Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 102 år 1972 Skr. 1972: 102

Nr 102

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given Stockholms slott den 19 maj 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1971 för Statsföretag AB.

GUSTAF ADOLF

RUNE B. JOHANSSON

1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 102

Skr. 1972: 102

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 maj 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MO- BERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande av årsredovisning till riksdagen för Statsföretag AB och anför.

Den årliga redovisning till riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som förutskickades i prop. 1969: 121 bör, liksom föregående år (skr. 1971: 120), ske genom att bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen torde få fogas till statsrådsprotokoilet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1971 för Statsföretag AB.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas skrivelse av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Skr. 1972: 102

Bilaga

Statsföretag AB årsredovisning 1971

Verksamheten 1971 i sammandrag

Ändrade ägareförhållanden inom gruppen

Februari 1971 > Förvärv av Forshammars Bruk (LKAB) i samarbete med AB Gustavsbergs Fabriker Mars 1971 Förvärv av resterande 50 20 i Uddevallavarvet AB September 1971

Etablering av Staros AB och Vilhelmina Plast AB i samarbete med

Coronaverken AB Januari 1972 Försäljning av Svenska Utvecklings AB Februari 1972 Förvärv av Vitrum AB och ACO Läkemedel AB (Kabi) Försäljning av Devac AB

Dotterbolagens verksamhetsområden

Bransch/typ av företag Antal Fakturering Resultat före föetag — — — = disp. och skatter 1971 1971 1970 1971 1970 Industriföretag

Gruvor 2 1204,7 —1145,7 — 257,1 251,3

Järnverk, varv och mek.

3 416,8 3 111,2 212,7 322,5 Serviceföretag Hotell och restauranger 1 357,8 356,5 (7,4) (3,7)

Övriga 8 119,8 1140 — (LI (0,4) 477,6 — 470,5 = (8,7) (4,1)

Utvecklings- och etable-

3947,1 3 592,2

Skr. 1972: 102

1971 1970

Statsföretagsgruppen

Marknads- och konjunkturläget

Den allmänna konjunkturen var under 1971 svag och fick återverkningar i många sektorer inom näringslivet. De flesta företagen inom Statsföretagsgruppen hade känning av detta. De negativa effekterna var dock särskilt påtagliga för flera av de stora och ekonomiskt tunga företagen.

Den svaga internationella stålkonjunkturen påverkade utfallet vid LKAB. Avhämtningen av malm skedde inte i den takt man beräknade i början av året, vilket innebar att malmlagren ökade. Däremot var priserna i stort sett oförändrade, tack vare existerande avtal. För NJA var priserna låga för flertalet produkter på grund av den ogynnsamma konjunktursituationen. Hälften av NJA:s produktion består av fartygsprofiler, för vilka priserna var starkt pressade när order togs för leveranserna under 1971. Trots den svaga stålkonjunkturen uppnådde NJA emellertid en ökad försäljningsvolym.

För skogsindustrin var marknads- och konjunkturläget under 1971 genomgående svagt om än med vissa variationer. Exporten av sågade trävaror var volymmässigt god, även om priserna för bla gran var vikande. Efterfrågan på hemmamarknaden däremot gick starkt tillbaka, till stor del beroende på den låga aktiviteten inom byggnadsbranschen. Inom massaindustrin var det nödvändigt att under 1971 tillgripa produktionsinskränkningar för att bättre anpassa produktionen till efterfrågan. Minskad efterfrågan, men framför allt helt otillfredsställande priser på några av Assis huvudprodukter, medförde betydande resultatförsämringar 1971.

De utdragna avtalsförhandlingarna samt prisstoppet påverkade den inhemska konjunkturen inom framför allt service- och konsumtionsvatubranscherna. Först under årets sista kvartal steg efterfrågan till samma nivå som tidigare år.

För Sveriges Centrala Restaurang AB liksom för hela restaurang- och hotelinäringen innebar 1971 stora ekonomiska påfrestningar. En betydande kostnadsökning i förening med en pågående strukturell omvandlingsprocess inom hela restaurangnäringen kommer dessutom med säkerhet att få effekt lång tid framöver och aktualisera ytterligare åtgärder i form av rationaliseringar och strukturförändringar.

Skr. 1972: 102 | 5

I svaga konjunkturer senarelägger industrin planerade investeringar. Detta drabbar maskin- och verktygstillverkande företag särskilt hårt. För SMT Machine Company AB inträdde under hösten 1971 ett akut krisläge som accentuerades då företaget befann sig under uppbyggnad och samtidigt felbedömt marknadsförutsättningarna.

De ekonomiska resultaten för Uddevallavarvet och Karlskronavarvet, liksom för Uddcomb, var otillfredsställande och kommer att så förbli även 1972. Årets resultat vid varven har väsentligen sin grund i order tagna för flera år sedan.

För Uddevallavarvet tillkom som en extra belastning på resultatet valutaförluster orsakade av förändrade växelkurser. Inneliggande order tryggar sysselsättningen för flera år framåt och förutsättningar finns för starkt förbättrade ekonomiska resultat under de närmaste åren.

Beträffande Uddcomb råder speciella problem. Företaget är under uppbyggnad och vänder sig med sina produkter till kärnkraftindustrin. Konkurrensen i samband med upphandling av utrustning till kärnkraftverk har visat sig vara hård, innebärande svårigheter att erhålla tillräck- | lig orderstock och tillfredsställande priser.

I och med att flyttningen till nya anläggningar i Karlskrona genomförts står företaget tekniskt väl rustat. Igångkörnings- och introduktionskostnader måste dock förutses även för de närmaste åren. Gruppens samlade ekonomiska utfall påverkades negativt, då ca 80 9/,) av den totala volymen faller inom de branscher för vilka konjunkturerna var särskilt svaga. Effekten förstärktes av tidigare existerande lönsamhetsproblem hos bl. a. KVAB, SMT och Uddcomb. Detta sammantaget medförde ekonomiska påfrestningar, som blev särskilt kännbara eftersom de i flera fall drabbade nybildade och ännu ej konsoliderade företag. Tecken på en snabb förbättring av konjunktur- och marknadsläget för de tunga branscherna inom Statsföretagsgruppen kan ännu ej klart skönjas.

Förändringar i gruppens sammansättning

Genom samarbete med Coronaverken AB, inom ramen för det s. k. offertsystemet innebärande att Kungl. Maj:t efter riksdagsbeslut svarar för eventuella merkostnader för en etablering, startades Vilhelmina Plast AB i Vilhelmina och Staros AB i Nykroppa. Företagen, som båda startade sin verksamhet vid halvårsskiftet 1971, beräknas planenligt kunna påbörja produktionen i nya anläggningar på respektive orter i mitten av 1972.

Svetab sammanförde under året sina byggnadsmatcrialproducerande dotterföretag till en företagsgrupp — AB Standardsnickerier. Under året etablerades det av Svetab initierade företaget för tillverkning av nålfilt- och tuftade heltäckningsmattor — Nylands Mattfabrik AB. An-

Skr. 1972: 102 6

läggningsarbetena påbörjades i februari 1972 och fabriken beräknas vara klar för produktion under första kvartalet 1973. LKAB förvärvade tillsammans med Gustavsbergs Fabriker AB Forshammars Bergverk, som framställer kvarts- och fältspatsprodukter. Under 1971 övertog staten Eriksbergs Mekaniska Verkstads aktier i Uddevallavarvet. Aktierna förvärvades av Statsföretag, som nu innehar samtliga aktier i detta varv. I samband härmed erhöll Statsföretag 105 milj. kr. från staten för genomförande av nyemission i Uddevallavarvet. Villkoren för de av staten tidigare tillförda aktieägaretillskotten innebär, att Statsföretag AB inte kan erhålla utdelning från Uddevallavarvet förrän varvet återbetalat dessa tillskott. Staten övertog under hösten 1971 Pripp-Bryggeriernas resterande aktier i Kabi (35 26). Härigenom äger staten och Statsföretag gemensamt samtliga aktier i detta företag. Avsikten är att Statsföretag skall förvärva statens aktier i Kabi. Från Apoteksbolaget förvärvade Statsföretag och Kabi i början av 1972 produktionsdelarna av ACO och Vitrum, som sammanförs med Kabi till en läkemedelsgrupp. Läkemedelskoncernen kommer att bestå av fyra organisatoriskt parallellställda enheter, ACO, Kabis läkemedelsrörelse, Vitrum och Grummebolagen, det sistnämnda Kabis dotterbolag inom det kemisk-tekniska området. Överläggningar fördes under hösten mellan industridepartementet och Statsföretag om den framtida verksamheten inom Svenska Utvecklings AB, SU, samt hur denna skall finansieras. Med hänsyn till Kungl. Maj:ts önskan att bibehålla den långsiktiga inriktningen av SU:s projektverksamhet, koncentrerad på problem med samhällelig anknytning, träffades överenskommelse om att staten skulle förvärva samtliga aktier i SU. Övertagandet skedde per den 1 januari 1972. Statsföretag övertog från SMT Machine Company AB aktierna i Linson Instrument AB. Verksamheten i detta företag har ingen anknytning till SMT utan främst till verksamhet inom Förenade Fabriksverken (FFV). Avsikten med förvärvet är att renodla SMT:s verksamhet i avvaktan på att överläggningar med staten angående framtida huvudman för Linson slutföres. Den under 1970 beslutade avvecklingen av Rationell Planering AB genomfördes programenligt. Helt enligt tidigare planer fortgår arbetet med avveckling av verksamheten i Svenska Skifferolje AB. Statsföretag förvärvade under 1970 från Styrelsen för Teknisk Utveckling Devac AB för att vidareutveckla den stoftavskiljningsutrustning som företaget tillverkade samt därefter biträda vid marknadsintroduktion. Detta visade sig vara förenat med så stora svårigheter, både tekniskt och kommersiellt, att Statsföretag beslutat avveckla sitt engagemang i bolaget. Ägareförhållandena beträffande Swedish Industrial Development Corporation, SID, som tidigare ägdes av Statsföretag AB, Svenska Utvecklings AB, Förenade Fabriksverken, Kooperativa Förbundet samt

Skr. 1972: 102 on 7

Innovations AB Projection KB, ändrades under året så, att numera endast Statsföretag AB och Förenade Fabriksverken kvarstår som bolagets huvudmän. Avsikten är att verksamheten i SID skall samordnas mer intimt med verksamheten inom Statsföretagsgruppen och Förenade Fabriksverken.

Rekonstruktion och speciella insatser

De problem inom Kalmar Verkstads AB, som framkom redan under 1970 och kommenterades i förra årets verksamhetsberättelse, visade sig vara så omfattande, att det under 1971 blev nödvändigt att besluta om företagets avveckling. Arbetet härmed planlades så att det i tid skulle kunna samordnas med Volvos nyetablering i Kalmar av en monteringsfabrik för personbilar. Denna plan byggde på att KVAB under avvecklingsperioden skulle erhålla stödorder på järnvägsmateriel. Bolagets upparbetade orderstock kunde icke ge tillräcklig sysselsättning.

De tidigare nämnda problemen för SMT krävde en förutsättningslös omprövning av företagets förutsättningar och framtida inriktning. Arbetet härmed pågår och beräknas bli avslutat under första halvåret 1972. Rekonstruktionen medför sannolikt en koncentration av både produktprogram och produktionsanläggningar.

Resultatet för Sveriges Centrala Restaurang AB var otillfredsställande redan under 1970. Det indikerade behov av översyn av verksamheten, som också påbörjades. Därvid blev det nödvändigt att göra en framställning hos Kungl. Maj:t om sådan ändring av bolagsordningen för Restaurangbolaget, att det kunde skapas både formell och reell möjlighet för Statsföretag att som huvudaktieägare påverka verksamheten. Beslut om sådan ändring fattades också vid höstriksdagen 1971.

Investeringar

De totala bruttoinvesteringarna i byggnader, maskiner och övriga anläggningar uppgick 1971 till 740 milj. kr. 54 9/9 härav avsåg pågående kapacitetsutbyggnader hos Assi, NJA och Uddcomb. Under 1972 beräknas investeringarna vid Assis enheter i Karlsborg och Lövholmen vara avslutade, varefter de framtida förutsättningarna för sulfatfabriken och pappersbruket i Karlsborg samt linerbruket i Lövholmen kommer att vara väsentligt förbättrade.

LKAB:s investeringsvolym, 194 milj. kr. representerade ett genomsnitt under de senaste fem åren. Förhållandevis mycket stora investeringsprogram har påbörjats i flera av koncernbolagen, bl. a. Kabi och Ceaverken.

Skr. 1972: 102 8

Uppbyggnad av koncernen

Arbetet med att bygga upp och i samband därmed samordna olika verksamhetsgrenar inom företagsgruppen har fortsatt under året. Detta arbete är förenat med speciella problem i en företagsgrupp, som har bildats genom att sammanföra autonoma företag, som dessutom arbetar inom skilda branscher.

Förtroendefullt samarbete mellan såväl företag som skilda befattningshavare är en huvudförutsättning för att kunna konsolidera och utveckla företagsgruppen. Under året organiserades ett flertal konferenser för befattningshavare med likartad sysselsättning kring gemensamma problem. Ur detta samarbete har vuxit fram en rad utvecklingsprojekt, som nu bearbetas i arbetsgrupper och utskott, där ett stort antal bolag i gruppen är representerade. Exempel härpå är principer och system för långsiktig verksamhetsplanering.

Arbetet med att skapa enhetliga ekonomiska rapporterings- och budgetsystem för företagsgruppen fortsatte under året.

Informationsverksamheten ägnades ökad uppmärksamhet. I oktober lämnades en första delårsrapport. Informationen till de 18 riksdagsmän, som har till speciell uppgift att följa Statsföretags verksamhet, inleddes och dessa har, utöver bolagsstämman, inbjudits två gånger för särskild information.

Företagsdemokrati och samverkan

Statsföretags styrelse fastställde under hösten 19714 allmänna riktlinjer för det företagsdemokratiska arbetet inom Statsföretagsgruppen.

I riktlinjerna framhålles nödvändigheten av att inom varje företag utarbeta handlingsprogram för den företagsdemokratiska utvecklingen med beaktande av de speciella förutsättningar, som finns i de olika företagen. I nära anknytning till de företagsdemokratiska frågorna har stor uppmärksamhet börjat ägnas allmänna ledarskaps- och relationsproblem.

Antalet personalrepresentanter i styrelserna har ökat och uppgår f. n. till totalt 21 fördelade på 13 företag. Avsikten är att utse personalrepresentanter i ytterligare styrelser.

Framåtblick

Som framgått av redogörelsen ovan finns många problem inom företagsgruppen. Orsakerna härtill är flera, även om den svaga konjunkturen har haft avgörande betydelse för det otillfredsställande ekonomiska utfallet. De samlade finansiella resurserna ansträngdes i hög grad under 1971. Endast tack vare en Kkreditvänlig kapitalmarknad, där nya Jån

Skr. 1972: 102 | 9

kunde erhållas på rimliga villkor och i ökad omfattning, klarades uppkommande behov. Trots en självfinansieringsgrad på över 100 96 hos några av bolagen — bl. a. LKAB — blev genomsnittet för hela Statsföretagsgruppen under 50 9/9.

Men mycket har också skett, som bör tillåta en viss optimism för framtiden. Tidigare satsningar har börjat ge positiva utslag i några företag, som t. ex. Ceaverken. Investeringarna i LKAB, Assi och NJA förlöper planenligt och bör ge bättre förutsättningar för framtiden. Även arbetet med att strukturera verksamheten bör leda till förbättrade ekonomiska resultat.

Det fortsatta konsolideringsarbetet måste få hög prioritet även under 1972. Erfarenheterna under det gångna året understryker nödvändigheten av en hård lönsamhetsprioritering av alla uppkommande handlingsalternativ. Under 1972 förutses för övrigt så stora anspråk på finansiellt stöd från de bolag i gruppen, som förra året uppvisade negativa resultat, bl. a. NJA, Kalmar Verkstad, Uddcomb, SMT och Svetab, att utrymmet för nya expansionsinvesteringar är ytterst begränsat. Även om framtiden för Statsföretagsgruppen rymmer många och stora problem, bör det dock finnas förutsättningar att på sikt uppnå tillfredsställande lönsamhet för gruppen i sin helhet, en tryggare sysselsättning och ökad expansionskraft.

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Konjunkturavmattningen under 1971 återverkade kännbart på flera av koncernens bolag och därmed också på Statsföretag.

De försämrade konjunkturerna drabbade med särskild tyngd SMT Machine Company AB och NJA. Statsföretag har via LKAB lämnat dessa bolag koncernbidrag med sammanlagt 85 milj. kr.

Tidigare beslutad avveckling av Rationell Planering fullföljdes planenligt. Under våren 1971 fattades beslut om avveckling av verksamheten hos Kalmar Verkstad. I början av 1972 försåldes utvecklingsbolaget Devac AB med en mindre förlust.

För Uddcomb Sweden AB kommer inkörningskostnader jämte kostnader för en omlokalisering från Degerfors till Karlskrona att bli väsentligt högre än enligt ursprunglig förkalkyl. Enligt nyligen framlagd proposition till riksdagen föreslås statlig lånegaranti jämte ett statsbidrag, men Statsföretag kommer under de närmaste åren att få tillskjuta betydande belopp, sannolikt 25—30 milj. kr. Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU) återtogs efter riksdagsbeslut per den 1 januari 1972 av Statsföretags ägare. Aktierna överläts till ett pris av 6,5 milj. kr. Statsföretags bokförda förlust blev 18 milj. kr.

I slutet av 1971 avyttrades den post aktier i Billman Regulator AB,

Skr. 1972: 102 10

som Statsföretag förvärvade våren 1970. Försäljningen genomfördes till ett pris av kr 150/aktic, vilket gav kompensation för beräknade räntekostnader under den tid aktierna innehades. Efter förhandlingar sedan hösten 1971 träffades i februari detta år uppgörelse mellan å ena sidan Statsföretag och dess dotterbolag AB Kabi och å andra sidan Apoteksbolaget AB om förvärv från Apoteksbolaget av dess läkemedelstillverkande företag, Apoteksvarucentralen Vitrum AB samt ACO Läkemedel AB. Dessa båda företag kommer att samordnas med Kabis verksamhet. Den nya läkemedelskoncernen får en sammanlagd årsomsättning överstigande 200 mkr och en ökad slagkraft, inte minst på de exportmarknader som redan bearbetas. Såväl KVAB som Uddcomb balanserar den 31 december 1971 så stora förluster att formell plikt att upprätta likvidationsbalansräkning förelåg. Koncernbidrag till KVAB har nu lämnats avseende hela förlusten för 1971. Ägarestrukturen i KVAB tillät icke sådant bidrag under 1971. Efter 1 juli 1972 kommer på samma sätt koncernbidrag till Uddcomb att lämnas förutsatt att ett nyligen framlagt lagförslag godkännes och dispens enligt denna beviljas för Statsföretag. Ett program för företagsdemokratisk utveckling inom Statsföretagsgruppen antogs hösten 1971 och detta är nu föremål för diskussion och gradvis installation ute i de enskilda företagen. Utvecklingsinsatser inleddes under året med syfte att åstadkomma samordning av den finansiella planeringen inom hela gruppen. Vid bolagsstämman i maj månad fick styrelsen ändrad sammansättning och ny verkställande direktör utsågs. I löner och ersättningar utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 508,6 tkr och till övriga — i medeltal 29 anställda — 2 517,2 tkr. Den avkastning som Statsföretag erhållit från dotterbolag avseende 1971 års verksamhet har efter avdrag för Statsföretags egna förvaltningskostnader i sin helhet disponerats för att täcka förluster hos andra bolag inom gruppen och som bidrag till Norrlandsfonden (15 milj. kr.). Den konsolidering som förutsattes kunna ske under Statsföretags tre första verksamhetsår och innan utdelning skall lämnas blir sannolikt mycket begränsad. Även 1972 kommer flera av dotterbolagen att redovisa stora förluster. Under förutsättning att de allmänna konjunkturförhållandena stabiliseras och successivt utvecklas i gynnsam riktning senare under 1972, förutses dock viss resultatförbättring för gruppen i dess helhet redan innevarande år. Den utdelning som Statsföretag enligt riksdagsbeslut skall lämna från och med verksamhetsåret 1973 torde emellertid mot bakgrund av ännu återstående konsolideringsbehov nödvändigtvis bli obetydlig de första åren.

Skr. 1972: 102 - 11

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att moderbolagets vinstmedel balanseras i ny räkning.

Arne Geijer Karl-Erik Nilsson (Styrelsens ordförande) Erik Grafström Per Sköld

(verkställande direktör) Harry Hjalmarson Nore Sundberg

Sigurd Ljungcrantz

Skr. 1972: 102 12

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande revisionsberättelse för år 1971.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning, samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.

Aktiebolagslagens föreskrifter beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncernförhållanden har iakttagits.

Såsom framgår av årsredovisningen har aktierna i Svenska Utvecklings AB uppskrivits med 6,5 milj. kr. Vi har intet att erinra mot denna uppskrivning.

Under revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att bolagets vinstmedel — 14,0 milj. kr. balanseras i ny räkning.

Detta förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning eller mot god affärssed.

Vi tillstyrker

att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen fastställes,

att vinsten disponeras i enlighet med ovanstående förslag samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar.

Stockholm den 14 april 1972.

Olof Söderström Anders Linde

Bernt Nilsson Ebbe Rybeck

(aukt. revisor) Knut Ranby (aukt. revisor)

Skr. 1972: 102 13

LKAB

Höjd produktion men lägre leveranser

Produktionen ökade mellan 1970 och 1971 från 23,7 till 25,8 milj. ton. (Konflikten påverkade produktionen ca fem veckor under början av 1970). Av den totala produktionen bestod 19,4 (18,6) milj. ton av styckemalm, 1,6 (1,1) milj. ton av slig samt 4,8 (4,0) milj. ton av kulsinter (pellets). Kiruna svarade för 20,6 (18,7) milj. ton och Malmberget för 5,2 (5,0) milj. ton färdiga produkter. Totalt bröts 44,4 (36,2) milj. ton berg inklusive berg från investeringsarbeten.

Leveranserna blev däremot lägre än närmast föregående verksamhetsår — 23,8 mot 24,7 milj. ton, därav 23,0 (23,9) milj. ton på export och 0,8 (0,8) milj. ton till inhemska köpare.

Över hamnen i Narvik, som i huvudsak skeppar malm från gruvorna i Kiruna, levererades 18,7 (18,4) milj. ton och över hamnen i Luleå 4,5 (5,7) milj. ton. Medellasten ökade i Narvik från 34 553 till 36 207 ton och i Luleå från 17 831 till 19 807 ton. Det genomsnittliga hamnuppehållet minskade något vid båda förvaltningarna, i Narvik från 45 till 43 timmar och i Luleå från 27 till 25. Skeppningssäsongen i Luleå varade från 20 maj till 8 december.

Stora restkvantiteter

Av de största kundländerna var det endast Belgien/Luxenburg, som något ökade sina uttag av LKAB-malm, från 7,1 till 7,2 milj. ton. Västtyskland minskade från 9,6 till 8,8 och Storbritannien från 2,7 till 2,0 milj. ton. Den största inhemska kunden var traditionellt Norrbottens Järnverk med 0,6 (0,6) milj. ton.

Stålkonjunkturen i Europa var dämpad under 1971. Många av de stora malmköparna fann det inte möjligt att hämta ut avtalade kontraktskvantiteter. LKAB, liksom övriga malmexportörer, redovisade därför vid årets utgång exceptionellt stora restkvantiteter från 1971 års kontrakt.

Malmlagren hos stålindustrin i främst Ruhrområdet och den alltmer dämpade stålproduktionstakten i Europa kan komma att medföra eftersläpningar i malmavhämtningen även under 1972.

Prismässigt har vissa förändringar skett på marknaden. Sålunda har dels sjöfrakterna för de transoceana konkurrentmalmerna sänkts, dels har dollardevalveringen gjort de dollarnoterade malmerna billigare i respektive köparlands valuta.

Skr. 1972: 102 14

Fortsatt kvalitetshöjning Arbetet med att höja produkternas kvalitet fortgår. Andelen kulsinter steg från 16,9 till 18,8 96 eller från 4,0 till 4,8 milj. ton, främst beroende på att kulsinterverket i Svappavaara, som togs i bruk under 1970, var i drift under hela verksamhetsåret.

Hög investeringsnivå Investeringsplanerna för den närmaste femårsperioden är i huvudsak oförändrade och uppgår till omkring 1 miljard kronor. Investeringarna under 1971 uppgick till 198 (161) milj. kr. Bland större investeringsarbeten märks: Kiruna: Utnyttjandet av den blivande huvudnivån på 540 m avvägning i Kiirunavaara påbörjades, samtidigt som förberedande arbeten på den därefter följande huvudnivån påbörjades. Malmberget: Arbetet med omläggningen till skivrasbrytning fortsatte. Huvudnivån på 600 m avvägning blev klar. Vid årsskiftet 1972/73 beräknas all lastning med tryckluftdrivna maskiner upphöra, varefter lastningen kommer att ske med moderna dieseldrivna fordon. Utbyggnaden av anrikningsverket i Vitåfors med två magnetitsektioner påbörjades och beräknas vara avslutad i början av 1973. Verkets kapacitet ökar därmed från 2,7 till 6,7 milj. ton per år. En ny blodstenssektion i anrikningsverket började byggas och beräknas bli klar i början av 1974. Arbetet på ett nytt kulsinterverk av bandugnstyp påbörjades. Kapaciteten på detta beräknas till 2,5 milj. årston, vilket ger totalt 3,7 milj. ton kulsinter i Malmberget. Det nya verket beräknas kunna tas i drift under 1973. Narvik: En skopbhjulslastare med en utlastningskapacitet av 5 000 ton/tim. togs i drift. Arbetet med ny bangård och ny lossningsstation pågick. De beräknas bli färdiga under 1975.

Personalökning Treårsavtal träffades med arbetarparten. Inom samverkansorganisationen bedrevs ett intensivt arbete som syftade till ökad precisering av samverkansorganens arbetsformer och arbetsinnehåll. Bl. a. inleddes en fullständig genomgång av personalpolitiken. Medelantalet anställda var 7 353, en ökning med 208 personer.

Resultatet något förbättrat Försäljningsvärdet uppgick till 1.195 (1.131) milj. kr. Rörelseöverskottet före avskrivningar för LKAB-koncernen blev 407 (384) milj. kr. Vinsten efter planenliga avskrivningar samt efter räntor och andra

Skr. 1972: 102 15

finansiella poster m. m. men före bokslutsdispositioner och skatter blev 259 (249) milj. kr. Resultatet påverkades i positiv riktning av prishöjningarna på ca 10 9/9 för sålda produkter samt i negativ riktning av minskad leveransvolym och väsentligt höjda produktionskostnader. Kostnadsökningarna beror till stor del på lönestegringar samt prisstegringar på material och tjänster. En bidragande orsak var även en otillfredsställande produktivitet inom vissa avsnitt av driften samt ökning av gråbergsbrytningen.

LKAB har lämnat koncernbidrag med 100 milj. kr. till Statsföretag och vissa av dess dotterbolag. Koncernbidrag jämte utdelning för 1971 motsvarar exakt utdelningen för 1970 sedan hänsyn tagits till skatteeffekterna för LKAB. Kommunernas skatteintäkter påverkas icke av bidraget.

Vinsten före skatter uppgick till 114 (212) milj. kr. och nettovinsten till 42 (94) milj. kr.

Nytt dotterbolag

I början av året övertog LKAB två tredjedelar av aktierna i AB Forshammars Bergverk, som bryter och behandlar fältspat, kvarts och kvartsit vid olika fyndigheter i Mellan-Sverige. Den andra aktieägaren är Kooperativa Förbundet.

Oljeprospektering AB (OPAB), i vilket LKAB innehar 25 9/4 av aktierna, påbörjade under våren borrningar efter olja i södra Skåne.

AB Statsgruvor

Verksamheten har under år 1971 bedrivits i oförändrad omfattning vid bly- och zinkmalmsgruvan i Stollberg.

Förberedelsearbetet med volfram- och flusspatgruvan i Yxsjöberg har pågått under hela året och driften beräknas komma i gång våren 1972.

Produktion och leveranser

Under året har i Stollberg producerats 4 550 ton blyslig, 6 250 ton zinkslig samt 24 800 ton järnslig.

Leveranserna har i stort sett motsvarat produktionen. En viss återhållsamhet i avhämtningen från köparnas sida har dock varit märkbar.

Marknadsöversikt

Priserna för bolagets produkter, som bestäms av internationella noteringar, har undergått betydande förändringar. Genomsnittsnoteringen för bly var under år 1971 £105 (förra året £122) och för zink £127

Skr. 1972: 102

Investeringar Investeringarna i Stollberg har under året uppgått till 1,7 milj. kr. Bl. a. har ny lave samt maskinhus och krossanläggning uppförts. I Yxsjöberg har investeringarna pågått planenligt. Anrikningsverk och övriga ovanjordsanläggningar har i huvudsak färdigställts under året. 6,0 milj. kr. har under året investerats i byggnader och anläggningar och 4,3 milj. kr. i maskiner. Förberedande arbeten under jord har utförts.

Personal Antalet anställda var vid årets slut 166 (127). Vid nybyggnaderna har även sysselsatts ett antal entreprenörer med egna anställda.

Resultat Rörelseresultatet för året visade ett underskott före avskrivningar med 1,9 milj. kr. Resultatet belastades med 2,9 milj. kr. för förberedande arbeten i Yxsjöberg. Avskrivningarna, som uppgår till 0,6 milj. kr., omfattar ej nybyggnaderna i Yxsjöberg och Stollberg. De finansiella kostnaderna har ökat genom att ett lån har upptagits under året till ctt belopp av 7,5 milj. kr. Resultatet efter skatter visar varken vinst eller förlust. För att finansiera driftskostnaderna i Yxsjöberg under inkörningstiden kommer ett lån att upptagas.

Norrbottens Järnverk AB Under 1971 levererade Norrbottens Järnverk 478 000 ton stål till ett värde av 378 milj. kr. Hälften av försäljningen utgjordes av profiler för fartyg. Järnverket är på detta område marknadsledande och täcker över 25 9/4 av de de europeiska varvens behov. Övriga produkter är stålbyggnadsmaterial och armeringsstål samt stångstål och plåt för verkstadsindustrin.

Ökad fakturering i svag konjunktur 1971 var ett mycket svagt år för stålindustrin. Västeuropas stålproduktion minskade med 6 2» från 1970. Trots produktionsbegränsningar föll stålpriserna ytterligare från den låga nivån vid årets början. Norrbottens Järnverk kunde trots konjunkturläget öka sin fakturering med 15 9/9, Exportandelen var 42 90. Fartygsprofilerna har till största delen levererats mot långtidskon-

Skr. 1972: 102 17

trakt. Priserna på fartygsmaterial, som levererats under 1971, har till stor del bestämts av kontrakt, som togs under lågkonjunkturen före uppgången 1969. De har i dagens kostnadsläge gett ett mindre gott ekonomiskt utbyte men lönsamheten inom detta område förbättras dock successivt. Av järnverkets totala orderstock på över 1 000 000 ton utgör fartygsmaterial den helt dominerande delen. För de flesta övriga produkterna har priserna bestämts av den internationella utvecklingen. Det har speciellt under senare delen av året inneburit betydande prissänkningar. Vid årsskiftet 1971/72 kunde dock en viss stabilisering skönjas.

Ökad manufakturering En allt större del av järnverkets produktion genomgår någon form av manufakturering efter valsningen. Fartygsprofilerna levereras i stor utsträckning inläggningsfärdiga. Inom stålbyggnadsområdet levereras såväl profilerad, plastbelagd plåt och manufakturerat stommaterial som färdiga stålhus. Andelen manufakturprodukter uppgick 1971 till drygt 50 20. 1967 var den 13 .

Full sysselsättning Trots konjunkturläget kunde full sysselsättning upprätthållas under året. Antalet anställda var oförändrat ca 3 400. Järnverkets första produktionsenhet, eltackjärnverket, nedlades under året.

Investeringsprogram 70 Arbetet med järnverkets investeringsprogram fortskred planenligt under året. Huvuddelen av anläggningarna har upphandlats. Lån och krediter har erhållits i beräknad omfattning. Investeringsprogrammet kommer att medföra: — Tre gånger så stor råjärnskapacitet — Fördubblad råstålskapacitet — Väsentligt högre utnyttjande av varmvalskapaciteten genom kompletterande investeringar — Fördubblad kapacitet för manufakturering av fartygsmaterial

Högre råvarupriser — sämre resultat Priset på koks, järnverkets viktigaste råvara, steg våldsamt under 1970 och låg under första delen av 1971 fortfarande på en hög nivå. Under senare delen av året blev tillgången på koks god på grund av de 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 102

Skr. 1972: 102 18

dåliga stålkonjunkturerna. Detta medförde sänkta priser, som dock endast till ringa det! hann påverka årets resultat. För den viktigaste malmkvaliteten var prisstegringen från föregående år 9 9/4. De ökade råvarupriserna och lönestegringar, som endast delvis motsvarats av produktivitetsförbättringar, medförde att nettoförlusten efter dispositioner och skatter ökade till 63 milj. kr., vilket till 60 milj. kr. täcktes av koncernbidrag. Konjunkturen, speciellt under andra halvåret 1971, blev sämre än beräknat. +

Prognos Produktion och fakturering planeras bli väsentligt högre 1971 än 1971. Investeringsprogram 70 ger förutsättningar för en fortsatt snabb faktureringsökning under följande år. Resultatet beräknas successivt bli förbättrat, främst tack vare lägre produktionskostnader efter genomförandet av investeringsprogrammet och högre priser på fartygsmaterial. Trots de rationaliseringsåtgärder som vidtagits förutses en avsevärd förlust under 1972. Även 1973 bedöms en viss förlust uppstå, medan resultatet för år 1974 vid normala konjunkturer väntas bli positivt.

Uddevallavarvet AB

Efter den goda sjöfartskonjunktur, som nådde sin kulmen hösten 1970, inträdde redan vid årsskiftet en markant försämring. Frakterna föll mycket snabbt och nådde för såväl tank- som bulkfartyg under 1971 den lägsta nivån på mycket länge. Nedgången i sjöfartskonjunkturerna, de långa leveranstiderna och den instabila valutasituationen medförde, att varvsindustrin i sin helhet under 1971 tillfördes jämförelsevis få nya order. Uddevallavarvet tecknade under året två nya kontrakt avseende 125 000 tdw tankfartyg för leverans 1975. Med få undantag omfattar orderstocken fartyg på ca 100 000 tdw och däröver och är med hänsyn till typer och antal fartyg väl sammansatt. Bolagets orderstock ger företaget full sysselsättning till och med första halvåret 1975. Med hänsyn till det osäkra och snabbt skiftande läget på frakt- och beställningsmarknaden får detta betecknas som tillfredsställande. Mellan de fyra stora varven, Eriksberg, Götaverken, Kockums och Uddevallavarvet, har ett konsortialavtal träffats för ett närmare samarbete inom vissa områden.

Skr. 1972: 102 19

Beslut om garantiram Riksdagen har under året beviljat varvsindustrin fortsatta fartygskreditgarantier genom beslut om en garantiram, baserad på en rullande femårsberäkning. För första femårsperioden utgör den av riksdagen anslagna garantiramen 3,5 miljarder kr. Överenskommelse har under året träffats mellan svenska staten, Statsföretag AB och Eriksberg om att avtalet om samägande av Uddevallavarvet skall upphöra. Samtliga aktier i Uddevallavarvet AB har övertagits av Statsföretag AB i enlighet med beslut av 1971 års vårriksdag. Samtidigt höjdes Uddevallavarvets aktiekapital till 100 milj. kr.

Investeringar Årets investeringar uppgår till 18,4 milj. kr. Det på hösten 1970 beslutade investeringsprogrammet, som tillsammans med övriga investeringar belöper sig till ca 35 milj. kr., har under året planenligt kunnat följas och beräknas vara avslutat under sommaren 1972. Ombyggnad av utrustningspir och plåtfördelningsbyggnad slutfördes, och ny hall över profilförråd färdigställdes under året. Återstående större arbeten — bl. a. ombyggnad av bädd III, som medger en betydande ökning av fartygsstorlekarna på denna bädd, jämte kranbanor och tillbyggnad av svetshallen på Sörvik — pågår och slutföres under våren 1972.

Personal Den ”grå arbetskraften” har i det närmaste avvecklats. Nyrekrytering har skett genom skolning i egen regi varvid personalstyrkan kunnat ökas. I syfte att skapa riktlinjer för det företagsdemokratiska arbetet har utredningar gjorts såväl av medarbetare inom företaget som av externa konsulter. Antalet anställda har under året ökats med ungefär 150 personer till ca 3 000.

Dotterbolag Skandiaverken AB har i likhet med föregående år drivits av moderbolaget. Produktionen har liksom tidigare i huvudsak bestått av hjälpmotorer, reservdelar m. m. för varvsindustrin men även av viss tillverkning för andra beställare.

Resultat De fartyg, som varvet levererat 1971 och de som skall levereras 1972, har kontrakterats i ett ogynsamt konjunktionsläge till fasta priser och på vid den tiden marknadsmässiga villkor. Även om resultatet av årets

Skr. 1972: 102 20

verksamhet är otillfredsställande, har rörelseresultatet jämfört med prognosen kunnat förbättras avsevärt. Till detta har främst bidragit att 1leveranstiderna väl kunnat hållas. Såväl sjösatt som levererat tonnage är det högsta hittills i varvets historia. Under de närmaste åren förväntas en successiv förbättring av varvets lönsamhet. Koncernen redovisar inga vinstmedel. Årets förlust uppgår till 33 milj. kr., vilket täckes genom att medel från reservfonden tages i anspråk.

Karlskronavarvet AB

För Karlskronavarvet AB präglades 1971 av att såväl produktion och försäljning som sysselsättning ökade. Betydande kostnadsstegringar, gällande både material och löner, kombinerat med svårigheter att uppnå en tillfredsställande produktivitet inom vissa verksamhetsgrenar, medförde dock att resultatutvecklingen inte blev gynnsam. De marina beställningarna uppgick till ca 70 9/4 av den totala faktureringen.

Marknadsöversikt Kontrakt tecknades för leverans av ett minfartyg. Dessutom tecknades ett flertal kontrakt för marint underhåll. Under 1971 kompletterades även beställningar av fartygssektioner till Kockums Mekaniska Verkstads AB och AB Götaverken.

Produktion och leveranser Minfartyget ”Älvsborg” färdigställdes och levererades i april. Under året påbörjades konstruktion och tillverkning av tolv torpedbåtar av modifierad Spica-typ. Kryssaren ”Göta Lejon” genomgick översyn och modernisering. Leverans av antennanpassare till marinen slutfördes och utveckling av andra typer för exportförsäljning igångsattes.

Investeringar Varvets modernisering fortsatte under 1971. De totala investeringarna uppgick till ca 15 milj. kr. En skrov- och montagehall samt tillhörande mindre verkstadshall och servicebyggnad färdigställdes till årsskiftet 1971/72. En ny hall för gasskärning av plåt är under uppförande.

Personal Antalet anställda ökade från 1 610 till 1649. Arbetet inom det företagsdemokratiska området aktiverades under året. Sålunda är de anställda representerade i bolagets styrelse. Vidare inrättades en personalkommitté och försöksverksamhet har pågått med fyra avdelningsnämnder.

Skr. 1972: 102 21

Resultat och likviditet

Omsättningen under året uppgick till 113 milj. kr. Resultatet för 1971 utvisade en försämring i förhållande till föregående år. Detta rörelseresultat kompenserades dock av ett räntenetto på 6,8 milj. kr., varefter resultatet före dispositioner och skatter uppgick till 0,6 milj. kr. Årets resultat påverkades av en rad förlustobjekt. Bolaget redovisade efter dispositioner och skatter varken vinst eller förlust.

Likviditeten var vid årsskiftet fortfarande god. Bolagets likvida medel utgjordes emellertid huvudsakligen av förskott för kommande leveranser.

Utveckling under de närmaste åren

Resultaten för de närmaste åren förväntas bli bättre än 1971, då en del olönsamma verksamhetsgrenar bortfaller. Sysselsättningen beräknas vara tillfredsställande fram till mitten av 1975 tack vare redan uppgjorda kontrakt.

Varvets modernisering kommer under de närmaste åren att ställa stora krav på finansiella resurser.

De förestående försvarspolitiska besluten kommer att ha en avgörande inverkan på utvecklingen efter 1974.

AB Oljetransit

AB Oljetransit äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trondheimsfjorden för lagring och distribution av oljor.

Fortsatt expansion

Anläggningen har sedan 1963 utnyttjats för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska militära myndigheter. En större del av cisternvolymen uthyres emellertid numera till norska företag.

Långsiktig planering

Bolaget har kunnat notera ett ökat intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter. En utveckling av oljehamnen tycks möjlig och blir av intresse i synnerhet om nya oljefyndigheter kommer att exploateras norr om 62:a breddgraden.

Omsättningen under 1971 var 0,8 milj. kr. jämfört med 0,7 milj. kr. kalenderåret 1970. Resultatet för den kommersiella delen av verksamheten var före extraordinära intäkter och kostnader 0,2 milj. kr.

Skr. 1972: 102 22

Uddcomb Sweden AB Anläggningarna i Karlskrona byggs ut En verkstadsindustri som Uddcomb, med tunga och skrymmande produkter, måste av transporttekniska skäl ligga vid djuphamn. Därför valdes i samband med företagets bildande Karlskrona som lokaliseringsort. Avancerade och välutrustade anläggningar uppföres nu där i två etapper. I den första, som var klar sommaren 1971, uppfördes bland annät en supertung verkstadshall anpassad för reaktortankar, ånggeneratorer och liknande extrema tryckkärl. I den andra, klar sommaren 1972, byggs dels en tung verkstadshall för kompletterande utrustning till reaktortankar och primära ångkretsar, dels en administrationsbyggnad. Härmed får företaget en kvalificerad anläggning för produktion av tunga komponenter till reaktorsystem, vilken även uppmärksammats internationellt.

Personalen satsar på Karlskrona Överflyttningen till Karlskrona kommer att kunna genomföras med långt mindre friktion än vad som varit vanligt vid omlokaliseringar av industrier. Detta beror till stor del på den positiva inställning personalen har till Karlskrona. Med stort engagemang har var och en löst sina uppgifter. Det tillmötesgående som Karlskrona kommun mött Uddcombs personal med, har varit en stark stimulans även för de enskilda människorna i den svåra omställningsprocess, som flyttning till en ny ort innebär.

Ett bolag under uppbyggnad Uddcomb är en kraftfull satsning med stark inriktning mot kärnkraftområdet. Avsikten är att med hemmamarknaden som bas bygga upp ctt verkstadsföretag med internationell konkurrensförmåga för export av svenska kvalitetsprodukter. Utgångsläget är gott och avsevärda framsteg har redan gjorts. Trots detta måste utvecklingsprocessen för ett företag som Uddcomb bli långsam. En positiv vinstutveckling kan väntas först efter ett initialskede på 3—5 år, följt av ett jämviktsläge under ett pur år.

Orderstocken ökar Faktureringen under 1971 blev 27,5 milj. kr. (25,8 år 1970). Orderstocken ökade under 1971 från 66,7 till 99,1 milj. kr. Den måste dock ses mot bakgrund av en genomsnittlig leveranstid av tre år och med en potentiell leveransförmåga av 80 milj. kr. per år efter intrimning av anläggningarna i Karlskrona.

Skr. 1972: 102 | 23

Faktureringen 1971 blev lägre än beräknat. Detta berodde delvis på en leveranseftersläpning avseende icke-nukleära produkter samt den allmänt svaga konjunkturen. Investeringar inom den kemiska processindustrin har senarelagts, vilket påverkat Uddcombs möjligheter till beställningar och leveranser.

Stora igångkörningskostnader

Att starta en industri av Uddcombs typ kräver stora resurser. Det är inte möjligt att som tillgång i företagets balansräkning taga upp kostnader för immateriella värden — personalutbildning, marknadsbearbetning, administrativ uppbyggnad, process- och metodutveckling. Dessa och likartade kostnader går in i resultaträkningen som förluster. De första årens bokförda förluster i ett nystartat företag som Uddcomb kan därför för den oinvigde te sig anmärkningsvärda. Sett mot de möjligheter det långa perspektivet rymmer är det dock även helt affärsmässigt att acceptera stora igångkörningskostnader.

1972 — Uddcomb helt till Karlskrona

Under 1972 slutföres omlokaliseringen av Uddcomb. Året kommer därmed att innebära en klar vändpunkt i företagets uppbyggnad. I sin nya miljö kommer Uddcomb att sträva mot en mera långsiktig form för samarbetet inom företaget samt vidareutveckla företagsdemokratin.

Stor samhällsinsats

Uddcomb har bildats och omlokaliserats genom en stor insats från samhällets sida. En satsning av denna typ kräver omfattande grundinvesteringar, inte bara i byggnader och maskiner. Flyttningen till Karlskrona av flera hundra familjer förutom företagets utrustning och produktion, utbildning av nyanställd personal, upparbetande av kund- och leverantörskontakter, utformning av administration och arbetsrutiner är kostnader, som Uddcomb självt inte förmår täcka under initial- och konsolideringsskedet. Härigenom har dock på lång sikt skapats ett värde, såväl industriellt som samhällsekonomiskt, som bör ha goda förräntningsmöjligheter.

SMT Machine Company AB

Den internationella lågkonjunkturen har drabbat verktygsmaskinindustrin hårt över praktiskt taget hela världen. Så t. ex. utgjorde orderingången i amerikansk verktygsmaskinindustri under 1971 endast ca en tredjedel av genomsnittet åren 1964 till 1969. I Japan har ett flertal till-

Skr. 1972: 102 24

verkare begränsat produktionen. Omfattande produktionsinskränkningar har även genomförts i England på grund av låg investeringstakt inom samväldet och i Tyskland har konjunkturen framtvingat flera fusioner. Utbyggnaden av SMT:s marknadsorganisation med etablering på vissa viktiga marknader har inte kunnat genomföras i planerad omfattning. Av denna anledning har företaget varit mindre väl rustat att möta nedgången i efterfrågan på produkterna. Vidare befinner sig företaget i en av lönsamhetsskäl framtvingad omstrukturering från standardmaskiner till numeriskt styrda maskiner. Detta har medfört betydande utvecklings- och igångkörningskostnader. Lågkonjunkturen har för SMT sammanfallit med ett uppbyggnads- och omstruktureringsskede, vilket medfört en rad svårigheter. Sedan flyttningen från Köping till Västerås genomförts och rationaliseringar inom såväl produktion som administration börjat få effekt, har företaget en betydande överkapacitet, vilket medför förluster.

Minskad orderingång Orderingången för SMT-gruppen, som 1969 var 45,3 milj. kr. och 1970 67,4, stannade för 1971 på 44,2 milj. kr. Nedgången kan främst hänföras till exportmarknaderna, och minskningen ligger helt på de tre sista kvartalen.

Stort underskott IF samband med SMT:s bildande för tre år sedan bedömdes uppbyggnadsskedet till fem år. Lågkonjunkturen har dock medfört, att förlusterna blivit större än vad som då förutsågs. Årets förlust 33 milj. kr., täcks med 25 milj. kr. av koncernbidrag. Dotterbolaget Thörns Mekaniska WVerkstad, som främst tillverkar verktyg, visar i likhet med tidigare år ett överskott för Stockholmsfabriken, men belastas i årets bokslut för förluster för den nu nedlagda Eskilstunaverkstaden.

Personalnedgång under 1971

Antalet anställda har under året minskat med ca 60 till totalt omkring 775. Personalreduceringen bar främst drabbat Västeråsenheten men i viss utsträckning även produktionsenheterna i Karlskoga och Ronneby.

Utblick 1972 Enligt branschprognoser är endast smärre förbättringar att förvänta i konjunkturen under 1972. Detta tillsammans med företagets negativa resultatutveckling gör, att den tidigare beslutade koncentrationen till NS-

Skr. 1972: 102

maskiner accentueras. Företaget måste intensifiera insatserna på exportmarknaderna, främst de mer närliggande europeiska.

En koncentration beträffande produkter, marknader och produktionsapparat är nödvändig för att företaget skall kunna uppnå erforderlig lönsamhet parad med anställningstrygghet för personalen.

Detta rekonstruktionsarbete kommer att medföra avsevärda kostnader av engångskaraktär och kan endast genomföras under en relativt lång tid.

Kalmar Verkstads AB

Under första hälften av 1971 gjordes intensiva, men tyvärr resultatlösa, ansträngningar att på olika sätt finna en lösning på Kalmar Verkstads (KVAB) långsiktiga inriktning. Vid sammanträde den 30 juni 1971 beslöt därför styrelsen föreslå ägaren att successivt avveckla företaget.

Avveckling av bolagets bilsektor

Under våren 1971 avslutades tillverkningen av den lätta distributionsbilen Tjorven. Avveckling av dotterföretagen för bilförsäljning blev synnerligen kostsam liksom även avvecklingen av KVAB:s olika fristående återförsäljare för bilar.

Den närmaste framtiden

Personalen har under året minskats från 950 personer till 485. Den under 1971 friställda arbetskraften har i stor utsträckning erhållit annan anställning. Personalminskningen fortsätter i takt med den beslutade avvecklingen.

Nettoförlust

Koncernens omsättning uppgick till 65,6 milj. kr., varav moderbolaget 59,9 milj. kr. (71,3 år 1970). |

Rörelseförlusterna, de särskilda avvecklingskostnaderna och bokslutsdispositionerna belöpte sig sammanlagt till 27,0 milj. kr. (28,4).

Aktierna ägs numera med endast några få undantag av Statsföretag AB.

AB Sonab

Den svenska försäljningen för AB Sonab har hämmats av den stora minskningen i efterfrågan på kapitalvaror under 1971. Den för Sverige budgeterade försäljningsökningen uppnåddes således ej. Bidragande har

Skr. 1972: 102 26

också varit vissa förseningar från leverantörer i Storbritannien. Trots konjunkturnedgången i Sverige har Sonabgruppens omsättning ökat från 10,9 milj. kr. 1970 till 16,6 milj. kr. 1971.

Exportexpansion Sonab har under 1971 fortsatt uppbyggnaden av försäljningsorganisationen i utlandet genom att etablera företag i Norge och Frankrike. Dessa bolag är främst inriktade på marknadsföring av Sonabs hemelektronikprogram (Hi-Fi). Sonabgruppens export uppgick till 44 9/9, vilket betyder en femdubbling jämfört med 1970. Försäljningen utomlands sker huvudsakligen genom egna dotterföretag.

Nya produkter Inom Hi-Fi-programmet lanserades under hösten 1971 en nyutvecklad förstärkar-/radiokombination, avsedd för musikanläggningar i hemmiljö. Produkten, typ R4000, har kunnat ges fem års garanti, vilket tidigare ej förekommit på marknaden. R4000 har mötts av så starkt intresse, att produktionen under året inte kunnat täcka efterfrågan. En stor produktionsökning planeras därför för 1972. Som ett första resultat av den under 1970 påbörjade utvecklingen av industrielektronik presenterades under slutet av 1971 ett system för personsökning med tvåvägs talöverföring. Sonabs system är det första i Sverige, där ett talat meddelande kan utväxlas i båda riktningarna. Det är även i många andra avseenden unikt. Ett betydande antal patent har sökts. Serieproduktion startar under första hälften av 1972 och marknadsföring skall under året ske genom dotterbolagen i Sverige, Storbritannien, Västtyskland och Schweiz.

Resultat, antal anställda Resultatet före dispositioner och skatter visar ett underskott på 1,1 milj. kr., vilket täckes av aktieägartillskott från Statsföretag AB. Antalet anställda uppgick vid 1971 års slut till 192.

Fortsatt snabb expansion För 1972 räknar Sonab med en fortsatt snabb utveckling. Omsättningen väntas öka med ca 50 9/9. Under året skall ytterligare några utländska dotterbolag etableras. Industriprodukternas andel av verksamheten beräknas öka. Resultatet för AB Sonab bedöms bli förbättrat, men kommer under ännu några år att belastas av höga kostnader för utveckling och utlandsetablering av industrielektronik.

Skr. 1972: 102 27

AB Statens Skogsindustrier

Konjunkturnedgång för massa och papper

Leveransvärdet för Assikoncernen år 1971 blev 583 milj. kr. (570 år 1970). Moderbolagets leveransvärde uppgick till 524 milj. kr. (513,2). Genomsnittspriset på bolagets produktsortiment sjönk med 0,5 0 från 1970, framförallt beroende på prissänkningar med drygt 10 26 på företagets huvudprodukt, kraftliner. Rörelseöverskottet sjönk från 90,5 milj. kr. till 51,3. Det faktiska nettoresultatet före dispositioner och skatter redovisas till 2,7 milj. kr. Räntesaldot har påverkats av att ränteutgifter för sammanlagt 9,0 milj. kr. har överförts till anläggningskostnaderna för de pågående utbyggnadsprojekten vid Lövholmens pappersbruk.

Produktion

Efter en produktionsökning för samtliga produkter under 1970 ökade produktionen även under 1971 för såväl sågade trävaror som träfiberskivor. Produktionen av blekt avsalumassa visade en icke oväsentlig nedgång på grund av konjunkturförsämringen. Även papperskvaliteterna kraftpapper och kraftliner visade viss nedgång. För den förra kvaliteten berodde nedgången på marknadsförhållanden och för den senare på inkopplingssvårigheter. Den sammanlagda produktionen sjönk med 19/4 jämfört med föregående år.

Höjda virkespriser

Kostnaderna för virkesråvaran, som är den helt dominerande kostnadsposten i resultaträkningen, uppgick till 223 milj. kr. (211). För virkessäsongen 1970/71 steg priserna i Norrbotten för barrmassaved med 19 20 och för timmer med 7 96 samt i Mellan-Sverige för timmer med 49/9.

Investeringar

Investeringarna uppgick under två år till 368 milj. kr., varav ca 240 milj. kr. hänförde sig till 1971. Investeringsverksamheten under året var i allt väsentligt inriktad på den fortsatta utbyggnaden av Lövholmens

pappersbruk från nuvarande 180 000 årston till 350 000 årston samt ra-

tionaliserings- och kvalitetshöjande investeringar vid Karlsborgs sulfatfabrik och pappersbruk. Båda dessa projekt kommer att vara avslutade under första halvåret 1972.

Skr. 1972: 102 28

Personal Antalet anställda i medeltal uppgick under 1971 till 3 825 personer. Detta innebär en ökning med 82 personer i förhållande till 1970. Antalet anställda i koncernen under 1971 utgjorde 4 362 (4 280).

Svenska Industrietablerings AB Svenska Industrietablerings AB (Svetab) har till uppgift att skapa nya arbetstillfällen inom olika stödområden. Detta sker genom att Svetab engagerar sig som ägare i nystartade företag eller går in i befintliga företag och medverkar till expansion. Den investeringsverksamhet Svetab bedriver skall vara lönsam. Underskott i samband med startandet av nya företag är emellertid oundvikliga och lönsamhetskravet måste därför ses i ett mera långsiktigt perspektiv. Svetabs framtida överskott avses att användas för ytterligare investeringar i utbyggnader och nyetableringar.

Byggmaterialgrupp Uppbyggnaden av Svetabs byggmaterialgrupp har fortsatt. De tre tillverkningsenheterna inom gruppen har sammanförts i ett koncernledningsbolag, AB Standardsnickerier. Marknadsföringen har samordnats genom Cento Gruppen AB. Detta företag ägs tillsammans med Svenska Cellulosa AB (SCA). Cento Gruppen AB marknadsför även detta företags byggmaterialprodukter. Vidare är program för rationalisering av de olika tillverkningsenheterna under genomförande. Tillverkning finns på tre platser: i Bjurträsket (produktion av fönster) samt i Kramfors och i Kalmar (båda med inredningssnickerier på programmet). De vidtagna åtgärderna innebar ökad kapacitet. Då man ej kunde finna avsättning för denna högre produktion, betydde detta personalreduceringar med ca 100 personer. Medeltalet anställda under året i byggmaterialföretagen var 550 personer.

Företag för mattor Under året har planerna för Nylands Mattfabrik vuxit fram i detalj. Även detta företag, som skall tillverka heltäckningsmattor, ingår i Svetabs byggmaterialgrupp. Byggandet av fabriken började strax efter årsskiftet 1971/72 och produktionsstarten beräknas ske i början av 1973.

Träverktyg Nordtool AB, som ägs tillsammans med Sandvikens Jernverks AB, startades för tillverkning av träbearbetningsverktyg och speciellt en vändskärskutter med skär av hårdmetall. Företaget har utvecklats plan-

Skr. 1972: 102 : 29

enligt. Det innebär att fabrikslokaler färdigställts i Öjebyn utanför Piteå och att produktionen har börjat. Marknadsföringen av vändskärskuttern har, genom Sandvikens Jernverk. kommit igång såväl i Sverige som i vissa länder på exportmarknaden.

Expansivt sjukvårdsföretag

AB Förbandsmaterial i Partille är ett grossistföretag för sjukvårdsartiklar. Sedan Svetab övertog företaget 1969 har en fortsatt positiv lönsamhetsutveckling ägt rum.

Ytterligare arbetstillfällen i Piteå

Utredning har gjorts avseende ett engagemang i Kryotherm AB och Svetab har gått in som aktieägare i detta företag från och med början av 1972. Företaget, som Heger i Piteå, tillverkar värmeåtervinningsaggregat för uppvärmning, kylning och ventilation. Anledningen till Svetabs engagemang är att företaget bedöms ha utvecklingsmöjligheter med ytterligare arbetstillfällen som följd.

Resultat

Vid årsskiftet 1971/72 arbetade ca 685 personer inom Svetabs hel- eller delägda bolag. Svetabgruppen består av fyra dotterbolag och tre bolag, där Svetab har en minoritetsandel. Gruppens resultat före dispositioner och skatter innebar en förlust på 15,6 milj. kr.

I moderbolaget arbetade vid årsskiftet 10 personer. Verksamhetsåret har främst präglats av konsolidering av tidigare investeringar samt utredning av planerade engagemang.

Nyckelhus AB

Nyckelhus AB marknadsför egna elementsystem baserade på trästommar för markbostäder. Företaget har eget arkitekt- och konstruktionskontor. Tillverkning av trästommar och viss inredning sker vid Kriminalvårdsstyrelsens anläggningar. Grupphus uppföres huvudsakligen av Kriminalvårdsstyrelsens byggande avdelningar.

Ökad omsättning

Omsättningen har under året stigit med 20 9 till 14,4 milj. kr. Den inneliggande orderstocken uppgår till ca 21 milj. kr. Antalet anställda var vid årsskiftet 74.

Skr. 1972: 102 30

De rådande kreditrestriktionerna och de utdragna avtalsförhandlingarna dämpade efterfrågan på markbostäder. Under årets senare del kunde en viss återhämtning skönjas.

Resultat Årets resultat gav ett underskott på 450 000 kr., som täckts genom koncernbidrag.

AB Svensk Torvförädling

Högre omsättning Försäljningen av frästorv (Kronmull) och vanlig torv (Trädgårdstorv) ökade med ca 20 9/) jämfört med 1970. Tillverkningen av torvråvara hämmades emellertid av regn vid ogynnsam tidpunkt. Försäljningen 1972 kan därför inte öka lika kraftigt som 1971. Den inhemska konkurrenssituationen har i stort sett varit oförändrad. En mindre prishöjning har dock kunnat genomföras. Konkurrensen på en del exportmarknader har ökat och därför förutses en minskad export 1972. Produktutvecklingsarbetet har fortsatt efter tidigare uppgjorda planer. Under .året har framför allt Torvbolagets specialjord för lökdrivning fått en mycket omfattande användning. De flesta tulpaner, som odlats i Sverige och Danmark, har vuxit i lökmull från Sösdala.

Minskad investering 1971 har investeringsmässigt sett varit ett mellanår. Investeringarna uppgick endast till ca 50 000 kr., medan de för 1972 är planerade uppgå till mer än 600 000 kr. Likviditeten har förbättrats avsevärt under året. Likvida medel uppgick den 31.12.1971 till 800 000 kr.

Bättre resultat Tack vare ökad försäljning, framför allt av förädlade produkter, samt rationaliseringsåtgärder, har de ökade lönekostnaderna kunnat kompenseras. Årets resultat efter planenliga avskrivningar och före dispositioner och skatter blev 308.000 kr. mot 18.000 1970. Antalet anställda under året har i genomsnitt varit 66.

Skr. 1972: 102 . 31

Svenska Tobaks AB Tobaksbolagets export av piptobak till den amerikanska marknaden fördubblades under 1971 jämfört med föregående år och är nu större än hela den svenska konsumtionen. Även bolagets dotterbolag i Holland har haft en gynnsam utveckling. Koncernomsättningen ökade med 10 milj. kr. till 415 milj. kr. På hemmamarknaden bidrog konjunkturnedgången till att konsumtionen av cigarretter, cigarrer och cigariller samt piptobak sjönk. Denna minskning kompenserades mer än väl av exportframgångarna. Moderbolagets omsättning steg med knappt 2 90 i förhållande till 1970 och blev 381 milj. kr. Bolaget sålde under 1971 ca 9,5 miljarder cigarretter, vilket innebär en minskning med 2,4 9/9 jämfört med föregående år. En under året lanserad cigarrett med mycket låga halter av tjära och nikotin, märket Blend, uppnådde betydande framgångar. En kraftig nedgång drabbade under året cigarr- och cigarillsektorn, som sjönk med hela 12 90 till 270 milj. st. Nedgången beror i stor utsträckning på konjunkturdämpningen, men följer också ett internationellt mönster. Bolagets försiljning av piptobak sjönk med 4 9 till ca 1350 ton. Snuset ökade däremot med 5 9/9 till drygt 2 600 ton och tuggtobaken med omkring 4 9 till 15 ton.

Växande export av piptobak Exporten av piptobak uppgick i runt tal till 1 800 ton. Nya marknader för piptobak har öppnats och andra håller på att undersökas. Den snabbt växande exporten av piptobak ställer ökade krav på produktionskapaciteten, Ombyggnader har genomförts vid piptobaksfabriken i Arvika. Vid årsskiftet 1971/72 togs lokaler i bruk vid fabriken i Härnösand för tillverkning av piptobak. Beslut har fattats att successivt flytta den nuvarande cigarrettillverkningen i Härnösand till Malmö. Härnösandsfabriken blir då en ren piptobaksfabrik. Omdisponeringen beräknas vara genomförd i slutet av 1973 och investeringarna beräknas uppgå till totalt ca 15 milj. kr.

Fördjupad företagsdemokrati Medelantalet anställda var under 2 030. Försöksverksamheten med fördjupad företagsdemokrati vid bolagets olika fabriker och avdelningar har fortsatt och resulterat i nya samarbetsformer bl. a. delvis självstyrande grupper. Vid utvärdering av mera

Skr. 1972: 102 32

avancerade försök har man konstaterat en viss produktivitetsökning och en känsla av större arbetstillfredsställelse. Försöken synes emellertid ha lett till viss stress.

Reklam Ifråga om tobaksreklam uppstod en ny situation sedan lagen om otillbörlig marknadsföring trätt i kraft den 1 januari 1971. Efter beslut i marknadsrådet har långtgående inskränkningar skett i möjligheterna att använda bilder i cigarrettreklamen.

Resultat Före bokslutsdispositioner och skatter uppgår resultatet för 1971 till knappt 108 milj. kr., vilket innebär en nedgång i förhållande till 1970 med 5 milj. kr. Högre materialpriser och andra kostnadsökningar främst på lönesidan har endast delvis kunnat kompenseras genom ökad försäljning och rationaliseringar. Bland årets bokslutsdispositioner märks främst en avsättning till investeringsfonden av 10 milj. kr. och ett koncernbidrag av 30 milj. kr. Koncernbidraget utgår till Statsföretag AB och är 8 milj. kr. högre än 1970.

Prognos för 1972 Tobaksbolagets omsättning för 1972 beräknas uppgå till ca 400 milj. kr., vilket innebär en ökning med 5 96 jämfört med 1971. Ökningen hänför sig främst till exporten av piptobak. Den volymmässiga försäljningen av egna produkter i Sverige beräknas bli i stort sett oförändrad för samtliga varuslag utom gruppen cigariller och cigarrer, för vilken en fortsatt tillbakagång förutses. | Under förutsättning att försäljningsprognosen slår in, väntas resultatet före bokslutsdispositioner och skatter öka under 1972 med ca 7 milj. kr. till ca 110 milj. kr.

Sveriges Centrala Restaurang AB

Sveriges Centrala Restaurang AB är moderbolag för SARA, ÖSARA, SKAR, VARA och BARA. Företaget är Skandinaviens största hotelloch restaurangkedja med 156 restauranger, varav 54 i kombination med hotell. Omsättningen under 1971 var 358 milj. kr. (356 år 1970) och antalet anställda 6 500 (6 900).

Skr. 1972: 102 | 33

Svag konjunktur 1971

Den allmänna konjunktursvackan under 1971 medförde en minskning av försäljningsvolymen för hotell- och restaurangbranschen. Företagens möjligheter till prisjusteringar har på grund av prisstoppet varit starkt begränsade. Detta i förening med väsentligt högre lönekostnader har inneburit en betydande försämring av lönsamheten. Resultatutvecklingen har vidare bl. a. påverkats av den långvariga tågstrejken, som medförde avbeställningar av konferenser, kongresser och kurser.

Prisstoppets mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser för Restaurangbolaget bör särskilt understrykas. Sålunda fanns redan före halvårsskiftet en ackumulerad priseftersläpning, som motsvarade totalt ca 7 milj. kr. Denna kunde, trots vissa dispenser, aldrig inhämtas. En försämring av intäkts-kostnadsrelationen, motsvarande ca 1 milj. kr. per månad, föreligger också. Prisstoppet kommer även att få en betydande negativ effekt 1972.

Strukturrationalisering

Restaurangbolagen arbetar sedan många år med övergång till större och därmed mer lönsamma enheter. Denna omstrukturering har intensifierats under 1971.

Strukturförändringen har under den senaste treårsperioden berört ett 40-tal företag inom koncernen.

SARA

Antalet rum vid Amaranten Hotel, Stockholm, har nu ökats med 150 till 360. I Uppsala har nya Hotell Gillet tillkommit med 170 rum. En restaurang har öppnats och sex har nedlagts.

ÖSARA

Standard Hotell i Norrköping har restaurerats. Nybyggnad pågår av hotell Witt i Kalmar. Två restauranger har nedlagts.

SKAR

Grand Hotell i Lund har övertagits. Två restauranger har nedlagts.

VARA

En restaurang har nedlagts och två har tillkommit. Byggnad och projektering pågår i Göteborg av storhotellen Europa och Sjöfartshotellet samt i Borås av Grand Hotell.

BARA

Grand Hotell i Falun övertogs vid årsskiftet 1971/72. 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 102

Skr. 1972: 102 34

Omsättning och resultat Omsättningen för koncernen ökade från 356 till 358 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utvisade en förlust på 7,4 milj. kr. (3,7). Efter återförda avskrivningar och upplösning av lagerreserv redovisas en nettovinst på 0,03 milj. kr.

Företagsdemokratiskt utvecklingsarbete En samrådsgrupp för fördjupad företagsdemokrati har, i likhet med 1970, arbetat inom VARA-bolaget.

Framtidsbedömning För en företagsgrupp av Restaurangbolagets typ kan den kraftiga lönekostnadsutvecklingen främst balanseras genom övergång till större men relativt sett mindre personalkriävande enheter. Med hänsyn till personalkostnaderna bedömes förutsättningarna för bästa lönsamhet föreligga för större kombinerade hotell: och restaurangföretag. Det starkt ökande inslaget av moderna storhotell inom koncernen och det successiva nedläggandet av mindre restauranger innebär en betydande förbättring av koncernens marknads- och lönsamhetsförutsättningar. Med hänsyn till att den allmänna konjunkturförbättringen befaras gå tämligen långsamt, blir bedömningen för 1972 något pessimistisk.

AB Kabi

Försäljningsutveckling Kabigruppens fakturerade försäljning uppgick 1971 till 124,1 milj. kr., vilket innebar en ökning med 6 milj. kr. jämfört med 1970. Detta motsvarar en försäljningsökning på 5,5 9/0. Den budgeterade försäljningsökningen var 9,7 70. Läkemedelsrörelsen inklusive kliniska reagens uppvisar främst på grund av vissa numera övervunna kvalitetsproblem med gammaglobulin en försäljningsökning med endast ca 2,0 milj. kr. eller 2,0 Fo. På svenska marknaden har försäljningsökningen blivit 2,2 milj. kr. eller 3,6 2/0. På exportmarknaderna har inom läkemedelsrörelsen noterats en försäljningsminskning på 0,3 milj. kr. eller 0,8 20. Denna utveckling, som får ses mot bakgrund av en uppgång på ca 34 9/9 föregående år, beror även på en fortsatt överproduktion i världen av penicillin. Vissa av koncernens utländska dotterbolag har kunnat öka sin försäljning i betydande omfattning, totalt 23 9/0. Den kemisk-tekniska rörelsen, som bedrives av koncernens dotterbo-

Skr. 1972: 102 : 35

lag, AB Grummebolagen, har under året visat en starkt positiv försäljningsutveckling. Försäljningen har sålunda ökat med 24 96. Den kemisk-tekniska rörelsens bidrag till koncernens gemensamma resultat har därmed blivit betydande.

Produkter

En av läkemedelsrörelsens huvudprodukter på blodområdet — albumin — har under året visat en 16-procentig ökning. Hela efterfrågan har dock inte kunnat täckas på grund av vissa kapacitetsbrister och produktionsstörningar. Den farmaceutiska fabrik, som byggs i Stockholm och beräknas vara klar vid årsskiftet 1972/73, kommer dock att ge ett betydande kapacitetstillskott.

Koncernens forskningsverksamhet har under året lett till introduktion av ett nytt preparat av stor betydelse — humant tillväxthormon (Crescormon). Preparatet är i första hand avsett för behandling av den vanligaste formen av dvärgväxt och har en vidsträckt internationell marknad.

Kabikinas, ett blodproppsupplösande preparat, har i enlighet med prognoserna ökat med ca 60 90. Preparatet väntas under 1972 öka kraftigt på flera betydande marknader,

Cyklokapron, ett blödningshämmande preparat, har uppnått ett gott resultat tack vare en intensifierad informationsinsats. En betydande ökning i försäljningen har budgeterats för 1972.

Kostnadsutveckling

Löne- och råvarukostnaderna i produktionen ökade påtagligt under året. Dessa kunde inte i nämnvärd grad kompenseras genom prishöjningar.

Antalet anställda utgjorde i medeltal under året totalt 1058 (347 arbetare och 711 tjänstemän). Detta innebär en ökning med 42 personer.

Forskning

De direkta driftskostnaderna för forskning har utgjort 12,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 16 70 jämfört med föregående år.

Investeringar

Årets största enskilda investeringsobjekt har utgjorts av vissa kostnader för den nya farmaceutiska fabriken i Stockholm, som svarade för ca 4 milj. kr. av totalinvesteringar på 12,5 milj. kr.

Skr. 1972: 102 36

Resultat Koncernens resultat uppgick före dispositioner och skatter till 9 milj. kr. (föregående kalenderår till 10 milj. kr.).

Prognos 1972 års budget bygger på förutsättningen, att den under tidigare år starkt stigande exportförsäljningen åter skall visa en positiv tendens samt att den svenska likemedelsförsäljningen skall återtaga den höga ökningstakt som rådde 1969/70. Detta torde medföra en återgång till 1970 års resultatnivå. Bolaget har i januari 1972, under medverkan av Statsföretag AB, förvärvat AB Vitrum och ACO Läkemedel av Apoteksbolaget AB för en total köpeskilling av ca 45 milj. kr. På grund härav kommer styrelsen att föreslå en ökning av AB Kabis aktiekapital.

Ceaverken AB I prognosen för 1971 förutsågs ett gott år för Ceaverken. Verksamhetsåret har också motsvarat förväntningarna. Den snabba utvecklingen fortsatte och försäljningen nådde nya toppsiffror. Faktureringen uppgick till 33,1 milj. kr. (21,8 år 1970) och har således ökat under året med 52 §o. Utlandsförsäljningen svarade med 63 26 för den största ökningen, Av den totala röntgenfilmproduktionen har tre fjärdedelar exporterats. Den kraftiga ökningen av produktionen, en fördubbling under de två senaste åren, har möjliggjorts av de år 1970 påbörjade tekniska och organisatoriska förändringarna. Även produktionen av ID-kort har ökat kraftigt.

Investeringar För att utöka bolagets produktionskapacitet samt för fortsatt rationalisering av tillverkningen bar ett omfattande investeringsprogram beslutats. Kostnaden uppgår totalt till ca 12 milj. kr. Investeringsprogrammet kommer att slutföras under åren 1972/73, men huvuddelen belastar 1972 med ca 8 milj. kr. Under 1971 uppgick investeringarna till 1,8 milj. kr. (2,9).

Personal 1971 har kännetecknats av viss brist på kvalificerad arbetskraft. Personalstyrkan uppgick vid årsskiftet till 258 (190) och försäljningsvärdet per anställd har stigit från 127 000 till 143 000 kr. eller med 12,6 9/9.

Skr. 1972: 102 37

Resultat och likviditet

Den stora volym- och försäljningsökningen medförde en ökning av rörelseöverskottet före kapitalkostnader och skatter med 31,5 2 till 3,3 milj. kr.

För finansiering av bolagets investeringsprogram har ett inteckningslån på 7,5 milj. kr. beviljats.

Prognos för 1972

Det aktuella investeringsprogrammet väntas limna full avkastning först under andra hälften av 1973.

Exportförsäljningens kraftiga ökning beräknas fortsätta även under 1972.

Stigtex AB

Marknadssituation

Marknadssituationen för Stigtex AB förbättrades successivt under senare delen av verksamhetsåret efter att under den första ha varit mindre god. Inneliggande orderstock var vid årets slut avsevärt större än vid dess början, och försäljningen visar klara tendenser att öka under 1972.

Produktion

Produktionen, som till största delen är baserad på tillverkning av garn till möbeltyger och gardiner, har på grund av marknadssituationen inte kunnat upprätthållas i full utsträckning.

Bolaget skall under 1972 taga upp en ny verksamhetsgren inom färgningsområdet. Avtal har träffats om anskaffning av en s.k. ”spacedyeing”-anläggning. Man planerar att starta produktionen inom detta område under tredje kvartalet 1972.

Antalet anställda har under året uppgått till 146 personer.

Resultat

Bolagets omsättning uppgick till 11,2 milj. kr. varav 1,8 milj. kr. på export. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 23 000 kr.

Svenska Reproduktions AB

Svenska Reproduktions AB (SRA) bildades 1913 under namnet Statens Reproduktionsanstalt med uppgift att tillgodose ämbetsverkens behov av trycksaker och förlagsservice. Efter bolagsbildningen 1962 är SRA moderföretag för ett antal enheter med grafisk och kartografisk tillverkning samt förlagsrörelse.

Skr. 1972: 102 38

Konkurrensen på den svenska trycksaksmarknaden är hård och det allmänna konjunkturläget har medfört en betydande överkapacitet inom den grafiska branschen.

Samverkan mellan grafiska företag Beslut har fattats om samordning av SRA:s och Allmänna Förlagets (ALLF) distributionsverksamhet på förlagsområdet. På produktionssidan är emellertid bilden mera splittrad för den grafiska industrin inom den statliga sektorn. Det finns stora möjligheter att eliminera dubblerad verksamhet mellan aktiebolag, affärsverk och ämbetsverk. SRA-gruppens fortsatta tekniska och kommersiella utveckling styrs i viss utsträckning av hur samordnings- och rationaliseringsåtgärder utvecklas när det gäller den statliga sektorns grafiska industri.

Resultat Gruppens omsättning var 1971 35,0 milj. kr. (35,2) och resultatet före dispositioner och skatter —0,4 milj. kr. (3,6). Koncernbidrag har erhållits från Statsföretag AB med 1,3 milj. kr. Föregående år lämnade SRA koncernbidrag till Statsföretag med 2,1 milj. kr.

AB Allmänna Förlaget Huvuduppgiften för Allmänna Förlaget (ALLF) är att samordna produktion och marknadsföring av det statliga trycket. Företagets uppbyggnadsskede, som påbörjades 1969, kan nu i stort sett anses vara avslutat,

Serviceproduktion av trycksaker Förlagets största verksamhetsgren är serviceproduktion av trycksaker för statliga myndigheter och institutioner. Omsättningen för denna verksamhet uppgick under 1971 till 53 milj. kr. mot 64 milj. kr. 1970, en skillnad som förklaras av att valsedelstryck det året ingick i arbetet.

Förlagsverksamhet Förlaget ger ut böcker dels på eget initiativ, dels till följd av initiativ från myndigbeterna. Den sistnämnda förlagsproduktionen omfattar ett relativt litet antal titlar, som man beräknar skall kunna säljas i så stora upplagor att de är självbärande. Strävan är att kunna åtaga sig allt fler produkter av denna typ.

Personal Antalet anställda var vid 1971 års utgång 120 personer, en minskning med 12. Minskningen har skett genom naturlig avgång.

Skr. 1972: 102 39

Resultat 1971

Den totala försäljningen uppgick under året till 62 milj. kr. varav 53 avser serviceproduktion. Förlags- och kommissionsförsäljning uppgick alltså till ca 8,5 milj. kr. Genom att statliga myndigheter och institutioner författningsenligt är skyldiga att anlita ALLF intar förlaget en särställning. Företagets likviditet har under hela verksamhetsåret varit god.

Inför 1972

Lågkonjunkturen inom den grafiska branschen antas fortsätta även under 1972. Branschen kännetecknas av en mycket stark strukturomvandling och teknisk utveckling.

1971 fattades beslut om att ALLF:s distributionsverksamhet skall överföras till Svenska Reproduktions AB (SRA) under 1972.

Totalt räknar förlaget med en måttlig omsättningsökning under 1972.

Allmänna Bevaknings AB

Allmänna Bevaknings AB (ABAB) ökade under 1971 omsättningen från 23,2 till 29,5 milj. kr. Ökningen hänför sig främst till ambassadoch tillsynsbevakning.

Bevakningsverksamheten i Göteborg har utvecklats gynnsamt.

Installationsverksamheten har i det närmaste fördubblats. Detta bedöms ha samband med den fortlöpande tekniska rationaliseringen av bevakningen.

Trots förskjutningen mot en kombination av teknisk och personell bevakning har marknaden ökat totalt, vilket torde bero på ett ökat behov av skydd.

Investeringar

Under 1971 förvärvades kontorsfastigheten Sibyllegatan 17. I övrigt har investeringarna i huvudsak omfattat inköp av bilar, drifts- och kontorsinventarier. Beslut har fattats om investering i en ny ledningscentral för Göteborgsfilialen. Denna skall tagas i drift under 1972.

Personal

Den fast anställda personalen har ökat med 91 personer till 601, varav 44 i Göteborg. Även den extra personalen har ökat i antal. Bolagets utbildningsverksamhet har omfattat såväl yrkeskurser som kurser i företagsdemokrati för företagsnämndsledamöter.

Skr. 1972: 102 40

Resultat Resultatet har ej blivit det förväntade, främst beroende på exceptionella, ej förutsedda personalkostnader, som dock inte bedöms påverka resultatet 1972. Genom förvärvet av ovannämnda fastighet uppstod en tillfällig likviditetsförsämring, som emellertid elimineras under 1972. Under 1972 kommer de påbörjade rationaliserings- och investeringsprogrammen att fortsätta i såväl Stockholm som Göteborg.

BS Konsult AB BS Konsult AB bedriver konsultverksamhet inom byggnadsområdet. Verksamheten är inriktad på utredningsarbete, lokalprogrammering, projektering av byggnader och inredning, upphandling, projektledning, byggledning och kontroll av byggnadsobjekt. Företaget har nu resurser att genomföra totaluppdrag avseende såväl hela byggprocessen som en eller flera delar av den, alltefter uppdragets karaktär. Större delen av företagets resurser har under året tagits i anspråk för projekterings- och utvecklingsuppdrag för Byggnadsstyrelsens räkning. Det har varit inom sektorerna förvaltning, industri, undervisning och Iaboratorieverksamhet.

Satsning på utvecklingsarbete Företaget har, genom ett flertal uppdrag och utvecklingsprojekt, ägnat stort intresse åt metoder för lokalprogrammering samt upprättande av general- och utbyggnadsplaner för anläggningar. BS Konsult avser att under kommande år satsa betydande utvecklingsresurser på områden som arbetsmiljö samt drift och underhåll av byggnader. Man siktar på att tidigt i planeringsprocessen skapa förutsättningar för en mera effektiv planläggning när det gäller frågor av denna typ.

Varierande typer av projekt . Bland de projekt, som är under arbete för Byggnadsstyrelsen, kan nämnas nybyggnader för Rikspolisstyrelsen och Stockholms-polisen, Veterinärhögskolan, Lärarhögskolan i Uppsala m.fl. Andra uppdragsgivare är Asea-Atom, Sveriges Riksbank, Svenska Lagerhus AB, Sigtuna kommun. Bland uppdragen ingår industribyggnader för Svetab och Statsföretag.

Långsammare expansion Den kraftiga expansion företaget haft under tidigare år har nu mattats. Detta beror dels på att planerade verksamhetsgrenar byggts ut, dels på den svaga konjunktur, som även byggnadsområdet drabbats av. Bolagets omsättning var under 1971 8,9 milj. kr. jämfört med 8,4 milj. kr. 1970. Resultatet före skatter var 89 000 kr. (81 000).

Skr. 1972: 102 " 41

Svenska Utvecklings AB Under Utvecklingsbolagets tredje räkenskapsår — det andra inom Statsföretagsgruppen — koncentrerades verksamheten på redan igångsatta projekt i enlighet med de riktlinjer som tidigare antagits av bolagets styrelse och Statsföretag AB. Begränsade investeringar i nya projekt och betydligt utvidgad uppdragsverksamhet har kännetecknat denna inriktning. Intäkter från de projekt bolaget satt igång har ännu inte influtit i någon större omfattning. Inom företaget tillämpade principer för reserveringar och avskrivningar medförde en avsevärd belastning på årets resultat. Detta innebar en förlust även 1971, men avsevärt lägre än föregående år.

Resultat Omsättningen för koncernen uppgick 1971 till 18 milj. kr. Överskottet före räntor och avskrivningar blev 0,1 milj. kr. Resultatet före dispositioner och skatter redovisar en förlust med 3,6 milj. kr. (5,4). Resultatet har belastats med 0,7 milj. kr. för insatser inom miljövårdssektorn. Antalet anställda inom moderbolaget uppgick till 55 personer. I dotterbolagen var samtidigt antalet anställda 130 och i närstående företag 840. Orderstocken i koncernen var vid utgången av 1971 ca 95 milj. kr.

Ändrade ägarförhållanden I enlighet med riksdagsbeslut hösten 1971 övertogs aktierna i Svenska Utvecklings AB den 1 januari 1972 av staten (Industridepartementet), varefter aktiekapitalet höjdes med 8 milj. kr. till 25,5 milj. kr. Bolagets ursprungliga målsättning skall bibehållas liksom ett fortsatt nära samarbete med Statsföretag AB. För 1972 väntas väsentligt ökade intäkter tack vare att flera projekt når exploateringsstadiet. Investeringar i helt nya projekt avses även detta år bli ganska begränsade. Med hänsyn till att koncernbidrag i fortsättningen ej utgår samt att avskrivnings- och reservationsbehoven ökar, förutses även för 1972 en förlust, men dock något minskad. För 1973 beräknas resultatet kunna bli positivt.

Linson Instrument AB I september 1969 förvärvades Linson Instrument AB via SMT Machine Company AB av Förenade Fabriksverken (FFV). Företaget var ca 15 år gammalt och arbetade då med utveckling och tillverkning av

Skr. 1972: 102 42

medicinska analysinstrument. Sedan 1970 ingår det i en samarbetsgrupp om tre företag, där Linson svarar för produktutveckling. Telub AB, Växjö, för produktion och AB Lars Ljungberg & Co, Stockholm, för marknadsföring av Linson-produkterna. 80 26 av produktionen exporteras. Marknaden för medicinska analysinstrument är snabbt växande. Planerna för företagets produktutvecklingsverksamhet siktar till en femdubbling av omsättningen under perioden 1970—1975.

Resultat Faktureringen av Linsonprodukter 1971 uppgick till 2,8 milj. kr. Lågkonjunktur och vikande marknader har drabbat företaget hårdare än väntat.

Bedömning av 1972 Faktureringen förväntas åter komma i nivå med den långsiktiga ökningstrend som gällande femårsplan förutsätter. Antalet anställda uppgick under året till 21.

Svenska Lagerhus AB Lagerhus AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och oljekraftfoder. Primärt skall bolaget förvalta lagerhusen i Tomelilla, Klagstorp, Eslöv, Åstorp, Hallsberg och Linköping.

Fler lagerhus Under året har två nya lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Antalet anställda har under året varit 27. Omsättningen under 1971 uppgick till 2,6 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 36 000 kr. Under 1972 förväntas bolagets behov av hyrda lokaler minska. Resultatet under 1972 beräknas bli oförändrat jämfört med 1971.

Devac AB I slutet av 1970 förvärvade Statsföretag AB aktierna i Devac AB från bl. a. Styrelsen för Teknisk Utveckling. Förutsättningen för förvärvet var att ett försäljningssamarbete skulle kunna etableras med något annat företag i branschen. Denna förutsättning har dock ej kunnat infrias. Samtidigt som styrelsen för Devac beslöt undersöka möjligheterna att sälja bolaget, meddelade ingenjör Östen Åström att han önskade förvärva aktierna i företaget. Överlåtelsen skedde därefter den 29 februari 1972.

Skr. 1972: 102 43

Resultat

Verksamheten för 1971 gav före bokslutsdispositioner och skatter ett underskott av 1,4 milj. kr.

SID

Swedish Industrial Development Corporation (SID) har under 1971 arbetat med att till Sverige överföra nya produkter och ny teknologi från amerikansk industri. SID har även bistått moderbolagen med marknadsundersökningar och planering av marknadsföring i USA.

Ett nytt dotterbolag bildades under året för ett av moderföretagen. Medlemmar av SID:s ledning ingår nu i styrelserna för tre av moderföretagens amerikanska dotterbolag, som startats sedan SID inledde sin verksamhet.

Licensförsäljning

Licensförhandlingar pågår avseende amerikanska produkter, metoder och system för moderföretagen. Förhandlingar pågår även avseende licensering av teknik från Sverige till amerikanska företag. Under 1972 kommer SID att för moderföretagens räkning starta 1—2 nya amerikanska bolag. Från och med årsskiftet 1971/72 övertog Statsföretag AB aktierna i SID från Kooperativa Förbundet, Svenska Utvecklings AB och Projections. Syftet är att SID, i större utsträckning än tidigare, skall kunna koncentrera sin verksamhet inom områden av särskilt intresse för Statsföretagsgruppen.

Svenska Skifferolje AB

Under 1971 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksamhet fortsatt. Nettokostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick under år 1971 till 0,5 milj. kr.

Avvecklingskostnaderna har finansierats med inkomster från några av aktieinnehaven i främmande bolag.

Rationell Planering AB

Efter en noggrann analys under slutet av år 1970 beslöt styrelsen för Rationell Planering den 8 december 1970 att föreslå ägaren, Statsföretag AB, avveckling av bolaget.

Redan i februari 1971 hade större delen av de anställda inom bolaget beretts nya anställningar, främst inom BS Konsult AB och Statskonsult

Skr. 1972: 102 44

AB. De återstående sex anställda hade till uppgift att avveckla resterande engagemang. Arbetet härmed var avslutat vid mitten av året. De anställda hade då funnit anställningar vid andra företag eller startat egen konsultverksamhet.

Verksamheten

Omsättningen under detta sista verksamhetsår uppgick till 267 000 kr. På grund av avvecklingskostnaderna uppgick förlusten till 998 000 kr., vilket täcktes genom koncernbidrag från moderbolaget.

Detta svarar mot den kalkyl, som framgick av årsredovisningen 1970 för Statsföretag AB.

Skr. 1972: 102 45

Statsföretagsgruppen — balansräkning 31/12 1971

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Tillgångar Omsättningstillgångar

Investeringskonto hos Sveriges

Riksbank ” 9,3 (10,9) Anläggningstillgångar Aktier och andelar 57,8 + 2,5 Långfristiga fordringar 200,7 (23,7) Fastigheter, maskiner och

inventarier (not 2) 2 765,0 +347,5 Goodwill (not 3) 11,2 3 034,7 (7,2) Summa tillgångar 6 732,9 +629,7

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Längfristiga skulder

Särskilda avsättningar

(19,4)

Värdereglering för investeringar i

dotterbolag 183,5 + 45,9

Minoritetsintressen i eget kapital

(not 6) 94,9

(24,3)

Eget kapital

Skr. 1972: 102 46

Statsföretagsgruppen — resultaträkning 1971

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Försäljningsintäkter (not 8) 3 947,1 +354,9 Tillverknings-, försäljnings- och

Finansiella intäkter

räntor 111,2

övriga 1,8 113,0 + 5,5 Finansiella kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

(not 10) 35,3 + 66,7 Resultat före disposition och skatter 193,1 (75,4) Avsättningar till allmän varulager-

TeServ (20,2) + 33,0 Extra avskrivningar utöver plan-

enliga (18,2) (63,2)

Övriga dispositioner, netto (39,5) (77,9) ++ 13,2

115,2 (58,3)

Skatter 111,5 (65,3)

3,7 -+- 7,0 Minoritetsandelar i årets resultat

(not 11) 4,2 (9,9) Årets resultat 7,9 (2,9)

Skr. 1972: 102 47

Bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar, sidorna 45—46, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 3—12, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar per den 31 december 1971 från samtliga dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 70 av aktierna eller mer. De tillsammans med Coronaverken under 1971 bildade bolagen — Staros AB och Vilhelmina Plast AB -— i vilka Statsföretag äger 50 90 av aktierna ingår ej i koncernredovisningen då resultatet under 1971 tillföres tidigare ägare.

Koncernbokslutet har upprättats enligt den s.k. förvärvsmetoden (past equity). För flera av koncernbolagen, och i första hand för dem där Statsföretags aktievärden nedskrivits, framkommer ett överskott (övervärde). I överensstämmelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har dessa övervärden tillförts ett särskilt värderegleringskonto.

Balansräkningen 1. Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

1971 1970

milj. kr. milj. kr.

Reducerade leveransprogram på grund av konjunkturnedgången innebar stora lagerökningar hos LKAB och Assi med tillsammans ca 120

milj. kr.

2. Anläggningar

Skr. 1972: 102 48

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader, maskiner och inventarier ca 3 800 milj. kr. Aktierna i AB Kabi förvärvades till ett betydande överpris utöver det nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver såväl i anläggningar som varulager. På de övervärden som i koncernens balansräkning tillförts fastigheter och maskiner verkställdes i koncernbokslutet avskrivning med 10 Z.

3. Goodwill Balansräkningens värde för goodwill består dels och i första hand av förvärvade goodwillvärden i bl. a. ett dotterbolag till AB Statens Skogsindustrier, dels av 3 milj. kr. hänförlig till en uppskrivning av aktier i AB Statsgruvor.

4. Övriga långfristiga lån Balansräkningen redovisar en ökning av övriga långfristiga lån med 676,5 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 448 milj. kr. till Uddevallavarvet, varav 270 milj. kr. motsvaras av minskade korta bankskulder.

5. Allmän varulagerreserv Efter avsättning i 1971 års bokslut till allmän varulagerreserv med 20,2 milj. kr. uppgick denna reserv till 391,0 milj. kr. För koncernen i sin helhet var det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning i varulager ca 400 milj. kr.

6. Minoritetsintressen i eget kapital Minoritetsintressen i eget kapital finns i följande bolag: 1971 1970 milj. kr. milj. kr.

Minoritetsintresset i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksom föregående år tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för Sveriges Centrala Restaurang AB.

Skr. 1972: 102

7. Disponibla vinstmedel

Enligt balansräkningen den 1 januari 1971 (milj. kr.) 228,6 Avgår: (milj. kr.) — (milj. kr.) Avsättning till bundna medel (9,1 Övrigt (2,7) (11,8)

216,8

Tillkommer: Statsbidrag avseende Uddevallavarvets förlust

Resultaträkningar 8. Internleveranser

Interna leveranser mellan koncernbolag uppgick till blygsamma belopp enligt följande:

1971 1970

milj. kr. milj. kr.

9. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas uppskattade ekonomiska livslängder. Byggnader avskrives sålunda

i allmänhet med 3—4 26 medan huvudparten av maskinerna avskrives

med 10—215 90 i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde

och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning mot investeringsfond.

10. Extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Milj. kr. Statsbidrag avseende Uddevallavarvets förlust

1971 och 1972 51,0 Realisationsvinst i Sveriges Centrala

Restaurang AB 13,6 Delsumma 64,6 Kostnader

4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 102

Skr. 1972: 102 50

Statsbidrag erhölls under 1971 för aktieteckning i Uddevallavarvet. Detta bidrag avsåg att dels täcka förluster i företaget under åren 1970— 1972 med 67 milj. kr. och dels öka varvets eget kapital med 38 milj kr. I koncernens bokslut tillfördes den del av statsbidraget som avsåg 1970 till disponibla medel som 1970 belastades för förlusten. Den del som hänför sig till 1971 och 1972, 51 milj. kr., upptogs som extra ordinär intäkt, med samtidig avsättning av 17 milj. kr. avseende 1972, bland bokslutsdispositionerna. Genom denna behandling har statsbidragets syfte att till viss del täcka varvets förluster beaktats i koncernens resultaträkning.

11. Minoritetsandelar i årets resultat

Avgår:

andelar av vinster hos

Finansieringsanalys för 1971

Finansieringsanalys för 1971

Tillförda medel Milj. kr.

Koncernens redovisade nettovinst 8 tillägges kostnader som ej motsvaras av

utbetalningar:

Statsbidrag för aktieteckning i Uddevallavarvet 105

Ökning av skulder 580

Summa tillförda medel 1028 Använda medel

4 Likvida medel ökade med

Skr. 1972: 102 51

Självfinansieringsgraden

Från årets verksamhet

internt tillförda medel

x 100 = 46 4

Summa investeringar

4t Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 102

Skr. 1972: 102 52

Statsföretag AB — balansräkning 31/12 1971

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Tillgångar Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Fordringar hos dotterbolag 84,4 + 77,3 ” ” Övriga 1,8 + 1,8 Inventarier + 0,4 (0,4) Aktier i dotterbolag (not 6 och 8) 1 710,4 + 24,5 Aktier i andra bolag (not 8) 4,9 1 801,9 + 17 Summa tillgångar 2 016,1 +149,7

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag 66,6 + 18,7

Övriga kortfristiga skulder 47,3 113,9 + 18,3

Långfristiga skulder Reverslån, dotterbolag 105,1 + 105,1 ”

» Övriga 2,0 (1,6) Obligationslån 47,7 154,8 (1,2)

Eget kapital

Skr. 1972: 102 53

Statsföretag AB — resultaträkning 1971

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Erhållna koncernbidrag (not 1) 64,6 +20,5 Utdelning på aktier — dotterbolag

Förvaltningskostnader (varav

avskrivningar 0,2 mkr) 7,2 + 0,8 Kostnader för utvecklingsprojekt 5,2 -F 5,2 Lämnade koncernbidrag och aktie-

ägartillskott till dotterbolag

(not I och 3) 26,2 38,6 (14,0)

41,1 (109,1)

Extraordinära intäkter och kostnader Statsbidrag för aktieteckning i

Uddevallavarvet 105,0 Avgår: nedskrivning av nytecknade

aktier (105,0) Realisationsvinst vid aktieförsäljning 0,3

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående balans- och resultaträkningar överensstämmer med räkenskaperna. Stockholm den 14 april 1972

Olof Söderström

Bernt Nilsson Anders Linde

Knut Ranby Ebbe Rybeck

auktoriserad revisor auktoriserad revisor

Skr. 1972: 102 54

Bokslutskommentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag

Erhållna

(Från BS-Konsult har erhållits 50 tkr) I varav via Statsföretag 14,6 mkr Lämnade

2 direkt från LKAB

Koncernbidrag utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag inom samma koncern. Lämnade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för mottagaren skattepliktig intäkt. Av hänsyn till bl. a. flera skattetyngda norrlandskommuner har Statsföretag beslutat avstå från avdragsrätten vid den kommunala taxeringen. Statsföretagsgruppenos rätt att utnyttja koncernbidragsinstitutet har prövats av Mellankommunala skatterätten. 2. Utdelningar från dotterbolag avser LKAB (12,2 mkr) och Kabi (1,3 mkr). 1970 redovisades utdelning för två räkenskapsår. 3. Aktieägartillskott Yåmnades till KVAB (5,0 mkr) och Sonab (1,1 mkr). 4. Nedskrivning av aktier

I 1971 års bokslut har följande omvärdering skett.

tkr. Devac (50) Kalmar Verkstad (995)

SMT (10 000)

Stigtex (99)

sU 6 500

Netto (4 644)

Skr. 1972: 102 55 5. Räntor, netto

milj. kr.

Balansräkningen 6. Aktier Under 1971 medverkade Statsföretag i följande företagsbildningar genom nyteckning av aktiekapital:

tkr.

Från SMT Machine Company AB förvärvades dess innehav av aktier i Linson Instrument AB till bokfört värde, 6 000 tkr.'

Som ett led i en nödvändig finansiell rekonstruktion övertogs vidare flertalet av de aktier i Kalmar Verkstads AB som innehades av minoritetsdelägare, bl.a. Statens Järnvägar, Kalmar kommun och Svenska Handelsbanken. Under året försåldes aktierna i Billman Regulator AB.

7. Borgensförbindelser

tkr.

1970: 119 878

Skr. 1972: 102 56

Aktier

Dotterbolag Stats- - Nominellt — Bokfört

företags värde tkr värde tkr

andel i

VO

Linson Instrument AB

SMT Machine Company AB

Stigtex AB AB Svensk Torvförädling 100 5 000 5 000 100 10 000 = Svenska Industrietablerings AB 100 5 000 = Svenska Lagerhus AB Svenska Reproduktions AB 100 7167 7 700 100 23 000 = Svenska Skifferolje AB Svenska Tobaks AB, stam 100 149 000 200 000 10 100 100 Svenska Tobaks AB, pref. Svenska Utvecklings AB 100 17 500 6 500

SID (tillsammans med Svetab och SU 42 : 365 = 69 Yo) 99 4 950 4 900 Sveriges Centrala Restaurang AB 50 20 000 = Uddcomb Sweden AB Uddevallavarvet AB 100 100 000 20 000 100 10 - Diverse vilande namnbolag

1385 901 1 815 400

Avgår dd. 105 000 Reserv för aktier i Uddevallavarvet

1385 901 1 710 400

Övriga

25 126 126 Bilfragmentering AB

50 2 500 2 500 Staros AB 2 1250 1250 Swedish Center Japan 50 1000 1000 Vilhelmina Plast AB 1 390 777 1715 276

Skr. 1972: 102 57

Antal anställda

Medeltal anställda 1971

Tjänstemän Kollektiv- — Totalt

anställda

Skr. 1972: 102 58

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

ABAB ALLF BS Cea- Devac Kabi Kon- verken sult

Resultaträkningar i samman-

drag (mkr) Fakturerad försäljning 29,5 — 62,6 9,0 33,1 0,7 124,0 Produkt-, försäljnings- och

administrationskostnader = 29,0 62,4 8,7 29,8 1,9 108,7 Avskrivningar 0,4 0,3 0,2 1,1 — 5,5 Rörelseresultat 0,1 — (0,1) 0,1 2,2 — (1,2 9,8 Finansiellt netto (0,1) 0,2 0,1 (0,5) — (1,1) Extraordinära poster (0,1) - — — (0,1) 0,2 Resultat före dispositioner

och skatter (0,1) 0,1 0,2 1,7 (1,3) 8,9 Dispositioner 0,2 (0,1) (0,1) (1,5) 1,3 (5,5) Skatter — - (0,1) — — 1,0 Nettovinst 0,1 — = 0,2 — 2,4

Balansräkningar i sammandrag

(mkr)

Summa omsättningstillgångar 5,8 15,3 3,7 14,6 0,6 69,2

Minoritetsintressen, procent - - — — — 35 Eget kapital 2,7 7,4 0,4 10,4 — 41,7 varav aktiekapital 2,0 6,0 0,3 8,0 0,1 32,0

Skr. 1972: 102 59

Kalmar Karls- Linson LKAB Norr- Nyc- Olje Ratio- SMT Verk- = krona- Instru- bottens kel- transit nell Machine stad varvet ment Järnverk hus Plane- Comting — pany

65,6 113,0 2,7 1194,6 387,5 = 14,5 0,8 0,3 65,8

80,4 116,4 = 3,0 787,3 407,2 14,0 04 12 = 78,3 2,0 28 — 167,7 — 26,0 = 03 - 3,6 (16,8) — (6,2) (0,3) 239,6 (45,7) 0,5 — O,1 (0,9) — (16,1) (1,8) 68 24,0 (16,0) (0,1) <o— (0,1) — (6,4) (2,7) —- - (4,9) =- (0,9) — (0,1) - (9,5)

(21,3) 0,6 — (0,3) 258,7 (61,7) (0,5) — (1,0) (32,0) (0,6) — (0,5) — 0,3 (144,5) 60,0 = 0,5 — 10 = 24,5 0,1 0,1 = 711 12 = - om 0,1 (22,0) = or 42,1 (2,9 — = = (1,60)

23 389 — 286,6 27 11 06 -—- 2,4 30,8 = 72,9 = 2,0 222,6 140,0 85 06 —- 482 167 30,0 1,3 223,2 176,8 1,5 = oo 49,8 49,8 141,8 3,3 732,4 319,5 111 12 = — 100,4 15,9 48,7 0,3 1 130,8 255,3 2,5 22,3 0,1 30,5 65,7 190,5 3,6 1863,2 574,8 13,6 023,5 0,1 130,9

(20,8) 39,5 — 0,3 1338,2 176,6 0,1 1,0 — 0,1 6,4

5,0 32,0 0,3 500,0 200,0 = 0,1 1,0 — 01 18,0

1 Minoritetsintresse bestående av 18 aktier

Skr. 1972: 102 60

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Sonab Assi Stats- Stigtex SID =:Svensk gruvor Torvförädling

Resultaträkningar i sammandrag (mkr) Fakturerad försäljning 16,6 583,1 10,2 11,2 0,8 5,4 Produkt-, försäljnings- och administrationskostnader = 16,2 525,2 12,2 10,8 1,1 4,7 Avskrivningar 0,8 37,2 0,6 0,2 0,1 0,5

Resultat före dispositioner

och skatter (1,2) 2,7 (1,6) — (0,4) 0,3 Dispositioner 1,2 3,8 7 = — (0,3) Skatter - 2,2 Oj — - — Nettovinst - 4,3 - — (0,4) —

Balansräkningar i samman-

drag (mkr) Likvida tillgångar 0,7 44,2 — 11 2,3 - 0,8 Fordringar 11,0 139,6 3,0 2,2 0,3 1,2 Varulager 8,9 237,5 = 1,9 2,8 — 1,3 Summa omsättningstillgångar 20,6 421,3 6,0 7,3 0,3 3,3

0,6 82,7 2,0 — — 0,3 Obeskattade reserver Minoritetsintressen, procent 25 - — 33 31 -

0,4 285,2 24,2 3,0 — 5,7 Eget kapital

Q,5 260,0 10,0 2,4 0,9 5,0 varav aktiekapital

Skr. 1972: 102 61

Svenska SRA Svenska Tobaks- Svenska Res- Svetab Udd- Udde- Lapger- Skiffer- bolaget Utveck- tau- comb = vallahus olje AB lings AB rang- varvet

bolaget

2,6 34,9 0,4 414,8 — 18,1 371,8 53,6 27,5 346,0

1,9 32,7 0,5 315,0 = 18,0 377,8 64,2 42,4 349,1 0,8 2,2 — 15,7 2,5 12,8 2,4 3,1 7,4 (0,1) (0,1) 84,1 (2,4) (18,8) (13,0) (18,0) (10,5)

— (0,3) 0,3 24,2 (1,2) (5,7) — (2,8) — (1,2) (22,2) 0,1 — (0,2) 0,2 -— 17,1 0,2 — —

> (0,3) — 108,5 (3,6) (7,4) (15,6) (19,2) (32,7)

— 0,7 — (61,0) 0,8 8,0 — 15,7 — -

— 0,1 — 22,3 — 0,6 0,1 0,1 0,4

— 0,3 — 25,2 (2,8) — — 19,3) — (33,1)

0,1 5,0 3,4 72,3 3,0 16,7 ' 11,3 0,1 218,7 1,0 8,9 7,8 129,1 2,9 27,9 — 20,7 11,8 894,3 — 6,6 — 253,1 2,0 12,0 11,8 35,2 171,4 1.1 20,5 11,2 454,5 7,9 56,6 43,8 47,1 1 284,4 6,1 14,9 50,2 431,6 45,9 179,2 26,9 64,8 93,9 7,2 35,4 61,4 886,1 53,8 235,8 70,7 111,9 -1378,3 1,0 9,8 8,0 334,8 10,6 64,5 23,1 40,9 507,2 LI 9,7 35,1 47,3 24,4 128,5 39,8 63,9 715,2 2,1 19,5 43,1 382,1 35,0 193,0 62,9 104,8 1 282,4 - 5,2 — 169,2 — 3,3 0,4 -— — — = — 1 = 1 — 50 — S,1 10,7 18,3 334,8 18,8 39,5 7,4 7,1 95,9 5,0 7,2 23,0 150,0 = 17,5 5,0 10,0 40,0 100,0

Skr. 1972: 102 62

Styrelseledamöter

per den 31 december 1971

Statsföretag AB Kolte, Lennart, arkitekt (vd)

Resare, Bengt, överdirektör Ordinarie ledamöter

Smith, Åke, planeringsdirektör Geijer, Arne, LO:s ordförande (ordf)

Wannberger, Gunnar, direktör Hjalmarson, Harry, direktör (v ordf) Grafström, Erik, generaldirektör Suppleanter Ljungcrantz, Sigurd, direktör Bäcklin, Bengt, direktör Nilsson, Karl-Erik, direktör Svensson, Arne, arkitekt Sköld, Per, direktör (vd) Tilert, Reidar, generaldirektör Sundberg, Nore, departementsråd Suppleanter Ceaverken AB Hörjel, Nils, generaldirektör Ordinarie ledamöter Sjöborg, Lars, advokat Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)

Wärnberg, Karl, direktör (v ordf)

Andrén, Sven G, direktör Allmänna Bevaknings AB

Ekwall, Per, direktör (vd) Ordinarie ledamöter Gyllö, Sture A, avdelningschef Christell, Bengt, direktör (ordf) Haldén, Folke, direktör Andersson, Sven, departementsråd Olsson, Olle, professor Andrén, Sven G, direktör Sjövall, Elisabet, doktor Lindroth, Kurt, polismästare

Suppleanter Lundqvist, Arvid, direktör

Gerdrup, Gösta, kanslichef Öström, Hans, direktör (vd)

Wallén, Axel, expeditionschef Suppleanter Larsson, Sven, departementsråd Devac AB Muller, Ivar, byråchef

Ordinarie ledamöter Nordlander, Sten, kommendörkapten

Hellström, Ingemar, direktör (ordf)

Bäcklin, Bengt, direktör AB Allmänna Förlaget Linghag, Nils, direktör Ordinarie ledamöter Åström, Östen, direktör (vd) Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Suppleant Severin, Erik, generaldirektör (v ordf) Orrenius, Jan, ombudsman Dennis, Bengt, statssekreterare Grebäck, Erik, riksdagsman

AB Kabi Johansson, Ingemar, direktör (vd) Nilsson, Bertil, direktör Ordinarie ledamöter

Persson, Carl, rikspolischef (ordf) Wallén, Axel, expeditionschef

Andrén, Sven G, direktör Suppleanter

Hagström, Tony, departementsråd Christell, Bengt, direktör Holgerson, Nils, direktör Nyström, Sven, tryckningskonsulent Schotte, Lennart, direktör Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör Wilund, Arnold, farm. doktor

Wärnberg, Karl, direktör BS Konsult AB Suppleanter Ordinarie ledamöter Isaksson, David, farm. doktor (vd) Larsson, Sixten, generaldirektör (ordf) Lundberg, Valdemar, förbundsordförande Eriksson, Olof, teknisk direktör Svensson, Börje, ingenjör

Skr. 1972: 102

Kalmar Verkstads AB Suppleanter

Dahlberg, Thure, riksdagsman

Ordinarie ledamöter Edström, John Olof, bruksdisponent

Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)

Ersman, Sven, direktör Byggeth, Nils, direktör Gustafsson, Nils-Erik, riksdagsman Bäcklin, Bengt, direktör

Hellström, Ingemar, direktör

Gustavsson, Ingvar, kommunalråd Hellström, Ingemar, direktör

Norrbottens järnverk AB Linghag, Nils, direktör

Lundin, Bert, förbundsordförande Ordinarie ledamöter

Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Suppleanter

Bahrke, Sigvard, direktör (v ordf) Berg, Birger, kontorist

Edström, John Olof, bruksdisponent (vd) Kalmeby, Arne, metallarbetare

Lanneberg, Kurt, direktör Orrenius, Jan, ombudsman

Lindblom, Göran, direktör

Verkställande direktör

Lindström, Göte, klubbordförande Arnerius, Sven

Nilsson, Åke, förbundsordförande Svanberg, Ingvar, riksdagsman

Karlskronavarvet AB

Trogen, Ingvar, direktör Ordinarie ledamöter

Suppleanter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)

Hammarsten, Erik, landstingsråd Andersson, Thure, landshövding

Skånberg, Alf, direktör Dahlberg, Benkt, direktör

Sundberg, Nore, departementsråd Hallenborg, Nils-Hugo, direktör

Karlsson, Nils, avsynare

Nyckelhus AB

Söderman, Johan, direktör (vd)

Ordinarie ledamöter

Suppleanter Astbo, Kurt, ingenjör Linghag, Nils, direktör (ordf)

Karlsson, Eric, direktör Boström, Gunnar, kommunalråd

Orrenius, Jan, ombudsman Larsson, Sven, departementsråd

Österlind, Sven, överingenjör

Linson Instrument AB Suppleanter

Ordinarie ledamöter Andrén, Sven G, direktör

Malmberg, Eric, generaldirektör (ordf) Liibeck, Sten, civilingenjör Dahlberg, Benkt, direktör Verkställande direktör Ljungberg, Lars, direktör Godberg, Valter

Pontin, Jan, direktör (vd)

Svärd, Barbro, civilekonom AB Oljetransit Suppleant Ordinarie ledamöter

Löfvenmark, Jan, teknisk direktör Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)

Hahn, Erik, civilingenjör (vd) LKAB Lasson, Knut-Inge, överdirektör

Ordinarie ledamöter Lindstedt, Anders, kommerseråd Åsbrink, Per, riksbankschef (ordf) Nilsson, Jan, departementsråd Fjällborg, Gunnar, ingenjör Suppleanter

Fredriksson, Torsten, riksdagsman Grafström, Erik, generaldirektör

Lemne, Mats, landshövding Wennerhorn, Karl Otto, departementsråd Lundberg, Arne S, envoyé (vd) Olson, Hjalmar, direktör Poromaa, Bruno, gruvarbetare

Sköld, Per, direktör

Waldenström, Erland, direktör

Skr. 1972: 102 64

Rationell Planering AR AB Statsgruvor

Ordinarie ledamot Ordinarie ledamöter

Sköld, Per, direktör Lundberg, Arne S, envoyé (ordf)

Berglund, Carl-Bertil, direktör Supplenat Henrikson, Arne, direktör Bäcklin, Bengt, direktör (vd) Nordmark, Hans, direktör Verkställande direktör

SMT Machine Company AB Asplund, Olof

Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf) Stigtex AB Engellau, John, direktör Ordinarie ledamöter Jansson, Lennart, direktör (vd) Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)

Löjdquist, Inge, direktör Engblom, Sven, direktör Malmberg, Eric, generaldirektör

Jansson, Lars, direktör Olsson, Holger, avtalssekreterare Kjellman, Åke, disponent (vd) Wagner, Hans, civilingenjör

Suppleanter

Suppleanter Edebo, Ralph, direktör Andrén, Sven G, direktör Johansson, Gösta, direktör

Sohlenius, Gunnar, professor

Swedish Industrial Development AB Sonab Corporation (SID)

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter Waunnberger, Gunnar, direktör (ordf) Akselson, Sigfrid, teknisk direktör (ordf) Knall, Gösta, överingenjör Flodin, Sten, direktör

Malmberg, Eric, generaldirektör Hummerhielm, Lars, marknadschef

Nordmark, Hans, direktör Jordansson, Lars, direktör Wagner, Hans, civilingenjör (vd) Liljestrand, Bengt, direktör Åsdal, Carl-Gösta, teknisk direktör Schotte, Lennart, direktör

Suppleanter Verkställande direktör Ohlsson, Lars-Eric, inköpschef Carmel, Tord Orrenius, Jan, ombudsman

AB Svensk Torvförädling

AB Statens Skogsindustrier

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)

Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör Lundberg, Valdemar, förbundsordförande (ordf) Wahlqvist, Nils, direktör (vd)

Bahrke, Sigvard, direktör (vd)

Suppleanter

Fransson, Tage, ombudsman

Edebo, Ralph, direktör

Lindström, Bert, direktör Svärd, Barbro, civilekonom Rydbo, Folke, generaldirektör

Rynell, Olov, direktör Sköld, Per, direktör Svenska Lagerhus AB

Suppleanter Ordinarie ledamöter

Johansson, Manne, avdelningsordförande Widén, Ingvar, generaldirektör (ordf) Johansson, Stig, överdirektör Andersson, Rolf, direktör Lindholm, Ingvar, direktör Borg, Sune, byrådirektör Sjöberg, Arne, direktör Hejneman, Yngwe, direktör Wiklund, Olof, kommunalråd Senning, Claes, kansliråd

Skr. 1972: 102

Suppleanter Sveriges Centrala Restaurang AB Björk, Villiam, trädgårdsmästare Ordinarie ledamöter Granath, Ulrik, godsägare Dahlgren, Rolf, generaldirektör (ordf)

Möller, Yngve, inspektör Allard, Henry, talman (v ordf) Pettersson, Harald, riksdagsman Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman

Widén, Arthur, lantbrukare Hellström, Ingemar, direktör

Verkställande direktör Lundström, Birger, redaktör Bergqvist, Georg Mattson, Lisa, förbundsordförande

Nyström, Sigvard, förbundsordförande

Wärenstam, Tore, huvudredaktör

Svenska Reproduktions AB

Suppleanter

Ordinarie ledamöter Antonsson, Johannes, riksdagsman

Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Hägerström, Ragnar, kommunalråd

Severin, Erik, generaldirektör (v ordf) Larfors, Tage, direktör Grebäck, Erik, riksdagsman Stefanson, Stig, optikermästare

Nilsson, Bertil, direktör

Verkställande direktör Wallén, Axel, expeditionschef

Wadell, Anders V

Åhstrand, Lars, direktör (vd) Öjborn, Lars, generaldirektör

Svenska Utvecklings AB Suppleanter Rogers, Sture, förlagschef Ordinarie ledamöter

Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör Grafström, Erik, generaldirektör (ordf)

Aler, Bo, direktör (v ordf)

Bjurel, Bertil, generaldirektör Svenska Skifferolje AB

Brising, Lars, direktör (vd)

Ordinarie ledamöter Brynielsson, Harry, direktör Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör Kähr, Olof, direktör Nordmark, Hans, direktör Wannberger, Gunnar, direktör Uddgren, Olle, direktör (vd) Wennerberg, Sigfrid, överingenjör

Westin, Olle, civilingenjör

Suppleanter

Akselson, Sigfrid, direktör Svenska Tobaks AB Falke, Erik, civilingenjör

Walléus, Evert, direktör

Ordinarie ledamöter

Öhrn, Ingemar, jägmästare

Cederwall, Gustav, landshövding (ordf) Kristenson, Valter, riksdagsman (v ordf) Svetab Andrén, Sven G, direktör

Ordinarie ledamöter

Hjalmarson, Harry, direktör Sjöborg, Lars, advokat (ordf)

Holgerson, Nils, direktör

Rehnberg, Bertil, överdirektör (v ordf) Söderström, Olof, direktör

Flodén, Ingemar, direktör (vd) Tilert, Reidar, generaldirektör

Mäkinen, Matti, direktör

Tunhammar, Elam, direktör

Nilsson, Åke, förbundsordförande Suppleanter

Svanberg, Ingvar, riksdagsman Bohman, Clas, direktör Wannberger, Gunnar, direktör Höök, Erik, fil. doktor

Suppleant Jansson, Paul, riksdagsman

Bostedt, Hans, direktör Nilsson, Gösta, direktör

Verkställande direktör Uddcomb Sweden AB

Wärnberg, Karl

Ordinarie ledamöter

Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)

Bencher, Walter, direktör

Skr. 1972: 102

Hallenborg, Nils-Hugo, direktör Omberg, Ture, direktör

Suppleanter

Andrén, Sven G, direktör

Bahrke, Sigvard, direktör

Dyke, Theodore A, direktör Gray, Leon, direktör

Segerud, Gunnar, direktör

Verkställande direktör

Byggeth, Nils

Uddevallavarvet AB Ordinarie ledamöter Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf) Alf, Karl, ombudsman Edström, John Olof, bruksdisponent

Schreil, Johan, direktör (vd) Sundberg, Nore, departementsråd

Wannberger, Gunnar, direktör

Suppleanter Gustafsson, Gunnar, riksdagsman

Olausson, Astor, verkmästare

Trogen, Ingvar, direktör

Skr. 1972: 102

Innehållsförteckning

Koncernförhållanden Verksamheten 1971 i sammandrag

BU Statsföretagsgruppen

Do Statsföretag AB — förvaltningsberättelse Revisionsberättelse

Enskilda bolag Allmänna Bevaknings AB 39 AB Allmänna förlaget 38 BS Konsult AB

Resultat- och balansräkningar m m Statsföretagsgruppen Balansräkning 31/12 1971 45 Statsföretagsgruppen Resultaträkning 1971 Bokslutskommentarer 47 Statsföretag AB Balansräkning 31/12 1971 52

Skr. 1972: 102 68

Statsföretag AB

Resultat- och balansräkningar i sammandrag 58 Statsföretagsgruppen Styrelseledamöter 62

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720242