Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 133 år 1973 Skr. 1973: 133

Nr 133

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given Stockholms slott den 18 maj 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1972 för Statsföretag AB.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 133

Skr. 1973: 133 ND

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 18 maj 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande till riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och anför.

Den årliga redovisning till riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som förutskickades i prop. 1969: 121 bör, liksom föregående år (skr. 1972: 102), ske genom att bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1972 för Statsföretag AB.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall

avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll ut-

visar.

Ur protokollet:

Margit Edström

Skr. 1973: 133 3

Bilaga

Statsföretag AB årsredovisning 1972

Verksamheten i sammandrag

AB Kabi förvärvade Vitrum och ACO med ca 665 anställda och ett faktureringsvärde 1972 av 106 milj. kr.

Ceaverken AB förvärvade vid årsskiftet 1972—1973 Scanfors AB med ca 40 anställda och en försäljning 1972 av ca 13 milj. kr. (röntgenfilm, kemikalier etc).

Statsföretag AB förvärvade i början av 1973 50 <a av AB Husqvarna Borstfabrik.

Svetab förvärvade 91 90 av aktierna i Svenska Bromsbandsfabriken AB, nybildade Hema Industrier AB samt i början av 1973 resterande 60 9 av Edströms Industrier AB, resterande 50 46 i Cento Gruppen AB samt Holmsunds Plastfabrik AB.

SMT rekonstruerades. Dotterbolagen i Ronneby och Karlskoga försåldes och filialen i Eskilstuna avvecklades. Personalantalet reducerades med totalt 300 personer.

En grafisk koncern bildades i början av 1973 i vilken bl.a. ingår AB Allmänna Förlaget och Svenska Reproduktions AB samt efter förvärv av resterande 50 % av aktierna Utbildningsförlaget Liber AB.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Omkr)

1 Antal företag 1972.

Skr. 1973: 133 4

Statsföretagsgruppen

De allra flesta som under året bedömt konjunkturläget torde vara överens om att en successiv förbättring har skett. Man har haft olika uppfattning om hur snabbt och i vilken omfattning de positiva förändringarna skulle ske i olika branscher. Vid årets slut fanns anledning ait konstatera, att den ökande optimismen inför framtiden i flera branscher har varit väl motiverad. Eftersom förbättringen emellertid ännu så länge endast varit marginell, finns det anledning att vara försiktig vid bedömningen av utvecklingen under 1973. Det finns tecken som tyder på att utvecklingen kommer att gestalta sig olika för skilda branscher.

Över hälften av koncernens bolag noterade 1972 förbättrade resultat, i ficra fall över budgeterade förväntningar. Koncernens samlade vinst före bokslutsdispositioner och skatter ökade från 193 milj. kr. (4,9 2) 1971 till 281 milj. kr. eller 6,3 Zz av försäljningsvärdet.

Markanta resultatförbättringar uppnåddes av Uddevallavarvet, Tobaksbolaget och Norrbottens Järnverk (NJA), men också många av de medelstora och mindre bolagen kan se tillbaka på ett framgångsrikt 1972.

I de företag, där lagren ökat under året är det nödvändigt att förbättrade konjunkturer utnyttjas för en lagerminskning. Det finns anledning att noga följa denna utveckling, inte minst mot bakgrund av ett generellt önskemål om ökad omsättningshastighet hos det i verksamheten bundna kapitalet.

Investeringsverksamheten

Den samlade investeringen i anläggningar har under 1972 liksom under 1971 legat på en hög nivå och har uppgått till 931 milj. kr., vilket tillsammans med 1971 gör totalt över 1 600 milj. kr. för dessa två år. Under 1972 avslutades AB Statens Skogsindustriers (ASS stora iavesteringar i Karlsborg och Lövholmen. NJA fortsitter programenlial genomförandet av investeringsprogram 70 och den nya LD-ugnen togs i bruk i början av november. Under hösten har fattats beslut om att uppföra ett koksverk i anslutning till NJA. Arbetet härmed beräknas komma igång under första halvåret 1973. LKAB har under 1972 ökat investeringarna med 95 milj. kr. i förhållande till 1971 och kostnaden uppgick totalt till 308 milj. kr. Även under de närmaste åren kommer investeringsaktiviteten att vara hög i detta bolag. Av det totala investeringsbeloppet för Statsföretagsgruppen belöper sig 679 milj. kr., 73 tt. på dessa tre företag, vilka har sin huvudsakliga verksamhet i Norrbotten.

Även inom flera andra företag som Kabi, Uddevallavarvet och Svetab : har investeringsverksamheten varit större än under föregående år.

Skr. 1973: 133 5

Strukturfrågor

I arbetet med att konsolidera företagsgruppen har de struktureila problemen ägnats allt större uppmärksamhet. Under 1972, i samband med att läkemedelsföretagen ACO och Vitrum förvärvades, togs ett första steg. Dessa företag sammanfördes med Kabi och utgör nu en läkemedeiskoncern, Kabigruppen, inom Statsföretag.

Under året har AB Allmänna Förlaget (ALLF), som tillsariamans med Landstingsförbundet och KF ägde Utbildningsförlaget Liber AB, förvärvat de övriga intressenternas aktier i detta företag. I början av 1973 sammanfördes ALLF och Svenska Reproduktions AB (SRA) med dotterföretag i enlighet med förslag från styrelserna för dessa två bolag till en grafisk koncern. Dotterbolagen i denna koncern kommer att bedriva verksamhet i kommission för moderbolaget, Liber Grafiska AB.

Statsföretag AB och Coronaverken AB äger tillsammans Vilhelmina Plast AB, som är ett renodlat produktionsföretag. Produktutveckling och marknadsföring har skötts av AB Husqvarna Borstfabrik, som är ett av Coronaverken helägt företag. Redan vid ctableringen av Vilhelmina Plast var parterna inställda på ett vidgat samarbete. Statsföretag har nu, genom att förvärva hälften av aktierna i Husqvarna Borstfabrik, möjliggjort en sammanläggning av verksamheten i de två företagen. Härigenom har skapats bättre förutsättningar för en framgångsrik utveckling.

Under 1972 har problemen kring företagsgruppens framtida inriktnirg och gruppering ägnats ökat intresse. Förberedande diskussioner och utredningar har startats kring en utveckling av mera systematiserad strategisk planering.

Utvidgat samarbete i företagen

Arbetet med att vidga samverkan mellan företag och anställda har fortsatt under året inom ramen för de riktlinjer angående företagsdemokratisk utveckling inom Statsföretagsgruppen, som antogs hösten 1971. I en enkät, som gjordes under hösten 1972, framkom att arbetet med att utveckla program inom de skilda företagen var i full gång samt att samarbetet inom det representativa systemet hade vidareutvecklats hos flertalet företag.

I ASSI pågår utveckling av ett system, i vilket de anställda skall få betydande möjligheter att deltaga i beslutsarbetet på olika nivåer. Resultatet av arbetet i samverkansystemet vid LKAB är för närvarande föremål för diskussion och utvärdering. Likaså har där gemensamt bedrivits ett utvecklingsprojekt avseende arbetarskydd. Inom Tobaksbolaget verkar sedan en tid tillbaka en s.k. fabrikskommitté vid fabriken i Härnösand. Denna kommitté fattar beslut i olika ledningsfrågor inom platschefens befogenhetsram. Överväganden pågår att även etablera en fabrikskommitté i Tobaksbolagets största anläggning i Malmö.

Skr. 1973: 133 6

Den anda av samverkan som präglat arbetsinsatserna inom företagsgruppen synes ha medverkat till den positiva resultatutvecklingen.

Arbetet med att utveckla företagsdemokratiska system sker i flera företag i samarbete med industridepartementets företagsdemokratidelegation.

Under året har de anställda varit representerade i styrelserna för flertalet av företagen inom gruppen. För att underlätta de nytillkomna ledamöternas möjlighet att deltaga i styrelsearbetet har två konferenser för styrelseledamöter hållits under året.

Statsföretags styrelse har i anledning av ”Lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar” beslutat att de anställda må utse styrelseledamöter i dotterföretagen även om antalet anställda understiger 100.

Utblick mot 1973

För det närmaste året bör man ha rätt att räkna med bättre konjunkturer. Saneringen inom vissa företag, den intensiva investeringsverksamheten i flera av nyckelföretagen samt en gynnsam konjunkturutveckling skapar förutsättningar för förbättrade resultat.

Enligt föreliggande resultatbudgeter väntas koncernens samlade överskott före dispositioner och skatter stiga med inemot 100 milj. kr., trots något reducerade överskott hos LKAB och Tobaksbolaget.

Växande överskott, även hos de medelstora och mindre företagen, men också kraftigt reducerade förluster hos tidigare mycket olönsamma dotterbolag bidrar till denna utveckling.

Lägre priser men större malmleveranser

Den internationella järnmalmsmarknaden skiljer sig i många avseenden från marknader för andra produkter. Genom tillkomsten av de stora fartygen, som möjliggjort transporter av malm på även de längsta distanser, såsom Australien—Västeuropa eller Narvik-—Japan, har vi fått en världsmarknad, där allt som sker angår också de svenska exportgruvorna.

Försäljningskontrakten gäller för minst ett år men ofta för flera år. I dessa avtal är kvantiteterna mer eller mindre fasta, men cerfarenheten visar, att inget avtal kan tvinga på ett järnverk mer malm än masugnarna i en lågkonjunktur kan förbruka! Restkvantiteter brukar då tas ut senare till oförändrat pris. Avtal omfattande ett år har i regel bestärmmelser om fast pris, stundom med valutaklausul, medan avtal över längre perioder kan innefatta priser, knutna till ett antal större kvaliteter på marknaden. Priserna kan också vara föremål för årliga omför-

Skr. 1973: 133 7

handlingar. Det förekommer dock avtal på 20 år med fast pris! Dylika ”slavkontrakt” liksom andra egendomligheter, t.ex. kontrakt innebärande enorma kursrisker, har sin förklaring i att nya gruvföretag ofta måste göra kontrakt på stora delar av sin planerade produktion, innan de kan låna upp pengar för att påbörja investeringarna. Sådana gruvors förhandlingsläge är givetvis svagt, och de gör stundom svårt marknadsstörande kontrakt. Marknaden kännetecknas vidare av ett relativt ringa antal säljare och köpare. I de flesta europeiska länder är köparna organiserade, så att man kan tala om inköpskarteller, och dessa håller sinsemellan kontakter. På säljarsidan råder däremot öppen konkurrens.

Eftersom malm sålunda i motsats till t. ex. stål inte säljs från dag till dag i relativt små poster, är prisbildningen på malm mycket stel. Då sjöfrakterna på långa distanser kan vara av samma storleksordning som fobpriset, är konkurrensförhållandena utomordentligt känsliga för ändringar i sjöfraktsnivån. En gruva kan uppleva, att dess pris nästan ständigt är ”fel” i förhållande till marknaden, emedan frakterna under kontraktsperioden i allmänhet ligger över eller under den punkt, där de låg då kontraktet ingicks. Ligger cif-priset ”för lågt”, visar kunderna stort intresse för avhämtning och tilläggsköp, vid ”för högt” cif-pris råder omvänt förhållande.

Efter Korea-boomens högpriser sjönk malmpriserna något, steg åter under malmknappheten 1956—57 för att sedan börja dala. Från svensk synpunkt har den sjunkande sjöfraktsnivån medfört, att priserna 1969 låg 40 procent under 1957 års nivå. Orsaken har varit rikligt utbud på malm men framförallt stortonnagets långsiktiga inverkan på cif-priserna i västeuropeiska hamnar. Närheten till kunderna är alltjämt en fördel för den svenska malmen men denna fördel har minskat.

Under 1970—72 uppnåddes en viss prisförbättring, men för 1973 har större delen av denna höjning försvunnit. Sänkningen av priserna har denna gång främst orsakats av dollardevalveringen. Nästan alla järnmalmsaffärer görs i dollar, och fraktuppgörelserna sker också i dollar. Det betyder, att dollardevalveringar över natt sänker cif-priserna på malm. Den svenska malmen säljs i kronor, men effekten av dollardevalveringen kan vid årsskiftet sägas ha varit hundraprocentig, eftersom de gruvor, som sålt i dollar, endast i för marknaden betydelselösa undantagsfall lyckats i någon mån kompensera sig. Dollarns fortsatta kursförändringar kommer att medföra starka krav från de transoceana gruvorna att erhålla kompensation.

Sedan femton år tillbaka har sålunda LKAB befunnit sig i en nästan obruten nedförsbacke vad produktpriserna beträffar. Jämfört med 1957 betyder nuvarande prisläge vid dagens omsättning, att omkring en halv miljard i årsintäkter försvunnit upp genom skorstenen. Samtidigt har kostnadsstegringarna i Sverige som bekant varit större än i de flesta konkurrentländer.

Skr. 1973: 133 | 8

Inget företag kan klara en så hård press från såväl intäkts- som kostnadssidan utan avsevärd resultatförsämring. Denna har visserligen motverkats genom fördubbling av produktionen vid samtidig minskning av antalet anställda och genom investeringar i anläggningar för framställning av högre malmkvaliteter. Investeringarna under 15 år ligger nära 3 000 milj. kr. Avkastningen på i företaget arbetande kapital har dock sjunkit från en nivå vid vilken malmen hade avsevärt ”rotvärde” till en nivå föga över genomsnittet i svensk industri. Resultatet under 1972, som var det tredje året i följd med stagnerad leveransvolym, var förhållandevis gott, eftersom priserna ännu inte drabbats av dollardevalveringen och det under 1972 makalöst låga sjöfraktsläget. Under 1973 finns goda utsikter att uppnå något högre leveransvolym än under det hittills volymmässigt bästa året 1969. Det betyder leveranser i trakten av 30 milj. ton. Som ett kuriosum, belysande vad denna siffra innebär, kan nämnas, att Narvik, som 1973 skeppar 22— 24 milj. ton, torde vara Västeuropas tonnagemässigt tredje exporthamn efter Rotterdam och Hamburg. Leveransökningen under 1973 förmår dock icke resultatmässigt gottgöra intäktsbortfallet genom prissänkningar. De stora fartygens ofördelaktiga inverkan på den svenska malmens konkurrensläge fortgår, ehuru numera i blygsam takt. Motverkande faktorer är ökande fartygskostnader, kostnadsstegringar i konkurrentgruvor och dessa gruvors behov att söka kompensation för dollardevalveringen.

Sulfidmalmernas marknadsaspekter AB Statsgruvors komplexa sulfidmalmer i Stollberg består av flera malmkroppar med växlande halter av zink och bly. Anrikningen av malmen ger som slutprodukter zinkslig och blyslig. Produktionen är ej i någon större utsträckning flexibel. Detta är ofta en olägenhet från marknadssynpunkt. Det vore exempelvis i nuläget en fördel om man kunde anpassa produktionen efter de olikartade prognoserna för zink respektive bly, vilket skulle medföra att man ökade zinksligproduktionen och höll tillbaka blysligproduktionen. Zinken har nämligen i ctt flerårsperspektiv en avsevärt gynnsammare prognos än blyet. Försäljningen sker i huvudsak på flerårskontrakt. Basmetallnoteringarna på Londonbörsen bestämmer bruttopriset på levererad slig, varifrån avgår den Jöpande hyttans omarbetningskostnader och vinst, ”smältlönen”. Smältlönerna har stigit kraftigt de två senaste åren, beroende dels på hyttornas ofta dåliga lönsamhet, dels på de växande miljökostnaderna. Smiltlönestyrningen reducerar i hög grad den nominella bruttoinkomstökning gruvorna fått genom de senaste årens höjda metallnoteringar.

Skr. 1973: 133 | 9

Någon motsvarande prisbildningsmekanism finns ej för den i Yxsjöberg producerade scheelit (wolfram) sligen. Marknaden karaktäriseras av stora kastningar i efterfrågan och pris med ett stort och ofta utnyttjat utrymme för spekulativt agerande från producenternas, korsumenternas och, icke minst, de stundom marknadsdominerande mettanhändernas sida. Lagerfluktuationerna är så stora, att priset stundom kan synas röra sig i otakt med kurvan för den allmänna konjunkturen.

Verksamhetsåret 1972 är från resultatsynpunkt unikt genom att en ny gruva tagits i full drift utan att leveranser skett.

Arne S. Lundberg

NJA stärker positionerna inom svensk stålindustri

Norrbottens Järnverk är det tredje i storlek av handelsjärnverken i Sverige. Järnverket svarar för 10 46 av Sveriges stålproduktion, vilket dock endast utgör 0,1 fc av världsproduktionen.

Av järnverkets försäljning går ca 40 70 på export. En betydande marknadsandel har upparbetats för vissa specialprodukter. Bland annat kan nämnas att verket svarar för över 25 <£ av leveranserna av fartygsprofiler till den europeiska marknaden.

Hälften av försäljningen 1972 utgjordes av valsade och manufakturerade profiler för fartygsbyggen för skandinaviska och kontinentala varv. Övriga produkter i form av armeringsstål, balk, stångstäl och plåt levereras till bygg- och verkstadsindustri, huvudsakligen inom Skandinavien

Priserna för verkets produkter såväl för export som för leveranser till svenska marknaden bestäms genom internationell konkurrens.

Sveriges avtal med Kol- och Stålunionen och den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen bör verka prisutjämnande och medäverka till mindre prisvariationer än vi varit utsatta för under 1960-talet.

Snabb utbyggnad

Järnverkets resultatutveckling under 1970-talet kommer förutom av marknadsutvecklingen huvudsakligen att bestämmas av det utbyrgnadsprogram som nu genemförs, benämnt Investerinasprogram 70, och den effektivisering som sker i anslutning till detta.

Ett mått på omfattningen av Investeringsprogram 70 är att järnverkets fakturering skall fördubblas från 1972 till 1974 efter att ha ökat med 37 0 från 1970 till 1972. 1974 blir faktureringen omkring en miljard kronor. Ett annat mått är att investeringarna i nyanläggningar under 1970 till 1974 uppgår till ca 550 milj. kr. vartill kommer ett nytt koksverk för ca 340 milj. kr., som blir färdigt 1975.

Skr. 1973: 133 | 10

Koksverkets tillkomst innebär en integration bakåt i produktionskedjan, vilket medför en väsentlig kostnadssänkning. Fördelarna av järnverkets kustlokalisering ökar. I övrigt faller utbyggnadsprogrammets tyngdpunkt på de metallurgiska avdelningarna. Produktionen av råjärn tredubblas genom uppförandet av en ny masugn, som blir Skandinaviens största. Stålproduktionen fördubblas trots att ett antal omoderna el-stålugnar tas ur drift. Valsverkens produktionskapacitet ökas till närmare en miljon ton. Kapaciteten för manufakturering av fartygsprofiler fördubblas. Även för divisionen för Bygg- och Verkstadsmanufaktur som marknadsför stålbyggnadsmaterial, galvaniserad och plastbetlagd plåt för verkstadsindustrin och fartygsinredningselementet ISOLAMIN, förutses en mycket snabb expansion.

Utbyggnadsprogrammet har hittills genomförts planenligt. En LD-stålugn och ett syrgasverk togs i drift i november 1972.

Effektivitetshöjning

Norrbottens Järnverks ekonomiska resultat var under hela 1960-talet otillfredsställande. En väsentlig orsak til detta var att produktionen per anställd var alltför låg. Utbyggnadsprogrammet kombinerat med olika rationaliseringsinsatser och ökat utnyttjande av datateknik skall medföra en förändring i detta avseende, så att personalkostnadernas andel av faktureringen sjunker från 36 46 1970 till ca 20 70 1975.

Parallellt med detta rationaliseringsarbete bedrivs en intensifierad produkt- och processutveckling för att en allt större del av järnverkets försäljning skall gälla högre förädlade produkter. Därmed minskas inverkan av konjunkturväxlingar .

Marknadsutveckling

Trots sin 1 000-åriga historia är stålindustrin fortfarande en expansiv bransch med en tillväxt av ca 5 6 per år.

Som framgått ovan är den europeiska varvsindustrin den största avnämaren för Norrbottens Järnverks produkter. Varven har under 1972 haft god orderingång. Många varv har nu sina orderböcker fyllda till år 1977. Järnverket har därför för varvsmaterialen en god grundbeläggning. Såvitt nu kan bedömas kommer sjöfartens snabba tillväxt att fortsätta under andra hälften av 1970-talet, vilket medför fortsatt god efterfrågan från varven.

För försäljningen till verkstadsindustrin kommer nya specialprodukter att utvecklas. För standardprodukter är marknaden stor både i Sverige och utomlands. En ökad avsättning bör kunna erhållas genom intensifierad marknadsföring, när produktionskapaciteten ökar.

För armeringsstål, vilket utgjorde ca 1090 av järnverkets försälj-

Skr. 1973: 133 i

ning 1972, förutses en stagnerande marknad. Dels minskar bostadsbyggandet i Sverige, dels sker en förskjutning från betong till stål. Det senare är dock ingen nackdel för järnverket, som är engagerat i stålbyggnadsverksamhet och väl förberett cn expansion inom detta område.

Under 1973 inleds marknadsföring av tackjärn och stålämnen till andra järnverk i stor skala. Marknadsutsikterna bedöms vara goda genom att många järnverk satsat mer på byggnad av valsningskapaciteten än på utbyggnad av de metallurgiska enheterna. Större delen av Europas stålindustri ligger inne i landet vid de gamla gruvdistrikten. Lägesfördelar har fallit bort på grund av att malm- och kolgruvorna numera är olönsamma. Den metallurgiska stålproduktionen fram till och med ämnen blir här olönsam jämfört med kustbaserade verk. Stålförsörjningen för dessa inlandsstålverk, t. ex. i Ruhr-distriktet, sker nu i allt större utsträckning genom import av halvfabrikat. Detta innebär att Norrbottens Järnverk har goda förutsättningar för utökad avsättning av tackjärn och stålämnen. Även efter järnverkets nu planerade utbyggnad förädlas endast ca 10 90 av malmproduktionen i Lappfandsfälten vid järnverket. Resten går oförädlat på export.

Gemensamma marknaden

De avtal, som Sverige under 1972 ingått med den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och med Kol- och Stålunionen, medför att tullskyddet för den svenska hemmamarknaden successivt försvinner. Trots detta bedöms avtalet ge Norrbottens Järnverk och övrig svensk stålindustri en klart gynnsammare situation genom en mer stabil prisnivå och minskad dumpningskonkurrens. Prissättningen på handelsstål i Sverige kommer i fortsättningen att baseras på de priser, som gäller inom den curopeiska gemenskapen, under det att den tidigare baserats på kontinentens exportpriser.

Resultat och prognos

År 1972 gav en nettoförlust på 37 milj. kr., vilket var något bättre än enligt 1970 års långtidsplan.

För 1973 förutses fortfarande en viss förlust i enlighet med långtidsplanen, medan resultaten för 1974 väntas innebära nettovinst för företaget.

Med de produktionsresurser som nu skapas och den marknadsutveckling som förutses för företagets produkter, synes det vara motiverat att se optimistiskt på Norrbottens Järnverks utveckling under återstående del av 1970-talet. John Olof Edström

Skr. 1973: 133 12

Hård konkurrens men framtidsutsikterna goda för Uddevallavarvet

Sverige är näst ofter Japan den främsta skeppsbyggnadsnationen i världen när det gäller nyproduktion av fartyg. Vår marknadsandel är knappt 10 £z mot Japans ca 50 Ice. Värdet av från svenska varv år 1972 levererade fartyg var 2 500 milj. kr. varav för export ca 2 000 milj. kr. Den svenska varvsindustrin sysselsätter dirckt ca 25 000 porsoner och indirekt ungefär lika många hos underleverantörer m. fl., varför ca 50 000 personer är för sin sysselsättning direkt eller indirekt beroende av den svenska varvsindustrin. Varven arbetar med i förhållande till övrig svensk industri lång orderstock, som sträcker sig över flera år. Härigenom är varvsindustrin mycket sysselsättningsstabil, vilket varit av stor betydelse i svenskt näringsliv under senare års lågkonjunktur med relativt stor arbetslöshet inom andra branscher. Varven räknar med fortsatt hög sysselsättning. Orderingången under framför allt andra halvåret 1972 har varit god. Fartygspriserna har även legat på en tillfredsställande nivå.

Prognoserna för världens tonnagebehov varierar. Den sjöburna världshandein ökar med ca 8 6 per år och tonnagebehovet i minst samma takt. Fartygstyperna utvecklas snabbt både tekniskt och storleksmässigt.

Uddevallavarvet är ett av de fyra svenska storvarven och bland dem det yngsta. De väsentliga problemen är i stort sett gemensamma för alla svenska varv. Förutsättningarna för att den svenska varvsindustrin skall kunna hävda sin ställning är en högt stående teknologi beträffande såväl fartygen som produktionsmetoderna. Ett storvarv anses behöva förnyas under en period av 10 till 12 år. För att bibehålla sin konkurrenskraft måste de svenska varven fortsätta att modernisera och rationalisera, vilket kommer att kräva stora ärliga investeringar. Det är viktigt att utnyttja den tid, som nu står till förfogande härför. så att varven kan möta senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet med moderna och effektiva anläggningar. Aven för Uddcvallavarvet kommer detta att innebära stora investeringar, då företaget under 1960talet härvidlag iakttog en viss återhållsamhet. Varvet har goda förutsättningar att kunna utvecklas. Det är väl beläget och disponerar stora markområden med tillhörande vattenfront. Moderniseringen kommer att innefatta en byggdocka. Denna krävs dels för att varvets nuvarande maximala kapacitet, fartyg på 230 000 tdw, är för liten för att kunna tillfredsställa varvets kundkrets, dels för en mera rationell produktionsteknik med bl. a. bygge i docka i stället för på bädd.

Rekryteringsläget är f.n. gott i uddevallaregionen. Varvet behöver f.n. öka sin personal med ca 200 personer, huvudsakligen inom kategorierna grovplåtslagare och svetsare.

Skr. 1973: 133 13

Under en lång fölid av år har svensk varvsindustri tvingats konkurrera med utländska varv, som får betydande statliga subventioner i olika former. Motsvarande direkta stöd har de svenska varven icke åtnjutit. Sverige har i stället encregiskt arbetat inom bl. a. OECD för att övriga stater skall avveckla sina varvssubventioner.

Framtiden torde förmodligen medföra fortsatt hård konkurrens inom varvsindustrin. Därest de svenska varven ges tillfälle till vidare utveckling genom modernisering av sina anläggningar med vidmakthållande av cen hög teknologisk standard, bör framtidsutsikterna för svensk varvsindustri vara goda. Varvsindustrin har starka traditioner i vårt land och innehåller i sig stora tillgångar. Uddevallavarvet har gcnom ett 1971 slutet konsortialavtal inlett visst samarbete med de övriga svenska större varven. Johan Schreil

ASSI möter framtiden med hög kapacitet efter ett särår

Den svenska exporten uppgick 1972 till 42 miljarder kronor. Drygt 9 miljarder härav, dvs. 21 46, utgjordes av skogsindustriprodukter — trävaror 2,5, massa 2,8 och papper 3,6 miliarder kronor.

ASSI kommer under 1973 att leverera för något över 800 milj. kr., vilket innebär att företaget är medelstort i branschen med en handfull andra skogsbolag uppvisande högre omsättningssiffror. Av moderbolagets produktion går över 75 §o på export.

Utvecklingen i branschen är följaktligen beroende av den internationella marknaden. Även om den skandinaviska exporten huvudsakligen går till Västeuropa, som har ett stort nettoimportbehov av skogsindustriprodukter, är indirekt den nordamerikanska inhemska konjunkturen av stor betydelse på så sätt att den bestämmer i vad mån överskottskvantiteter från Canada och USA finns tillgängliga för påverkan av den västeuropeiska marknadsbilden.

Det avtal som Sverige tecknat med EG innebär att den nuvarande 12 Z6-iga tullen för pappersexporten till den curopeiska kontinenten under cen 12-årsperiod successivt elimineras samtidigt som en temporär tulluppbyggnad sker hos de nya EG-länderna Danmark och England. Denna tullavveckling, som dock enbart gäller inom vissa kvantitativa ramar, innebär i och för sig förbättrade konkurrensförhållanden för Sverige och på liknande sätt för Finland gentemot Nordamerika. Avtalets betydelse blir beroende av hur det politiskt och praktiskt kommer att tilllämpas och vidare av om särskilda tullavtal senare också kommer att träffas med de transoceana producentländerna.

Marknaden för skogsindustriprodukter varierar starkt och till våld-

Skr. 1973: 133 14

samheten i svängningarna bidrar den omständigheten att produkterna kan lagras. Konjunkturcykeln omfattar normalt fyra år under vilka priser, leveranskvantiteter, lager, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet och börskursen på skogsindustripapper samvarierar på ett karaktäristiskt sätt.

ASSI innehar inga egna råvaru- eller vattenkrafttillgångar utan upphandlar på årskontrakt till marknadspriser sitt virkes- och kraftbehov. Marknadspriserna på virke förändras emellertid ibland inte i takt med marknaden för skogsindustriprodukter, och det innebär att resultaten vid ASSI kan bli föremål för kraftigare svängningar mellan olika år än resultaten vid de på råvarusidan integrerade företagen.

De instabila växelkurserna bidrar också till den labila lönsamhetsbilden inom skogsindustrin, och särskilt vid en lågkonjunktur blir ett prisfall till följd av nedskrivning av de nordamerikanska valutorna kännbart. Verkningarna av februaridevalveringen bör emellertid kunna begränsas till följd av det nu starkare marknadsläget.

Den tekniska utvecklingen under senare år har bl. a. inneburit att de traditionella produkternas prestanda har höjts — för en viss förpackningsuppgift t. ex. kan man nu använda tunnare papper — att nya produkter, ibland med kombinationen plast/papper, tillkommit, att råvaruutnyttjandet har förbättrats, att nya miljökrav kunnat ställas upp.

Utvecklingen har också tagit sikte på rationalisering för att minska beroendet av lönekostnadernas utveckling. Från 1955 till 1970 minskade antalet mandagar per avverkad skogskubikmeter från 0,64 till 0,18. Genom byggandet av den andra kraftlinerlinjen vid ASSI:s pappersbruk i Lövholmen minskade det totala antalet mantimmar per ton kraftliner för hela enheten från 5,4 till 3,2.

Inom alla sektorer av skogsindustrin har under de senaste årtiondena på ett påtagligt sätt gamla anläggningar slagits ut och en koncentration till färre och större enheter skett.

Detta har varit en kapitalkrävande process som i förening med starkt varierande, men på det hela taget otillfredsställande, lönsamhet inneburit att olika företags soliditet och likviditet blivit ansträngda. De samlade erfarenheterna och dagsläget gör att man nu ser framåt i medvetande om att stora finansiellt krävande förändringar ännu återstår.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter bedöms i fortsättningen komma att öka stadigt dels genom befolkningsökning och dels genom höjning av levnadsstandarden. För många pappersgrupper förutser FAO (FN:s Food and Agriculture Organization) att världsförbrukningen kommer att mer än fördubblas under de 15 åren mellan 1969 och 1985 förutsatt att råvara och produktionskapacitet kan tas fram till sådana kostnader att prisbilden inte väsentligt behöver ändras. Denna bedömning har gjorts med beaktande av påverkan av substitut såsom plast. Sågade trävaror tenderar att få allt större betydelse för bostadsbyggandet som nu i ökad omfattning inriktas på låghusbebyggelse med lätta element.

Skr. 1973: 133 15

Efterfrågeutvecklingen är följaktligen sådan att en marknadsmässig bas för en vidareutveckling av världens skogsindustri föreligger. Tillgången på råvara är härvid den strategiska utgångspunkten. De stora virkesreserverna finns i Canada, södra Nordamerika och Sydamerika samt i Sovjetunionen. Det är rimligt att anta att Skandinaviens råvaruresurser kommer att kunna utnyttjas fullt. Tillväxten kan sannolikt gynnsamt påverkas genom ytterligare skogsvårdsinsatser, men tonnagemässigt kommer vår andel av världsproduktionen att successivt minska. Tillgången på råvara utgör redan idag en kraftig restriktion i vårt land och kommer sannolikt också att globalt begränsa utbudet på skogsindustriprodukter i framtiden. Den omständigheten att, i motsats till vad som gäller för malmerna, tillgångarna inte cn gång för alla fastlagts utan efter hand ”portioneras ut” är kanske vår lycka, därigenom att det förhindrar ohämmade utbud. Men samtidigt ligger häri en svårighet. När avverkningen motsvarar tillväxten omöjliggörs en fortsatt volymexpansion, som skulle bidra till att man genom skaleffekter kunde kompensera olika kostnadsstegringar.

Genomförandet av skogsindustriprojekt binder för lång tid knappa virkestillgångar och stora kapital, och det är det som gör planeringsbesluten inom sektorn så ödesmättade, Råvarusituationen kommer att göra skogsindustrin mer benägen för vidareförädling av produkterna och för diversifiering också in på andra fält än dem där skogen utnyttjas som råvara. Även om grundförutsättningarna för en förbättring av lönsamheten torde vara goda för branschen är det för svensk skogsindustri nu ytterst angeläget att i samverkan utnyttja möjligheterna på ett optimalt sätt och att manövrera utifrån våra speciella fördelar och nackdelar i den internationella konkurrensen.

Efter ett särår präglat av lågkonjunktur och igångkörningskostnader för nya anläggningar, resulterande i en stor förlust 1972, möter nu ASSI framtiden med ny kapacitet och en koncentration på produkter — kraftliner, trävaror och träfiberskivor — där efterfrågan är stor och vi är den största tillverkaren och exportören i landet. Sigvard Bahrke

Kabigruppen — en expanderande läkemedelskoncern

Utvecklingen på läkemedelsområdet från 1930 till 1960 var mycket dynamisk. En lång rad nya utomordentligt värdefulla läkemedel nådde marknaden, De innebar väsentligt ökade överlevnadschanser eller markant förbättrade livsvillkor för många sjuka. Detta resulterade i en allmän optimism beträffande den fortsatta utvecklingen på läkemedelsområdet såväl inom sjukvården och samhället i övrigt som inom läkemedelsindustrin.

Skr. 1973: 133 16

Under de första åren av 1960-talet kom emellertid erfarenheter av ett helt annat slag. Man blev allmänt medveten om att läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och denna nya medvetenhet har på ett avgörande sätt förändrat förhållandena på läkemedelsområdet.

Det krävs numera långt mer omfattande experimentella och kliniska undersökningar än tidigare innan ett nytt läkemedel börjar marknadsföras. Forskningsinsatsen måste därför vara mångdubbelt större och forskningskostnaderna för att få fram ett nytt läkemedel har mångdubblats. För det enskilda företaget innebär detta att forskningsverksamheten måste koncentreras till ett färre antal projekt med ty åtföljande mindre riskspridning. En naturlig konsekvens härav blir bildandet av större företagsenheter genom fusioner e. d. och en fortsatt ökad internationalisering av läkemedelshandeln. För de svenska läkemedelsföretagen kommer detta att innebära en minskad andel på hemmamarknaden och cn ökad cexportandel.

Även marknadsföringsarbetet inom läkemedelsindustrin har förändrats sedan början av 60-talet. Att marknadsföra läkemedel är idag väsentligen en fråga om kvalificerad informatiocnsverksamhet. De nya medlen presenteras för läkarkåren tillsammans med en omfattande tung vetenskaplig dokumentation där läkemedlets egenskaper, användning, biverkningsrisker etc. belyses på ett mångsidigt sätt. Försäljning i detta ords traditionella mening spelar en allt mindre roll.

Ansvarsfrågan på läkemedelsområdet har kommit i blickpunkten. Regeringen har nyligen beslutat om en utredning om produktansvar, som kan förväntas leda till en reglering av skadeståndsfrågorna bl. a. i samband med läkemedelsskador. Den genomgripande förändring på läkemedelsområdet som började för drygt tio år sedan, har ännu ej resulterat i ett stabiliserat läge. Fortfarande har man cj kunnat formulera en långsiktigt rimlig avvägning mellan kontrollkraven för nya läkemedel och sjukvårdens legitima behov att utan onödiga dröjsmål kunna nyttiggöra de nya medlen. |

Trots de osäkerhetsfaktorer som finns kan man förutse en fortsatt positiv utveckling på läkemedelsområdet och därmed för läkemedelsindustrin. Den moderna läkemedelsforskningen bygger på grundforskningen kring livsprocesser och sjukdomar. Sådan biovetenskaplig grundforskning bedrivs i ökande omfattning både vid svenska och utländska universitet och högskolor. Läkemedelsforskningen får sålunda successivt en allt bättre grund för sitt arbete.

Utökning av kabigruppen

AB Kabi, moderbolag i Kabigruppen, har per den 1.1.1972 under medverkan av Statsföretag AB från Apoteksbolaget förvärvat ACO Läkemedel AB och Vitrum AB. Därmed har de tre av staten ägda läkemedelstillverkande företagen sammanförts till en koncern.

Skr. 1973: 133 17

Före förvärvet hade vissa delar av den verksamhet som ACO respektive Vitrum bedrev under 1971 avskilts. Dessa delar tillhör fortfarande Apoteksbolaget.

De delar av ACO och Vitrum som sålunda ingår i Kabigruppen hade 1971 en omsättning som motsvarade ca 70 20 av dåvarande Kabigruppens omsättning.

Inom Kabigruppen arbetar nu ACO Läkemedel AB, Kabis läkemedelsrörelse, Vitrum AB och AB Grummebolagen som fyra organisatoriskt parallellställda rörelseenheter. Gruppens dominerande arbetsområde är läkemedel. Grummebolagen arbetar emellertid med kemisk-tekniska produkter (kroppsvårdspreparat och rengöringsmedel) och en fjärdedel av ACO:s omsättning är hudvårdsmedel.

Forskningsverksamheten

I linje med den allmänna utvecklingen inom läkemedelsområdet pågår inom Kabigruppen en koncentrering av forsknings- och utvecklingsarbetet till färre men samtidigt mer kvalificerade projekt. Såväl isolering av medicinskt intressanta biokemiska substanser som organiskt syntesarbete ingår i programmet.

Försäljning

Koncernfaktureringen i Kabigruppen år 1972 var 247 milj. kr., vilket stämmer väl med budgeten för året. Ökningen i förhållande till år 1971 är 16 Zoo. Försäljningsutvecklingen har varit positiv för samtliga fyra rörelseenheter. För de båda exportinriktade enheterna Kabi och Vitrum har exporten ökat procentuellt sett mer än försäljningen på hemmamarknaden.

Ekonomiskt resultat

Rörelseresultat för Kabigruppen efter planenliga avskrivningar och finansiellt netto men före extraordinära poster var 19,9 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 30 96 jämfört med det resultat som framräknats för år 1971 för de enheter som nu ingår i Kabigruppen.

En stor del av Kabigruppens produkter framställs med mycket komplicerade tillverkningsförfaranden. Utbytesvariationerna är därför relativt stora. Produktionsresultatet under 1972 har varit gynnsamt vilket till en del förklarar att årets resultatförbättring blivit så stor.

Finansiering

Det finansiella utfallet för året har blivit tillfredsställande och Kabigruppens likviditet är god. Förvärvet av ACO och Vitrum har finansierats dels genom en nyemission som tillfört gruppen 21,6 milj. kr., dels genom kort- och långfristig upplåning. 2 Riksdagen 1973. I saml. Nr 133

Skr. 1973: 133 18

1972 års omfattande investeringsprogram har till en del temporärt finansierats genom upplåning inom Statsföretagsgruppen. Avsikten är att under 1973 avlösa dessa lån genom upptagning av ett långfristigt Jån.

Prognos Kabigruppens försäljning beräknas under 1973 komma att öka med ca 15 Jo och därmed uppgå till ca 285 milj. kr. Rörelseresultatet före extraordinära poster väntas bli ungefär som för 1972. David Isaksson

Stabilt i Sverige — stark ökning i USA för Tobaksbolaget

Internationellt sett befinner sig tobaksmarknaden i ett stadium, där 60-talets stigande efterfrågan på flera håll dämpats och hälsodebatten präglat marknaden. Konsumenten har blivit mer medveten och söker efter tobaksprodukter som innebär mindre risker för hälsan.

Under 1972 har konsumentombudsmannen väckt talan hos marknadsdomstolen med yrkanden som innebär ytterligare inskränkningar i marknadsföringen. Andra uttryck för aktiviteter som berör branschen är massmediautredningens betänkande ”Tryckfriheten och reklamen” och en utredning som pågår inom socialstyrelsen om tobakskonsumtionen från medicinsk synpunkt.

Tobaksdebatten kan även ha inverkat på antalet rökare. Enligt en marknadsundersökning 1971/72 uppgick de till 2,3 miljoner mellan 15 och 67 år, motsvarande 41 §c. Detta innebär en minskning med 2,5 procentenheter från föregående års mätning.

För framtiden kan man räkna med en dämpad efterfrågan. Förändringarna på marknaden torde huvudsakligen komma att ske mellan de olika produktgrupperna. I detta läge satsar Tobaksbolaget mycket hårt på produktutveckling. Lågtjäreprodukter och portionsförpackat snus finns redan på marknaden och nya varianter kan väntas.

Vad hände under 1972...

Tobaksbolagets försäljning av cigarretter på svenska marknaden ökade kraftigt under slutet av 1972 på grund av den höjning av cigarrettskatten med 2 öre per st, fr. o. m. 1 januari 1973 som beslutades av vårriksdagen 1972. På grund av hamstringen, som motsvarar ungefär en månads extra försäljning, har i 1972 års omsättning ingått ett betydande belopp, som normalt skulle ha hänförts till 1973.

Bolagets totala omsättning blev 434 milj. kr., vilket innebär en ökning med 14 26. Om korrigering görs för hamstringseffekten blir ökningen endast 8 §c. Exporten uppgick till 53 milj. kr., vilket innebar en ökning med 33 Co.

Skr. 1973: 133 19

Pen mest betydelsefulla exportmarknaden är USA, där bolaget nu marknadsför tre olika varianter av piptobaken Borkum Riff. Samtliga varianter är numera nationellt distribuerade och har tillsammans uppnått 8—9 2 av piptobaksmarknaden i USA.

Den kvantitativa försäljningen 1 Sverige av cgna och importerade tobaksvarcr var för de olika varusiagen följande:

Jämfört med 1971

Cigarretter 10 620 milj. st -+12 2 Cigarrer och cizgariller 242 milj. st —10 23 Piptobak 1276 ton -- 5 Snus 2 646 ton -- 124 Tuggtobak 14 ton — 794

os 1 Efter korrigering för hamstring: +3 3

Koncernen. som inkluderar ett dotterbolag i Holland, ökade sin omsättning med 14 §e till 472 milj. kr.

Tobaksbolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 131 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till 1971 med 28 milj. kr. Om man korrigerar för hamstringseffekten skulle resultatet ha blivit ca 121 mijj. kr., vilket är 18 milj. kr. bättre än 1971 års resultat. Enligt Koncernresultaträkningen uppgår koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter till 132 milj. kr., vilket endast är 1 milj. kr. mer än ovannämnda resultat för moderbolaget.

. . . Och vad händer 1973?

Moderbolagets omsättning 1973 på svenska marknaden påverkas dels av hamstringen före årsskiftet, dels av den dämpande effekt på försäljningen av cigarretter som skattehöjningen vid 1973 års ingång väntas medföra. Exporten, som helt domineras av försäljningen av piptobak till USA, torde under 1973 inte kunna uppnå samma goda försäljningsresultat som förra året på grund av doltardevalveringen. Försäljningen från dotterbolaget i Holland väntas öka med ca 10 So.

Efter korrigering för den försäljning som på grund av hamstringen kommit på 1972 i stället för 1973 beräknas moderbolagets omsättning bli ungefär oförändrad under 1973 och koncernens något bättre eller totalt ca 453 milj. kr. mot 1972 års korrigerade på 449 milj. kr.

Under förutsättning att ovannämnda försäljningsprognos någorlunda slär in väntas det för hamstringen korrigerade resultatet före bokslutsdispositioner och skatter i moderbolaget bli ca 110 milj. kr. eller 11 milj. kr. mindre än motsvarande resultat för 1972. Det okorrigerade resultatet torde bli ca 100 milj. kr. | Karl Wärnberg

Skr. 1973: 133 20

Restaurangkoncernen i omdaning

Hotell- och restaurangnäringen kännetecknas för närvarande av dålig lönsamhet, bl. a. till följd av de senaste årens mycket kraftiga kostnadsstegringar. Anpassningen av priserna till det höjda kostnadsläget har försvårats av en svag försäljningsutveckling, föranledd av såväl den allmänna konjunkturnedgången som av betydande kapacitetsökning genom nyetablering av hotell och restauranger, speciellt i de större städerna. Denna situation gäller i hög grad även för restaurangkoncernens företag.

För att så snabbt som möjligt kunna Jösa de mycket stora problem av olika slag, som koncernen för närvarande brottas med — och samtidigt finna nya utvecklingsvägar — har såsom ett led i den omfattande rationaliserings- och förnyelseprocessen för de närmaste åren utarbetats ett handlingsprogram. Det innebär i huvudsak följande: — Äldre rörelser anpassas till modernare driftsformer — Väsentlig utveckling och utbyggnad av koncernens marknadsföring — Genomgripande rationalisering och kostnadsreduktion såväl inom

administrationen som på rörelserna — Effektivare utnyttjande av kedjeföretagsfördelarna — Den personalpolitiska verksamheten vidareutvecklas — Olika samarbets- och utvecklingsmöjligheter tilvaratas

För att underlätta genomförandet av detta program har det visat sig nödvändigt att vidtaga en del väsentliga förändringar av organisationen inom såväl moderbolaget som regionbolagen.

Ändring innebär bl.a., att de rörelsedrivande dotterbolagens antal reduceras från fem till fyra. För att få en effektivare och mera rationell ekonomisk administration och finansiering driver regionbolagen fr. o. m. 1973 rörelserna i kommission för moderbolaget. Administrationskostnaderna kommer härigenom väsentligt att nedbringas.

Under 1972 har anpassningen till de nya förhållandena Jett till, att 16 rörelser sålts eller lagts ned, samtidigt som några större, redan tidigare beslutade, nya enheter öppnats. Bland dessa kan nämnas Grand Hotell i Borås, Hotell Europa i Göteborg, Stadshotellet i Varberg samt Hotell Witt i Kalmar efter om- och utbyggnad. I Falun har Grand Hotell, Stadshotellet och Sommarrestaurangen Kullen övertagits.

Antalet kombinerade hotell- och restaurangrörelser har reducerats med en till 54 och antalet separata restauranger med fem till 96. Med de nya hotellen har hotellrumskapaciteten dock ökat med drygt 16 90 till 4 730 rum.

Försäljningen har ökat från 421 till 432 milj. kr. Exklusive skatt och betjäningsavgifter ökade försäljningen från 352 milj. kr. 1971 till 362 milj. kr., dvs. 10 milj. kr. eller 2,9 90.

Det under året i genomsnitt sysselsatta antalet anställda minskade med 342 till 6 116. Försäljningen per anställd har därigenom ökat med ca

Skr. 1973: 133 21

9 90. Antalet anställda kommer under 1973 enligt budget att reduceras med ca 300 personer genom rationaliseringar och drygt 250 genom nedläggningar eller avyttring av rörelser. Minskning kommer i huvudsak att kunna ske genom naturlig avgång och omplaceringar. Försäljningen per anställd beräknas under 1973 komma att öka med ca 15 46.

Den avtalsmässiga höjningen av personalkostnaderna, inkl. allmän arbetsgivaravgift, beräknas för åren 1970—1973 uppgå till 44 £c, varav 10 50 utgör höjning mellan 1972 och 1973.

Den negativa resultatutveckling, som koncernen redovisade åren 1970 och 1971, fortsatte även under 1972. Under de sista fyra månaderna förbättrades dock bruttoresultatet jämfört med motsvarande period år 1971. Som framgår av rcesultaträkningen visar bruttoresultatet ett överskott med 1,5 milj. kr. För två av bolagen, ÖSARA med 22 och BARA med 13 rörelser, redovisas ett positivt nettoresultat. Vid övriga bolag har vidtagna åtgärder börjat visa resultat. För koncernen som helhet är dock nettoresultatet något sämre än 1971.

Koncernens totala försäljning beräknas de närmaste åren öka i samma omfattning som under 1972 och den under senare delen av 1972 positiva resultattrenden beräknas fortsätta. Utvecklingen är dock beroende av en fortsatt förbättring av konjunkturerna

Statsföretags koncernbidrag med 25 milj. kr., som 1 stort sett täcker 1972 års förlust, underlättar väsentligt koncernens konsolideringsprogram och förstärker möjligheterna till positiv utveckling.

De senaste årens mycket omfattande investeringar i större hotellenheter kommer under ännu någon tid att negativt påverka koncernens resultat, och fullt tillfredsställande resultat kan förväntas först om tre till fyra år. Ingemar Hellström

Allmänna Bevaknings AB

Allmänna Bevaknings AB (ABAB) uppnådde under 1972 en kraftig försäljningsökning. Faktureringen under 1972 uppgick till 37,8 milj. kr. (29,5). Vid sidan av uppdrag inom totalförsvaret har bolaget under senare år fått en växande andel av den fria marknadens bevakningstjänster.

Under året etablerade bolaget verksamhet i Malmö-området.

Göteborgsfilialen utrustades med en ny ledningscentral. Samtidigt pågick projekteringen för en ny och betydligt utvidgad central för verksamheten i Stockholm. FTillkomsten under 1972 av SOS Alarmering AB genom ett samgående mellan Landstingsförbundet, Kommunförbundet och svenska staten kan förändra förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av bolagets teletekniska resurser.

Skr. 1973: 133 22

De lönsamhetsproblem som registrerades under 1971 har övervunnits och bolaget kunde under 1972 slutamortera sin villkorliga skuld till svenska staten vilket var ett år tidigare än ursprungligen planerat. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 1972 311 tkr (—145).

Förbättrade planeringsrutiner och andra organisatoriska anpassningar väntas ytterligare förbättra bolagets resultat under 1973.

AB Allmänna Förisget

AB Allmänna Förlagets (ALLF) fakturering uppgick under 1972 till 75,4 milj. kr. (62,4). Av ökningen faller drygt 8 milj. kr. på serviceproduktion av trycksaker, vilken är förlagets omsättningsmässigt mest betydande verksamhetsgren. Även övriga verksamhetsgrenar uppvisar betydande omsättningsökningar och speciellt elädjande är ökningarna på förlagsrörelsen och kampeanjverksamheten. Koncernens fakturering uppgick till 122 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter i koncernen uppgick för 1972 till 1,8 milj. kr. (0,2). Efter avsättningar till lagerreserv om 1,3 milj. kr. samt avskrivning utöver plan på inventarier och installationsarbeten har 400 tkr. lämnats till Statsföretag som koncernbidrag.

För 1973 beräknas omsättningen stiga måttligt. Resultatet för 1973 förutses komma att ligga under 1972 års nivå men bedöms ändå bli tillfredsställande.

I slutet av december 1972 köpte ALLF återstående 50 9 av aktierna i Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, vilket därmed var helägt dotterbolag till ALLF vid utgången av 1972.

BS Konsult AB

Under 1972 uppgick faktureringen för BS Konsult till 10.5 milj. kr. (8,9). Tack vare ett flertal långsiktiga uppdrag har företaget, trots branschens allmänna svårigheter, haft ett gynnsamt år.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 154 tkr. (139).

I samband med att planerade verksamhetsgrenar nu byggts ut — men även beroende på den svaga konjunkturen inom byggnadsområdet — har företagets tidigare starka expansion mattats. BS Konsult avser att under kommande år satsa utvecklingsresurser på områden som arbetsmiljö och projekterinesmetodik samt drift och underhåll av byggnader. oe

Faktureringen 1973 beräknas få samma omfattning som 1972, '

Skr. 1973: 133 23

Ceaverken AB

1972 års budget för Ceaverken förutsåg en fortsatt försäljningsökning, väsentligen på olika exportmarknader, men något försämrat resultat.

På grund av de störningar som det instabila valutaläget åstadkom, fick bolaget en minskad export, som helt kan hänföras till USA-marknaden. Exportandelen sjönk därför något, men uppgår fortfarande till närmare 60 46 av den totala faktureringen. Denna uppgick 1972 till 33,1 milj. kr. (33,1).

Under året pågick en betydande utbyggnad av företagets anläggningar i Strängnäs, En ny konfektioneringsanläggning och ett nytt kontrollaboratorium togs i bruk och en emulsionsanläggning står klar under första halvåret 1973. Årets investeringar uppgick till över 7 milj. kr.

I syfte att bredda produktprogrammet och förstärka företagets scrvice till i första hand de svenska kunderna, sjukhusen, förvärvades vid årsskiftet 1972/73 Scanfors AB. Detta bolag, som sysselsätter 45 personer, tillverkar och försäljer fotokemikalier och har dessutom anläggningar för silveråtervinning ur förbrukat fotomaterial.

Trots negativa effekter av den senaste valutakrisen planerar Ceaverken för 1973 en ökad tillverknings- och försäljningsvolym av såväl röntgenfilm som ID-kort. Tillkomsten av nya produktionsresurser och förvärvet av Scanfors AB har skapat förutsättningar för fortsatt expansion och förbättrat resultat. Resultatet 1972 före bokslutsdispositioner och skatter var 0,9 milj. kr. (1,7).

Kalmar Verkstads AB

Nedtrappningen av företaget i enlighet med det avvecklingsbeslut som fattades 1971 har fortskridit planenligt. Samtidigt har affärsmöjligheter inom befintliga och nya produktområden undersökts, t. v. utan resultat.

Serieleveranserna av en order på växellok till SJ, som togs 1970 till mycket pressade priser, har inletts. Dessa leveranser har starkt påverkat resultatet.

Faktureringen uppgick till 50,5 milj. kr. (65,6). Årets förlust före koncernbidrag uppgick till 19.7 milj. kr. (27,0).

Antalet anställda, som vid utgången av 1971 uppgick till 485 personer var ett år senare 385. Den hittills friställda arbetskraften har i stor utsträckning erhållit annan sysselsättning.

Större delen av avvecklingskostnaderna torde nu ha tagits och 1973 förväntas ge ett avscvärt bättre resultat än 1972. Sysselsättningen blir dock helt beroende av de stödorder regeringen utlovat.

Skr. 1973: 133 24

Karlskronavarvet AB Vid Karlskronavarvet sjösattes under året den första torpedbåten i den nya Spica-serien omfattande tolv båtar. Såväl ett andra minfartyg som en plastminsvepare har påbörjats under året. Underhållet av marina fartyg har haft ungefär samma omfattning som de senaste åren, Företaget hade under året en fakturering av 72,8 milj. kr. (113,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades påtagligt i förhållande till förra året och uppgår till 10,3 milj. kr. (0,6). En ny skrov- och montagehall med lokal för gasskärning av plåt samt materialgård har tagits i bruk under året. De totala investeringarna uppgick 1972 till 6 milj. kr. | Orderstocken inger en viss tillförsikt för de närmaste åren både beträffande beläggning och lönsamhet. Eftersom de marina leveranserna fortfarande uppgår till drygt 60 70 av leveransvärdet innebär dock det försvarspolitiska beslut som togs av riksdagen under året på längre sikt problem. För att bättre möta framtiden har fr. o. m. årsskiftet cn organisationsförändring vidtagits. Verksamheten har delats på en nybyggnads- och en underhållssektor. Därtill kommer centrala funktioner för ekonomi, personal och marknadsföring. Sistnämnda funktion har inrättats för att handlägga långsiktiga marknads- och produktutvecklingsfrågor.

Linson Instrument AB Bolagets uppgift är begränsad till utveckling av medicinsk analysapparatur. Tillverkningen ligger i allt väsentligt hos Telub AB i Växjö, medan marknadsföringen helt ombesörjes av ett fristående bolag, Lars Ljungberg & Co. Bolagets fakturering av instrument till Ljungberg & Co ökade under 1972 med ca 20 26 och uppgick till ca 6 milj. kr. (4,8). Utvecklingsarbetet bedrevs planenligt och nya förbättrade varianter av tidigare objekt kunde presenteras. Budgeterade försäljnings- och resultatmål uppnåddes icke. Den förlust bolaget redovisade vid utgången av 1972 0,4 milj. kr. (0,3) täcktes med koncernbidrag. En fortsatt volymökning är nödvändig för att uppnå tillfredsställande lönsamhet och erforderliga resurser för en framgångsrik produktutveckling.

Skr. 1973: 133 25

Nyckelhus AB

Under 1972 uppgick faktureringen för Nyckelhus till 24,9 milj. kr. (14,4). Antal levererade hus ökade med närmare 25 20. Vidare ökade grupphusproduktionen. Introduktionen på marknaden av ett nytt hussystem medförde betydande kostnader.

Det har dock varit möjligt att undvika förlust 1972, och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 21 tkr. (— 431). Antalet anställda på huvudkontoret var vid årsskiftet 49, vartill kommer en säljorganisation om 24 personer.

Den väntade större efterfrågan på markbostäder har medfört att företaget beslutat att inrikta sig på nya kundgrupper liksom att ompröva säljmetoder och argument.

Omsättningen 1973 beräknas uppvisa en fortsatt stegring.

AB Oljetransit

AB Oljetransit äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trondheimsfjorden för lagring och distribution av oljor. Faktureringen har under året uppgått till 0,9 milj. kr. (0,8).

Anläggningen utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel som tillhör svenska militära myndigheter. Den större delen av cisternvolymen uthyres emellertid numera till norska företag. Resultatet för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter 0,2 milj. kr. (0,2).

Med hänsyn till ett ökat intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter kan ett ökat utnyttjande av oljehamnen på sikt kunna uppnås.

SMT Machine Company AB

Under senare delen av 1971 drabbades SMT av en allvarlig kris som framtvingade en fullständig översyn av bolagets verksamhet och måilsättning. Ett program för en genomgripande rekonstruktion av företaget presenterades i april 1972. Rekonstruktionen innebar i stort en sanering av produktsortimentet samt koncentration av produktionen till Västerås med syfte att snabbt vända den negativa trenden och på sikt göra företaget lönsamt. Statsföretags styrelse godkände rekonstruktionsplanen och påtog sig därmed de med omställningen sammanhängande mycket betydande kostnaderna under flera år.

Trots hårt beskurna personella resurser har bolaget kunnat genomföra denna radikala omställning i alla väsentliga delar. Det har dock från början stått fullt klart, att åtgärderna endast i mindre omfattning skulle hinna påverka 1972 års resultat. Trots detta har rörelseresultatet

Skr. 1973: 133 26

avsevärt kunnat förbättras jämfört med 1971, från — 13,7 milj. kr. till — 4.4 milj. kr.

Koncentrationen av produktionen till Västerås medförde att produktionsenheterna i Karlskoga och Ronneby måste avyttras. Avvecklingen genomfördes på sådant sätt, att flertalet av de anställda kunnat tillförsäkras fortsatt sysselsättning. Den dubbla målsättningen att snabbt 2enomföra koncentrationen och samtidigt medverka till fortsatt sysselsättning vid de avvecklade enheterna, har endast kunnat ske till priset av mycket betydande extrakostnader.

Företaget har valt att belasta 1972 års resultat med kostnaderna för dessa avvecklingar, 13,0 milj. kr. Företaget bör härefter kunna arbeta utan allvarligare belastningar av tidigare förorsakade kostnader och bindningar. Dock har företagets eget kapital ännu ej återställts i planerad omfattning.

Den för verktygsmaskinbranschen svåra konjunkturen under 1971 och 1972 med otillfredsställande orderingång för bolaget som följd framtvingade en kraftig nedskärning av produktionsvolymen. Detta tillsammans med avvecklingarna medförde, att antalet anställda i moderbolaget minskade kraftigt under året, från 550 vid årets ingång till 275.

En viss omsvängning i konjunkturen, ökade försäljningsinsatser samt introduktionen av det nya CNC-systemet medförde att orderingången ökade på ett glädjande sätt under senare delen av 1972 för företagets huvudprodukt, numeriskt styrda svarvar.

Företagets planer förutser en viss ytterligare ökning av orderingång och produktion under 1973. Även detta år kommer emellertid att visa negativt resultat, vilket också förutsetts i rekonstruktionsplanen.

AB Sonab

Sonabgruppens fakturering ökade från 16,6 miij. kr. 1971 till 27.9 milj. kr. 1972 dvs. med ca 60 &.

Försäljningen av hifiprodukter utvecklades i Sverige något snabbare än förväntat trots det köpmotstånd branschen upplevde under början av hösten. .

Satsningen på marknadsföring av kommunikationsradiosystem och mobiltelefon resulterade i uppbyggnad av en betydande orderstock. BL. a. togs en order på kommunikationsradio till vägverket. Vidare erhölls från IBM en större order på mobiltelefon i konkurrens med samtliga på marknaden förekommande leverantörer.

Sonabs personsökarsystem ”Headhunt” började planenligt levereras i bl. a. England.

Utlandsförsäljningen fortsatte under 1972 att öka i snabb takt.

Etableringen av försäljningsbolag i utlandet fortsatte 1972. Således

Skr. 1973: 133 27

startades nya dotterbolag i Australien, Belgien, Danmark och Schweiz. Antalet dotterbolag var vid 1972 års utgång nio.

För kommunikationsradio, personsökarsystem och elcktroniska komponenter knöts på ett flertal marknader kontakter med utomstående företag för marknadsföring och service.

I april startade produktionen av högtalare i den nya fabriken i Lövånger och under hösten påbörjades elektronikproduktionen.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter visade ett underskott på 2,4 milj. kr. (1,1), vilket täcktes av ett akticägartillskott från Statsföretag AB.

staros AB

Staros bildades 1 juli 1971 med Statsföretag och Coronaverken sora ägare till vardera 50 £2 av aktierna. Företaget övertog den under E. A. Rosengren AB:s namn bedrivna fabrikationen av brandisolerade ståldörrar 1 Kungsbacka. Sommaren 1972 flyttades rörelsen till en nyuppförd fabrik i Nykroppa. Faktureringen 1972 uppgick till 18.0 milj. kr. och antalet anställda var vid årsskiftet 250 personer.

Omlokaliseringen, som innebar att bolaget till ca 95 <z måste rekrytera ny personal, medförde bl. a. mycket betungande utbildnings- och inkörningskostnader. Årets resultat påverkades i hög grad av extraordinära kostnader och innebar ett underskott på 6,6 milj. kr. varav 4,3 täcktes genom aktieägartillskott. Etableringen har löpt planenligt. Trots förväntad låg byggnadsverksamhet i landet bör emellertid 1973 ge ett väsentligt bättre utfall. Arbete pågår för att bredda produktprogrammet och detta väntas ge ett bättre utnyttjande av företagets produktionsresurser.

Stigtex AB

Faktureringen under 1972 förbättrades med 4,3 milj. kr. til 15.5 milj. kr. jämfört med 1971. Detta får främst tillskrivas den förbättrade konjunkturen för branschen. Produktionen baseras främst på tillverkning av garn till möbeltyger. Orderstocken var vid årets slut bra.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 106 tkr (23). Antalet anställda var i genomsnitt 158 personer.

Under året har en ny verksamhetsgren inom färgningsområdet upptagits. En s. k. ”space-dyeing”-anläggning har installerats. Produktionen i denna anläggning startade i slutet av 1972. Investeringarna har under året totalt uppgått till 3,4 milj. kr.

Med hänsyn till den nya verksamhetsgrenen inom färgningsområdet förutses en väsentlig ökning av omsättningen under 1973.

Skr. 1973: 133 28

Svenska Skifferolje AB Under 1972 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksamhet fortsatt. Nettokostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick under 1972 till 0,5 milj. kr. Avvecklingskostnaderna har finansierats med inkomster från några av aktieinnehaven i främmande bolag.

SID — Swedish Industrial Development Corporation

Under året övertog Statsföretag samtliga aktier i bolaget, vilket således numera är ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Under året har SID koncentrerat sin verksamhet till områden av särskilt intresse för företagen inom Statsföretagsgruppen, Förenade fabriksverken och Svenska utvecklings AB. SID har medverkat till att föra över produktidéer från USA samt att introducera gruppens produkter på den amerikanska marknaden. SID har tillsammans med AB ID-kort under året startat ett företag i USA, IDATA Inc.

AB Svensk Torvförädling

Faktureringen uppgick 1972 till 7,2 milj. kr. (5,4). Omsättningsökningar noterades för både frästorv (Kronmull) och vanlig torv (Trädgårdstorv). Tillverkningen av torvråvara hämmades emellertid av regn vid ogynnsam tidpunkt. Försäljningen beräknas därför inte öka lika kraftigt 1973. Konkurrensen har i stort sett varit oförändrad. En mindre prishöjning har dock kunnat genomföras. Tack vare den ökade omsättningen, framför allt av förädlade produkter, samt rationaliseringsåtgärder har resultatet kunnat förbättras. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev 1393 tkr. (308). Investeringarna uppgick under året till 350 tkr. För 1973 förutses en fördubbling av investeringarna.

Svenska Lagerhus AB Lagerhus AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder. Faktureringen var 1972 2,9 milj. kr. (2,6).

Skr. 1973: 133 29

Under året har ett nytt lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter vad 50 tkr. (36).

Resultatet för 1973 beräknas bli oförändrat jämfört med 1972.

Svenska Reproduktions AB

Svenska Reproduktions AB:s (SRA) fakturering uppgick 1972 till 38 milj. kr., vilket innebär en ökning med 9 7. Utvecklingsarbete och investeringar inom dataavdelningen börjar ge effekt och marknadsandelen utanför ämbetsverkssektorn ökar.

Kartproduktionen är fortfarande SRA:s mest intressanta tillverkningsgren. Företaget kan inom detta område visa på en 60 år gammal tradition och en speciell know-how. Verksamheten är koncentrerad till dotterföretaget AB Svensk Karttjänst SRA Swedish Map Service och omfattar såväl fältarbete och fotogrammetri som kartografi och tryckning samt i förekommande fall förlag och distribution.

Inom den grafiska sektorn innebär utvecklingen av datorstyrd fotosättning och informationsbehandling en successiv övergång till offset. Hösgtryckstekniken är emellertid fortfarande konkurrenskraftig för många uppgifter och bibehålls tills vidare. Några nyinvesteringar sker dock ej.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 32 tkr. (— 289).

Svetab — Svenska Industrietablerings AB

I enlighet med sin målsättning att skapa nya arbetstillfällen inom stödområdet har Svetab under året engagerat sig i ytterligare fyra företag. Parallellt därmed har arbete pågått med såväl effektivisering som expansion av de befintliga företagen.

Moderbolaget hade vid årsskiftet 10 anställda och inom de elva heloch delägda dotterbolagen arbetade ca 900 personer. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisades en förlust på 13,7 milj. kr. (15,6), som i sin helhet täcktes genom koncernbidrag från Statsföretag AB.

I oktober övertogs Svenska Bromsbandsfabriken AB i Mölnlycke som tillverkar friktionsmaterial. En förväntad expansion skall utnyttjas för etablering av en ny tillverkningsenhet i Sollefteå.

Bland övriga nyengagemang märks Kryotherm AB där Svetab äger en tredjedel av aktierna. Detta företag, som arbetar inom värmeoch ventilationsområdet, tillverkar bl. a. återvinningsaggregat och befinner sig i stark expansion.

Skr. 1973: 133 30

Svetab blev den 1 januari 1973 ensam ägare till samtliga enheter i byggmaterialgruppen och övertog samtidigt Holmsunds Plastfabrik. som tillverkar hårda golvprodukter. Etableringen av Nylands Meattfabrik AB har fortgått planenligt.

I Nordtool AB visade försäljningsvolymen en viss eftersläpning i förhållande till planerna. Produkterna, som utgörs av träbearboetningsverktyg av ny typ, motsvarar dock helt förväntningarna och en påtaglig expansion förutses de närmaste åren.

I AB Förbandsmaterial fortsätter den gynnsamma utvecklingen.

Uddcomb Sweden AB

Alla industriländer står inför en uppbyggnad av sin körnkraftproduktion. Med nu känd teknik och driftserfarenhet från nukleära anläggningar är det en allmän bedömning 1 fackkretsar att termiska reaktorer av lättvattentyp kommer att dominera marknaden åtminstone till 1990. Dessa kärnkraftanläggningar kräver tunga komponenter av den typ Uddcomb bygger. Området termiska lättvattenreaktorer är uppdelat på två system, nämligen kokarvattenreaktor, BWR, och tryckvattenreaktor, PWR. De flesta systembyggarce har idag en integrerad tillverkning av tunga komponenter. På grund av teknisk utveckling, tillverkningsekonomi och leveranstider kan man vänta sig en forisatt integrering från systemieverantörer mot komponenttillverkning och dessutom ett visst produktionssamarbete mellan systemtillverkare. De redan tidigare mycket hårda kraven på kvalitet och säkerhet i en kärnkraftanläggning har väsentligt skärpts för varje år. Detta har ökat den erforderliga arbetsinsatsen vid tillverkning av nukleära komponenter. För Uddcombs del har det fört med sig ökade direkta och indirekta tillverkningskostnader. Den lägsta volym, vid vilken Uddcombs verksamhet beräknas kunna ge ett rimligt ekonomiskt utfall, har på grund av denna teknologiska utveckling kommit att förskjutas uppåt.

Företaget redovisar för 1972 en förlust av 25 milj. kr. (19,3). Denna siffra kan synas mycket hög jämförd med faktureringen för under året gjorda leveranser. Fakturceringen uppgår till 31 milj. kr: (27,5). Resultatet skall dock bedömas mot bakgrund av de helt exceptionella förutsättningar under vilka Uddcomb byggs upp till ett företag. Fyra faktorer har under 1972 varit klart ogynnsamma för företaget: Produktpriser, kapacitetsutnyttjande, produktivitetsutveckling och igångkörningskostnader. Utvecklingen av de tre förstnämnda faktorerna under de närmaste åren kommer att bli avgörande för företagets framtid.

Mot bakgrund av ett i världens industriländer starkt växande behov av tunga komponenter för termiska lättvattenreaktorer och med hänsyn

Skr. 1973: 133 . 31

till de inom företaget gjorda och planerade investeringarna i anläggningar och know-how bör Uddcomb kunna utvecklas till en högt kvalificerad verkstadsindustri för tunga nukleära komponenter.

Vilhelmina Plast AB

Vilhelmina Plast är en ren tilliverkningsenhet som sedan sommaren 1972 bedriver sin verksamhet i en ny modern fabrik i Vilhelmina. Statsföretag och Coronaverken äger vardera hälften av företaget som 1 juli 1971 övertog Husqvarna Borstfabriks plasttillverkning. Husqvarna Borstfabrik svarar för produktutveckling och försäljning, Denna organisatoriska form bedömdes redan vid starten som mindre lämplig på sikt och förhandlingar om en förändring förutsattes. I början av 1973 träffades en uppgörelse som möjliggör en samlad styrning av enheterna, då Statsföretag AB inträdde som hälftenägare även i Husqvarna Borstfabrik.

I samband med avvecklingen av plastproduktionen i Husqvarna våren 1972 och igångkörningen i Vilhelmina hösten 1972 har företaget helt naturligt drabbats av betydande kostnader och produktionsstörningar som medfört att kapaciteten ej kunnat utnyttjas. Därutöver har det dämpade konjunkturläget medfört en minskad efterfrågan på vissa av företagets produkter. Företaget redovisade en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på 2,4 milj. kr. Förlusten täcktes genom akticägartillskott. Antalet anställda var vid utgången av år 1972 140 personer. Under 1973 kommer åtgärder att vidtagas för att anpassa företaget till den nya situationen och skapa förutsättningar för en förbättrad lönsamhet.

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Om 1971 kan karaktäriseras som det år då flera av Statsföretags jJotterbolag råkade i akuta lönsamhetskriser, försvårade av allmänt vikande konjunkturer, blev 1972 ett år av stabilisering. För flera av bolagen i gruppen kunde markanta framsteg notcras, trots att konjunkturläget under större delen av året förblev kärvt.

Genom det utomordentligt allvarliga läge som förelåg för SMT, Kalmar Verkstad och Uddcomb kom Statsföretag att i nära samarbete med respektive företag bli engagerat i långtgående åtgärder för att åstadkomma anpassning till ändrade yttre förhållanden. För att de anställda i SMT och Kalmar Verkstad i minsta möjliga utsträckning skulle drabbas, blev kostnaderna mycket stora. Flertalet av dem som måste avskedas har kunnat beredas annan sysselsättning.

Skr. 1973: 133 32

Koncernbidraget till Uddcomb lämnades efter dispens enligt den s. k. lex ASEA-ATOM. Denna nya lagstiftning medger att koncernbidrag lämnas även när aktieinnehavet är mindre än 90 46 då det anses vara ett samhällsintresse av betydande omfattning som fuliföljes hos det bolag som erhåller koncernbidraget. Dessutom erhöll Uddcomb under året ctt direkt statligt bidrag med 6 milj. kr. Investeringsverksamheten inom koncernen låg på en mycket hög nivå. Statsföretag medverkade aktivt i finansieringen. Hos Norrbottens Järnverk (NJA) fattades beslut om uppförande av ett koksverk. Mot bakgrund av redan tidigare beslutade investeringar hos NJA — totalt överstigande 500 milj. kr. — och otillräcklig självfinansiering för projekt av denna storleksordning, erhöll Statsföretag efter riksdagsbeslut 73 milj. kr. Dessa medel jämte ytterligare 25 milj. kr. har Statsföretag i början av 1973 disponerat för en nyemission i NJA. NJA:s aktiekapital, som år 1970 nedsattes till 200 milj. kr., har därmed återförts till 300 milj. kr. De företagsförvärv som Kabi genomförde i början av 1972 finansierades delvis genom medel som Statsföretag ställde till förfogande. Kabis aktiekapital höjdes med 18 milj. kr. till 50 milj. kr. Vid sidan av de lån Statsföretag kunde erhålla från bolag inom gruppen, i flertalet fall av kortfristig natur, arrangerades 1972 ett långfristigt lån från Postbanken mot säkerhet i särskilt anvisad statsgaranti. Lånebeloppet, 60 milj. kr., ställdes i sin helhet till Uddcombs förfogande. Vidare upptogs ctt partiallån å 75 milj. kr. med borgen från LKAB. Nu pågående investeringsverksamhet kommer att kräva ytterligare upplåning såväl i Sverige som utomlands. I löner och ersättningar utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 428,8 tkr och till övriga — i medeltal 35 anställda — 2 966,9 tkr. I likhet med 1971 disponerades erhållna koncernbidrag från 1972 års verksamhet i sin helhet för att täcka förluster hos vissa dotterbolag. Statsföretags egna kostnader samt det årliga bidraget till Norrlandsfonden (15 milj. kr.). Under de tre första verksamhetsåren har förluster av inalles 288 milj. kr. täckts genom vinstöverföringar från främst LKAB och Tobaksbolaget. Detta har medfört att den konsolidering som förutsattes i proposition 1969: 121 — genom att någon vinstutdelning inte skulle ske under de tre första verksamhetsåren — icke har varit möjlig. Balanserade förluster redovisas per 31 december 1972 hos några av dotterbolagen, främst NJA och Uddcomb. Dessa förluster kommer att täckas under de närmaste åren. Först därefter kan en konsolidering i verklig mening ta sin början. En positiv resultatutveckling hos flertalet av dotterbolagen, budgeterad för 1973, torde ge förutsättningar för Statsföretag att täcka för-

Skr. 1973: 133 33

luster — såväl balanserade som för 1973 tillkommande — och i blygsam skala inleda en önskvärd konsolidering samt Kimna utdelning till aktieägaren, staten. Efter ordinarie bolagsstämma i maj månad 1972 kvarstod som disponibla medel 13 972 tkr, tillkommer årets nettovinst | 4931 tkr, till bolagsstämmans förfogande 18 902 tkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att bolagets disponibla vinstmedel balanseras i ny räkning.

Stockholm i mars 1973 Bertil Olsson | Åke Ståhlbrandt Styrelsens ordförande Sigurd Ljungcrantz Harry Hjalmarson Arne Geijer Nore Sundberg | Karl-Erik Nilsson Ivar Högström Erik Grafström Per Sköld

verkställande direktör

3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 133

Skr. 1973: 133 34

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande revisionsberättelse för år 1972.

Vi har granskat årsredovisningen, tagt del av räkenskeper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning, samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. .

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berätteise till revisorerna.

Aktiebolagslagens föreskrifter beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncernförhållanden har iakttagits.

Under revisionen har icke framkommit anledningen till anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att bolagets vinstmedel — 18,9 milj. kr. — balanseras i ny räkning.

Detta förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning eller mot god affärssed. Vi tillstyrker . att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen

fastställes att vinsten disponeras i enlighet med ovanstående förslag samt att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvars-

frihet för den tid årsredovisningen omfattar.

Stockholm den 5 april 1973

Olof Söderström Anders Linde Bernt Nilsson Ebbe Rybeck

aukt. revisor Knut Ranby aukt. revisor

Skr. 1973: 133 35

Statföretagsgruppen — balansräkning 31/12 1972

Investeringskonto hos Sveriges Riksbank 15,6 d- 6,3 Anläggningstillgångar Aktier och andelar 43,0 — 14,8 Långfristiga fordringar 193,0 — TT Fastigheter, maskiner och inventarier (not 4) 3 359,0 -+ 594,0 Goodwill (not 5) 11,8 3 606,8 + 0,6 Summa tillgångar 8 066,4 +1 333,5

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Bankskulder 179,5 + 49,1 Leverantörsskulder 475,9 + 56,5

Övriga kortfristiga skulder (not 6) 1 685,4 2 340,8 + 497,6

Långfristiga skulder

Särskilda avsättningar

Allmän varulagerreserv (not 8) 400,3 9,3

+

Värdereglering för investeringar i dotterbolag (not 10) 169,3 14,2 Minoritetsintressen i eget kapital . (not 11) 84,7 — 10,2 Eget kapital

Skr. 1973: 133 36

Statsföretagsgruppen — resultaträkning 1972

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Försälningsintäkter (not 13) 4 441,4 -- 494,3 Tillverknings-, försäljnings- och

Finansiella intäkter räntor 103,0 övriga 5,8 108,8 Finansiella" kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och

(not 17) Årets resultat 90,5

Skr. 1973: 133 37

Bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 35—36, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 3—6, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar per den 31 december 1972 från samtliga dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 0 av aktierna c!ler mer.

Koncernbokslutet har upprättats enligt den s.k. förvärvsvärdemetoden (past equity). För flera av koncernbolagen och i första hand för dem där Statsföretags aktievärden nedskrivits, framkommer ett överskott (övervärde). I överensstämmelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har dessa övervärden tillförts ett särskilt värderegleringskonto.

Balansräkningen

1. Kassa- och bankmedel

Kassa- och bankmedel ökade med 237,9 milj. kr. Härav utgjorde 162 milj. kr. en tillfällig förskjutning av Svenska Tobaks AB:s inbetalning av tobaksskatt.

2. Kortfristiga fordringar

Över 1 000 milj. kr. av koncernens korta fordringar avser Uddevailavarvets fordringar för levererade fartyg. Dessa ökade under året med 118 milj. kr.

3. Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

1972 1971

milj. kr. milj. kr.

Av varulagerökningen hänförde sig ca 55 milj. kr. till under året förvärvade bolag. 4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 133

Skr. 1973: 133 38

4, Anläggningar (milj. kr.)

Anskaffn.- — Ackumul. Netto-

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 2300 milj. kr. och för maskiner och inventarier ca 3 100 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter var ca 2 500 milj. kr.

Aktierna i AB Kabi förvärvades till betydande överpris utöver det nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver såväl i anläggningar som varulager. På de övervärden som i koncernens balansräkning tillförts fastigheter och maskiner verkställdes i koncernbokslutet avskrivning med 10 90.

5. Goodwill

Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till AB Statens Skogsindustrier.

6. Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder ökade med 497,6 milj. kr. Härav hänförde sig 283 milj. kr. till Svenska Tobaks AB och 133 milj. kr. till Uddevallavarvet. Ökningen hos Svenska Tobaks AB var till 244 milj. kr. beroende av en — jämfört med föregående år — ökad skuld för tobaksskatt.

7. Övriga långfristiga lån

Balansräkningen redovisade en ökning av övriga långfristiga lån med 549 milj. kr. Ökningar noterades för NJA med 285 milj. kr. och för Statsföretag med 165 milj. kr.

Minoritetens andel av varulagerreserven uppgår till ca 6,5 milj. kr.

För koncernen i sin helhet var det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av varulager ca 450 milj. kr.

Skr. 1973: 133 39

9. Investeringsfonder

milj. kr.

10. Värdereglering

Årets minskning av värderegleringskontot motsvaras i huvudsak av den del av ingående saldot som hänförde sig till Svenska Utvecklings AB.

11. Minoritetsintressen i eget kapital

Minoritetsintresset i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksom

föregående år tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtagan-

den. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för Sveriges Centrala Restaurang AB.

12. Disponibla medel

milj. kr. Enligt balansräkningen den 1 januari 1972 232,7

Avgår:

Tillkommer:

Vid försäljning av Svenska Utvecklings AB frigjorda medel 3,3

Enligt balansräkningen den 31 december 1972 227,3

Skr. 1973: 133 40

Resultaträkningen 13. Interna leveranser

Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering av interna leveranser uppgående till:

1972 1971 1970

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

14. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas uppskaitade ekonomiska livslängder. Byggnader avskrives så- Iunda i allmänhet med 3— 9z medan huvudparten av maskinerna avskrives med 10—15 <c, i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning mot investeringsfond. Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet beräknat på åter-

anskaffningsvärden uppgår till ca 390 milj. kr.

15. Extraordinära intäkter och kostnader

Rekonstruktions- och avvecklingskostnader SMT och Kalmar Verkstad 22,9 Övrigt 13,0 Delsumma : 75,9 Netto | 9,6

16. Övriga avsättningar, netto milj. kr.

Pensionsavsättning , LKAB 17,7 Avsättning till försäkringsfond,

Avgår:

Återförd avsättning, Uddevallavarvet 17,0

Netto 7,2

Skr. 1973: 133 41

17. Minoritetsandelar i årets resultat

1972 1971. '

milj. kr. milj. kr. Andelar av förluster hos: Staros AB Uddcomb 6,5

Avgår vinstandelar hos: LKAB 1,9 AB Kabi 1,8 0,8

—0,6 Smärre minoritetsandelar, netto Summa —0,6

Skr. 1973: 133 . 42

Statsföretag AB — balansräkning 31/12 1972

Milj. kr. Förändring

från före-

gående år Tillgångar Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag 82,9 + 16,3

Övriga kortfristiga skulder 61,2 144,1 + 14,0

Långfristiga skulder

Eget kapital

Skr. 1973: 133 - 43

Statsföretag AB — restultaträkning 1972

Milj. kr. Förändring

frän före-

gående år

Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,1 milj. kr.) 7,9 -|- 0,7 Kostnader för utvecklingsprojekt 7,5 + 2,3 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott till dotterbolag (not 1 och 3) 43,8 59,2 +17,6

—7,6 —48,7

Extraordinära intäkter och kostnader: Statsbidrag för aktieteckning (not 5) 75,0 Avgår: nedskrivning av aktier 25,0 :

50,0

Realisationsvinst vid aktieförsäljning 0,1 Stämpelkostnader 0,5 Bidrag till Norrlandsfonden 15,0 34,6 49,9

Resultat före bokslutsdispositioner och

Originalen till resultat- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorerna.

Skr. 1973: 133 44

Bokslutskommentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag milj. kr. Erhållna

(Från BS Konsult har erhållits 50 tkr.) 1 varav via Statsföretag 9,3 milj. kr. ? varav via Statsföretag 31,0 milj. kr.

Lämnade Kalmar Verkstads AB 46,7? SMT Machine Company AB 33,0"

? direkt från LKAB 4 direkt frän Svenska Tobaks AB

Koncernbidrag utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinst-

överföring mellan bolag inom samma koncern. Lämnade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för mottagaren skattepliktig intäkt. Statsföretag AB har dock beslutat avstå från avdragsrätten vid den

kommunala taxeringen. Statsföretagsgruppens rätt att utnyttja koncern:

bidragsinstitutet har prövats av Mellankommunala skatterätten.

2. Utdelning har under 1972 erhållits från LKAB med 12,4 milj. kr.

(1971 LKAB 12,2 milj. kr. och Kabi 1,3 milj. kr.).

3. Åktieägartillskott har lämnats till följande bolag

milj. kr.

Skr. 1973: 133 45

4, Räntor, netto

milj. kr.

5. Statsbidrag för aktieteckning i NJA

Aktieteckningen ingår som del av statens bidrag till finansieringen av ett koksverk i Luleå.

Balansräkningen 6. Aktier i dotterbolag

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag har förändrats med 21,4 milj. kr. enligt följande:

milj. kr.

Aktievärdet i Kabi har ökat dels genom övertagandet av resterande 35 90 från staten med 27,6 milj. kr. och dels med nyteckning 21,6 milj. kr. Aktierna i Svenska Utvecklings AB har sålts till staten. Aktierna i Staros AB och Vilhelmina Plast AB redovisades ej som dotterbolagsaktier den 31 december 1971.

Utöver ovannämnda förändringar har stamaktierna i Sveriges Centrala Restaurang AB förvärvats under 1972 varför Statsföretags aktieinnehav i detta bolag nu uppgår till 100 46. Samtliga aktier i SID har förvärvats under året. Aktierna i Devac AB har sålts under året.

7”. Aktier i övriga bolag

Statsföretag medverkade i bildandet av AB Svensk Petrokemisk Utveckling genom nyteckning med 120 tkr. 5 Riksdagen 1973. I saml. Nr 133

Skr. 1973: 133 46

8. Obligationslån och övriga långfristiga skulder Borgen har tecknats av LKAB.

9. Borgensförbindelser milj. kr.

milj. kr.

Skr. 1973: 133 47

Aktier

Dotterbolag Stats- — Nominellt Bokfört

företags värde i tkr. = värde i tkr.

andet

in

SID-—Swedish Industrial Development

Corp. 100 873 -

1 401 809 1 756 800 Avgår: reserv för aktier -— —25 000!

1 401 809 1731 800

Övriga

1403 285 1733 296

1 i föregående ärs bokslut upptagen reserv för aktier i Uddevallavarvet har kvittats mot aktiernas bokförda bruttovärde.

Skr. 1973: 133 48

Resuiltat- och balansräkningar i sammandrag

ABAB ALLF BS Cea- Kabi

: Kon- verken

sult

Resultaträkningar i sammandrag

(milj. kr.) Fakturerad försäljning 37,8 122,1 10,5 33,1 247,3 Produkt-, försäljnings- och

Resultat före dispositioner

Balansräkningar i sammandrag

(milj. kr.)

Skr. 1973: 133 49

Kalmar Karls Linson EKAB Norr- Nyc- Oljee SMT = Sonab Verk- krona = Instru- bottens kel- transit stad varvet = ment Järnverk hus

50,5 72,8 6,0 1296,7 465,0 = 24,9 0,9 61,7 27,9

57,2 65,7 6,1 862,2 459,7 23,5 0,4 — 63,1 27,9 1,4 3,8 0,1 178,0 26,0 0,1 0,3 3,1 0,9 (8,1) 3,3 (0,2) 256,5 — (20,7) 1,3 0,2 (4,5) (0,9)

(1,3) 6,3 (0,2) 20,2 — (14,8) — = (4,7) (1,5)

(9,8) 0,7 — (4,8) — (1,3) (0,2) (13,8) —

(19,2) 10,3 (0,4) 271,9 (35,5) — — (23,0) — (2,4)

13,6 80,0 0,3 1258,6 484,2 2,3 21,4 27,6 8,2 99,5 216,2 4,8 1970,3 827,6 18,7 22,3 132,3 = 42,4 74,6 130,4 1,5 257,8 159,0 10,6 0,1 68,0 = 21,3 18,7 10,3 3,0 118,4 508,9 8,0 21,2 47.1 20,8 93,3 140,7 4,5 | 376,2 667,9 18,6 21,3 115,1 42,1

— 35,0 — 209,8 - — — 1,3 -

— — — 5 — — me — 25 6,2 40,5 0,3 1384,3 159,7 0,1 1,0 15,9 0,3 5,0 32,0 0,3 500,0 200,0 0,1 1,0 18,0 0,5

2 Minoritetsintresse bestående av 18 st aktier

Skr. 1973: 133 50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Staros ASSI — Stats- Stigtex SID Svensk

gruvor Torv-

för-

ädling

Resultaträkning i sammandrag

(milj. kr.)

Fakturerad försäljning 18,0 662,4 7.0 15,5 1,2 72

Produkt-, försäljnings- och

administrationskostnader 18,9 605,5 9,3 15,1 1.0 5,5 Avskrivningar 1.1 48,2 4,6 0,3 0,1 0,5 Rörelseresultat (2.0) 8,7 (6,9) 0,1 Ol 12 Finansiellt netto (1,0) — (32,4) (0,3) — - -- Extraordinära poster (1,5) (1,2) (4,8 - — 0,2

Resultat före dispositioner

och skatter (4,5) (24,9) (9,0) 0,1 0,1 1,4

Dispositioner 2,1 34,3 — (0,1) — (1,2)

Skatter —- 9,0 0,1 — — -— Nettovinst (2,4) 0,4 — (9,1) — 0,1 0,2

Balansräkningar i sammandrag

(milj. kr.)

Summa omsättningstillgångar 15,3 430,7 8,9 7.1 0,4 5,0

Skr. 1973: 133 51

Sven- SRA =: Svenska To- Restau- Svetab Udd- Udde- Vilhelska Skiffer- baks- rang- comb valla- mina Lager- olje AB bo- kon- varvet Plast hus laget — cernen

2.9 38,1 0,6 471,6 362,1 68,6 31,0 341,4 10,9

2.1 34,3 0,5 344,6 360,6 76,6 46,0 — 314,4 10,7 0,8 2,5 -- 15,7 15,5 3,5 4,4 9,7 2,4 — 1,3 0,1 111,3 (14,0) (11,5) (19,4) 17,3 (2,2)

- (0.3) 0,5 27,7 (12,7) (3,1) (5,4) — (1,2) (0,3)

0,7 9,9 0,3 207,3 — 47,7 14,6 30,5 1 012,0 6,8 — 7,5 —- 244,3 12,4 15,8 38,9 194,8 3,0 0,9 21,0 8.8 740,4 — 72,4 36,9 69,5 1 414,4 9,8 6,4 14.0 46,3 482,2 246,0 43.1 75,6 109,3 12,5 7,3 35,0 55,1 1 222,6 318,4 80,0 145,1 1523,7 22,3 0,9 9,7 6,8 639,0 83,9 24,9 69,9 623,0 15,2 1,3 9,5 30,0 50,8 194,7 49,1 61,5 = 788,9 5,1 2,2 19,2 36,8 689,8 278,6 74,0 131,4 1 411,9 20,3 — 5,4 -- 168,0 0,3 0.7 — — — — - 1 2 — 50 - 50 5,1 10,4 18,3 364,8 39,5 5,3 13,7 — 111,8 2,0 5.0 72 "23,0 150,0 5,0 10,0 40,0 100,0 2,0

Skr, 1973: 133 52

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

1972 1971

milj. kr. milj. kr. Tillförda medel Koncernens redovisade nettovinst 91 Tillägges kostnader som ej motsvaras av utbetalningar:

Avgår statsbidrag som påverkat resultatet 86 34

Från årets verksamhet internt tillförda medel 428 343 Erhållna statsbidrag 86 105

Ökning (minskning)

Använda medel

1495 Likvida medel ökade med 238

Skr. 1973: 133 53

Antal anställda

Medeltal anställda 1972

Tjänster — Kollektiv- Totalt Totalt

män anställda 1972 1971

SID — Swedish Industrial Development

Sveriges Centrala Restaurang AB 1 500 4 551 6 051 6 393

10278 24744 — 35022 ' 34285

2 Försält under 1972

? Ingen verksamhet under 1972

Skr. 1973: 133 54

Styrelseledamöter

per den 31 december 1972

Statsföretag AB AB Allmänna Förlaget

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter Olsson, Bertil, generaldirektör (ordf) Hellström, Ingemar, direktör, Hjalmarson, Harry, direktör (v ordf) Sveriges Centrala Restaurang AB (ordf) Geijer, Arne, riksdagsman Nilsson, Bertil, direktör, Grafström, Erik. generaldirektör, Aftonbladet (v ordf)

Statens Vattenfallsverk Grebäck, Erik, riksdagsman Högström, Ivar, riksdagsman Swedérus, Karl-Axel, direktör,

Ljungcrantz, Sigurd, direktör, AB Allmänna Förlaget (VD)

Coronaverken AB Wallén, Axel, hovrättsråd, Nilsson, Karl-Erik, direktör, Exportkreditnämnden

Tjänstemännens Centralorganisation Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör,

Sköld, Per, direktör Sveriges Kreditbank

Statsföretag AB (VD) Öjborn, Lars, generaldirektör,

Ståhlbrandt, Åke, direktör, Kungl. Lantmäteristyrelsen

Trelleborgs Gummifabriks AB

Suppleanter Sundberg, Nore, departementsråd,

Nyström, Sven, tryckningskonsulent, Industridepartementet

AB Allmänna Förlaget Suppleanter Sjögren, Per A, direktör. Hörjel, Nils. generaldirektör, AB Rabén & Sjögren Bokförlag

Postverket Sjöborg, Lars advokat

BS Konsult AB

Ordinarie ledamöter Allmänna Bevaknings AB

Larsson, Sixten, gencraldirektör (ordf) Ordinarie ledamöter

Bäcklin, Bengt, direktör, Christell, Bengt, direktör, Statsföretag AB

Tidens Förlag (ordf)

Eriksson, Olof, teknisk direktör, Andersson, Sven, departementsråd,

Kungl Byggnadsstyrelsen

Finansdepartementet

Kolte, Lennart, arkitekt, Andrén, Sven G, direktör, BS Konsult AB (VD)

Statsföretag AB

Nilsen, Magnus, ingenjör, Danielsson, Bertil, bankdirektör, BS Konsult AB

Sveriges Kreditbank Smith, Åke, planeringsdirektör, Lindroth, Kurt, polismästare

Kungl Byggnadsstyrelsen

Lundqvist. Arvid, direktör,

Suppleanter Swedish Telecommunication Consulting AB Petersson, Jan, kamrer,

Öström, Hans, direktör, Statsföretag AB Allmänna Bevaknings AB (VD) Svensson, Arne, arkitekt,

BS Konsult AB

Suppleanter

Larsson, Sven, departementsråd,

Ceaverken AB

Försvarsdepartementcet Nordlander, Sten, kommendörkapten, Ordinarie ledamöter

Försvarsstabens säkerhetsavdelning Lundberg, Sten, generaldirektör,

Sparrelid, Helge, bevakningsman, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Allmänna Bevaknings AB (ordf)

Skr. 1973: 133 55

Wärnberg, Karl, direktör, Orrenius, Jan, direktör,

Svenska Tobaks AB (v ordf) Statsföretag AB Ekwall, Per, direktör.

Suppleanter

Ceaverken AB (VD)

Berg, Birger, kontorist, Gyllö, Sture A, avdelningschef,

Kalmar Verkstads AB

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Kalmeby. Arne, metallarbetare.

Hedlund, Rune, landstingsråd

Kalmar Verkstads AB Killgren, Hans, ingenjör.

Ceaverken AB

Karlskronavarvet AB Malmberg, Gösta, herr.

Ceaverken AB Ordinarie ledamöter Olsson, Olle, professor Ljungcrantz, Sigurd, direktör, Suppleanter Coronaverken AB (ordf) Andrén, Sven G, direktör, Andersson, Thure, landshövding

Statsföretag AB Dahlberg, Benkt, direktör, Karlsson, Bengt, dr, Telub AB

AB Kabi Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,

Kockums Mekaniska Verkstads AB AB Kabi Karlsson, Nils, avsynare,

Karlskronavarvet AB Ordinarie ledamöter

Söderman, Johan, direktör, Persson, Carl, rikspolischef (ordf)

Karlskronavarvet AB (VD) Andrén, Sven G, direktör,

Statsföretag AB (v ordf) Suppleanter Hagström, Tony. statssekreterare, Astbo, Kurt, ingenjör,

Industridepartementet Karlskronavarvet AB Holgersson, Nils, direktör. Boström. Gunnar, kommunalråd

Pribo AB Larsson, Sven, departementsråd, Isaksson, David, farm. dr, Försvarsdepartementet

AB Kabi (VD)

Wilund, Arnold, farm. dr, Linson Instrument AB Apoteket Svanen

Ordinarie ledamöter Wärnberg, Karl, direktör,

Malmberg, Eric, generaldirektör,

Svenska Tobaks AB

Förenade Fabriksverken (ordf) Suppleanter Andrén, Sven G, direktör, Du Ritz. Göran, herr, Statsföretag AB

AB Kabi Dahlberg, Benkt, direktör, Pettersson, Nils, herr, Telub AB

AB Kabi Jansson, Nils-Erik, direktör,

Linson Instrument AB (VD)

Kalmar Verkstads AB Ljungberg, Lars. direktör, AB Lars Ljungberg & Co

Ordinarie ledamöter Söderström, Olof, direktör (ordf) Suppleant Arnerius, Sven, direktör, Löfvenmark, Jan, ingenjör,

Kalmar Verkstads AB (VD) Linson Instrument AB Bäcklin, Bengt, direktör,

Statsföretag AB LEAB

Gustavsson, Ingvar, kommunalråd

Linghag, Nils, direktör Ordinarie ledamöter Lundin, Bert, förbundsordförande, Åsbrink, Per, riksbankschef (ordf)

Svenska Metallindustriarbetarec- Fjällborg. Gunnar. ingenjör, förbundet LKAB

Skr. 1973: 133 56

Fredriksson, Torsten, riksdagsman Nyckelhus AB Lemne, Mats, landshövding Ordinarie ledamöter

Lundberg, Arne S, envoyé,

Linghag, Nils, direktör (ordf)

(LKAB (VD)

Karlsson, Eric, direktör,

Olson, Hjalmar, direktör,

Förenade Fabriksverken

AB Gustavsbergs Fabriker

Orrenius, Jan, direktör, Poromaa, Bruno, gruvarbetare,

Statsföretag AB LKAB Österlid, Sven, överingenjör,

Sköld, Per, direktör, Förenade Fabriksverken

Statsföretag AB

Waldenström, Erland, direktör, Suppleanter

Gränges AB Eibeck, Sten, civilingenjör Persson, Ernst, jägmästare, Suppleanter

Statsföretag AB

Andrén, Sven G, direktör,

Statsföretag AB AB Oljetransit

Dahlberg, Thure, riksdagsman

Ordinarie ledamöter

Edström, John Olof, disponent, Eundberg, Sten, generaldirektör, Norrbottens Järnverk AB

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Ersman, Sven, direktör,

(ordf)

Gränges AB

Grafström, Erik, generaldirektör, Gustafsson, Nils-Erik, riksdagsman Statens Vattenfallsverk

Lasson, Knut-Inge, överdirektör, Norrbottens Järnverk AB

Kjessler & Mannerstråle AB

Ordinarie ledamöter TFindstedt, Anders, kommerseråd,

Sköld, Per, direktör, Kungl Kommerskollegium Statsföretag AB (ordf)

Suppleant Lindblom, Göran, direktör (v ordf)

Rockström, Hans, civilingenjör,

Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Oljetransit (VD) AB Statens Skogsindustrier

Edström, John Olof, disponent,

SMT Machine Company AB

Norrbottens Järnverk AB (VD) Lanneberg, Kurt, ekonomidirektör, Ordinarie ledamöter

Svenska Industritjänstemanna- Andrén, Sven G, direktör,

förbundet Statsföretag AB (ordf)

Lindström, Göte, klubbordförande, Andreasson, Stig, herr, Norrbottens Järnverk AB SMT Machine Company AB

Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande, Engellau, John, direktör,

Svenska Metallindustriarbetare- AB Bolinder-Munktell

förbundet Gamner, Bengt, direktör,

Svanberg, Ingvar, riksdagsman SMT Machine Company AB (VD) Trogen, Ingvar, direktör, Löjdquist, Inge, direktör, Uddevallavarvet AB Svenska Flygmotor AB

Olsson, Holger, avtalssckreterare,

Suppleanter Svenska Metallindustriarbetare- Hammarsten, Erik, landstingsråd ' förbundet

Skånberg, Alf, direktör, Sohlenius, Gunnar, professor

AB Götaverken Linköpings Högskola

Sundberg, Nore, departementsråd, Suppleanter .

Industridepartementet Danielsson, Bertil, bankdirektör, =

Sveriges Kreditbank

Petersson, Lars-Åke, herr, SMT Machine Company AB

Skr. 1973: 133

AB Sonab Sköld, Per, direktör,

Statsföretag AB

Ordinarie ledamöter Wiklund, Göran, kassör, Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Lövholmens bruk Knall, Gösta, överingenjör, SJ Centralförvaltning Suppleanter Malmberg, Eric, generaldirektör, Johansson, Manne, avdelningsordförande, Förenade Fabriksverken Karlsborgs bruk Nordmark, Hans, direktör, Johansson, Stig, överdirektör, STIM Domänverket Wagner, Hans, direktör, Lindholm, Ingvar, direktör.

AB Sonab (VD) AB Statens Skogsindustrier

Åsdal, Carl-Gösta, teknisk direktör, Sjöberg, Arne, direktör, Televerket ASG

Suppleanter AB Statsgruvor Oalsson, Lars-Eric, inköpschef, AB Sonab Ordinarie ledamöter Orrenius, Jan, direktör, . Lundberg, Arne S, envoyé,

Statsföretag AB LKAB (ordf)

Berglund, Bertil, direktör, Staros ÅB LKAB Ordinarie ledamöter Henrikson, Arne, direktör, Geijer, Arne, riksdagsman (ordf) LKAB

Ljungcrantz, Sigurd, direktör, Kjeligren, Ove, direktör,

Coronaverken AB (v ordf) LKAB Andrén, Sven G, direktör, Statsföretag AB Siigiex AB Bäcklin, Bengt, direktör,

Ordinarie ledamöter Statsföretag AB

Lundberg, Sten, generaldirektör, Olsson, Gunnar, direktör,

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

NKR

(ordf)

Risberg, Bo, bruksdisponent, Edcebo, Ralph, direktör, Hassclfors Bruks AB

Statsföretag AB

Suppleanter Engblom, Sven, direktör, Ljunggren, Lars, direktör, AB Eiser

Coronaverken AB Kjeliman, Åke, disponent, Lundberg, Valdemar, f£. d. förbunds- Stigtex AB (VD)

ordförande, Svenska Suppleanter Fabriksarbetareförbundet Dahlström, Kjell-Ake, direktörsassistent, Statsföretag AB

AB Statens Skogsindustrier

Johansson, Gösta, direktör, Ordinarie ledamöter

AB Eiser |

Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör. Sveriges Kreditbank (ordf)

SID — Swedish Industrial Development

Lindström, Bert, direktör (v ordf)

Corporation

Bahrke, Sigvard, direktör, AB Statens Skogsindustrier (VD) Ordinarie ledamöter Fransson, Tage, andre förbundsordförande, Sköld, Pcr, direktör, Svenska Träindustriarbetareförbundet Statsföretag AB (ordf) Johansson, Sven, direktör, Akselson, Sigfrid, direktör, Gränges Stål Förenade Fabriksverken

Rydbo, Folke, generaldirektör, Carmel, Tord, direktör,

Domänverket SiD (VD)

Skr. 1973: 133 58

Edebo, Ralph, direktör, Grebäck, Erik, riksdagsman

Statsföretag AB Wallén, Axel, hovrättsråd,

Flodin, Sten, direktör, Exportkreditnämnden

Svenska Utvecklings AB Åberg, Lars, bankdirektör, Malmberg, Eric, generaldirektör, Sveriges Kreditbank

Förenade Fabriksverken Ähstrand, Lars, direktör,

Svenska Reproduktions AB (VD) AB Svensk Torvförädling Öjborn, Lars, generaldirektör, Kungl Lantmäteristyrelsen

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör, Suppleanter

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Rogers, Sture, personalchef,

(ordf) Svenska Reproduktions AB Edebo, Ralph, direktör, Swedérus, Karl-Axel, direktör,

Statsföretag AB AB Allmänna Förlaget Wahlquist, Nils, civilekonom,

AB Svensk Torvförädling (VD) Svenska Skifferolje AB

Suppleanter Ordinarie ledamöter Lindahl, Bror, herr, Åberg, Lars, bankdirektör, AB Svensk Torvförädling Sveriges Kreditbank (ordf) Persson, Ernst, jägmästare, Nordmark, Hans, direktör, Statsföretag AB | STIM (v ordf)

Svärd, John, herr, Uddgren, Olle, direktör,

AB Svensk Torvförädling Statsföretag AB (VD)

Svenska Lagerhus AB Svenska Tobaks AB

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter Widén, Ingvar, generaldircktör, Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)

Kungl Lantbruksstyrelsen (ordf) Kristenson, Valter, riksdagsman (v ordf)

Andersson, Rolf, direktör, Andrén, Sven G. direktör,

Kvarn AB Tre Kronor Statsföretag AB Borg, Sune, avdelningsdirektör Hjalmarson, Harry, direktör

Statens jordbruksnämnd Holgerson, Nils, direktör, Hejneman, Yngwe, direktör, Pribo AB

SER Nilsson, Gösta, direktör Senning, Claes, kansliråd, Söderström, Olof, direktör

Jordbruksdepartementet Tilert, Reidar, generaldirektör,

Kungl Byggnadsstyrelsen

Suppleanter

Björk, Villiam, trädgårdsmästare Suppleanter Granath, Ulrik, godsägare Bohman, Clas, direktör,

Möller, Yngve, inspektör, AB Findus

Svenska Lagerhus AB Höök, Erik, planeringschef, Pettersson, Harald, riksdagsman Finansdepartementet Widén, Arthur, lantbrukare Samzcelius, Lars, advokat

Wärnberg, Karl, direktör,

Svenska Reproduktions AB Svenska Tobaks AB (VD)

Ordinare ledamöter

Hellström, Ingemar, direktör, Sveriges Centrala Restaurang AB Sveriges Centrala Restaurang AB (ordf) Ordinarie ledamöter Nilsson, Bertil, direktör, Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)

Aftonbladet (v ordf) Allard, Henry, talman (v ordf)

Skr. 1973: 133 59

Cancecman, Hugo, bankdirektör, Bahrke, Sigvard, direktör, Stockholms Sparbank AB Statens Skogsindustrier

Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman Dyke, Theodore A. vice president,

Hellström, Ingemar, direktör, Combustion Engineering, Inc., USA

Sveriges Centrala Restaurang AB (VD) Grav. Leon ÉE. director,

LDarfors, Tage, direktör Combustion Engineering, Inc., USA

Mattson, Lisa, förbundsordförande, Segerud, Gunnar, direktör,

Sveriges Socialdemokratiska Uddeholms AB

Kvinnoförbund

Nyström, Sigvard, förbundsordförande, Uddevallavarvet AB

Hotell- och Restauranganställdas

Förbund Ordinarie ledamöter

Ljungcrantz, Sigurd, direktör, Suppleanter Coronaverken AB (ordf) Book, Folke, källarmästare Alf, Karl, ombudsman, Hansson, Lennart, departements-

Svenska Metallindustriarbetare-

sekreterare, Industriförbundet avd 18 departementet Eäström, John Olof, disponent, Orrenius, Jan, direktör, Norrbottens Järnverk AB

Statsföretag AB

Schreil, Johan, direktör, Piehl, Lars, bankdirektör, Uddevallavarvet AB (VD) Postbanken Sundberg, Nore, departementsråd.

Industridepartementcet

Svetab -—— Svenska Industrietablerings AB Wannberg, Gunnar, direktör,

Ordinarie ledamöter Statsföretag AB

Sjöborg, Lars, advokat (ordf) Suppleanter Rehnberg, Bertil, generaldirektör,

Gustafsson, Gunnar, riksdagsman Kungl Arbetsmarknadsstyrelsen

Olausson, Astor, verkmästare, (v ordf) Uddevallavarvet AB Flodén, Ingemar, direktör,

Trogen, Ingvar, direktör,

Svetab (VD) Uddevallavarvet AB Mäkinen, Matti, direktör,

Norrlandsfonden

Nilsson, Åke, £. d. förbundsordförande, Vilhelmina Plast AB

Svenska Metallindustriarbetare- Ordinarie ledamöter

förbundet |

Ljungcrantz, Sigurd, direktör, Svanberg, Ingvar, riksdagsman Coronaverken AB (ordf) Suppleant Geijer, Arne, riksdagsman (v ordf)

Bostedt, Hans, direktör Andrén, Sven G, dircktör,

Statsföretag AB

Uddcomb Sweden AB Bäcklin, Bengt, direktör,

Statsföretag AB Ordinarie ledamöter Olsson, Gunnar, direktör, Söderström, Olof, direktör (ordf) NKR Bencher, Walter, vice president,

Risberg, Bo, bruksdisponent, Combustion Engineering, Inc., USA

Hasselfors Bruks AB

Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,

Kockums Mekaniska Verkstads AB Suppleanter Omberg, Ture, direktör, Ljunggren, Lars, direktör,

Uddeholms AB

Coronaverken AB

Suppleanter Lundberg, Valdemar, f. d. förbunds-

Andrén. Sven G. direktör ordförande, Svenska

Statsföretag AB Fabriksarbetareförbundet

Skr. 1973: 133 60

Innehållsförteckning

Koncernförhållanden Verksamheten i sammandrag 3 Statsföretagsgruppen 4

Dotterbolagen Lägre priser men större malmleveranser 6 (LEAB och AB Statsgruvor) NJA stärker positionerna inom svensk stålindustri 9 Hård konkurrens men framtidsutsikterna goda för Uddevallavarvet 12 ASSI möter framtiden med hög kapacitet efter ett särår 13 Kabigruppen — en expanderande läkemedelskoncern 15 Stabilt i Sverige — stark ökning i USA för Tobaksbolaget 18 Restaurangkoncernen i omdaning 20 Allmänna Bevaknings AB 21 AB Allmänna Förlaget 22 BS Konsult AB 22 Ccaverken AB 2 23

Statsföretag AB Förvaltningsberättelse 31 Revisionsberättelse 34

Resultat- och balansräkningar m. m.

MARCUS BOKTA. STOCKHOLM 1973 730224