om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris
Regeringens proposition
1977/78: 161
om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris;
beslutad den 16 mars 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN STAFFAN BURENSTAM LINDER
Propositionens huvudsakliga innehåll
Den exportfrämjande verksamhet som den svenska handelskammaren i
Paris bedriver avses från den 1 juli 1978 föras över till ett handelssekreterar-
kontor i Paris. I propositionen föreslås att vissa medel inom ramen för redan begärda anslagsmedel får användas för bestridande av kostnader för det nya handelssekreterarkontoret.
1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr I61
Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-03-16
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Thuresson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén.
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Proposition om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris
Sveriges exportråd leder och förvaltar den statliga handelssekreterarorganisationen. Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. F.n. är 27 handelssekreterarkontor och en handelsavdelning inrättade eller under inrättande. Såväl handelssekreterarkontoren som handelsavdelningen leds av en handelssekreterare.
Verksamheten vid handelssekreterarkontoren indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen allmän verksamhet, numera kallad exportservice, projektverksamhet och uppdragsverksamhet.
I några länder finns svenska handelskamrar som ger kommersiell service av samma eller liknande slag som handelssekreterarna, ibland i samarbete med Sveriges exportråd. Utlandshandelskamrarna har under årens lopp haft och har alltjämt viktiga uppgifter som intresseorgan för sverigeanknutet näringsliv i verksamhetslandet och för främjandet av handeln mellan Sverige och landet i fråga. Utlandshandelskamrarna är privata sammanslutningar men åtnjuter i vissa fall statsbidrag. Den största svenska handelskammaren i utlandet är handelskammaren i Paris. Något handelssekreterarkontor finns inte i Frankrike.
Vid anmälan i prop. 1972:31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges exportråd uttalade dåvarande chefen för handelsdepartementet, att från handelskammarhåll kunde komma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekreterarkontor. Departementschefen förklarade sig beredd att inleda sådana överläggningar med kamrar som så önskade och som arbetade på marknader där handelssekreterarverksamhet kunde vara motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran (NU 1972:27, rskr 1972:187).
Den svenska handelskammaren i Paris har begärt överläggningar med handelsdepartementet om kammarens framtida utveckling och finansiering. Kammaren förutser nämligen att det blir svårt att öka intäkterna så mycket att de täcker de stigande kostnaderna för den exportfrämjande verksamheten. Detta medför risk för att kammarens arbete måste begränsas och att en god service till svenska exportföretag och franska importörer av svenska varor blir svår att upprätthålla. Detta vore olyckligt eftersom Frankrike utgör en viktig och växande marknad för svenska produkter.
Den svenska handelskammaren i Paris (Chambre de Commerce Suédoise en France) grundades år 1915. Kammaren har f. n. 386 medlemmar, varav 100 i Sverige. Kammaren leds av en styrelse och en verkställande direktör. På kammaren arbetar sex fast anställda tjänstemän, tolv handelskammarstipendiater och två statsstipendiater.
Företrädare för handelsdepartementet har på mitt uppdrag under vintern förhandlat med kammaren om organisationen av det svenska exportfrämjandet i Frankrike. Utgångspunkten har därvid varit att den franska marknaden bedömts vara av sådan storlek och art att det finns behov av att även i fortsättningen upprätthålla en specialiserad exportfrämjande verksamhet där. Vid förhandlingarna har med förbehåll för nödvändiga beslut av regering och riksdag nåtts principiell enighet med kammaren om att staten från och med den 1 juli 1978 skall överta dess exportfrämjande verksamhet. Avsikten är att överföra verksamheten till ett samma dag inrättat handelssekreterarkontor i Paris. Kontoret skall ledas av en handelssekreterare.
Jag har i årets budgetproposition (1977/78:100 bil. 14. s. 41-43) under reservationsanslaget B 4. Utbildning i internationell marknadsföring m. m. beräknat ett allmänt bidrag till handelskammaren i Paris samt ett bidrag till praktikanter vid kammaren.
Jag har vidare i samma proposition under reservationsanslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder (s. 39) föreslagit att 3 000 000 kr. skall ställas till regeringens disposition för bl. a. tidsbegränsad intensifierad kommersiell representation.
Med hänvisning till vad jag har anfört om inrättande av ett handelssekreterarkontor i Paris förordar jag med ändring i motsvarande delar av förslagen i budgetpropositionen att regeringen för exportservice under budgetåret 1978/ 79 och för andra utgifter i samband med inrättande och drift av handelssekreterarkontoret i Paris skall få disponera 687 000 kr., varav 480 000 kr. avser utgifter av engångsnatur, från reservationsanslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder och 413 000 kr. från reservationsanslaget B 4. Utbildning i internationell marknadsföring m. m.
Vid bedömningen av statens kostnader har utgångspunkten varit att den exportfrämjande verksamheten i Frankrike skall kunna drivas med oförändrad ambitionsnivå.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat i det föregående om bestridande av utgifter
för det nya handelssekreterarkontoret i Paris.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB 57807 Stockholm 1978