om säkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Regeringens proposition

1975/76:217

om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.;

beslutad den 26 maj 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för

1977 års inkomster. Skatteskalan justeras så att både låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. I procent räknat är skattesänk-

ningen störst för dem som har årsinkomster mellan 35 000 kr. och 55 000

kr. Räknat i kronor är den störst för personer i medelinkomstlägena och däröver. Maximalt uppgår skattelättnaden till 1950 kr.

Statsskattesänkningen finansieras genom en höjning av den socialförsäk-

ringsavgift till folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenfö-

retagare. Denna avgift föreslås höjd med 3 procentenheter, från 6.8 26 till

9,8 26.

| Riksdagen 19751/76. I saml. Nr 217

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

108 I mo m.? Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men icke 25 000 kt.: 800 kr. för 206000 kr. och 1095 av återstoden; 25000. 30000 +; 1300.» » 25000 2076 ” : 30-000 35.000 +; 2300 >» 30000» 0 2296 ov ; 35.000 40.000." 3400. + "33000 > "> 289 ov i

40.000 45000.” : 4800 > > 40000 IN ;

45 000 65.000.» 6450 45000 0 38 ov 65-000 70.000.» : 14050 + + 65000 > > 4380 on 20-000 80.000. 16 200. + > 70000 0 ov 48” &0) 000 100 000. + 21000. > 80000 > - 4988 om

100 000 150.000.» -: 30800 > > 100.000 0-0 IR öv 150 000 kr. 57300.» » 150000 vv 7

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1975:313.

Föreslagen lydelse

10 §

I mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan

angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 75 000 kronor: 2 procent av

den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

135.000 men icke 20000 kr. 300 kr. för 135 000 kr. och 42 av återstoden; 20000 > 25000 >: 500 + + 20000 » »- 68 oo” ”

800.» » 25000 » >» 108 AA

25000 + > 30000 +: 30000.» + 35000. >: 1300." + 30000.» + IRA 35000» + 40000 >: 2050 >» 35000 + + HASAN

40000 >> 4000. >: 3100.” 40000 öv BARN

45000 >» 65000 »: 4500 +» 45000» BRA 65000. + > 70.000.» +: 12100. > 65000 =» 4

70000 >» 80000 >: 14250.» » 70000 - + 486 ” : S$0. 000» 100.000 +: 19050.” > 80000 - —- 4940 ” i 100. 000 om > 150000.» : 28850 > » 100000 - o - SIA »” ” ; 150.000 >» 345000»: 55350.» ” 150000 «ov SBR” 345 000 kr. | 168 450 ” »” 345000 » oo» 5786

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av

grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma

gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4a§?

Avgift till folkpensioneringen en- Avgift till folkpensioneringen enligt I eller 3 § skall utgå med sex och ligt I eller 3 § skall utgå med nio och åtta tiondels procent av det belopp, åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i IS fråga Om sjöman som avses i I $ I mom. första stycket lagen 1 mom. första — stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräk- (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre nas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsva- myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4§ andra rande tillämpning av 4§ andra stycket. Avgifterna tillföras staten. stycket. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

I Lagen omtryckt 1973:908. 2 Senaste lydelse 1976:215.

Prop 1975/76:217 5

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1976-05-26

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An-

dersson, Johansson, Holmqvist. Aspling, Lundkvist, Geijer, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pe-

terson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

1¶Inledning

Sedan flera år tillbaka pågår en genomgripande översyn av vårt skat-

tesystem. Utredningsarbetet sker i fråga om de fysiska personerna inom

1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) och beträffande företagen inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77). Särskilda frågor rörande den kommu-

nala beskattningen behandlas inom kommunalekonomiska utredningen (Fi

1971:08). Utredningarna samarbetar i de delar där deras uppdrag berör varandra. Resultatet av den samlade översynen väntas föreligga i huvudsak

under år 1977. I avvaktan härpå bör en provisorisk skatteomläggning såvitt

gäller 1977 års inkomster komma till stånd. Förslag till en sådan har utarbetats i samförstånd med löntagarorganisationerna. Förslaget innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och det ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare. Skattebortfallet för det allmänna finansieras genom en höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen.

2¶Gällande bestämmelser

2.1 Inkomstbeskattningen

Inkomstskatt betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade

dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomsbeskattningen avser endast fysiska personer.

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad

med grundavdrag och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattnings-

underlaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett årligt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SL och kommunalskat-

telagen (1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del

gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse. tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunal-

taxeringen är också s. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomst-

beräkningen sker särskilt för varje s. k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den

skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (46 & KL).

I första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla. Avdragsrätt föreligger för egenavgifter till sjuk-

försäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften. :

Sammauanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna

avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för

eventuellt garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till

jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under för-

utsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en det av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 § KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra

avdrag (50 & 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga,

långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar taxcras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten 1as ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 2 av grundbeloppet, vilket

betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms

efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 § I mom. SD.

Beskattningsbar inkomst kr. AX

—- 20 000 4 20 000- 25 000 10 25 000- 30 000 20 30 000- 35 000 22 35 000- 40 000 28 40 000- 45 000 33 45 000- 65 000 38 65 000- 70 000 43 70 000- 80 000 48 80 000-100 000 49 100 000-150 000 53 150 000- Se.

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form

av s. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom

finns i 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).

Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skattskyldig

med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar

statligt taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 26 av skillnaden mellan

4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Skattereduktion avräknas mot flertalet

skatter och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskart. ATP-

avgift eller allmän arbetsgivaravgift.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell

i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild

ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebitcringen är f. n. ca 26 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs.

skattesatsen är i genomsnitt ca 26 96.

2.2¶Socialförsäkringsavgifter, m. m.

Socialförsäkringarna finansieras genom årliga arbetsgivaravgifter och av-

gifter från försäkrade egenföretagare (egenavgifter) samt genom statsbidrag.

Avgifter tas också ut för finansiering av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag för år 1976 framgår av följande

uppställning. I den mån annan uttagsprocent beslutats för år 1977 anges även denna.

Procentsats Arbetsgivar-

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har efter förslag i prop.

1975/76:100 bil. 7 höjts till 6,8 94 för år 1977.

Enligt redan fattade beslut kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen att tas ut efter 11,75 26 resp. 0.25 96 under åren 1977-1979. Avgiften till delpensionsförsäkringen utgör enligt fattat beslut

0,25 26 fr. o. m. år 1977. I arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och

1977 en tilläggsavgift på 0,03 26. Arbetsgivare skall fr. o. m. år 1977 erlägga socialavgift för utbyggnad av

barnomsorgen. Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till I "0. Egenföretagare skall inte erlägga sådan avgift.

Allmän arbetsgivaravgift på lön för arbete inom det s. k. inre stödområdet tas år 1976 ut efter 2 "å mot 40 för övriga landet. ÅArbetsgivaravgifterna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form

av kost eller bostad som under året har utgått till arbetstagare. Har arbetstagaren varit tvungen att svara för kostnader i anställningen, får riksförsäkringsverket medge avdrag på lönen. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock

inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en särställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt

65 år vid årets början och tillämpar s. k. basbeloppsavdrag och beloppstak.

Avdraget motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos ar-

betsgivaren under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets början, dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift erläggs inte för lön vid sjukdom o. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare med s. k. arbets-

givarinträde. Avgift utgår ej heller för lön till barn som inte är avdragsgill

vid inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild arbetsgivare erlägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften

och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom

byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.

Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvs-

arbete än anställning. Det gäller här främst inkomst av rörelse eller jordbruk.

Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip

den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift

skall erläggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 67

år (65 år fr. o. m. den 1 juli 1976) och inte heller har uppburit ålderspension

eller förtidspension för december månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som vid årets början inte har fvilt 65 år

och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen tas inte hänsyn till årsinkomster som understiger 500 kr. ATP-grundande inkomst

beräknas med tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. All-

män arbetsgivaravgift skall erläggas av fysisk person för inkomst av rörelse och jordbruk som överstiger 18 000 kr. I socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan

att vara anställd i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip att avgifterna obligatoriskt erläggs av uppdragsgivaren i samtliga

fall då uppdragstagaren inte beskattas som egen företagare.

3¶Föredraganden

3.1 Allmänna synpunkter

Kampen mot inflationen är, som jag närmare har utvecklat i den reviderade finansplanen (prop. 1975/76:150), en av de primära uppgifterna för regeringens ekonomiska politik. Denna kamp måste föras på bred front och under medverkan av alla dem i vårt samhälle som i sin verksamhet

har inflytande på kostnads- och prisutvecklingen. Det gäller såväl stat som

kommun, löntagare, producenter och kapitalägare.

En avgörande förutsättning för en stabil ekonomi och en politik som motverkar inflationen är en sund finanspolitik. I dagens konjunkturperspektiv innebär det att det stora statliga budgetunderskottet måste successivt

reduceras. Det finns således inget utrymme för omfattande skattesänkningar

eller nya kostnadskrävande reformer som inte täcks av motsvarande inkomster.

Utfallet av den kommande avtalsrörelsen blir också av stor betydelse

för en lugnare prisutveckling under år 1977. Den spelar även sin betydel-

sefulla roll i avseende på vår internationella konkurrenskraft och vår möj-

lighet att återställa den nu negativa bytesbalansen. De stora löntagarorga-

nisationerna — LO och TCO —- är medvetna om sitt ansvar i dessa avseenden.

Statsmakterna kan lämna sitt bidrag till en balanserad avtalsrörelse genom att, liksom under senare år, genomföra en sänkning av den direkta statsskatten på ett sätt som kan beaktas i löneförhandlingarna. Därmed kan

lönerörelsens reala resultat bli tillfredsställande på en nominellt lägre nivå.

Sedan några år pågår arbetet med en genomgripande översyn av vårt skattesystem. I avbidan på att detta arbete slutförs har provisoriska skat-

teomläggningar genomförts. Tidigare år har det visat sig möjligt att på ett

tidigt stadium skapa en bred parlamentarisk majoritet kring dessa omlägg-

ningar. Så har inte varit fallet i år. Oppositionens företrädare förklarade

sig ointresserade av en uppgörelse som omfattade löner och skatter. Regeringen har därför ensam haft överläggningar med företrädare för löntagarorganisationerna om utformningen av ett förslag till skatteomläggning år 1977. Överläggningarna har resulterat i att man har kunnat enas om

hur en för år 1977 gällande skatteskala skall se ut. Utformningen av det

förslag till en provisorisk omläggning för år 1977 som jag redovisar i det följande har också accepterats av styrelserna i LO och TCO.

Skatteomläggningen innebär för flertalet helårsarbetande i lönelägen mellan 50 000 och 150 000 kr. en sänkning av den direkta statsskatten med

1950 kr. år 1977. För inkomsttagare med 40 000 kr. i årsinkomst år 1977

blir skattesänkningen 1385 kr. För inkomsttagare med inkomster över

150 000 kr. minskar skattesänkningen för att helt försvinna vid en årsinkomst av 350 000 kr.

Marginalskatten sänks för inkomster upp till 50 000 kr. per år. Den skärps i intervallet 150 000-350 000 kr. Den största procentuella skattesänkningen

sker i de lägsta inkomstlägena. Genom årets och tidigare års skatteom-

läggningar är nu den direkta statsskatten för lägre inkomsttagare blygsam.

Skatteomläggningen innebär en minskning av statsinkomsterna med ca

5.6 miljarder kr. För att kompensera detta inkomstbortfall och därmed värna om en sund finanspolitik bör socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjas med 3 procentenheter till 9,8 96 den 1 januari 1977. Härigenom kan denna socialförsäkringsavgift från arbetsgivare och egenföretagare be-

räknas täcka drygt 90 26 av kostnaderna för folkpensioneringen. Återstående kostnader, ca I 500 milj. kr. år 1977, täcks av allmänna skattemedel. Genom

de förslag som redovisas i regeringens proposition 1975/76:178 kommer

den eftersläpning av avdragsrätten beträffande företagarnas egenavgift som

tidigare har kritiserats att elimineras. Vidare sker avdraget i förvärvskällan mot tidigare som allmänt avdrag vilket innebär en minskning av avgifterna.

Den föreslagna avgiftsökningen tar i anspråk en del av det annars till-

gängliga löneökningsutrymmet år 1977. Löntagarorganisationerna har som vid tidigare tillfällen förklarat sig beredda att ta hänsyn härtill vid de kom-

mande avtalstörhandlingarna.

Genom den föreslagna skatteomläggningen garanteras de flesta löntagare

en ökning av inkomsten efter statlig skatt på 1950 kr. år 1977. Detta mot-

svarar i inkomstlägena 40 000-60 000 kr. en inkomstökning före skatt på 8-10 25. Genom skatteomläggningens finansiering via socialförsäkringsavgifter kan detta ske genom att endast 3 26 av löneökningsutrymmet mot

annars 8-10 ?6 tas i anspråk. Löneutgifterna för arbetsgivaren blir alltså

i motsvarande mån lägre, samtidigt som de anställda genom skattesänkningen fär samma reala förbättring vid en för företagen lägre kostnadsnivå. Den senare har, som inledningsvis understrukits, sin stora betydelse vid en bedömning av företagens internationella konkurrenskraft.

Genom den tidigare träffade uppgörelsen med kommunförbunden om

en maximering av kommunalskatternas höjning åren 1976-1977 har vidare

rimlig säkerhet skapats för att inte kommunala skattehöjningar skall förta

effekterna av den här föreslagna för år 1977 gällande statliga skattesänk-

ningen.

Jag har tidigare i den reviderade finansplanen angett att jag räknar med att prisstegringstakten redan detta år kommer att avta. Genom en kraftfull anti-inflationistisk politik där skatteuppgörelsen mellan regeringen och löntagarorganisationerna utgör en central del, bör en fortsatt prisdämpning kunna åstadkommas även år 1977. Det förtjänar särskilt understrykas att den

samstämmighet som råder mellan regeringen och landets löntagare om att

gemensamt motverka inflationen är av avgörande betydelse för en lugn och progressiv samhällsutveckling.

3.2¶Skatteskalans utformning

Som jag tidigare har sagt är den nu aktuella skatteomläggningen provisorisk I väntan på utredningsförslag om en mera genomgripande ändring av skattesystemet. Den avsedda skattesänkningen bör därför göras genom tekniskt enkla åtgärder och utan att man binder skatteutredningarna i deras kommande ställningstaganden. Den lämpligaste metoden är en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. Genom att sänka skattesatserna med 2 till 10 procentenheter i inkomstskikten upp till den nivå där flertalet inkomsttagare befinner sig erhåller man en betydande skattelättnad för praktiskt taget alla medborgare. Vidare minskar marginalskatten påtagligt i de

lägre inkomstskikten. Anledning saknas emellertid att ge skattelättnad i de högsta inkomstlägena. Skatteskalan bör därför utformas så att lättnaden

elimineras i dessa inkomstlägen. |

Jag föreslår att skatteskalan från och med 1977 års inkomst får följande

utseende. Den nuvarande skalan anges som jämförelse.

Beskattningsbar inkomst, — Skattesats inom skiktet, 26 kr.

De individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av föl-

jande tabeller. Skatten på 1977 års inkomst, ogift inkomsttagare Kommunal utdebitering = 26,23 kr. Taxerad inkomst, — Total skatt en- Skatteminskning enligt förslaget

Marginalskatten år 1977, ogift inkomsttagare

Kommunal utdebitering = 26,23 kr.

Taxerad inkomst. Marginalskatt, ?o kr.

Förslaget om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder änd-

ring av 10.5 I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

3.3 Finansieringen

Den sänkning av den statliga inkomstskatten som jag här har föreslagit,

innebär ett skattebortfall på ca 5,6 miljarder kr. Som jag har nämnt bör bortfallet av statsfinansiella skäl täckas i huvudsak. Efter samråd med chefen

för socialdepartementet föreslår jag att detta sker genom en höjning av ar-

betsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioner-

ingen från 6.8 76 till 9,8 26, dvs. med tre procentenheter. Det innebär en

ökning av statsinkomsterna med ca 5,5 miljarder kr. Härigenom ökar också

arbetsgivarnas finansiering av denna försäkring till drygt 90 20. Återstoden

av kostnaden för denna försäkring, ca 1500 milj. kr., täcks av allmänna

skattemedel.

En höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen aktualiserar en justering av det schablonavdrag för egenföretagarnas socialförsäk-

ringsavgifter som föreslagits i prop. 1975/76:178. Jag avser att senare återkomma till denna fråga. Jag föreslår sålunda att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs från 6.8 ?6 till 9,8 23 och att egenavgiften till samma försäkring ändras i motsvarande mån. Förslaget föranleder ändring i 19 kap. 4a§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.