2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

29 maj 1969.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern

för

utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, A^spling, P^alme,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^icicman,

M^oberg, B^engtsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om bildande av

ett statligt förvaltningsbolag, m. m. och anför.

Inledning

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1968 tillkallades en

delegation för frågor rörande de statliga företagen m. m. En central upp­

gift för delegationen skulle vara att föreslå riktlinjer för den långsiktiga

vidareutvecklingen av affärsverken och de statliga bolagen. Delegationen

skulle därvid ha att pröva formerna för organiserat samarbete mellan olika

företag och inom gruppen som helhet.

Delegationen, som antagit namnet företagsdelegationen, har den 9 januari

1969 avlämnat ett betänkande, betitlat Samordning (Stencil I 1969: 1).

Yttranden över betänkandet har avgetts av försvarets fabriksverk, post­

styrelsen, televerket, statens järnvägar (SJ), luftfartsverket, statskontoret,

riksrevisionsverket, statens vattenfallsverk, domänverket, kommerskolle­

gium — med bifogade yttranden av Stockholms handelskammare, Skånes

handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, Ös­

tergötlands och Södermanlands handelskammare och handelskamrarna i

Göteborg, Borås och Karlstad — näringsfrihetsrådet, näringsfrihetsombuds­

mannen, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknads­

styrelsen, statens avtalsverk, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riks-

gäldskontoret, överbefälhavaren, alkoholpolitiska utredningen, industrietab-

leringsdelegationen, Kooperativa förbundet (KF), Svenska arbetsgivareför­

eningen (SAF), Sveriges industriförbund, Landsorganisationen (LO) —

med bifogade yttranden av Svenska metallindustriarbetareförbundet, Stats-

tjänarkartellen, Svenska byggnadsarbetareförbundet samt Hotell- och

4

Delegationen behandlar de brister inom den statliga företagssektorn som

delegationen anser föreligga. Här nämns först det förhållandet att den stat­

liga företagsamheten bedrivs i två olika företagsformer. Delegationen kon­

staterar att förekomsten av olika företagsformer försvårar men inte ute­

sluter en funktionell samordning inom den statliga företagssektorn. Dele­

gationen har vidare den uppfattningen att aktiebolaget är den företagsform

som skulle ge de statliga företagen de största möjligheterna att konkurrera

med andra företag och företagsgrupper. Som en andra brist inom den stat­

liga företagssektorn nämner delegationen den organisatoriska splittringen

på ägarnivå. De statliga affärsverken och aktiebolagen sorterar under sju

olika departement. Endast regeringen som kollektiv har det direkta ansva­

ret för den totala samordningen. Delegationen finner att frånvaron av en

koordinerad ägarfunktion och av ett rationellt informationssystem har bi­

dragit till att strukturrationalisering inte genomförts i den utsträckning

som varit möjlig. En tredje brist anser delegationen vara att målen för den

statliga företagsamheten inte är samordnade och entydigt formulerade. Som

en följd härav har kriterierna för beslutsfattandet varit oklara och resultatet

av verksamheten och fattade beslut därför inte kunnat entydigt mätas.

Delegationen anser att den bristande samordningen och konkretiseringen

av målen inom den statliga företagsamheten bl. a. lett till att man inte kan

utnyttja möjligheterna att styra företagens eller den statliga företagssek­

torns investeringar på sådant sätt att man kunnat få en expansion på det

mest önskvärda verksamhets- eller produktionsområdet.

Delegationen är av den uppfattningen att de fördelar och möjligheter

som i och för sig finns inom en företagsgrupp av den storlek det här är

fråga om och med en gemensam ägare hittills inte har tillvaratagits på det

mest rationella sättet. Delegationen anser därför att det krävs en formell

och funktionell samordning av de statliga företagen.

Delegationen framhåller att den i sitt utredningsarbete valt att utforma

en initiallösning som skapar utgångspunkt för en gradvis förändring av den

statliga företagsamheten mot angivna mål. I betänkandet framläggs för­

slag till en institutionell ram inom vilken samordning och samverkan mel­

lan de statliga företagen kan ske. I förslaget ingår också en viss ordning

för riksdagens information.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

Samordning av den statliga företagssektorn

Som utgångspunkt för sitt förslag gör delegationen en analys av olika

nu aktuella ansvarsnivåer och framhåller att inom de ramar som fastställts

av riksdagen ligger det politiska ansvaret för den statliga verksamheten

hos Kungl. Maj :t. När det gäller de statliga företagen kan detta ansvar

betecknas som ett ägaransvar. I affärsverken ligger företagaransvaret prin­

cipiellt hos styrelsen och generaldirektören och i aktiebolagen hos sty­

6

randet av dess grunduppfattning på den statliga företagssektorn. Med hän­

syn bl. a. till behovet av transportpolitisk samordning finner delegationen

skäl tala för att kommunikationsdepartementet företräder ägaransvaret för

de statliga företagen inom kommunikations- och transportområdet och fö­

reslår därför att någon ändring i departementstillhörighet för dessa företag

inte skall ske f. n.

Delegationen avstår ifrån att i betänkandet närmare beröra de statliga

kreditinstitutens ställning, men föreslår att Sveriges Kreditbank överförs

från finansdepartementet till industridepartementet. Delegationen anser att

den statliga företagssektorn därigenom skulle få möjligheter att på ett bättre

sätt få del av bankens erfarenheter av inhemskt och utländskt näringsliv.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Förvaltningsbolag

Delegationen föreslår att under industridepartementet bildas ett förvalt­

ningsbolag för de statliga aktiebolag som inte är kreditinstitut eller som

f. n. sorterar under kommunikationsdepartementet. Staten avses äga samt­

liga aktier i förvaltningsbolaget som i sin tur avses äga aktierna i de statliga

aktiebolag som föreslås bli dotterbolag till förvaltningsbolaget.

Flertalet av de statliga aktiebolag som föreslås ingå i förvaltningsbolaget

sorterar f. n. under industridepartementet. Delegationen föreslår att även

de till försvarsdepartementet hörande Karlskronavarvet AB och Allmän­

na Bevaknings AB, det till jordbruksdepartementet hörande Svenska Lager­

hus AB samt de till finansdepartementet hörande Sveriges Centrala Restau­

rang AB och Svenska Tobaks AB överförs till förvaltningsbolaget.

Till bolag som har speciella fiskala uppgifter brukar räknas AB Vin- &

Spritcentralen och Systembolaget AB som båda hör till finansdepartemen­

tet samt de till handelsdepartementet hörande Svenska Penninglotteriet AB

och AB Tipstjänst. De arbetar under skydd av statsmonopol och under re­

solutioner och särskilda avtal med staten samt inlevererar skatter och över­

skott av väsentlig betydelse för statskassan. Trots dessa bolags särställning

föreslår delegationen att även dessa överförs till förvaltningsbolaget. Dessa

företags särställning behöver därmed inte förändras. Monopolvinster och de

skatter och avgifter som riksdagen och Kungl. Maj :t fastställer inlevereras

som tidigare. Avtal bör därför träffas mellan staten och förvaltningsbolaget

som reglerar hur stor del av företagens överskott som skall inlevereras till

staten.

Förvaltningsbolaget skall ha till uppgift att utöva ägarfunktionen gent­

emot dotterbolagen. I princip bör förvaltningsbolaget drivas med krav på

lönsamhet och med målsättningen att öka den statliga företagssektorns ef­

fektivitet, konkurrenskraft och därmed dess inneboende expansionsförmåga.

Delegationen anser att bolaget skall ha en positiv grundinställning till att

lösa sysselsättnings-, försvarsberedskaps- eller andra av ägaren angivna

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Affärsverksdelegation

Eftersom de affärsdrivande verken inte är självständiga juridiska perso­

ner kan de inte inordnas i förvaltningsbolaget. För att lösa samordningspro­

blemen dels mellan de tre affärsverk som avses sortera under industridepar­

tementet, dels mellan dessa och förvaltningsbolaget föreslår delegationen att

en affärsverksdelegation inrättas. Den skall ha till uppgift att föreslå åtgär­

der i samordningsfrågor mellan affärsverken och till Kungl. Maj :t avge ytt­

rande exempelvis när det gäller en sammanfattande bedömning av verkens

petita och bedömning av förslag från verken i frågor av större betydelse.

Affärsverksdelegationens ledamöter bör utses av Kungl. Maj :t. Företags-

delegationen föreslår att förvaltningsbolagets styrelseledamöter utses till

ledamöter i affärsverksdelegationen samt att förvaltningsbolagets styrelse­

ordförande utses till ordförande i affärsverksdelegationen. Delegationens

ärenden föreslås beredas av ett organ vars sammansättning bestäms av de­

legationen men som principiellt bör vara identiskt med förvaltningsbolagets

direktion. Vidare föreslås tre av direktionsmedlemmarna bli utsedda till

styrelseledamot i var sitt av de tre affärsverken.

För samordningen mellan de företag som ligger under kommunikations­

departementet och företagen under industridepartementet föreslår företags-

delegationen att affärsverksdelegationen utökas med en representant för

kommunikations- och transportgruppens företag.

Riksdagens insyn

Företagsdelegationen framhåller som sin uppfattning alt den statliga

företagsgruppen har skyldighet att på ett föredömligt sätt, öppet och lält-

tillgängligt informera om sin verksamhet och resultatet av denna. Det bör

därför åligga förvaltningsbolaget att ge en systematiserad extern information

som bl. a. omfattar översikter över resultatutvecklingen under löpande verk­

samhetsår och årlig kommentar till årsredovisningen.

Delegationen föreslår att regeringen varje år till riksdagen överlämnar en

sammanfattande redogörelse för hela den statliga företagssektorns verksam­

het och resultat. Delegationen har vidare övervägt möjligheten att ge riks­

dagen vidgad information genom att riksdagen får medverka vid revisionen

av fler statliga företag än de fem statliga bolag vari sådan medverkan i dag

förekommer.

Det förslag delegationen övervägt innebär att riksdagen genom ett nytt

statligt revisionsorgan ges rätt medverka vid revisionen av det statliga för­

valtningsbolaget och samtliga aktiebolag som är underställda förvaltnings­

bolaget.

Enligt delegationens mening talar vissa skäl för att revisionsorganet får

formen av ett aktiebolag. Det föreslås få sju ledamöter, av vilka en ledamot,

ordföranden, utses av Kungl. Maj :t och övriga av riksdagen.

10

kretisering av målen inom den statliga företagsamheten bl. a. lett till att man

inte kan utnyttja möjligheterna att tillfredsställande styra den

statliga företagssektorns investeringar uppmärksammas

i några av remissvaren. I yttrandena från försvarets fabriksverk, Skånes

handelskammare, AB Statsgruvor, Svenska Tobaks AB och U dd ev allav ar v et

AB framhålls att medelsöverföringar inom koncernen bör ske enligt strikt

företagsekonomiska normer.

Poststyrelsen kan inte acceptera att något som närmast kan rubriceias

som en vinstmaximeringsprincip skall bli avgörande för dess möjligheter att

erhålla kapital till investeringar. För ett allmännyttigt företag som postver­

ket bör kriteriet på tillfredsställande lönsamhet vara att det av statsmakter­

na fastställda avkastningskravet uppfylls. En ökad effektivitet bör påverka

prissättningen på företagets tjänster i en för kunderna gynnsam riktning.

Det val delegationen gjort i sitt utredningsarbete att först lägga fram för­

slag om en institutionell ram för samordningen av de statliga före­

tagen för att därefter fortsätta sitt arbete med att analysera målsätt­

ningen för det statliga företagandet har föranlett uttalanden i några av

remissvaren. Kooperativa förbundet (KF) finner den gjorda prioriteringen

riktig men understryker angelägenheten av att den allmänna målsättningen

snarast tas upp till behandling.

Kommerskollegium förklarar sig i och för sig kunna godta den av dele­

gationen redovisade uppfattningen om organisationsfrågans betydelse men

framhåller i likhet med Stockholms handelskammare och Skånes handels­

kammare att det inger betänkligheter att skapa en viss organisation innan

den närmare målsättningen för denna fastställts. Det nära sambandet mel­

lan dessa båda frågor innebär inte minst att ett ställningstagande till den

förordade ramen försvåras.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund an­

ser att delegationen redan från början borde ha gjort en analys och konkre­

tisering av målen för den statliga företagsamheten. Enligt de båda organisa­

tionernas uppfattning bör en sådan analys baseras på grunduppfattningen

att statens primära näringspolitiska uppgifter är att fastställa de ramar

inom vilka näringslivet har att verka. Inom ramen för denna politik ligger

bl. a. att tillse att en effektiv konkurrens upprätthålls. Omfattningen och

inriktningen av direkt statligt engagemang i produktion, kreditförmedling,

in. m. bör prövas mot bakgrund av denna grundsyn.

Samordning av den statliga företagssektorn

Den av delegationen gjorda uppdelningen i och definitionen av ägar-

ansvar och företagaransvar berörs i några av yttrandena. För­

svarets fabriksverk anser att delegationen gjort en utmärkt gränsdragning.

AB Statens Skogsindustrier (Assi), Landsorganisationen (LO) och Tjäns­

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

12

gifterna på underhållssidan som numera — sedan de centrala flygverkstä­

derna överförts till verket och AB Teleunderhåll bildats — åvilar fabriks­

verket.

LO anser att det ur kommunikationspolitisk synpunkt kan vara befogat

att företag med trafikanknytning har ett nära samband med det departe­

ment som ansvarar för transportpolitiken. Trafikföretagen svarar emeller­

tid endast för en del av landets totala transporter av varor och personer. LO

finner mycket tala för att det finns starka funktionella och finansiella sam­

band med den övriga delen av de statliga företagen. LO anser det därför inte

helt säkert att en framgångsrik transportpolitik kräver att de statligt ägda

trafikföretagen även i framtiden bör knytas till kommunikationsdeparte­

mentet. Motsvarande förhållande anser LO gälla för de kreditinstitut som

delegationen föreslår kvarligga under finansdepartementets ansvar. Enligt

LO:s mening bör delegationen i sitt fortsatta arbete överväga om inte ytter­

ligare administrativa fördelar kan vinnas genom att sammanföra alla stat­

liga företag, även de företag som enligt förslaget finans- och kommunika­

tionsdepartementen skall ansvara för, under ett departement. Svenska me-

tallindustriarbetareförbundet och hotell- och restauranganställdas förbund

har samma inställning. Även SAF och industriförbundet anser vissa skäl

tala för en överföring till industridepartementet av de företag som avses

kvarligga under kommunikationsdepartementet.

TCO påpekar att verksamhet av liknande art som inom de av delegatio­

nen behandlade företagen bedrivs också på flera håll inom statsförvalt­

ningen, såsom bi. a. luftfartsverket och byggnadsstyrelsen. I ett något längre

perspektiv anser TCO det kan bli nödvändigt att också ta upp dessa områ­

den till behandling och överväga vilka möjligheter till samordning med stats­

företagen i övrigt som kan föreligga.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare fäster uppmärksam­

heten på industridepartementets ställning och arbetsuppgifter. Departemen­

tet har att dels tillvarata näringslivets intressen överhuvudtaget, dels tjäna

som huvudman för en rad statligt ägda företag med främsta målsättning att

i varje fall på vissa marknadsområden på effektivast möjliga sätt konkurre­

ra med enskild företagsamhet. Restaurangbolaget anlägger liknande syn­

punkter och anser att departementets markerade partsställning kan befaras

undergräva dess möjligheter att uppfattas som objektivt aibetande för

svenskt näringsliv i allmänhet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

Förvaltningsbolag

Delegationens förslag att ett förvaltningsbolag s o in sorterar

under industridepartementet bildas för de statliga aktiebo­

lagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet remiss­

instanser som yttrat sig i frågan. Bland dessa märks försvarets fabriksverk,

13

luftfartsverket, vattenfallsverket, kommerskollegium, fullmäktige i riks-

gäldskontoret, Skånes handelskammare, handelskamrarna i Borås, Göteborg

och Karlstad, LO, SACO, TCO, KF, Svenska Tobaks AB, Kalmar Verkstads

AB, Allmänna Bevaknings AB och AB Svensk Torvförädling.

Kommerskollegium anser att det genom bildandet av förvaltningsbolaget

skapas förutsättningar för att man i största möjliga utsträckning skall kunna

skilja på politiska beslut och verkställighetsbeslut. Liknande synpunkter an­

förs av Skånes handelskammare och Svenska Tobaks AB.

Fullmäktige i riksgäldskontoret påpekar att det efter bildandet av förvalt­

ningsbolaget kvarstår många betydelsefulla spörsmål på förevarande områ­

de; bl. a. gäller detta målsättningsproblematiken samt frågor om samverkan

mellan statliga företag. Vid sådant förhållande hade det enligt fullmäktiges

mening funnits anledning — åtminstone i initialskedet — att undanta flera

bolag än som föreslagits från att inordnas under det nya förvaltningsbolaget.

S/l CO framhåller att samordningen inom en statlig koncern inte får leda

till att däri ingående företag favoriserar varandra som kunder och leveran­

törer.

TCO finner det angeläget betona att förvaltningsbolagets tillkomst inte fåi

uppfattas som att ytterligare en instans tillkommit som förlänger besluts­

vägar och informationskanaler inom den statliga företagssektorn. Målet mås­

te vara att uppnå en bättre koncentration och systematik i fråga om det prak­

tiska utövandet av ägaransvar och samordningsuppgifter.

Statskontoret anser i likhet med delegationen det ytterst angeläget att man

nu tar ett samlat grepp på den statliga företagssektorns problem. Enligt äm­

betsverkets mening föreligger det också ett behov av att inrätta ett särskilt

organ med uppgift alt verka för en effektivisering av den statliga företags­

gruppen. Mot denna bakgrund framstår det av delegationen föreslagna orga-

nisationsalternativet som den mest ändamålsenliga lösningen i dagsläget.

Om denna lösning på längre sikt kommer att visa sig som den mest lämp­

liga vill statskontoret betrakta som en öppen fråga.

I några remissvar uttrycks tveksamhet till frågan om bildande av för­

valtningsbolaget. SJ framhåller att även om ett behov av samverkan mel­

lan företag är dokumenterat bör utomordentlig försiktighet iakttas vid kon­

struktionen av ett organ avsett att främja denna samverkan så att de påräk­

nade fördelarna kommer att överväga de nackdelar som kan följa av kon­

struktionen. SJ vill för egen del inte ta ställning till frågan om att nu inrätta

ett förvaltningsbolag men ifrågasätter om samordningsbehovet är så väl de­

finierat och har den tyngd och karaktär att det motiverar bildandet av ett

särskilt förvaltningsbolag. Förutsättningar för eftersträvad samordning finns

redan därigenom att företagen läggs under ett och samma departement. Det

förefaller därför som om samordningsbehovet med fördel, åtminstone tempo­

rärt, borde kunna successivt lösas inom industridepartementet.

SAF och industriförbundet framhåller att många centrala frågor som rör

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

14

samordningen av de statliga företagen ännn är olösta och inte heller behand­

lade i belänkandet. Redan med hänsyn härtill anser organisationerna det

osäkert om det föreslagna förvaltningsbolaget är den mest rationella lös­

ningen på den statliga företagssektorns samordningsproblem.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare framhåller att den

uppställda målsättningen — att förvaltningsbolaget skall drivas med krav

på lönsamhet i syfte att öka den statliga företagssektorns effektivitet och

konkurrenskraft — givetvis inte möter erinran från kammarens sida. Kam­

maren finner anledning till tvekan om det rätta sättet att nå denna ökade

effektivitet är att samla alla företagen under ett förvaltningsbolag. Enligt

kammarens mening vore det att föredra att man prövade sig fram och —-

utan ett omedelbart inrättande av förvaltningsbolaget — under industri­

departementet sammanförde de olika företagen i ett antal grupper, inrym­

mande närbesläktade företag.

Assi ifrågasätter om det ej skulle ha varit att föredra att en djupare pro­

blemanalys av de olika företagen gjorts innan man tagit ställning till hur

samordningen organisatoriskt bör åstadkommas och detta i all synnerhet

som de statliga företagen i flera fall är särpräglade beträffande både upp­

komst och verksamhet.

AB Statsgruvor ifrågasätter om den i och för sig nödvändiga rationalise­

ringen av nuläget har funnit sin bästa lösning i det föreslagna förvaltnings­

bolaget. Om detta ändå anses böra komma till stånd är det önskvärt att för­

slaget modifieras.

Eu negativ inställning till bildandet av ett förvaltningsbolag intas av

poststyrelsen, fullmäktige i riksbanken, Stockholms handelskammare,

LKAB, Restaurangbolaget, Statstjänstemännens riksförbund (SR) och stats-

tjänar kartellen.

Poststyrelsen förklarar sig inte ha blivit övertygad om att den av dele­

gationen föreslagna lösningen att mellan företagen och berörda två depar­

tement sätta in ytterligare en besluts- och ansvarsnivå verkligen kan leda

till den snabbare beslutsprocess och till den effektivisering av verksamhe­

ten som är utredningens slutmål. Det föreligger enligt poststyrelsens upp­

fattning uppenbara risker för dualism och motsättningar mellan »moder­

bolaget» och »dotterbolagen» när det gäller att avväga företagaransvaret.

Fullmäktige i riksbanken säger sig kunna bejaka de intentioner bakom

delegationens förslag som formulerats i sådana allmänna önskemål som att

skapa förutsättningar för ett ökat inbördes samarbete mellan de olika före­

tagen inom den statliga sektorn, »ökade kontaktytor» mellan företagen

osv. Frågan är emellertid enligt fullmäktiges mening hur långt strävanden

till »samordning» av företagens verksamhet och ledning måste drivas för

att tillgodose dylika önskemål, vilka organisatoriska uttryck sådana strä­

vanden måste få, respektive vid vilken punkt dessa strävanden övergår till

att producera verkningar av annat och till äventyrs tvivelaktigare slag än

Kungi. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

15

de avsedda. Fullmäktige kan inte finna det vare sig självklart eller av dele­

gationen övertygande visat att den behövliga samordningen förutsätter att

ett helt nytt organ inrättas för att omhänderha samordningsuppgifterna

respektive att en de! av det arbete med dessa frågor som hittills legat på

departementen flyttas ut från dessa. Det förefaller fullmäktige långtifrån

självklart att det skulle vara omöjligt eller ens oändamålsenligt att förlägga

den för samordningsuppgifterna erforderliga apparaten till de herörda de-

partementen. Det kan enligt fullmäktige inte gärna hävdas att uppgiften

ur någon kvantitativ synpunkt skulle vara för stor eller eljest oöverstiglig.

Vidare anser fullmäktige att förvaltningsbolagets tillkomst aldrig kan leda

till att de berörda statsdepartementen helt kan avvara personal och andra

administrativa resurser för frågornas handläggning på departementsplanet

och föga troligt att inrättandet av förvaltningsbolaget skulle leda till någon

minskning av departementens administrativa apparater. Fullmäktige har

inte kunnat tillstyrka att förslagen realiseras i oförändrad form men ser

vissa skäl för att successivt bygga upp ett från departementen fristående

men både i fråga om omfattning och befogenheter mera begränsat topporgan

för den föreliggande arbetsuppgiften.

LKAB framhåller att den statsverksamhet som inte har affärskaraktär

berör omkring en halv miljon anställda och har väsentligt större ekonomisk

omslutning än de statliga bolagens verksamhet. Mot denna bakgrund finner

LKAB uppfattningen att handhavandet av de statliga bolagsfrågorna inte

kan lösas inom departementsorganisationens ram diskutabel. Någon utred­

ning härom har inte förebragts. Liknande synpunkter anförs av SR.

Enligt Stockholms handelskammares mening bör ett slutligt ställnings­

tagande till delegationens organisationsförslag anstå i avvaktan på den

förutskickade analysen av målsättningen för de statliga företagen.

Restaurangbolaget framhåller att i den mån statsmakterna önskar upp­

ställa konkreta mål för de statliga företagens verksamhet borde detta kunna

göras med enklare medel än genom att genomföra en helt ny organisation.

Eu väg vore tillskapandet av regelbundna överläggningar mellan statliga

företag.

Statstjänarkartellen anser att dess erfarenheter från gångna år ger anled­

ning befara att förslaget som presenterats påverkar de anställdas trygghet

och anställningsvillkor i negativ riktning. Enligt kartellens mening förelig­

ger ett behov av samordning och ökad samverkan mellan de statliga före­

tagen men denna samverkan bör kunna uppnås utan ett genomförande av

delegationens förslag.

Delegationens förslag att sammanföra de s. k. fiskala bolagen, AB Vin-

och spritcentralen, Systembolaget AB, AB Tipstjänst och Svenska Penning­

lotteriet AB, i samma organisatoriska enhet som övriga företag möter in­

vändningar från flera av remissinstanserna.

Kommerskollegium anför att det för dessa bolag allmänt gäller att de ar­

16

betar i skydd av statsmonopol och att de i första hand har att fullgöra rent

fiskala uppgifter. De alkoholhanterande bolagen skall dessutom tillgodose

nykterhetspolitiska intentioner. Delegationen har främst motiverat sitt

ställningstagande med det stora värdet av ett samarbete på rent företags-

administrativa områden. Enligt kollegiets mening är de av delegationen an­

förda skälen inte tillräckligt vägande, varför kollegiet ställer sig avvisande

till dess förslag. De fördelar som står att vinna med förslaget bör kunna

uppnås även utan organisatorisk samhörighet. För att minska den organisa­

toriska splittringen på ägarnivå och för att åstadkomma en naturlig sam­

ordning bör dock övervägas huruvida inte tipstjänst och penninglotteriet

bör överföras till finansdepartementet. Om delegationens förslag likväl

skulle genomföras framhåller kollegium vikten av att som hittills inte endast

de skatter riksdagen fastställer oavkortade inlevereras till statskassan utan

också överskott som uppstår på grund av bolagens legala monopolverksam­

het. Skulle överskottsmedlen överlämnas till förvaltningsbolaget kan det

enligt kollegiet befaras att de används för att täcka förluster som uppstår

inom den egentliga affärsrörelsen, en subventionering som enligt kollegiets

mening inte kan godtas. Delegationens förslag avstyrks med i huvudsak

samma motiveringar även av riksrevisionsverket, SAF, industriförbundet,

Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare och av handelskam­

maren för Örebro och Västmanlands län.

Alkoholpolitiska utredningen framhåller att det för de båda alkoholbola­

gen, Vin- & spritcentralen och Systembolaget, f. n. gäller en helt annan mål­

sättning än den delegationen uppställer för de statliga företagen. Alkohol­

bolagen skall enligt rusdrycksförordningen ordna och handha försäljningen

av rusdrycker så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt. För­

ordningen innehåller vidare regler som syftar till att förhindra att bolagen

eller deras ägare får något som helst intresse av att stimulera konsumtion

av alkohol. Enligt utredningens mening är uppgifterna för förvaltningsbola­

get och för de båda alkoholbolagen så olika att det inte kan vara lämpligt

att de samordnas på det sätt delegationen föreslår. Utredningen avstyrker

därför förslaget om de båda alkoholbolagens överföring till förvaltningsbola­

get. Även AB Vin- & Spritcentralen och Systembolaget AB avstyrker för­

slaget med samma motiveringar.

Delegationens förslag tillstyrks av Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst. De förklarar sig ur de synpunkter de har att företräda inte mot­

sätta sig förslagets genomförande. Även Östergötlands och Södermanlands

handelskammare samt handelskamrarna i Borås, Göteborg och Karlstad

förklarar sig inte ha något att erinra mot att de fiskala bolagen läggs under

industridepartementet under förutsättning att deras särställning bibehålls

oförändrad.

Vad gäller det av SJ ägda AB Trafikrestauranger anför hotell- och res-

tauranganställdas förbund att detta bolag tidigare haft som huvudsaklig

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

17

uppgift att vara ett serviceföretag till SJ. Men bolaget har under senare år

gått utanför dessa gränser och bedriver en effektiv försäljning på flera om­

råden inom näringen i konkurrens med såväl andra statliga som privata

företag. Förbundet framhåller det därför som önskvärt att bolaget endera

uppgår i Sveriges Centrala Restaurang AB eller kommer att sortera direkt

under industridepartementet. Skånes handelskammare framför samma fö-

slag och kommerskollegium framhåller att det för bl. a. AB Trafikrestau­

ranger och Telefabrikation AB knappast kan anföras trafikpolitiska övervä­

ganden som skäl för att även i framtiden låta dessa företag sortera under

kommunikationsdepartementet.

Några bolag gör särskilda påpekanden rörande sina egna relationer till

ett statligt förvaltningsbolag.

Svenska Utvecklings AB anför att dess uppgift är att utveckla, tillverka

och marknadsföra nya produkter, metoder och system, särskilt sådana som

tillgodoser angelägna samhällsbehov eller främjar verksamheten inom den

statliga sektorn. Därutöver skall bolaget ägna sig åt utveckling och exploa­

tering av innovationer som gjorts i privata företag och av enskilda personer.

Hittillsvarande erfarenheter av verksamheten är att bolaget i betydande

utsträckning samarbetat med enskilda företag. Bolaget anser därför skäl

kunna åberopas för att bolaget, i likhet med kreditinstituten, bör sortera

direkt under Kungl. Maj:t och inte under ett statligt förvaltningsbolag. Om

statsmakterna emellertid stannar för det sistnämnda alternativet förutsätter

bolaget att sådana åtgärder vidtas som underlättar dess verksamhet inom

den enskilda sektorn.

AB ASEA-ATOM framhåller att bolaget skall, enligt konsortialavtal mel­

lan staten och ASEA, intas i ASEA:s koncernbalans, vilket gör att bolaget

inte kan betraktas som ett dotterbolag till det föreslagna statliga förvalt-

ningsbolaget. Avtalet utesluter och försvårar i ett flertal hänseenden till-

lämpningen på bolaget av delegationens förslag.

Restaurangbolaget anser att inlemmande i en statlig koncern skulle för bo­

lagets del bli belastande för dess marknadssituation och för samarbetet med

företag utanför den statliga koncernen, varvid samordningen mellan restau­

rangbolagen och systembolaget skulle framstå som särskilt olycklig. Bola­

get föreslår att det överförs till industridepartementet utan att inlemmas i

ett eventuellt förvaltningsbolag.

Frågan om att överföra Sveriges Kreditbank till in­

dustridepartementet utan att dock inordna banken under förvalt-

ningsbolaget har fått ett blandat mottagande av de remissinstanser som ytt­

rat sig härom.

Kreditbanken som anser det naturligt med ett nära samarbete mellan

banken och övriga statliga företag tillstyrker förslaget.

2 Bihang till riksdagens protokoll 196'J. 1 samt. Nr 121

18

Kommerskollegium godtar — om än med tveksamhet — att kreditbanken

överförs till industridepartementet.

Skånes handelskammare anser att kreditbanken bör lyda under industri­

departementet och framhåller särskilt det olämpliga i att den av staten ägda

affärsbanken som drivs i direkt konkurrens med övriga banker, sorterar un­

der finansdepartementet mot bakgrund av detta departements speciella an­

svar för den ekonomiska politiken.

En klart negativ inställning till kreditbankens överflyttning intar fullmäk­

tige i riksbanken. Oktrojfrågor, lagstiftning och kontroll som berör bankvä­

sendet sorterar i dag under finansdepartementet, liksom bankinspektionen.

Att förlägga själva förvaltningen av det statliga ägarintresset i kreditbanken

till ett annat departement förefaller fullmäktige redan av den anledningen

föga motiverat. För fullmäktige ter det sig av principiella skäl än mindre till­

talande att banken ens i den föreslagna formen förvaltningsmässigt samord­

nas med den grupp av företag till vilken banken redan i dag genom utfärda­

de föreskrifter har speciella kundrelationer. Slutligen ifrågasätter fullmäk­

tige om det med hänsyn till bankens intresse av att kunna verka på markna­

den utanför de statliga företagen är ändamålsenligt att genomföra denna

speciella anknytning till dessa. Från liknande synpunkter framstår det för

SR som uppenbart att en statlig affärsbank skall ha en intim knytning till

finansdepartementet.

Även Stockholms handelskammare ifrågasätter kreditbankens överflytt­

ning till industridepartementet och anser att en bättre ansvarsfördelning

uppnås om den kreditgivande institutionen sorterar under ett annat depar­

tement än de kreditmottagande företagen. Samma attityd intar Östergötlands

och Södermanlands handelskammare som finner starka skäl i stället tala inte

bara för att kreditbanken bör kvarstå under finansdepartementet utan även

för att Sveriges investeringsbank och Svensk exportkredit återförs till detta

departement.

Vad delegationen anfört om förvaltningsbolagets plikt att avge offert

till ägaren på åtgärder för att infria speciella krav i fråga om

sysselsättning, försvarsberedskap o. dyl. har fått ett positivt mottagande hos

remissinstanserna.

Poststyrelsen ansluter sig helt till vad som anförts om nödvändigheten av

att ett statligt företag i särskild ordning ersätts för förluster på grund av

att inte lönsamma aktiviteter uppehålls av andra motiv än företagsekono­

miska. Liknande synpunkter avseende särredovisning av sådana speciella

kostnader anförs av försvarets fabriksverk, SACO, Sveriges arbetsledareför­

bund (SALF), Tobaksbolaget och NJA.

TCO framhåller att en tillfredsställande särredovisning troligen inte är

möjlig att genomföra, men detta hindrar inte att en analys bör göras med

försök till uppskattning av de merkostnader som tillgodoseende av bered-

skapsmål, lokaliseringspolitiska hänsyn eller andra liknande syften kan för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

19

anleda. Även Assi berör svårigheterna att ange hur principen om särredovis-

ning i praktiken skall tillämpas, vilket blir alldeles särskilt svårt då speci-

ella uppgifter pålagts företaget för lång tid sedan.

Kommerskollegium förutsätter, med hänsyn till den från samhällsekono­

miska synpunkter stora betydelsen av konkurrensneutralitet, att även pri­

vata och kooperativa företag skall få lämna anbud på uppdrag med »allmän-

nyttig» prägel. De statliga företagen bör i första hand utnyttja de stödfor­

mer av exempelvis lokaliseringspolitisk art som står enskilda företag till

buds. Liknande påpekanden görs av Skånes handelskammare.

Näringsfrihetsrådet finner det angeläget att de speciella åtgärder som blir

erforderliga eller möjliga med hänsyn till särskilda uppgifter för vissa stat­

liga företag utformas så att konkurrensen med enskilda företag inte sned­

vrids.

Metallindustriarbetareförbundet utgår ifrån att delegationen vid utform­

ningen av målsättningen för de statliga företagen uppställer kriterier för

företagens beslut på olika områden, exempelvis vad avser lokaliseringspoli­

tik och personalpolitik.

En närmast negativ inställning till frågan kan utläsas av SAF:s och indu­

striförbundets remissvar. Vad det angivna »offertförfarandet» innebär och

hur det närmare skall utformas borde enligt de båda organisationernas upp­

fattning redovisas innan en ny organisation av statsföretagen genomförs.

Vidare anför de att de extraordinära kostnaderna för vissa hithörande före­

tag knappast kan särredovisas på objektiva grunder.

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län som delar uppfatt­

ningen om att förvaltningsbolaget skall ha en positiv inställning till att lösa

sysselsättnings- och beredskapsfrågor anser det olämpligt att ägaren skall

kunna främja sådan verksamhet genom direkta penningtillskott. Sådana

bidrag bör liksom nu slussas genom ett enda organ, arbetsmarknadsstyrel­

sen, som mera rättvist kan fördela tillgängliga resurser mellan den allmänna

och privata sektorn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1969

Förvaltningsbolagets organisation

Delegationens rekommendation att till styrelseordförande i

förvaltning sbolaget skall utses ett konsultativt stats­

råd tillstyrks av försvarets fabriksverk, kommer skollegium, Skånes han­

delskammare, SR och TCO.

Rekommendationen förklaras inte föranleda någon erinran av SAF, indu­

striförbundet, Svenska Tobaks AB och Svenska Penninglotteriet AB, medan

AB Atomenergi förklarar sig tveksamt till förslaget som anses kunna inne­

bära en oklar ansvarsfördelning mellan detta statsråd samt chefen för indu­

stridepartementet. Tveksamt är också Svenska metaUindustriarbetareför-

bundet.

20

Bland de negativt inställda i frågan märks fullmäktige i riksgäldskontoret

som anser att styrelsens ordförande inte kan ges ett politiskt ansvar; detta

måste ligga på regeringsnivå. En negativ inställning till förslaget har också

Stockholms handelskammare, LKAB och Svenska Reproduktions AB (SRA ).

Organisationen i övrigt av förvaltningsbolag^ samt dess ar-

betsuppgifter är de frågor som tilldrar sig det mest omfattande in­

tresset i remisssvaren.

Flera av remissinstanserna anser att organisationen är för stort tilltagen.

Till dem hör försvarets fabriksverk, vattenfallsverket, domänverket, kom­

merskollegium, fullmäktige i riksbanken, SAF, industriförbundet, Stock­

holms handelskammare, LKAB, Assi, NJA, SRA och Uddevallavarvet AB.

Sålunda anför fabriksverket att förvaltningsbolaget ju enbart skall förvalta

ägaransvaret och den del av företagaransvaret som omfattar samordning

och därför inte skall delta i företagens löpande skötsel. En tung och byrå­

kratisk organisation bör således lätt kunna undvikas.

Vattenfallsverket uttrycker farhågor för att, med den utformning och de

dimensioner som getts åt förvaltningsbolaget, förslaget kan få konsekvenser

i annan riktning än vad delegationen avsett. Sålunda anser verket risk före­

ligga att den nya beslutsnivån i företagsfrågor beskär de individuella före­

tagens ansvar och handlingsfrihet, försinkar beslutsfattandet och leder till

konflikter mellan holdingbolag och de individuella företagen och därmed

får negativa verkningar på effektiviteten inom den statliga föietagssektorn.

Verket förordar därför att organisationen uppbyggs utifrån en lägre ambi­

tionsnivå när det gäller dess uppgifter och dimensioner. I princip likartade

argument anförs av fullmäktige i riksbanken, SAF, industriförbundet,

LKAB, Assi och Uddevallavarvet AB.

Flera av remissinstanserna finner den föreslagna organisationen av för­

valtningsbolaget i stort sett riktig. Bland dessa märks Svenska Tobaks AB

och Karlskronavarvet AB. Även vad KF, Skånes handelskammare och

Svenska Penninglotteriet AB anför kan tolkas som ett positivt ställningsta­

gande i frågan.

Svenska Utvecklings AB anför vissa synpunkter i fråga om sina egna

relationer till förvaltningsbolaget och framhåller att utvecklingsbolagets

verksamhet kan komma att beröra betydande delar av förvaltningsbolagets

ansvarsområde, varför det är angeläget med nära kontakt mellan de båda bo­

lagens ledningar. Det förefaller därför lämpligt att en företrädare för utveck­

lingsbolagets ledning ingår i förvaltningsbolagets styrelse eller i förvalt­

ningsbolagets i sådant fall utökade direktion.

Beträffande delegationens förslag i fråga om inrättande av en direk­

tion och dess arbetsuppgifter råder delade meningar. En i huvudsak posi­

tiv inställning till förslaget anförs av försvarets fabriksverk, kommerskol­

legium, KF, Skånes handelskammare, SR, TCO och Svenska Tobaks AB.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1969

21

Sålunda anför kommerskollegium att förslaget synes ändamålsenligt och

torde tillgodose kravet på största möjliga handlingsfrihet för de enskilda

bolagen.

KF konstaterar alt uppgifterna och befogenheterna för de direktionsleda-

möter som skall svara för samordningen av var sin företagsgrupp är mycket

vagt skisserade. KF förordar att förvaltningsbolagets styrelse får befogenhet

att efter hand och med hänsyn till föreliggande erfarenheter och behov fast­

ställa antalet ledamöter i direktionen och deras arbetsuppgifter i stort.

Några remissinstanser har en mera tveksam inställning till delegationens

förslag rörande direktionen. Enligt vattenfållsverkets mening bör man inte

i direktiv binda sig för någon definitiv ståndpunkt i fråga om vilken roll

förvaltningsbolagets direktionsmedlemmar bör ha gentemot de enskilda

företagen. Även NJA föreslår att man väntar med gruppindelningen.

Kalmar Verkstads AB anser att man antingen bör betrakta dotterbolagen

som operativa avdelningar och ge förvaltningsbolaget kraftigt utökade re­

surser för central planering, samordning och utveckling eller också tillskapa

ett politiskt och ett företagsekonomiskt styrorgan. Det sistnämnda skulle

inskränka sin funktion till att ange finansiella ramar och preciserade av­

kastningskrav. Bolaget anser att det senare alternativet är det enda realis­

tiska med hänsyn till den heterogena sammansättningen av de blivande

dotterföretagen. Samordningen bör kunna ske genom att det företagseko­

nomiska styrorganet till sig knyter en stab av styrelseledamöter som var

och en placeras i flera dotterbolagsstyrelser.

Eu ldart negativ inställning till förslaget har Stockholms handelskam­

mare, LKAB och Assi.

Assi framhåller att delegationens uttalande om största möjliga hand­

lingsfrihet för bolagen inom de ramar som fastställs av förvaltningsbolaget

synes föga förenligt med den av delegationen skisserade organisatoriska upp­

byggnaden av förvaltningsbolaget med direktion, gruppledning och stabs­

organ. Som exempel på problem som här kan uppstå nämner Assi risk för

omständlig beslutsprocess, osäkerhet i beslutsfattandet, bolagens styrelser

kan tendera att bli proformaorgan m. m.

Delegationens förslag att inrätta vissa stabsorgan med uppgift att

vara serviceorgan till förvaltningsbolagets ledning samt till företagen i

gruppen får ett i huvudsak negativt eller tveksamt mottagande av remiss­

instanserna.

Luftfartsverket rekommenderar att stor vikt fästs vid en definition av

begreppet serviceorgan för att ingen oklarhet skall uppkomma vid företa­

gens arbete inom de egna funktionerna för personal, ekonomi och finans,

marknadsföring och juridik.

Vattenfallsverket understryker kraftigt att handlingsfriheten för företa­

gen ej bör begränsas. Verket ställer sig därför kritiskt mot den tänkta upp­

byggnaden och dimensioneringen av stabsorgan inom förvaltningsbolaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

22

I fråga om juridik och marknadsföring anser verket att en kartläggning

skall ske av befintlig expertis inom de individuella företagen, varefter ett

företag inom varje branschgrupp ges uppgiften att tillhandahålla konsult­

hjälp till övriga företag med debitering av kostnaderna. Även SACO anser

att befintlig expertis inom företagen i första hand skall utnyttjas.

I fråga om marknadsföring finner försvarets fabriksverk det mera funk­

tionellt alt vid behov anlita ett företag eller institution som behärskar den

för tillfället aktuella marknaden. Liknande inställning har NJA.

LKAB finner tankegången att förvaltningsbolagets tjänstemän skulle

fungera som konsulter till underställda företag vara olycklig ur synpunkten

av en klar ansvarsfördelning. I fråga om enhetliga rutiner finner bolaget

det naturligt att sådana skapas för rapportering från dotterbolagen till mo­

derbolaget, men framhåller att enhetliga rutiner för kalkylering, redovis­

ning, budgetering och planering vore direkt skadliga. Också Karlskrona-

varvet AB framhåller att enhetliga rutiner för kalkylering och kostnadsre­

dovisning inte kan skapas.

Vad gäller personalfunktionen uttalar försvarets fabriksverk önskvärd­

heten av att det inom förvaltningsbolagets ram skapas smidiga former för

förhandlingar med de fackliga personalorganisationerna.

Statens avtalsverk framhåller att förhandlingsordningen i avtalssamman-

hang för de statliga bolagen f. n. inte är enhetlig. Några företag är delägare

i SAF medan avtalsverket biträder huvuddelen av bolagen vid deras förhand­

lingar med resp. motparter. Denna splittring finner verket otillfredsställan­

de och medföra uppenbara svårigheter att fastställa en samordnad personal­

politisk inriktning. Verket anser det önskvärt att man i samband med be­

handlingen av delegationens förslag tar principiell ståndpunkt i denna fråga.

I detta sammanhang framhåller Svenska metallindustriarbetareförbundet att

de statliga företagens roll som kollektiv avtalspartner gentemot resp. fack­

förbund snarast bör klarläggas och en översyn göras av förhandlingsresur-

serna.

TCO understryker kraftigt att personalfunktionen i förvaltningsbolaget

inte får utgöra ett i förhållande till de i gruppen ingående företagen över­

ordnat arbetsgivarorgan. Liknande uppfattningar kan utläsas ur yttranden

av SB, LKAB och NJA.

Restaurangbolaget föreslår att stabsorganens konsulttjänster utförs av ett

särskilt för ändamålet bildat konsultbolag. SR anser att det från ekonomiska

och flera andra synpunkter vore stora fördelar att vinna om statskontorets

översyn av den statliga personaladministrationen utsträcktes att omfatta

även de statliga bolagen.

Företagsdelegationens förslag att till direktionens förfogande ställa ett

antal projektgrupper med uppgift att undersöka nya produkt- och

affärsidéer tas upp i några av remissvaren. Industrietableringsdelegationen

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

23

framhåller med utgångspunkt från sina egna erfarenheter att en verksam­

het av här avsedd typ kräver betydande resurser. Delegationen finner det

angeläget att det i samband med förvaltningsbolagets tillkomst skapas såväl

klara och snabba former för beslutsfattande i förevarande frågor som en

effektiv organisation för projektutredningar. Delegationen ifrågasätter emel­

lertid om den föreslagna organisationen med projektgrupper på ett ända­

målsenligt sätt tillmötesgår kraven på klar ansvarsfördelning, snabbt besluts­

fattande och effektiv organisation. Delegationen förordar därför att huvud­

delen av den verksamhet som nu bedrivs av delegationen förs över till en

självständig juridisk person i form av ett av förvaltningsbolaget helägt dot­

terbolag. Detta kan ske genom förvärv av utvecklingsbolagets dotterbolag

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB). Detta bolag bör få till uppgift

att med krav på företagsekonomisk lönsamhet genom tillskjutande av eget

kapital verka för etablerandet av nya eller expansion av befintliga helt eller

delvis statsägda bolag.

Svenska Utvecklings AB finner att projektgruppernas arbetsuppgifter nära

anknyter till bolagets verksamhet och anser att det i många fall kan vara

lämpligt att sådana undersökningsuppgifter anförtros bolaget som redan har

en fast organisation härför. Bolaget hänvisar också till industrietableringsde-

legationens verksamhet och till bildandet av SVETAB.

Vattenfallsverket framhåller att innovationsarbetet och vidareutveckling­

en av det statliga företagandet inom energiområdet naturligt bör ligga på

vattenfallsverket. För ett understrykande härav bör lämpligen, i samband

med ställningstagande till företagsdelegationens förslag, verkets målsätt­

ning vidgas till att avse verksamhet inom hela energiområdet. I övrigt pekar

verket, i likhet med SACO, på det nära sambandet mellan de uppgifter som

är tänkta för projektgrupperna och utvecklingsbolagets verksamhet.

Enligt AB Atomenergis uppfattning finns det åtskilliga företag inom den

statliga sektorn — däribland atombolaget — som är väl lämpade att utföra

de föreslagna projektgruppernas arbetsuppgifter. Innan närmare erfaren­

heter vunnits bör förvaltningsbolaget i första hand utnyttja projektresurser

inom olika statliga företag.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

Affärsverksdelegation

Flera remissinstanser är ense med företagsdelegationen om behovet av en

särskild affärsverksdelegation eller framhåller att de inte

har någon erinran mot bildandet av en sådan. Bland dem kan nämnas tele­

styrelsen, luftfartsverket, försvarets fabriksverk, kommerskollegium, LO,

SAF, industriförbundet, SACO, TCO, Stockholms handelskammare, Skånes

handelskammare samt Östergötlands och Södermanlands handelskammare.

Telestyrelsen bedömer det emellertid som synnerligen angeläget att den

24

föreslagna ordningen inte ges en sådan utformning att den verkar fördröjan­

de på beslut i ärenden som rör televerkets verksamhet, exempelvis i fråga

om investeringsanslag.

SAF och industriförbundet erinrar om att bl.a. industriförbundet i bör­

jan av året tillstyrkte förslaget om omvandling av vattenfallsverket till ak­

tiebolag och anser det önskvärt att frågan om affärsverkens organisatoriska

form snarast tas upp till prövning.

I några av remissvaren anläggs vissa synpunkter på frågan utan något

uttalat ställningstagande till bildandet av en affärsverksdelegation.

Statskontoret erinrar om att kontoret tidigare redovisat sin uppfattning

om de tre aktuella affärsverkens företagsform. Företagsdelegationens nu

presenterade förslag ger möjligheter till en informell samordning. En om­

bildning av dessa affärsverk till statliga bolag skulle emellertid ge väsent­

ligt ökade samordningsmöjligheter. Delegationens förslag ger enligt stats­

kontorets mening ytterligare stöd för uppfattningen att frågan om ombild­

ning till statliga bolag nu bör prövas.

Vattenfallsverket finner det svårt att ur de mycket allmänna principiella

uttalandena i betänkandet bilda sig en uppfattning om hur affärsverksdele-

gationen kommer att fungera mera konkret. Verket finner det beklagligt

att dess framställning om ombildning till bolag inte i förevarande till synes

naturliga sammanhang kommit upp till behandling eller ens berörts. Verket

befarar att den föreslagna ordningen inte kommer att fungera lika väl med

verkets nuvarande företagsform. Det förefaller finnas uppenbara risker att

den av företagsdelegationen eftersträvade förenklingen av beslutsprocessen

ej blir en realitet för affärsverkens del, utan att i stället berednings- och be­

slutsproceduren blir mera komplicerad. Vattenfallsverket anser att om ett

statsråd blir ordförande- i förvaltningsbolaget/delegationen bör det förut­

sättas att delegationens handläggning av affärsverkens pelita in. in. helt er­

sätter fackdepartemenlens granskning. Om en annan lösning av ordförande­

frågan väljs bör granskningen ligga kvar på fackdepartementen utan regul­

jär medverkan från delegationen. Även Svenska byggnadsarbetareförbundet

anser att det från många synpunkter sett var bäst om vattenfallsverket om­

organiserades till ett statligt aktiebolag som inordnades under det föreslag­

na förvaltningsbolaget. Förbundet anser också att byggnadsstyrelsens byg­

gande verksamhet borde ombildas till aktiebolag, i enlighet med förslag av

byggnadsstyrelsen, varvid också detta bolag skulle ingå i förvaltningsbola­

get-

AB Atomenergi framhåller att ett samordningsbehov också föreligger

med sådana statliga myndigheter som försvarets forskningsanstalt, flygtek­

niska försöksanstalten och statens provningsanstalt.

Domänverket framhåller att affärsverken ansvarar lör tillskjutna medel

i form av ett avkastningskrav eller andra inte lönsamhetsbetonade förplik­

telser direkt inför Kungl. Maj :t. Verket förutsätter att detta avkastnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

25

ansvar kommer att rikta sig direkt till industridepartementet. Verket under­

stryker det angelägna i att tillkomsten av affärsverksdelegationen inte kom­

mer att medföra onödig tidsutdräkt eller annan olägenhet beträffande ären­

den som av affärsverken underställs Kungl. Maj :t för avgörande.

Några remissinstanser är direkt negativa till bildandet av en affärsverks-

delegation. Enligt SJ:s mening kan den samordning mellan företagen inom

kommunikationsdepartementets ansvarsområde som ej sker direkt mellan

företagen även i fortsättningen göras inom detta departement. Behovet av

övergripande samordning mellan företagen inom »kommunikations- och

transportgruppen» och industridepartementets företag bör kunna etableras

genom kontakter mellan de två departementen. Även ett informationsutbyte

mellan kommunikationsdepartementets och industridepartementets sekto­

rer bör enligt SJ kunna åstadkommas genom normala departementskontak-

ter. En önskvärd samordning dels mellan de tre aktuella affärsverken in­

bördes, dels mellan dessa och aktiebolagen — alla inom industrideparte­

mentets ansvarsområde — anser SJ kunna åstadkomma inom departemen­

tet, alltså utan att en affärsverksdelegation bildas.

Enligt poststyrelsens mening bör man i stället för att tillskapa ett förvalt-

ningsbolag/affärsverksdelegation — i varje fall i en första etapp — välja

att förstärka de personella resurserna på departementsplanet.

SR ifrågasätter om det är helt rationellt att för de under industrideparte­

mentet sorterande statliga företagen ha två samordningsorgan. Mest ända­

målsenligt vore enligt SR:s mening om samtliga dessa företag kunde in­

ordnas i förvaltningsbolaget. SR står därför inte helt främmande för att

vattenfallsverket, domänverket och försvarets fabriksverk ombildas till

aktiebolag.

SALF finner det mindre lämpligt att inrätta en särskild affärsverksdele­

gation. Enligt förbundets uppfattning talar starka skäl för att man ombildar

de konkurrensutsatta försvarets fabriksverk, domänverket, vattenfallsverket

och även SJ till aktiebolag.

Information till riksdag och allmänhet

I fråga om den externa informationen har den av företags-

delegationen anförda uppfattningen att den statliga företagsgruppen har skyl­

dighet att på ett föredömligt sätt, öppet och lättillgängligt, informera om sin

verksamhet och resultatet av denna fått ett helt positivt mottagande vid re­

missbehandlingen. Remissinstanserna finner en sådan utförlig information

angelägen och välmotiverad.

Delegationens förslag om inrättande av ett nytt statligt revisions­

organ i syfte att ge riksdagen vidgad information om den statliga före­

tagssektorn har däremot mottagits kritiskt. Endast några av remissinstan­

serna har uttalat sig positivt om förslaget. Sålunda anser sig fullmäktige i

26

riksgäldskontoret i princip kunna ansluta sig till det föreliggande förslaget

men har inte funnit sig böra ta ställning till själva organisationsformen för

det tilltänkta revisionsorganet. Om detta skulle få formen av ett aktiebolag

utgår fullmäktige från att förvaltningen av aktierna i bolaget som enligt

förslaget skulle ankomma på riksgäldskontoret även skulle innefatta upp­

drag för fullmäktige att företräda staten-aktieägaren på bolagsstämman.

LO anser att det föreslagna revisionsorganet bör kunna fylla uppgiften

att ge riksdagens ledamöter en god och samlad information om situationen

inom den statliga företagsgruppen. LO tillstyrker därför utredningens för­

slag om revisionsverksamheten.

Liknande synpunkter anförs av SACO, TCO och handelskainrarna i Borås,

Göteborg och Karlstad. SACO anser att enbart auktoriserade revisorer bör

föreslås och ett formellt krav härpå också bör uppställas. TCO framhåller

betydelsen av att revisorerna följer företagen under verksamhetsårets lopp

och att de står till företagsledningarnas förfogande för konsultation i frågor

av stor ekonomisk betydelse.

Några av remissinstanserna har anlagt synpunkter på revisionsfrågan utan

att ange något ställningstagande till det föreslagna bildandet av ett revi­

sionsorgan. Riksrevisionsverket (RRV) bär utförligt behandlat den före­

slagna revisionsmetodiken och anför i huvudsak följande. Revisionen av de

statliga bolagen bör kunna fungera enligt angiven modell, genom att de av

bolagsstämman och revisionsbolaget utsedda revisorerna genomför revisio­

nen på sedvanligt sätt. Den föreslagna konstruktionen för informationsläm-

nandet kan, på grund av bestämmelser i aktiebolagslagen om revisors tyst­

nadsplikt, inte utan vidare genomföras. Informationssystemet kan möjlig­

göras genom att i bolagsordningarna för de statliga bolagen införa bestäm­

melser om att revisorerna har rättighet/skyldighet att informera revisions­

organet i olika frågor. Sådana ändringar i bolagsordningarna är inget pro­

blem i de bolag där staten är ensam aktieägare, men kan hindras av en myc­

ket liten minoritet i bolag med statligt delägarskap. I fråga om revisionen

av de tre affärsverken domänverket, försvarets fabriksverk och statens vat-

tenfallsverk erinrar RRV om de år 1967 beslutade nya arbetsformerna för

den statliga revisionen. För affärsverken utföres f. n. den externa revisio­

nen av riksdagens revisorer och av RRV. Verket håller för sannolikt att

den revision verket genomför till stora delar ger sådana informationer som

är av värde även för revisionsorganet. Verket bör även kunna beakta fram­

förda speciella önskemål om dessa rationellt går att förena med verkets

revision. Verket har med denna bakgrund ingen erinran mot delegationens

samordningstanke.

Eftersom det förutsätts att de av revisionsorganet utsedda revisorerna i

första hand skall vara auktoriserade revisorer som skall avlönas av revi­

sionsorganet, fäster näringsfrihetsombudsmannen (NO) uppmärksamhe­

ten på att auktoriserad revisor, enligt av handelskainrarna tillämpade regler

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

27

och praxis, inte får ingå i styrelsen för eller vara anställd i revisionsbolag

om inte samtliga styrelseledamöter och suppleanter, verkställande direktör

och vice verkställande direktör, firmatecknare samt aktieägare är auktori­

serade revisorer.

Restaurangbolaget framhåller att, om det föreslagna revisionsorganet in­

rättas, det knappast föreligger skäl att för bolagets del bibehålla den nuva­

rande ordningen som innebär att bolagets verksamhet granskas av revisorer

utsedda av riksgäldsfullmäktige. Svenska Tobaks AB, vars revisorer utses

på samma sätt, anser denna ordning ha fungerat bra och finner ingen anled­

ning att för bolagets del påyrka någon förändring.

Vattenfallsverket, domänverket och Stockholms handelskammare anser

frågan om hur revisionsarbetet skall bedrivas böra ytterligare utredas. I frå­

ga om den information som revisorerna avses lämna revisionsorganet om

förhållandena i de bolag som revideras framhåller handelskammaren att det

rimligen bör vara förvaltningsbolagets styrelse som lämnar riksdagens or­

gan erforderlig information vid sidan av årsredovisningarna. Liknande syn­

punkter anförs från Assi:s sida.

En klart negativ inställning till förslaget att inrätta det föreslagna revi­

sionsorganet intas av flera remissinstanser. Poststyrelsen finner detta organ

vara en i flera avseenden märklig konstruktion och finner det uteslutet att

förslaget genomförs.

Kommerskollegium finner, mot bakgrund av de nya former för informa­

tion som övervägts, förslaget att ge riksdagen rätt att medverka vid revisio­

nen av förvaltningsbolaget och underställda bolag vara riktigt. Kollegiet

anser dock liksom Skånes handelskammare, att något behov av ett särskilt

revisionsorgan inte föreligger utan riksdagen bör utse de revisorer som

skall bevaka riksdagens intresse av fullgod insyn. SRA anför liknande syn­

punkter.

LKAB, SAF och industriförbundet, som starkt ifrågasätter om den före­

slagna revisionen ger riksdagen tillräckliga möjligheter till en effektiv insyn,

anser att vederbörande riksdagsutskott bör kalla företrädare för olika stat­

liga bolag för att erhålla information om verksamheten.

SR anser det vara mera rationellt att lägga här aktuell revisionsverksam­

het under ett utbyggt riksrevisionsverk. Riksdagen skulle härigenom erhålla

lika stor insyn i de statliga bolagen som den nu har i de statliga verken och

myndigheterna. Liknande synpunkter anförs av Östergötlands och Söder­

manlands handelskammare som ifrågasätter om man inte beträffande den

statliga interna revisionen borde kunna inrätta ett nytt revisionsorgan som

omfattade hela den statliga sektorn.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Genomförande av förslaget

Flera remissinstanser har berört delegationens förslag om överföra n-

de av aktierna i de statliga bolagen till förvaltningsbolaget och om

värderingen av aktierna.

Assi och LKAB anser det inte nödvändigt att äganderätten till aktierna

överförs till förvaltningsbolaget. Enligt bolagen bör avtal kunna träffas mel­

lan staten och förvaltningsbolaget som innebär att detta övertar ägaransva-

ret i vissa bolag. LKAB anser att förvaltningsbolaget bör kunna äga aktierna

i nytillkommande företag och alt överföringar av aktier bör ske i de fall det­

ta befinnes lämpligt.

I fråga om värderingen av bolagens aktier instämmer statskontoret i dele­

gationens uppfattning att värderingen bör ske så att en rimlig avkastning

uppnås. Stor vikt bör därvid läggas vid värderingen av aktierna i bolag med

dåligt ekonomiskt resultat. Eftersom substansvärdering eller avkastnings-

värdering inte är användbara för dessa bolag bör i stället en värdering av

aktierna ske med utgångspunkt från bolagets tillgångar till återanskaff-

ningsvärde. Enligt statskontorets mening torde denna värdering bäst åter­

spegla den uppoffring man gör genom att upprätthålla driften trots ett då­

ligt företagsekonomiskt resultat.

Fullmäktige i riksbanken finner det angeläget påpeka att delegationen

med alltför lätt hand förbigått de problem, främst värderings- och förränt-

ningsproblem, som den ifrågavarande äganderättsöverlåtelsen medför. Assi

anför liknande synpunkter och ifrågasätter om man beträffande vissa av de

aktuella bolagen kan göra någon meningsfull värdering innan man gjort en

analys av deras problem.

SAF och industriförbundet ansluter sig till delegationens uppfattning att

värderingen skall grunda sig på såväl en avkastningsvärdering som en sub­

stansvärdering med tonvikten lagd på den förstnämnda. Organisationerna

framhåller att en mera exakt uppskattning av företagens värden självfallet

är mycket svår att få till stånd men påyrkar att den föreslagna preliminära

värderingen görs med bistånd av kvalificerad opartisk expertis.

LKAB pekar på de förlustrisker som kan föreligga för förvaltningsbolaget

med hänsyn till dess medverkan vid dotterbolagens expansion och i sam­

band med igångsättande av företag som på grund av pålagda speciella upp­

gifter inte kan väntas bli bäriga. LKAB finner det svårt att ur betänkandet

utläsa hur finansieringsfrågorna skall lösas i dessa fall. LKAB anför vidare

att dotterbolagens totala nettovinster skulle åtgå endast för förvaltningsbo-

lagets utdelning. LKAB finner det därför oundgängligen nödvändigt att frå­

gan om förvaltningsbolagets finansiering upptas till mera ingående behand­

ling än den ägnats i delegationens förslag och att lösningar söks som inte

försätter förvaltningsbolaget och dess dotterbolag i ett prekärt finansiellt

29

läge. För LKAB är denna fråga av utomordentlig vikt inte minst med hän­

syn till att LKAB:s verksamhet och därav beroende verksamheter i Norrbot­

ten är denna landsändas ekonomiska ryggrad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Departementschefen

Inledning

Behovet av en aktiv och samordnad näringspolitik har intagit en fram­

skjuten plats i den politiska diskussionen och den aktuella reformverksam­

heten under de senaste åren. Detta är en naturlig följd av de förändringar

som skett i förutsättningarna för den industriella utvecklingen och de allt

större krav som medborgarna ställer på samhället.

Efterkrigstiden har inneburit eu period av snabb och stabil ekonomisk ut­

veckling utan tidigare motstycke vare sig i vårt land eller i Västeuropa som

helhet. En snabbare teknisk utveckling och en effektivare internationell

arbetsfördelning genom en friare världshandel och ett effektivare inter­

nationellt betalningssystem har för näringslivet medfört större potentiella

möjligheter till betydande produktivitetsvinster och tillgång till nya mark­

nader men samtidigt också en hårdare konkurrens och krav på snabbare

omställningar. Härtill kommer den i förhållande till tidigare perioder ökade

tonvikt som lagts på de ekonomisk-politiska målsättningarna full sysselsätt­

ning och ekonomisk tillväxt samt att regeringarna skaffat sig avsevärt vid­

gade möjligheter att styra den ekonomiska utvecklingen, inte minst genom

en starkt ökad offentlig sektor.

Den snabba ekonomiska utvecklingen har inneburit och förutsatt en be­

tydande strukturell omvandling av näringslivet. Tillväxten har varit ojämnt

fördelad mellan regioner, branscher och företag. Den starka efterfrågan i

förening med det relativt höga vinstläget under 1950-talet och början av

1960-talet gjorde det emellertid möjligt för många av de förelag som inte

följt med i utvecklingen att ändå fortsätta sin verksamhet. Inom sådana om­

råden som jord- och skogsbruket samt textil- och beklädnadsindustrin sked­

de dock betydande nedläggningar. Den ekonomiska avmattningen 1966—67

har sedan på ett påtagligt sätt visat att inte obetydliga strukturella svag­

heter finns på flera håll inom vårt näringsliv. Under de senaste åren har

detta kommit till uttryck i en stark ökning av antalet drif tsnedläggelser.

Här antydda förhållanden understryker vikten av att näringslivet snabbt

anpassar sig till förändringar i marknadsförutsättningar, produktionsme­

toder och andra konkurrensbetingelser. Endast härigenom kan man vinna

ökad motståndskraft under perioder av avmattning i den internationella ef­

terfrågan. Även under tider av hög efterfrågan och knappa resurser är en

god anpassning angelägen eftersom den innebär ett effektivare utnyttjande

30

av knappa resurser och därigenom ett bättre totalresultat, samtidigt som

möjligheten att genomföra omställningar med bibehållen sysselsättnings-

trygghet för de anställda då är väsentligt större än under avmattningsperio­

der.

Allt fler mål har ställts upp för samhällets handlande på det ekonomiska

området. Under första delen av detta sekel var prisstabilitet det dominerande

målet. För arbetarrörelsen var det naturligt att redan tidigt även hävda

kravet på full sysselsättning — ett mål som ytterligare underströks av er­

farenheterna under första delen av 30-talet.

Under efterkrigstiden har kravet på en hög ekonomisk tillväxttakt kom­

mit i förgrunden. Anspråken på en längre gående ekonomisk jämlikhet har

under senare tid vunnit allt större aktualitet. Samtidigt med att målen bli­

vit fler har även kraven pa vart och ett av dem ökat. Del kan räcka med att

som exempel ta begreppet full sysselsättning som i dag inkluderar väsentligt

större grupper medborgare och som avser en betydligt högre sysselsättnings-

nivå än tidigare.

Den konflikt som uppkommer mellan kraven på snabba anpassningsåt-

gärder och de allt högre ambitionerna i fråga om medborgarnas trygghet,

välfärd och jämlikhet kan lösas endast genom att samhället skaffar sig fler

och effektivare instrument för en aktiv politik. Uppbyggnaden av den nya

näringspolitiken är ett viktigt led i detta. Eftersom de problem man ställs in­

för vid en högre ambitionsnivå blir alltmer olikartade och komplicerade är

det inte tillräckligt med enbart generellt verkande medel i den ekonomiska

politiken. Selektiva medel med en hög grad av flexibilitet måste tillmätas allt

större betydelse.

Näringspolitikens främsta uppgift är sålunda att skapa förutsättningar

för full sysselsättning och snabb ekonomisk tillväxt genom att främja nä­

ringslivets strukturella omvandling och anpassning i former som tillgodo­

ser individens krav på trygghet och som medverkar till ökad utjämning av

inkomster, förmögenheter och inflytande. Detta måste ske med användande

av en rad olika åtgärder inom ramen för en samordnad näringspolitik.

Denna politik går fram efter olika huvudlinjer. En av dessa syftar till

att bygga ut den näringspolitiska planeringen, en annan till att förbättra för­

utsättningarna för företagens kapitalförsörjning och en tredje till att främja

teknisk forskning och industriell utveckling. Ett fjärde element i näringspo­

litiken är en förstärkning av den statliga företagsamheten.

De statliga företagen utgör en icke obetydlig del av näringslivet. Staten

äger direkt majoritet eller betydande intresse i ett stort antal aktiebolag

som i sin tur har ett stort antal dotterbolag. År 1967 uppgick antalet an­

ställda i de statliga företagen till drygt 200 000 personer och företagens om­

sättning till närmare 16 miljarder kr.

Det finns en rad väsentliga näringspolitiska motiv för en väl fungerande

statlig företagssektor. Att skapa ökade möjligheter för statsmakterna att sti-

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1069

31

niulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner

är ett sådant motiv. Ett annat är att främja teknisk utveckling och in­

dustriell verksamhet inom produktionsområden som är speciellt krävande

på grund av exempelvis satsningens storlek, risk eller långsiktighet. Ett

tredje är att vidga möjligheterna till initiativ för att åstadkomma en mer

rationell företagsstruktur inom en industribransch. Härtill kan läggas så­

dana motiv av mer allmän karaktär som att det är värdefullt för staten med

ingående erfarenhet av företagandets villkor särskilt i perspektivet av ett

mer aktivt samarbete mellan företag och samhälle.

Den bild som det statliga företagandet i dag företer i Sverige — liksom i

jämförbara länder — är långtifrån enhetlig. Praktiska överväganden i det

enskilda fallet har varit avgörande för etablerande av statliga företag. Detta

framgår redan av en snabb översikt av existerande statliga företag. Vissa

allmänna motiv för statligt företagande i den form vari det hittills bedrivits

framgår dock av en sådan genomgång.

Av tradition har staten ansetts bära ett speciellt ansvar för s. k. public

Utilities, dvs. för sådana allmänna nyttigheter som post, teleservice, trans­

porter och energiförsörjning.

Stor enighet har i vårt land rått om att staten har ett direkt ansvar för ett

rationellt utnyttjande av våra naturtillgångar, såväl malm- och skogstillgång­

arna som vattenfallen. Detta var också bakgrunden till att tanken på förstat­

ligande av järnmalmfälten i Lappland uppkom i början av seklet.

Statens ansvar för nykterhetspolitiken har resulterat i ett statligt pro­

duktions- och distributionsmonopol för alkoholhaltiga drycker. Härtill kom­

mer de speciella fiskala skäl som föranlett staten att driva företag. Detta gäl­

ler även bl. a. AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB.

Den ekonomiska försvarsberedskapen är en naturlig uppgift för staten.

Försörjningsskäl har motiverat tillkomsten av sådana statliga produktions­

företag som AB Svensk Torvförädling och AB Ceaverken.

Staten har ett omedelbart intresse av och särskilda möjligheter att på­

verka pris- och kostnadsutvecklingen på de områden, där staten själv upp­

träder som betydande köpare. I åtskilliga fall, särskilt när det gäller kompli­

cerad materiel som ofta förutsätter betydande utvecklingsarbeten, har sta­

ten själv gått in som producent. Främst gäller detta krigsmateriel. Produk­

tionen härav har varit motiv för försvarets fabriksverk och Karlskronavar-

vet AB.

I de fall där den svenska marknaden är för liten för konkurrerande före­

tag eller där andra klara monopolfördelar finns kan detta motivera ett sam­

gående mellan privat och statlig företagsamhet, såsom skett t. ex. i SAS och

Svensk Bilprovning.

Denna lösning har även valts inom ett tekniskt avancerat område på den

civila marknaden, som stått inför en snabb expansion, nämligen kärnkrafts-

området, där ASE A-ATOM tillkommit för konstruktion och försäljning av

atomreaktorer.

32

De motiv för statligt företagande som här berörts har i flertalet fall det ge­

mensamt att de inte grundas på föreställningen att staten skulle ha speciella

företräden som företagare utan på att det rört sig om uppgifter som i viss

utsträckning skiljer sig från dem som privata företag kan väntas fylla. Det­

samma gäller också med avseende på företag som startats på statligt initiativ

för att lösa väsentliga sysselsättningsproblem eller som i samma syfte över­

tagits av staten från privata ägare. Det är i denna grupp vi återfinner några

av de statliga bolag som oftast förekommit i den offentliga debatten —

NJA, Assi och Uddevallavarvet AB.

I flera fall har de skäl som ursprungligen motiverat förvärvet eller till­

komsten av företagen bortfallit eller försvagats. I de flesta fallen har före­

tagen då kunnat fortsätta att utvecklas enligt rent affärsmässiga principer.

Svenska Tobaks AB och Svensk Torvförädling är typiska exempel på det

senare, medan nedläggningen av Svenska Skifferolje AB:s anläggning i

Kvarntorp var en följd av svårigheten att fullfölja skifferoljeproduktionen

enligt rent affärsmässiga principer.

Vare sig man utgår från de näringspolitiska och övriga motiv för det stat­

liga företagandet som här har nämnts eller från det företagsekonomiska in­

tresse staten har i egenskap av ägare är det nödvändigt att de statliga före­

tagen organiseras så att största möjliga effektivitet uppnås. De allmänna

krav på företagens omställning och anpassning som näringspolitiken reser

måste självfallet gälla de statliga företagen i lika hög grad som de privata,

inte minst med hänsyn till att konkurrens under likartade förutsättningar

mellan statliga och privata företag måste vara en viktig princip.

I den allmänna debatten förekommer ofta kritik av de statliga företagen

för bristande lönsamhet. Om man bortser från företag för vilka särskilda

målsättningar gäller — som t. ex. NJA — finns det inte några belägg för

att de statliga företagen i lönsamhetshänseende skulle inta någon särställ­

ning i förhållande till motsvarande privata.

Även om det alltså inte finns någon anledning till generell kritik av de

statliga företagens resultat, bör väsentliga fördelar kunna uppnås genom

ökad samverkan. Inte minst mot bakgrund av den splittrade branschmässiga

sammansättning som den statliga gruppen har och som framgått av vad jag

nyss anfört framstår det som naturligt att fördelar skulle stå att vinna ge­

nom en systematisk framtidsplanering för gruppen som helhet. I många fall

har företagen var för sig inte tillräckliga resurser för att utnyttja och kana­

lisera de potentiella tekniska och kommersiella möjligheter som ackumule­

ras i företagen. I andra fall skulle företagen kunna ha stor nytta av tillgång

till gemensamma funktioner av ett slag som det skulle vara alltför dyrbart

för ett enda företag att bestrida. Detta kan gälla i fråga om olika specialist­

funktioner såsom marknadsföring och externa kontakter. Det kan också

gälla vissa engagemang som t. ex. att etablera en försäljningsorganisation

utomlands.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

33

Förekomsten av olika särmålsättningar har i vissa fall lagt hämsko på de

statliga företagens konkurrensförmåga. Kraven på rationalisering har t. ex.

kommit i konflikt med sysselsättningsmålen. Inom ramen för ett begränsat

företag kan sådana målkonflikter ofta inte lösas. Inom en större grupp av

företag erbjuds möjligheter att överväga alternativa lösningar -— t. ex. sys­

selsättning i ett annat företag — vilka skulle kunna främja både företagens

affärsmässiga utveckling och deras förmåga att uppfylla särmålsättningar-

na. Den splittrade branschsammansättningen hos den statliga företagsgrup­

pen utgör en fördel i detta sammanhang eftersom den innebär goda möjlighe­

ter att satsa på de sektorer där de bästa utvecklingsbetingelserna finns.

Det är mot den bakgrund jag här skisserat som företagsdelegationens för­

slag om samordning av ägarfunktionen för de statliga företagen bör ses. En

förstärkning av resurserna för utövandet av denna funktion har redan skett

genom inrättandet av industridepartementet. Ett ytterligare steg på vägen

mot ökad samordning och effektivare samverkan bör enligt min uppfattning

vara att ett statligt förvaltningsbolag och en affärsverksdelegation inrättas i

huvudsak efter de riktlinjer som företagsdelegationen dragit upp. Förvalt-

ningsbolaget bör således överta och förvalta statens ägarintressen i flertalet

statsägda aktiebolag. Detta bör inte ändra företagens nuvarande ansvar

för den löpande verksamheten. Förvaltningsbolagets uppgift bör nämligen

vara att överta ägaransvaret för de underställda bolagen, dvs. att bl. a. fast­

ställa målen för företagens verksamhet, tillsätta styrelser och utöva kon­

trollen över företagens förvaltning, medan däremot företagaransvaret även

i framtiden bör ligga kvar hos dotterbolagen. Till de närmare principerna

för ansvarsfördelningen återkommer jag i det följande.

I förhållande till departementens organisation och arbetsformer erbjuder

bolagsformen vissa fördelar när det gäller förvaltning, kontroll och samord­

ning av statens företagsintressen. Problemens karaktär skiljer sig från de

i departementen vanligen förekommande. Därför är erfarenheterna av pro­

blemens lösande också begränsade. Det är inte rimligt att räkna med att de

specialist- och servicefunktioner som aktualiseras av samordningen bör an­

komma på ett departement. Inrättandet av ett förvaltningsbolag bör göra

det möjligt att i större utsträckning hänföra politiska beslut och beslut av

verkställande natur till skilda organ, vilket innebär praktiska fördelar och

står i överensstämmelse med en tradition inom svensk förvaltning.

Jag vill redan här understryka att själva tillkomsten av förvaltningsbola-

get och affärsverksdelegationen självfallet inte medför att de fördelar som

en ökad samverkan inom den statliga företagsgruppen på sikt erbjuder i

ett slag kan förverkligas. De föreslagna åtgärderna skapar emellertid bättre

förutsättningar för en successiv effektivisering och expansion av den stat­

liga företagssektorn. Värdet torde framför allt ligga i att ett organ bildas

som gör det möjligt att i framtiden initiera och förverkliga nya och ange-

3

Bihang till riksdagens protokoll 1D69. 1 samt. Nr 121

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

lägna projekt som kräver samverkan mellan flera företag eller stora resur­

ser.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Förvaltningsbolagets mål och uppgifter

Företagsdelegationen har sammanfattningsvis angivit att förvaltningsbo­

lagets in å 1 i princip bör vara att under krav på lönsamhet öka den statliga

företagssektorns effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess inne­

boende expansionsförmåga. Delegationen framhåller att detta bör skapa för­

utsättningar för den långsiktiga trygghet för de anställda som svarar mot

statens ambitioner som arbetsgivare.

Delegationen anser vidare att förvaltningsbolaget bör ha en positiv in­

ställning till att lösa sysselsättnings-, försvarsberedskaps- eller andra spe­

ciella uppgifter som ägaren anger. Delegationen har därför föreslagit att

kravet på lönsamhet skall förenas med plikt att avge offert till ägaren på

åtgärder för att infria sådana speciella krav om denne så begär. Företagsde­

legationen anser att kostnaderna för att uppfylla sådan krav i princip skall

redovisas särskilt och bestridas av ägaren.

De flesta remissinstanser som behandlat frågan om den övergripande mål­

sättningen har inga invändningar mot delegationens principiella formulering

av målet. Delegationens förslag har däremot kritiserats med utgångspunkt

från att en organisatorisk lösning föreslås utan att målsättningsproblemen

diskuteras i annat än allmänna termer. De remissinstanser som tagit upp

frågan om förvaltningsbolagets offertgivning för de speciella uppgifter som

ägaren vill ha uppfyllda ställer sig positiva till förslaget. Några instanser

har emellertid framhållit att man här rör sig med svårlösliga problem, såväl

teoretiskt som praktiskt.

Skall de statliga företagen kunna utnyttjas för att realisera de näringspo­

litiska mål, vilka behandlats inledningsvis, bl. a. industriell utveckling i en

region eller utveckling på ett angeläget produktionsområde, förutsätter detta

en inneboende expansionskraft i de statliga företagen. Det är främst när det

gäller nya projekt eller en utvidgning av redan etablerad produktion som

man har handlingsfrihet i fråga om valet av lokaliseringsort, och utveckling-

av nya produktionsområden förutsätter naturligtvis också nya projekt i

form av investeringar i tekniskt utvecklingsarbete, konstruktion, marknads­

föring och produktion. Det är alltså främst i den mån statliga företag ex­

panderar som de utgör ett effektivt instrument i den näringspolitiska pla­

neringen.

Mot den bakgrunden finner jag att den allmänna övergripande målsätt­

ningen för förvaltningsbolaget bör ges den vida formuleringen att under

krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Det bör sedan vara för­

valtningsbolagets uppgift att fastställa mer preciserade mål för vart och ett

av de i koncernen ingående företagen.

35

Någon annan övergripande målsättning kan och bör inte uppställas för de

statliga företagen om de framgångsrikt skall kunna fullgöra sina viktiga nä­

ringspolitiska uppgifter. Målen och villkoren för deras verksamhet får inte

innebära sådana inskränkningar i deras rörelsefrihet att de placeras i ett

underläge i förhållande till privata företag. Skulle verksamheten inskränkas

till områden som av ena eller andra anledningen är mindre attraktiva för

andra kategorier av företag, skulle nämligen utvecklingsmöjligheterna vä­

sentligt hämmas vilket skulle få negativa verkningar även på företagens för­

måga att fullgöra sådana speciella åtaganden som åvilar vissa av dem i dag.

De statliga företagen bör, enligt min mening, även i framtiden ha ett

särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika pro­

duktions- och lokaliseringsalternativ.

Det finns i detta sammanhang anledning understryka angelägenheten av

en aktiv medverkan från alla slag av företag för uppgifter i t. ex. regionpoli­

tiken. En sådan positiv insats kan ta formen av en systematisk inventering

inom varje företag av lokaliseringsbara projekt och överväganden i samråd

med myndigheterna om alternativa lokaliseringar av dessa. Den samarbets-

grupp med representanter för berörda departement och för Sveriges industri­

förbund som nyligen bildats i detta syfte är ett uttryck för detta gemensam­

ma ansvar.

För att främja från regionpolitisk synpunkt önskvärd industriell verk­

samhet finns olika lokaliseringspolitislca stödåtgärder att tillgå. Det kan

här erinras om att statliga och privata företag i fortsättningen kommer att

arbeta under lika villkor i fråga om möjligheterna att erhålla lokaliserings­

stöd.

Företagsdelegationen har anvisat en teknik för att förena det företags­

ekonomiska intresset med det samhällsekonomiska genom att föreslå att

förvaltningsbolaget åläggs skyldighet att lämna offert för fullgörande av

sådana speciella uppgifter som ägaren begär att bolaget skall fullgöra. Möj­

ligheterna för staten/ägaren att av sina företag ta in offerter av denna art

tillmäter jag stor betydelse. Hur denna metod praktiskt bör utformas får

prövas i varje särskilt fall.

Vid sidan av dessa ekonomiska mål måste enligt min mening för samtliga

statliga företag också gälla målet att —- med företagsnämndsavtalets formu­

lering — nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda. Detta mål

hänger nära samman med frågan om de anställdas medinflytande. Denna

fråga behandlas för de statliga bolagens del f. n. i delegationen för försöks­

verksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga bolagen. Det är

därför på detta stadium inte möjligt att ta ställning till vilka organisatoriska

konsekvenser som uppställandet av ett sådant mål om ökad arbetstillfreds­

ställelse får för förvaltningsbolagets del. Det är emellertid av största vikt att

denna fråga blir föremål för överväganden mellan förvaltningsbolagets led­

ning, företagsdemokratidelegationen och företrädare för de anställda.

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

36

Jag övergår härefter till att närmare diskutera de uppgifter som bör

anförtros det föreslagna förvaltningsbolaget.

Företagsdelegationen har föreslagit, att förvaltningsbolaget som inneha­

vare av statens aktier i en serie dotterföretag huvudsakligen skall utöva en

ägarfunktion gentemot dessa företag, men ansett att bolaget dessutom bör

fullgöra de delar av den totala företagarfunktionen som är nödvändiga för

samordningen mellan de olika företagen i gruppen. Med ägarfunktion för­

stås i detta sammanhang uppgifterna att fastställa målen för företagens

verksamhet, att tillsätta styrelser, att skapa förutsättningar för företagen

att skaffa nödvändiga resurser, att följa upp och kontrollera företagens pla­

nering och måluppfyllelse samt att vid bristande måluppfyllelse vidta kor­

rigerande åtgärder. Vidare skulle enligt företagsdelegationens förslag före­

tagarfunktionen för förvaltningsbolagets del innebära att genom samord­

ning av rutiner för planering, budgetering och redovisning grunden läggs

för en samordnad investeringsplanering för hela de statliga företagsgruppen.

Genom att fastställa en gemensam grund för redovisnings- och budgete­

ringssystem skulle vidare en koncernbalans och vinst- och förlusträkning

med ett reellt innehåll kunna upprättas. Genom att inrätta en personalfunktion

för viss rekrytering och för systematiserad teoretisk och praktisk utbildning

skulle tillgången på kvalificerad personal för företagsgruppen förbättras.

Remissinstanserna har ägnat stort intresse åt frågan om förvaltningsbo­

lagets uppgifter. Flera av dem anser att samordningsuppgifterna är väsent­

liga och att de bör skötas av ett organ utanför departementet. Vissa anser

emellertid att delegationens förslag i denna del är alltför vittgående.

Statskontoret påpekar att statens ägarintresse i vissa fall går utöver det

som i övrigt jämförbara privata intressegrupper har och hänvisar till de mo­

tiv som här har behandlats inledningsvis. LKAB anser att förslagets realise­

rande skulle innebära en olämplig uppdelning av statens ägaransvar på

tre instanser i stället för som i dag två, nämligen Kungl. Maj :t och riksdagen.

Därtill anser flera remissinstanser att organisationen är för stort tilltagen

och dess uppgifter för vagt skisserade. Assi anser att de uppgifter som för­

valtningsbolaget föreslås få synes föga förenliga med uttalandet om största

möjliga handlingsfrihet för bolagen.

Vattenfallsverket redovisar liknande betänkligheter och anser att för­

valtningsbolaget inte bör ägna sig åt t. ex. marknadsföringsproblem för

dotterföretagen.

Kalmar Verkstads AB anser att man antingen bör betrakta dotterbolagen

som operativa avdelningar och ge förvaltningsbolaget väsentligt ökade resur­

ser för en fullständig central styrning eller också tillskapa ett politiskt och

ett företagsekonomiskt styrorgan. Det företagsekonomiska styrorganet skul­

le inskränka sina uppgifter till att ange finansiella ramar och precisera av­

kastningskrav. Man anser att förvaltningsbolaget skall byggas upp i enlighet

med det senare alternativet emedan dotterbolagsgruppen är alltför heterogen

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

37

för en centraliserad styrning. Samordningsuppgifterna förutsätter man bli

tillgodosedda genom ett organiserat men informellt system av gemensamma

styrelseledamöter.

Till stor del synes skillnaderna mellan delegationens och vissa remiss­

instansers synpunkter vara av terminologisk art eller bero på osäkerhet om

avsikten med delegationens förslag. Enligt min mening är det en naturlig del

av ägarfunktionen att främja en sådan samverkan företagen emellan som

kan höja gruppens effektivitet. Denna strävan till samverkan bör främst

baseras på ett utbyte av idéer och tjänster. Förvaltningsbolaget bör med

andra ord verka för att det ständigt förs en positiv diskussion i samverkans-

frågor inom gruppen. Självfallet bör en sådan strävan till samverkan inom

gruppen inte motverka det nödvändiga och naturliga samarbete som kan

etableras mellan de individuella statliga företagen och andra företag inom

en bransch eller annan intressegemenskap.

Förvaltningholaget bör ha till uppgift att utifrån angivna mål för dess

egen verksamhet ange målen för de i gruppen ingående företagen inom ra­

men för vad statsmakterna beslutat, att tillsätta styrelse i företagen, att un­

derlätta för dem att skaffa nödvändiga resurser för verksamheten, att följa

företagens planering och kontrollera att uppställda mål infrias samt att vid­

ta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Detta innebär att för­

valtningsbolaget bör ha ansvaret för den översiktliga planeringen i stort.

Härmed avses främst frågor rörande investeringar som har en sådan om­

fattning att de i väsentlig grad påverkar företagssektorns struktur eller som

innebär att nya verksamheter tas upp — i motsats till investeringar som

innebär en utvidgning eller utveckling av redan pågående verksamhet. För­

valtningsbolaget bör vidare medverka i koncernens kapitalanskaffning, dels

genom att teckna aktier i dotterbolagen vid nyemission dels genom att un­

derlätta dotterbolagens upplåning.

Andra uppgifter för förvaltningsbolaget bör vara att stimulera ett utnytt­

jande av de möjligheter till utveckling, rationalisering och arbetsfördelning

som finns inom den statliga sektorn. Förvaltningsbolaget bör på så sätt un­

derlätta och stödja expansionen i de mest utvecklingsdugliga delarna av

koncernen och samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering

inom dess mindre effektiva delar. Där så är lämpligt bör förvaltningsbolaget

även främja samarbete med företag utanför den statliga sektorn.

Jag delar uppfattningen hos åtskilliga remissinstanser att avsikten där­

emot inte är att förvaltningsbolaget skall ta över ansvaret för den löpande

verksamheten vid företagen. Utvecklingen får inte heller leda dithän. In­

rättandet av förvaltningsbolaget bör inte leda till att det ansvar för ett före­

tags verksamhet, som hittills legat hos styrelsen och verkställande ledningen

för företaget, överförs till förvaltningsbolaget. Jag vill i detta sammanhang

peka på den grundläggande skillnad som erfarenhetsmässigt finns mellan

två skilda typer av förvaltningsbolag, nämligen den där bolaget självt anses

Kungi. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

38

driva rörelse genom vissa dotterföretag och den där samordning och sam-

planering av vissa för hela gruppen viktiga funktioner framstår som det

väsentliga. Det statliga förvaltningsbolaget bör hänföras till den senare

typen.

En klar ansvarsfördelning mellan förvaltningsbolaget som aktieägare och

dotterbolagen som svarande för företagarfunktionen är alltså av grundläg­

gande betydelse. Upprätthålls inte denna ansvarsfördelning uppstår lätt en

glidning och oklarhet i beslutprocessen med ineffektivitet och initiativlöshet

som följd.

Gentemot vad vissa remissinstanser anfört beträffande ändamålsenlighe­

ten av att skjuta in förvaltningsbolaget som ett särskilt led i förhållandet mel­

lan Kungl. Maj :t och de olika bolagen vill jag framhålla följande. Genom in­

rättandet av ett förvaltningsbolag för statens företagsintressen i allmänhet

avlastas Kungl. Maj :t det ägaransvar som är direkt inriktat på de olika före­

tagens skiftande verksamhet. Bolaget har då uppgiften att uppställa mål för

de många olika företagen, att följa måluppfyllelsen och att sörja för att de

samverkansmöjligheter som föreligger inom hela företagsgruppen blir effek­

tivt utnyttjande. Den ägarfunktion som Kungl. Maj :t efter tillkomsten av

ett förvaltningsbolag har att utöva kan koncentreras på förvaltningsbolaget

självt. Att uppställa målen för detta bolag och följa dess verksamhet och

därmed indirekt den statliga koncernens långsiktiga utveckling samt att

integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska pla­

neringen blir då den huvudsakliga uppgiften vid utövandet av Kungl. Maj :ts

ägarfunktion. Man bör på så sätt efter tillkomsten av ett förvaltningsbolag

kunna skilja mellan sådana beslut av mer allmän innebörd, vilka fattas av

den politiskt ansvariga instansen i förhållande till förvaltningsbolaget, och

beslut som huvudsakligen är ekonomiskt-tekniskt motiverade, vilka förvalt­

ningsbolaget fattar vid utövandet av sitt ägaransvar gentemot dotterbolagen.

Detta tar jag som en avgörande fördel med förslaget.

Avslutningsvis vill jag framhålla att vad jag förordat rörande förvalt-

ningsbolagets mål och uppgifter givetvis inte i förevarande sammanhang av­

ser att rubba vad som tidigare kan ha underställts riksdagen i fråga om re­

dan existerande statliga bolags mål och uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Förvaltningsbolagets omfattning

Statlig företagsamhet bedrivs genom ett stort antal företag. Sju av dessa

har formen av affärsverk. I övrigt sker det statliga företagandet i aktiebo­

lagsform. Staten äger direkt aktiemajoriteten i ett stort antal aktiebolag.

Vidare äger flera av de statliga aktiebolagen samtliga aktier eller majorite­

ten av aktierna i ett antal bolag, av vilka åtskilliga i sin tur äger egna dotter-

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

3£

bolag. En del av det statliga företagendet sker alltså genom ett antal indirekt

ägda bolag. Den statliga företagssektorns uppbyggnad belyses närmare av en

tablå som torde få fogas till detta protokoll som bilaga 1. Tablån är utfor­

mad med beaktande av de förändringar som avses ske i samband med för-

valtningsbolagets tillkomst.

Ärenden rörande de statliga företagen är fördelade mellan sju departe­

ment. Företagsdelegationen anser att denna organisatoriska splittring vid

utövande av ägarfunktionen begränsar möjligheterna till effektiv samord­

ning mellan de skilda företagen. Vidare framhåller delegationen att de för­

delar och möjligheter, som i och för sig finns inom en företagsgrupp av den

storlek det här är frågan om och med en gemensam ägare, hittills inte har

kunnat tillvaratas på det mest rationella sättet.

Förvaltningsbolaget föreslås av delegationen överta aktierna i flertalet av

de statliga aktiebolagen. Detta gäller i första hand de bolag, exklusive kre­

ditinstituten, som nu hör till industridepartementet. Vilka dessa är fram­

går av den sammanställning som fogats till detta protokoll som bilaga 2.

Därutöver föreslår delegationen att de till försvarsdepartementet hörande

Karlskronavarvet AB och Allmänna Bevaknings AB, det till jordbruksde­

partementet hörande Svenska Lagerhus AB samt de till finansdepartemen­

tet hörande Svenska Tobaks AB och Sveriges Centrala Restaurang AB över­

förs till förvaltningsbolaget. Vidare föreslår delegationen att även de bolag

som har speciella fiskala uppgifter, nämligen de till finansdepartementet

hörande AB Vin & Spritcentralen och Systebolaget AB samt de till handels­

departementet hörande Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

skall överföras till förvaltningsbolaget.

Förslaget innebär således i huvudsak att kreditinstituten och de till kom­

munikationsdepartementet hörande bolagen lämnas utanför koncernbild­

ningen. I fråga om kreditinstituten anför delegationen att de har en speciell

verksamhet som inte passar in i den föreslagna koncernen. Dessutom förut­

sätter delegationen att kapitalmarknadsutredningen kommer att överväga

reformer av den nuvarande organisationen på kreditmarknaden, varför de­

legationen inte ansett sig f. n. böra lägga fram något fullständigt förslag an­

gående de statliga kreditinstituten. I fråga om kommunikationsbolagen anser

delegationen skäl tala för att frågor rörande ägaransvaret för de statliga

företagen inom kommunikations- och transportområdet alltjämt handläggs

inom kommunikationsdepartementet.

Jag anser mig i huvudsak kunna godta delegationens förslag. Den institu­

tionella ram som skapas genom inrättandet av ett förvaltningsbolag och sam­

manförandet av flertalet statliga bolag i en koncernbildning vill jag se som

ett betydelsefullt steg mot ett mer rationellt utnyttjande av den statliga före­

tagssektorns resurser.

Frågan om vilka bolag som bör sammanföras inom den föreslagna statliga

40

koncernen berörs endast i liten utsträckning av remissinstanserna om man

bortser från frågan om de fiskala bolagen, till vilken jag återkommer se­

nare. Några av bolagen tar emellertid upp frågan för egen del.

Sålunda framhåller Svenska Utvecklings AB att den hittillsvarande erfa­

renheten av dess verksamhet visat att bolaget i betydande utsträckning sam­

arbetat med enskilda företag. Bolaget anser därför skäl kunna åberopas för

att bolaget i likhet med kreditinstituten bör sortera direkt under Kungl.

Maj:t och inte under förvaltningsbolaget. Sveriges Centrala Restaurang AB

anför liknande synpunkter. Det anser att dess inlemmande i en statlig kon­

cern skulle bli belastande för dess marknadssituation och för samarbetet

med företag utanför den statliga koncernen.

Jag anser inte de skäl de båda bolagen anfört mot att ingå i den tilltänkta

koncernen vara tillräckligt bärkraftiga för att motivera ett undantag. Så­

dana skäl kan åberopas för flertalet av de statliga bolagen vilka i regel har

sin verksamhet inriktad på en i huvudsak privat marknad. Samordningen

av statliga bolag i en koncern med förvaltningsbolaget som moderbolag bör

inte medföra nackdelar för dotterbolagens marknadsföring utan snarare

skapa möjligheter till en vidgning av deras arbetsfält. Jag finner därför att

de båda bolagen bör ingå i den föreslagna koncernen.

I fråga om några bolag, i vilka staten eller statligt bolag inte innehar samt­

liga aktier, har konsortialavtal träffats mellan staten eller det statliga bola­

get och andra aktieägare som innebär vissa statliga åtaganden. För att mot­

parten i sådana konsortialavtal skall kunna vara förvissad om att förhål­

landena inte i sak ändras genom förvaltningsbolagets övertagande av aktier­

na torde vissa speciella arrangemang via tilläggsavtal erfordras. Det ankom­

mer på Kungl. Maj :t att föranstalta om sådana tilläggsavtal.

Jag anser det i princip naturligt att förvaltningsbolaget anförtros aktie­

ägarfunktionen för de statliga minoritetsintressen som nu finns och fram­

deles uppkommer. Förvaltningsbolaget kommer därmed att inneha aktier

även i företag som inte är bolagets dotterbolag. Vad jag i fortsättningen an­

för om dotterbolagen avser emellertid i tillämpliga delar även dessa minori­

tetsintressen. Det ankommer emellertid på Kungl. Maj :t att i varje sär­

skilt fall besluta om förvaltningen av statens intressen i delägda företag,

med hänsyn till avtals- eller andra förhållanden som kan föreligga eller

framdeles uppkomma. Mot denna bakgrund finner jag det inte lämpligt att

den statliga aktieposten i Gullhögens Bruk AB nu överförs till förvaltnings­

bolaget. Jag anser vidare att bl. a. resultatet av förhandlingarna om ett för­

djupat nordiskt samarbete på atomenergiområdet bör avvaktas innan frågan

prövas om överförande av statens aktier i AB ASEA-ATOM till förvaltnings­

bolaget.

Genom beslut av årets riksdag (prop. 1969: 56, SU 106, rskr 250) har me­

del anvisats till teckning av aktier i Svenska Industrietablerings AB

(SVETAB). Riksdagen medgav samtidigt att Svenska Utvecklings AB ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

41

övar rösträtt för de nytecknade aktierna samt uppbär .avkastning av dessa.

Äganderätten till statens aktier i SVETAB bör övergå till förvaltningsbola-

get. Det ankommer sedan på förvaltningsbolaget att bestämma hur förvalt­

ningen av aktierna bör omhänderhas.

Delegationen föreslår att aktierna i AB Atomenergi överförs till förvalt­

ningsbolaget. Atomenergi är emellertid, sedan dess tillverkningsverksamhet

överförts till AB ASEA-ATOM, inte någon egentligen producerande enhet

utan väsentligen en forsknings- och utvecklingsinstitution och har således

i viss mån annan karaktär än de övriga företag som sammanförs i den stat­

liga koncernen. Vidare omfattas bolaget av 1966 års atomenergiutrednings

överväganden rörande myndighetsfunktioner på atomenergiområdet enligt

tilläggsdirektiv som getts i år och även av den utredning om samordning av

de statliga forskningsinstituten som nyligen tillsatts. Jag anser därför att

trågan om aktierna i AB Atomenergi skall övertas av förvaltningsbolaget

bör anstå tills berörda utredningar slutförts.

Beträffande bolag som nybildas har delegationen anfört som huvudprin­

cip att de bör ingå i förvaltningsbolaget. Jag anser det riktigt att nya bolag

som avses arbeta på rent affärsmässiga grunder i princip bör föras in under

förvaltningsbolaget.

Efter beslut av 1968 års riksdag (prop. 62, SU 97, rskr 220) har ett för­

lagsaktiebolag bildats och registrerats under namnet AB Allmänna Förlaget.

Bolaget har till uppgift att ge statliga myndigheter och institutioner service

när det gäller utgivning av publikationer och upphandling av tryckeriarbe­

ten. Med hänsyn till den affärsmässiga inriktningen förlaget avses få före­

slår jag att dess aktier överförs till förvaltningsbolaget.

Genom beslut av årets riksdag (prop. 60, SU 56, rskr 187) har godkänts

bildandet av ett statligt aktiebolag för viss konsultverksamhet inom rationa-

liseringsområdet. Detta bolag skall visserligen drivas på affärsmässiga grun­

der men med verksamheten i första hand inriktad på uppdrag av statliga

myndigheter. Även om bolaget på sikt skall kunna vidga sin verksamhet till

andra uppdragsgivare inom den offentliga sektorn och näringslivet anser jag

det lämpligt att bolaget under uppbyggnadsskedet läggs utanför förvaltnings­

bolaget.

Jag återkommer härefter till de fiskala bolagen, dvs. AB Vin- & Sprit­

centralen, Systembolaget AB, Svenska Penninglotteriet AB och AB Tips­

tjänst. Dessa bolag skiljer sig från de andra statliga bolagen — förutom

genom sin funktion av monopolbolag med fiskala uppgifter — huvudsakligen

därigenom, att regler fastställts för bl. a. utdelning, avskrivningar, disposi­

tion av vinsten efter utdelning och avsättning samt revision. Delegationen

föreslår att aktierna i dessa bolag trots detta skall överföras till förvalt­

ningsbolaget. Delegationen anser att man bör kunna räkna med att förut­

sättningarna för såväl dessa företags som hela företagsgruppens effektivi­

tet ökar genom denna organisatoriska samordning. Särställningen för dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

42

bolag, bl. a. såvitt avser dispositionen av deras vinstöverskott, behöver en­

ligt delegationen inte därmed förändras.

Förslaget möter invändningar från flera remissinstanser. Sålunda fram­

håller alkoholpolitiska utredningen, liksom AB Vin- & Spritcentralen och

Systembolaget AB, att det för de båda alkoholbolagen gäller en helt annan

målsättning än den delegationen uppställer för de statliga företagen. Alkohol­

bolagen har att ordna och handha försäljningen av rusdrycker så att därav

uppkommer så ringa skada som möjligt. Vidare gäller regler för deras verk­

samhet som syftar till att förhindra att bolagen eller deras ägare får något

intresse av att stimulera konsumtionen av alkohol. Uppgifterna för förvalt-

ningsbolaget och för de båda alkoholbolagen anses vara så olika att det inte

kan vara lämpligt att de samordnas på det sätt delegationen föreslår. Några

remissinstanser, bl. a. kommerskollegium, betonar också vikten av att som

hittills inte endast de skattemedel riksdagen fastställer oavkortade inleve­

reras till statskassan utan också de överskott som uppstår på grund av bo­

lagens legala monopolverksamhet.

Visserligen har företagsdelegationen förutsatt att monopolvinster, i likhet

med de av riksdagen fastställda skattemedlen, oavkortade skall inlevereras

till statskassan. Jag finner dock övervägande skäl tala för att de s. k. fis­

kala bolagen inte inordnas under förvaltningsbolaget. De av företagsdelega­

tionen framhållna samordningsfördelarna är begränsade och torde kunna

vinnas genom att förvaltningsbolaget blir representerat i de berörda före­

tagens styrelser.

Mot bakgrund av vad jag anfört skulle alltså förvaltningsbolaget komma

att helt eller delvis inneha aktierna i följande 20 bolag, nämligen

Allmänna Bevaknings AB, AB Allmänna Förlaget, BS-Konsult AB, AB

Ceaverken, Kalmar Verkstads AB, Karlskronavarvet AB, Luossavaara-Kiiru-

navaara AB (LKAB), Norrbottens Järnverk AB (NJA), AB Oljetransit, AB

Statens Skogsindustrier (Assi), AB Statsgruvor, AB Svensk Torvförädling,

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB), Svenska Lagerhus AB, Svenska

Reproduktions AB (SRA), Svenska Skifferolje AB, Svenska Tobaks AB,

Svenska Utvecklings AB, Sveriges Centrala Restaurang AB och Uddevalla-

varvet AB.

Jag har redan förut nämnt, att några av de företag som avses ingå i kon­

cernen i sin tur äger samtliga aktier eller aktieposter i ett antal bolag. Som

exempel härpå kan nämnas att Assi äger Förenade Well AB samt ett till-

verkningsföretag (Flexer Paper Sacks Ltd) i England. Vidare äger Assi,

LKAB och tobaksbolaget direkt och indirekt sammanlagt drygt 90 % av

aktierna i Svenska AB Navigatör, som har till uppgift att i nära samarbete

med Kreditbanken finansiellt och på andra sätt medverka till utveckling av

mindre och medelstora företag vars rörelse hämmas av kapitalbrist. AB

Ceaverken och AB Atomenergi äger tillsammans med bl. a. Sparbankernas

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

43

Datacentraler AB AB ID-Kort. AB Allmänna Förlaget blir den 1 juli i år

ägare till hälften av aktierna i Svenska Utbildningsförlaget Liber AB. LKAB

och Grängesbergsbolaget äger gemensamt Malmexport AB. Vidare ägs t. ex.

Sandslätts Inrednings AB av Kalmar Verkstads AB, M. F. Åkerdahls Bok-

binderi AB av SRA och Rationell Planering AB av Svenska Utvecklings AB.

Sveriges Centrala Restaurang AB driver verksamheten genom fem dotter­

bolag. Vidare äger Uddevallavarvet AB Skandiaverken AB och därutöver ett

par mindre bolag. Tobaksbolaget innehar ett par tillverkningsföretag i Hol­

land. Slutligen kan nämnas att staten (under vattenfallsverkets förvaltning)

och LKAB tillsammans äger hälften av aktierna i det nyligen bildade AB

Olj eprospektering.

Som exempel på statsägda bolag med anknytning till affärsverkens verk­

samhet kan nämnas att staten (under förvaltning av vattenfallsverket) helt

eller delvis äger aktierna i 18 bolag för produktion och detalj försälj ning av

elkraft. Jag vill också nämna det sedan hösten 1968 statsägda SMT Machine

Company AB som med sina dotterbolag AB Thörns Mekaniska Verkstad och

Aldellverken AB under förvaltning av försvarets fabriksverk tillverkar

verktyg och verktygsmaskiner. Genom bildandet av en särskild affärsverks-

delegation bör dessa bolag kunna tillgodogöra sig vissa samordningsfördelar

inom ramen för hela den statliga företagssektorn.

Den nu diskuterade koncernen med förvaltningsbolaget som moderbolag

avses sortera under industridepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Förval t ningsbolagets organisation

Företagsdelegationen föreslår att förvaltningsbolaget skall ledas av en sty­

relse med 5—7 ledamöter och en verkställande direktör. Delegationen anser

vidare alt styrelsens ordförande bör vara en person i politiskt ansvarig

ställning och rekommenderar i första hand att ett konsultativt statsråd med

ansvar för de statliga företagen tillsätts och att detta statsråd utses till sty­

relseordförande i förvaltningsbolaget. I andra hand föreslås att till ordfö­

rande utses en annan representant för industridepartementet vilken bör ha

statssekreterares ställning. I styrelsen föreslås slutligen ingå en represen­

tant för Sveriges Kreditbank samt förvaltningsbolagets verkställande direk­

tör.

Delegationen föreslår vidare att i bolaget en direktion inrättas under verk­

ställande direktörens ledning. I direktionen bör ingå sex medlemmar utöver

verkställande direktören. Fyra av direktionsmedlemmarna föreslås svara

för koordinationen inom var sin grupp av företag genom att ingå som leda­

möter av styrelserna.

Fyra stabsorgan föreslås tjäna som serviceorgan till förvaltningsbolaget

och dotterbolagen i vad gäller personalfrågor, ekonomiska och finansiella

44

frågor, marknadsföringsfrågor samt juridiska frågor. Vidare föreslår dele­

gationen att det till direktionens förfogande skall finnas ett antal projekt­

grupper med uppgift att undersöka nya produkt- och affärsidéer.

Delegationens förslag till organisation av förvaltningsbolaget tilldrar sig

relativt stort intresse hos åtskilliga remissinstanser. Flertalet av dessa är av

den uppfattningen att det föreslagna förvaltningsbolaget skulle få en alltför

omfattande organisation om förslaget realiserades. Man uttrycker farhågor

för att, med den utformning och de dimensioner som getts förvaltnings­

bolaget, den nya beslutsnivån i företagsfrågor skall begränsa de individuella

företagens ansvar och handlingsfrihet, sinka beslutsfattandet och leda till

konflikter mellan förvaltningsbolaget och de olika aktiebolagen, vilket kan

få negativa verkningar på effektiviteten inom den statliga företagssektorn.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma till delegationens förslag rö­

rande förvaltningsbolagets direktion och dess arbetsuppgifter. Det ifråga­

sätts om det är lämpligt att nu ta definitiv ståndpunkt till vilka arbetsupp­

gifter direktionen bör ha och vilken ställning den bör ha gentemot de en­

skilda dotterbolagen. Delegationens förslag att inrätta stabsorgan såsom

serviceorgan till förvaltningsbolaget och dotterbolagen har kritiserats av

vissa remissinstanser. Flera av dessa anser att i första hand befintlig ex­

pertis inom dotterbolagen och utomstående konsulter bör utnyttjas för de

funktioner som delegationen nämner såsom lämpliga för stabsorganen.

Jag delar uppfattningen att det inte finns anledning att här ta ställning

till förvaltningsbolagets organisation i detalj. Det bör ankomma på den bli­

vande styrelsen för förvaltningsbolaget att närmare överväga och besluta

rörande omfattningen och utformningen av organisationen mot bakgrund

av de uppgifter bolaget anförtros.

Enligt vad jag tidigare uttalat kommer förvaltningsbolagets arbetsupp­

gifter att bestå i utövandet av ägarfunktioner gentemot dotterföretagen och

utövandet av företagarfunktioner när det gäller förvaltningsbolagets egen

verksamhet. Inrättandet av förvaltningsbolaget medför inte att ansvaret för

de olika dotterföretagens löpande verksamhet överförs till detta bolag. Det

framstår därför som naturligt att förvaltningsbolagets organisation får en

relativt begränsad omfattning.

Vissa kontakt- och samordningsfunktioner torde bl. a. kunna fyllas av

förvaltningsbolagets styrelseledamöter. Under sådana förhållanden kan det

visa sig lämpligt att vissa av ledamöterna samtidigt är styrelseledamöter i

dotterbolag. Med tanke på de relativt omfattande uppgifter som styrelsen

sålunda torde få bör den bestå av 6—8 ledamöter och 3—4 suppleanter.

Delegationens förslag att det statsråd som svarar för de statliga företagen

i regeringen skall vara ordförande i styrelsen för förvaltningsbolaget har

väckt kritik hos ett antal remissinstanser. Jag finner att övervägande skäl

talar mot delegationens förslag på denna punkt. Från konstitutionell syn­

punkt kan ifrågasättas lämpligheten av att ifrågavarande statsråd deltar

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

45

i Kungl. Maj :ts avgörande av ärenden som direkt eller indirekt återverkar

på förvaltningsbolaget. Ett realiserande av förslaget skulle under alla för­

hållanden medföra påtagliga praktiska problem. Om statsrådet som styrel­

seordförande deltar i ett beslut rörande bolaget, som sedan kommer under

Kungl. Maj:ts prövning, skulle han naturligen känna sig bunden av sitt

tidigare ställningstagande och därmed i praktiken komma att hämmas vid

fullgörande av sina åligganden som statsråd.

Den nära kontakt som självfallet måste föreligga mellan departementet

och den statliga företagsgruppen finner jag det lämpligast att åstadkomma

genom att departementet på tjänstemannanivå blir företrätt i förvaltnings-

bolagets styrelse.

Förvaltningsbolagets administration i övrigt bör vara så dimensionerad

att den kan fungera som ett effektivt serviceorgan åt styrelsen och verk­

ställande direktören. En stor del av arbetet torde komma att avse beredning

av frågor rörande målsättning och struktur, den löpande uppföljningen av

målsättningen, medverkan vid företagens anskaffning av långfristigt kapi­

tal, emissioner, rekrytering av personal till ledande tjänster samt förvalt­

ningsbolagets externa information.

I fråga om några av de servicefunktioner, som de olika stabsorganen av­

setts tillhandahålla, bör befintlig kapacitet inom dotterbolagen själva eller

särskilda konsulter kunna utnyttjas. I vissa fall kan dock utvecklingen

komma att visa det ändamålsenligt att förvaltningsbolaget ombesörjer funk­

tioner som är gemensamma för samtliga eller vissa i koncernen ingående

dotterbolag. Dessa bör i så fall påföras kostnaderna härför.

Vad beträffar förslaget att inrätta särskilda projektgrupper inom för­

valtningsbolaget för bearbetning av nya projektidéer bör nämnas att

SVETAB kommer att ha uppgiften att speciellt genom företagsetablering

verka för att nya arbetstillfällen skapas framför allt i regioner med syssel-

sättningssvårigheter. Ett av syftena med inrättandet av förvaltningsbolaget

är som jag tidigare framhållit att möjliggöra upptagande av nya projekt

som har en sådan omfattning eller inriktning att de inte kan handhas av ett

av de existerande företagen. Det är för bearbetning av sådana projekt som

de av företagsdelegationen föreslagna projektgrupperna kan komma i fråga.

I sådana projektgrupper bör ingå representanter för berörda dotterföretag.

Det är av vikt att förvaltningsbolaget får en flexibel organisation som

möjliggör en successiv anpassning till verksamhetens krav. Frågan om den

lämpliga organisationen bör därför oavlåtligt vara föremål för övervägan­

den inom förvaltningsbolagets ledning i ljuset av gjorda erfarenheter och

skiftande förhållanden.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Affärsverksdelegationen

I enlighet med företagsdelegationens grunduppfattning att största möj­

liga koncentration av ägaransvaret på departementsnivå bör uppnås för de

statliga företagen, föreslår delegationen att försvarets fabriksverk och

domänverket överförs från försvarsdepartementet resp. jordbruksdeparte­

mentet till industridepartementet. Statens vattenfallsverk hör redan i dag-

till industridepartementet.

Delegationen framhåller att fabriksverket under senare år funnit det allt

nödvändigare att utveckla och bygga ut den civila sidan av sin produktion.

I detta syfte har samarbete inletts med såväl statliga som privata företag.

Trenden inom fabriksverket har därmed under 1960-talet och speciellt un­

der de senaste åren alltmer kommit att sammanfalla med den utveckling

som gällt för övrig modern industriell produktion. De speciella uppgifter av

försvarsberedskapsmässig natur som fabriksverket har låter sig väl förenas

med verkets rent affärsmässiga uppgifter. Det är därför enligt företagsde­

legationen helt följdriktigt att handläggningen av ärenden rörande fabriks­

verket nu förs över från försvarsdepartementet till industridepartementet

och koordineras med ärenden rörande annan statlig företagsamhet.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 103 (JoU 32, rskr

269) skall domänverket ha en strikt ekonomisk inriktning. Tidigare hade

domänstyrelsen ett flertal myndighetsfunktioner som t. ex. att ansvara för

den lägre slcogsundervisningen och jaktvården samt att förvalta national­

parkerna. Numera har flera av dessa arbetsuppgifter överförts till andra

myndigheter. Enligt delegationens mening är det av värde att domänverket,

som bedriver sin verksamhet i konkurrens med övriga skogsägare och som

har affärskontakter med både Assi och ett stort antal privata företag, orga­

nisatoriskt samordnas med övriga statliga företag.

Delegationen framhåller att de affärsdrivande verken på grund av sin

offentligrättsliga karaktär inte kan inordnas i den statliga koncern som nu

föreslås. För att lösa samordningsproblemen dels mellan affärsverken in­

bördes, dels mellan dessa samt förvaltningsbolaget och dess dotterbolag före­

slår företagsdelegationen att en affärsverksdelegation tillsätts.

Affärsverksdelegationens uppgift skulle vara att hos Kungl. Maj:t föreslå

åtgärder i samordningsfrågor mellan affärsverken. Detta innebär att affärs­

verksdelegationen som enligt företagsdelegationens förslag bör äga en in­

gående kännedom om hela den statliga företagssektorn skulle till Kungl.

Maj :t avge yttrande när det gäller t. ex. en sammanfattande bedömning av

verkens petita, en bedömning av förslag från verken i frågor av större be­

tydelse samt förslag till samordning som framkommit i samarbete med för­

valtningsbolaget.

Företagsdelegationen föreslår vidare att förvaltningsbolagets styrelseleda­

47

möter utses till ledamöter i affärsverksdelegationen samt att förvaltnings-

bolagets styrelseordförande utses till ordförande i affärsverksdelegationen.

Affärsverksdelegationens ärenden skall beredas av ett beredningsorgan som

bör vara identiskt med förvaltningsbolagets direktion. I styrelserna för resp.

domänverket, försvarets fabriksverk och vattenfallsverket bör det ingå en

representant för förvaltningsbolagets direktion. Genom bl. a. dessa arrange­

mang skulle man åstadkomma en reell samordning mellan företagen obe­

roende av företagsform.

I princip föreligger enligt delegationen ett likartat behov av samordning

mellan företag som hör till kommunikationsdepartementet som mellan fö­

retag som hör till industridepartementet. Genom tillkomsten av affärsverks­

delegationen kan en institutionell ram skapas för utbyte av information

även mellan företag under industridepartementet och företag under kom­

munikationsdepartementet. Företagsdelegationen föreslår därför att affärs­

verksdelegationen utökas med en representant för transport- och kommu-

nikationsgruppens företag.

Flertalet remissinstanser diskuterar ej förslaget om en affärsverksdelega-

tion. De flesta av de remissinstanser som uttalar sig i frågan är ense med

delegationen om behovet av en affärsverksdelegation. I flertalet av affärs­

verkens remissyttranden uttalas dock farhågor för att en affärsverksdelega­

tion kan komma att utgöra en ny beslutsinstans.

Enligt 5 § regeringsformen ankommer det på Kungl. Maj :t ensam, att be­

sluta om fördelningen av ärenden mellan departementen. Efter samråd med

berörda departementschefer kan jag meddela att avsikten är att förslag till

ändringar i ärendefördelningen skall föreläggas Kungl. Maj :t av innebörd

att ärenden rörande statens fabriksverk och domänverket överförs till in­

dustridepartementet, medan Kreditbanken även i fortsättningen kommer att

tillhöra finansdepartementet. Sådant förslag torde få anmälas först sedan

riksdagen tagit ställning till frågan om bildande av ett statligt förvaltnings­

bolag.

Enligt vad jag inledningsvis anfört ansluter jag mig till företagsdelega-

tionens och flertalet remissinstansers uppfattning att vissa samordnings­

vinster står att vinna genom att en affärsverksdelegation inrättas med i hu­

vudsak de uppgifter och den omfattning som företagsdelegationen förordat.

En förebild till ett gemensamt forum mellan ledningen för affärsverk och

bolag finns redan i styrelserna för Assi och domänverket där fem av de

ordinarie ledamöterna ingår i båda styrelserna. Ordföranden i Assis styrelse

är tillika ordförande i domänverkets styrelse medan en person är ledamot

enbart i domänverkets styrelse och två enbart i Assis.

Fördelen av ett samarbete inom en affärsverksdelegation ser jag främst

i möjligheterna till fortlöpande diskussion i produktionstekniska, utveck-

lingstekniska, marknadsföringsmässiga och andra frågor. En sådan diskus­

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

48

sion bör kunna ge underlag för samverkan t. ex. då det gäller innovations-

projekt eller produktionstekniska metoder, som utgår från modern och del­

vis oprövad teknik.

I affärsverksdelegationens uppgifter bör ingå att på ägarnivå fungera

som kontaktorgan mellan affärsverken och förvaltningsbolaget och dess

dotterbolag. Den bör kunna ta initiativ till och lägga fram förslag för Kungl.

Maj :t om närmare samarbete mellan de affärsdrivande verken och den statliga

koncernen. Den bör följa utvecklingen inom affärsverken och avge yttrande i

frågor som Kungl. Maj :t hänskjuter till den. Affärsverksdelegationen bör

lägga särskilt stor vikt vid informationsutbytet mellan de olika verken samt

mellan verken och bolagen.

Jag anser att det är väsentligt att delegationens arbete inte utvecklas

därhän att det innebär en ställföreträdande eller förberedande petitagransk-

ning. Anslagsframställningarna från verken till Kungl. Maj :t bör visserligen

lämnas delegationen på remiss. Men delegationen bör därvid huvudsakligen

ägna uppmärksamhet åt frågor av principiell art och sådana frågor som

exempelvis graden av överensstämmelse med långtidsplaner, upptagande av

nya verksamheter som kan bli av väsentlig betydelse, begäran om utökade

befogenheter etc.

Affärsverksdelegationen bör bestå av de personer som är ledamöter i för-

valtningsbolagets styrelse och därtill av en eller två företrädare för kom­

munikationsdepartementet. Via industridepartementets företrädare i förvalt-

ningsbolagets styrelse blir även de till industridepartementet hörande verken

representerade. Ordförande i affärsverksdelegationen bör vara ordföranden i

förvallningsbolagets styrelse. Genom detta arrangemang uppnås förutsätt­

ningar för en sammanhållning av hela det statliga ägarintresset inom den

statliga företagsgruppen oberoende av företagsform.

Det är av stor vikt att frågor av gemensamt intresse bereds i samråd mel­

lan berörda verk och aktiebolag. Det bör ankomma på affärsverksdelegatio­

nen att tillsätta en eller flera beredningsgrupper där generaldirektörerna

resp. de verkställande direktörerna i berörda verk och bolag eller represen­

tanter för dessa ingår. Jag vill i detta sammanhang betona att jag ser det

som affärsverksdelegationens viktigaste uppgift att skapa kontakter mellan

ledningarna för affärsverken och mellan verken och förvaltningsbolaget.

Affärsverksdelegationen bör även, som företagsdelegationen föreslagit,

kunna anlita förvaltningsbolagets tjänster i den mån detta bedöms lämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Information till riksdag och allmänhet

Frågan om vidgad information om och allmän insyn i verksamheten inom

landets företag har varit föremål för ökat intresse under senare år. Detta

gäller såväl enskilda som statliga företag. Bl. a. spörsmål om insyn i den

enskilda sektorn av näringslivet är föremål för undersökning av sakkunniga,

49

s°m jag med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallat den 16 augusti

1968 för utredning av formerna för förbättrad information och vidgat sam­

arbete mellan företag och samhälle.

Företagsdelegationen har uttalat, att riksdagen hör beredas vidgad infor­

mation om de statliga företagen. Delegationen föreslår att Kungl. Maj :t varje

år till riksdagen skall lämna en sammanfattande redogörelse för den stat­

liga koncernens verksamhet och resultat. Detta förslag har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanser.

Jag ansluter mig till delegationens uppfattning att den statliga företags­

gruppen har skyldighet att på ett föredömligt sätt informera om sin verk­

samhet och anser att en utvidgad informationsförmedling till riksdagen bör

komma till stånd i samband med tillkomsten av förvaltningsbolaget. En

årlig redogörelse om den föreslagna statliga koncernen kan bygga på för-

valtningsbolagets årsredogörelse och bör föreläggas riksdagen. Genom den

därav föranledda riksdagsbehandlingen kan såväl de enskilda riksdags­

ledamöterna — särskilt de i utskottsbehandlingen deltagande — som all­

mänheten få ett värdefullt tillskott av information om de statliga företagen.

Dessutom bör en öppen och utförlig redogörelse för hela den statliga före­

tagsektorn publiceras. Jag förutsätter vidare att vederbörande utskott kom­

mer att utnyttja möjligheten att kalla representanter för förvaltningsbola­

get för information utöver den som publicerats i bolagets förvaltningsbe­

rättelse.

Delegationen har vidare föreslagit en ordning för riksdagens deltagande

i revisionen av förvaltningsbolaget och dess dotterbolag genom ett särskilt

statligt revisionsorgan genom vilket riksdagen skulle föreslå ett visst antal

revisorer i de statliga aktiebolagen.

Flertalet remissinstanser har ställt sig avvisande till förslaget eller ut­

talat tvivel om dess ändamålsenlighet. Man påpekar att förslaget inrymmer

vissa organisatoriska problem, som inte torde kunna lösas utan att statliga

aktiebolag får en särställning.

Jag finner det angeläget att riksdagen skall kunna följa verksamheten

hos de statliga företagen mer kontinuerligt än vad nu är fallet. Enligt

min mening är det dock tveksamt om den lämpligaste metoden att nå en

sådan riksdagsmedverkan går via ett särskilt revisionsorgan. Riksdagens

medverkan vid revisionen av förvaltningsbolaget bör lämpligen kunna ske

i en ordning liknande den som tillämpas vid revisionen av AB Vin- och Sprit­

centralen, Systembolaget AB, Svenska Tobaks AB och Sveriges Centrala Res­

taurang AB där fullmäktige i riksgäldskontoret på riksdagens vägnar utser

vissa av revisorerna. Jag förordar att riksgäldsfullmäktige på riksdagens

vägnar utser två av de fem revisorer som bör finnas i förvaltningsbolaget.

Samtliga revisorer avses fullgöra sina uppdrag i överensstämmelse med 105

—113 §§ aktiebolagslagen.

För att uppfylla det allmänna syftet med delegationens förslag i denna del

4

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 121

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

50

— att stärka riksdagens insyn i den statliga företagssektorn — vill jag vi­

dare föreslå att möjlighet öppnas för ett begränsat antal riksdagsledamöter

att vara närvarande och ställa frågor vid bolagsstämman för förvaltnings-

bolaget. Antalet ledamöter bör lämpligen bestämmas till tolv att utses av

valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Särskilda krav bör, som jag tidigare framhållit, ställas på de statliga före­

tagen även när det gäller informationen till de anställda. Denna information

bör vara så fullständig som möjligt. Det är väsentligt att informationen blir

öppen också från de anställda till företagsledningarna. Dessa frågor är en

del i det stora problemkomplexet om medinflytande och arbetstillfredsstäl­

lelse som jag nämnt i samband med målen för förvaltningsbolagets verk­

samhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Värderings- och finansieringsfrågor

Förvaltningsbolaget skall enligt företagsdelegationens förslag överta de

aktier som är bokförda under fonden för statens aktier i de bolag som av­

ses ingå i koncernen.

Några av remissinstanserna har varit kritiska mot förslaget på denna

punkt. Bl. a. LKAB och Assi anser att förvaltningsbolaget inte bör äga ak­

tierna i de blivande koncernbolagen. I stället bör staten och förvaltnings­

bolaget träffa ett avtal om att förvaltningsbolaget förvaltar aktierna åt sta­

ten. LKAB anser dock att förvaltningsbolaget bör kunna äga aktier i nytill­

kommande företag och att överföringar av aktier skall kunna ske i de fall,

där detta bedöms lämpligt.

Som motiv för sin inställning anför LKAB att man kan räkna med att

avsevärda krav kommer att ställas på de vinstmedel förvaltningsbolaget er­

hållit som utdelning från dotterbolagen och på dess övriga finansiella re­

surser. Förvaltningsbolagets finansiella problem måste lösas på ett sätt som

inte sätter förvaltningsbolaget eller dess dotterbolag i ett prekärt finansiellt

läge utan möjlighet att tillgodose normala konsolideringskrav.

En ordning som innebär att förvaltningsbolaget endast skulle förvalta

aktierna på grundval av ett avtal med Kungl. Maj :t finner jag mindre lämp­

lig. Ett sådant arrangemang skulle avvika från praxis när det gäller förvalt­

ningsföretag och det torde vara förenat med betydande svårigheter att få eu

sådan ordning att fungera på ett sätt som inte hämmar förvaltningsbolagets

handlingsförmåga och medför att det blir ett passivt förvaltande bolag.

Genom den form för konsolidering och finansiering av förvaltningsbo­

laget som jag i det följande föreslår bör förvaltningsbolaget kunna ge utdel­

ning till sin ägare och dessutom disponera finansiella resurser för de ytter­

ligare av remissinstanserna påpekade behoven utan att behöva i sin tur

kräva en utdelning från dotterbolagen som går utöver vad som är förenligt

51

med gängse konsolideringsprinciper. Detta bör kunna genomföras oaktat

att vissa av dotterbolagen har en svag finansiell ställning och därför knap­

past kan väntas ge utdelning under de närmaste åren.

Företagsdelegationen har föreslagit att sedan förvaltningsbolaget trätt i

funktion överläggningar bör upptas mellan företrädare för staten och för­

valtningsbolaget för en slutgiltig värdering av aktierna i dotterbolagen och

för att träffa särskilda avtal om de företag som har speciella ekonomiska

problem. Dessa särskilda avtal, främst avseende Udde vallavar vet och NJA,

skulle godkännas av riksdagen i samband med att denna godkände en slut­

lig värdering av aktierna i övriga koncernbolag.

Aktierna i Uddevallavarvet AB och NJA bör enligt min mening överföras

till förvaltningsbolaget samtidigt med övriga aktier. Kravet att göra dessa

företag så lönsamma som möjligt — med bibehållna speciella uppgifter av

främst sysselsättningskaraktär — betonas om förvaltningsbolaget äger ak­

tierna och därmed direkt representerar ägarintresset.

De särskilda syften som motiverat det statliga engagemanget i NJA och

Uddevallavarvet AB och det förhållandet att de båda företagen på grund här­

av har speciella förluster gör att dessa företag i viss mån måste särbehand­

las. Mot bakgrund av den målsättning, som jag tidigare angivit för förvalt­

ningsbolaget, är det inte rimligt att belasta förvaltningsbolaget med löpande

förluster som sammanhänger med sådana särskilda även i framtiden nöd­

vändiga engagemang. Dessa förluster bör i stället täckas med medel som i

särskild ordning ställs till förfogande efter beslut av riksdagen. En proposi­

tion som bl. a. tar upp den långsiktiga utvecklingen i Uddevallavarvet har be­

handlats av årets riksdag (prop. 1969: 74, SU 90, rskr 228). I denna propo­

sition aviserade jag att jag avser att under år 1970 återkomma till frågan om

kapitaltillskott till Uddevallavarvet. Vad gäller NJA pågår arbete med en

långsiktig planering av företagets verksamhet. Redan under budgetåret

1969/70 torde frågan om kapitaltillskott till detta företag komma att un­

derställas riksdagens prövning.

De aktier som avses bli överförda till förvaltningsbolaget bör enligt före-

tagsdelegationens förslag överföras till ett sådant värde att förvaltnings­

bolaget får möjligheter att ge rimlig utdelning på sitt kapital. Värderingen

bör ske dels genom en avkastningsvärdering, dels genom en substansvärde­

ring, varvid tonvikten bör ligga vid den förstnämnda.

Företagsdelegationen föreslår att en preliminär värdering av aktierna görs

innan proposition om förvaltningsbolagets bildande läggs fram för riks­

dagen samt att en slutvärdering görs då förvaltningsbolaget bildats. Sedan

slutvärderingen gjorts på grundval av förhandlingar mellan staten och för­

valtningsbolaget skulle Kungl. Maj :t framlägga förslag härom för god­

kännande av riksdagen.

Remissinstanserna diskuterar inte närmare den värderingsmetod före­

tagsdelegationen föreslagit. Statskontoret betonar betydelsen av att huvud­

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

52

vikten i värderingsarbetet läggs på undersökningar i bolag med dåligt eko­

nomiskt resultat. SAF/industriförbundet betonar att värderingen bör ske

med hjälp av kvalificerad opartisk expertis.

Jag har under hand genom en värderingsman låtit verkställa en värde­

ring av alla de aktier som delegationen föreslagit skall övertas av förvalt-

ningsbolaget. Yärderingsmannen har biträtts av auktoriserade revisorer med

ingående kännedom om de berörda företagen. Värderingsarbetet har genom­

förts i nära kontakt med företagen.

Innan jag redovisar det sammanfattade resultatet av den företagna vär­

deringen, vill jag understryka den formella karaktären av den här aktuella

transaktionen. I dag redovisas varje aktiepost i de statsägda bolagen sepa­

rat i riksstaten under fonden för statens aktier. Efter tillkomsten av för-

valtningsbolaget bör i stället under fonden redovisas aktierna i förvalt-

ningsbolaget samt aktierna i de bolag som inte förs över till förvaltnings-

bolaget. I sak innebär transaktionen för ägaren/staten alltså endast att en

rad poster på ett konto slås ihop till en enda post medan staten i realiteten

alltjämt äger samma realvärden. För förvaltningsbolaget blir värderingen

emellertid av reell betydelse eftersom förräntningskravet kommer att base­

ras på det värde till vilket aktierna överförs.

Principiellt bör en värdering av rörelsedrivande företag baseras på en

bedömning av företagets framtida avkastningsförmåga. För en kontroll av

avkastningsvärdet kan det vara motiverat att undersöka storleken av det

egna kapital som arbetar i rörelsen. Om företaget har tillgångar som inte

fordras för själva rörelsen är det nödvändigt att göra en separat värdering

av dem.

Värderingsmannen har med denna utgångspunkt låtit göra dels en av-

kastningsvärdering, dels en modifierad substansvärdering av alla företag.

Grundmaterial för värderingsarbetet har varit resultaten från åren 1965

-—1967, de preliminära eller slutgiltiga resultaten för år 1968 samt de bud­

geterade resultaten för år 1969 eller motsvarande räkenskapsår.

I avkastningsberäkningen har bolagets redovisade vinst korrigerats med

planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdena i stället för de bokförda

avskrivningarna i det officiella bokslutet. Extraordinära poster har elimi­

nerats — det gäller främst realisationsvinster — liksom lagerreservföränd-

ringar och övriga bokslutsdispositioner. Det korrigerade resultatet har mins­

kats med en till 50 % beräknad inkomstskatt. Härigenom har ett mått på

företagets vinstkapacitet erhållits.

Genom att räkna fram ett genomsnittligt värde på vinsten för åren 1965—

1969 har värderingsmannen fått fram en normalavkastning för varje före­

tag på kort sikt. Denna har sedan diskonterats med en för alla företag en­

hetlig räntesats till ett avkastningsvärde. Detta har korrigerats med en för

varje företag särskild förväntningsfaktor baserad på en bedömning av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

53

långsiktiga risker och sannolika utvecklingsmöjligheter, som kan väntas

gälla inom vederbörande bransch eller som kan anses vara specifika för

företaget i fråga. Det sålunda framräknade värdet utgör företagets avkasl-

ningsvärde.

Den modifierade substansvärderingen har skett genom att man från ba­

lansräkningen räknat fram det i rörelsen arbetande egna kapitalet. De

dolda reserverna har minskats med 50 % för skatteskuld. Investeringsfon­

derna har tagits upp till 75 % av redovisade belopp. Värderingsmannen har

också sökt korrigera värdena med hänsyn till över- eller underavskrivningar

på maskiner och fastigheter i förhållande till de planenliga avskrivningarna.

En vid värderingen tillämpad princip har varit att inget företag skall

åsättas ett negativt värde. De företag som redovisar exceptionellt stora för­

luster och som saknar positiv fraintidsprognos skulle vid en avkastnings-

värdering erhålla ett negativt värde. På grund av att avkastningsvärdet en­

ligt delegationens förslag i detta fall bör ha preferens kan det negativa av­

kastningsvärdet inte vägas upp av ett nettokapital i dagsläget, då detta

snabbt skulle förbrukas för förlusttäckning. Värderingsmannen har förut­

satt att förlusterna i någon form kommer att regleras mellan statsmakterna

och förvaltningsbolaget. Värdet på dessa företag har därför satts till 0.

Med utgångspunkt från avkastnings- och substansvärdena har värde­

ringsmannen avvägt värdet på varje företag. Därvid har avkastningsvärdet

tillmätts största betydelsen. En mera ingående redovisning av värderingen

torde få lämnas till vederbörande utskott.

Av avgörande betydelse för det sammanlagda värdet på gruppens aktier

är värderingen av aktierna i LKAB och tobaksbolaget. Aktierna i LKAB

utgör drygt 70 % av det totala aktievärdet i gruppen och aktierna i to­

baksbolaget drygt 15 %. Värderingen av dessa aktieposter har komplette­

rats med beräkningar av den på det sätt jag tidigare beskrivit justerade

vinsten per aktie satt i relation till aktiens verkliga värde, dvs. det värde

värderingsmannen kommit fram till. En sådan analys för LKAB:s och to­

baksbolagets aktier har sedan jämförts med motsvarande värde, dvs. börs-

värdet, för vissa liknande företag bland de börsnoterade. Därvid har god

överensstämmelse befunnits föreligga.

Jag anser att den sålunda utförda värderingen fyller de krav som rimligen

kan ställas på den av företagsdelegationen föreslagna slutvärderingen. En

företagsvärdering måste alltid med nödvändighet innebär eu viss osäkerhet

t. ex. på grund av att man inte känner marknadens framtida utveckling.

Det sammanlagda värdet på de aktier som skall överföras till förvaltnings­

bolaget uppgår enligt de beräkningar jag låtit göra till knappt 2 700 milj. kr.

Detta värde har dock — som jag tidigare nämnt — nästan helt räknats fram

på grundval av en avkastningsvärdering baserad på hela den justerade vins­

ten. Denna uppgår i de bolag som skall överföras till förvaltningsbolaget till

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

54

160—180 milj. kr., netto efter skatt. I dagens läge är statens andel av den ut­

delning som dessa bolag betalar 65—70 milj. kr. Mellanskillnaden fonderas i

bolagen, och utgör där en av förutsättningarna för en fortsatt expansion.

Det sammanlagda värde som åsätts aktierna då de överförs till förvalt-

ningsbolaget bör bli avgörande för det nominella värdet på förvaltningsbola-

gets egna aktier plus reservfond, överföringsvärdet bör bestämmas så att det

dels innebär en rimlig grad av konsolidering redan vid förvaltningsbolagets

bildande, dels står i rimlig proportion till den utdelning som kan förväntas.

Aktierna bör alltså överföras till ett lägre värde än 2 700 milj. kr.

Värderingsmannen har bl. a. efter jämförelser med andra företag av lik­

nande slag ansett en konsolideringsgrad, dvs. skillnaden mellan det verkliga

värdet och det bokförda värdet på företagets aktier i procent av det verkliga

värdet, på omkring 40 % vara lämplig. För ett relativt nybildat privat för­

valtningsbolag valdes vid bildandet denna konsolideringsprocent. Konsolide-

ringsgraden är dock oftast väsentligt högre i äldre förvaltningsbolag.

En konsolideringsgrad på ca 40 % anser jag vara lämplig. Sätter man kon-

solideringsgraden till 40 % av det av värderingsmannen framräknade värdet

blir värdet på hela företagsgruppens aktier drygt 1 600 milj. kr. Aktierna

är bokförda under fonden för statens aktier till knappt 1 700 milj. kr. Detta

värde motsvarar en konsolideringsgrad på 37 %. Det är redovisningsmässigt

praktiskt att sammantaget överföra aktierna till deras vid överföringstid-

punkten bokförda värden. Den härför erforderliga reduktionen av konsoli-

deringsgraden med ca 3 % anser jag inte vara större än att den bör kunna

godtas. Om aktierna överförs till det under fonden för statens aktier bok­

förda värdet, ca 1 700 milj. kr., och om förvaltningsbolagets egna kapital

uppdelas på aktiekapital och reservfond på så sätt att reservfonden uppgår

till 20 % av aktiekapitalet, skulle förvaltningsbolagets ingående balansräk­

ning få följande utseende (belopp i milj. kr. cirka):

Tillgångar:

Skulder och eget kapital:

Aktier i dotterbolag............... 1 700 Aktiekapital ............................ 1 415

Reservfond (20 %) ............... 285

1 700

1 700

En oförändrad utdelning på 65—70 milj. kr. motsvarar en utdelning av

närmare 5 % av detta aktiekapital.

Mot bakgrund av vad jag här anfört om konsolideringsgrad och utdel-

ningsprocent förordar jag att aktierna överförs till förvaltningsbolaget till

det vid överföringstidpunkten under fonden för statens aktier sammanlagt

bokförda värdet. Den slutgiltiga balansräkningen kommer att få justeras

med hänsyn till de ändringar som kan komma att ske fram till överförings­

tidpunkten av de under fonden för statens aktier bokförda värdena på dessa

aktier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1969

55

Flera remissinstanser, bland dem LKAB, har ansett att det av utrednings­

förslaget är svårt att utläsa hur frågan om förvaltningsbolagets finansiering

bör lösas. Remissinstanserna har pekat på bolagets behov av medel för att

kunna medverka i dotterbolagens expansion, på behovet av riskkapital för

investeringar i nya projekt med i många fall risk för förluster de första

åren.

Dessutom betonar remissinstanserna att förvaltningsbolaget måste ha me­

del till förfogande för täckande av egna driftskostnader och att utdelningen

från dotterbolagen inte bör användas härtill utan bör föras vidare till staten/

ägaren såsom utdelning från förvaltningsbolaget. LKAB anser det oundgäng­

ligen nödvändigt att frågan om förvaltningsbolagets finansiering upptas till

en mera ingående behandling än den ägnats i företagsdelegationens förslag.

För LKAB är denna fråga av utomordentlig vikt inte minst med hänsyn till

LKAB och den av detta företag beroende verksamheten i Norrbotten.

Jag anser att ägaren/staten efter en övergångstid bör kunna ställa samma

anspråk på utdelning på sina i förvaltningsbolaget investerade medel som

genomsnittligt ställs i vårt land på företag av detta slag. Samtidigt är det

emellertid helt naturligt att ägaren till ett företag med goda utvecklingsmöj­

ligheter återinvesterar en del av vinsten i företaget för att utnyttja företagets

expansionskraft. Eftersom förvaltningsbolaget förutsätts bli expansivt fin­

ner jag det lämpligt att en viss del av den uppkomna vinsten även i fortsätt­

ningen behålls inom gruppen.

Jag anser att förvaltningsbolaget efter en uppbyggnadsperiod bör lämna

åtminstone lika stor utdelning som staten i dag erhåller från de företag som

överförs till bolaget. På längre sikt bör dotterbolagens och därmed förvalt­

ningsbolagets vinstkapacitet växa. Jag vill erinra om att det i sista hand är

ägaren till förvaltningsbolaget, staten, som avgör i vilken grad dotterbola­

gens vinstkapacitet bör tas i anspråk för utdelning.

Redan under första verksamhetsåret kommer förvaltningsbolaget att be­

höva medel till stämpelskatt (drygt 14 milj. kr.) och till sin egen administra­

tion. För att kunna genomföra den expansion som förutsatts i målsättningen

måste förvaltningsbolaget ha ytterligare resurser till sitt förfogande. Dessa

resurser bör vara betydande och bör ställas till förfogande av aktieägaren,

eftersom förvaltningsbolaget dels måste kunna medverka i dotterbolagens

expansion, dels skall kunna sätta igång projekt som efter en tid kan ge ut­

delning. Det tillskott som behövs härför kan tillföras bolaget antingen ge­

nom ett anslag över budgeten eller genom att vinstmedel fonderas i bolaget,

.lag föreslår att den senare vägen väljs. Förvaltningsbolaget bör få lyfta de

utdelningar från de blivande dotterbolagen som utbetalas efter den 1 ja­

nuari 1970 utan hinder av att denna utdelning praktiskt taget helt hänför

sig till tiden före övertagandet av aktierna. Det belopp förvaltningsbolaget

på detta sätt skulle tillföras kan på grundval av innevarande års motsva­

rande utdelningar beräknas till 65—70 milj. kr. Att märka är dock att enligt

56

riksdagsbeslut 15 milj. kr. av utdelningen från LKAB skall utbetalas till

Norrlandsfonden år 1970. Netto kommer förvaltningsbolaget sålunda att efter

stämpelskatten under 1970 tillföras högst 35—40 milj. kr.

Av nyss anförda skäl bör inte heller något krav på utdelning på aktieka­

pitalet i förvaltningsbolaget ställas under uppbyggnadsskedet. Rörelseöver­

skotten bör i stället investeras i företagsgruppen och användas till att bygga

upp reserver för risktäckning och därmed till att ytterligare öka gruppens

konsolidering. Med hänsyn till den relativt goda konsolidering som förvalt­

ningsbolaget får redan genom det värde till vilket det övertar aktierna i dot­

terbolagen vill jag föreslå att befrielsen från utdelningsplikt begränsas till

de utdelningar som enligt nuvarande ordning skulle ha inbetalats till staten

för åren 1970, 1971 och 1972.

Under verksamhetsåren 1971 och 1972 kommer förvaltningsbolaget utöver

de 35—40 milj. kr som erhålls under år 1970 att vid oförändrad utdelning

från dotterbolagen utan egen utdelningsplikt tillföras ytterligare 130—140

milj. kr med avdrag för eventuella bidrag till Norrlandsfonden. Vid bifall till

detta förslag kommer förvaltningsbolaget att lämna den första utdelningen

till staten våren 1974 för de utdelningar bolaget erhållit under år 1973 (hän­

förande sig till dotterbolagens verksamhet år 1972). Genom att förvaltnings­

bolaget betalar sin utdelning till staten först ett år efter det att bolaget

självt fått utdelning innebär alltså förslaget att statsbudgeten inte får någon

inkomst från de aktuella bolagen under en fyraårsperiod.

Med hänsyn till att förvaltningsbolaget avses ombesörja gemensamma

uppgifter av samordningsnatur för koncernens räkning torde förutsätt­

ningar föreligga för att bolaget skall erhålla befrielse från skatt på utdel­

ningar från dotterbolagen genom dispens av riksskattenämnden enligt 54 §

sjätte stycket kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Inom en koncern av denna typ torde dessutom de olika rörelsedrivande

dotterbolagen vara oförhindrade att lämna koncernbidrag till varandra, var­

vid bestämmelserna i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen i flertalet fall blir

tillämpliga. Ett utnyttjande av denna möjlighet kan inebära skattemässiga

fördelar. I den mån koncernbidrag lämnas bör dessa redovisas öppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Genomförande av förslaget

Förvaltningsbolaget bör bildas så snart som möjligt och senast den 1

januari 1970. Samtidigt bör affärsverksdelegationen inrättas.

Den 1 januari 1970 överförs aktierna under fonden för statens aktier i de

blivande koncernföretagen till förvaltningsbolaget till det bokförda värdet

samtidigt som aktierna i förvaltningsbolaget tillförs fonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

57

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

1) besluta att ett statligt förvaltningsbolag bildas i hu­

vudsak enligt de riktlinjer jag angivit i det föregående och

godkänna vad jag därvid anfört om förfarandet vid bildan­

det;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa sådana tilläggsav­

tal till gällande konsortialavtal mellan staten såsom aktie­

ägare i vissa bolag och andra aktieägare i bolagen, som kan

erfordras i samband med förvaltningsbolagets övertagande

av de statliga aktierna i sådana bolag.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll visar.

Vid protokollet:

Britta Gyllensten

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Den statliga företags-

FINANS-

DEPARTE.

MENTET

Företags-

kredit

Industri­

kredit

Kredit­

banken

Lantbruks­

kred it

System­

bolaget

Vin- &

Spritcen­

tralen

INDUSTRIDEPARTEMENTET

FÖRVALTNINGSBOLAGET

: ASEA-

: ATOM

Atom- 1

energi

Export­

kredit

Gull-

högens

bruk

Investe­

rings­

banken

ABAB

KVAB 5

All-

2

männa

förlaget

Lager­

hus­

bolaget

Assi

3 |

LKAB 6

BS-

Konsult

NJA

7

Olje-

transit

Ceaver- 4

ken

Restau- 8

rang­

bolaget

Karls-

krona-

varvet

SRA

9

SSAB 10

Stats-

gruvor

Ut- 11

veck-

lings-

bolaget

SVE- 12

TAB

To- 13

baks-

bolaget

Torv-

föräd-

ling

Udde- 14

valla­

varvet

AFFÄRSVERKS-

DOMÄN­

VERKET

FÖR­

SVARETS

FABRIKS­

VERK

STATENS

VATTEN-

FALLS-

VERK

I

i

I

Hjälmare

Kanal- o.

Slussverk

Proiec-

tion KB

Bastusel

Kraft

SMT

Machine

Company

Berge-

forsens

Kraft

Jäders

Bruk

Orrefors

Skogar

Telub

Bråvalla-

kraft

United

Stirling

Sweden

Grytforsen

Kattstru-

peforsen

+ 19 el-

distribu-

tions-

företag

1.4 I D-kort

2 Sv Utbild-

ningsförl.

3 Flexer Pa­

per Sacks

3 Forestry

Espanola

3 Förenade

Well

3 Société

de Vente

de Bois

3 Statens

Royal

Sales

3, 6 Sv Navi-

13 gator

3. Creden-

13 tia

5 Autocar

5 Autolift

Garage

5 Sandslätts

Inredn.

6 Bergverks

AB Freja

6 Malm­

export

7 Norrbot-

tenstål A/S

8 BARA

8 SARA

8 SKAR

8 VARA

8 ÖSARA

9 MF Åker­

dals Bok-

binderi

10 Rockwool

11 Anatom

Company

11 Carbox

11 Crown Air

Swedish

Ltd

11 Mecom

Company

11 Rationell

planering

11 Sonab

11, Svensk Av-

12 fallskon-

vertering

13 NV Elisa­

beth Bas

Siegaren-

fabrieken

13 NV Paz

Siegaren-

fabrieken

14 Skandia-

verken

14 Uddevalla

Agency Inc

Källa: »Statliga företag» och företagens årsredovisningar samt kompletterande upplysningar från företagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

59

sektorns uppbyggnad

Bilaga 1.

HANDELSDE-

SOCIAL-

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

PARTE-

DEPARTE-

MENTET

MENTET

DELEGATIONEN

LUFT­

FARTS­

VERKET

POST­

VERKET

STATENS

JÄRNVÄGAR

TELEVERKET

i

I

I

Tidnings­

tjänst

| ASG

1

Swedish Tele-

tions Con­

sulting

Dissousgas

GDG Bil- 2

trafik

Telefabri-

kation

ABA 6

Bil-

provning

Penning-

Kurorts- 1

lotteriet

verk-

samhet

| Tipstjänst

Gävle Vagn­

verkstad

Land-

3

transport

Svelast 4

Svenska

Rederi

AB Öresund

Trafikres- 5

tauranger

1 A/S ASG

1 ASG Gmbh

1 ASG Träns

Thermo

1 Stockholm-

Westerås-

Bergslagens

Transport

1 Svenska Valvo-

line Oil

1 Team Trailers

2 Alpus Gummi

2 Edgar Perssons

Åkeri

2 Fiiipstads

busscentral

2 GDG Transport

2 Gävle

Busscentral

2 Karlstads

Expressbyrå

2 Mölnlycke

Bil & Omnibus

2 Åkeriintres­

senter

3 A Carlssons

Åkeri Eftr

3 Henrik Hans­

sons Åkeri

3 Hugo Svensson

Åkeri

3 Lemnells Ex­

press & Åkeri

3 Malmö Bil-

godscenlral

förening UPA

3 Transport AB

F Hammer

3 Transport

AB Framåt

4 Alltjänst

Express

4 Freys Express

4 Norströms

Åkeri

5 Karlstads

Savoy Hotell

6 SAS

6 LIN

1 Åre Kurorts

AB

Tablån visar den statliga företagssektorns

struktur efter genomförande av proposi­

tionens förslag och med utgångspunkt från

läget i maj 1969. Den omfattar affärsdri-

vande verk och aktiebolag där staten äger

minst 50 procent av aktierna samt bola­

gens dotterbolag, exklusive fastighets- och

icke rörelsedrivande bolag. Dessutom finns

vissa aktiebolag med där staten har bety­

dande aktieinnehav (streckade linjer). Siff­

ran efter vissa företags namn återfinnes

framför namnet på företagets dotterbolag.

Utvecklingsbolaget, SVETAB och Svensk

Avfallskonvertering har satts in på plane­

rad plats i organisationen.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

Bilaga 2

Vissa uppgifter beträffande de bolag i vilka förvaltningsbolaget föreslås

överta de statliga aktierna

Nuvarande dep. Aktiekapi-

Statens an-

I fonden för stat-

tillhörighet

tal (tkr)

del av aktie- ens aktier per den

kap. (%)

31.5 1969 bokfört

värde (tkr)

Allmänna Bevaknings AB

(AB AB)....................................

Försvarsdep.

2 000

100

2 430

AB Allmänna Förlaget...............

Finansdep.

6 000

100

7 200

BSKonsult AB ............................

Industridep.

250

100

1,0

AB Ceaverken ............................

Industridep.

3 900

100

3 900

Kalmar Verkstads AB (KVAB)

Industridep.

>18 060

90,2

*21 024,8

Karlskronavarvet AB ...............

Försvarsdep.

32 000

100

30 500

Luossavaara-Kiirunavaara AB

(LKAB)....................................

Industridep.

500 000

95,7

930 116

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Industridep.

300 000

100

300 000

AB Oljetransit ............................

Industridep.

1 000

100

1 000

AB Statens Skogsindustrier

(Assi) ........................................

Industridep.

260 000

100

261 195,4

AB Statsgruvor............................

Industridep.

10 000

100

12 000

AB Svensk Torvlörädling ....

Industridep.

5 000

100

5 000

Svenska Industrietablerings AB

(SVETAB)................................

Industridep.

>8 000

100

*9 700

Svenska Lagerhus AB ...............

Jordbruksdep.

5 000

100

0,6

Svenska Reproduktions AB

(SRA)........................................

Industridep.

7 167

100

7 767

Svenska Skifferolje AB (SSAB)

Industridep.

23 000

100

0,7

Svenska Tobaks AB...................

Finansdep.

120 000

99,2

28 646,7

Svenska Utvecklings AB (SVAB)

Industridep.

18 000

100

18 000

Sveriges Centrala Restaurang AB

Finansdep.

5 000

99

4 950

Uddevallavarvet AB ...............

Industridep.

40 000

50

20 000

1 364 377

1 663 432,2

Inkl. ny aktieteckning beslutad av 1969 års riksdag

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1969

61

Innehållsförteckning

Sid

Inledning ................................................................................................................ 2

Företagsdelegationens betänkande .................................................................. 3

Allmänna synpunkter.......................................................................................... 3

Samordning av den statliga företagssektorn................................................. 4

Förvaltningsbolag ................................................................................................ 6

Förvaltningsbolagets organisation .................................................................. 7

Affärsverksdelegation .......................................................................................... 8

Riksdagens insyn.................................................................................................. 8

Genomförande av förslaget ............................................................................... 9

Remissyttrandena ................................................................................................ 9

Allmänna synpunkter.......................................................................................... 9

Samordning av den statliga företagssektorn.................................................... 10

Förvaltningsbolag .................................................................................................. 12

Förvaltningsbolagets organisation ..................................................................... 19

Affärsverksdelegation ............................................................................................ 23

Information till riksdag och allmänhet............................................................ 25

Genomförande av förslaget ................................................................................. 28

Departementschefen .............................................................................................. 29

Inledning ................................................................................................................... 29

Förvaltningsbolagets mål och uppgifter......................................................... 34

Förvaltningsbolagets omfattning......................................................................... 38

Förvaltningsbolagets organisation ..................................................................... 43

Affärsverksdelegationen ........................................................................................ 46

Information till riksdag och allmänhet................................................................ 48

Värderings- och finansieringsfrågor ................................................................ 50

Genomförande av förslaget ................................................................................. 56

Hemställan ............................................................................................................... 57

Bilaga 1...................................................................................................................... 58

Bilaga 2...................................................................................................................... 60

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690336