Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1974 Prop. 1974: 92
Nr 92
Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats; given den 29 mars 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden, bereda riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad föredragande departementschefen anfört.
CARL GUSTAF
BENGT NORLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redogörs för utbyggnadsplan och ramprogram m. m. för Göteborg-Landvetter flygplats samt för den överenskommelse som med anledning härav — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffats mellan företrädare för staten och AB Härryda Flygplats.
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 92
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANS- SON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING; LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN. ' : |
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats och anför.
Bakgrund
År 1966 tillkallade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet en sakkunnig att utreda flygplatsfrågan i Göteborgsregionen. Den sakkunnige förordade i sitt betänkande (Ds K 1967: 9), Förslag till ny flygplats i Göteborgsregionen, att en ny flygplats skulle anläggas i trakten av Härryda, 25 km öster om Göteborg, som ersättning för Torslanda.
Efter att luftfartsverket granskat och bearbetat den sakkunniges förslag träffades mellan representanter för staten och AB Härryda flygplats, vari berörda kommunala intressenter ingår som delägare, en preliminär överenskommelse om avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda, dagtecknad den 14 oktober 1969 och den 13 april 1971. Den nya flygplatsen skulle enligt överenskommelsen i en första utbyggnadsetapp byggas och utrustas med en huvudbana och tvärbana av 3 300 resp. 2 500 m längd, stationsplattform, högintensiv belysning, radiotekniska hjälpmedel inkl. instrumentlandningssystem (ILS) samt stations-, drifts- och trafikledningsbyggnader. Utbyggnaden av flygplatsen skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse med en till avtalet fogad tidsplan som innebar att anläggningen skulle tas i drift under år 1977. I enlighet med gällande normer för fördelning av kostnaderna mellan stat och kommun vid investeringar i de statliga primärflygplatserna förband sig AB Härryda Flygplats enligt överenskommelsen att bidra med 37,5 Z av anläggningskostnaderna. Kostnaderna beräknades preliminärt till 280 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1967.
Efter att frågan om ny flygplats i Göteborgsregionen remissbehandlats anmälde jag i prop. 1971: 1 (bil. 8 sid. 205) att jag, om riksdagen inte hade något att erinra, avsåg att begära Kungl. Maj:ts godkännande
Prop. 1974: 92 : 3
av den preliminära överenskommelsen. Kungl. Maj:t godkände därefter överenskommelsen den 16 april 1971 och uppdrog samtidigt åt luftfartsverket att vidta de åtgärder som enligt överenskommelsen ankommer på staten. Sedan luftfartsverket kommit in med förslag till arbets- och tidsplan för projektet uppdrog Kungl. Maj:t den 5 maj 1972 åt verket att utarbeta och till Kungl. Maj:t redovisa förslag till utbyggnadsplan för flygplatsen i en första utbyggnadsetapp samt föreskrev att verket snarast skulle komma in med kostnadsberäkning för ifrågavarande arbeten.
Luftfartsverket föreslog i skrivelse den 6 juli 1972 att bansystemet borde få en annorlunda utformning än vad som fastslagits i överenskommelsen mellan svenska staten och AB Härryda Flygplats om anläggande av flygplatsen. Sålunda föreslog verket — med utgångspunkt i kompletterande vindobservationer — att bansystemet skulle bestå av en huvudbana och en parallellbana i stället för av en huvudbana och en tvärbana. I samband med slopandet av tvärbanan kunde bhuvudbanan och parallellbanan vridas medsols 122, vilket innebar fördelar från bullersynpunkt för Lerums kommun.
Luftfartsverket inkom den 28 september 1973 till Kungl. Maj:t med förslag till utbyggnadsplan m. m. för flygplatsen. Inom ramen för utbyggnadsplanen redovisades två alternativa förslag till ramprogram för den första utbyggnadsetappen. Eftersom det av flera skäl bedömdes ytterst angeläget att flygplatsen kan tas i drift så snart som möjligt och eftersom påbörjande av markarbetena inte föregriper valet av utbyggnadsalternativ, medgav Kungl. Maj:t den 26 oktober 1973 att markarbetena fick påbörjas i avvaktan på ärendets slutliga prövning.
Luftfartsverkets förslag till utbyggnadsplan och ramprogram m. m.
Enligt utbyggnadsplanen skall flygplatsens två parallellbanor orienteras i nordost-sydvästlig riktning. Den västra banan skall byggas ut först. Avståndet mellan bansystemets två parallellbanor är 1600 m, vilket medger samtidiga landningar under instrumentväderförhållanden. De båda banorna förbinds med tvärtaxibanor dels ungefär vid mittpunkterna, dels vid de norra banändarna. I området som bildas mellan banorna och taxibanorna skall passagerarterminal, godsterminal, driftbyggnader, hangarbyggnader m. m, uppföras. Tillfartsvägen till flygplatsen kommer att utgå från riksväg 40 (Göteborg—Borås) och dras in till flygplatsen ungefär mitt emcilan banorna. Riksväg 40 planeras vara utbyggd till motorväg på delen Göteborg-flygplatsen vid flygplatsens färdigställande.
Den första utbyggnadsetappen dimensioneras för den prognostiserade trafikvolymen år 1982 innebärande 2,4 milj. ankommande och avresande passagerare. Som jämförelse kan nämnas att trafiken under
Prop. 1974: 92 | 4
budgetåret 1972/73 på Torslanda uppgick till ca 1 milj. passagerare.
Med utgångspunkt i utbyggnadsplanen har luftfartsverket redovisat två alternativa förslag till ramprogram för den första utbyggnadsetappen av flygplatsen. Ramprogrammet innehåller bl.a. ett preliminärt byggnadsprogram för passagerarterminalen. De båda alternativen skiljer sig åt i fråga om passagerarterminalens utformning och lokalisering, I fråga om passagerarterminalens utformning har i första alternativet skisserats en anläggning bestående av en centralkropp med två plattformspirer som vid full utbyggnad har plats för tio brygganslutna flygplan vardera. I det andra alternativet har fyra uppställningsplatser förutsatts bli försedda med fast brygganslutning till passagerarterminalen medan övriga platser lokaliseras på avstånd från terminalen, varvid anslutning till terminalen sker med s.k. rullande höj- och sänkbara väntrum (mobile lounges). Genom en starkare koncentration av anläggningarna i det andra alternativet har kostnaderna för såväl markarbeten som försörjningsåtgärder avsevärt kunnat nedbringas.
De båda alternativen har kostnadsberäknats till 471 resp. 400 milj. kr. enligt prisnivån den 1 januari 1973 med tidpunkter för färdigställande den 1 september 1978 resp. den 1 oktober 1977. Luftfartsverket förordar det scnare alternativet.
Avtal med regionala intressenter
Mellan staten och AB Härryda Flygplats har en tilläggsöverenskommelse, dagtecknad den 22 och den 25 mars 1974, till den tidigare redovisade överenskommelsen träffats. I tilläggsöverenskommelsen förklarar sig parterna överens om att flygplatsen i den nu aktuella första etappen skall byggas och utrustas med en huvudbana av 3300 m längd, taxibanor till huvudbanan, stationsplattform, belysningsanläggning med högintensiv ban- och inflygningsbelysning — kategori II -— radiotekniska hjälpmedel inkl. ILS — kategori II — stations-, driftsoch flygledningsbyggnader, vägar och parkeringsplatser. Utbyggnaden skall vidare ske enligt en till avtalet fogad tidsplan, som bl. a. innebär att flygplatsen skall tas i drift den 1 oktober 1977.
Utformningen av den första etappen vad gäller anläggningar och områden för passageraravveckling, driftsfunktioner, godshantering, hangarverksamhet m. m. framgår i princip av en till avtalet fogad karta.
Den överenskomna utformningen utgår ifrån det av luftfartsverket förordade alternativet. Gods- och hangarområdets byggnadszon har emellertid utökats från 18 000 till 28 800 m2?, vilket bl. a. ger utrymme för en väsentlig expansion av godshanteringen. En skiss över flygplatsens utformning i den första utbyggnadsctappen, som bl.a. visar gods- och hangarområdets utökning, torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga. Vidare har bl.a. antalet platser för anslutning av
flygplan direkt vid passagerarterminalens front utökats från fyra till sex, vilket medger brygganslutning även för flygplan i inrikes trafik. Utbyggnadsplanen för flygplatsen omfattar en 2 800 m lång parallellbana till den första banan. Parailellbanan skall kunna förlängas till 3 000 m.
Kostnaderna för arbetena beräknas till preliminärt 400 milj. kr. en-
ligt prisnivån den 1 januari 1973. |
I likhet med vad som gällde för den ursprungliga överenskommelsen förutsätter den nu träffade tilläggsöverenskommelsen att de kommuner och landsting, som ingår som intressenter i bolaget genom lagakraftägande beslut godkänner en förbindelse att svara för bolagets förpliktelser enligt tilläggsöverenskommelsen i den mån. bolaget inte förmår fullgöra dem. Jag avser därför att, när denna förutsättning är uppfylld och om riksdagen inte har något att crinra, begära Kungl. Maj:ts godkännande av tilläggsöverenskommelsen. Om flygplatsen planenligt skall kunna tas i drift den 1 oktober 1977 måste emellertid de redan påbörjade arbetena fortgå utan avbrott. Det är därför min avsikt att — i avvaktan på nämnda godkännanden — föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt luftfartsverket att fortsätta arbetena med projektet i enlighet med de rikt- Jinjer som angetts i tilläggsöverenskommelsen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande över vad jag i det föregående har anfört om
anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Agneta Heide
Prop. 1974 92
Bilaga
VNYZLNISSIYLN!
! SLIMYIASIiYVILIM 2STANWOXSNIYZAO
VIVNOIMa
YJUVINYH
—
Cc 30
Ro Ae.
LIOMN3 L9TN3I
HIO
"N59A8sd09 NALVIS
NOZSOVNSSAB NOZSOVNIDAG
ONIYV på NYTI2A
IAHO2NIHI3I1
1 5006
EN CO
a NN
| MOMOKIA
f ee
| am
1340 [Ng
JO
;
I0VYYWO
4Q3
I
JÖVYWO YMOMIAIA
VN E
SNS ESA
J
1 JL
>
Ad
WOoz
&
[4]
Flygplatsens utformning i den första utbyggnadsetappen
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740188