Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning för statsföretag AB

Regeringens skrivelse nr 88 år 1975 Skr 1975: 88

Nr 88

Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning

för Statsföretag AB;

beslutad den 22 maj 1975.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning för år 1974 för Statsföretag AB. På regeringens vägnar OLOF PALME

RUNE B. JOHANSSON

1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 88

Skr 1975: 88 [

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-05-22

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Bengtsson, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Johansson

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1974: 126) ske genom att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlimnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1974 för Statsföretag AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr 1975: 88 3

Bilaga

Statsföretag 1974 årsredovisning

Verksamheten i sammandrag

Budget

1975 1974 1973 1972 1971 1970

Fakturering i milj. kr. 10 000 8 063 5606 4441 3 947 3 592 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i milj. kr. 1 000 987 406 263 193 269 — 1 94 av faktureringen 10,0 12,2 7,2 5,9 4,9 17,5 Avkastning på arbetande kapital 10,3 11,8 6,5 5,0 4,7 6,2 Antal anställda 42700 41299 36999 35022 34285 34093 Investeringar i milj. kr. 1900 = 1098 856 931 740 512 Löner i milj. kr. 1616 1353 1183 1074 945 Föreslagen utdelning i milj. kr. 56 42 — — —

Skr 1975: 88 4

Koncernöversikt

Statsföretagsgruppen 1970-—74 1974 är det femte verksamhetsåret för Statsföretag och därmed för företagsgruppen såsom koncern. Detta kan motivera en kort tillbakablick. Statsföretagsgruppens utveckling kan summeras i följande tal: — fakturerad försäljning har ökat med ca 125 4 till drygt 8 000 milj. kr. —- antalet anställda har ökat med drygt 21 96 till ca 41 300 — investeringarna har under femårsperioden uppgått till över 4 000 milj. kr. och vinsten före dispositioner och skatter nått en markant positiv trend under de sista åren, Investeringsverksamheten har varit mycket hög under hela perioden. Kombinationen av stora eftersatta investeringsbehov och en förmånlig svensk kapitalmarknad skapade ett gynnsamt utgångsläge för denna expansiva politik. Möjligheten att utnyttja koncernbidragsinstitutet för vinstöverföringar inom koncernen har också verksamt bidragit till den höga investeringstakten. Den helt dominerande delen av de gångna fem årens investeringar är lokaliserad till Norrland. Hos såväl LKAB som NJA överstiger investeringsutbetalningarna 1 miljard kr. Också ASSI har genomfört en stor satsning i sina norrländska anläggningar i Piteåregionen. Flera av koncernens mindre och medelstora företag etablerade också nya produktionsenheter i de norrländska stödområdena.

Investeringar 1974 Hos NJA var investeringstakten fortsatt mycket hög. Årets investeringar översteg 320 milj. kr. En utredning om Stålverk 80 presenterades i början av året. Efter beslut av NJAs och Statsföretags styrelser överlämnades ärendet till regeringen för erforderlig finansiell medverkan. Denna lämnades efter riksdagsbehandling och ett praktiskt taget enhälligt stöd från alla politiska partier. Under det gångna året genomfördes en omfattande förprojektering för att klargöra förutsättningarna för att bygga ett raffinaderi, lokaliserat till Brofjorden. Fortsatta studier igångsattes i nära samarbete med industridepartementcet. Vid Uddevallavarvet inleddes en intensiv investeringsverksamhet som syftar till att på 3—4 år radikalt modernisera produktionsapparaten och samtidigt öka kapaciteten. Också hos Berol Kemi blev 1974 det första året av en period med växande investeringsanspråk.

Skr 1975: 88 5

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Antal = Fakturering Resultat företag (milj. kr.) (milj. kr)" 1974 1974 1973 1974 1973

Gruvor 2 2042,2 —1479,9 359,6 219,3 Järnverk 1 994,1 655,3 —23,8 —16,4 Varvs- och mekanisk

Utvecklings- och etableringsföretag 3 211,4 146,0 -—52,7 — —24,3 Övriga företag 4 107,9 61,7 —52,6 —0,7 Summa rörelsedrivande dotterbolag 29 8 203,0 5 680,5 1 066,0 486,8 Statsföretag AB 1 — — —52,8 —46,0 Internleveranser och elimineringsposter i koncernbokslutet —140,5 = —74,9 —26,3 —34,7 Summa 30 8 062,5 5 605,6 986,9 406,1

+ före bokslutsdispositioner och skatter.

Ytterligare ett uttryck för gruppens expansiva verksamhet var den rad av företagsförvärv som genomfördes.

Förutom Statsföretags köp av Pullmaxgruppen för SMTs räkning, ett köp som kommenteras i Statsföretags förvaltningsberättelse, genomfördes bl. a. följande företagsförvärv av dotterbolag inom gruppen.

ASSI slöt avtal med Esselte AB om förvärv av samtliga aktier i Örebro Pappersbruk med anläggningar i Örebro och Frövifors. Lokaliseringen till Bergslagsregionen var för ASSI speciellt intressant. Den skogsmark som tillhörde bruket såldes till domänverket. Senare under året förvärvade ASSI även Töreboda Limträ som ett led i en integrering mot ökad förädling av ASSIs sågade trävaror.

Efter långvariga diskussioner träffades vid halvårsskiftet avtal mellan Sonab och AGA om köp av AGASs mobilradioenhet med anläggnvingar i Gävle och ett tillverkande dotterbolag i Finland. Genom denna affär bedöms Sonabs industridivision få tillräcklig volym för att klara en växande konkurrens. Såväl detta företagsköp som Kalmar Verkstads köp under hösten av Lidhults Mekaniska Verkstad, tillverkare av tunga gaffeltruckar, genomfördes med finansiell medverkan från Statsföretag.

För Kalmar Verkstad innebär tillskottet från Lidhult att bolaget tagit ytterligare ett steg mot en planmässig satsning på lastmaskiner för containerhantering.

Vid årsskiftet 1974/75 slutförde Karlskronavarvet förhandlingar med ägarna till Hvilans Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Detta företag

Skr 1975: 88 6

tillverkar tyngre traverser och har under senare år uppnått stora framgångar inte minst på export, Genom detta förvärv öppnas möjligheter till en nödvändig kapacitetsökning för Karlskronavarvet. Dessutom passar förvärvet in i varvets planer på en breddad verksamhet med sikte bl. a. på den växande offshorebranschen. Vid årsskiftet avslutades också förhandlingar mellan LKAB och de tidigare ägarna av Tuolluvaara Gruvakticbolag med verksamhet i Kiruna. Vid sidan av denna mycket naturliga komplettering till LKABs verksamhet i Kiruna har LKAB dessutom under året medverkat i fortsatta satsningar såväl i Sverige som utomlands genom de båda oljeprospekteringsföretagen OPAB och Petroswede där LKAB innehar 25 0 av aktierna. Slutligen förtjänar nämnas Tobaksbolagets köp av 75 70 av aktierna i Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Örebro, ett naturligt komplement i enlighet med Tobaksbolagets tidigare fastlagda riktlinjer om diversifiering i konsumentvaruledet.

Koncernens struktur Arbetet att åstadkomma ett fastare strukturellt mönster för bolagen i Statsföretagsgruppen fortsatte. AB Statsgruvor överläts av Statsföretag till LKAB med verkan från den 1 januari 1975. En särskild byggmaterialgrupp bestående av en rad dotterbolag till Svetab är under bildande. Den första uppgiften för denna nya grupp blir att sanera en starkt förlustbringande verksamhet. Ett närmare samarbete mellan de båda i Statsföretagsgruppen ingående varven etablerades och förutsättningar skapades för en större intressegemenskap mellan LKAB och NJA.

Marknadsförutsättningar och resultat Under första halvåret 1974 rådde en utpräglad högkonjunktur inom så gott som samtliga de branscher, där Statsföretagsgruppen är representerad. Inflationstakten, som tidigare varit lägre i Sverige än i flertalet västeuropeiska länder, ökade och kapitalmarknaden åtstramades. Inom vissa branscher inträdde emellertid försämrade villkor mot slutet av året. Sågade trävaror, en stor produktgrupp hos ASSI, tillhörde de allra första som drabbades av de sämre konjunkturerna. Stålindustrin noterade sänkta världsmarknadspriser under hösten och den oceangående sjöfarten arbetar för närvarande under mycket ansträngda betingelser. Detta påverkar varvsindustrin, där orderingången

Skr 1975: 88 7

snarast är negativ genom de annuleringar som redarna tvingats begära. Gruppens varv har dock ännu icke drabbats av några avbeställningar.

Konsumentvarusektorn däremot hade goda villkor under hela året. Detta gynnade såväl Tobaksbolaget som SARA. Även verkstadsindustrin kunde summera större orderstockar vid årets utgång.

LKAB, som i huvudsak gör sina försäljningsavslut av järnmalm under hösten, kunde för andra året i följd genomföra stora prishöjningar på större delen av malmsortimentet. Fortsatt vikande stålkonjunktur kan möjligen betyda en förskjutning framåt i tiden av beställda kvantiteter malm, men prisnivån ligger 1975 cirka 40 90 över 1974.

Inflationen ställde företagen inför nya problem, inte bara av redovisningsteknisk natur. Resultatredovisningen visar i tider av stark inflation förrädiskt tilltalande överskott. Trots rekordvinster förblir emellertid kassavalven tomma. Rörelsekapital i form av varulager och kundfordringar stiger explosionsartat och investeringarna blir väsentligt dyrare än beräknat. Detta inträffade 1974. Risk föreligger att investeringsplanerna i vissa fall måste nedjusteras för att rymmas inom tillgängliga ramar.

Tack vare speciellt gynnsamma marknadsvillkor i några branscher nådde Statsföretagsgruppen 1974 ett överskott före bokslutsdispositioner och skatter på närmare 1 000 milj. kr. Så gott som hela resultatförbättringen jämfört med 1973 kan hänföras till ASSI, LKAB och Berol Kemi. Överskottet innefattar betydande prisvinster på material.

Även om överskottet totalt sett kan anses mycket tillfredsställande, noterades met slutet av året en tendens mot lägre kapitalavkastning hos flertalet bolag. Antalet företag med sämre resultat 1974 än 1973 var större än antalet med bättre. Stora resultatförsämringar rapporterades på senhösten av bl. a. Sonab och Svetab. NJA och Uddcomb nödgades också revidera sina prognoser för årets resultatutfall i negativ riktning. Under det gångna året uppnåddes dock i flera fall resultat som överträffade alla förväntningar. ASSIs och Berol Kemis rekordöverskott var följden av en god planering och ett skickligt utnyttjande av gynnsamme yttre villkor. SARA och SMT-Pullmax redovisade överskott som året innan bedömdes omöjliga att uppnå 1974.

Den omständigheten att Uddevallavarvet i bokslutet 1974 kunde beakta samtliga kursförluster även på långfristiga skulder, delvis härrörande från tidigare år, måste anses som ett styrkebevis.

Av koncernens samlade nettoöverskott disponerades 2/3 eller ca 650 milj. kr. för ökad konsolidering i form av extra avskrivningar av maskiner, avsättningar till lagerreserver och investeringsfonder. Dessutom avsattes till arbetsmiljöfonder ca 70 milj. kr. och till särskilda investe. ringsfonder ca 50 milj. kr.

Efter dessa dispositioner återstår fortfarande ett utrymme för ökad

Skr 1975: 88 8

skattefri konsolidering i lagerreserver och genom extra avskrivningar av storleksordningen 900 milj. kr. Under det gångna året steg antalet anställda i Statsföretagsgruppen med 4 300. Nyförvärvade företag tillförde gruppen 2 500 nya medarbetare.

Framåtblick De erfarenheter som hittills vunnits av de anställdas medverkan i styrelsearbetet och i andra beslutande organ är genomgående positiva. Genom de riktlinjer för ett utvidgat samråd om företagens ekonomi, som moderbolagets styrelse antagit, kommer de anställda att få förbättrade förutsättningar för en aktiv och för företaget nyttig insats. Som tidigare nämnts registreras vid flera av gruppens företag tecken på försämrade konjunkturer. Något enhetligt mönster kan emellertid ännu inte skönjas. Uppfattningen om hur djup konjunkturförsämringen blir varierar också starkt. Trots en kraftig resultatförbättring hos LKAB är emellertid det sammanlagda, budgeterade överskottet för 1975 ungefär detsamma som 1974 medan koncernomsättningen väntas stiga med över 20 70. Investeringsvolymen blir fortsatt mycket hög och koncernens samlade likvida resurser kommer att minska relativt sett även med en planerad upplåning som budgeterats överstiga 1 000 milj. kr. Efter samråd med samtliga bolag inom gruppen har Statsföretags styrelse antagit riktlinjer för ett utvidgat finansiellt samarbete mellan moderbolaget och dotterbolagen. Detta samarbete syftar till att på bästa sätt utnyttja knappa kapitalresurser. Samarbetet innebär dock inte någon centralisering av löpande finansiella transaktioner.

LKAB

Varifrån ska vi få pengar? För närvarande har väl många industrichefer inte bara i vårt land utan även utomlands känslan, att det skulle gå att sätta igång många naturliga och lovande projekt, bara det gick att skaffa långsiktigt kapital. Det ansträngda läget på kapitalmarknaden sammanhänger med budgetunderbalanseringar i olika länder, överströmning av kapital till oljeländerna med dålig återcirkulation, valutasvårigheter och alla de nya risker, som dessa omständigheter för med sig. Vad LKAB beträffar har våra förvaltningar alltjämt en glupande aptit ifråga om investeringsmedel. Utbetalningarna för investeringar kommer att i år ligga på omkring 400 milj. kr., och ändå gör vi inga större extraturer. Summan har blivit så stor bl. a. därför, att investeringskost-

Skr 1975: 88 9

naderna på ett år stigit med någonting mellan 20 och 30 procent. Det är den värsta kostnadschocken sedan Koreaboomen. Den gången för drygt

20 år sedan sjönk en del priser avsevärt efter relativt kort tid, men nu

frågar man sig, om inte inflationen kommer att rasa vidare.

Men vid sidan av dessa allmänna bekymmer dyker nya behov upp. Vi skulle vilja gå vidare med malmförädlingen. Miljöinvesteringarna drar väldiga belopp — över 200 milj. kr. är beslutade eller genomförda sedan 1969, och fortsättning följer. Vi sysslar med ett apatitfosforsyreprojekt, som ser lovande ut. Vi önskar, om det visar sig tekniskt och ekonomiskt möjligt, få till stånd en brytning i Kaunisvaara. Vi nosar på en kopparmalm, som ligger utanför dörren i Kiruna och som kan visa sig vara ett projekt. Det behövs mer pengar i oljeprospektering både hemma och utomlands. Slutligen finns det diverse projekt, som alltjämt är för ovissa för att nämnas vid namn,

Är det någon mening att fullfölja alla dessa uppslag och utredningar, lägga ned förprojektkostnader, preliminärt förhandla i olika riktningar, då man inte säkert vet, hur kostnader, priser, arbetstider, paragraf-32utredningar, kapitalmarknad och hundra andra s. k. parametrar i långtidsplaneringen kommer att påverka ekonomin och investeringsutrymmet? Håller vi på att ta oss vatten över huvudet? Vi vågar knappast leva efter våra gamla konjunkturcykelkurvor, ty den internationella situationen liknar inte någon annan vi upplevat under efterkrigstiden.

Sedan rätt tidigt under 1974 började jag notera, att i utländska industrikretsar en känsla av ovisshet och osäkerhet spred sig, och tonfallen var inte desamma som i ”vanliga” lågkonjunkturlägen. Oljeproblematiken, betalningsbalanserna, kapitalmarknadens försämrade funktion uppfattades som nya inslag. Denna atmosfär förmärktes inte vid samma tid i Sverige. Vi levde i vår försenade högkonjunkturs tillfälliga optimism. Men nu har det börjat svänga — och även här diskuterar man inte så mycket de gamla vanliga konjunkturfenomenen utan ställer långsiktigare frågor.

Företagschefer är kloka, om de i en lågkonjunktur söker vara mera optimistiska än sina medarbetare och i en högkonjunktur mera pessimistiska. Detta innebär att tänka långsiktigt. Chefen är ju betald för att vara förståndigast. Men om ovissheten just gäller en långsiktigare utveckling, då kanske inte det gamla receptet duger? Hurtfriska deklarationer om att en företagare alltid måste vara optimist hjälper inte så långt, då man på känn måste bilda sig en uppfattning om långsiktiga prioriteringar, som vid en nyansering i den ena eller andra riktningen kan betyda en miljard eller två miljarder större eller mindre resursbehov.

LKAB hade ett bättre 1974 än 1973, vi väntar oss en avsevärd resultatförbättring 1975, om inte något helt oförutsett inträffar. Trots detta

Skr 1975: 88 10

och trots en stark balansräkning upplever vi stämningar av det slag jag skildrat och som jag tyckt mig finna inom många företag — kanske i de flesta. Verkligheten är så rik på möjligheter. Det saknas sannerligen inte idéer i industrin. Men vill människorna ha högre levnadsstandard då får kapitalmarknaden inte förbli tunn. Nöjer vi oss med en långsam tillväxt, då ter sig klimatet tillfredsställande. Arne S Lundberg

Norrbottens Järnverk AB

Verksamheten vid Norrbottens Järnverk (NJA) har alltsedan 1970 präglats av snabb expansion. Faktureringen har tredubblats från 338 milj. kr. 1970 till 990 milj. kr. 1974 och antalet anställda, som vid 1970 års utgång var cirka 3 400, har ökat till cirka 4 800. Detta innebär att faktureringen per anställd fördubblats. Det kan påpekas, att ca 500 av ökningen av antalet anställda beror på genomförda arbetstidsförkortningar för flerskiftsarbete. Under 1975 beräknas faktureringen öka med ytterligare 50 Jo och antalet anställda med ca 350. Denna expansion har möjliggjorts av stora investeringar. Den 6 juni 1974 invigdes officiellt Investeringsprogram 70. Detta investeringsprogram, som har kostat beräknade ca 550 milj. kr. och genomförts inom planerad tidsram, har inneburit en genomgripande nydaning av järnverkets metallurgiska anläggningar och en väsentlig modernisering och kapacitetsökning för valsade och manufakturerade produkter. Under 1975 tas Koksverk 75 i drift. Koksverket, som får en kapacitet på ca 1 miljon ton koks per år, genomförs också inom beräknad kostnadsram, 340 milj. kr. Andra anläggningar som tas i drift under 1975 är -— Stålverk 75, som omfattar en LD-stålugn på 100 ton och 2 nya stränggjutningsmaskiner — Normalisering 75, som ger järnverket en stor kapacitet för värmebehandling av höghållfast stål. Den sammanlagda kostnaden för dessa investeringar är ca 270 milj. kr. Den 28 maj 1974 fattade riksdagen beslut om uppförande av Stålverk 80. Detta är ett stålverk för framställning av ämnen och uppförs i an-

slutning till NJAs nuvarande industriområde. Verket får en kapacitet på

4 miljoner ton per år och kommer att sysselsätta ca 2 500 man. Produkterna kommer att säljas till andra järnverk som på grund av sitt läge eller sin storlek har sämre förutsättningar för metallurgisk produktion.

Organisationsförändring 1970 hade järnverket en rent funktionell organisation, där verkställande direktörens närmaste medarbetare var specialiserade på ekonomi,

Skr 1975: 88 11

produktion, försäljning etc. Under 1970-talet har lönsamhetsansvariga divisioner successivt skapats. Det senaste steget i denna utveckling tas under 1975. Därefter kommer NJA att bestå av 4 divisioner med självständigt resultatansvar samt en central stab.

Resultat 1974 NIA har under många år redovisat förluster. Vi hade hoppats att tack vare de nya anläggningarna kunna vända denna utveckling under 1974 och redovisa ett positivt resultat. Detta har dock ej lyckats. Stålindustrins marknadsläge var gynnsamt under 1974. Många stålföretag kunde dock endast delvis tillgodogöra sig de mycket stora prishöjningar som officiellt noterats, eftersom man haft stora orderstockar. Detta är speciellt utpräglat för NJA, som levererar stora tonnage till varv. Varven kräver av leverantören att order på fartygsmaterial tecknas till fasta priser flera år i förväg. Det otillfredsställande resultatet för 1974 förklaras också av att det tagit längre tid än beräknat att uppnå full produktion i de nya metallurgiska anläggningarna. Skälen till detta är flera. Ett skäl är, att det visat sig medföra oväntat stora problem att använda en hög andel kulsinter i masugnarna. Ett annat är ett flertal olycksfallsliknande missöden som hänt med produktionsutrustningarna. Problemen inom de metallurgiska avdelningarna har kommit att överskugga de positiva insatser som gjorts inom andra delar av produktionen, som tidigare medfört problem för järnverket. Detta gäller framför allt planering och matcerialhantering inom valsverken och manufakturavdelningarna. Av järnverkets fakturering har 41 7 gått till varvsindustrin, 19 7 till verkstadsindustrin, 23 20 till byggnadsindustrin och 17 26 varit halvfabrikat för andra järnverk. Exportandelen var ca 46 46. För fartygsmaterial redovisas en förlust på 65 milj. kr. under det att övriga produkter sammanlagt givit en vinst på 38 milj. kr. Resultatet för hela leveransvolymen blev således — 27 milj. kr.

Prognos År 1975 bedöms allmänt att bli ett väsentligt svårare år för stålindusttin än 1974. Försäljningspriserna har tills vidare stabiliserats på en rclativt hög nivå inom Sverige och EG-marknaden, men priserna på andra marknader har fallit. Samtidigt som marknadsläget för stål blir sämre slår kostnadsstegringarna till följd av oljekrisen ut med full kraft under 1975. Sålunda höjs priset på malm från LKAB med ca 50 §0 och koloch kokspriserna blir också mycket höga. För NJA kommer på grund av råvaruprisstegringarna de gamla fartygskontrakten till fasta priser att utgöra en svår belastning även 1975. Å andra sidan har företaget goda möjligheter att förbättra sin produk-

Skr 1975: 88 12

tion och produktivitet och vi hoppas därför att för 1975 kunna uppnå ett bättre resultat än för 1974 trots att de yttre förutsättningarna blir långt sämre. För de därpå följande åren förväntas en förbättrad resultatutveckling. Investeringarna i världens stålindustri har varit otillräckliga och det finns en underliggande brist på stål, som på sikt bör leda till prishöjningar. John Olof Edström

Uddevallavarvet AB

Trots utpräglad lågkonjunktur under 1974 har svensk varvsindustri upprätthållit hög produktion och sysselsättning. För att även i framtiden kunna hålla platsen som världens andra skeppsbyggnadsnation måste de svenska varven besitta stora resurser. Kapitalförsörjningen blir en dominerande fråga för branschen de närmaste åren. Då nu pågående stora investeringsprogram är slutfört, torde Uddevallavarvet stå väl rustat inför en kommande uppgång i sjöfartskonjunkturerna. År 1974 har präglats av ogynnsamma sjöfartskonjunkturer. För tankmarknaden kan man rentav tala om depression. De svenska varven har dock upprättbållit oförändrad hög produktion och sysselsättning. Svcrige håller alltjämt platsen som världens andra skeppsbyggnadsnation efter Japan. Orderstocken omfattar i stort sett leveranser t. o. m. 1977, i vissa fall in i 1978. Dess värde vid årsskiftet 1974/75 har beräknats till ca 17 500 milj. kr. varav för export ca 14 000 milj. kr. Värdet av 1974: års levercrade fartyg uppgår till ca 3 700 milj. kr. varav för export 2 900 milj. kr. Sjöfarten är som näringslivet i övrigt ständigt underkastad variationer. Erfarenheterna visar även att markanta växlingar i sjöfartskonjunkturerna i och för sig är ett normalt tillstånd. Den nuvarande lågkonjunkturen är emellertid ovanligt kraftig med djupgående verkningar. Encrgikrisen och förvecklingarna i Mellersta Östern har starkast påverkat tankfarten.

94 9; av internationella handeln sjöburen Sjöfartens stora betydelse framstår tydligast, om man betänker att 94 26 av världens alla internationella transporter — mätt i tonkilometer — sker med fartyg. Vägarna över haven ligger alltid öppna, och transport med fartyg är i jämförelse med andra alternativ en ekonomisk, miljövänlig och energisparande transportform. Den sjöburna världshandeln kommer därför med all sannolikhet att ständigt öka. För att möta konjunkturens svängningar krävs att varvsföretagen är så rustade — ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt — att de kan ge-

Skr 1975: 88 13

nomleva perioder med lågkonjunktur. Varvindustrin med sin långa orderstock har varit och är alltjämt sysselsättningsstabil. Varven måste dock vara beredda att ständigt utveckla nya fartygstyper alltefter transportbehovet. Råolja, petroleumprodukter, järnmalm, kol, spannmål, bauxit och fosfat svarar för 70 90 av världens totala sjöburna handel uttryckt i ton. En betydande del av varvsproduktionen kommer därför att avse fartyg för sådana laster. Konventionella transportsätt kommer att påverkas av nya lasthanteringsmetoder baserade på ny teknik. Fartygen 'blir mer specialiserade och tekniskt komplicerade. För transport av råolja torde säkerligen de största fartygstyperna med sin överlägsna transportekonomi bli alltmer dominerande. Hamnar och terminaler världen över byggs ut för att taga emot dessa stora fartyg.

Kapitalförsörjningen dominerande fråga

Framtiden kommer att ställa stora krav på varvsföretagens ekonomiska och tekniska resurser. Forskning och utveckling kommer att kräva ökade insatser, och betydande investeringar måste ske i varvsanläggningarna för att ständigt hålla dem moderna. De större varvsenheterna måste ha en volymmässigt förhållandevis stor produktionskapacitet för att bli lönsamma och en avsevärd flexibilitet för att kunna möta marknadens krav beträffande olika fartygstyper. Bl. a. därför blir kapitalförsörjningen den dominerande frågan för varven de närmaste åren. Sammantaget måste vårt lands varvsindustri ha ungefär nuvarande omfattning för att kunna bära alla kostnader för forskning och utveckling, utbildning, standardisering, gemensamma organ o. d. En ökad samverkan i gemensamma organ liksom direkt mellan varven under upprätthållande av en sund konkurrens är angelägen.

Trots att Sverige är ett högkostnadsland torde vår utvecklade teknologi och industrins infrastruktur skapa goda förutsättningar för att vår varvsindustri även i framtiden kan behålla sin ställning.

Uddevallavarvets år 1973 beslutade stora investeringsprogram är nu inne i sitt mest intensiva skede. Den starka inflationen har tvingat fram vissa modifikationer och inskränkningar, men planen fullföljs i princip. Vid den omsvängning i sjöfartskonjunkturerna, som förr eller senare ät att emotse, kommer Uddevallavarvcet att stå väl rustat. De naturliga förutsättningarna för ett storvarv i Uddevalla är gynnsamma. Det gäller att utnyttja dessa och genom ökad rationalisering och kostnadsjakt möta en hårdnande konkurrens och press på fartygspriserna. De personliga insatserna kommer därvid att ha avgörande betydelse.

Tillfredsställande årsresultat för Uddevallavarvet

År 1974 har för Uddevallavarvet gett ett gott resultat. Ifråga om levererat tonnage var det ett rekordår. Materialsvårigheter och andra stör-

Skr 1975: 88 14

ningar hos underleverantörerna har kunnat bemästras. Personalsituationen har präglats av en lugn utveckling. Ökad satsning på utbildning inom de speciella varvsyrkena är dock nödvändig. Med tillfredsställelse kan konstateras att månadslönereformen och andra åtgärder för ökad samverkan har varit till gagn.

Marknaden är f. n. mycket svår att bedöma. Pågående upprustning av Uddevallavarvet torde dock skapa en god utgångspunkt för att uppnå tillfredsställande arbetsvolym och resultat under perioden fram till 1980.

Johan Schreil

ASSI

Året som gick, rekordår

År 1973 var ett bra år för skogsindustrin. År 1974 blev ännu bättre. Exporten steg från 13 miljarder kr., till 18. Ökningen betalade drygt 2/3 av prishöjningen på oljeimporten. ASSI expanderade. Köpte Örebro Pappersbruk och Töreboda Limträ. Igångsatte byggandet av spånskivefabrik i Laxå och utökning av sågverket i Valåsen. Båda blir störst i sitt slag i landet.

Dessa fyra projekt engagerar 600 milj. kr. Vår omsättning nära fördubblades och blev över 1 650 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk svarade för 215. Gynnsam utveckling inom alla produktgrupper utom board. Våra anläggningar gick som urverk. Vi anställda låg hårt på. Överskottet i koncernen före dispositioner och skatter fyrfaldigades till 443 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk under nio månader bidrog med över 45. Vinsten är större än LKABs! Men den uppsluppna resultatglädjen blir kortvarig.

Nu 1975

Under 1975 kommer resultatet att kraftigt försämras. Mot slutet av 1974 kom konjunkturdämpningen. Efterfrågan på byggmaterial föll kraftigt. Bostadsbyggandet i Europa och USA gick ner till en nivå som var 30 9 lägre än 1973. Problem med betalningsbalans och allmän konjunkturförsvagning medförde i industriländerna minskad efterfrågan också på pappersprodukter. Men ännu är marknaden för den blekta cellulesan stark och lagren i världen små om ock stigande.

Redan i december började vi i ASSI dra ner produktionen av trävaror, träfiberskivor och också kraftliner. Det blir minskade leveransvoly-

mer 1975. Ökade lager av färdiga varor. Nedåtriktat pristryck på pro-

dukterna. Förbrukningen av skogsindustrins produkter kan bara i begränsad omfattning stimuleras genom priseftergifter. Vår och andra producenters filosofi är att anpassa utbudet till efterfrågan. Gör man det

Skr 1975: 88 15

kan lågkonjunkturens ekonomiska skadeverkningar på branschen begränsas till glädje för olika intressenter, också kunderna. Men också oförändrade priser innebär en fortlöpande sänkning av marginalerna till följd av automatiska fördyrningar för olika produktionsfaktorer. Kostnadsstegringen på virkesråvaran 1975 är 40 96. Vi har också ökade kostnader för löner, kemikalier, energi och kapital. Resultatet 1975 kan komma att pressas tillbaka till nivån 1973 celler lägre. Upplåning främst utomlands säkrar likviditeten — skjuter problemlösandet till ett senare år med förhoppningsvis en bättre konjunktur som bakgrund.

Framtiden

I det längre perspektivet är vi och andra bedömare optimistiska. Efterfrågan på skogsindustrins produkter beräknas öka snabbare än produktionen. Otillfredsställande lönsamhet tidigare och nu tilltagande råvarubrist begränsar kapacitetstillskott och produktion. Stigande kostnader för nya industrianläggningar överallt och uppbyggnaden av infrastrukturen i områden där det finns råvarureserver ger höga kapitalkostnader för förnyad och tillkommande kapacitet. Lönsamheten i svensk skogsindustri har förutsättningar att utvecklas gynnsamt. Förbättringarna blir starkast i skogsägarledet och följaktligen för företag med hög andel egen skogsråvara. ASSI äger inga skogar. Domänverket, vår störste virkesleverantör, är att gratulera.

Vårt program

Vi arbetar med en omorganisation av företaget — ökad delegering och decentralisering. Gruppering i divisioner och därmed resultatsamling kring produktgrupper.

Vi vill att alla anställda skall arbeta bättre tillsammans och ha större glädje i arbetet. Vårt samverkanssystem är bra — men företagsdemokratin kunde ändå vara bättre.

Framträdande i den långsiktiga planeringen är utvecklingen i Karlsborg med stora reinvesteringsbehov och i Frövifors, där vi lockas av möjligheten att bygga ut. Råvaruförsörjningen är ett centralt problem. Vi satsar på att ta vara på råvara som tidigare lämnats kvar i skogen och är tillsammans med domänverket väl framme på det fältet. Vad som kan göras är också här en ekonomisk fråga. Högre produktpriser ger större handlingsutrymme. Vi beklagar ibland ironiskt nog att vi inte, som andra, har omoderna industrier från vilka vi kan frigöra råvara. Vi kommer att underkasta oss den begränsning av virkesförbrukningen som kan bli resultatet av nu aktuella skogsutredningar. Vi höjer materialutbytet vid industrierna. ASSI kommer att driva förädlingen av sina produkter vidare. Kommande företagsförvärv torde bidra till den utveck-

Skr 1975: 88 16

lingen. Vi kommer att vara aktiva vid den fortsatta omvandlingen av strukturen i svensk skogsindustri.

Men först skall vi anstränga oss ytterligare en period att samla ekonomisk styrka med hjälp av främst de resurser vi nu har. Sedan kommer vi att se oss om efter nya projekt. Men vi är inte oss själva ”nok” — vi samarbetar gärna med andra. Sigvard Bahrke

Berol Kemi AB

Berol Kemi AB utvecklar, producerar och marknadsför kemiska industriprodukter främst tillverkade ur petrokemiska råvaror. Omsättningen nådde 476 milj. kr. och en stark resultatförbättring inträdde för alla delar av verksamheten. En genomgående hög efterfrågan, starka prisstegringar och i början av året krisartad brist på flertalet råvaror bidrog till att göra 1974 till ett i flera avseenden exceptionellt år.

Förändringarnas år för petrokemin och Berol Kemi

Petrokemisk industri tillverkar plaster och andra råvaror för stora delar av den moderna industrin med oljeprodukter och naturgas som råvara. Sverige är starkt ”petrokemi-beroende”, då vår per capita-förbrukning av petrokemiskt baserade produkter är bland de högsta i världen. Samtidigt är vår energiförsörjning till över 70 Zo baserad på olja. Oljeembargot kring årsskiftet 73/74 underströk det starka oljeberoendet och gav en blixtbelysning av strukturen hos raffinaderi- och petrokemiindustrin.

Landets petrokemiska industri är samlad i Stenungsund och täcker i värde ca 20 Z av det totala behovet av petrokemiska produkter. Dess råvaruförsörjning baseras helt på import av nafta från utländska raffinaderiecr.

En stor del av vår levnadsstandard och industriella aktivitet är alltså beroende av en störningsfri import av både råolja, raffinerade oljeprodukter och petrokemiska produkter. Fram t. o. m. 1972 vållade detta inga större problem. Tillgången var god och priserna låga. Läget har snabbt förändrats. Producentländerna har övertagit ägandekontrollen

över merparten av världens kända råoljetillgångar och samtidigt etable-

rat en helt ny prisnivå.

Under åren 1970—1972 var Sveriges nettoimportvärde för råolja, raffinerade oljeprodukter och petrokemiskt baserade råvaror och halvfabrikat 4—4,5 miljarder kr. per år. Under 1973 steg värdet till 5,5 miljarder

och under 1974 till nära 13 miljarder. Ökningen på 8 miljarder kr.

Skr 1975: 88 17

märks både i landets betalningsbalans och hushållskassan för envar. På kort sikt måste vi spara. Vi har fått hjälp av ytterligare en mild vinter. På längre sikt återstår cn anpassning till de nya förhållandena på oljemarknaden, där osäkerheten om den fortsatta utvecklingen fortfarande är stor.

På industridepartementets uppdrag har Statsföretag med deltagande av Berol Kemi genomfört en förstudie över åtgärder för att nå en säkrare försörjning med råolja, raffinerade produkter och petrokemiska produkter. Den petrokemiska industrins råvaruförsörjning är starkt beroende av kapacitet och struktur inom raffineringsindustrin. Den internationella utvecklingen inom oljeområdet och de inhemska besluten kring cnergipolitiken blir därför avgörande även för den petrokemiska industrins utvecklingsmöjligheter.

Berol Kemi — verksamt inom kemisk industri och petrokemi

Berol Kemi har under sitt andra verksamhetsår i Statsföretag mött stora förändringar. I årets början uppstod en krisartad brist på råvaror, och läget normaliserades först flera månader efter oljeembargots avveckling. Omsättningen har i stort sett fördubblats och resultatet kraftigt överträffat tidigare prognoser. Som alla företag inom branschen står Berol Kemi nu inför tvånget av en mer varaktig anpassning till ett nytt högre prisläge för alla basråvaror och för energi i olika former samt drastiskt ökade kostnader särskilt för anläggningsinvesteringar.

Inom Berol Kemi har sedan flera år förberedda utvecklings- och investeringsprogram efter överlåtelsen till Statsföretag resulterat i beslut om investeringar för mer än 200 milj. kr. Förberedelser pågår därtill för flera större projekt. Årets händelser har påskyndat förberedelserna för att förstärka råvarubasen för den fortsatta verksamheten.

Gemensamt med KemaNord AB och Unifos AB har Berol Kemi bildat Stenungsunds Kemiska AB (SKAB), som förbereder en ny krackningsanläggning av internationellt konkurrenskraftig storlek. Kooperativa Förbundet har försäkrat sig om möjlighet att ingå som part vid projektets genomförande. KemaNord, Berol Kemi och KF har även bildat Aromatkemi AB för att etablera förutsättningar för en ny, betydande tillverkning av bl. a. den viktiga plastråvaran styren.

Dessa initiativ och utredningar har givit Berol Kemi en viktig roll i arbetet på en utvidgad och mer integrerad inhemsk verksamhet inom det petroindustriella området.

Inom Berol Kemi sker förädling av petrokemiska mellanprodukter till mer specialiserade produkter för industriell användning. Denna inriktning ställer stora krav på den långsiktiga insatsen för produktutveckling och kräver en successiv utbyggnad av marknadsföringsresurser. Branschens och företagets utveckling motiverar en positiv bedömning av de 2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 88

Skr 1975: 88 18

långsiktiga förutsättningarna både för den nuvarande verksamheten och det förberedda investeringsprogrammet. För de närmaste åren måste man dock räkna med en internationell konjunkturdämpning, som samtidigt träffar flera av de viktigaste avsättningsområdena. Detta måste leda till en mer dämpad försäljningsutveckling och ett betydligt lägre resultat. Gunnar Agfors

AB Kabi

Ett brett svep över läkemedelsindustrins problematik just nu handlar inte om energikris och depressioner, knappast ens om konjunkturbedömning. I varje fall inte på kort sikt. Däremot ligger det nära till hands att beröra den höga forskningsintensiteten och dess krav, registreringsproblematiken samt branschens ”internationalisering”.

Forskning och produktutveckling

Läkemedelsindustrins forskning är vanligtvis utomordentligt kostnadskrävande. Siffror varierande mellan 10 och 60 milj. kr. per originalpreparat anföres i internationella fackmannakretsar som genomsnittsvärden. Spridningen i uppskattningarna beror på olikheter i räknesätt, produktområde och ursprungsland.

För de enheter inom Kabigruppen som är inriktade på att utveckla nya läkemedel torde den genomsnittliga kostnaden för ett nytt originalpreparat ligga någonstans i intervallet 15—25 milj. kr. Sådana siffror måste emellertid förses med hårt markerade reservationer, främst därför att begreppet ”nytt originalpreparat” är så diffust.

Våra sammanlagda kostnader för forskning och produktutveckling uppgick under 1974 till 33 milj. kr. Av dessa hänför sig ca 60 7 till produktutveckling och ”produktvård”, dvs. framtagning av nya beredningsformer, styrkor och förpackningar av kända substanser. För forskningsarbete på helt nya läkemedel satsade vi alltså ca 13 milj. kr.

Mot bakgrund av dessa grova genomsnittsvärden leds man till slutsatsen att vi inom Kabigruppen bör lansera en ny produkt ungefär vartannat år. Lyckas vi med det under den närmaste tioårsperioden har vi anledning att vara nöjda.

Det är alltså mycket pengar som investeras i forskning i ett läkemedelsföretag, forskningsinsatserna görs över långa tidscykler och osäkerhetsfaktorerna är många. Under sådana betingelser är det särskilt angeläget att forskningsavdelningarna har instrument för en systematisk och kontinuerlig utvärdering av utvecklingen av de enskilda projekten.

Skr 1975: 88

Inom Kabi har vår centrala forskningsavdelning under 1974 skaffat sig sådana instrument. Kanske kan de med tiden vässas och göras både mer flexibla och smidiga. Viktigt är att vi på detta sätt fått ett säkrare grepp om forskningsinsatser och att forskarna med förståelse och intresse utnyttjar en administrativ teknik.

Registrering av läkemedel — ett fält för harmonisering

Under det senaste decenniet har säkerhetskraven beträffande läkemedel skärpts i sådan utsträckning att en förenkling och internationell harmonisering inom detta område nu är en angelägen uppgift.

Den här frågan skall ses mot bakgrund av de höga forskningskostnaderna och de långa forskningscyklerna. De ca två åren hos registreringsmyndigheten adderar sig till de många åren det tagit att utveckla substansen och att i farmakologiska och kliniska prov studera dess verkningar.

Olika länders registreringsmyndigheter ställer olika krav på de undersökningar som skall utföras och därmed på den dokumentation som skall presenteras. Undersökningar som utförts i Sverige och som således fyller socialstyrelsens krav är inte alltid tillräckliga för registrering i t.ex. USA, USSR, Canada eller Australien. Kompletterande undersökningar måste utföras, för åtskilliga länder inom landet ifråga, innan handlingarna kan iordningställas och registreringsansökan göras.

Här finns utrymme för en förenklad handläggning och en internationell harmonisering. Genom sådana insatser, som givetvis inte får reducera säkerhetskraven, skulle för sjukvården betydelsefulla resultat uppnås.

Läkemedelsindustrins struktur

Varje läkemedelsföretag tvingas till en koncentration av sina forskningsresurser till de områden där man genom systematiska ansträngningar och strikt selektivitet byggt upp kunnande och erfarenhet. Inom Kabigruppen ägnar vi våra resurser främst åt områdena blodprodukter, intravenös näring, medel mot blodpropp och blödningar, antivirala medel, peptidföreningar, hypofysära hormoner samt utveckling av nya kliniska reagens.

Denna koncentration av forskningsresurser har två betydelsefulla konsekvenser för läkemedelsindustrins struktur och internationella orientering. I syfte att komplettera den egna forskningen etableras samarbete med andra läkemedelsföretag för att genom kombinerade forskningsinsatser eller genom licensavtal bredda det egna produktprogrammet. Sålunda har vi inom Kabigruppen etablerat samarbete med ett stort antal betydande läkemedelsindustrier. Detta är ett uttryck för läkemcedelsindustrins internationella karaktär.

Skr 1975: 88 20

De höga forskningskostnaderna har en annan effekt, avgörande för branschens struktur. Den svenska marknadens potential är för flertalet preparat för liten för att med rimliga priser förränta gjorda investeringar. Det är därför nödvändigt att med minsta möjliga tidsutdräkt gå ut på bredast möjliga front i internationell marknadsföring av egna originalpreparat.

Inom Kabigruppen räknar vi med en omfattande utbyggnad av våra internationella enagagemang under de närmaste åren. Av vår försäljning 1974 på 304 milj. kr. svarade exporten för 35 96. Vi räknar med att exportandelen inom några år kommer att överstiga 50 90. Bengt Andrén

Svenska Tobaks AB

En fortsatt intensiv debatt i tobaksfrågan och snabbt stigande priser på råvaror och förpackningsmaterial, men också de första stegen mot en diversifiering av företaget präglade Tobaksbolagets verksamhet under 1974. Omsättningen ökade, bl.a. beroende på fortsatta exportframgångar och en växande verksamhet utomlands.

Fjolåret blev ett framgångsrikt år för Tobaksbolaget. Samtidigt blev det något av ett förändringens år: 1974 togs de första konkreta stegen mot en diversifiering av företaget inom konsumentvarusektorn. Under året förvärvades Sinjet AB (f. d. Husqvarna Borstfabrik) och Grummebolagen. Till Grummebolagen knöts under året tillverknings- och försäljningsrätten för Helene Curtis produkter i Sverige. På grund av dessa förvärv steg koncernens omsättning i fjol till 629 milj. kr. (472). På årets näst sista dag förvärvade Tobaksbolaget aktiemajoriteten i Ekströms LivsmedelsProdukter AB.

Tyngdpunkten för koncernens verksamhet låg inom tobakssektorn, som med 553 milj. kr. svarade för huvuddelen av den totala omsättningen.

Tobaksfrågorna i centrum

Tobaksfrågorna stod även under 1974 i centrum för den offentliga debatten. Tobaksutredningen framlade som bekant sommaren 1973 ett omfattande förslag till åtgärder för att nedbringa konsumtionen av tobaksvaror. Förslaget innefattade bl. a. en rekommendation om att förbjuda all tobaksreklam. Utredningen redovisades för socialstyrelsen, som i början av 1974 överlämnade den till socialdepartementet, varifrån den utsändes på remiss till bl. a. Tobaksbolaget.

Bolaget redovisade i sitt remissvar erfarenheterna av ett liknande för-

Skr 1975: 88 21

bud som 1962 infördes i Italien. Det ledde till en nedgång av det italienska monopolets marknadsandelar och en motsvarande uppgång för de utländska företagens, men påverkade icke den totala utvecklingen av cigarettkonsumtionen. Tobaksbolaget framhöll att ett förbud för tobaksreklam i Sverige skulle kunna få samma verkan. Utredningens mål att nedbringa cigarettkonsumtionen till 1920 års nivå bedömdes av bolaget som föga realistisk. Tobaksbolaget föreslog därför i sitt remissvar att en fortsatt satsning skulle ske på att utveckla mindre hälsovådliga cigaretter och att reklamen skulle inriktas på att informera särskilt om dessa produkter. Bolagets produktutveckling och reklamsatsningar har på scnare år också varit inriktade åt det hållet. Tillsammans med övriga företag inom branschen har bolaget också tagit initiativ till överläggningar med KO i syfte att sanera och begränsa tobaksreklamen.

Cigarettkonsumtionens tidigare stadiga tillväxt stagnerade under 1971 och ökade därefter de båda följande åren. 1974 var ett år med goda konjunkturer och ökade realinkomster, vilket också avspeglade sig i en ökad cigarettförsäljning. Även försäljningen av snus ökade, medan piptobak och tuggtobak gick ner och försäljningen av cigariller och cigarrer låg på en oförändrad nivå. Exporten av tobaksprodukter från Sverige ökade med knappat 30 90. Den största delen av denna export utgörs av försäljning av piptobaken Borkum Riff till USA. Försäljningen av cigarrer och cigariller från bolagets holländska dotterbolag Elisabeth Bas Sigarenfabricken ökade för andra året i rad med närmare 30 Z.

Dotterbolagen

Sinjet uppnådde under fjolåret budgeterat resultat men företaget går alltjämt med förlust. Försäljningen av borstar liksom av plastprodukter för hushåll, kontor och industri ökade kraftigt och väntas fortsätta under 1975, då nya produkter med ökad innovationsnivå och högre förädlingsgrad skall lanseras på den svenska marknaden och på exportmarknaderna.

Grummebolagen, som är marknadsledare på en rad rengörings- och hygienprodukter, kunde notera försäljningsökning ifråga om sin ledande produkt på rengöringssidan, men fick på huvuddelen av sina produkter nöja sig med mycket blygsamma försäljningsökningar. Anledningen var att totalmarknaden för hygienprodukter stagnerade under 1974 på grund av upprepade prishöjningar.

Ekströms, ledande tillverkare av efterrättssoppor, mjölmixer etc ökade sin omsättning i fjol och förutser en ytterligare expansion, framför allt på storkökssidan. En del av den förväntade omsättningsökningen under 1975 beräknas komma från försäljning av nya produkter.

Utvecklingen under 1975 kommer givetvis vara beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen. Försäljningen av tobaksvaror i Sverige

Skr 1975: 88 22

väntas ligga kvar på 1974 års nivå. Effekten av skattehöjningen våren 1975 kan dock komma att påverka försäljningen. Exporten till USA kan förväntas minska något. Elisabeth Bas” försäljning i och utanför Holland kommer att öka. Resultatet i såväl Sinjet som Grummebolagen förväntas bli bättre under 1975. En fortsatt gynnsam utveckling förutses även för Ekströms.

Karl Wärnberg

SARA, Sveriges Allmänna Restaurang AB

Den ekonomiska bilden av SARA är idag ljusare än den varit på många år. En klar förbättring av SARAS resultat redovisades redan 1973. Denna trend markeras ytterligare i 1974 års bokslut, som redovisar vinst efter planenliga avskrivningar och finansiella poster.

Omfattande rationaliseringsprogram

Omsättningen steg under 1974 totalt med 15 &, vilket innebär en volymökning på ca 7 20. Som ett led i koncernens omstruktureringsplan avvecklades under året nio rörelser, medan hotell Scandinavia i Göteborg och tre personalrestaurangenheter tillkom. Genom irets investeringar, vilka berört ett 40-tal rörelser, rationaliseringar och genom ökade försäljningsinsatser har effekten av årets kostnadsökningar i hög grad kunnat elimineras.

För andra året i följd ökade omsättningen per anställd med 16 7

jämfört med tidigare års genomsnittliga 6,5 72. Härigenom förbättrades resultatet under 1974 med ca 20 milj. kr. Det koncernbidrag SARA erhållit från moderbolaget är en konsolideringsåtgärd för att ytterligare stärka bolagets ställning.

En anledning till den positiva resultatutvecklingen är de gynnsamma konjunkturerna för branschen, en annan det pågående rationaliseringsoch utvecklingsprogrammet. SARA har emellertid också haft bättre möjligheter än tidigare att dra nytta av konjunkturen, bl. a. tack vare

den under året genomförda omorganisationen. I princip innebär denna

att den operativa verksamheten har decentraliserats, samtidigt som de gemensamma resurserna har koncentrerats till funktioner såsom marknadsföring, ekonomi, utbildning, administration, inköpssamordning, personal- och produktutveckling.

För enheterna har detta betytt frihet för egna initiativ och för anpassning till den lokala marknaden. På samma gång har SARAs gemensamma know-how kunnat utnyttjas effektivare.

Formellt har den sista fasen av koncernens omorganisation genom-

Skr 1975: 88 23

förts genom att beslut fattats om fusion mellan moderbolag och de fem regionala dotterbolagen, samtidigt som koncernens speciella anknytning till utskänkningslagstiftningen upphört.

En traditionsbunden bransch

Restaurang- och hotellnäringen har länge varit mycket traditionsbunden. I Sverige har få företag lämnat hantverksstadiet.

I SARA försöker vi nu ändra den bilden genom att anpassa vår produktion till industriella metoder utan att för den skull ge avkall på ambitionerna att erbjuda service och goda produkter i en trivsam miljö.

Ett intensivt produktutvecklingsarbete — inom företaget och i samarbete med våra leverantörer — eliminerar många av de tunga och kostnadskrävande arbetsmomenten och ger som resultat billigare och bättre utbud. Nya styrsystem och effektivare planering ger ökade möjligheter till marknadsanpassning och förbättrad lönsamhet.

Det första steget mot en samordnad marknadsföring har redan haft god effekt, bl. a. i ökad försäljning i utlandet. Kåsan som samlande symbol och det gemensamma namnet SARA har givit företaget en klarare kontur.

Nya verksamhetsformer

SARA betyder inte längre bara ett traditionellt utbud av hotell- och restaurangtjänster. Nya verksamhetsformer prövas. Personal- och institutionsrestauranger är redan en av SARAS mest expansiva grenar. ”Fast Food” — rationella och billiga snabbrestauranger — håller på att etableras och nya typer av hotell planeras.

En naturlig vidareutveckling längs dessa linjer är satsningar på närliggande områden, där bolagets resurser av personal och kunnande kommer till sin rätt. Exempel på en sådan utveckling är studentrestauranger, institutionella restauranger och personalrestauranger, men här kan också turism och fritidsverksamhet komma in i bilden.

Planerad ”skräddarsydd” utbildning

Det ”skräddarsydda” utbildningsprogram, som under året har genomförts med koncernens 125 enhetschefer och personal i centrala stabsfunktioner, underlättar förverkligandet av SARAs målsättning att utveckla varje driftsenhet till ett effektivt och modernt företag, som kan utnyttja koncernens stordriftsfördelar.

Ökad personalsamverkan

Under 1974 inleddes arbetet med att integrera företagsnämndsverksamheten i SARAs ordinarie arbetsorganisation. Under 1975 införes på

Skr 1975: 88 | 24

samtliga enheter samarbetsgrupper, som dels skall verka som traditionella företagsnämnder men dels också aktivera så många som möjligt till deltagande i företagets utveckling. Vi hoppas att detta ökade medinflytande skall lägga grunden till ett meningsfullt engagemang av alla medarbetare både på den egna arbetsplatsen och i det gemensamma arbetet för SARAs utveckling och förnyclse.

Prognos Insatserna inom hela företaget under de senaste åren har givit resultat, men mycket återstår att göra innan vi kan tala om ett modernt hotell-, restaurang- och serviceföretag. I 1975 års budget förutsätts ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 1974. Den väntade avmattningen i konjunkturerna kommer dock att bli kännbar för företaget. Ingemar Hellström

Karlskronavarvet AB

Karlskronavarvet fortsätter att bredda basen mot en civil inriktning. Vid årsskiftet träffades överenskommelse med Hvilans Mekaniska Verkstads AB i Kristianstad — som är Sveriges ledande tillverkare av traverser och lyftutrustning — om ett samgående. Företagen har tidigare samarbetat och förutsättningarna för en positiv effekt av samgående bedöms som mycket goda.

Stor ökning Inriktningen på en mer civil produktion markeras också genom en väsentlig ökning av tillverkningen av fartygssektioner åt de svenska storvarven. Under de närmaste åren kommer denna verksamhetsgren att ytterligare byggas ut. Inom nybyggnadssektorn togs kapaciteten i övrigt till stor del i anspråk för byggnationen av ett andra minfartyg och torpedbåtar av Spicatyp. Under året levererades 3 Spicabåtar till Försvarets Materielverk.

Utveckling Varvet fortsätter också sitt utvecklingsarbete på plastsidan och under året levererades en minsvepare i glasfiberarmerad plast. Minsveparen är tänkt som en prototyp till en kommande serie minjaktfartyg i plast. På underhållssektorn har en anpassning av resurserna skett till 1972 års försvarsbeslut — som innebar en nedskärning av det marina underhållet — och arbetsvolymen beräknas nu bli stabiliserad vid den nivå

Skr 1975: 88 25

som nåtts. Under året tecknades kontrakt på underhåll av isbrytarna ”Thule” och ”Njord” för perioden 1974—1976.

Gynnsamt resultat Resultatutvecklingen är fortsatt gynnsam och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 23,3 (17,4) milj. kr. Den fakturerade försäljningen för hela företaget uppgick totalt till 136,2 (105,1) milj. kr. Investeringarna präglades i hög grad av utbyggnaden av sektionstillverkningen men ett principbeslut fattades också om uppförande av en ny centralverkstad för underhållssektorn.

Uppmärksammat Under året antogs också ett uppmärksammat företagsdemokratiskt program som innebär att företagsdemokratin integreras i varvets linjeorganisation, vilket bör bli en tillgång i det fortsatta omstrukturerings- och utvecklingsarbetet.

SMT-Pullmax AB

SMTs utveckling efter skrällen 1971/72 har varit mycket positiv. På mindre än två år har bolaget genomgått en total förnyelse. Produktprogrammet har sanerats och utvecklats. Marknadsorganisationen har reorganiserats och fått stor slagkraft. Parallellt har mycket betydande besparingar uppnåtts. Förbättrade konjunkturer underlättade aktionen. Vid halvårsskiftet 1973 nåddes break-even och för hela 1973 redovisades ett mindre överskott. Den s.k. Pullmaxgruppen förvärvades i april 1974 och företagen sammanfördes med SMT i ett nybildat bolag — SMT-Pullmax AB. Fusionen har under året ej hunnit påverka resultatet i de ingående företagsenheterna. Den nya organisationen blev fullt genomförd fr. o. m. den 1 januari 1975. SMT-Pullmax är Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner. Produktsortimentet omfattar maskiner för skärande bearbetning, företrädesvis numeriskt styrda svarvar, maskiner för plåtbearbetning samt specialverktyg.

Export med internationell konkurrens Verktygsmaskinbranschen är extremt konjunkturkänslig och präglas av hård internationell konkurrens. Den allt högre teknologiska nivån på produkterna kräver en omfattande export för att bära utvecklingskost-

Skr 1975: 88 26

naderna. SMT-Pullmaxgruppen exporterade under 1974 för 112 milj. kr. (66 76) genom i första hand 7 utländska försäljningsbolag. Vid utgången av 1974 redovisades för samtliga produktgrupper betydande orderstockar.

SMT-Pullmax redovisar ett resultat före dispositioner och skatter på 14,7 milj. kr. Resultatförbättringen inom SMT-delen var markant och lönsamheten är därmed på samma nivå i de flesta av företagen. I utdelning till moderbolaget lämnas koncernbidrag med 900 tkr.

Investeringar för fortsatt expansion

Investeringarna under året har varit måttliga. Då man emellertid nu nått kapacitetstaket på flera håll krävs investeringar för en fortsatt expansion. Utvecklingen av verktygsmaskiner kommer att präglas av krav på ökad automatisering, förbättrad produktivitet och större miljövänlighet. Den framgångsrika satsningen på egna datoriserade numeriska styrutrustningar (CNC — computerized numerical control) samt nya chucksvarven, Swedturn 20, är ett utslag av dessa krav.

Det är orealistiskt att räkna med att den goda efterfrågan på verktygsmaskiner består hela 1975. Företaget står emellertid idag bättre rustat att möta en kärvare konjunktur. Mänskligt att döma bör därför även 1975 kunna bli ett gott år för gruppen.

Svetab, Svenska Industrietablerings AB

Svetab har under 1974 koncentrerat sina resurser på att lösa problemen inom de tolv dotterbolagen. Konsolidering av dotterbolagens verksamhet har skett i syfte att uppnå trygghet för de anställda och lönsam-

het på sikt för ägaren. Efter årsskiftet överläts den grupp bestående av

fem företag som är verksam inom byggmaterialområdet till Statsföretag AB.

Antalet anställda i Svetab med dotterbolag uppgick vid årsskiftet till 1355. Under året har 140 nya arbetstillfällen tillkommit medan 45 upphört till följd av produktionsrationaliseringar. Faktureringen i Svetabgruppen uppgick till 205 milj. kr. (137).

Några av dotterbolagen är inne i en intensiv expansions- och utbyggnadsfas. Exempelvis uppför Svenska Bromsbandsfabriken en ny fabrik i

Långsele till en kostnad av 25 milj. kr. som beräknas ge arbete åt 100

personer.

Svetabgruppens verksamhet för 1974 visar ett resultat på —48 milj. kr. (—24) före bokslutsdispositioner och skatter. Härav faller —31 milj. kr. på byggmaterialföretagen, som under året svarat för 2/3 av Svetabgruppens omsättning. Detta resultat i byggmaterialföretagen har belas-

Skr 1975: 88 . 27

tats med 13 milj. kr. av extraordinär karaktär. Syftet med denna åtgärd

är att erhålla bokförda värden på tillgångar som bättre överensstämmer smed ändrade marknadsförutsättningar.

Större delen av det kvarvarande underskottet för Svetabgruppen hänför sig till nedläggningen av projektarbetet på en bilhjulsfabrik i Luleå. 'Främsta orsaken till att projektet lades ned var den förväntade dämpning av bilproduktionen i Europa, som sedermera inträffat.

Propositionen om Svetabs grundande angav att företaget, så snart det bedömdes förenligt med dess intressen, borde avyttra sina aktieposter. .Svetabs uppgift är alltså i första hand etablering och utveckling, men ej förvaltning av företag. I enlighet härmed har företagen inom byggmaterialsektorn per 1 januari 1975 överlåtits till Statsföretag AB.

En omprövning av principerna för Svetabs verksamhet pågår. Detta arbete resulterar sannolikt i en strävan att omorientera projektverksamheten bl. a. mot delägda projekt och i synnerhet sådana som i högre grad kan byggas på ett etablerat kommersiellt och tekniskt kunnande.

Särskilt intresse kommer att ägnas mindre företags växande anpassningsproblem till den pågående strukturomvandlingen. Svetabs engage- "mang i bl. a. AC-Mekan, en form av producentkooperativ uppdragsför- :medling, har givit värdefulla erfarenheter som möjliggör en fortsatt utveckling av marknadsanpassade metoder för samverkan.

Liber Grafiska AB

Liber Grafiska AB, som bildades i början av 1973, bestod av åtta rö- 'relsedrivande bolag och lika många vilande bolag. Organisationen har successivt ändrats och dotterbolagens rörelser övertagits av moderbolaget. Verksamheten har inom moderbolaget uppdelats på divisioner, vilka arbetar som självständiga resultatenheter.

Ny organisation

Divisionsorganisationen har under hösten 1974 förts ut på marknaden. I samband därmed har de tidigare bolagsnamnen i flertalet fall ersatts av de nya divisionsbenämningarna, LiberFörlag, LiberKartor, LiberLäromedel, LiberTryck och LiberEkonomi. De gamla bolagsnamnen kommer även i framtiden att leva kvar som namn på publikationsserier eller liknande.

Stora investeringar

Investeringsverksamheten har varit livlig under 1974. Tillbyggnaden av tre kontorsvåningar på LiberHuset, vilken påbörjades sommaren

Skr 1975: 88 28

1973, stod färdig i augusti 1974 efter en investering på totalt ca 5,7 milj. kr. Det stora behovet av lagerutrymmen, särskilt för den omfattande förlagsverksamheten, löstes genom att en lagerbyggnad i närheten av LiberHuset förvärvades för 1 milj. kr. Ett långsiktigt investeringsprogram för tryckeridivisionens del har beslutats och för 1974 inneburit investeringar på 4,8 milj. kr. Bland större objekt märks ytterligare en fotosättningsmaskin av typ Linotron 505 TC, ny reproutrustning samt rulloffsetpressar för format A4 och S5. Bokbinderisidan har investerat i en nyöppnad avdelning i nya riksdagshuset. Vidare har en aktiepost om 10 90 förvärvats i bokhandels distributionsföretaget AB Scelig & Co. Totalt uppgår investeringsutgifterna 1974 till 12,6 milj. kr. (3,1).

Inflyttningen i tillbyggnaden av LiberHusct ägde rum under augusti— september 1974. Därmed finns närmare två tredjedelar av Libers personal samlad på ett ställe. Antalet kvarvarande verksamhetsställen i Stockholm är trots detta betydande.

Oförändrat resultat

Den fakturerade försäljningen uppgick under 1974 till 195,6 milj. kr. (166,5). Ökningen uppgår till ca 17 26. Den helt övervägande delen av omsättningen avspeglar emellertid endast den allmänna höjningen av prisnivån, förstärkt av den speciella prishöjningen på papper. Resultatet av årets verksamhet blev före bokslutsdispositioner och skatter 1,7 milj. kr., vilket är betydligt bättre än budgeterat. Resultatet bör jämföras med föregående års resultat före extraordinära poster, +2,1 milj. kr. Samtliga organisations- och flyttningskostnader under 1974 belastar resultatet.

ABADPB, Allmänna Bevaknings AB

Under 1974 har ABAPB trots vissa rekryteringssvårigheter fortsatt sin expansion inom bevakningsområdet.

Ett antal projekt med syfte att utveckla personalrelationerna och marknadsföringen har genomförts.

Lokalvårdsverksamheten, som 1974 drivits av dotterbolaget ABAB Lokalvård AB, har utvecklats planenligt. Under hösten förvärvades Skyddsbevakning i Södertälje AB.

Faktureringen för ABAB med dotterbolag uppgick till 57,6 milj. kr. (42,4). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 89 tkr (856).

Skr 1975: 88 . 29

BS Konsult AB

God tillströmning av uppdrag och hög beläggning har medfört att antalet konsulter ökat hos företaget efter ett par år med i stort sett oförändrat antal.

Uppdragsvolymen har ökat såväl inom områdena utredning-projektering som projektledning-byggledning. Utvecklingsarbete har under året bedrivits särskilt inom områdena arbetsmiljöplancering, årskostnadskalkylering och projekteringsmetodik.

Uppbyggnad av både organisation och marknadsföring har fortsatt. Ett mindre avdelningskontor har under året etablerats i Luleå.

Faktureringen uppgick till 17,3 milj. kr. (11,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 201 tkr (242). För 1975 förutses en fortsatt ökning av omsättningen.

Ceaverken AB

Moderbolagets fakturering uppgick till 52,0 milj. kr. (39,7). Exportandelen ökade till 66 <> (57). USA svarade för 30 70 (22) av total fakturering. Tillverkningsavtalet med AB ID-kort upphörde per 1 oktober 1974 och ersattes med ett samarbetsavtal, som i första hand gäller t. o. m. utgången av 1976. Den personal, som på Ceaverken varit sysselsatt med produktion av id-kort, är sedan den 1 januari 1975 anställd av AB IDkort.

Trots en ökning av försäljningen redovisade Ceaverken 1974 ett resultat före dispositioner och skatter på —6,2 milj. kr. (4-0,7). Denna förlust förorsakades framför allt av kraftigt ökade råvarukostnader, som inte kunde kompenseras genom ökade försäljningspriser. Företagets råvarukostnader skulle ha varit ca 9 milj. kr. lägre än de verkliga om 1973 års genomsnittliga inköpspriser hade gällt även under 1974. Dollarkursens fail medförde en inkomstminskning på ca 1,3 milj. kr.

Dotterbolagen Scanfors AB och Suomen CEA Oy utvecklades positivt.

Den samlade faktureringen för Ceaverken med dotterbolag uppgick till 75,9 milj. kr. (54,8) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till — 5,8 milj. kr. (40,7).

En bedömning för 1975 visar att balans i bolagets ckonomi torde kunna uppnås under förutsättning av gynnsammare relationer på valutamarknaden.

Kalmar Verkstads AB

Under året har utredningar om bolagets framtid slutförts. Dessa visar dels att rullande järnvägsmateriel bör vara basen för den fortsatta verk-

Skr 1975: 88 30

samheten, dels att lastmaskiner för i första hand enhetslaster kan vara en lämplig komplementprodukt.

Efterfrågan på rullande järnvägsmateriel och lastmaskiner bedöms kunna ge företaget en tillfredsställande beläggning i ett längre perspektiv. Mot denna bakgrund har styrelsen för Statsföretag beslutat dels att upphäva det tidigare nedläggningsbeslutet, dels att företaget skall koncentrera verksamheten till rullande järnvägsmateriel samt att vidareutveckla affärsidén ”lastmaskiner för enhetslaster”.

Som ett led i den sistnämnda vidareutvecklingen förvärvades under hösten Lidhults Mekaniska Verkstad AB (LMV), som tillverkar tunga gaffeltruckar, för bl. a. enhetslaster, med en lyftkapacitet på upp till 40 ton.

Fakturceringen för Kalmar Verkstad uppgick till 25,1 milj. kr. (51,5). Denna minskning beror på en förändring av tillverkningen, som blivit avsevärt mindre materialintensiv. Faktureringen avsåg huvudsakligen ombyggnad av bl. a. liggvagnar för SJ. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev -—0,4 milj. kr. (—2,4). LMVs fakturering uppgick till 41,0 milj. kr. (32,0), och resultatet blev 0,9 milj. kr. (0,7).

Linson Instrument AB

Linsons produkter vänder sig till sjukhusens klinisk-kemiska laboratorier, läkarstationer, veterinärmedicinska stationer och privatläkare. Ko- Jorimetriska instrument för kemisk analys av blod och elektroniska blodkroppsräknare säljs i ett 30-tal länder. Ca 85 % av totala försäljningen går på export.

Under 1974 påbörjades en förändring av företagets struktur, som kommer att fullföljas under 1975. Linson har tidigare huvudsakligen varit inriktat på produktutveckling men driver sedan slutet av 1974 även marknadsföring och produktion i egen regi.

Denna utökning av företagets verksamhet har bl. a. inneburit övertagande av lager, nedskrivningar och andra kostnader av engångskaraktär. Faktureringen uppgick till 4,8 milj. kr. (6,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —4,7 milj. kr. (+0,2).

Under 1974 ägnades huvuddelen av utvecklingsresurserna åt en helt ny version av Linsons automatiska blodanalysator, Linson Analyzer 240.

Nuclear Steam SG AB

Företaget, som är licenstagare för ånggeneratorer från Westinghouse Electric Corp., låter tillverka sina produkter hos Uddcomb. Företagets hittills enda order på tre ånggeneratorer för Ringhals 4 kommer att leve-

Skr 1975: 88 31

reras och faktureras först 1977. Reservation har gjorts i årets bokslut för den förlust denna beställning väntas medföra.

Nyckelhus AB

1974 innebar en fortsatt ökning av omsättningen och en god resultatförbättring. Faktureringen uppgick till 45,8 milj. kr. (30,6). Budgeterat resultat har kunnat överträffas och uppgår till 1,1 milj. kr. (0) före bokslutsdispositioner och skatter.

Det förbättrade resultatet beror på prishöjningar samt på en ökning av leveranserna av styckehus. Försäljningsökningen har uppnåtts med i stort sett samma antal anställda.

Svårigheterna att få byggnadskreditiv väntas bestå under åtminstone första halvåret 1975. Efterfrågan på Nyckelhus produkter är god och orderstocken tillfredsställande.

AB Oljetransit

Oljetransits anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska militära myndigheter. Större delen av cisternvolymen uthyrs emellertid numera till norska företag. Ett ökat utnyttjande av oljehamnen bör på sikt kunna uppnås.

Faktureringen uppgick till 1,0 milj. kr. (1,1). Resultatet för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter 0,3 milj. kr. (0,4).

AB Sonab

Utvecklingen av två nya produktlinjer, mobilradio och personsökare, som beslutades 1970, har visat sig bli avsevärt mer kostnads- och tidskrävande än beräknat. För att lösa mobilradiosidans lönsamhetsproblem förvärvades den 1 juli 1974 AGA Mobilradio AB samt AGAs elektronikfabrik i Gävle. Sonab tillfördes därigenom ett kompletterande produktsortiment, cn utvidgad försäljnings- och serviceorganisation, samt ökad produktionskapacitet.

De senaste årens stora volymtillväxt har skapat allvarliga administrativa problem, vilka tillsammans med en ökad skuldsättning, den ambitiösa utvecklingssatsningen och kostnader för fusionen resulterat i en mycket kännbar förlust 1974.

En ny organisation har införts, präglad av decentralisering av resultatansvar. Ett rekonstruktionsprogram utarbetas i samråd med represen-

Skr 1975: 88 32

tanter för de anställda och har presenterats för Statsföretag. Försäljningen av audioprodukter ökade väsentligt. Den vikande konjunkturen påverkade försäljningen negativt på flera europeiska marknader. I Sverige däremot överträffades försäljningsplanerna. Efter AGA-förvärvet är Sonab nu en av Nordens ledande mobilradioleverantörer. Orderstocken vid årsskiftet var onormalt hög, delvis beroende på försenade leveranser från fabrikerna. Under hösten lanserades ett nytt tvåvägs personsökarsystem, vilket mottagits positivt av marknaden. Mobilradioverksamheten i Finland, som förvärvades från AGA, organiserades i ett nybildat dotterbolag. Audiobolagen i Belgien och Norge har avvecklats och ersatts med agenter. Sonabgruppens fakturering ökade under året till 82,0 milj. kr. (40,5). Av ökningen från 1973 svarade AGA-rörelsen för ungefär hälften. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —53,0 milj. kr. (—2,6), varav 29,3 milj. kr. utgör extraordinära kostnader för rekonstruktionen. Dessa består främst av kostnader för nedskrivning av lager och förråd samt reserveringar för förluster i orderstocken. Förlusten täcks så gott som helt av koncernbidrag från Statsföretag på 50 milj. kr.

Stigtex AB

Orderingången under andra halvåret var mycket otillfredsställande beroende på en vikande efterfrågan på garner för hemtextilier och tuftade mattor. Sänkta materialkostnader slog under året snabbt igenom i sänkta försäljningspriser och medförde vissa lagerförluster. Leveransen av de nya kardverken försenades, vilket medförde nära två månaders produktionsbortfall i spinneriet. Spinneriet har dock nu efter dessa investeringar en modern och effektiv produktionsutrustning vilket bör kunna medföra en ökad produktivitet och konkurrenskraft. Faktureringen under 1974 var 25,4 milj. kr. (20,6). Ökningen beror på en större materialandel i leveranserna från färgtrycksavdelningen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var —325 tkr (846).

SID — Swedish Industrial Development Corporation

SID, som är helägt av Statsföretag AB, är även kontaktkontor i USA för Svenska Utvecklings AB (SU) och Förenade Fabriksverken (FFV). Besiut har fattats om att i början av 1975 flytta SIDs kontor från centrala Manhattan, New York, till Greenwich, Connecticut. SIDSs viktigaste uppgift har, nu liksom tidigare, varit att följa utvecklingen i USA inom utvalda behovs- och produktområden och att infor-

Skr 1975: 88 33

mera uppdragsgivarna om nya metoder, system eller produkter. En markerad strävan har härvid varit att fördjupa SIDs kunnande inom dessa områden och till företaget har därför knutits ett ökat antal branschspecialister. SID har under året haft ca 10 anställda.

AB Svensk Torvförädling

Beslut har under året fattats om åtgärder för att förbättra produktionsutrustningen i kronmullafabriken. Dessa investeringar uppgår till sammanlagt 3,0 milj. kr. I syfte att uppnå en ökad leveranssäkerhet även vid ogynnsamma väderleksförhållanden kommer den aktiva mossarealen att utvidgas under 1975.

Faktureringen uppgick till 8,1 milj. kr. (7,6), och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 1,5 milj. kr. (1,9). Investeringarna uppgick till 0,3 milj. kr. (0,3).

Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder.

Faktureringen 1974 blev 3,6 milj. kr. (2,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 49 tkr (29).

Resultatet för 1975 beräknas bli oförändrat jämfört med 1974.

Svenska Skifferolje AB

Under 1974 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags verksamhet fortsatt.

Kostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick till 0,1 milj. kr. (1,1). Bolaget uppvisade ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,8 milj. kr. (1,1).

Uddcomb Sweden AB

Den internationella kärnkraftindustrin har fått en annan struktur än vad som förutsågs vid Uddcombs bildande 1969. Utbyggnaden av kärnkraften även i Sverige kommer att ske i en långsammare takt än som då planerades.

Därför har Uddcombs affärsidé och produktinriktning omprövats och 3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 88

Skr 1975: 88 34

förändrats. En stark koncentration till reaktortankar och ånggeneratorer pågår. Detta är ett tidsödande och kostsamt arbete. Företagets resultatförbättring har härigenom blivit fördröjd.

Långa genomloppstider, 3—4 år, och en viss eftersläpning i produktionen har lett till att inga nukleära kärl levererats under 1974. Faktureringen blev därför endast 5,2 milj. kr. (36,2), men kommer 1975 att öka till ca 100 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev sämre än förutsett — 21,7 milj. kr. (— 18,1).

För Uddcomb kvarstår goda utsikter att utvecklas som leverantör av nukleära produkter trots tveksamhet inför kärnkraftens utbyggnad såväl ] Sverige som i andra länder. Orderstocken har fortsatt att öka och var vid årets slut 261,7 milj. kr. (181,4).

Skr 1975: 88 35

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Statsföretag medverkade under 1974 till beslut om en rad betydande expansionsinvesteringar i dotterbolagen. Inom ramen för dotterbolagens långsiktiga planer förvärvades dessutom aktiemajoriteten i ett flertal företag.

Beslutet att i Stålverk 80 satsa ca 5 000 milj. kr. kommer att ta en stor del av koncernens samlade finansiella resurser i anspråk under flera år i slutet av 70-talet. Bland övriga dotterbolag som under 1974 fattade beslut om stora kapacitetsökande anläggningsinvesteringar kan nämnas Berol Kemi, ASSI, LKAB och Karlskronavarvet,

Under våren blev Statsföretag ägare till den s. k. Pullmaxgruppen. I omedelbar anslutning till förvärvet överläts företagen till SMT. Genom att de nyförvärvade aktierna av Statsföretag nedskrevs med 18 milj. kr. tillfördes SMT-Pullmax motsvarande reserv i de nya aktieposterna. Hos Statsföretag genomfördes en mot nedskrivningen direkt svarande uppskrivning av aktierna i SMT-Pullmax, till deras nominella värde.

Efter utslag av särskilt tillsatt skiljenämnd fastslogs Statsföretags rätt att ur framtida överskott få ersättning för lämnade koncernbidrag till Uddcomb Sweden AB. Med Uddeholms AB träffades vidare ett avtal om förvärv av Uddeholms minoritetspost i Uddcomb till ett pris av 1,5 milj. kr.

Under året genomfördes av dotterbolagen ett 10-tal företagsförvärv. Bland dessa kan nämnas ASSIs köp av Örebro Pappersbruk och Kalmar Verkstads förvärv av Lidhults Mekaniska Verkstad.

Under det gångna året inleddes en omgruppering av Statsföretagsgruppens företag i syfte att etablera ett mindre antal, slagkraftiga dotterbolag. Sålunda övertog Tobaksbolaget från Kabi dess dotterbolag Grummebolagen. Statsföretag överlät till LKAB samtliga aktier i Statsgruvor med verkan från den 1 januari 1975. Sedan slutet av förra året pågår en omgruppering av flera av Svetabs dotterbolag. En särskild byggmaterialgrupp, tills vidare direkt sorterande under moderbolaget, etablerades. Två mindre företag i verktygsbranschen, Nordtool och Anderssons Finsliperi, kommer att överföras till SMT-Pullmax. Andra liknande omflyttningar planeras, Samtidigt kommer verksamheten i Svetab, med inriktning på nyetablering, att knytas närmare till Statsföretag. 45 2 av aktierna i Beijer Byggmaterial förvärvades. I början av 1975 övertog Statsföretag en minoritetspost på 9,5 % av aktierna i Götaverken från staten.

Under 1974 beslöt Statsföretag om nyemissioner hos en rad dotterbolag. Det sammanlagda beloppet översteg 350 milj. kr. Häri inräknas de 175 milj. kr. avseende Stålverk 80, som tillsköts efter riksdagsbeslut till Statsföretag och omedelbart slussades vidare till NJA.

Skr 1975: 88 36

För att i planerad omfattning kunna medverka i dotterbolagens expansionsplaner kommer Statsföretag under de närmaste åren att behöva låna stora belopp, företrädesvis på utländska kapitalmarknader. I slutet av 1974 träffades sålunda avtal med svenska och utländska banker om ett par medelfristiga lån med 5—6 års löptid och på ett sammanlagt värde av 20 miljoner US$ eller motvärdet härav i annan konvertibel eurovaluta. Under 1975 uppskattas lånebehovet till inemot 300 milj. kr. Under året antog Statsföretags styrelse riktlinjer för ”Samråd och information om företagens ekonomi i Statsföretagsgruppens företag”. Dessa riktlinjer kommer att innebära kraftigt ökade insatser internt inom företagen, syftande till att ge alla anställda ökade möjligheter att aktivt ta del i sitt eget företags utveckling. Statsföretags styrelse antog likaledes ”Mål och riktlinjer för förbättring av de svårsysselsattas situation i Statsföretagsgruppens företag”. I löner och arvoden utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 548,1 tkr och till övriga — i medeltal 44 anställda — 4 075,7 tkr. Bolaget har inte någon lånefordran eller ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skall redovisas i förvaltningsberättelsen. Till Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr. Efter ordinarie bolagsstämma i maj månad 1974 kvarstod som disponibla medel 19 829 tkr tillkommer årets resultat 37 153 tkr till bolagsstämmans förfogande 56 982 tkr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att som utdelning disponeras 56 000 tkr inklusive 20 000 tkr av bidraget till Svetab. Kontant till aktieägaren, staten, skall därför erläggas 36 000 tkr. att återstoden, eller 20 982 tkr, balanseras i ny räkning.

Stockholm i mars 1975 Bertil Olsson Erik Grafström Harry Hjalmarson (styrelsens ordförande) Ivar Högström Sigurd Ljungcrantz Gunnar Nilsson Karl-Erik Nilsson Åke Ståhlbrandt Nore Sundberg Per Sköld (verkställande direktör)

Skr 1975: 88 37

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande revisionsberättelse för år 1974.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.

Emot den i förvaltningsberättelsen omnämnda uppskrivningen och nedskrivningen av aktier i dotterbolag har vi inget att erinra.

Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av aktieinnehav och koncernförhållanden har iakttagits liksom även föreskrifterna om förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vilka inskränkning i rätten till lån föreligger.

Under revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att vinsten enligt balansräkningen, 56 982 tkr, disponeras sålunda, att till aktieägaren, staten, utdelas 36 000 tkr samt att i ny räkning balanseras 20 982 tkr Summa 56 982 tkr

Detta förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed. Vi tillstyrker, att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen

fastställes, att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfri-

het för den tid årsredovisningen omfattar samt att vinsten disponeras i enlighet med ovannämnda förslag.

Stockholm den 8 april 1975

Sören Mannheimer Bernt Nilsson Andreas Ådahl Knut Ranby Birger Sonesson auktoriserad revisor auktoriserad revisor

Skr 1975: 88 38

Den företagsdemokratiska utvecklingen

Demokrati under fem år Ett av de mål Statsföretagsgruppen haft, alltsedan gruppen bildades för fem år sedan, har varit att skapa långsiktig anställningstrygghet och arbetstillfredsställelse för de anställda samt en strävan att öka de anställdas medinuflytande. Statsföretags policy om företagsdemokrati fastställdes 1971 i anslutning till fyra konferenser med representanter för företagsledningar och övriga anställda samt företagsdemokratidelegationen. Under åren 1972—74 påbörjade dotterbolagens företagsnämnder utvecklingen av företagsanpassade handlingsprogram. Detta befrämjades av 20 konferenser som arrangerades i samarbete mellan Statsföretag, SFO (Statsföretagens Förhandlingsorganisation), LO och SIF/SALF/CF. Totalt har ca 400 personer deltagit. Konferenserna har haft en stimulerande inverkan på de organ för samråd och medinflytande som finns. Verksamheten i företagsnämnderna har utvecklats, nya utskott och kommittéer har tillkommit och de anställdas representanter har i högre grad än tidigare kunnat medverka i företagens planerings- och policyarbete. I samband med en översikt som gjordes i moderbolaget 1973 prioriterades följande utvecklingsområden: Personalpolitik i samverkan genom — utformning av personalpolitiska program, riktlinjer och rutiner — personalmedverkan vid befattningsutformning, rekrytering och urval — personalinflytande på utbildning Förändrad arbetsorganisation genom — självstyrande arbetsgrupper -— projektmedverkan — direktionsmedverkan Självkorrigerande system för arbetarskydd och hälsovård. Medinflytande i styrsystem för produktion och ekonomi. I slutet av 1973 fanns det handlingsprogram i 21 av de 22 dotterbolag som har mer än 50 anställda.

Fortsatt utveckling Två tendenser kan urskiljas. Arbetsorganisation och representativa system utvecklas mot en integrerad organisation, dvs. en linjeorganisation med personalrepresentanter i direktion eller motsvarande och på övriga ledningsnivåer (Ex. Karlskronavarvet, Kalmar Verkstad, Tobaks-

Skr 1975: 88 39

bolaget, Liber Grafiska). Vidare synes företagens partsgemensamma handlingsprogram få form av formell överenskommelse, ibland tillkommen inom nämndverksamheten (Karlskronavarvet), ibland genom överläggningar på förbundsnivå (Tobaksbolaget).

Frågorna om trygghet, arbetstillfredsställelse och medinflytande aktualiseras regelbundet i långsiktsplaneringen inom Statsföretag och i samband med att moderbolaget fastställer dotterbolagens mål. Man får därigenom en fortgående dialog om utvecklingen.

Riktlinjer för samråd och information om företagets ckonomi har beslutats av Statsföretags styrelse efter en utredning i en partssammansatt arbetsgrupp med bred förankring och efter remiss till dotterbolagens företagsnämnder.

En särskild partssammansatt referensgrupp arbetar på att främja tilllämpningen av riktlinjerna i samarbete med två av företagen (Karlskronavarvet och Kabi).

Riktlinjer har också beslutats för åtgärder som kan gynna svårsysselsatt arbetskraft. Förebilder har funnits bl. a. i LKABs och NJAS arbete med frågor av denna typ.

SFO, har påtagit sig större ansvar för att bevaka företagsdemokratiska frågor i centrala förhandlingar.

Man kan förvänta sig att utvecklingstakten ökar under 1975. Mer än policyutveckling kommer arbetet nu att gälla praktiska förändringar på arbetsplatsen, I samråds- och utvecklingsorgan har man dessutom börjat diskutera vilka praktiska konsekvenser en ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal får inom gruppen.

Policydokument inom Statsföretag av grundläggande betydelse för den företagsdemokratiska utvecklingen: — Statsföretagsgruppen — mål, inriktning och ansvar (1972) — Statsföretags inriktning inom det företagsdemokratiska området

(1971) — Samråd och information om företagets ekonomi i Statsföretagsgrup-

pens företag (1974) — Statsföretags riktlinjer om åtgärder för svårsysselsatt arbetskraft

(1974) Utvecklingsarbetet vägledes i övrigt bl.a. av företagsdemokratidelegationens skrift ”Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid statliga bolag” samt av avtal mellan parterna.

Utvecklingsorgan

Företagsdemokratidelegationen, (1968—1975) för försöksverksamhet inom statliga bolag som förväntas ge vägledning inom näringslivet.

Skr 1975: 88 40

Trygghetsrådet för statsägda bolag, TRS, (1972) främjar trygghetsavtalets tillämpning samt den företagsdemokratiska processen.

Utvecklingsrådet för statsägda bolag, URDEM, (1973) verkar för en påskyndad utveckling inom det företagsdemokratiska området, och svarar numera också för kontinuiteten i det arbete som företagsdemokratidelegationen påbörjat.

Statsföretags arbetsgrupp beträffande svårsysselsatt arbetskraft (1973—1974)

Statsföretags referensgrupp för ekonomisk information till de anställda, (1974) för tillämpning av riktlinjer.

Statsföretags projektgrupp för utveckling av personal-planeringssystem för gruppen (1974-—1975)

Skr 1975: 88 41

Statsföretagsgruppen — balansräkning

milj. kr. Tillgångar 31 december 1974 31 december 1973 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Aktier och andelar 89,7 54,8 Långfristiga fordringar (not 4) 782,7 851,9 Fastigheter, maskiner och inventarier (not 5) 5 375,0 4 406,3 Goodwill (not 6) 45,6 6 293,0 16,8 5 329,8

Summa tillgångar 11 772,0 9 255,0

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder Obligationslån (not 7) 710,0 597,8 Övriga långfristiga skulder (not 8) 2 642,9 2 040,5 Avsatt till pensioner 310,6 3 663,5 =264,5 2 902,8

Särskilda avsättningar

Ackumulerade avskrivningar utöver

planenliga 290,7 672,7 Övriga avsättningar 4,6 2 003,1 3,7 1 262,4

Värdereglering för investeringar i dotterbolag 176,5 182,5

Minoritetsintressen i eget kapital (not 11) 94,3 90,6

Eget kapital

Skr 1975: 88 42

Statsföretagsgruppen — resultaträkning

milj. kr.

1974 1973

Försäljningsintäkter (not 13) 8 062.5 5 605,6 Tillverknings-, försäljnings- och

Finansiella intäkter Räntor 162,0 115,4 Övriga (not 15) 28,7 — 190,7 159 1313

Finansiella kostnader Räntor 248,6 176,8 Övriga (not 15) 94,8 — 343,4 23.0 = 199,8

Återstår 1 042,8 413,1

Extraordinära intäkter och kostnader (not 16) — 55,9 —=7,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 986,9 406,1

Dispositioner Avsättning till allmän varulagerreserv —240,6 =73,1 Extra avskrivningar utöver planenliga (not 17) — 309,6 —58,9 Avsättning till investeringsfonder —91,0 —6,3 Avsättning till särskilda investerings-

Skr 1975: 88 43

Statsföretagspruppen — bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 41—46, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 4—38 utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar från samtliga de bolag där Statsföretag äger 50 40 av aktierna eller mer. Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden (past-equity).

Balansräkningen 1. Kassa och bankmedel

Kassa och bankmedel ökade med 163 milj. kr. Största ökningen redovisade Tobaksbolaget främst beroende på att 226 milj. kr. i tobaksskatt var obetald vid årsskiftet.

2. Kortfristiga fordringar

Lån och placeringar ökade med 275 milj. kr. varav hos Statsföretag 130 milj. kr. samt hos Uddevallavarvet 89 milj. kr. Fordringar på kunder ökade med 368 milj. kr.

3. Varulager milj. kr.

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- resp återanskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

Av varulagerökningen hänförde sig 101 milj. kr. till bolag som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos ASSI med 178 milj. kr., NJA 123 milj. kr. samt hos Tobaksbolaget med 83 milj. kr.

4. Långfristiga fordringar

Över 500 milj. kr. redovisades av Uddevallavarvet och avsåg krediter för levererade fartyg. Dessa minskade under året med 125 milj. kr.

5. Anläggningar milj. kr.

Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas på balansräkningens passivsida, Dessa uppgick till 990,7 milj. kr. (672,7). I bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 764,8 milj. kr.

Skr 1975: 88 44

Fastig- Maskiner heter Inventarier Övrigt Totalt Anskaffningsvärde 3 228,8 4 559,6 1 177,3 8 965,7 Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1416,3 2 015,5 158,9 3 590,7 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 1 812,5 2 544,1 1 018,4 5 375,0 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 164,9 825,3 0,5 990,7 Bokfört nettovärde 1 647,6 1 718,8 1 017,9 4 384,3

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 3 250

milj. kr. och för maskiner och inventarier ca 5 400 milj. kr. Taxerings-

värdena för byggnader och tomter uppgick till ca 3 350 milj. kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i koncernens balansräkning tillförts fastigheter och maskiner, har avskrivning skett med 10 26 enligt tidigare tillämpad praxis.

6. Goodwill Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till ASSL

7. Obligationslån Ökningen av obligationslånen med 112 milj. kr. avsåg främst nya lån till Berol Kemi (35 milj. kr.) samt Uddevallavarvet (75 milj. kr.).

8. Övriga långfristiga skulder Reverslån hos NJA ökade från 1973 med 323 milj. kr. Ökningen avsåg bl. a. lokaliseringslån med 156 milj. kr. samt lån hos försäkringsbolag och banker med ca 90 milj. kr. I övrigt redovisade Uddevallavarvet en ökning med 89 milj. kr. och ASSI med 194 milj. kr., varav 163 milj. kr. utgjorde latent skatteskuld i samband med förvärvet av Örebro Pappersbruk.

9. Allmän varulagerreserv milj. kr.

Minoritetens andel av varulagerreserven uppgick till 6,7 milj. kr. Det

outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av varulager

var ca 560 milj. kr.

Skr 1975: 88 45

10. Investeringsfonder milj. kr.

Enligt balansräkningen 1974-01-01 74,0

Övertagna i samband med förvärv av dotterbolag

11. Minoritetsintressen i eget kapital milj. kr.

Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år delvis tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.

12. Disponibla medel milj. kr.

Uddevallavarvets tidigare villkorliga skuld

Resultaträkningen 13. Interna leveranser milj. kr.

Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering av interna leveranser uppgående till:

14. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas ekonomiska livslängder. De uppgick för maskiner och inventarier till 324,4 milj. kr., för fastigheter till 129,1 milj. kr. och för övriga an-

Skr 1975: 58 46

läggningar till 9,7 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i allmänhet med 3—4 96 medan huvuddelen av maskinerna avskrivs med 7—12 90. I bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning mot investeringsfond.

15. Finansiella intäkter och kostnader

Vid sidan av räntor redovisades bland intäkterna utdelningar från utomstående bolag med 3,5 milj. kr. samt kursvinster med 22,8 milj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 94,8 milj. kr. Uddevallavarvet redovisade 73,2 milj. kr., varav 71,0 milj. kr. utgjorde uppskrivning av långfristiga lån.

16. Extraordinära intäkter och kostnader milj. kr.

Intäkter Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar 56,9 Kostnader

17. Extra avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningarna fördelar sig med 297,0 milj. kr. (55,3) på maskiner

och inventarier samt med 12,6 milj. kr. (3.6) på fastigheter och övriga anläggningar.

18. Övrigt netto milj. kr.

Upplösning av lagerinvesteringskonto 28,3 Gottgörelse från pensionskassor, Tobaksbolaget 1,1 36,0 Avgår: Avsättning för täckande av pensionsskuld

Skr 1975: 88 47

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

milj. kr.

1974 1973 1972

Tillförda medel

Internt tillfördu medel

Externt tillförda medel

Använda medel Investeringar

Aktier, andelar, fordringar m m 3 49 5

Fastigheter, maskiner och inventarier —

Specifikation av förändring i rörelsekapital

Skr 1975: 88 48

Inflationens effekter — några synpunkter

Det gångna året har kännetecknats av stora prisökningar på många av gruppens produkter men också på förbrukade råvaror och halvfabrikat. Prisökningen har även varit mycket kännbar på investeringssidan. I avvaktan på mer generella rekommendationer för en fullständig omräkning av årsbokslutet med hänsyn till inflationseffekterna ges här kommentarer till några viktiga förhållanden.

Avskrivningar på återanskaffningsvärden

Koncernens resultaträkning har belastats med avskrivningar enligt plan uppgående till 463 milj. kr. beräknade på det sätt som angivits i tillhörande kommentarer. Avskrivningsbeloppet baserat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 720 milj. kr.

Lagervinster I resultaträkningen har s. k. lagervinster inkluderats i resultatet före bokslutsdispositioner och skatter. Lagervinster i bokstavlig mening, beroende på att utgående lager omvärderats från under året gällande standardpriser till bokslutsvärden, förekommer i förhållandevis obetydlig omfattning och beräknas för koncernen inalles uppgå till ca 20 milj. kr. Däremot påverkas resultatet före bokslutsdispositioner och skatter indirekt i större utsträckning av att årets lagerförbrukning i betydande omfattning redovisas till värden som bygger på kostnadsläget 1973 eller tidigare. Om materialförbrukningen under 1974 genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden skulle resultatet ha försämrats med ca 220 milj. kr.

”Inflationsrensad” lönsamhet Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter rensat från de inflationseffekter som ovan nämnts uppgår till ca 490 milj. kr. Om detta efter tillägg av kostnadsräntor sätts i relation till uppindexerade tillgångsvärden erhålls en lönsamhet på arbetande kapital uppgående till ca 6 70. I kapitalbasen, som avser årsgenomsnitt, har anläggningstillgångarna värderats till bruksvärden, dvs. aktuella återanskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar. Lagret har också i möjligaste mån värderats till aktuella återanskaffningsvärden. Kassa, bank och postgirotillgodohavanden samt fordringar har värderats till bokförda värden.

Skr 1975: 88 49

Inflationseffekter på rörelsekapitalets storlek

År 1974 innebar en kraftig ansvällning av koncernens rörelsekapital och ökningen uppgick till 662 milj. kr. Den helt dominerande förklaringen härtill är en lagerökning på 660 milj. kr. (föregående år 243 milj. kr.). Av årets lagerökning hänför sig ca 100 milj. kr. till förvärvade bolag och ca 360 milj. kr. till prisökningar.

Kundfordringarna ökade med 53 milj. kr. mer än leverantörsskulderna medan kassa- och bankmedel steg med 163 milj. kr. Dessa förändringar uppvägs dock av att övriga korfristiga skulder ökat med 214 milj. kr. mer än övriga kortfristiga fordringar.

Orderstock i fasta priser

Vid utgången av 1974 hade en del av företagen inom gruppen en orderstock inkluderande beställningar i fasta priser avsedda att levereras under 1975 eller senare. Sådana orderstockar finns hos de båda varven men bl. a. också hos NJA och SMT-Pullmax. Den del av orderstocken som tagits i fasta priser beräknas för gruppen totalt uppgå till ca 4 000 milj. kr. Material för dessa leveranser har till stor del upphandlats i fasta priser. Hänsyn till normala lönekostnadsökningar har tagits då dessa order tecknades. Däremot har hänsyn inte tagits till de stora ökningar som inträffade under 1974 och som delvis kan förväntas under 1975.

”Inflationsrensat” resultat

I beräkningen har bl. a. bortsetts från inflationsvinst på den monetära nettoskulden. Resultat före bokslutsdispositioner och skatter enligt resultaträkning 987 milj. kr. Avgår: Skillnad mellan kalkylmässiga och planenliga

avskrivningar ca 257 milj. kr,

Lagervinster ca 240 milj. kr. ”Inflationsrensat” resultat före bokslutsdispositioner och skatter ca 490 milj. kr.

4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 88

Skr 1975: 88 50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sammandrag ABAB ASSI Berol BS

milj. kr. Kemi Konsult

Fakturerad försäljning 57,5 1 664,6 475,9 17,3 Tillverknings-, försäljnings- och

Resultat före bokslutsdispositioner

Balansräkningar i sammandrag milj. kr.

varav aktiekapital ingående i eget kapital 2,0 300,0 30,0 0,3

() = minussiffror

Skr 1975: 88 51

Cea- Kabi Kalmar Karls- Liber Linson LKAB NJA Nuc- Nycverken Verk- krona- Gra- = Instru- lear — kel-

stad «varvet fiska ment Steam hus

75,9 304,9 66,7 136,2 195,6 4,8 2013,3 994,1 — 45,8

TIN? 263,7 64,1 117,6 189,1 7,8 1435,0 = 922,1 2,4 44,3 2,1 13,3 1,8 4,4 3,7 — Ol 219,5 49,0 — 02 (3,9) 27,9 0,8 14,2 2,8 (3,1) 358,8 23,0 (2,4) 1,3

(1,9) (3,1) (0,4) 8,9 — (1,1) (0,4) 14,2 (46,8) 0,1 (0,2)

— 2,9 — 0,2 — (1,2) (10,3) — —

(5,8) 27,7 0,4 23,3 1,7 (4,7) 362,7 (23,8) (2,3) LI 5,9 (22,5) 11,6 (17,4) (1,5) 4,7 (270,5) 20,0 2,3 (1,0) 0,1 2,5 — 3,4 0,1 — 69,6 3,2 — —

— 2,7 12,0 2,5 0,1 — 22,6 (7,0 — 01

9,7 11,8 = 2,0 38,0 = 2,7 0,2 246,0 47,8 — 1,7 21,0 72,5 32,7 84,0 31,6 0,8 396,8 305,1 10,7 — 9,7 13,0 103,4 20,3 93,2 54,1 4,2 268,6 424,6 — 3,8 43,7 187,7 55,0 215,2 88,4 5,2 911,4 777,5 10,7 15,2 23,6 142,0 19,7 64,9 30,1 0,5 1 840,7 1 038,9 — 2,9 67,3 329,7 74,7 280,1 118,5 5,7 —2752,1 1816,4 10,7 18,1 38,8 66,9 39,1 148,4 61,5 2,3 437,9 311,5 10,6 12,1 14,0 87,1 14,4 13,3 16,1 3,0 130,9 1 027,4 — 4,8 52,8 154,0 53,5 161,7 77,6 5,3 568,8 1 338,9 10,6 16,9 5,5 103,0 3,1 76,3 18,5 0,1 771,9 — — 1,0 9,0 72,7 18,1 42,1 22,4 0,3 1411,4 477,5 0,1 02

8,0 50,0 5,0 32,0 15,0 0,3 500,0 400,0 01 01

Skr 1975: 88 52

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Tillverknings-, försäljnings-

och administrations-

Resultat före boksluts-

Balansräkningar i samman-

drag milj. kr.

varav aktiekapital ingående i eget kapital 1,0 5,0 10,0 18,0 6,5

() = minussiffror

Skr 1975: 88 53

Stats- Stig- SID = SvenskSvenskaSkiffer- Tobaks- Svetab Udd- Uddegruvor tex Torv- Lager- olje- = bolaget comb = valla-

för- — hus bolaget varvet

ädling

28,9 25,4 1,1 8,1 3,6 0,4 628,8 205,5 5,2 565,7

26,5 = 24,5 1,1 6,6 2,7 0,3 494,1 226,1 12,7 — 467,7 4,8 0,6 — 0,5 0,8 — 23,0 7,2 5,6 11,1 (2,4) 0,3 — 1,0 0,1 0,1 111,7 (27,8) (13,1) 86,9

(0,9) (0,6) — 0,3 — (0,1) 0,6 37,6 (9,7) (8,5) (48,2

0,2 — 02 0,2 — 0,1 (2,0) (10,7) — 8,7 (3,1) (0,3) 0,2 — 1,5 - 0,8 147,3 — (48,2) (21,6) 47,4 3,2 03 — (LD -— — (124,8) 48,8 40,0 = (46,8) 0,1 — — OJ — 0,1 8,4 0,5 0,2 0,5

— — 02 0,3 — 0,7 14,1 0,1 18,2 0,1

0,8 0,2 0,4 5,7 02 2,9 272,9 6,7 0,9 397,2 14,0 4,0 Oj 1,2 0,7 — 155,0 87,6 25,9 473,6 8,6 38 — 1,4 — — 338,6 53,0 107,2 = 266,2 23,4 8,0 0,5 8,3 0,9 2, 766,5 147,3 134,0 1 137,0 33,3 9,0 0,2 3,4 7,8 19,6 600,8 61,0 97,9 715,3 56,7 17,0 0,7 11,7 8,7 22,5 1367,3 208,3 231,9 1 852,3 6,6 3,9 0,3 1, 2,2 1,0 640,2 107,7 114,9 = 700,6 20,8 9,7 — 0,2 1,4 — 66,3 86,0 103,5 893,8 27,4 13,6 0,3 1,3 3,6 1,0 706,5 193,7 218,4 1 594,4 10,6 —- — 4,1 — - 245,2 3,5 — 46,8 18,7 3,4 0,4 6,3 = 5,1 21,5 415,6 11,1 13,5 211,1 10,0 2,4 0,8 5,0 5,0 23,0 300,0 10,0 40,0 = 200,0

Skr 1975: 88 54

Statsföretag AB — balansräkning

milj. kr. Tillgångar 31 december 1974 31 december 1973 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Fordringar, dotterbolag 208,6 215,3 Fordringar, övriga 63,1 13,5

Inventarier 0,2 0.3 Aktier i dotterbolag (not 5 och 8) 2 210,9 1 879,9 Aktier i andra bolag (not 6 och 9) 15,0 — 2497,8 L5 2110,5

Summa tillgångar 2 967,4 2 536,0

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Eget kapital

Skr 1975: 88 55

Statsföretag AB — resultaträkning

milj. kr.

Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,2 för 1974 och 0,1 för 1973) 11,0 10,3 Utvecklingsprojekt 0,8 5,9 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott (not I och 3) 83,0 —94,8 43,8 —60,0

96,9 56,3

Extraordinåra kostnader:

Resultat före bokslutsdispositioner

Originalen till resultat- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorerna.

Skr 1975: 88 56

Statsföretag AB — bokslutskommentarer

Resultaträkningen 1. Koncernbidrag (milj. kr.) Erhållna

1 varav direkt till Statsföretags dotterbolag 93,3 milj. kr.

2 direkt till Svetab. Lämnade

3 varav direkt från ASSI 40,0 milj. kr.

+ direkt från LKAB.

2, Utdelning (milj. kr.)

Följande utdelningar erhålles från dotterbolag.

3. Aktieägartillskott

Aktieägartillskott lämnades till Svetab med 0,6 milj. kr. (5,3).

Skr 1975: 88 57

4. Räntor (milj. kr.)

Balansräkningen 5. Aktier i dotterbolag milj. kr.

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag steg under 1974 med 331,0 milj. kr. enligt följande fördelning: Förvärv av aktier Pullmax och Kalinvest (100 94) 27,5 Skövde Gasbetong Försäljnings AB

Nyteckuing av aktiekapital

Avgår Försäljning av Pullmax och Kalinvest till SMT " —9,5 Försäljning av Sinjet och Vilhelmina Plast till Tobaksbolaget — 6,5 Nedskrivning:

1 Samtidigt nedskrevs skuld till förenade fabriksverken med 3,0 milj. kr. Nettokostnaden blev sålunda 3,0 milj. kr. 6. Aktier i andra bolag

Ökning har skett genom förvärv av 45 26 av aktierna i Beijer Byggmaterial AB för 13,5 milj. kr.

7. Borgensförbindelser milj. kr.

Skr 1975: 88 58

8. Specifikation över aktier i dotterbolag Bolag Stats- Nominellt Bokfört

företags värde tkr värde tkr

andel i 24

1 946 783 2 240 883 Avgår: reserv för aktier -30 000

1 946 783 2 210 883

9. Aktier i andra bolag

Skr 1975: 88 59

Antal anställda

Medeltal 1974

Skövde Gasbetong

SID-Swedish Industrial

12 120 29 179 41 299 36 999 "Fd MoDo Kemi AB. ++ Förvärvat under 1974.

Skr 1975: 88 60