samt såg- Sågar (icke mekaniska) samti blad, alla slag, icke tandade såg- blad för hand- eller maskinsågar blad härunder inbegripna: (inbegripet otandade sågblad):
Nr 82.04
Handverktyg och handredskap, Handverktyg, inbegripet glasej hänförliga till annat nummer i mästardiamanter, ej hänförliga till detta kapitel; smidesstäd, skruv- annat nummer i detta kapitel; stycken, andra än maskinskruv- :blåslampor, smidesstäd; skruvstycstycken; skruvtvingar o. d., blås- ken och skruvtvingar, andra än lampor, transportabla smidesässjor, tillbehör och delar till verktygshand- eller fotdrivna slipstenar maskiner; transportabla smidesäsoch slipskivor på ställning e.d. sjor; slipstenar och slipskivor med samt monterade glasmästardiaman- ställning (hand- eller fotdrivna): ter:
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
83 kap.
Nr 83.01
Lås (nyckellås, kombinationslås Lås (nyckellås, kombinationslås
och elektriska lås) och väskbyglar och elektriska lås) och delar där-
med lås samt delar därtill, av till, av oädel metall; med lås för-
oädel metall; nycklar och nyckel- sedda byglar till handväskor, kof-
ämnen av oädel metall till! artiklar, fertar o.d. samt delar till sådana hänförliga till detta nummer: byglar, av oädel metall; nycklar
av oädel metall till nyssnämnda
artiklar:
Sextonde avd. Anmärkning I c)
c) bobiner, spolpipor och lik- c) bobiner, spolar, cops, konrulnande artiklar (39, 40, 44 eller 48 lar och liknande artiklar, oavsett kap. eller femtonde avd., alltefter materialet (t. ex. 39, 40, 44 eller 48 materialets beskaffenher); kap. eller femtonde avd.);
Anmärkning I f)
f) artiklar, helt av naturliga, : f) ädelstenar (naturliga, syntesyntetiska — eller rekonstruerade tiska eller rekonstruerade) enligt nr ädelstenar, hänförliga till nr 71.02, 71.02 eller 71.03 och artiklar, helt 71.03 eller 71.15; av sådana stenar, enligt nr 71.15;
Anmärkning I I)
I) varor, hänförliga till 90 kap. 1) artiklar hänförliga till 90
(mät- och — kontrollinstrument kap.: . m. m.);
Anmärkning 1 o) |
0) varor, hänförliga till 97 kap. 0) artiklar hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).
Anmärkning 2, inledningen
2. Med de inskränkningar, som 2. Om ej annat följer av anm. 1 följer av bestämmelserna i anm. till denna avdelning, anm. 1 till
1 och 3 till denna avdelning, anm. 84 kap. eller anm. 1 till 85 kap.,
1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 skall delar till maskiner (ej utgö- .
kap., tulltaxeras delar till maski- rande delar till artiklar beskrivna ner, med undantag av delar till i nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 och
artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.27) tulltaxeras enligt följande
85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, en- regler: ligt följande regler:
Anmärkning 3 och 4
3. I de fall, då skillnad göres Utgår. mellan maskiner av visst slag och (Nuvarande anm. 5, 6 och 7 blir
delar till sådana maskiner, anses anm. 3, 4 och 5.)
även icke kompletta maskiner så-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse som maskiner, för så vitt de före-
ter de väsentliga kännetecknen på
de kompletta maskinerna.
4. Maskiner (härunder inbegri-
pet sådana icke kompletta ma-
skiner, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom kompletta), inkom-
mande i delar, tulltaxeras såsom
motsvarande sammansatta maskiner.
84 kap.
Anmärkning I d)
d) artiklar av järn eller stål, d) artiklar hänförliga till nr hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, 73.36 eller 73.37 samt liknande
samt motsvarande artiklar av and- artiklar av andra oädla metaller ra oädla metaller (74—81 kap.); (74—81 kap.);
Anmärkning I ce)
e) elektromekaniska handverk- e) handverktyg enligt nr 85.05 tyg (nr 85.05) och elektromeka- och elektromekaniska hushållsap-
niska hushållsapparater (nr 85.06). parater enligt nr 85.06.
Anmärkning 2
2. Om icke annat följer av anm. 2. Om ej annat följer av anm.
5 och 6 till sextonde avd., tulitaxe- 3 eller 4 till sextonde avdelningen
ras maskiner och apparater, vilka skall en maskin eller apparat som
enligt ordalydelsen kan hänföras motsvarar en beskrivning i ett eller
till såväl nr 84.01-—384.21 som nr flera av numren 84.01—84.21 och
84.22—584.60, enligt nr 84.01— samtidigt motsvarar en beskrivning 84.21. i ett eller flera av numren 84.22—
84.60 tulltaxeras enligt tillämpligt
nummer i den förra gruppen och ej i den senare. Till nr 84.17 hänföres dock icke: Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:
a) äggkläckningsapparater, vär- a) groningsapparater, äggkläckmekammare för nykläckta kyck- ningsapparater och kycklingmödlingar (s.k. kycklingmödrar) och rar (nr 84.28);
groningsapparater (nr 84.28); b) spannmålsfuktningsapparater b) spannmålsfuktningsmaskiner för kvarnindustrin (nt 84.29); (nr 84.29); c) diffusörer för sockerindustrin c) diffusörer för extraktion av (nr 84.30); sockersaft (nr 84.30);
d) maskiner och apparater för d) maskiner för värmebehand-
värmebcehandling av garn, vävna- ling av textilgarn, textilvävnader der celler andra textilvaror (nr eller andra textilvaror (nr 84.40):
84.40). e) maskiner och apparater för Nr 84.17 omfattar ej heller ma- mekanisk bearbetning i vilka en skiner eller apparater för meka- temperaturändring, även om den
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
nisk bearbetning, i vilka en erfor- är nödvändig, är av underordnad derlig temperaturändring endast betydelse. är av underordnad betydelse i för-
hållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.
Till nr 84.19 hänföres icke: Nr 84.19 skall ej anses tillämp-
ligt för:
a) symaskiner (nr 84.41); a) symaskiner för tillslutning av b) maskiner och apparater för säckar eller liknande förpackningkontorsbruk, hänförliga till nr ar (nr 84.41);
84.54. b) kontorsmaskiner enligt nr
84.54;
Anmärkning 3 3. A. Med uttrycket ”automa-
Ny
(Nuvarande anm. 3 och 4 blir tiska databehandlingsmaskiner” i
anm. 4 och 5.) nr 84.53 förstås: a) digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller "Hera bearbetningsprogram och de data som skall bearbetas utan även ett program för översättning av det programmeringsspråk på vilket
programmen är skrivna till ma-
skinspråk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primärmin-
ne som är direkt åtkomligt för ut-
förandet av ett program och som
har en kapacitet som åtminstone är
tillräcklig för att lagra de delar av
bearbetnings- och översättningsprogrammen jämte de data, som
är omedelbart nödvändiga för den
aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd att på grund-
val av instruktionerna i det ursprungliga programmet modifiera utförandet under pågående körning;
b) analogimaskiner som kan si-
mulera matematiska modeller och som består av såväl analogielement som styrelement och programelement;
c) hybridmaskiner bestående av
antingen en digitalmaskin med
analogielement eller en analogimaskin med digitalelement. B. Automatiska — databehandlingsmaskiner kan förekomma så-
som system -bestående av ett varia-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
belt antal enheter.i separata höljen.
En enhet skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den
uppfyller samtliga följande vill-
kor: a) den kan anslutas till central-
enheten antingen direkt eller via
en eller flera andra enheter;
b) den är speciellt konstruerad
som del till ett dylikt system; den måste i synnerhet, såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhet,
kunna mottaga eller leverera data
i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i systemet.
Även särskilt inkommande såda-
na enheter skall tulltaxeras enligt
nr.84.53.
(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 4 och 5.) Anmärkning 4
4. Om icke annat följer av or- 5. En maskin som användes för
dalydelsen eller av bestämmelserna mer än en uppgift skall i tulltaxei anm. 2 till detta kapitel eller i ringshänseende behandlas som om
anm. 5 till sextonde avd., tulltaxe- dess huvuduppgift vore dess enda ras maskiner, som kan användas uppgift. för flera ändamål, efter den hu- Om ej annat följer av anm. 2 till
vudsakliga användningen av ma- detta kapitel, anm. 3 till sextonde skiner av ifrågavarande slag. Om avd, eller andra föreskrifter skall den huvudsakliga användningen en maskin, vars huvuduppgift ej icke kan fastställas eller icke finns är beskriven i något tulltaxenum-
omnämnd i något tulltaxenummer, mer eller för vilken huvuduppgif-
hänföres maskinerna till nr 84.59. ten ej kan fastställas, tulltaxeras
Maskiner för tillverkning av li- enligt nr 84.59. Nr 84.59 skall
nor, kablar o.d. (t.ex. linslag- även anses omfatta maskiner för
nings-, tvinn- och kablingsmaski- tillverkning av linor och tågvirke
ner) av metalltråd, garn eller annat av metalltråd, textilgarn eller anmaterial hänföres likaledes till nr nat material eller av en kombina- 84.59. tion av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).
Nr 84.01 Ångpannor och andra ånggene- Angpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings- ratorer (med undantag av varm-
pannor vattenpannor för centraluppvärm-
ning som även kan producera låg-
trycksånga); hetvattenpannor
Nr 84.02 Hjälpapparater för ånggencra- Hjälpapparater för användning
torer, såsom förvärmare, överhet- tillsammans med. ånggeneratorer
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tare, ångackumulatorer och sot- enligt nr 84.01 (t. ex. economisers, ningsapparater samt anordningar överhettare, sotningsapparater, anför stoftåterföring; kondensorer ordningar för stoftåterföring o. d.); för ångmaskiner kondensorer för ångmaskiner
Nr 84.53 Statistikmaskiner och liknande Automatiska databehandlingsmaskiner för hålkort (stans-, stans- -maskiner och enheter därtill; magkontroll-, sorterings- och tabule- netiska och optiska läsare, maskiringsmaskiner o. d.) ner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, ej annorstädes nämnda eller inbegripna
Nr 84.59 Maskiner, mekaniska apparater Maskiner och mekaniska appaoch mekaniska redskap, ej hän- rater med självständiga arbetsuppförliga till annat nummer i detta gifter, ej hänförliga till annat numkapitel: mer i detta kapitel:
85 kap. Anmärkning I b) b) artiklar av glas, hänförliga b) artiklar av glas enligt nr till nr 70.11, såsom glaskolvar till 70.11; glödlampor;
Anmärkning I c) c) möbler med elektrisk upp- c) elektriskt uppvärmda möbler värmning (94 kap.). enligt 94 kap.
Anmärkning 4
4. Med ”tryckta kretsar” i nr
Ny
85.19 skall förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom utformning på ett isolerande underlag av ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och kondensatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan producera, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t.ex. halvledarelement).
Uttrycket ”tryckta kretsar” omfattar ej: kretsar i förening med 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse «andra element än sådana som er-
hållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta förbind-
ningselement.
Tunn- eller tjockfilmskretsar innehållande -passiva och aktiva ele- ' ment erhållna under samma tek- . niska process skall tulltaxeras en-
ligt nr 85.21.
Anmärkning 5
Ny 5. För tillämpning av nr 85.21
gäller: 0 0
A. Med ”dioder, transistorer
och liknande halvledarkomponen- : ter ' eller halvledarelement” skall
förstås sådana komponenter eller
element, vilkas funktion är bero-
ende av förändringar i resistivite-
ten under inverkan av ett elektriskt fält;
B. Med ”elektroniska mikrokretsar” förstås:
a) byggblock av typen -knippe-,
moduler, gjutna moduler, mikro-' moduler och liknande, bestående
av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva miniatyrkompo-
nenter' som kombinerats och-sam- ' mankopplats;
b) integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, tran- : Sistorer, motstånd, kondensatorer,
förbindelseledningar etc.) fram-
| : ställts i massan (huvudsakligen)
och på ytan av ett halvledande ma-
terial (t.ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med var-
andra;
€) integrerade hybridkretsar i vilka passiva. och aktiva element, | - en del erhållna 'genom tunn- eller
tjockfilmsteknik (motstånd, kon-
densatorer, = förbindelseledningar
etc.), andra genom halvledarteknik (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar etc.), kombinerats praktiskt taget odelbart på ett en-
.da isolerande underlag (glas, ke-
ramik etc.). Dessa kretsar kan
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse även innehålla diskreta miniatyrkomponenter. | Vid tulltaxering av i denna anmärkning definierade artiklar skall nr 85.21 äga företräde framför varje annat tulltaxenummer som kan ifrågakomma med hänsyn särskilt till deras funktion.
Nr 85.08 Elektriska apparater och anord- Elektrisk start- och tändningsutningar för tändning och start av rustning för förbränningsmotorer förbränningsmotorer, såsom tänd- (inbegripet tändmagneter, tändgemagneter, tändgeneratorer, tänd- neratorer, tändspolar, startmotospolar, startmotorer, tändstift och rer, tändstift och glödtändstift); geglödtändstift; generatorer och bak- neratorer (för likström eller växelströmsreläer för användning till- ström) och bakströmsreläer för ansammans med förbränningsmoto- vändning tillsammans med förrer bränningsmotorer
Nr 85.15 Apparater för sändning och Apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni, radio- mottagning av radiotelefoni eller telegrafi, rundradio eller televi- radiotelegrafi; apparater för sändsion, radiogrammofoner härunder ning eller mottagning av rundradio inbegripna; televisionskameror; eller television (inbegripet mottaapparater för radionavigering, ra- gare hopbyggda med apparater för diostyrning e.d., radarapparater upptagning eller återgivning av härunder inbegripna: ljud) samt televisionskameror; apparater för radionavigering, radar-' apparater samt apparater för radiomanövrering, radiostyrning e. d.: : |
Nr 85.19 Apparater och andra artiklar för Elektriska apparater och andra ' brytning, slutning, avgrening, för- artiklar för slutning och brytning: bindning eller skyddande av elek- av elektriska kretsar, för skyddantriska strömkretsar, såsom ström- de av elektriska kretsar eller för ställare, reläer, säkerhets- och åstadkommande av anslutning till Ööverspänningsapparater, vägguttag, eller. förbindelse i elektriska kretkopplingsdosor och glödlampshål- ' sar (t. ex. strömställare, reläer, säklare; motstånd (andra än värme- ringar, överspänningsavledare, motstånd), fasta eller variabla, po- : stötvågsfilter, stickproppar, glödtentiometrar härunder inbegripna; lampshållare och kopplingsdosor); manövercentraler, såsom manöver- ” motstånd, fasta eller variabla (inpulpeter, manövertavlor o. d.:: begripet potentiometrar), andra än värmemotstånd; tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöverpaneler: .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallka- Elektronrör (glödkatodrör, kalltod- och fotokatodrör), härunder katodrör och fotokatodrör), inbeinbegripet gasfyllda rör, katodstrå- gripet gasfyllda rör, katodstrålelerör samt rör för televisionska- rör, rör för televisionskameror och meror eller kvicksilverlikriktare; för kvicksilverlikriktare; fotocelfotoelektriska celler; monterade ler; monterade piezoelektriska kritransistorer och liknande montera- staller; dioder, transistorer och likde halvledarkomponenter; monte- nande halvledarkomponenter eller rade piezoelektriska kristaller: halvledarelement; elektroniska mikrokretsar:
Nr 85.22 Elektriska maskiner och appara- Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat num- ter med självständiga arbetsuppgifmer i detta kapitel. ter, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel
Sjuttonde avd. Anmärkning 5 och 6 5. Icke kompletta eller icke fär- Utgår. diga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna. 6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande sammansatta varor.
Anmärkning 5 5. Luftkuddefarkoster skall
Ny
inom denna avdelning hänföras till samma kapitel som de transportmedel med vilka de företer den största likheten, nämligen: a) till 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (sväv-
tåg);
b) till 87 kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse c) till 89 kap. om de är konstruerade för färd över våtten, även om de kan landa på stränder
eller landningsplattformar = eller
färdas över is. Delar och tillbehör till luftkud-
defarkoster skall tulltaxeras på
samma sätt som delar och tillbehör till transportmedel, hänförliga
till det tulltaxenummer som enligt ovanstående bestämmelser är tilllämpligt för luftkuddefarkosterna. Stationär materiel till svävtågs-
banor skall tulltaxeras som motsvarande materiel till järnvägar; trafikkontrollutrustning för svävtågstransportsystem skall tulltaxe-
ras som trafikkontrollutrustning
för järnvägar.
86 kap.
Anmärkning I a) a) järnvägs- och spårvägssliprar a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong av trä eller av betong samt spår- (nr 68.11); banesektioner av betong för svävtåg (nr 44.07 eller 68.11);
Nr 86.08 Behållare (containers) för gods- Godsbehållare (containers) spe-
transport, även för vätskor eller ciellt konstruerade och utrustade gaser, oavsett transportsättet för befordran med ett eller flera slag av transportmedel
87 kap.
Nr 87.07
Truckar (drag-, staplings- och Truckar av sådana slag som an- : krantruckar härunder inbegripna) vändes i fabriker, magasin eller för verkstäder, lager, järnvägssta- . hamnområden eller på flygplatser tioner e.d. samt delar till dylika för korta transporter eller för hantruckar | tering av gods (t.ex. flaktruckar, gaffeltruckar och gränsletruckar);
dragtruckar av sådana slag som användes på järnvägsperronger;
delar till i detta nummer nämnda fordon a . -
89 kap. . Anmärkning, första två meningarna ös
Icke färdigbyggda fartyg och Fartygsskrov (båtskrov), ej fär- " båtar, skrov härunder inbegripna, digbyggda eller ej kompletta fartyg
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ävensom fartyg och båtar, inkom- eller båtar i sammansatt, i ej sammande i delar, hänföres till samma : mansatt eller i isärtaget skick samt tulltaxenummer som motsvarande kompletta fartyg eller båtar i ej färdigbyggda fartyg eller båtar. sammansatt eller i isärtaget skick Kan fartygets eller båtens art ej skall tulltaxeras enligt nr 89.01 om fastställas, tillämpas nr 89.01: : de ej har huvudsaklig karaktär av fartyg (båtar) av ' speciellt slag.
Nr 89.02 Bogserbåtar: Fartyg speciellt konstruerade för :bogsering (bogserbåtar) eller påskjutning av andra fartyg:
90 kap. Anmärkning I 1) Ny 1) spolar, rullar och liknande artiklar (vilka tulltaxeras efter materialets beskaffenhet, t.ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.)
Anmärkning 2 2. Icke kompletta eller icke fär- -. Utgår. diga instrument och apparater tull- (nuvarande anm. 3, 4, 5, 6 och taxeras såsom motsvarande komp- 7 blir anm. 2, 3, 4, 5 och 6). letta eller färdiga instrument och ' apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.
Anmärkning 3, första stycket 3. Med de inskränkningar, som 2. Om ej annat följer av anm. 1 följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skall delar och tillbehör som och 2, gäller i fråga om tulltaxe- ' 'är lämpliga att användas -utesluringen av delar och tillbehör : till - tande eller huvudsakligen till ma-: maskiner, apparater, instrument el- skiner, apparater, instrument eller ler andra till detta kapitel hänför- andra artiklar, hänförliga. till något liga artiklar följande: nummer i-detta kapitel, tulltaxeras : på följande sätt:.
Nr 90.10 .
Apparater och annan utrustning Apparater och utrustning av så-
för foto- eller kinolaboratorier, ej dana slag som användes i fotohänförliga till annat nummer i det- eller kinolaboratorier, ej hänförliga ta kapitel; kopieringsapparater till annat nummer i detta kapitel: och kopieringsramar för kontakt- fotokopieringsapparater (med opkopiering; filmspolar; projektions- tiskt system eller av kontakttyp) dukar och projektionsskärmar - och värmekopieringsapparater; .. projektionsdukar -
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nr 90.19
Ortopediska artiklar, härunder ' "Ortopediska artiklar, medicinskinbegripet medicinsk-kirurgiska kirurgiska — gördlar, brockband gördlar, brockband o. d.; konst- o. d.; spjälor och andra artiklar gjorda lemmar, tänder och ögon för behandling av = frakturer; samt andra proteser; hörappara- konstgjorda lemmar, ögon, tänder ter för lomhörda; spjälor och lik- och andra konstgjorda kroppsde- .
nande artiklar för behandling av lar; hörapparater för hörselskadafrakturer: de och andra artiklar avsedda att
bäras av användaren, att hållas i
handen eller att implanteras i
kroppen för att kompensera en
defekt eller ett handikapp:
91 kap. Anmärkning I
1. Vid tillämpningen av nr 91.02 1. Med uttrycket ”verk till fickoch 91.07 anses såsom verk till eller armbandsur” i nr 91.02 och fick- eller armbandsur (fickurs- 91.07 förstås utverk reglerade av verk) utverk med balans, försedd balans och spiralfjäder eller av nåmed spiralfjäder, samt med en got annat system som kan faststältjocklek, inklusive verkbotten och la tidsintervaller och med en tjockbryggor, icke överstigande 12 mm. lek ej överstigande 12 mm, då de
mätes inklusive verkbotten, bryg-
gor och eventuella ytterbottnar. |
Nr 91.09
Boetter till ur, hänförliga till Boetter till ur enligt nr 91.01 nr 91.01, delar till sådana boetter samt delar till sådana boetter samt ämnen därtill
92 kap. Anmärkning I c)
c) mikrofoner, förstärkare, hög- c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, talare, hörtelefoner, strömställare, stroboskop och annan elektrisk stroboskop och andra instrument, utrustning, avsedda för artiklar; - andra apparater eller annan uthänförliga till detta kapitel, men rustning,- hänförliga till 85 -eller icke hopbyggda med dessa artiklar . 90 kap. och avsedda att användas” -' och icke inneslutna i samma hölje tillsammans med artiklar enligt som desamma (85 och 90- kap.); detta kapitel men ej hopbyggda apparater för upptagning - eller : med eller inneslutna i samma hölje
återgivning av ljud, kombinerade som dessa; apparater för upptag-
med = radiomottagningsapparater ning eller återgivning av ljud,
(nr 85.159; kombinerade med en radio- eller
televisionsmottagare (nr 85.15);
Anmärkning 1 g)
Ny g) spolar, rullar och liknande"
"artiklar (vilka skall tulltaxeras ef-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.) Anmärkning 2 2. Icke kompletta eller icke fär- Utgår. diga instrument och apparater, (Nuvarande anm. 3 och 4 blir hänförliga till detta kapitel, tull-' anm. 2 och 3.) taxeras såsom motsvarande komp-
letta eller färdiga instrument eller
apparater, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.
93 kap. Anmärkning 1 c) c) stridsvagnar och andra pans- c) pansrade stridsfordon . (nr rade stridsfordon (nr 87.08); 87.08);
Anmärkning 2 2. Icke kompletta eller icke fär- Utgår. diga vapen tulltaxeras såsom mot- (Nuvarande anm. 3 och 4 blir svarande kompletta eller färdiga anm. 2 och 3.) vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.
93.06 Delar till vapen, ej hänförliga Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet till nr 93.01, inbegripet ämnen till ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen: eldrör för eldvapen:
94 kap. Anmärkning 1 c) c) stolar, soffor, bord och pelare c) artiklar av. sten, keramiskt av sten eller keramiskt material, material. eller annat material som
av de slag, som användes i parker, avses i 68 och 69 kap., med an? ..
trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och .. vändning som stolar, bänkar, bord 69 kap.); - | eller pelare och... av sådana slag som. användes i parker, trädgårdar. : eller vestibuler (68 eller 69 kap.);
Anmärkning 2 2. Såsom möbler enligt nr 94.01 2. De artiklar "(andra än delar) —94.03 anses icke sådana före- som avses i nr 94.01, 94.02 och mål, som ej är avsedda att pla- 94.03 skall tulltaxeras enligt dessa ceras på golvet eller marken. Detta nummer, endast om de är avsedda gäller dock icke beträffande: att placeras på golvet eller mar-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse a) köksskåp och dylika skåp; ken. Denna bestämmelse skall
b) stolar, soffor och sängar, fäll- dock ej anses tillämplig för följanbara eller avsedda för upphäng- de artiklar, vilka skall tulltaxeras ning; enligt ovannämnda nummer, även
c) bokhyllor och dylika möbler, om de är avsedda att hängas upp, bestående av flera sammanhöran- att fästas på vägg eller att ställas
de delar, avsedda att hängas upp på varandra: eller att placeras på varandra. a) köksskåp och liknande skåp;
b) stolar, bänkar och sängar;
c) bokhyllor och liknande möb-
ler, bestående av flera samman-
hörande delar.
Anmärkning 3
3. Möbler, inkommande i delar, Utgår. även med skivor eller andra delar (Nuvarande anm. 4 blir anm.
och tillbehör av glas, marmor eller 3.)
annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt.
95 kap.
Anmärkning d)
d) varor, hänförliga till 82 kap. d) knivar och andra artiklar hän-
(verktyg; knivar och andra bords- förliga till 82 kap., med skaft eller artiklar), försedda med skaft eller andra delar av material som av-
andra delar av sådant material, ses i detta kapitel; ftulltaxenumren
som avses i detta kapitel; särskilt i detta kapitel tillämpas dock för
inkommande skaft och andra delar särskilt inkommande skaft och
av dylikt material tulltaxeras dock andra delar till sådana artiklar; enligt detta kapitel;
97 kap. Anmärkning 4
4. Icke kompletta eller icke fär- Utgår. diga varor, hänförliga till detta ka- (Nuvarande anm. 35 blir anm. pitel, tulltaxeras såsom motsva- 4.) rande kompletta eller färdiga va-
ror, om de företer de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
98 kap.
Nr 98.07
Sigillstämplar, paginerings- Datumstämplar, sigillstämplar,
stämplar, datumstämplar och dyli- pagineringsstämplar och dylika ka handstämplar; handverktyg för handstämplar (inbegripet hand-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tryckning eller prägling av etiket- verktyg för tryckning eller präg- : ter; s. k. typtryckerier. ling av etiketter); s.k. typtrycke-
rier
Nr 98.14
Monterade rafräschissörer samt Rafräschissörer och beslag där-.: beslag till rafräschissörer till
Nr 98.15
Termosflaskor och liknande vär- Termosflaskor och andra termeisolerande behållare samt delar moskärl, kompletta med ytterhöldärtill (andra än lösa glas) je; delar. därtill, andra än lösa
glas
Bilaga 2
Undantag inom 25—99 kap. tulltaxan .-'
Tulitaxenr Varuslag
ur 35.021 Äggalbumin |
35.051¶Dextrin och dextrinklister; Jöslig stärkelse och rostad
stärkelse; stärkelseklister
ur 38.12! Beredda glätt-, appretur- och betmedel, innehållande
stärkelse 38.19 GI Visst kärnbindemedel, innehållande stärkelse
39.06 A.2! Stärkelse, företrad, förestrad eller på annat sätt mo-
difierad . 42.03 Kläder av läder eller konstläder 51.04 Vävnader av ändlösa konstfibrer or 55.05 Garn av bomull 55.06 Garn av bomull 55.08 Frottévävnader av bomull ur 55.09 Andra vävnader av bomull, med undantag av hand-
vävd bomullsväv 56.07 Vävnader av korta konstfibrer
57.10¶Vävnader av jute
60.03 Strumpor, sockor etc. av trikå 60.04 Underkläder av trikå
60.05¶Överkläder av trikå
61.01 Överkläder för män etc. 61.02 Överkläder för kvinnor etc. 61.03 Underkläder för män 61.04 Underkläder för kvinnor
61.09¶Korsetter, gördlar etc.
62.01¶Res- och 'sängfiltar
62.02 Sänglinne etc.
64.01¶Skor, med sulor och överdelar . .av gummi eller plast |
64.02 TLäderskor
2 Jordbruksreglerade varor.
Bilaga 3
Preferensberättigade varor inom 1—24 kap. tulltaxan
Tulltaxenr Varuslag 03.03 A.2 Ostron, andra än ostronyngel etc. 05.03 B Tagel, andra slag ' 07.01 C. ur 1, ur 2 Vitlök ur 07.03 Oliver och kapris ur 07.04 Vitlök 07.06 A Jordärtskockor 08.06 B. ur 1 Kvittenfrukter 08.07 B. 1 Persikor 08.09 A. ur 1 Honungs- och ogenmeloner 13.03 A Pektinämnen, pektinater och pektater 16.04 AA, A.2.b, B.1.b C.A, C.2, C.3 Fisk, beredd etc: 16.05 A, ur B Kräftdjur (andra än räkor) och blötdjur, beredda etc. 18.03 Kakaomassa 18.04 Kakaosmör 18.05 Kakaopulver, icke sötat ur 20.01 Mango-chutney; oliver och kapris 20.02 D Oliver ur 20.04 Tropiska frukter och delar därav, kanderade etc. 20.06 ur C, ur D Ananas, aprikoser, citrusfrukter och tropiska frukter 20.07 A.1.a, ur A.Lb, A.2.a, ut A.2.c 20.07 ur A.ID, Saft av citrusfrukter eller ananas, osockrad ur A.2.c, ur B Saft av tropiska frukter, osockrad eller sockrad 21.03 A, B Scnapspulver och beredd senap 21.04 Såser etc. 21.05 Sopp- och buljongpreparat ctc. 21.06 A, ur B S. k. torrjäst (inaktiv jäst) och bakpulver 22.01 A Kolsyrat mineralvatten etc. 22.02 A Kolsyrade drycker 22.04 A,B Druvmust i jäsning etc. 22.09 ur A, ur B.1., ur B.2,C Alkoholhaltiga drycker (andra än likör); alkoholhal-
tiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) etc. 22.10 Ättika
Med tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukter, tamarind, avokatofrukter, mangostan, litchi, fikon samt växtdelar av ingefära och angelika.
Bilaga 4
”77-gruppens medlemmar
Afghanistan Kuwait Algeriet Laos Förenade Arabrepubliken Lesotho Argentina Libanon
Barbados Liberia Bolivia Libyen
Botswana Madagaskar
Brasilien Malawi
Burma Malaysia
Burundi Maldiverna
Cambodja Mali Centralafrikanska Republiken Marocko
Ceylon Mauretanien Chile Mauritius Colombia Mexico Costa Rica Nepal
Cypern Nicaragua
Dahomey Niger
Dominikanska Republiken Nigeria
Ecuador Pakistan
Ekvatorialguinea Panamå
Elfenbenskusten Paraguay
Etiopien Peru
Fiji Ruanda
Filippinerna Salvador
Gabon Saudi-Arabien Gambia Senegal Ghana Sierra Leone Guatemala Singapore Guinea Somalia Guyana Sudan Haiti Swaziland Honduras Sydyemen
Indien Syrien
Indonesien Tanzania Irak Tchad Iran Thailand Jamaica Togo
Jordanien Trinidad och Tobago
Jugoslavien Tunisien ' Kamerun Uganda
Kenya Uruguay Demokratiska Republiken Kongo Venezuela (Kinshasa) Republiken Vietnam Folkrepubliken Kongo Yemen
(Brazzaville) Zambia
Republiken Korea Övre Volta
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710183